MIO040 Industriell Ekonomi FK. Föreläsning 7-8. Budgetering I & II

Transkript

1 MIO040 Industriell Ekonomi FK Föreläsning 7-8 Budgetering I & II 1

2 Ordet Budget BUDGET härstammar från latinska ordet BULGA = lädersäck Ordet fick sin nuvaraned innebörd i 1800-talets England Finansministerns uppgift att presentera inför varje år presentera nästa års statsräkenskaper för parlamentet. Handlingarna bar han med sig i en läderportfölj som kallades BUDGET. 2

3 Budget i ett företagsperspektiv ekonomisk plan som anger storleken på olika kostnader och intäkter (Resultatbudget) samt inbetalningar och utbetalningar (Likviditetsbudget), men inte bara siffror Budgeten utgör ett framåtriktat handlingsprogram vars konsekvenser konkretiserats i ekonomiska termer som inkluderar: Mål försäljning och tillverkning Resurser vilka resurser krävs Budgeten baseras på förutsättningarna i omvärlden. Kräver prognoser och gissningar om framtiden. Varje organisatorisk enhet i större företag har sitt handlingsprogram/budget med mål och resurser Från den enskilda resultatenhetens perspektiv/budget blir övriga organisatoriska enheter i företaget del av omvärlden 3

4 Budgetering Del av företagets planering och görs vanligen för ett år i taget Bör baseras på en strategisk analys av företagets affärsmässiga förutsättningar Hur går företaget? Lönsamhet? Tillväxt? Krävs en översyn av företagets strategier eller går det bra? Branschens utvecklingstakt? Mogen eller i snabb förändring ställer olika krav. Konkurrenssituationen? Förändringar? Nya konkurenter, substitut etc Konjunktursituationen? - Externa prognoser viktiga att använda Status för pågående R&D projekt? Hur uppnås långsiktig framgång? - Nödvändiga förändringar? Konkretisering av företagets strategi i ekonomiska termer. 4

5 Budgeteringingens syften I Prioritering och resursfördelning Förbättringsförslag, lösningar av problem och tillvaratagande av nya möjligheter kräver resurser och investeringar alla kan/bör inte genomföras! Budgeten utgör ett tillfälle för samlad betraktelse och prioritering av ett antal sådana satsningar för kommande budgetperiod Prioritering och resurstilldelning görs utifrån företagets strategi och konkreta mål Planering och Samordning Av verksamheter och investeringar i företagets olika funktioner - produktion, produktutveckling, marknadsföring Kontakter mellan medarbetare och etablering av interna nätverk under budgeteringsarbetet inte minst viktigt för samordningen. 5

6 Budgeteringingens syften II Motivation av medarbetare Budgeteringsarbetet involverar många medarbetare som därigenom blir delaktiga i planeringen Budgeteringsarbete skapar förståelse för företagets strategier och dess implementering hos involverade individer Ansvarsfördelning Budgeten konkretiserar ansvarsfördelningen i organisationen i monetära termer Budgeten är ett åtagande som medarbetare på olika nivåer har ansvar för Viktigt att ansvar är förknippat med förmåga att påverka! Mål måste vara möjliga att uppnå och möjliga att påverka för de som avkrävs ansvar! 6

7 Praktiska utmaningar med budgetstyrning Budgetäskande som sätt få handlingsfrihet => alltför väl tilltagna budgetar Om tidigare budget påverkar kommande => risk för överspendering under årets sista månader för att inte riskera nedskärningar i kommande budget Många företag har övergivit mer detaljerad budgetering som styrsystem (Hela offentliga sektorn är dock t.ex. budgetstyrd) MEN: Om det fungerar rätt, bra som styrverktyg & för att upptäcka missar i tid!!! Underlag vid bankkontakter etc. 7

8 Budgeteringens faser Framtagning Ska vara genomförd före budgetperiodens början Ofta det man förknippar med budgetering Genomförande Budgeten är en plan som bygger på antaganden om förutsättningar i framtiden Planens genomförande påverkas av hur väl dessa förutsättningar realiseras Uppföljning Överrensstämmelse mellan budget och verkligt utfall följs upp kontinuerligt under budgetperioden Avvikelser analyseras, orsaker identifieras så att åtgärder kan vidtas 8

9 Framtagning: delbudgetar och härledda budgetar 9

10 Budgeteringsteknik I Att via delbudgetar ta fram härledda (avledda) budgetar Resultatbudget, Likviditetsbudget och Balansbudget för hela företaget Framtagning av delbudgetar med utgångspunkt i försäljningen 10

11 Budgeteringsteknik II Olika delbudgetar hänger ihop. Sambanden styr i vilken ordning de kan ställas upp Grundregeln är att börja med den trånga sektorn! Vanligtvis är den trånga sektorn hur mycket som kan säljas börja med Försäljningsbudgeten. Den styr sedan tillsammans med lagerbudgeten tillverkningsbudgeten Om vi kan sälja allt som vi kan producera så är det produktionen som är den trånga sektorn börja med Tillverkningsbudgeten. Den tillsammans med lagerbudgeten styr sedan försäljningsvolymerna Antag att försäljningen är de trånga sektorn försäljningsbudgeten + lagerbudgeten styr tillverkningsvolymerna tillverkningsvolymerna är utgångspunkt för produktionsplaneringen som i sin tur leder till ett visst kapacitetsutnyttjande. Frågeställningar m.a.p. verksamhetsstyrning och tillv. kostnaderna: Hur ska ev. ledig kapacitet utnyttjas? Hur kan kapacitetsbrist åtgärdas? 11

12 Steg 1: Försäljningsbudget Antagande: försäljningen är en trång sektor! Försäljningsbudget Kräver uppskattningar av budgeterade försäljningsvolymer och budgeterade försäljningspriser Alla produkter och marknader Involverar vanligen säljare och personal på marknadsavdelningen En stor utmaning att få fram bra prognoser och prisuppskattningar! Omsättning = Σ(Försäljningsvolym)x(Pris) Produkt Budgeterad Försäljn. volym (st) Budgeterat Pris (kr/st) Budgeterad Omsättning (kr) Produkt A VA PA VAxPA Produkt B VB PB VBxPB Etc. ΣOmsättning 12

13 Exempel: Försäljningsbudget Antag: försäljningen är en trång sektor och att företaget tillverkar 2 produkter: Original och Lyxos Produkt Budgeterad Försäljn. volym (st) Budgeterat Pris (kr/st) Budgeterad Omsättning (tkr) Original Lyxos ΣOmsättning=

14 Steg 2: Lagerbudget (FVL) Lagret utgör länken mellan försäljning och tillverkning Försäljningsvolym = Tillverkningsvolym Lager Lager = Utgående Lager Ingående Lager Budgetbeslut: 1. Hur mycket lager (st) som ska finnas i slutet av året (Utg. Lager) för olika produkter (Ing. Lager är givet Lager)? 2. Hur lagret ska värderas? Enheterna i lagret kan värderas på olika sätt, vanligtvis används standardkostnadskalkyl i tillverkande företag (anskaffn. värde för material och köpta varor) Lagervärdet = Lager (st) x standardkostnad (kr/st) kan variera för olika tidsperioder I vilken ordning enheter plockas från lagret av betydelse. Vanligvis FIFO! 14

15 Exempel: Lagerbudget Ingående lager för de två produkterna Orginal och Lyxos inför budgetperioden är: Ingående lager Original = 100 st Ingående lager Lyxos = 50 st Målsättning (baserad på strategisk analys): Öka tillgängligheten på Orginal Utgående lager Orginal budgeteras till 1100 st (ökning med 1000 st) Lagernivån för Lyxos tillfredsställande Utgående lager Lyxos budgeteras till 50 st (oförändrad) För att värdera lagret (behövs till balansbudgeten senare) måste standardtillverkningskostnaden beräknas, men för att göra detta behövs budgeterade tillv. volymer Behöver först ta fram en tillverkningsbudget och omkostnadsbudgetar 15

16 Steg 3: Tillverkningsbudget (I) Kräver uppskattningar/beräkningar av: tillverkningsvolymer och tillverkningskostnader Budgeterade tillverkningsvolymer följer från försäljnings- och lagerbudgetar Budgeterad tillverkn. volym = Budgeterad försäljningsvolym + Lager Lager = (Utg. Lager Ing. Lager) Budgeterade tillverkningsvolymer har en omedelbar koppling till företagets produktionsplaneringen och vice versa Produktionsplaneringen styr användandet av företagets resurser och har en direkt påverkan på tillverkningskostnaderna Hur utnyttjas kapaciteten? Finns ledig kapacitet? Hur ska den användas eller minskas? Behövs nyinvesteringar, nyanställningar? Produktionsplaneringen stödjer budgetarbetet 16

17 Exempel: Budgeterade tillverkn. volymer Budgeterade tillverkningsvolymer (st) av Orginal och Lyxos Budgeterad tillv. volym = Budgeterad försäljn. volym + Lager Lager = (Utg. Lager Ing. Lager) Produkt Budgeterad Försäljn. volym Ingående Lager Utgående Lager Budgeterad tillv. volym Original Lyxos Totalt

18 Tillverkningsbudget (II) Då Budgeterade tillverkningsvolymer är beräknade återstår bestämning av de budgeterade tillverkningskostnaderna Uppskattning av dessa kostnader utgör ett omfattande arbete. Direkta tillverkn. kostnader (direkta löner och direkt material ) Rörliga och fasta (indirekta) tillverkn. omkostnader (TO) - sammanställs först i en egen TO budget TO fördelas via pålägg till enskilda produkter Kostnaderna påverkas i varierande omfattning av tillverkn. volym, produktionsplanering och ev. nya investeringar När enskilda kostnadskomponenter är uppskattade så kan standardtillverkningskostnaden per enhet beräknas Behövs för värderingen av lagret och lagerförändringen Påverkar Resultatbudgeten och Balansbudgeten 18

19 Tillverkningsbudget (III) Budgeterad standardtillverkningskostnad/st generell struktur Kostnadsslag Direkt Material (dm) Direkt Lön (dl) Rörliga TO (TOr) Rörliga MO (MOr) (I budget ofta del av TOr) Rörlig standardtillv. Kostnad (STVKr/st) Fasta TO (TOf) Fasta MO (MOf) (I budget ofta del av TOf) Standardtillverkningskostnad (STVK/st) Beräkning av enhetskostnad (kr/st) (Resursåtgång/st )x(kr/resursenhet) = kr/st (kg/st) x (kr/kg) = dm/st (h/st) x (kr/h) = dl/st Fördelning via påläggskalkyl Ex. (Tot TOr/Tot dl) x (dl/st)=tor/st Fördelning via påläggskalkyl Ex. (Tot MOr/Tot dm) x (dm/st)=mor/st (ibland standardtillv. Kostn. enl. särkalkyl) Fördelning via påläggskalkyl Ex. (Tot TOf/Tot STVKr) x (STVKr/st)=TOf/st Fördelning via påläggskalkyl (avskrivningar ingår normalt i TOf) 19

20 Exempel: Budgeterade standardtillv. kostnader (I) Budgeterade Rörliga Standardtillverkningskostnader (Rörlig StandTVK) för Orginal Kostnad Budg Pris (kr/kg) Budg. Kvant (kg/st) Kostn/st (kr/st) Budg tillv. (st) Totalt (kkr) dm, normal x40= dm, extra x150= Σ dm (kr/h) (h/st) (kr/st) dl Rörliga TO 50* Rörlig StandTVK * Pålägg per timme dl. Beräknat I separat påläggskalkyl med timmar dl som påläggsbas 20

21 Exempel: Budgeterade standardtillv. kostnader (I) Budgeterade Rörliga Standardtillverkningskostnader (Rörlig StandTVK) för Lyxos Kostnad Budg Pris (kr/kg) Budg. Kvant (kg/st) Kostn/st (kr/st) Budg tillv. (st) Totalt (kkr) dm, normal x40= dm, extra x150= Σ dm (kr/h) (h/st) (kr/st) dl Rörliga TO 50* Rörlig StandTVK * Pålägg per timme dl. Beräknat I separat påläggskalkyl med timmar dl som påläggsbas 21

22 TO budget (I) Budgeterade Rörliga & Fasta TO (indirekta kostnader) TOr beror av tillv. volymen, det gör inte TOf Exempel på vad TOr och TOf kan omfatta Om beslut rör antal att producera kan TOf betraktas som samkostnader och TOr som särkostnader Rörliga TO (TOr) Förbrukningsmaterial Förrådspersonal (MOr) Sociala kostnader Kraftförbrukning Underhåll Övrigt Fasta (TOf) Tjänstemannalöner Sociala avgifter Försäkringar Hyra & Kraft (fasta avgifter) Underhåll Avskrivningar (maskiner, anlägningar) Räntor (maskiner och anläggningar) Övrigt 22

23 Exempel: TO budget Budgeterade tillverkningsomkostnader rörliga och fasta Uppskattning av rörliga TO baseras på den budgeterade tillverkningsvolymen Kapitalkostnader för maskiner och anläggningar i form av avskrivningar och räntor har exkluderats från TOf I detta exempel Budget rörliga TO (kkr) Förbrukningsmateriel 1500 Förrådspersonal (MOr) 1000 Sociala kostnader 4000 Kraftförbrukning 500 Underhåll 400 Övrigt 100 Σ TO rörliga 7500 Budget fasta TO (kkr) Tjänstemannalöner 800 Sociala kostnader 250 Försäkringar 250 Kraft (fasta avgifter) 250 Underhåll 500 Σ TO fasta

24 Beräkning av Rörliga och Fasta TO /st Beräkning av budgeterade pålägg och TOr per st för viss produkt Påläggsbas: (timmar) dl Pålägg per timme dl = (Total TOr)/(Totalt antal timmar dl)= = (Total TOr)/(Σ(timmar/st)x(Budg. tillv volym) TOr/st = (Pålägg per timme dl)x(budg. timmar dl per st) Beräkning av budgeterade påläggssatser och TOf per st för viss produkt Påläggsbas: Rörlig standardtillverkningskostnad Påläggssats = (Total TOf)/(Total rörlig standardtillv kostnad) TOf/st =(Rörlig standardtillv. kostnad/st)x(påläggssats) 24

25 Exempel: Beräkning av TOr/st & TOf /st Beräkning av budgeterade pålägg för att fördela TOr per produkt Påläggsbas: timmar dl Pålägg per timme dl = (Total TOr)/(Totalt antal timmar dl)= = /(20x x2000) = 50 kr/h TOr/st för Orginal = (50 kr/st) x (20 h/st) = 1000 kr/st TOr/st för Lyxos = (50 kr/st) x (25 h/st) = 1250 kr/st Beräkning av budgeterade pålägg för att fördela TOf per produkt Påläggsbas: Rörlig standardtillverkningskostnad Påläggssats = (Total TOf)/(Total rörlig standardtillv kostnad) = 2050/( ) = 6.518% TOf/st för Orginal = (Rörlig standardtillv. kostnad/st)x(påläggssats) = = 4150 x 6.518% = kr/st TOf/st för Lyxos = 5350 x 6.518% = kr/st 25

26 Exempel: Budgeterad Standardtillv. kostnad/st Till tidigare beräknad rörlig standardtillv kostnad/st läggs TOf/st Kostnadsslag Orginal Lyxos Direkt Material 1150 kr/st 1600 kr/st Direkt Lön (dl) 2000 kr/st 2500 kr/st Rörliga TO (TOr) 1000 kr/st 1250 kr/st Rörlig standardtillv. Kostnad/st 4150 kr/st 5350 kr/st Fasta TO (TOf) 271 kr/st 349 kr/st Standardtillv. Kostnad/st 4421 kr/st 5699 kr/st 26

27 Exempel: Sammanställd Tillverkningsbudget Budgeterade tillverkningsvolymer Produkt Budgeterad Försäljn. volym Ingående Lager Utgående Lager Budgeterad tillv. volym Original Lyxos Totalt Budgeterade standardtillverkningskostnader (StandardTVK) Prod. Budgeterad tillv. Volym Rörlig StandTVK Fasta TO Rörlig StandTVK/st Fasta TO/st StandTVK/st Original 5000 st kkr 4140 kr 271 kr 4421 kr Lyxos 2000 st kkr 5350 kr 349 kr 5699 kr Totalt 7000 st kkr 2050 kkr 27

28 Material- & Inköpsbudget Involverar uppskattningar av inköpskvantiteter och inköpskostnader för råvaror och insatsmaterial Inköpskvantiteten bestäms av budgeterad tillverkningsvolym & budgeterad materiallagerförändring ( RVL) RVL = Utgående RVL Ingående RVL Ingående RVL är givet! Utgående RVL är ett budgetbeslut som ger RVL Budgeterad Inköpsvolym= Budgeterad tillverkningsvolym + RVL Inköpspriser för olika material kan fluktuera mycket över tiden. Vanligtvis uppskattas och budgeteras ett genomsnittligt standardpris. Materialomkostnader (MO)behöver också uppskattas. Kan vara både rörliga och fasta Inkluderas inte sällan i budgetsammanhang i TO 28

29 Exempel: Material och Inköpsbudget Två produkter och två olika insatsmaterial Normal och Extra Prod. Budgeterad tillv. Volym Normal (kg/st) Normal Totalt (kg) Extra (kg/st) Extra Totalt (kg) Original 5000 st Lyxos 2000 st Totalt 7000 st Utg. RVL Ing. RVL RVL Budg. Inköpsvolym Stand. Pris (kr/kg) Budg. Total inköpskostn. (kkr) (40x71000) 2840 (150x37000)

30 Budget för Försäljningsomkostnader (FO) Involverar uppskattning av rörliga och fasta kostnader associerade med försäljningen av företagets prod. och tjänster. Rörliga FO utgörs vanligtvis huvudsakligen av provisioner Finns tydliga samband med försäljningsbudgeten Marknadsföring & reklam förutsätts påverka försäljningen positivt Budget Rörliga FO kkr Budget Fasta FO kkr Provision till försäljare Tjänstemannalöner Σrörliga FO Sociala avgifter Resor Reklam Marknadsundersökningar Diverse ΣFasta FO 30

31 Budget för Administrativa kostnader (AO) Kräver uppskattning av alla administrationskostnader som inte kan häröras till TO, MO eller FO. Administrativa aktiviteter nödvändiga för att driva företaget Kan i sin helhet betraktas som fasta Slås ibland ihop med FO och benäms då med gemensamt namn Affärsomkostnader (AFFO) Budget AO Tjänstemannalöner Sociala avgifter Arvode till styrelsen Resor Diverse ΣFasta FO kkr 31

32 Exempel: Budget för FO & AO Samma företag som tidigare Budget Rörliga FO kkr Provision till försäljare 1470 Σrörliga FO 1470 Budget Fasta FO kkr Tjänstemannalöner 700 Sociala avgifter 200 Resor 300 Reklam 500 Marknadsundersökningar 200 Diverse 400 ΣFasta FO 2300 Budget AO kkr Tjänstemannalöner 800 Sociala avgifter 250 Arvode till styrelsen 100 Resor 500 Diverse - ΣAO

33 Investeringsbudget + Budget Avskrivningar&Räntor Investeringsbudgeten kräver uppskattningar av alla nya investeringar för budgetperioden Investeringarna härör från behov inom olika delar av företaget kräver tvärfunktionellt samarbete för sammanställande Budget för avskrivningar och räntor Direkta kopplingar till investeringsbudgeten men kräver information om företagets samtliga investeringar och in- & utlåning kräver tvärfunktionellt samarbete för upprättande Notera att vid upprättande av TO budget så inkluderas avskrivningar och räntor som härör från tillverkningen normalt i Fasta TO direkt koppling mellan dessa delbudgetar Viktigt att skilja på bokföringsmässiga och kalkylmässsiga avskrivningar och räntor. Ofta omfattar budgeteringen båda. 33

34 Härledda (Avledda) Budgetar Sammanställer delbudgetarna för en helhetsbild av företaget avseende resultaträkning, likviditet och balansräkning 1. Resultatbudget Budgeterad resultaträkning Sammanställer företagets budgeterade intäkter och kostnader och beräknar kalkylmässiga och/eller bokföringsmässiga resultat 2. Likviditetsbudget Beskriver företagets budgeterade inbetalningar och utbetalningar för olika tidsintervall (t.ex. måndasvis) under budget perioden Beskriver utvecklingen av företagets likvida medel och ger saldo på kassa/bank 3. Balansbudget Budgeterad balansräkning för budgetperiodens slut Beskriver budgeterade omsättnings- och anläggningstillgångar samt skulder och eget kapital Bygger på information från Resultatbudgeten och Likviditetsbudgeten 34

35 Resultatbudget Sammanställn. av företagets budgeterade intäkter & kostnader kalkylmässigt och/eller bokföringsmässigt resultat Försäljningsintäkter fås från Försäljningsbudgeten Kostnader fås från övriga delbudgetar Rörelseresultatet = Periodens försäljningsintäkter Kostnaden för sålda varor (som i resulträkningen) Tillverkningsbudgeten fokuserar på kostnaden för tillverkade varor! Lagerförändringen ( L=Utg. Lager-Ing. Lager) utgör skillnaden mellan det som tillverkats och det som sålts Utg. enheter i Lager värderas till standardtillverkn. kostnad (StandTVK) Ing. Lager antingen givet från ingående balansräkning eller värderas Ing. enheter i lager till föregående periods StandTVK Tillv. kostnad sålda varor = kostnad tillverkade varor L 35

36 Exempel: Resultatbudget Rörelsens intäkter: Från delbudget: Försäljningsintäkter Försäljning Kostnad sålda varor: Lagerförändring 4421 Lager & Tillv. Rörliga tillverkningskostnader Tillv. & TO Fasta TO TO (& Avskrivn) AO AO Rörliga FO FO Fasta FO FO Rörelseresultat före avskrivningar 7501 Att notera Rörliga tillv. Kostnader + Fasta TO = Kostnad tillv. varor Kostnad tillv. varor Lagerförändring = Tillv kostnad sålda varor Tillv kostnad sålda varoro +AO+FO = Kostnad sålda varor 36

37 Exempel: Resultatbudget forts. Budgeterat Bokföringsmässig & Kalkylmässigt reslutat Rörelseresultat före avskrivningar 7501 Samma i båda fallen! Budgeterat bokföringsmässigt resultat Avskrivningar Bokföringsmässiga Rörelseresultat 5001 Finansiella intäkter (bokföringsmässiga) 50 Finansiella kostnader (bokföringsmässiga) -650 Resultat före skatt 4401 Skatt (26.3%) Resultat efter skatt 3244 Budgeterat kalkylmässigt resultat Avskrivningar Kalkylmässiga Rörelseresultat 5501 Finansiella intäkter (kalkylmässiga) 50 Finansiella kostnader (kalkylmässiga) Kalkylmässigt resultat

38 Gemensamt Räkneexempel Uppgift Bu 10 AB Brox sid 92 i Kurskompendiet Framtagande av företagets Resultatbudget!

39 Framtagning av delbudgetar 39