Enterprise search i Jeeves affärssystem. MARIA THERESE BJÖRK och NICHLAS DILKESTAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Enterprise search i Jeeves affärssystem. MARIA THERESE BJÖRK och NICHLAS DILKESTAD"

Transkript

1 Enterprise search i Jeeves affärssystem MARIA THERESE BJÖRK och NICHLAS DILKESTAD Examensarbete Stockholm, Sverige 2011

2 Enterprise search i Jeeves affärssystem MARIA THERESE BJÖRK och NICHLAS DILKESTAD Examensarbete i datalogi om 30 högskolepoäng vid Programmet för industriell ekonomi Kungliga Tekniska Högskolan år 2011 Handledare på CSC var Serafim Dahl Examinator var Stefan Arnborg TRITA-CSC-E 2011:055 ISRN-KTH/CSC/E--11/055--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Referat Jeeves är både ett företag och ett affärssystem. Sökmöjligheterna i Jeeves affärssystem anses idag vara omfattande vad gäller sökning i dess tabeller. Däremot saknas möjligheter för fritextsökning och sökning i ostrukturerad data, till exempel dokument. Samtidigt ökar mängden ostrukturerad data som finns tillgänglig inom företag och deras affärssystem. Trenden är tydlig: behovet för företag att hantera sin datamängd på ett effektivt sätt ökar. Andra leverantörer av affärssystem hanterar ovanstående problematik med enterprise search vilket har lett till att Jeeves vill undersöka möjligheterna att implementera enterprise search och se hur en sådan lösning skulle te sig i deras system. Området enterprise search för Jeeves innehåller tre huvuddelar som får en teoretisk förklaring. Dessa delar är affärssystem, enterprise search och sökning. Affärssystem behandlas eftersom Jeeves är ett affärssystem och det är för den plattformen arbetet utförs. Enterprise search är ett begrepp som behöver definieras för att vi senare ska kunna definiera det i vårt sammanhang, enterprise search för Jeeves. Skillnader mellan sökning på ett intranät och sökning på Internet utreds och betonar varför sökalgoritmer för sökning på Internet inte är användbara för sökning på ett intranät. Viktiga aspekter inom sökområdet som kontext, kognition, indexering och gruppering av information beskrivs. Dessa delar tar upp sökning som fenomen ur två perspektiv: ett mänskligt och ett tekniskt. Valet av metoder baseras på det tilltänkta förloppet av arbetet. Tidsbegränsning tas i beaktande och ett akademiskt tillvägagångssätt väljs där metoderna till största del baseras på insamling av dokumenterad kunskap och människors erfarenhet. Arbetet är således en kvalitativ studie. Arbetet börjar brett med litteraturstudier för att förstå området enterprise search. Därefter sker begränsningar för att smalna av arbetet till att omfatta den specifika situationen kring affärssystemet, samt vilka behov det medför inom sökning. Efter avsmalningen skiftar arbetet till att fastställa behov och önskemål hos användare vilket resulterar i en kravlista. Tekniska lösningar på marknaden kartläggs och matchas mot denna kravlista. Kravlistan utgör sedan basen för den Hi-Fi prototyp som utvecklas. Metoden kan liknas vid vattenfallsmodellen där olika delar logiskt avlöser varandra men med ett iterativt tillvägagångssätt. Varje större steg i vattenfallsmodellen itereras och förfinas innan nästa trappsteg i vattenfallet påbörjas. Viktiga resultat för detta arbete är definitionen av vad enterprise search är för Jeeves, när enterprise search ska användas och till vad, samt huruvida enterprise search leder till ökad effektivitet. Vidare diskuteras vinster med enterprise search och fördelen med att implementera enterprise search i Jeeves. Arbetets främsta bidrag är att den gemensamma struktur som Jeeves affärssystem utgör för sina kunder bör utnyttjas för att skapa relevans. Vidare bör enterprise search ses som ett levande projekt där relevansmodellen ska anpassas kontinuerligt för att sökfunktionen ska fungera optimalt i varje enskilt företag. Slutligen presenteras författarnas rekommendationer till Jeeves om hur de ska gå vidare i implementeringen av enterprise search, vilka frågor som är kvar att besvara och vilka problem samt svårigheter som kan komma att dyka upp i framtiden. Nyckelord: Enterprise search, Jeeves, Affärssystem

4 Abstract Enterprise search in Jeeves ERP-system Jeeves is both a company and an ERP system. The possibilities of searching in Jeeves ERP system today are considered extensive within given tables. There is however a lack of full text search-possibilities and the possibility of searching through unstructured data such as documents. At the same time, the amount of unstructured data available within organizations and their ERP systems is constantly increasing. The trend is clear: the need for companies to handle their data in an effective way is increasing. There are suppliers of ERP systems that handle the above described problematic with enterprise search. This has led Jeeves to explore the possibilities of implementing enterprise search and to see how such a solution could work in their own system. The area of enterprise search for Jeeves entails three main components, which will be given a theoretical explanation. These parts are ERP systems, enterprise search and search. ERP systems are explained as Jeeves is an ERP system and it is with this platform in mind that the study is carried out. Enterprise search needs to be defined in order to later be able to define it within our context, enterprise search for Jeeves. Differences between searching an intranet and searching the Internet are explored in order to explain why search algorithms for searching the Internet are not useful for searching an intranet. Important aspects within the area of search such as context, cognition, indexing and grouping of information are described. These parts bring up searching as a phenomenon from two perspectives: one human and one technical. The choice of method is based on the plan for carrying out the study. Time constraints are taken into account and an academic approach is chosen. The method for the main part is based on gathering of documented knowledge and the experience of others. Hence, this is a qualitative study. The report starts with literature studies in order to understand the area of enterprise search. Thereafter, limits are defined in order to constrain the study to the specific situation of the ERP system and which needs this implicates within searching. After the limits have been set, the study will shift to pinpoint needs and wishes with users, which results in a list of requirements. Technical solutions on the market are explored and matched to this requirement list. The requirement list then acts as the basis for the Hi-Fi prototype to be developed. The method can be likened to the waterfall model where different parts logically succeed each other but with an iterative approach. Each larger step of the waterfall model is iterated and refined before the next step in the waterfall is started. Important results for this study are the definition of what enterprise search is for Jeeves. It is also to find out when enterprise search should be used and for what, as well as how whether enterprise search leads to an increased efficiency. Further, potential gains of enterprise search will be discussed as well as the benefits of implementing enterprise search in Jeeves. The foremost contribution of this degree project is that the common structure that Jeeves customers have through the ERP system should be used to create relevance. Furthermore enterprise search should be seen as a living project where the relevance model should be continually adapted in order for the search function to work optimally in each individual organization. Finally, the authors present their own recommendations for Jeeves on how they should proceed in the implementation of enterprise search, which questions are left to be answered and which problems and difficulties that may present themselves in the future. Keyword: Enterprise search, Jeeves, ERP system

5 Förord När denna resa nu kommit till sitt slut, skulle författarna vilja uttrycka sitt uppskattande och sin tacksamhet till alla de som hjälpt oss i detta arbete. Till att börja med skulle författarna vilja tacka våra handledare Serafim Dahl (KTH), Magnus Sjökvist (JIS), Sara Stangenberg (JIS) och Magnus La Fleur (JIS) som hjälpt oss med goda råd och idéer under resans gång. Vi vill även tacka övriga medarbetare på Jeeves, Jeeves partners och kunder som ställt upp på intervjuer, workshops och besvarandet av enkäter. Ett stort tack även till Christian Ubbesen och Katriina Byström från Findwise för all er erfarenhet vad gäller enterprise search. Arbetet hade inte blivit detsamma utan er. Till sist riktar författarna ett hjärtligt tack till Monika Dilkestad och Katarina Bergerova, tålmodiga sambos, för bollande av idéer och tankar, samt väl genomförda korrekturläsningar. Tack för att ni stått ut med oss under denna hektiska period! Alla hjärtans dag, Stockholm Nichlas Dilkestad och Maria Therese Björk

6

7 Innehåll 1 Bakgrund, Problem & Syfte Bakgrund Jeeves Information Systems Dagens sökmöjligheter i Jeeves Dokumenthanteringsmodulen Behovet av enterprise search Frågeställningar Syfte Avgränsningar Kunskapsbakgrund Vad är ett affärssystem? Definition av enterprise search Skillnaden mellan sökning på intranät och Internet Delsteg i enterprise search Sökning för användaren Kontext Kognition Indexering Forward index Inverterat index Dynamisk indexering Inverterat index eller signaturfiler? Gruppering av information Kategorisering Klustring Metodredovisning Litteraturstudie och omvärldsanalys Workshop Intervjuer Enkät Prototyp, Lo-Fi & Hi-Fi Lo-Fi prototyper Hi-Fi prototyper Genomförande Litteraturstudie och omvärldsanalys Workshops Intervjuer Enkät... 20

8 4.5 Lo-Fi prototyper Framtagning av kravspecifikation för enterprise search i Jeeves Utvärdering av söklösningar Hi-Fi prototyp Urval och bortfall Etik Resultat, analys och diskussion Definition av enterprise search för Jeeves När och till vad ska enterprise search användas? Leder enterprise search till ökad effektivitet? Vinster med enterprise search Relevans Kravspecifikation för enterprise search i Jeeves Sökbarhet Indexering Säkerhet Behörighet Säkerhetsåtgärder Designbeslut och prototyp Omvärldsanalys befintliga lösningar Avslutning Slutsatser Rekommendationer för fortsatt arbete Förslag för framtida forskning Litteraturlista Bilaga A Workshop med Jeeves Bilaga B Intervjufrågor Bilaga C Enkäter... 50

9 1 Bakgrund, Problem & Syfte 1 Bakgrund, Problem & Syfte Jeeves är både ett företag och ett affärssystem. Sökmöjligheterna i Jeeves affärssystem anses idag (2011) vara omfattande i dess databas. Däremot saknas sökmöjligheter för fritextsökning och sökning i ostrukturerad data som till exempel dokument. Samtidigt ökar mängden ostrukturerad data som finns tillgänglig inom företag och deras affärssystem och trenden är tydlig: behovet för företag att hantera sin datamängd på ett effektivt sätt ökar (Liu, Yu, Meng, & Chowhury, 2006). Andra leverantörer av affärssystem hanterar ovanstående problematik med enterprise search vilket har lett till att Jeeves vill undersöka möjligheterna att implementera enterprise search och se hur en sådan lösning skulle te sig i deras system. 1.1 Bakgrund En av Jeeves konkurrensfördelar anses vara de omfattande sökmöjligheterna. Nästan alla fält i databasen är sökbara och genom att sätta olika villkor kan användaren skapa avancerade sökfrågor. För att behålla sin konkurrensfördel vill Jeeves Information Systems (JIS) undersöka möjligheterna med enterprise search och se om en fritextsökning i Jeeves, liknande Google i sin utformning, skulle kunna komplettera de befintliga sökmöjligheterna och skapa en än bättre sökupplevelse. En önskan finns att bädda in enterprise search i affärssystemet Jeeves. Med denna bakgrund valde JIS att utlysa ett examensarbete inom enterprise search. Ett arbete som skulle omfatta en kravspecifikation på en enterprise search-lösning samt en prototyp för att visa på en konceptuell design av en söklösning Jeeves Information Systems JIS är en svensk leverantör av affärssystem. De riktar sig till små och medelstora företag (fem till drygt tusen anställda) distribuerade inom handel, tillverkning, service och tjänstesektorn. JIS grundades 1992 av Assar Bolin med syftet att skapa ett grafiskt affärssystem för persondatorer i klient/servernätverk. År 1993 driftsattes JIS första affärssystem och 1999 börsnoterades företaget. JIS har 129 anställda (2010), en omsättning på 182 Mkr (2009), drygt kunder med över användare i 41 länder (2010). JIS erbjuder två produkter anpassade för små respektive medelstora företag: Jeeves Selected och Jeeves Universal. Jeeves Universal, som är anpassat efter de större företagen eller företag med mer avancerade processer, består av fler än program. Båda systemen har samma plattform i botten vilket gör att det går att uppgradera från det mindre Jeeves Selected till det mer omfattande Jeeves Universal, utan konverteringar och nya implementeringar och med bibehållna inställningar. Övergången mellan produkterna illustreras i Figur 1. 1 Figur 1. Jeeves två produkter är anpassade för företag av varierande storlek och komplexitet. En uppgradering till Jeeves Universal sker sömlöst vilket gör att växande företag kan uppgradera när behovet uppstår (bild hämtad från Jeeves.se)

10 1 Bakgrund, Problem & Syfte JIS är bland de 25 största leverantörerna av affärssystem i Europa. På den svenska marknaden är JIS främsta konkurrenter Microsoft, SAP, Visma och Monitor (beroende på kundens storlek). Utomlands är det främst Microsoft, SAP och inhemska aktörer JIS konkurrerar med. JIS affärsmodell bygger på ett samarbete mellan JIS och återförsäljare (Partner). Figur 2 visar hur fördelningen av arbete och intäkter ser ut i värdekedjan från produktutveckling till kund. JIS fokuserar på utveckling, paketering och underhåll av programvara samt marknadsföring. Jeeves erbjuder återförsäljarna kompetensutveckling och stöd för försäljning och leverans. Master Partner representerar JIS i strategiskt viktiga länder och bygger upp ett lokalt varumärke. En Master Partner etablerar och stödjer ett eget nätverk av återförsäljare. En Partner säljer, levererar och stödjer lokala kunder inom ett givet och tydligt marknadssegment. Till exempel en geografisk marknad eller en specifik bransch. Varje partner anpassar Jeeves affärssystem efter kundgruppens specifika behov. I Sverige samt på vissa internationella marknader arbetar JIS direkt med lokala återförsäljare istället för att gå via en Master Partner. (jeeves.se) Figur 2. Fördelning av arbete och intäkter i värdekedjan från produktutveckling till kund Dagens sökmöjligheter i Jeeves Jeeves Universal är ett affärssystem som består av en mängd olika program, till exempel orderhanteringsprogram. Varje program har en tabell kopplad till sig men också referenser till andra programs tabeller. I dagsläget är det endast möjligt att söka i de fält som finns representerade i det aktuella programmet. Det är således inte möjligt att söka utan att definiera vilken tabell och vilken kolumn som sökningen ska omfatta och det är heller inte möjligt att definiera en tabell som inte finns matchad mot det program i Jeeves som är aktivt. En av Jeeves styrkor som affärssystem är att det är lätt att söka i tabellerna i databasen. En sökning genomförs genom att programmet ställs i sökläge och att fält av intresse markeras samt eventuellt fylls i med villkor och wildcards (se Figur 3). Sökningen sker i den till programmet bakomliggande tabellen genom att en SQL-sats, formulerad av de markerade fälten med eventuella uppsatta villkor, ställs till databasen. Resultatet av sökningen är de rader ur tabellen som uppfyllde sökvillkoret. (se Figur 4). Genom att endast visa intressanta kolumner kan sökresultatet anpassas. Programmen i Jeeves är ordnade i en trädstruktur där det är möjligt att spara vissa fält i en underliggande nivå av ett program/tabell för att genomföra en sökning på en högre nivå i trädstrukturen. 2

11 1 Bakgrund, Problem & Syfte Figur 3. Markera fält och sök Figur 4. Exempel på presentation av sökresultat i Jeeves Om en användare ofta utför en viss sökning av ett komplexare slag, till exempel på olika nivåer av tabeller i en trädstruktur, är det möjligt för användaren att spara sökningar genom att skapa en knapp som utför sökningen i det önskade programmet. Då kopplas sökvillkoret till knappen och den sparade sökningen kan utföras med ett knapptryck. All information i Jeeves är dock inte strukturerad utan det finns fält med fritext och det går att koppla in dokument till olika poster i databasen (förutsatt att dokumentmodulen finns installerad) Dokumenthanteringsmodulen Dokumenthanteringsmodulen är en tilläggstjänst till Jeeves som gör det möjligt för kunden att skapa en koppling mellan ett dokument och ett ärende/post i affärssystemet. Ett dokument kan till exempel vara en pdf-fil, Excel-dokument eller en bild. Vanligt är att ritningar eller produktblad kopplas till specifika ärenden i dokumenthanteringsmodulen. Till modulen finns en mapp på filservern där dokumenten sparas. Varje dokument får ett slumpgenererat namn i mappen och varje ny version som sparas får ett nytt namn och sparas som ett helt nytt dokument. Information om kopplingen till ärendet och dokumentets riktiga namn sparas som metadata i Jeeves. Det går endast att koppla ett dokument till ett ärende men varje ärende kan ha flera dokument kopplade till sig. Det går att ta bort kopplingen mellan ett ärende och ett dokument från Jeeves men det går inte att ta bort dokumentet från filservern. Utifrån ett givet ärende går det att se vilka dokument som är kopplade till det ärendet. Däremot går det inte att se vilka ärenden som är kopplat till ett visst dokument Behovet av enterprise search Hur effektivt en snickare kan bygga en stol hänger ihop med, frånsett yrkesskicklighet, tillgången på och tillgängligheten av det material och de verktyg som behövs för att tillverka stolen. För att tala om effektivitet räcker det inte med att det finns en såg, snickaren behöver dessutom veta var sågen finns och allra helst ha den lättillgänglig när den behövs. I ett informationsintensivt företag utgörs både material och verktyg av information. Att företag är intresserade av att uppnå effektivitet genom att deras anställda snabbt och enkelt kan hitta den information de behöver i sitt arbete är varken nytt eller kontroversiellt på något sätt. Problemet med information är att det inte som på 3

12 1 Bakgrund, Problem & Syfte klassiskt vis kostar att hålla lager. Det finns ingen naturligt begränsande mekanism som håller lagret nere eller skapar ordning och struktur så att de verktyg som behövs för stunden alltid ligger på en armlängds eller ett knapptrycks avstånd. Google Search Appliance presenterar i sitt produktblad för avkastning, siffror från Fulcrum Research som säger att 80 % av ett företags information (engelskans content) är ostrukturerad (sparad i till exempel Word-dokument eller pdf-filer). Därtill hävdar de att ett företags informationsmängd ökar med ca 200 % per år (Google, 2009). Hur många procent ett företags informationsmängd ökar med går att spekulera i, 200 % kan tyckas mycket. Det finns dock indikationer på att ökningen är exponentiell (Bennett, 2007). Desto mer data ett företag har desto svårare blir det att hitta den specifika information som behövs för stunden. Microsoft beskriver en situation där mängden information på deras intranät ökar exponentiellt och att det har blivit ett allt större problem att lokalisera den information som eftersöks (Microsoft, 2007). Enterprise search syftar till att göra det möjligt att i ett företags informationsmängd snabbt hitta den information som behövs (för en utförligare beskrivning se Definition av enterprise search under kunskapsbakgrund). Att hitta specifik information i en stor och eskalerande informationsmängd ställer krav på kvalificerade sökfunktioner och den problematik enterprise search ställs inför när det gäller sökeffektivitet i stora informationsmängder beskrivs väl av nedanstående citat: Problemet är inte att hitta information utan problemet är att kunna bedöma vilken information som är relevant. (Heinström, 2002) Utmaningen för enterprise search är att trots en stor, ostrukturerad och icke homogen data/informationsmängd lyckas ranka de viktigaste eller de rätta sökresultaten i topp. Sökeffektivitet är ett begrepp som beskriver förmågan att på kortast möjliga tid hitta den information som en individ upplever sig behöva i en given situation. Att uppnå en hög sökeffektivitet är grunden för enterprise search. 1.2 Frågeställningar Affärssystem är ett informationsnav i företag. Där samlas all information om företaget med bland annat kunder, processer och leverantörer. Sökning i Jeeves går bra så länge det som eftersöks och var sökandet ska äga rum är känt. Däremot uppstår problem om det är okänt vad som eftersöks eller var något är lagrat. Informationsmängden växer och det skapas mer och mer data som ska omfattas av en sökning samt prioriteras i en rankning. Kan enterprise search vara en lösning? Jeeves har uttryckt en önskan att utvidga sökmöjligheterna till att omfatta fritextsökning. Detta arbete syftar till att utreda vilka möjligheter och hinder det finns med att implementera en fritextsökning i Jeeves. Det handlar om att gå från att söka i valda fält i en tabell till att söka över alla tabeller och alla fält och dessutom alla dokument som är kopplade. Till grund för utredningen ligger nedanstående frågeställningar: Vilka vinster finns det med enterprise search? o För kunden o För Jeeves När ska enterprise search användas? Till vad ska enterprise search användas? 4

13 1 Bakgrund, Problem & Syfte Vad ska omfattas av sökningen? Hur ska dokument göras sökbara och hur ska de knytas ihop med affärssystemets databas? Hur ska sökresultat presenteras? Hur ska relevans användas för rankning av sökresultat? Hur ska roller/behörighet hanteras? Finns det någon söklösning på marknaden som kan integreras i Jeeves? 1.3 Syfte Syftet med denna rapport är att skapa större förståelse för vad enterprise search är och vad enterprise search skulle kunna vara för Jeeves. Detta innebär att definiera begreppet enterprise search samt att göra en specifik definition av vad enterprise search är för Jeeves. Vidare är syftet att utreda om enterprise search i Jeeves kan medföra ytterligare värde för kunden och för Jeeves. Därefter utreds vilka funktioner som bör finnas i en enterprise search-lösning i Jeeves. Genom att ta fram en kravspecifikation från samtal med olika intressenter och utifrån dessa krav bygga en konceptuell prototyp av sökfunktionen kan funktionalitet visualiseras. Detta i syfte att utreda hur en teknisk lösning skulle kunna fungera samt att ge en rekommendation för hur den fortsatta utvecklingen av enterprise search för Jeeves kan se ut. 1.4 Avgränsningar Denna rapport behandlar området enterprise search för Jeeves och därmed är det inte säkert att frågeställningarna kan generaliseras för enterprise search i allmänhet. Ibland kan dock dessa båda områden såväl tangera som överlappa varandra. Fokus ligger på att ta reda på samt sammanställa vilka krav Jeeves, dess partners och kunder ställer på enterprise search i Jeeves. Författarna kommer utifrån dessa krav att skapa konceptuella prototyper. Prototyperna kommer inte att beskriva ett nytt system utan bygga på Jeeves befintliga affärssystem men med en inbäddad lösning för enterprise search. Viktigt att poängtera är att det inte är färdiga lösningar utan prototyper som skapas och att dessa tillsammans med krav från Jeeves, dess partners och kunder, ska utgöra grunden för denna rapports rekommendation för fortsatt arbete inom Jeeves med enterprise search. Eftersom Jeeves kärnverksamhet är affärssystemet och inte sökfunktioner kommer alternativet att låta Jeeves själva bygga ett enterprise search inte att tas upp i rapporten. 5

14 2 Kunskapsbakgrund 2 Kunskapsbakgrund Området enterprise search för Jeeves innehåller tre huvuddelar som behöver en teoretisk förklaring. Dessa delar är affärssystem, enterprise search och sökning. Affärssystem behandlas eftersom Jeeves är ett affärssystem och det är för den plattformen arbetet utförs. Enterprise search är ett begrepp som behöver definieras för att vi senare ska kunna definiera det i vårt sammanhang, enterprise search för Jeeves. Skillnader mellan sökning på ett intranät och sökning på Internet utreds och betonar varför sökalgoritmer för sökning på Internet inte är användbara för sökning på ett intranät. Viktiga aspekter inom sökområdet som kontext, kognition, indexering och gruppering av information beskrivs. Dessa delar tar upp sökning som fenomen ur två perspektiv: ett mänskligt och ett tekniskt. 2.1 Vad är ett affärssystem? Affärssystem är omfattande komplexa informationssystem som stödjer olika processer i en verksamhet (Uppsala Universitet, 2006). I engelskan benämns affärssystem ERPsystems vilket står för Enterprise Resource Planning systems. ERP-system används för att underlätta kommunikation och delande av information mellan avdelningar och generellt inom företag. ERP-system bidrar till detta genom att integrera alla avdelningar och funktioner inom ett företag till ett IT-system. (Amancei & Surcel, 2008). Affärssystem används för att standardisera arbete, uppnå kontroll, planera, ge beslutsstöd, underlätta kommunikation och stärka strukturen i affärsuppgörelser mellan företag. Dess tillämpningar kan till exempel vara inom material och produktionsstyrning, orderhantering, fakturering, ekonomi, personalredovisning, inköp eller marknadsföring (Uppsala Universitet, 2006). Generellt är ett affärssystem uppbyggt av en central databas, ett antal moduler som arbetar mot databasen, samt en server där bland annat databasen ligger (se Figur 5). Systemet anpassas efter varje enskilt företag och olika vyer presenteras för olika användare beroende på deras arbetsuppgifter. Figur 5. Modell av ett affärssystem 6

15 2 Kunskapsbakgrund 2.2 Definition av enterprise search Det finns ingen exakt definition av begreppet enterprise search (Moulton, 2008). Begreppet används för att beskriva den funktion eller applikation som möjliggör generella sökningar inom ett företags intranät. Det är ett utvidgat söksystem som gör det möjligt att söka i strukturerade samt ostrukturerade datakällor med en fritextsökning (webopedia, 2007). Ett annat sätt att uttrycka det är att enterprise search tillgängliggör företagsspecifik information av olika typ, till exempel databaser och intranät, för en definierad målgrupp (Wikipedia/Enterprise search, 2010). Målgrupper kan till exempel vara anställda på företaget eller kunder som använder enterprise search för att söka i ett företags produktsortiment. Enterprise search är inte sökning på Internet, sökning i mailsystem eller i den personliga datorn. Dessa delar kan dock inkluderas i en vidare definition av enterprise search. Steve Arnold menar att enterprise search är beyond-the-firewall search (Moulton, 2008) och han får medhåll av Googles produktchef för enterprise search som menar att molntjänster förändrar gränser och låter vissa komponenter röra sig utanför brandväggen (Moore, 2010). Typiskt sker dock en enterprise search-sökning i av företaget definierad information innanför företagets brandvägg på intranätet. Nedan presenteras först skillnaden mellan en Internetsökning och en sökning på ett intranät och därefter beskrivs de komponenter enterprise search består av Skillnaden mellan sökning på intranät och Internet För att ge en djupare förståelse av vad enterprise search är samt vilka möjligheter och begränsningar som finns, ställer vi i en jämförelse nedan sökning på ett intranät mot sökning på Internet. Se även Tabell 1 för en sammanställning av skillnaderna. Det finns stora skillnader mellan webbsökning och sökning på ett intranät. Den skillnad som främst tas upp i litteraturen är skillnaden i vad det är som eftersöks (Fagin, m.fl., 2003) (Zhu, Löser, Raghavan, & Vaithyanathan, 2007). En sökning på Internet resulterar i en lista med länkar sorterade efter relevans. Ett tillfredsställande svar förväntas ligga i toppen. Vid en sökning på intranätet är det troligt att det som söks är något specifikt, något användaren sett förr eller nyligen arbetat med. Det som söks är det rätta svaret och inte nödvändigtvis det som flest använt, tycker är bäst eller har länkat till. Detta brukar benämnas det bästa svaret kontra det rätta svaret. Syftet med att lägga upp information skiljer sig beroende på kontext: om det är på Internet eller på intranätet. Läggs information upp på Internet är det i syfte att andra ska kunna hitta och tillgodogöra sig detta. När information läggs upp på intranätet är anledningen i huvudsak lagring. Eftersom att algoritmer för sökning på Internet ofta grundar sig på antal länkar till en webbsida och att det inte finns någon motivation för att skapa en relevans på ett sådant sätt på ett intranät, kan inte klassiska relevansmodeller för webbsökning användas. Den relevans som skapas på Internet genom att individer länkar sidor till varandra kan eventuellt missbrukas och bli till spam. Denna risk bedöms som liten på ett intranät och är därför något en algoritm för sökning på internwebben inte behöver ta hänsyn till. På Internet kan en förkortning betyda flera olika saker. En sökning (utförd ) på trebokstavsförkortningen GPS på acronymfinder.com gav oss 61 olika betydelser, allt från Global Positioning System till Gallons Per Second. En sökning på ES som under detta arbete skulle kunna ha betytt enterprise search gav 140 olika betydelser, och av dem var ingen enterprise search. Generella sökmotorer saknar indikation om vilken betydelse som åsyftas och kan därför inte sortera bort irrelevanta sökresultat. 7

16 2 Kunskapsbakgrund Intranätssökningen bör vid en sökning på en företagsspecifik förkortning prioritera resultat med just den företagsspecifika betydelsen. Vid en sökning på Internet tar inte sökmotorn hänsyn till vem det är som utför sökningen och vad denne har för intresseområden. Istället förutsätts det mest relevanta svaret vara detsamma oavsett vem som söker. Vid sökning på intranätet ger användarens roll information om vem det är som söker vilket är något relevansmodeller kan ta hänsyn till. Tabell 1. Skillnader mellan webbsökning och intranätsökning Webbsökning Söker bästa svaret Förkortningar ger flera möjliga tolkningar Socialt skapad sökrelevans Anonym användare Spamrisk på grund av falskt skapad relevans Innehåller ofta reklam Sökresultat är tillgängligt för alla Intranätsökning Söker det rätta svaret Företagsspecifik tolkning av förkortning Relevans i huvudsak skapad genom nyckelord Rolldefinierad användare Ingen direkt spamrisk Ingen reklam Sökresultat kan vara hemligt Dessa skillnader gör att algoritmerna för matchning och rankning på webben kan vara mindre effektiva i enterprise search (Hawking, Paris, Wilkinson, & Wu, 2005). Samtidigt kan algoritmerna för själva indexeringen och informationshämtningen vara relativt lika inom enterprise search och webbsök (Moulton, 2008). Det är således relevansmodellen som behöver skilja sig mest enterprise search och webbsökning och där utmaningen i enterprise search ligger Delsteg i enterprise search Mellan det att frågan skrivs in i sökrutan och att resultatet presenteras på skärmen genomförs en syntaxanalys, matchning mot ett index samt filtrering och rankning (se Figur 6). Syntaxanalysen bearbetar frågan genom att ändra texten till ett standardformat till exempel genom att göra om alla bokstäver till gemener och ta bort irrelevanta ord som och och men, så kallade stoppord. Matchningen mot index innebär att frågan jämförs mot ett index som består av den information som finns i systemet och att resultat returneras. Filtrering och rankning är en bearbetning av i vilken ordning de returnerade svaren ska presenteras. Denna bearbetning baseras på en relevansalgoritm som är specifik för enterprise search-lösningen. Indexet skapas nästan alltid i förhand (Manning, Raghavan, & Schütze, 2009). För att skapa ett index görs en insamling av sökmängden och en bearbetning och analys av materialet. En sådan bearbetning och analys innebär att allt material som ska indexeras förenklas på samma sätt som syntaxanalysen. Därefter skapas indexet. Indexet uppdateras med jämna mellanrum genom att databasen crawlas, det vill säga gås igenom i jakt på information som ska inkluderas i ett nytt index. Insamling av sökmängden, bearbetning och analys av sökmängden och indexering av sökmängden är steg som upprepas med jämna mellanrum för att sökresultaten ska vara aktuella. I Figur 6 visas hur de olika delstegen hänger ihop. Det är steget filtrering och rankning som främst skiljer en enterprise search-lösning från en lösning för sökning på internet och denna rapport fokuserar främst på detta samt presentationen av resultatet. 8

17 2 Kunskapsbakgrund Presentationslager Fråga Presentera resultat Logiklager Bearbetning analys Syntaxanalys Matchning Filtrering & Rankning Datalager Insamling sökmängd Indexering Figur 6. Delsteg i enterprise search 2.3 Sökning för användaren Snabbt, enkelt och relevant är grundläggande förväntningar användaren har på enterprise search enligt Rajat Mukherjee produktchef på Google enterprise (Moore, 2010). De faktorer som påverkar en användares sökstrategi är av olika karaktär, Marchionini nämner bland annat egenskaper hos sökaren, till exempel bakgrundserfarenhet men också informationsproblemet och uppgiften, egenskaper hos informationssystemet, miljön runt sökningen samt sökningens resultat (Bodner, Chignell, Charoenkitkarn, Golovchinsky, & Kopak, 2001). Vad som påverkar sökstrategin kan delas in i kontextuella och kognitionsmässiga faktorer. Användaren kan antingen ha en uttalad fråga eller ett område av intresse. Detta resulterar i olika sökstrategier som delas upp i att söka och att scanna (engelskans searching och browsing) (Bodner, Chignell, Charoenkitkarn, Golovchinsky, & Kopak, 2001). Bodner menar att det går lätt att skifta mellan sökstrategierna om den ena visar sig fruktlös. En söklösning bör därför stödja båda sökbeteendena Kontext Kontext är egentligen ett lingvistiskt begrepp som beskriver det sammanhang som ett ord eller yttrande ingår i (Nationalencyklopedin, 2010). Ordet kontext har inom människa-dator interaktion fått en bredare betydelse och innebär då ett sammanhang i vilket ett användande sker. En beskrivning av en kontext kan i detta sammanhang vara både en beskrivning av den miljö och de omständigheter användandet sker inom. 9

18 2 Kunskapsbakgrund Syftet med att utreda kontexten är att i designen av programvara och gränssnitt, ta hänsyn till de förutsättningar kontexten ger och därmed skapa goda förutsättningar för en lyckad sökupplevelse. Den kontext som gör att en sökning inleds är avsaknad av information. Inom enterprise search är användarna typiskt anställda på företaget. Sökningen är oftast relaterad till verksamheten och informationskällorna är sådana som ofta skapas av och används inom företaget (Hawking, Paris, Wilkinson, & Wu, 2005). Hawking hävdar att måttlig användning av kontext i enterprise search kan göra stor skillnad. Genom att veta vad som söks (till exempel en order eller ett specifikt filformat), vilken roll användaren har eller var denna befinner sig kan sökningen anpassas för att ge relevanta sökträffar. Hawking menar även att sådan kontextuell information generellt är lättillgänglig inom företag. Kontext är situationsberoende och kan dessutom vara företagsspecifik och kan därför inte generaliseras i utvecklingen av en sökfunktion. Till exempel stress, ljudnivå och skärmstorlek kan variera mellan användare. En bra design är byggd så att den även fungerar i speciella förhållanden Kognition Kognition är de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras (Nationalencyklopedin, 2010). Kognition kan också beskrivas som olika processer (se punktlista nedan). För olika handlingar kombineras dessa processer för att matcha behovet i handlingen. Uppmärksamhet Perception och igenkänning Minne Lärande Läsa, prata, lyssna Problemlösning, planering, resonerande, beslutsfattning Uppmärksamhet syftar här på processen att välja vad vi ska fokusera och koncentrera oss på. Huruvida det är lätt eller svårt avgörs av två saker: om vi har en tydlig bild av vad vi letar efter (tydliga mål) och om informationen är tydlig. Hur information är presenterad kan i stor utsträckning påverka hur lätt eller svårt det är att ta den till sig. Om informationen är strukturerat presenterad i meningsfulla kategorier är det lättare att fokusera sin uppmärksamhet och tillgodogöra sig det som är väsentligt än om informationen är presenterad på ett ostrukturerat sätt. Perception handlar om hur vi tar till oss information från omgivningen genom våra sinnen. Synen är det mest dominanta sinnet (hos seende) och det som är aktuellt i Jeeves fall. Minne innebär att frambringa kunskap som gör att vi handlar passande för situationen. Eftersom det är omöjligt att minnas allt filtrerar vi intryck för att avgöra vilken information som ska memoreras. Hur väl vi sedan minns något och hur lätt det är att frambringa ett minne har att göra med hur mycket uppmärksamhet vi ägnade åt memorerandet och vilket sammanhang vi förknippar minnet med. Det är också lättare att känna igen något än att frambringa det ur minnet. Landsdale och Edmonds (1992) delar upp minnet i två processer: direkt erinran (recall direct) och hjälpt erinran (recognition based scanning). Direkt och hjälpt erinran matchar mot Bodners sökstrategier söka och scanna. Människan är mycket bättre på att känna 10

19 2 Kunskapsbakgrund igen saker än att minnas dem. Det är oftast lättare att känna igen bilder, färger och placering av saker än att minnas namn eller fakta. I design av filhanteringssystem är det viktigt att stödja båda typerna av minnesprocesser. Därför är till exempel automatisk ifyllning av sökord, presentation av tidigare besökta länkar eller sökta sökord samt bilder och ikoner effektiva sätt att visuellt hjälpa användaren och snabba upp sökprocessen. Även icke visuella medel som tidsstämplar och klustring är sätt att stödja minnet och underlätta sökprocesser (Sharp, Rogers, & Preece, 2007). Bodner med flera har visat på att en individs sökstrategi påverkas av den erfarenhet individen har av informationssystemet. Motivationen att söka påverkar också hur ett informationssystem används. Generellt tycker människor bättre om att prova sig fram än att läsa manualer för att lära sig hur något ska göras (Sharp, Rogers, & Preece, 2007). Utifrån detta drar Sharp m.fl. slutsatsen att system bör tillåta att användaren kan ångra inmatningar och knapptryck samt guida användaren i användningen. Detta kan till exempel ske genom att opassande alternativ i en meny inte går att välja, att förklarande texter dyker upp i en inforuta (tool tip) eller genom att man klickar på hjälpsymboler. Problemlösning, planering, resonerande och beslutsfattning är processer som involverar att tänka på vad som ska göras och vilka alternativ samt konsekvenser som finns. Detta är alltså en medveten process som ofta innebär att jämföra informationskällor (Sharp, Rogers, & Preece, 2007). För att stödja dessa processer i en design av webbsökning rekommenderar Sharp att ytterligare information om hur en sökning kan göras mer effektiv ska finnas att tillgå men att informationen ska vara dold i ett ursprungsläge men lätt att ta fram vid behov. 2.4 Indexering Ett index är en förteckning eller ett register över innehållet i en informationsmängd (Nationalencyklopedin, 2010). Indexet kan sedan användas för att slå upp i, motsvarande ett index längst bak i en bok. Ett index är ett bra alternativ för att snabba upp sökningar i till exempel en databas, men det kostar i form av lagringsutrymme samt tid och datorkraft när själva indexeringen sker. Index kan lagras med flera olika metoder exempelvis i en hashtabell eller i ett B-träd (Lawesson, 2003). Indexering av ett dokument innebär i sin enklaste form att stega igenom dokumentet och extrahera innehållet till termer som lagras i ett index. Detta görs för varje dokument i den informationsmängd som ska göras sökbar. Även andra datakällor går att indexera, till exempel fält i en databas. Oftast är index skapade i förväg men det finns index som skapas i realtid, dessa är dock ovanliga i sammanhang där data är omfattande men bestående (Manning, Raghavan, & Schütze, 2009). Det finns olika typer av index och två vanliga är forward index och inverterat index Forward index I ett forward index kopplas datakällan (till exempel ett dokument) via sitt innehåll till flera termer. För varje dokument är det sedan möjligt att se vilka termer som är kopplade (se Tabell 2). Ett index med denna struktur kallas i engelskan för ett forward index. 11

20 2 Kunskapsbakgrund Tabell 2. Forward index Dokument Dokument1 Dokument2 Dokument3 Term Affärsprocess, Informationsflöde, Resor Cykel, Reflex, Semester Semester, Asien, Bali, Resor Ett problem med forward index är att en sökning tar lång tid. Söktermen måste först matchas med den term som är lagrad i index och sen ska alla dokument som innehåller den specifika termen sökas upp. En lösning på detta problem är att skapa ett inverterat index Inverterat index Ett inverterat index går att generera genom att ta ett forward index (se föregående stycke), sortera om efter term och lista de dokument som innehåller just den termen. I Tabell 3 visas ett exempel på ett inverterat index. Genom att matcha en sökterm med en term lagrat i ett inverterat index går det effektivt att finna de dokument som innehåller söktermen. Tiden det tar att indexera dokument blir längre om ett inverterat index skapas, än om ett forward index skapas. Ett inverterat index lämpar sig därför bäst om det kan antas att sökning på termer sker ofta samt att de dokument som ska indexeras sällan eller aldrig ändras. Då ett dokuments innehåll förändras, byts även de termer som ska vara kopplade till dokumentet. Dokumentet behöver därför indexeras om vilket skapar att ett behov av att kunna indexera dokument dynamiskt. Tabell 3. Inverterat index Term Affärsprocess Asien Bali Cykel Informationsflöde Reflex Resor Semester Dokument Dokument1 Dokument3 Dokument3 Dokument2 Dokument1 Dokument2 Dokument1, Dokument3 Dokument2, Dokument Dynamisk indexering De flesta dokumentsamlingar är inte statiska utan många dokument ändras, tas bort eller läggs till vilket gör att de termer som finns i ett index måste ändras. Ett sätt att hantera detta är att periodvis indexera om alla dokument från början och på så sätt generera ett nytt index. Ett problem med att periodvis generera nya index är att det krävs resurser (främst i form av lagringsutrymme), då samtliga dokument ska indexeras på nytt, 12

21 2 Kunskapsbakgrund samtidigt som föregående index ska vara sökbart (Manning, Raghavan, & Schütze, 2009). Ett annat problem är att de dokument som lagts till efter att index skapats inte är sökbara. Idag (2011) är lagringsutrymme inte speciellt kostsamt för ett företag (ca kr för 2 TB) och det första problemet med lagringsutrymme är därför inte aktuellt. Det finns flera metoder för att lösa problemet med att de senast inlagda dokumenten inte är sökbara innan de indexerats. Ett sätt är att upprätta ett speciellt index för nya dokument. När en sökning utförs, sker sökningen i både huvudindex och det speciella index för nytillagda dokument. Sökresultaten slås sedan samman (se Figur 7). När ny indexering av huvudindex ska ske, slås huvudindex först samman med eventuella extra index varefter extra index tas bort. Det finns ett antal algoritmer för att möjliggöra dynamisk indexering (Manning, Raghavan, & Schütze, 2009) (Shah, Gummadi, Yoon, & Raghavan, 2004). På grund av komplexiteten med dynamisk indexering, har en del större sökmotorer ändå valt att periodvis indexera om samtliga dokument och inte tillämpa någon av dessa algoritmer (Manning, Raghavan, & Schütze, 2009). Figur 7. Sökning i huvudindex och speciellt index för nya dokument Inverterat index eller signaturfiler? Det finns förutom inverterat index ett antal metoder att indexera innehåll, en metod är signaturfiler (André-Jönsson, 2002) (Carterette & Can, 2005) (Zobel, Moffat, & Ramamohanarao, 1998). Signaturfiler lämpar sig i de fall då delarna av det innehåll som ska indexeras skiljer sig åt, till exempel olika mediefiler, men är av ungefär samma storleksordning (Zobel, Moffat, & Ramamohanarao, 1998). Det innehåll som i affärssystemet Jeeves ska indexeras upp antas vara i någon form av text eller dokument av varierande storlek. I dessa fall antas inverterat index vara snabbare enligt Zobel m.fl. (1998) och Carterette m.fl. (2003). En djupare studie av signaturfiler kommer därför inte att göras. 13

22 2 Kunskapsbakgrund 2.5 Gruppering av information It is a very sad thing that nowadays there is so little useless information. Oscar Wilde, Irish dramatist, novelist, & poet ( ) Det är enligt författarna skillnad på data och information. All information är data, men data blir information först när den är i en given kontext och därmed blir användbar. Oscar Wildes uttalande har kanske en annan betydelse idag (2011), även om information nu sällan existerar utan syfte är den ofta oanvändbar om den tas ur sin kontext. Idag är trenden däremot tydlig, det skapas enorma mängder data som många får tillgång till genom dagens teknik men all data är inte relevant för alla som har tillgång till den. En utmaning som uppstår i samband med sökning i stora informationsmängder är just att ordna innehållet efter någon form av relevans. Ett steg på vägen kan vara att gruppera in informationsmängden i olika grupper. Kategorisering och klustring är två metoder för gruppering av information Kategorisering I de fall gruppering av information utförs manuellt till förutbestämda grupper kallas det för kategorisering (Dalianis, 2003). Kategorisering brukar användas i de fall då det redan finns naturliga kategorier att dela in information i. Nyhetstidningar brukar till exempel dela in artiklar under inrikes, utrikes, ekonomi, sport, kultur med mera. I detta fall är det människor som bestämmer kategorierna. Saknas naturliga kategorier att gruppera information i kan arbetet att hitta kategorier och dela upp information enligt dessa överlåtas på en dator vilket kallas klustring Klustring När gruppering sker automatiskt till grupper som inte är förutbestämda kallas det för klustring (Dalianis, 2003). Det vanligaste sättet att klustra textdokument är genom att jämföra dokumenten efter något slags likhetsmått. Det vill säga att två dokument ur samma kluster ska vara mer lika varandra än två dokument ur olika kluster (Johansson, 2006). Klustring används inte i någon större utsträckning i dagens (2011) sökmotorer men de börjar bli vanligare. Några exempel på sökmotorer som använder sig av någon form av klustring ges i Tabell 4. Anledningen till att de större sökmotorerna som exempelvis Google ännu inte använder sig av klustring är att dokumentmängden de lagrar anses vara för stor (Johansson, 2006). Tabell 4. Sökmotorer som använder sig av klustring Sökmotor AlltheWeb Carrot2 iboogie Teoma Yippy (tidigare clusty) URL till sökmotor

23 3 Metodredovisning 3 Metodredovisning Valet av metoder baserades på det tilltänkta förloppet av arbetet. Tidsbegränsningen togs i beaktande och gjorde det omöjligt att sätta upp testmiljöer, göra provkörningar och utvärdera resultatet, vilket annars är en vanlig metod. Vidare begränsades liknande metoder av författarnas tekniska kompetens samt tillgången på tekniska lösningar. Istället valdes ett mer akademiskt tillvägagångssätt där metoderna till största del baseras på insamling av dokumenterad kunskap och människors erfarenhet. Arbetet är således en kvalitativ studie och inga statistiskt säkerställda mätningar har gjorts. De valda metoderna redovisas nedan. 3.1 Litteraturstudie och omvärldsanalys Litteraturstudie innebär insamling av information från, samt analys av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. De analyserade artiklarna ska vara valda så att de kan besvara frågeställningen för litteraturstudien. För att besvara frågeställningar om marknaden är dock inte vetenskapliga artiklar tillräckliga. En omvärldsanalys baserad bland annat på informationsinhämtning från icke akademiska källor såsom företags hemsidor, utgör ett komplement till litteraturstudier i detta arbete. Omvärldsanalysen syftar till att kartlägga konkurrenter samt det utbud som finns av relaterade produkter. 3.2 Workshop Workshop är en metod för att utnyttja kompetens hos ett antal experter. En workshop styrs av en eller två workshopledare som planerar upplägg och ser till att alla kommer till tals samt styr arbetet och dokumenterar. Syftet med metoden är att deltagarna möts och genom kreativitet samt aktiva bidrag diskuterar ett specifikt ämne. På detta sätt utnyttjas kompetensen hos workshopens samtliga deltagare. Metoden kan också vara ett sätt att bryta gamla tankemönster samt tänka nytt och innovativt. Ofta innefattas en workshop av flera delmoment, däribland brainstorming, gemensamma diskussioner samt rangordning där prioriteringar fastställs. Workshops utnyttjas ofta tidigt i en arbetsprocess för att komma överens om en gemensam start och riktning för ett projekt. Det är ett sätt att skapa en gemensam bild av nuläge och problem samt ett sätt att få en tidig förankring av arbete hos nyckelpersoner. Workshops kan användas iterativt för att gå djupare och mer detaljerat in på ett ämne. Det kan därför vara lämpligt att byta ut expertgruppens sammansättning mellan iterationsstegen. För att kunna ta tillvara på resultaten av workshopen är det viktigt att dokumentera ordentligt både under och efter genomförandet. 3.3 Intervjuer En viktig aspekt i designarbete är att förstå slutanvändare, hur de jobbar och i vilken kontext de befinner sig men framför allt vilka behov de har. Ett sätt att få förståelse är att intervjua dem om deras arbete. En intervju kan vara strukturerad, ostrukturerad eller en kombination av de båda. En strukturerad intervju innebär att alla frågor som ställs är bestämda i förhand. En ostrukturerad intervju innebär att inga frågor är förutbestämda. 15

24 3 Metodredovisning Det allra vanligaste är att kombinera dem och ha en del förutbestämda frågor och öppna frågor som tillåter att intervjun tar en annan riktning om något intressant diskuteras. Detta benämns semistrukturerad intervju. En fördel med en intervju jämfört med till exempel en enkät är att kroppsspråk kan observeras och därmed tas med i tolkningen av svaren. 3.4 Enkät En enkät är en undersökning där samma frågor ställs till flera olika personer. Detta sker ofta via frågeformulär. För att öka förutsättningarna för att datainsamlingen från en enkät ska bli så bra som möjligt, bör tid läggas på konstruktionen av den. En dåligt utformad enkät kan vara en anledning till dålig kvalitet på insamlad data samt låg svarsfrekvens. Med svarsfrekvens menas antal svarande av totalt antal möjliga svarande. Ett sätt att höja svarsfrekvensen är att skicka med ett missiv, ett följebrev som förklarar enkätens syfte och varför personen i fråga blivit inbjuden till att svara på den. De personer som av olika anledningar inte svarat på enkäten ger upphov till bortfall. För att kunna dra några statistiskt säkerställda slutsatser av enkätsvaren måste respondenterna valts ut med någon form av slumpmässigt urval. Uppfylls inte kraven på slumpmässighet kan inte statistiska metoder användas för att till exempel ange konfidensintervall. Vidare kan en slutsats dras och en analys endast göras på observationer såsom faktiska svar, allt annat måste anses vara spekulationer. 3.5 Prototyp, Lo-Fi & Hi-Fi En prototyp är en artefakt som intressenter kan interagera med och prata kring. Den används för att utforska användandet och som ett stöd i kommunikationen med användare (Sharp, Rogers, & Preece, 2007). Att använda prototyper som metod är enligt författarna även ett sätt att utreda hur en tänkt produkt skulle passa i sin kontext Lo-Fi prototyper En Lo-Fi prototyp är i regel olik den tänkta produkten. Materialet hålls ofta enkelt så att det är billigt att producera ett antal olika varianter och prova dessa. När det gäller utveckling av IT kan en Lo-Fi prototyp bestå av skisser på hur ett användargränssnitt skulle kunna se ut. Ett användargränssnitt ska främst framhäva den funktionalitet som ska utvärderas och därför ska färgsättning och en alltför noggrann design av utseendet undvikas. Genom att tillsammans med de tänkta användarna prata kring prototypen kan viktiga aspekter kring funktionaliteten uttryckas. En Lo-Fi prototyp är således ett verktyg för att skapa en gemensam bild av vad för funktionalitet som är viktig och hur användningen ska gå till Hi-Fi prototyper Hi-Fi prototyper är ofta snarlika produktens slutgiltiga resultat och kan användas för att sälja idén, testa tekniska problem eller avgöra hur användningen fungerar. Hi-Fi prototypen innehåller funktionalitet och är interaktiv så att användningen i stort sett motsvarar användningen av produkten. En Hi-Fi prototyp består i allmänhet av de material som produkten kommer att bestå av. En Hi-Fi prototyp av en mjukvara bör vara skapad i datorn men inte nödvändigtvis i precis det program slutresultatet ska vara, exempelvis kan PowerPoint eller HTML användas. Även om det är mer kostsamt och tidskrävande att ta fram Hi-Fi prototyper än Lo-Fi prototyper är de fortfarande betydligt 16

25 3 Metodredovisning enklare och billigare att ta fram än den färdiga produkten. Tabell 5 nedan listar för- och nackdelar med Hi-Fi respektive Lo-Fi prototyper. Tabellen är baserad på beskrivningar ur boken Interaction Design, beyond human-computer interaction, (2007). Tabell 5. För- och nackdelar med Lo-Fi och Hi-Fi prototyper Typ Fördelar Nackdelar Lo-Fi Låg utvecklingskostnad Begränsad felkontroll Utvärdera flera designkoncept Begränsad specifikation Bra för kommunikation Svår att göra användbarhetstester på proof of concept Begränsad navigation och flöde Användbar för identifiera krav på funktionalitet Nästan bara nyttig innan specifikation klar Omfattande funktionalitet Hi-Fi Interaktiv Dyrare att utveckla Användardriven Tidskrävande att utveckla Tydligt flöde och navigation Ineffektiv för proof of concept Funktionell som levande specifikation Ineffektiv för att identifiera krav på funktionalitet Ger känsla av produkten Användbar för utforskande och test Verktyg för marknadsföring och försäljning 17

26 4 Genomförande 4 Genomförande Arbetet började brett med litteraturstudier för att förstå området enterprise search. Därefter skedde begränsningar för att smalna av arbetet till att omfatta den specifika situationen kring affärssystemet samt vilka behov det medförde inom sökning. Efter avsmalningen skiftade arbetet till att fastställa behov och önskemål hos användare varpå tekniska lösningar på marknaden kartlades och matchades mot dessa behov och önskemål. Metoden kan liknas vid vattenfallsmodellen där olika delar logiskt avlöser varandra men med ett iterativt tillvägagångssätt. Varje större steg i vattenfallsmodellen har itererats och förfinats innan nästa trappsteg i vattenfallet har påbörjats. 4.1 Litteraturstudie och omvärldsanalys Litteraturstudien användes för att få en grundläggande bild av området enterprise search. Det var ett sätt att skapa vokabulär, få förståelse för ämnet, dess möjligheter och svårigheter. Detta möjliggjorde att författarna kunde diskutera ämnet, ställa frågor, genomföra workshops och kundintervjuer. Speciellt viktigt var det att få insikt om skillnader mellan enterprise search och sökning på internet för att få förståelse hur relevans kan skapas och vilken problematik som det medför. Artiklar söktes via KTHB samsök men även Google och Google Scholar användes som sökmotorer. Generellt skedde fördjupning genom att följa artiklars referenser till nya artiklar och genom nya sökningar på intressanta begrepp som blev aktuella genom artikelläsning. Rekommendationer på litteratur togs också emot av handledaren. Författarna upplevde att den akademiska bilden av enterprise search behövde kompletteras med en mer kommersiell bild eftersom området enterprise search är relativt nytt, föränderligt och i en mycket expansiv fas. Våra litteraturstudier kompletterades därför till att även innefatta en omvärldsanalys där YouTube, Wikipedia, olika forum för debatt om enterprise search på nätet, videoseminarier samt företags hemsidor med mera användes. Framförallt när olika tekniska lösningar utvärderades var dessa källor nödvändiga. Under litteraturstudiens första del, inläsning på ämnet enterprise search, antecknades leverantörer av enterprise search-lösningar. Denna lista kompletterades senare med sammanställningar från bland annat en marknadsanalys från Gartner. Metoden för insamlandet av sökleverantörer är således inte heltäckande och alla leverantörer av enterprise search-lösningar har således inte kommit med. Däremot är det rimligt att anta att de vanligast omtalade leverantörerna på marknaden finns med i listan över de 48 sökleverantörer som sammanställdes. 4.2 Workshops Vi genomförde en intern workshop med Jeeves på deras huvudkontor i Stockholm. Syftet med workshopen var att försöka skapa en (för Jeeves) gemensam bild av vad enterprise search är och hur en sådan funktion skulle kunna användas. Vår målsättning var att ha deltagare från flera avdelningar på företaget för att bilden skulle bli så heltäckande som möjligt. Fem personer från Jeeves deltog i workshopen. En från produktavdelningen, två från forskning och utveckling (en direktör och en gruppchef), samt två från utveckling (en systemingenjör och en chefsarkitekt). 18

27 4 Genomförande Workshopen inleddes med en kort presentation där syftet och agendan klargjordes. Deltagarna delades därefter in i grupper och fick till uppgift att skriva ner två olika scenarier där enterprise search används. Det ena scenariot skulle vara ett sunny day där inget går fel. Det andra scenariot ett rainy day där användaren stöter på olika problem. Efter 15 min presenterade grupperna de scenarier de kommit fram till. Olika krav som skulle kunna ställas på enterprise search diskuterades sedan fram. Dessa krav formulerades som kategorier och rangordnades individuellt av varje deltagare. Rangordningen diskuterades i hela gruppen och en gemensam rangordning fastställdes. I efterarbetet med materialet från workshopen strukturerades och kategoriserades de ursprungliga kraven efter rangordningen samt i grundkrav och funktionella krav (se Bilaga A Workshop med Jeeves). 4.3 Intervjuer Arbetet med kravspecifikationen baserades förutom på workshopen främst på intervjuer. Intervjuerna genomfördes i tre steg: Först med personer internt på Jeeves, sedan med partners och därefter med kunder. Detta för att börja brett och ge författarna förståelse för helheten för att sedan gå in djupare på specifika behov och situationer. Parallellt med detta genomfördes intervjuer med externa personer som gav en bild av området enterprise search och marknaden för sök. Däribland intervjuades säljare av söklösningar och en konsultfirma för implementering och anpassning av söklösningar. En forskare med koppling till konsultfirman intervjuades för en mer akademisk analys av området. Slutligen itererades intervjuerna med interna personer från Jeeves och denna gång var även medarbetarna från Jeeves kontor i Borås delaktiga. De personer från Jeeves som intervjuades, är personer med erfarenhet av Jeeves affärssystem. De representerade olika perspektiv, bland annat: internationellt, affärsmässigt, implementering, utveckling och försäljning. Vi intervjuade två olika partners med två representanter per partner. Detta för att skapa mer diskussion och dialog. Den första ägde rum hos partner medan den andra ägde rum på Jeeves stockholmskontor. Partnerna bidrog med bred erfarenhet av implementering och anpassning för kundbehov. Deras erfarenhet är mer generell än den hos en specifik kund men samtidigt mer praktisk än den internt på Jeeves. Trots att det förelåg ett behov av att ta reda på hur arbetet med Jeeves affärssystem såg ut och kartlägga när den befintliga sökfunktionen inte var tillräcklig gjorde vi inga kontextuella intervjuer och heller inte några intervjuer med vanliga Jeevesanvändare. Detta på grund av de kontakter vi fick på företagen enbart utgjordes av Jeevesansvariga och det var enligt vår bedömning tillräckligt bra. Istället genomförde vi tre semistrukturerade intervjuer med expertanvändare (superusers). Ofta innebar det den Jeevesansvarige på företaget. Vid ett tillfälle skilde sig upplägget, då närvarade förutom expertanvändaren också företagets dataansvarige. Detta var mycket givande och resulterade i större förståelse för den mindre vana Jeevesanvändaren och fler konkreta förslag på användningsområden. Intervjuunderlag presenteras i Bilaga B Intervjufrågor. Kundintervjuerna genomfördes hos kunderna vilket bidrog med kontext och gav en insikt i deras användarsituation. Processer, arbetsmiljö och hur det dagliga arbetet ser ut framkom till stor del då intervjupersonerna ombads beskriva detta samt visade oss runt på företaget. Intervjuerna avslutades med Lo-Fi prototyping tillsammans med intervjupersonen. Intervjuerna med Jeevesanställda och partners varade i snitt en och en halv timme och kundintervjuerna tog ca två timmar per intervjutillfälle. Alla intervjuer sammanfattades 19

28 4 Genomförande och diskuterades i efterhand mellan rapportens författare. Önskemål från kund kring enterprise search strukturerades och fördes in i ett sammanställnings- och översiktsdokument som kom att utgöra en del av kravspecifikationen. Det är befogat att vara kritisk till hur heltäckande kravbilden är. Eftersom inte den vanliga Jeevesanvändaren intervjuades medför det att viktiga krav kan ha förbisetts eftersom det är den användare som främst är tilltänkt för att använda sig av enterprise search. I ett försök att kompensera bristen på input från vanliga användare valde vi att göra en webbenkät som de intervjuade expertanvändarna ombads skicka ut inom sina respektive företag. 4.4 Enkät En webbenkät (se Bilaga C Enkäter Enkätundersökning bland Jeevesanvändare ) gjordes i ett försök att nå vanliga Jeevesanvändare. Enkäten formulerades så att den skulle kunna besvaras snabbt (enkäten innehöll mestadels kryssrutor) och svaren avsåg att svara på huruvida det föreligger ett behov av enterprise search i Jeeves, samt ge någon form av kvantitativ information kring sökvanor hos Jeevesanvändare. Enkäten skickades först ut till de kunder som deltog på Jeeves kunddagar men som inte kunde erbjudas en intervju (oftast på grund av för lång färdväg). I ett andra steg skickades enkäten ut till de kunder vi intervjuat för vidare spridning inom företaget som beskrivet ovan. Enkäten fick totalt tolv svarande. Det är svårt att motivera personer att svara på enkäter som kommer via e-post. I ett försök att handskas med den svårigheten skickades en presentation av författarna och en sammanfattning av enkätens syfte och mål med i e-postmeddelandet, ett så kallat missiv. För att öka enkätens svarsfrekvens skickades en påminnelse ut. En stor nackdel med webbenkäten är att den är anonym och att det således inte går att ställa följdfrågor. Det går heller inte att veta hur fördelningen ser ut mellan svarande företag. Däremot fick den svarande frågan vilken roll denne hade inom företaget, varifrån vissa slutsatser kan dras. Slutsatserna är dock inte statistisk säkerställda då antalet deltagare varit för lågt samt att kravet på slumpmässighet inte har uppfyllts. Även i slutskedet av kravställarfasen användes en webbenkät (se Bilaga C Enkäter Din åsikt på krav för enterprise search i Jeeves ). Enkäten skickades till de personer inom Jeeves som tidigare hade varit inblandade i arbetet med enterprise search. Enkäten innehöll de krav som kunderna hade formulerat och de svarande ombads att ranka dessa enligt hur viktig de själva ansåg att funktionaliteten var. Alternativen för varje krav var: måste finnas, trevligt om det finns och helt ointressant. De enskilda kraven hade ingen inbördes ordning i enkäten. Emellertid stod svarsalternativen alltid i samma ordning. Av de tio personer som enkäten skickades till hade åtta svarat efter en påminnelse. En webbenkät användes även för att förbereda användarföreningens styrelse för en intervju och få dem att tänka i banor av sök. Flertalet av frågorna berörde att uppskatta tid som de som individer spenderar på sök samt generaliseringar av sökbehovet på deras respektive företag och vilka informationskällor som används. Resultatet har inte använts för att dra enskilda slutsatser, vilket heller inte var syftet, men har i viss mån kunnat stärka redan uttryckta påståenden. Huruvida det eftersökta resultatet: att ge användarföreningens styrelse en bra förberedelse innan intervjun, går inte att veta men bemötandet under mötet var vänligt och få missförstånd uppstod. 20

29 4 Genomförande 4.5 Lo-Fi prototyper Som avslutning på kundintervjuerna genomfördes Lo-Fi prototyping. Pappersark med en uppritad vy av Jeeves tillsammans med Post-it lappar och pennor utgjorde de första Lo- Fi prototyperna. När kunden pratade om funktionalitet försökte vi konkretisera detta genom att rita Post-it lappar med motsvarande funktionalitet och låta kunden placera in dessa i vyn. Kunden fick sedan beskriva hur användningen skulle kunna gå till genom att peka på prototypen och berätta. Under varje kundintervju byggdes en helt ny Lo-Fi prototyp utifrån vad kunden uttryckte för önskemål och krav. Bilderna i Figur 8 visar två av de Lo-Fi prototyper som byggdes tillsammans med kund. Medan efterfrågan av viss funktionalitet återkom, var det annan funktionalitet som endast visade sig vara intressant ur en enstaka kunds perspektiv. Figur 8. Exempel på Lo-Fi prototyper Figur 9. Lo-Fi prototyper i det gamla gränssnittet av Jeeves utvärderades mot Jeeves användarförening Nästa nivå av Lo-Fi prototyper (se Figur 9) som byggdes baserades på de som skapades i samarbete med kunderna. Prototyperna skapades i PowerPoint för att på ett snabbt sätt ta fram ett antal varianter av de krav som framförts av kunderna. Varje prototyp fokuserade på ett eller ett par av de önskemål kunderna hade och gjordes i minst två varianter. PowerPoint-prototyperna användes sedan som diskussionsunderlag vid en utvärdering med Jeeves användarförening samt med handledarna på Jeeves. Prototyperna är gjorda med utgångspunkt i både det befintliga gränssnittet och det gränssnitt som är tänkt för nästa version av Jeeves (se Figur 10). Det gamla gränssnittet användes för att kunna visa prototyperna för kunder och utvärdera med dem eftersom att den nya klientens design ännu inte hade släppts. Att prototyper även gjordes för den nya klienten berodde på att slutresultatet var tänkt för den nya klienten. 21

30 4 Genomförande Figur 10. Lo-Fi prototyp i Jeeves nya klient. Den vänstra bilden visualiserar en mellannivå av avancerad sökning och den högra klustring på källa. Prototyperna byggdes i flera varianter för att visualiserar samma funktioner på olika sätt. Detta för att erbjuda alternativ som kunde utvärderas mot varandra. Bland annat diskuterades frågor om navigering, sortering och filtrering utifrån Lo-Fi prototyperna. 4.6 Framtagning av kravspecifikation för enterprise search i Jeeves En kravspecifikation för enterprise search i Jeeves är en lista på de funktionella och icke funktionella krav som en enterprise search-lösning för Jeeves måste uppfylla. Den ska svara på vilka funktioner som ska finnas, till exempel avancerad sök, samt andra krav såsom säkerhet. För att ta fram kravspecifikationen sammanställdes och jämfördes i ett första steg den information intervjuerna gav. Krav hämtades ur det sammanställda materialet och rangordnades 1-3 (där 3 innebär högst prioritet) efter hur vanligt förekommande de var och sammanställdes till en första kravlista. Kravlistan kompletterades med funktionalitet från en omvärldsanalys av liknande söktjänster. Kraven sammanställds i en enkät som skickades ut till de anställda på Jeeves som varit inblandade i arbetet sedan intervjuerna på Jeeves. Se Bilaga C Enkäter under Din åsikt på krav för enterprise search i Jeeves. Genom att svara på enkäten rankade de enskilt kraven på en enterprise search-lösning från 1-3. Samtidigt gjorde författarna en egen rankning 1-3 av kraven. Resultatet blev tre separata rankningar som summerades till en rankning där varje tidigare rankning fick lika stor vikt. Processen beskrivs i Figur 11. Användarintervjuer Rankning internt Jeeves Rankning författare Rankning Figur 11. Förlopp vid framtagning och rankning av kravspecifikationen Slutligen sammanställdes användarföreningens svar och reaktioner från intervjun. Rankningen tillsammans med användarföreningens kommentarer presenterades på ett handledningsmöte där handledarna på Jeeves fick dra gränsen för hur hög ranking ett krav måste ha för att det skulle påverka val av söklösning samt lägga ett veto om det var 22

31 4 Genomförande något krav de ansåg skulle tillhöra respektive försvinna från denna grupp. Resultatet blev en slutlig rankning, se Figur 12. Rankning Yttrande användarföreningen Veto handledare Jeeves Slutlig rankning Figur 12. Iterering och slutlig rankning av kravspecifikationen Den slutliga rankningen av krav utgör kravspecifikationen för enterprise search i Jeeves och återfinns i rapportens resultatdel. Kravspecifikationen användes vidare i arbetet genom att ligga till grund för att utvärdera marknadens söklösningar. 4.7 Utvärdering av söklösningar För att ge en rekommendation till Jeeves angående vilka söklösningar på marknaden som kan vara av intresse för deras del gjordes en utvärdering av söklösningar. Kriterierna för utvärdering togs fram ur kravspecifikationen. Först valdes de krav som hade beröring med den tekniska lösningen ut och bröts sedan ned i mer specifika egenskaper. De 48 söklösningar som samlats in under arbetets gång utvärderades mot dessa egenskaper. Utvärderingen skedde i två omgångar. Efter den första sållningen gick 15 vidare, resterande uppfyllde inte ett eller flera av grundkraven nedan. Söklösningen måste kunna integreras som en modul i Jeeves Söklösningen måste kunna indexera externa databaser, i synnerhet Microsoft SQL Server Söklösningen måste kunna fulltextindexera dokument De resterande 15 söklösningarna utvärderades mot den tekniska kravlistan i sin helhet och från resultatet valdes åtta söklösningar ut som ansågs uppfylla de flesta och framförallt de viktigaste kraven. Matchningen mellan krav och söklösning baserades främst på vad leverantörerna själva angav att deras söklösningar klarade av i produktblad och på hemsidor men också externa åsikter som uttryckts i forum och dylikt beaktades. Genomförandet följdes upp genom ett samtal med en sökkonsult på företaget Findwise, där de olika sökleverantörerna i den nedbantade listan diskuterades. 4.8 Hi-Fi prototyp Två nivåer av Hi-Fi prototyper byggdes. Den första en PowerPoint-prototyp med enklare funktionalitet av det flöde som också användes i den slutgiltiga Hi-Fi prototypen. Valet av teknikplattform för att bygga den andra Hi-Fi prototypen berodde på flera olika ställningstaganden. 23

32 4 Genomförande I ett första skede var tanken att prototypen skulle utvecklas i HTML, JavaScript och något serverskriptspråk som ASP eller PHP. Till det skulle en databas kopplas med data som hämtats från Jeeves. Fördelen med att välja denna lösning hade varit att HTML är lätt att koda i samt att det inte är beroende av någon plattform, även om valet av databas skulle kunna vara plattformsberoende. Ett annat alternativ var att koda i C# med Visual Studio som utvecklingsmiljö. Fördelen med denna lösning är att det går att få tillgång till riktig data ur Jeeves och att databaskopplingen är förhållandevis enkel att göra jämfört med ovan nämnda alternativ. Nackdelen är att ingen av författarna har erfarenhet av programmering i C#. Valet föll till sist på att använda HTML i kombination med jquery, ett JavaScriptbaserat språk med en syntax som går lite snabbare att sätta sig in i för en novis. Dessutom är prototypen för nästa version av Jeeves-klienten utvecklad i HTML samt jquery och genom att använda samma språk kan prototypen på enterprise search få ett liknande utseende och bli en utvidgning av den befintliga prototypen. Eftersom vi valde att utvidga den redan befintliga prototypen genom att lägga till ett scenario för sök, följdes ambitionsnivån i den ursprungliga prototypen och arbetet med prototypen började med att analysera befintlig kod. Det fattades beslut om att bygga ett första scenario riktigt bra och att endast arbeta med ytterligare scenarier om tid fanns. Ingen databaskoppling gjordes utan demonstrationen hårdkodades i form av vilka sökbegrepp som används och den resultatmängd som ges. Detta gick helt i linje med upplägget av den ursprungliga prototypen. 4.9 Urval och bortfall För att försöka få en heltäckande bild kontaktades så många som möjligt på Jeeves, bland Jeeves partners samt Jeeves kunder. Vidare kontaktades även konsulter och forskare inom enterprise search-området, samt olika leverantörer av enterprise searchlösningar. Dessvärre blev det ett visst bortfall, speciellt bland partners och kunder som i vissa fall upplevde enterprise search som ointressant och i andra fall inte hade tid. Ett visst bortfall uppstod även på grund av sjukdom. För att hantera detta gjordes försök att boka in nya möten, ny kontakt togs med andra personer på enterprise search-området och påminnelser om att svara på enkäten skickades ut. Det är svårt att säga något om den totala svarsfrekvensen då enkäter i flera fall skickats vidare i andra hand och vi inte kan avgöra hur många som fått enkäten men valt att inte svara. Internt på Jeeves fick vi en svarsfrekvens på 80 %. Krav på slumpmässighet i urvalet av intervjuobjekt är inte uppfyllt Etik Med hänsyn till sekretess, respekt för enskilda individers önskemål om integritet samt det faktum att denna rapport är ett offentligt dokument har vi valt att i stor utsträckning avpersonifiera denna rapport och även anonymisera vissa företag. Om kontakt med någon av dessa önskas, ombeds ni ta kontakt med författarna till denna rapport så att de kan förmedla vidare kontakt i den mån de berörda källorna önskar. I de fall personer nämns vid namn har deras samtycke erhållits. De intervjuade personerna och deras berättelser får endast användas för detta arbete. 24

33 5 Resultat, analys och diskussion 5 Resultat, analys och diskussion Viktiga resultat för detta arbete är definitionen av vad enterprise search är för Jeeves, när enterprise search ska användas och till vad, samt huruvida enterprise search leder till ökad effektivitet. Vidare diskuteras vinster med enterprise search och fördelen med att implementera enterprise search i Jeeves. Arbetet belyser också hur relevansmodellen skiljer sig mellan sökning på internet och på ett intranät och varför en enterprise searchlösning implementerad i Jeeves bör ta hänsyn till kontext för att skapa relevans. För att detta ska bli möjligt krävs en kartläggning av strukturen i Jeeves och vilka kopplingar som finns mellan olika program och tabeller. Arbetet med workshop, intervjuer och enkäter har lett fram till en kravspecifikation. Kravspecifikationen har legat till grund för de designbeslut som tagits i samband med byggandet av en Hi-Fi prototyp. Kravspecifikationen har även legat till grund för en rekommendation av olika söklösningar. 5.1 Definition av enterprise search för Jeeves Enterprise search syftar till sökning inom ett företags intranät. För att applicera begreppet på Jeeves måste definitionen justeras till att syfta på samma typ av sökning, enterprise search, fast inom ett affärssystem. Denna justering är tvådelad. Den första delen berör var sökningen ska genomföras. Enligt definitionen ska sökningen ske inom ett företags intranät. För Jeeves är det rimligt att begränsa sökningen till affärssystemet och direkt kopplade databaser, med andra ord all information som kan nås från affärssystemet idag. Men enligt intervjuobjekten för denna rapport förtar en sådan begränsning den potentiella nyttan med enterprise search. Istället ligger nyttan i gränslandet mellan Jeeves affärssystem och det egna företagets lagrade information. Därmed bör det även vara möjligt att peka ut externa informationskällor som ska vara sökbara från Jeeves. Den andra delen är frågan om vad som ska omfattas av sökningen. Utifrån definitionen av enterprise search, som säger att sökningen ska vara i form av en fritextsökning och att den ska genomföras både i strukturerad och i ostrukturerad data, blir följden för Jeeves att sökningen bör ske med en fritextsökning i databasens samtliga tabeller, dokument, bilder och allt annat som är sparat i eller länkat från affärssystemet. Därmed är som inte är kopplade i Jeeves och desktopsökning eller webbsökning inte inkluderat i detta förslag till definition. 5.2 När och till vad ska enterprise search användas? I början av de flesta intervjuerna ställde intervjuobjektet frågan, Vad ska man med enterprise search till? Man söker redan så bra i Jeeves. Viktigt att påpeka är att kunderna alltid fick veta att enterprise search inte på något sätt skulle ersätta de befintliga sökmöjligheterna utan snarare fungera som ett komplement. Allt eftersom intervjun fortgick var det däremot intervjuobjekten själva som utvecklade vad de ville använda en 25

34 5 Resultat, analys och diskussion enterprise search-funktion till och i vilka situationer det skulle vara behjälpligt. De viktigaste användningsområdena är listade nedan. När användaren inte vet var något är lagrat. Exempelvis när något hamnat i fel fält i tabellen. Ofta beskrevs en situation där användaren hade sett något men nu inte kunde hitta det. BLOB:ar, textfält i Jeeves som i dagsläget inte är sökbara Dokument Istället för store in upper -level sökningar, som innebär att man kombinerar sökvillkor från olika program. Dessa sökningar är i dagsläget komplicerade att genomföra Som nybörjare, efter program och i hjälpen Det finns också situationer då enterprise search inte bör användas. I det dagliga rutinarbetet när det är känt i vilket fält informationen är lagrad bör sökning ske direkt mot databasen. Det är till exempel onödigt att söka på ett artikelnummer om användaren söker efter en artikel eftersom enterprise search förutom artikeln kommer generera träffar på alla orderrader där artikeln finns. Om informationen som eftersöks finns i den tabell som det aktuella programmet är kopplat till, och speciellt om användaren vill kombinera flera av dessa fält med olika villkor, bör inte enterprise search användas. För det är de befintliga sökmöjligheterna i Jeeves direkt mot databasen mycket väl fungerande. Ett annat fall är när det är viktigt att informationen som genereras i sökträffen är aktuell. Beroende på hur ofta kunden väljer att skapa ett nytt index är informationen mer eller mindre aktuell. Om en användare gör en enterprise search-sökning och väljer att bara läsa den text som presenteras i träffen och alltså inte öppnar sökresultatet kan informationen vara inaktuell och därför vilseledande. 5.3 Leder enterprise search till ökad effektivitet? Både Google och Microsoft hävdar att enterprise search leder till att öka produktiviteten hos de anställda (Google, 2009) (Microsoft, 2007), men några siffror eller studier som kan styrka påståendet presenteras inte. Hur effektivt någon utför sitt arbete är beroende av ett antal faktorer och inom flera av dessa kan en effektiv sökfunktion vara till nytta. Till exempel genom att olika arbetsmoment går snabbare att utföra. Beroende på användarens roll i företaget, kommer enterprise search-funktionen att användas på olika sätt och i olika syften. Ökad effektivitet kan bland annat handla om att information hittas snabbare, men också att information som annars hade varit okänd återfinns och kan leda till bättrebeslutsunderlag eller möjliggöra att dubbelarbete undviks. Många leverantörer av enterprise search-tjänster hävdar att ökad effektivitet och produktivitet är en effekt av att implementera enterprise search. Det har inte gått att hitta någon tillförlitlig forskning på området, varken som stödjer eller motsätter sig påståendet. Det finns få konkreta resultat kring ekonomiska och produktivitetsmässiga vinster för verkliga företag som implementerat enterprise search. En anledning till att det är så lite 26

35 5 Resultat, analys och diskussion forskning på området kan enligt forskaren Katriina Byström vara att sådana undersökningar är svåra att genomföra och att det är än svårare att mäta dess effekter. Hur information anskaffas påverkas av så många faktorer att en någorlunda realistisk mätning blir väldigt komplex (Byström, 2010). Enligt en vitbok (white paper) från IDC har flera undersökningar på temat ROI (return of investment) av förbättrad tillgång till information genomförts under tidigt 2000-tal. Dessa undersökningars resultat har pekat på ett ROI på mellan 38 % och över 600 %. Dessa siffror kan ge en indikation på att tillgång till information är central för effektivitet men också hur svårt det är att definiera vilka effekterna är av förbättrad sökning. Själva undersökningarna har inte återfunnits varför det finns ytterligare anledning att tvivla på dessa siffror. En möjlig anledning till att det inte finns tillgängliga studier från företag som implementerat enterprise search, kan vara att dessa ses som företagsintern information och därför inte är något företag vill offentliggöra (Ubbesen, 2010). Findwise är ett företag som arbetar med att implementera enterprise search-lösningar hos företag. I september 2008 utförde de en proof of concept-studie åt ett telekombolag. De lät tio användare i kundtjänst testköra en söklösning under tre veckor för att sedan göra ett användartest med nio uppgifter. För varje arbetsuppgift i användartestet fick användaren frågan om det var lättare eller svårare att använda den nya sökfunktionen samt om det gick långsammare eller snabbare att använda sökfunktionen istället för den traditionella navigationsstrukturen. Utifrån testpersonernas svar gjordes uppskattningar på kostnadsbesparing kopplat till hur många uppgifter/samtal de hade per dag. Uppskattningarna resulterade i antaganden om att antalet samtal per person skulle kunna öka från nuvarande fem, till sex per timme med den nya söklösningen vilket motsvarar en effektivitetsökning för arbetsmomentet på 20 %. En effektivitetsökning sett till företaget blir det endast om den insparade tiden kan användas till värdeskapande verksamhet, tillexempel möjligheten att besvara ytterligare ett telefonsamtal i timmen. Att genom en kvalitativ studie försöka visa på något kvantitativt är inte optimalt, resultatet bygger på uppskattningar och omräkningar och inte på uppmätta skillnader vilket gör resultatet mindre tillförlitligt. Ett problem med enterprise search är att det inte riktigt går att mäta dess effekt. Det är lättare att mäta förändringar i effektivitet av vissa uppgifter, såsom försäljning eller tid det tar att besvara frågor i kundtjänst. Fördelar såsom bättre beslutsunderlag eller mindre tid spenderad på sökning är betydligt svårare att uppskatta i kvantifierbara termer. Undersökningen från Findwise kan i brist på mer generella studier ändå ge en indikation på att enterprise search kan leda till en ökad effektivitet vilken anses vara den direkta vinsten med enterprise search. 5.4 Vinster med enterprise search Det finns ett intresse hos de befintliga kunderna att utvidga Jeeves med en enterprise search-funktion. Enterprise search förbättrar Jeeves som produkt genom att stödja kundernas behov av att hitta information. Att det finns konkurrenter på marknaden för affärssystem som har implementerat enterprise search gör att Jeeves i dagsläget förlorar ett försäljningsargument genom att inte erbjuda enterprise search. En av Jeeves styrkor idag är att det är ett väldigt sökbart affärssystem och om de inte implementerar nästa generation av söklösningar riskerar de att bli av med denna konkurrensfördel. För Jeeves kunder är det möjligt att själva implementera enterprise search i sina företag genom att köpa in eller utveckla en enterprise search-lösning och implementera denna i 27

36 5 Resultat, analys och diskussion företaget. Fördelen för kunderna att istället ha enterprise search i Jeeves är förutom funktionaliteten i sig att sökningen kan vara integrerad i Jeeves, det vill säga ske från Jeeves program. Många kunder arbetar med att få alla företagets processer att gå via Jeeves. Exempelvis har kunder gjort egna anpassningar med till exempel knappar för att komma åt externa dokument direkt i Jeeves utan att behöva lämna systemet. Således finns det vinster för kunden i att inte behöva gå ur det system man arbetar i. Ytterligare fördelar kan nås om implementeringen av söklösningen i Jeeves kan skapa relevans utifrån kontext och således låter relevansen variera beroende på vilket program i Jeeves sökningen utförs från. Fördelar kan på det sätt nås genom att enterprise search-lösningen har en relevansmodell som känner till och utnyttjar strukturer och kopplingar i Jeeves. Det blir smidigare att söka med en enterprise search-sökning i Jeeves istället för att söka direkt i tabellfälten, speciellt om kunskap saknas om var något är sparat eller då olika nivåer i databasstrukturen behöver kombineras. Att söka i dokument kopplade till Jeeves dokumenthanteringsmodul blir görbart vilket gör att dokumenten går att hitta utan kunskap om vilket ärende eller dylikt de är kopplade till. Även externa dokument och filstrukturer ska kunna göras sökbara med enterprise search i Jeeves vilket kan minska trösklar mellan affärssystemet och företaget i övrigt. Flera kunder har även talat om potentiella vinster med att sökningen blir mer lik vad många internetanvändare är vana vid (läs Google) och att en sådan sökfunktion kan bidra till att minska trösklar för att lära sig använda Jeeves affärssystem. Detta är kopplat till problematik kring okunskap om vilket program som ska användas till vad. I detta sammanhang har även önskemål om att enterprise search-funktionen ska omfatta hjälpen i Jeeves uttryckts. 5.5 Relevans Relevans är något som tillskrivs en sökträff beroende på relevansmodell. Sökresultatet rankas sedan i presentationen där högst relevans (träffen som anses bäst matcha sökfrågan) rankas först. I jämförelsen mellan sökning på internet och sökning på intranät konstaterades att tekniken för att göra material sökbart kan vara samma men att rankning av sökresultat måste skilja sig. Det finns olika sätt att förhålla sig till relevans när det gäller att ranka ett resultat av en sökning. Relevansmodellen kan skapas med ett antal olika metoder och algoritmer för att räkna ut vilket resultat som bäst matchar en utförd sökning men det går också att skapa relevans utifrån vilket kontext användaren befinner sig i. Inom ett företag är sökresultat inte alltid relevant i alla situationer. Till exempel bör sökresultatens rankning även ta hänsyn till: Vem det är som utför sökningen Vilken roll eller befattning användaren har. Var sökningen utförs I Jeeves fall kan var beskriva vilket program i affärssystemet användaren utför sökningen från. Det är inte säkert att ett resultat som är relevant i en situation nödvändigtvis är det mest relevanta i en annan situation. Det är därför viktigt att även begrunda aspekterna ovan för att ta reda på och prioritera på vilket sätt rankningen av sökresultaten ska gå till. Utifrån kundintervjuerna är en intressant relevansmodell, en modell som tar hänsyn till vilken roll som är inloggad men framförallt vilket program som är aktivt när sökningen utförs. Den valda metoden för att skapa relevans beror till sist på valet av söklösning men 28

37 5 Resultat, analys och diskussion under detta arbete har det kunnat konstateras att den bör skilja sig åt från traditionella metoder som används inom webbsökning samt att den bör ta hänsyn till användarens kontext. Trots de stora skillnaderna mellan olika Jeeveskunder är strukturen i Jeeves en gemensam nämnare. Den gemensamma strukturen medför att kontext kan användas för att skapa relevans vid rankningen av sökresultaten oavsett vem kunden är. Strukturen för hur olika program hänger ihop bör kartläggas för varje program i Jeeves affärssystem. Exempelvis är orderprogrammet ihopkopplat med programmet för orderrader som i sin tur är ihopkopplat med artikelprogrammet. Genom att följa kopplingen kan en sökning på ett artikelnummer resultera i de order som innehåller den specifika artikeln. Ett beslut togs om att börja i det befintliga programmet (nivå 1) och följa kopplingar som inte ligger mer än ytterligare 2 nivåer bort (på nivå 3). Detta beslut är baserat på önskemål från kundintervjuer där tre nivåer var efterfrågat i form av exemplet ovan och att fler nivåer än så kan innebära att man riskerar att förlora fördelarna med en relevansmodell byggd på kontext. Detta eftersom nivåer bortom tre ligger relativt långt från kontexten och riskerar att innefatta en alltför stor mängd program. Bilden nedan (Figur 13) beskriver hur dessa relationer kan se ut. I bilden har orderprogrammet tagits som exempel för nivå 1 och invoices följer logiskt som nivå 2 tillsammans med ett antal andra program. Figur 13. Relationer mellan olika tabeller implicerar hur relationen mellan olika program kan se ut. Observera att bilden inte föreställer Jeeves. 29

38 5 Resultat, analys och diskussion För att hög relevans ska kunna uppnås måste söklösningen och dess relevansmodell anpassas efter kundens specifika verksamhet. Detta torde inte vara ett problem eftersom många Jeeveskunder är vana att göra anpassningar av affärssystemet för att optimera dess funktion i företaget. 5.6 Kravspecifikation för enterprise search i Jeeves Kravspecifikationen som ges i Tabell 6 nedan, innehåller de olika funktionella och ickefunktionella kraven som Jeeves, partners och kunder anser vara viktigast för en enterprise search-lösning. Grundkraven är att söklösningen ska vara en inbäddad modul i Jeeves affärssystem som möjliggör sökning och att datamängden som ska vara sökbar ska utgöras av databaser och dokument. Övriga krav som ställs är ordnade efter prioritet vilket är viktigt då de i vissa fall kan stå i direkt konflikt med varandra. Ett viktigt resultat var till exempel att relevans ska skapas utifrån kontext vilket innebär att hur träffarna ska rankas beror på vilken situation en användare befinner sig i. Ett annat att q-fält (ett fält i Jeeves som användaren själv skapat) och BLOB-fält (oftast stora textfält som inte är kopplade till den huvudtabellen i Jeeves fall) ska vara sökbara. Söklösningen ska också möjliggöra för enskilda kunder att bygga egna kopplingar till andra datakällor. 30

39 5 Resultat, analys och diskussion Tabell 6. Kravspecifikation. Strecket mitt i tabellen markerar var handledarna på Jeeves drog gränsen för vilka krav som skulle inkluderas i utvärderingen av söklösningar. Grundkrav Söklösningen ska vara en inbäddad modul Söklösningen ska indexera externa databaser, Microsoft SQL-server Söklösningen ska indexera externa dokument Övriga krav sorterade efter prioritetsordning med högst prioritet överst Alla fält ur aktuellt program ska vara sökbara Säkerhet och rättigheter ska vara kopplat till specifik användare Fält i angränsande program ska vara sökbara Hjälpen ska vara sökbar Det ska finnas möjlighet att göra avancerat sök samt använda booleska operatorer och wildcards Relevans ska skapas utifrån kontext (relevans ska även gå att manipulera för dokument eller promotion) Filer ska kunna öppnas direkt från sökresultat q-fält ska vara sökbara Nästlad sökning (sök inom befintlig träffmängd) ska kunna utföras -> söklösningen ska kunna klustra sökresultat Söklösningen ska möjliggöra fritextsökning i till exempel BLOB-fält Versionshantering ska stödjas (till exempel vid presentation av sökresultatet) Kunna välja vilket program ett resultat ska öppnas i Sökning ska ske snabbt Sökning ska kunna utföras med hela uttryck (från ett par ord i följd till hela meningar) Söklösningen ska hantera stavfel, automatisk stavningskontroll, synonymer/lemmatisering Sökning ska kunna ske i flera bolag samtidigt eller var för sig Träffytan ska markeras (highlight) Det ska gå att se senaste sökningarna (söklösningen ska logga sökningar -> möjlighet att justera relevansmodell) Filtrering ska kunna ske på filtyp eller annan metadata Resultat ska kunna sorteras som i Excel (klicka på tabellhuvudet) Det ska finnas möjlighet att skräddarsy presentation, (egna fält etcetera) Det ska finnas möjlighet att koppla dokument direkt Resultat ska kunna klickas bort ur sökmängd Indexering ska ske i nära realtid/uppdateras ofta Det ska gå att söka genom att markera text och klicka på sök Förhandsgranskning ska finnas Söklösningen ska ge förslag på sökord Desktop ska omfattas av en enterprise search-sökning Presentation av tabellhuvud ska ske tillsammans med resultat En Skriv ut -knapp ska finnas i anslutning till sökresultat 31

40 5 Resultat, analys och diskussion 5.7 Sökbarhet Utifrån kravet att en sökning ska vara snabb måste en teknisk lösning för detta väljas. Att fortsätta söka med SQL i databasens tabeller blir ohållbart i en enterprise search-lösning. Dels är datamängden i systemen generellt alldeles för stor och dels skulle en sådan sökning sänka hela systemet för alla som arbetade i det under tiden sökningen pågår. Söklösningen måste vara snabb samtidigt som den inte får påverka övrigt arbete i systemet negativt. Servern är idag tungt belastad och resultatet är att sökningen bör ske mot ett index som lagras utanför affärssystemet och att indexeringen bör göras av en extern server för att på detta sätt inte öka belastningen på affärssystemet ytterligare Indexering Metoder för indexering bestäms av den valda söklösningen och bör inte skilja sig nämnvärt från metoder som används inom traditionell webbsökning. Dock bör det sägas att i valet att bygga ett så litet index (med lite redundans) som möjligt eller att ett så snabbt index som möjligt, är snabbhet att föredra. Lagringsutrymme kostar väldigt lite idag (2011) och användarna efterfrågar snabbhet varför en prioritering av snabbhet kan motiveras. Kravet att indexering ska ske i nära realtid, det vill säga att ett dokument eller annan data ska vara sökbar nästan omedelbart, är relativt lågt prioriterat och det verkar som om en viss fördröjning accepteras från det att data läggs till, till dess att den blir sökbar. Det kan dock argumenteras för att detta krav kan få högre prioritet i framtiden då tendensen är ökad globalisering och att information ur affärssystemen alltmer delas och används dygnet runt. Detta skulle innebära att offload-tid, där indexering kan ske, minskar och att fördröjningen mellan när data läggs in och blir sökbar, ökar. Det innebär också att kravet på att data är sökbar i nära realtid kan tänkas öka på sikt. Ett av problemen i Jeeves fall är hur den information som ska indexeras ska väljas ut. Givet ur definitionen av enterprise search i Jeeves är att den information som är lagrad i Jeeves databas och de dokument företag har kopplade i dokumenthanteringsmodulen ska göras sökbara. Jeeves kunder har därutöver en mängd information varav kunderna kan önska göra en del av denna tillgänglig genom enterprise search i Jeeves. Alla dokument som lagras i Jeeves dokumenthanteringsmodul får ett unikt ID och tillhörande metadata lagras i modulen. Därutöver kan ett dokument dessutom kopplas till en specifik post i ett program i Jeeves. En sådan koppling kan tas bort i dokumenthanteringsmodulen men filen finns fortfarande kvar på filservern, även om den inte längre går att nå via dokumenthanteringsmodulen. Skulle indexering ske direkt mot filservern skulle alla dokument som har blivit borttagna från dokumenthanteringsmodulen återigen vara sökbara även om de inte längre kan öppnas. Istället för att indexera upp ett företags hela dokumentmängd, kan metadata och kopplingar användas för att peka ut de dokument som ska indexeras upp (se Figur 14). På detta sätt kan till exempel för många resultat på olika versioner av samma dokument eller dokument som har tagits bort ur dokumenthanteringsmodulen undvikas i träffmängden. För dokument som inte är kopplade via Jeeves dokumenthanteringsmodul eller företag som saknar dokumenthanteringsmodulen bör en specifik dokumentsamling kunna pekas ut för indexering i sin helhet. 32

41 5 Resultat, analys och diskussion Figur 14. Hur vilka dokument som ska indexeras kan tänkas väljas ut För att detta ska fungera tillfredsställande och för att informationsmängden ska kunna hållas under kontroll bör användaren även erbjudas att ta bort dokument från filservern permanent och istället för att endast ta bort kopplingen till dokumentet Säkerhet Under arbetet med framtagningen av kravspecifikationen blev det allt mer tydligt att en funktion som söker och hittar bland information är ett stort hot mot det säkerhetsstruktur som ett företag har byggt upp. Sökfunktionen kan visserligen begränsas till vilken information som crawlas eller indexeras upp men det är svårt att komma ifrån att information som vissa använder i sitt dagliga arbete ska vara sökbar av dem, men samtidigt vara hemlig för andra inom samma företag. Exempel på sådan information inkluderar löneinformation eller strategiskt arbete som riskerar att skada företaget eller skapa osämja bland anställda. En av användarföreningens representanter uttryckte det som ett företag är ingen demokrati och det är av högsta vikt att vi kan styra vem som får se vad. Att säkerheten är garanterad för Jeeves kunder är av största vikt för att enterprise search ska kunna implementeras. Säkerheten i enterprise search är aktuell på tre nivåer: Säkra miljöer för datalagring, säker överföring av data och säker hanering av behörighet till data Behörighet Säker hantering av behörighet innebär att sökfunktionen måste ta hänsyn till vem som är inloggad när sökningen utförs eller då resultatet av en sökning presenteras. Den inloggades behörighet måste matchas mot behörighetsstatusen på ett objekt. Behörighet måste vara tredelad. Ett läge där resultatet inte visas alls, ett där resultatet kan läsas men inte redigeras och ett där resultatet kan öppnas i redigerbart läge. Denna slutsats grundar sig på information från intervjuerna där arbetsflödet kring Jeeves beskrevs och det blev tydligt att funktionalitet kring att öppna Jeeves i läsläge används frekvent bland Jeevesanvändare idag (2011) och anses viktig för en fungerande verksamhet. För att behörighet ska bli något lättare att administrera är det vanligt att grupper används. Det innebär att rättigheter på ett dokument eller en datamängd sätts till en grupp. Därefter 33

42 5 Resultat, analys och diskussion kan personer läggas till eller tas bort ur gruppen vilket resulterar i att individer får tillgång till information utan att varje enskild datamängd måste tilldelas varje enskild person Säkerhetsåtgärder Förutom att ta hänsyn till behörighet, lagringsmiljöer och hur överföring av data sker kan det också vara bra att överväga säkerheten kring sökhistorik och presentation av information tillsammans med sökresultatet. Att logga historik av sökningar är ett sätt att samla information om sökbeteenden och genom analys, ett sätt att förbättra sökfunktionen. Tillgången till denna historik bör dock begränsas eftersom den kan innehålla känslig information. Resultatlistor presenterar ofta hur många träffar en sökning gav. Om denna siffra inte stämmer med antalet träffar användaren får presenterat för sig, på grund av behörighetsskäl, riskerar man att skapa förvirring eller misstänksamhet. En annan säkerhetsrisk kan vara att presentera en URL tillsammans med sökresultatet. Det kan bidra till en möjlighet för användare att gissa sig till liknande adresser som de inte ska ha tillgång till. Inte för att det är en tillräcklig säkerhetsåtgärd att bara dölja URL-länkar men det är ett misstag att inte göra det. 5.8 Designbeslut och prototyp En befintlig prototyp av Jeeves användargränssnitt användes som grund för prototypen av enterprise search. Hi-Fi prototypen utgör således ett femte scenario i en redan befintlig prototyp. De funktioner som visualiseras i prototypen är ett urval av de designbeslut som tagits utifrån kundintervjuer, workshop och enkätundersökningar där urvalet har baserats på funktionens prioritetsordning i kravspecifikationen samt deras möjlighet att visualiseras i prototypen. Figur 15. Prototypen i presentationsläge av sökresultat med matris-vy 34

43 5 Resultat, analys och diskussion Bilden ovan (Figur 15) är en skärmdump av resultatsidan i den prototyp som byggdes. I prototypen visualiseras en sökruta högst upp till höger. Denna sökruta är synlig oavsett vilket program i Jeeves som är aktivt. Det innebär att det till exempel går att genomföra en sökning direkt från orderprogrammet. I exemplet ovan har en sökning utförts från orderprogrammet vilket resulterat i en resultatmängd där orderträffar är prioriterade. Den enda träff som är högre rankad än order är en artikel vars nyckel svarar direkt mot sökordet och således är en unik träff i Jeeves databas. Detta grundar sig på designbeslutet att unika träffar rankas högst och därnäst de träffar som ligger närmast den kontext som sökningen utförs från. Den blå pilen bredvid sökrutan uppe till höger är en enklare version av en avancerad sökning där vissa inställningar kan göras direkt på till exempel datum, signatur eller filtyp. Ytterligare inställningar på avancerat sök, till exempel booleska operatorer kan göras genom att följa länken avancerad sök under det stora sökfältet. Detta grundar sig på designbeslutet att en sökning ska vara så enkel som möjligt och för att de mer avancerade sökmöjligheterna oftast inte används. De avancerade sökmöjligheterna bör därför döljas och istället plockas fram vid behov. Ett annat designbeslut som togs var att tidigare gjorda sökningar ska presenteras på Dashboarden, vilket är startsidan i Jeeves. Det är dock önskvärt att tidigare sökningar även ska vara tillgängliga från sökresultatsidan, till exempel i menyn längst till höger under Searches. Resultaten som visas i bilden är presenterade i tabellform sorterade efter vilket program i Jeeves de tillhör. De övriga flikarna indikerar möjlighet att visa träffarna i andra vyer. Den vänstra fliken Overview presenterar träffarna på ett sätt som liknar hur Google presenterar sina träffar. Genom att klicka på en orderträff ska ordern öppnas i ett orderprogram. Det finns flera olika orderprogram i Jeeves vilka är specialiserade mot olika verksamheter. Därför bör det gå att högerklicka på det resultat som ska öppnas och välja vilket program det ska öppnas i. Det bör även finnas möjlighet att ställa in ett standardprogram för en viss typ av träff. Den grå menyn till höger om resultaten i bilden innehåller möjlighet till filtrering. Till exempel filtrering på datum eller signatur samt klustring på vilka källor resultaten kommer från. I bilden (Figur 16) nedan är fliken Overview vald. För att endast se orderträffar kan klustring på order väljas. 35

44 5 Resultat, analys och diskussion Figur 16. Prototypen i översiktsvy Nedanstående punkter är designbeslut som inte fått utrymme i prototypen. De bör dock finnas med i en slutgiltig version: Möjlighet att söka med enterprise search genom att markera fält i Jeeves, använda högerklick och välja sök med enterprise search. Sökvillkoren bör då följa med till enterprise search-rutan där ytterligare sökvillkor kan adderas. Det ska finnas möjlighet att exportera sökresultat till Excel på ett enkelt sätt. När ett sökord skrivs in bör förslag på sökord ges i en rullgardinsmeny för att stödja användaren att minnas (hjälpt erinran). Det ska vara tydligt när resultaten presenteras vilken deras källa är. För detta kan ikoner med fördel användas. När en sökträff öppnas från resultatlistan bör sökordet markeras i det öppnade programmet för att underlätta för användaren att orientera sig. 5.9 Omvärldsanalys befintliga lösningar Marknaden för enterprise search-lösningar är relativt stor och ung och leverantörerna verkar generellt både i Europa och i Nordamerika. Lösningarna är antingen open source (Apache Solr), internutvecklade (Coveo) eller en vidareutveckling av open source (IBM OmniFind). Idag (2011) finns det ingen bra sammanställning av de enterprise search-lösningar som erbjuds på marknaden och heller ingen gemensamt vokabulär kring den funktionalitet som finns eller någon praxis för hur detta presenteras. Därför har de olika söklösningarna utvärderats utifrån den ovan sammanställda kravspecifikationen genom att information om vad de olika produkterna klarar av eftersökts och matchats mot kraven. Denna information har i många fall visat sig vara svåråtkomlig vilket kan ha lett till att vissa söklösningar kan ha framstått som bättre än andra. Speciellt svårt har det varit att ta reda 36

Exportmentorserbjudandet!

Exportmentorserbjudandet! Exportmentor - din personliga Mentor i utlandet Handelskamrarnas erbjudande till små och medelstora företag som vill utöka sin export Exportmentorserbjudandet! Du som företagare som redan har erfarenhet

Läs mer

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt)

Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Teori Varför uppgradera? Leverantören vill det Implementera helt nya funktioner (revolutionärt) Inledning Syfte Metod Avgränsningar Om Wahlquist Wahlquist Verkstäder grundades 1945 och har idag växt till en storlek av 150 anställda på tre platser: Linköping, Ödeshög och Tallinn. De har en hög teknisk

Läs mer

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer.

LARS. Ett e-bokningssystem för skoldatorer. LARS Ett e-bokningssystem för skoldatorer. Därför behöver vi LARS Boka dator i förväg. Underlätta för studenter att hitta ledig dator. Rapportera datorer som är sönder. Samordna med schemaläggarnas system,

Läs mer

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! -

- den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - - den bredaste guiden om Mallorca på svenska! - Driver du företag, har en affärsrörelse på Mallorca eller relaterad till Mallorca och vill nå ut till våra läsare? Då har du möjlighet att annonsera på Mallorcaguide.se

Läs mer

http://www.youtube.com/watch?v=jpenfwiqdx8

http://www.youtube.com/watch?v=jpenfwiqdx8 http://www.youtube.com/watch?v=jpenfwiqdx8 1 Sökmotoroptimering SEO En introduktion för webbredaktörer 2 Agenda Var är vi på väg? Hur fungerar sökmotorer? Hur går det till när jag söker? Hur hänger det

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Web Crawlers. TDTS09, Datornät och internetprotokoll. Denis Golubovic Fredrik Salin Linköpings universitet Linköping 2011-02-23

Web Crawlers. TDTS09, Datornät och internetprotokoll. Denis Golubovic Fredrik Salin Linköpings universitet Linköping 2011-02-23 Web Crawlers TDTS09, Datornät och internetprotokoll Denis Golubovic Fredrik Salin Linköpings universitet Linköping 2011-02-23 Omslagsbild: Spider robot Google 3d model Källa: turbosquid.com Sammanfattning

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

QC i en organisation SAST 2008-09-16

QC i en organisation SAST 2008-09-16 QC i en organisation SAST 2008-09-16 1 Agenda Hur är vi organiserade inom test på SEB? Hur är QC uppsatt på SEB? Hur arbetar vi med QC i en stor organisation? Uppfyllde QC våra förväntningar och hur har

Läs mer

Axalon Office Connector

Axalon Office Connector Axalon Office Connector Produkten åtgärdar Brister i integrationen mellan Office och SharePoint. Använda samma dokumentmallar i Office som i SharePoint. Att finna lagringsplats för dokument bland SharePoints

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

Sökanalys för intranät

Sökanalys för intranät Sökanalys för intranät 2014-12-03 Henrik Gelius OSLO STOCKHOLM Agenda Henrik Gelius, sökkonsult www.comperiosearch.com Idag tittar vi på detta: 1. Affärsnytta - sök på intranät 2. Sökanalys & nyckeltal

Läs mer

Vad är SEO? Topp 10 SEO handlar om att förenkla för sökmotorerna att förstå vad din webbplats handlar om

Vad är SEO? Topp 10 SEO handlar om att förenkla för sökmotorerna att förstå vad din webbplats handlar om SEO en stilguide Vad är SEO? Har du sprungit på begreppet SEO? Kanske har någon försökt förklara vad det är utan att lyckas fullt ut. Du har förstått att din webbplats behöver SEO för att bli bra, men

Läs mer

Sökmotorns roll på det sociala intranätet

Sökmotorns roll på det sociala intranätet Sökmotorns roll på det sociala intranätet Anders Häggdahl, Örebro 2012 02 27 FINDWISE 2011 Vem är jag? Stolt tvåbarnsfar bosatt i Mölndal Sony Ericsson, 6 år i olika roller På Findwise sedan 2010, brinner

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT

WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT Arne Jönsson 2014-01-09 WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT 1. Inledning Inom projektet har vi utvecklat teknik som gör det möjligt att identifiera webbsidors innehåll och därefter klustra (gruppera) dem så att

Läs mer

Sharpdesk Sharpdesk Dokumenthanteringslösning

Sharpdesk Sharpdesk Dokumenthanteringslösning Sharpdesk Sharpdesk Dokumenthanteringslösning Fungerande affärsinformation Hantera arbetsflödet Att hämta, organisera och dela affärsinformation Sharpdesk är ett av branschens mest populära dokumenthanteringssystem.

Läs mer

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra!

Välj rätt affärssystem för att din. organisation ska blomstra! Välj rätt affärssystem för att din organisation ska blomstra! - En guide till dig som funderar på att byta eller investera i ett ERP system. Innehåll Därför är ett affärssystem viktigt för tillväxten...

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23

TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 TRENDERNA SOM FORMAR DIN VERKLIGHET 2014 ÅRETS IT AVDELNING 2014 2014-01-23 THE POWER OF INTEGRATION There will not exist hardware without services integrated, services without applications surrounding

Läs mer

Flytta din affär till molnet

Flytta din affär till molnet Flytta din affär till molnet Låt oss prata moln 2 Låt oss prata moln 3 Marknadsförare var först i molnet. Vi skulle inte bli förvånade om du redan använder molnet för: CRM Marketing automation Social media-platformar

Läs mer

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html

http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html & ' ( ( ) * +, ', -. / ' 0! 1 " 2 # 3 / /! 1 $ 4, % 5 # 3, http://www.sm.luth.se/~andreas/info/howtosearch/index.html Andreas Tips och trix till sökningar i Cyberrymnden Här försöker jag att gå igenom

Läs mer

Rapport elbilar Framtidens fordon

Rapport elbilar Framtidens fordon Teknikprogrammet Klass TE14. Rapport elbilar Framtidens fordon Namn: Joel Evertsson Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about electric car. We have worked with future vehicles and with this report

Läs mer

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL Del 2 RESURSERNA 13. Kartan, kompassen och verkligheten... 58 14. Den färska webben exempel... 63 15. Den försvunna webben exempel... 69 16. Den fria synliga webben exempel... 72 17. Den osynliga fria

Läs mer

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet

Affärssystem. Linda Askenäs Linköpings universitet Affärssystem Linda Askenäs Linköpings universitet AS AS i sitt sammanhang i verksamheten - val, införande och användning Finns flera sätt att betrakta detta. Vi skall gå in på några framförallt tekniska,

Läs mer

Want to buy the final ERP-system in your career, Sir?

Want to buy the final ERP-system in your career, Sir? Make your business smar ter Want to buy the final ERP-system in your career, Sir? Jeevesselected_2x2_vPRINT.indd 1 30//0 1:01:00 Chained to your old ERP system, Sir? You have been Selected to unlock your

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Max Wimnell. Ställ gärna frågor! 50-10. max.wimnell@moredata.se

Max Wimnell. Ställ gärna frågor! 50-10. max.wimnell@moredata.se Max Wimnell Handelshögskolan Be Better Online Digital strateg på More Data Digital strategi och beslutsstöd Undervisar på IHM Business School Bokia, Intersport, Castellum, Veidekke, Jollyroom Ställ gärna

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Hur man hjälper besökare hitta på en webbplats

Hur man hjälper besökare hitta på en webbplats Forskare vid Stockholms Universitet ger råd Hur man hjälper besökare hitta på en webbplats Av: Jacob Palme Filnamn:URL: http://dsv.su.se/jpalme/web-structure/hitta-webben.pdf Senast ändrad: 04-02-19 11.43

Läs mer

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation

Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Kurs: Designm etodik, 3 p Delm om ent: Datum : 2 0 0 3-1 2-1 8 Utvecklingsm odell och utvecklingsm etod för att skapa god kom m unikation Nils Järgenstedt [ it3 jani@ituniv.se] Innehållsförteckning INLEDNING...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008

Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008 Slutrapport Vertikala Sökmotorer Uppdrag från.se:s Internetfond Våren 2008 Anders Ardö Elektro- och informationsteknik Lunds Universitet Box 118, 221 00 Lund June 18, 2009 1 Inledning Digitala bibliotek

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

STEG 1 Samla referenser till ditt EndNote-bibliotek

STEG 1 Samla referenser till ditt EndNote-bibliotek Version X6 Notera att du kan använda EndNote tillsammans med antingen OpenOffice (gäller dock ej Mac) eller Microsoft Word, men du kan inte växla mellan de två ordbehandlings-programmen, ett dokument skapat

Läs mer

Inlämningsuppgift : Finn. 2D1418 Språkteknologi. Christoffer Sabel E-post: csabel@kth.se 1

Inlämningsuppgift : Finn. 2D1418 Språkteknologi. Christoffer Sabel E-post: csabel@kth.se 1 Inlämningsuppgift : Finn 2D1418 Språkteknologi Christoffer Sabel E-post: csabel@kth.se 1 1. Inledning...3 2. Teori...3 2.1 Termdokumentmatrisen...3 2.2 Finn...4 3. Implementation...4 3.1 Databasen...4

Läs mer

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development

Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Identifiera kundbehov En sammanfattning och analys av kapitel 4 i boken Product Design and Development Grupp 6 Ali Abid Kjell Nilsson Patrick Larsson Mälardalens högskola KN3060, Produktutveckling med

Läs mer

En rapport om hur sökningar runt försäkringar ser ut. vad folk söker. vad de hittar

En rapport om hur sökningar runt försäkringar ser ut. vad folk söker. vad de hittar En rapport om hur sökningar runt försäkringar ser ut vad folk söker vad de hittar Innehåll Introduktion... 3 Om rapporten... 3 Searcher Intent Modelling och Carretera... 3 Termer... 4 Nyckelpåverkare...

Läs mer

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4

David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3. IKOT Grupp B4 David A, Pär E, Magnus F, Niklas G, Christian L 2011-02-17 CHALMERS INLÄMNING3 IKOT Grupp B4 Innehållsförteckning Kartläggning av användarens röst... 3 Marknadssegment... 3 Kundkedja... 4 Kundundersökning...

Läs mer

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans

Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse. Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Politikerdag 2013 Från GIS till Geografisk förståelse Lars Backhans lars.backhans@esri.se www.linkedin.com/in/larsbackhans Vilka är vi? Esri Sverige AB - 100 anställda, +200 miljoner, kontor i Gävle, Falun,

Läs mer

Testning som beslutsstöd

Testning som beslutsstöd Testning som beslutsstöd Vilken typ av information kan testning ge? Vilken typ av testning kan ge rätt information i rätt tid? Hur kan testning hjälpa din organisation med beslutsstöd? Hur kan produktiviteten

Läs mer

YAHOO! SEARCH MARKETING Tips för att öka trafiken

YAHOO! SEARCH MARKETING Tips för att öka trafiken YAHOO! SEARCH MARKETING Tips för att öka trafiken Vill du hitta fler sätt att öka trafiken till din webbplats? På de här sidorna hittar du 25 tips som hjälper dig att locka kunder till din webbplats. Prova

Läs mer

Workshop IBA internet based assessment

Workshop IBA internet based assessment Workshop IBA internet based assessment 2003-04-02 Ulf Jonsson Målsätttning Efter denna workshop så skall du förstå/kunna: * Beskriva olika delarna som ingår i verktyget Perception. * Konstruera enkla frågor

Läs mer

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning

campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning campus.borlänge Förstudie - Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning En rapport från CATD-projektet, januari-2001 1 2 Förstudie Beslutsstöd för operativ tågtrafikstyrning Bakgrund Bland de grundläggande

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop

729G27. Pilot, skrivande och avslutning. Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop 729G27 Pilot, skrivande och avslutning Johan Blomkvist IDA-HCS-IxS Twitter: @hellibop Dagens Skrivande Piloten Rester från förra gången validering Någon slags sammanfattning 2 Jag är på semester till 16

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Sökmotormarknadsföring

Sökmotormarknadsföring Sökmotormarknadsföring Kenth Johansson kejo@tomegroup.se Bakgrund Sökmotorer Sökmotoroptimering Hitta rätt nyckelord Hur får jag fler klick på min sida i sökresultatet? Genomgång av några verktyg Sökmotorannonsering

Läs mer

Örebro kommun Sammanställning intervjuer

Örebro kommun Sammanställning intervjuer Appendix A Örebro kommun Sammanställning intervjuer Findwise Göteborg 2011-10-28 Mattias Ellison mattias.ellison@findwise.com Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 2 Raindance - Ekonomisystem... 2 2.1 Exempel

Läs mer

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken

E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken E-biblioteket en tjänst från sjukhusbiblioteken Snabbsök Innebär att du söker samtidigt i flera förvalda grupper av databaser. Snabbsök är i första hand avsett för att ge en första orientering i ämnet.

Läs mer

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos

Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst

Läs mer

Minikurs - Rapporter och nyckeltalsuppföljning

Minikurs - Rapporter och nyckeltalsuppföljning Minikurs - Rapporter och nyckeltalsuppföljning I denna minikurs går vi igenom praktiskt handhavande i MONITORs listfönster för att kunna jobba effektivare med rapporter. Vi ger även exempel på bra standardrapporter

Läs mer

Så vinner du fajten på Google

Så vinner du fajten på Google Så vinner du fajten på Google Så vinner du fajten på Google Sökmotoroptimeringens grunder Kunskapen som gör att ni kan börja arbeta med er synlighet redan idag. Innehållet viktigare än någonsin SEO = Content

Läs mer

Google Guide: Tips för sökoptimering

Google Guide: Tips för sökoptimering Google Guide: Tips för sökoptimering Google Guide Digital publikation www.intankt.se, Intankt Författare: Adam Ahlgren Typsnitt: Calibri, 11 punkter Formgivning: Intankt Omslagsfoto: Google Stockholm,

Läs mer

Grundläggande EndNote

Grundläggande EndNote Grundläggande EndNote Stephen Naron, februari, 2011 Uppdatering och översättning till svenska: Taeda Tomić, 2012, 2014 Korrekturläsning: Martina Andersson Löfqvist, september 2012 1. Lite information om

Läs mer

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N

KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer

Läs mer

Welcome. to the world of Jeeves. Copyright 2011 Jeeves Information Systems AB

Welcome. to the world of Jeeves. Copyright 2011 Jeeves Information Systems AB Welcome to the world of Jeeves Copyright 2011 Jeeves Information Systems AB Jeeves APPs & APPs Market Jeeves World 2011 Tomas Enblom, Chief Architect Innovation historiska ögonblick Ca 3500 f kr Ca 2000

Läs mer

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com

Authentication Context QC Statement. Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com Authentication Context QC Statement Stefan Santesson, 3xA Security AB stefan@aaa-sec.com The use case and problem User identities and user authentication is managed through SAML assertions. Some applications

Läs mer

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1

Lars Lindmark 28 juni 2015. Designstuga. ett designlabb för hållbar utveckling. Beskrivning designstuga, sida 1 Designstuga ett designlabb för hållbar utveckling Beskrivning designstuga, sida 1 Design Förmåga att lösa komplexa problem Designprocessen är en förmåga att samla och involvera aktörer för att tillsammans

Läs mer

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg

Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Säkerställ er tillgänglighet Kommunikationsrapporteringsverktyg Vad är Meridix Studio? Meridix Studio är ett verktyg som låter er analysera och följa upp er kommunikation via ett enkelt men kraftfullt

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Framsida På framsidan finns:

Framsida På framsidan finns: Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010

Läs mer

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga?

Agenda. Plats och magkänsla. Presentation. - en pedagogisk fråga? Plats och magkänsla - en pedagogisk fråga? Göran Lindahl Chalmers tekniska högskola 2011-09-28 Agenda Introduktion Helhet Användbarhet och effekter Cost and benefit Realitet, abstrakt, realitet Så här

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion

Systemutveckling. Historiskt grundad introduktion Systemutveckling Historiskt grundad introduktion Kvalitet som tema Dataområdet kännetecknas av ständig förändring - utveckling - expansion Varje "nyhet" en förbättring Anta att förbättringarna är, eller

Läs mer

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget

8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p. BNP IT-budget PREDICTIONS 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% 2009 2010 2011 2012 2013p BNP IT-budget 3% Utveckling 2013 2% 1% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ 0% 1-9 10-49 50-99 100-249 250+ UTMANINGEN STÖRRE VOLYM FÖR MINDRE

Läs mer

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv.

Studentsynpunkter? Vad menas med IT i organisationer. Moderna affärsstrategier. Beskriva organisationer ur olika perspektiv. Moderna affärsstrategier Beskriva organisationer ur olika perspektiv F2 Vad menas med IT i organisationer IT i organisation Vad är en organisation? Vad menas med perspektivet IT i organisationer? Studentsynpunkter?

Läs mer

Användbarhet som brygga mellan verksamhet och IT 2005-12-13

Användbarhet som brygga mellan verksamhet och IT 2005-12-13 Användbarhet som brygga mellan verksamhet och IT 2005-12-13 Exempelfall: www.ams.se Internet Kundtjänst Lokala Arbetsförmedlingen» Styra kundflöden mot webbplats och kundtjänst» Frigöra personalresurser

Läs mer

EndNote X6 grundkurs

EndNote X6 grundkurs EndNote X6 grundkurs Marie Källberg Biblioteket marie.kallberg@karolinska.se Tel 51773970 Support på biblioteket även genom Natalia Berg: 585 89313 natalia.berg@karolinska.se Mikael Blad: 585 89313/517

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Alternativet är iwindows registret som ni hittar under regedit och Windows XP 32 bit.

Alternativet är iwindows registret som ni hittar under regedit och Windows XP 32 bit. TNT ExpressShipper installation. Om ni redan har en ExpressShipper installation på företaget behöver ni först ta reda på vilken version som är installerad och sökvägen till databasen. Versionen ser ni

Läs mer

VAD SKULLE DU HA VALT PDF

VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF ==> Download: VAD SKULLE DU HA VALT PDF VAD SKULLE DU HA VALT PDF - Are you searching for Vad Skulle Du Ha Valt Books? Now, you will be happy that at this time Vad Skulle Du Ha

Läs mer

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012

Kanban är inte din process. (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Kanban är inte din process (låt mig berätta varför) #DevLin2012 15 Mars 2012 Torbjörn Tobbe Gyllebring @drunkcod tobbe@cint.com Är du eller känner du en Kanban hipster? Förut körde vi X nu kör vi Kanban

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

TNS Sifo Navigare Digital Channels

TNS Sifo Navigare Digital Channels Digital Channels 1 Bakgrund & Syfte med undersökningen De senaste åren har hälso- och läkemedelssektorns intresse för att investera i sociala och digitala medier ökat rejält. Från hälso- och läkemedelssektorns

Läs mer

Flytta din affär till molnet

Flytta din affär till molnet Flytta din affär till molnet Låt oss prata moln 2 Låt oss prata moln 3 Marknadsförare var först i molnet. Vi skulle inte bli förvånade om du redan använder molnet för: CRM Marketing automation Social media-platformar

Läs mer

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB

Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 1 Senaste trenderna inom redovisning, rapportering och bolagsstyrning Lars-Olle Larsson, Swedfund International AB 2 PwC undersökning av börsföretag & statligt ägda företag Årlig undersökning av års- &

Läs mer

Business Intelligence

Business Intelligence Business Intelligence Styr verksamheten utifrån aktuella siffror som visar hur ditt företag mår idag Vi kan nu se svart på vitt hur det ligger till inom varje område vilket gör att vi kan identifiera risker

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

Prototyper och användartest

Prototyper och användartest Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"

Läs mer

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre...

Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Software Quality Requirements and Evaluation (SQuaRE) & Common Industry Format (CIF) for Usability snart finns det inga ursäkter längre... Åke Walldius, docent i Människa-datorinteraktion, CSC, KTH, 2014-09-04

Läs mer

Grafisk produktion och tryckkvalitet TNM015

Grafisk produktion och tryckkvalitet TNM015 Grafisk produktion och tryckkvalitet TNM015 Laboration: Processautomation och kvalitetssäkring vt 2005 Claes Buckwalter clabu@itn.liu.se 1 Introduktion Den här laborationen handlar om processautomation

Läs mer

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter

Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Wise Business Support Ms Office Kursinnehåll För nybörjare och därefter Mohammad Honarbakhsh 2013 01 11 073 784 22 74 mo.honar@wisebs.com www.wisebs.com Ms Office Ms Word, Ms Outlook, Ms PowerPoint, Ms

Läs mer

Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare)

Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare) Användarstudie utav GRIM på SFI (Svenska För Invandrare) Per-Olof Gatter ing01@kth.se 1 ...Abstract This document is made as an assignment in the course Speech and Gramming checker tools. It is an continuation

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign

Skillnader mellan design för tryck och webbdesign Vad är en webbtext? Webbtexter är inte en specifik texttyp i likhet med protokoll, rapporter eller artiklar. Istället kan webbtexter vara precis vilken texttyp som helst, och det enda som förenar dem är

Läs mer

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare

Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare Boiler with heatpump / Värmepumpsberedare QUICK START GUIDE / SNABBSTART GUIDE More information and instruction videos on our homepage www.indol.se Mer information och instruktionsvideos på vår hemsida

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Sökmotoroptimering i e-line

Sökmotoroptimering i e-line ja Sökmotoroptimering i e-line Gör din e-handel sökbar på internet Version 2.0 - (090605) Handbok för Pyramid Business Studio för användning med Microsoft Windows. Anvisningarna gäller från version 3.40.

Läs mer

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013

Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 Sluta gissa börja testa workshop alla pratar ux, 28 nov 2013 DAYTONA COMMUNICATION AB Riddargatan 17D, 114 57 Stockholm, Sweden Phone +46 8 579 397 50, Fax +46 8 579 397 55 www.daytona.se, info@daytona.se

Läs mer

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07

GÖRA SKILLNAD. om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas. Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 GÖRA SKILLNAD om vikten av hållbar produktion och om hur den kan skapas Bengt Savén Södertälje Science Park, 2014-11-07 KORT OM MITT YRKESLIV ABB (trainee Melbourne, chef NC-programmering, produktionsteknisk

Läs mer

Googles besöksfrekvens & uppdatering av cache

Googles besöksfrekvens & uppdatering av cache Googles besöksfrekvens & uppdatering av cache Besöker och cachar Google sidor oftare om sidan uppdateras/förändras oftare? av Ulf Liljankoski http://www.liljankoski.se 2007-03-16 INTRODUKTION Vad går undersökningen

Läs mer

Test av Metria Maps avseende Användbarhet och prestanda

Test av Metria Maps avseende Användbarhet och prestanda Test av Metria Maps avseende Användbarhet och prestanda Solgerd Tanzilli, Projektledare Tomas Rosendal, Testledare Xin He, Testare Lars Palm, Testare Anders Östman, Vetenskaplig ledare 1 Sammanfattning

Läs mer

Användarhandbok. Trio Visit Web. Trio Enterprise 4.1

Användarhandbok. Trio Visit Web. Trio Enterprise 4.1 Användarhandbok Trio Visit Web Trio Enterprise 4.1 COPYRIGHT NOTICE: No part of this document may be reproduced, distributed, stored in a retrieval system or translated into any language, including but

Läs mer

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Föreläsning i webbdesign. Interak*onsdesign. Rune Körnefors. Medieteknik. 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Föreläsning i webbdesign Interak*onsdesign Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Från föreläsning F1 Användarcentrerad design "Take the user into account every step of

Läs mer

5HVLVWHQVWDEHOO 'DWD3DUWQHU. Er partner inom data

5HVLVWHQVWDEHOO 'DWD3DUWQHU. Er partner inom data 5HVLVWHQVWDEHOO Tack för att du valde programmet 5HVLVWHQVWDEHOO! Vi hoppas att programmet ska vara till stor hjälp i ditt arbete. Har du synpunkter på programmet är du mycket välkommen att höra av dig

Läs mer