Om- och tillbyggnad av Ängholmens avloppsreningsverk Underlag för samråd

Transkript

1 Om- och tillbyggnad av Ängholmens avloppsreningsverk Underlag för samråd Samhällsbyggnadsförvaltningen Besöksadress: Kommunhuset Tel: (vxl) Org.nr: Tjörns kommun Leveransadress: Kroksdalsvägen 1 Fax: Bg: Skärhamn E-post: samhallsbyggnad@tjorn.se Internet:

2 Innehållsförteckning Administrativa uppgifter Lokalisering & studerade alternativ Lägesbeskrivning & rekommendation av alternativ Tidplan Processutformning Etapp Etapp Planförhållanden Förutsedd miljöpåverkan Utsläppskrav som kommer att yrkas Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Författare: Övriga medverkande: Pascal Karlsson, teknisk chef, Tjörns kommun Mark de Blois, konsult, H2OLAND AB Hans Diechle, konsult, H2OLAND AB Ida Mattfolk, Projektingenjör, Tjörns kommun, Sten-Ove Dahllöf, Planeringsledare, Tjörns kommun, Christer Nystedt, Tjörns Miljö AB Bengt Mattsson, Sweco Environment AB Tjörns kommun 2 av Regionalt ARV

3 Administrativa uppgifter Uppgifter om tillståndspliktig organisation/huvudman: Huvudman: Tjörns kommun Adress: Samhällsbyggnadsförvaltningen, Tekniska avdelningen Kroksdalsvägen Skärhamn Organisationsnummer: Kontaktperson: Teknisk chef, Pascal Karlsson Telefon: E-post: pascal.karlsson@tjorn.se Tekniskt ombud: H2OLAND AB Adress: Grindgatan Alingsås Kontaktperson: Mark de Blois Telefon: E-post: mark.de.blois@h2oland.se Uppgifter om anläggningen: Anläggning Ängholmens avloppsreningsverk Fastighetsägare Tjörns kommun Fastighetsbeteckning (befintligt verk) Tjörn Rönnäng 1:542 Fastighetsbeteckning (nytt verk) Tjörn Rönnäng 1:539 XY-koordinater RT 90 2,5 gon V Besöksadress (befintligt verk) Hotteskärsvägen Rönnäng Kontaktperson på plats Anders Kjellberg Telefon Verksamhetskod: 90.10, B Tjörns kommun 3 av Regionalt ARV

4 1. Lokalisering & studerade alternativ En översiktskarta över Tjörns kommun redovisas i figur 1.1. Upptagningsområde Tjörns kommun Kommunkontor Ängholmens ARV 5 km Figur 1.1 Översiktskarta över Tjörns kommun I en utredning om framtida behov för vatten och avlopp, VA-plan för Tjörns kommun, konstateras att reningskapaciteten i befintliga avloppsreningsverk i Rönnäng (Ängholmen) och Skärhamn i princip är fullt utnyttjad sommartid. Olika lösningar studerades för utbyggnad av reningskapaciteten för Skärhamn, Rönnäng (Ängholmen) och nya planerade områden mellan orterna. Tjörns kommun 4 av Regionalt ARV

5 De tre alternativen som kommunen utredde mellan gällande avloppsreningen på västra Tjörn var: Alternativ A, anlägga ett nytt större centralt reningsverk mellan Skärhamn och Rönnäng. Alternativ B, anlägga ett nytt reningsverk mellan Skärhamn och Rönnäng samt bygga ut Ängholmens reningsverk (som ligger i Rönnäng). Alternativ C, bygga ett nytt modernt reningsverk på Ängholmen i nära anslutning till befintligt reningsverk och industriområde. Tjörns kommun valde efter att ha värderat alternativen med hänsyn till miljö, teknik, ekonomi och långsiktig hållbarhet att gå vidare med alternativ C. Det innebär att avloppsvattnet leds från Skärhamn till Rönnäng via överföringsledningar, som delvis är sjöförlagda. Bland fördelarna med detta kan nämnas: Reningsverket i Skärhamn kan läggas ned, vilket frigör ytor och minskar transporter i centrala Skärhamn. De nya överföringsledningarna till Ängholmen gör att befintlig bebyggelse i Stockevik, ca 100 fastigheter med enskilda avlopp, kan anslutas. Även ny planerad bebyggelse längs vägen kan anslutas till det nya reningsverket. Den marina miljön kring Skärhamn och Kyrkesund kommer sannolikt att förbättras när reningsverken här stängts. Placeringen av reningsverket på Ängholmen bedöms som positiv, då verket ligger i ett industriområde relativt avskilt från bostadsbebyggelse. Det nya reningsverket skulle placeras på en ny tomt endast 100 m norr om det befintliga verket på Ängholmen. En viss ökning av utsläppsmängderna sker utanför Ängholmen. Eftersom det renade vattnet kan släppas ut i havet i ett område med god vattencirkulation, finns goda förutsättningar att omblandningen minimerar risken för miljöproblem. År 2010 avbröts planeringen att bygga ett nytt reningsverk. I projekteringsskedet visade det sig att kostnaderna beräknades överstiga budget. Samhällsbyggnadsnämnden gav förvaltningen i uppdrag att se över vilka alternativ som fanns och att särskilt se över möjligheterna till regional samverkan kring avloppsreningen. Förvaltningen har undersökt två alternativ till ett helt nytt verk. Dels överföring till Ryaverket, via överföringsledning till Kungälvs kommun (alternativ 2). Dels genom en om- och tillbyggnad av det befintliga verket, med möjlighet att ta emot avlopp från hela Tjörn och grannkommuner, fast på längre sikt (alternativ 3). Alla tre alternativen säkerställer en bra avloppsvattenrening för västra Tjörn de närmaste åren. De tre alternativen har jämförts med varandra avseende kostnader och andra aspekter. Slutsatsen är att det är fördelaktigast att behålla det befintliga reningsverket och att göra en om- och tillbyggnad i två etapper. Det är förmodligen detta alternativ som kommunen kommer att gå vidare med. Definitivt beslut fattas i kommunen den 18/4. Tjörns kommun 5 av Regionalt ARV

6 Argumenten för val av alternativ, om- och tillbyggnad av det befintliga verket, är närmare beskrivna i nästa kapitel. 2. Lägesbeskrivning & rekommendation av alternativ Läget idag Läget idag är följande: Reningsverket har sedan år 2007 haft stora problem med att klara utsläppsvillkoren. En ingående studie har gjorts de senaste månaderna för att hitta orsakerna till de höga utsläppsvärdena. Ett flertal orsaker har identifierats och åtgärdats. Reningsresultaten har blivit mycket bättre men utsläppshalter ner till utsläppsvillkoren kan inte garanteras då reningsverkets nuvarande utformning inte är optimal och då verket är i relativt dåligt skick, bland annat har en del av biobädden sjunkit ned med några decimeter. Läget om ett år etapp 1 Kommunen planerar att inom ett år ha anslutit ett antal fastigheter i Stockevik och i nya exploateringsområden som Nordeviksberg, Veberga II mfl. Fiskindustin Rönnängs Seafood har ansökt om att få leda förbehandlat processavlopp till reningsverket. I Etapp 1 är en upprustning/ombyggnad nödvändig för att återfå en bra rening och kapacitet att ta emot planerad tillskottsbelastning. Detta är nödvändigt oavsett vilket alternativ som väljs på sikt. Kommunen har påbörjat projektering av den planerade upprustningen av det befintliga verket, och en anmälan till Länsstyrelsen för ombyggnaden har lämnats in. Förslag till budgetram för ombyggnad/upprustning av befintligt verk är 20 Mkr. Det ombyggda verket planeras kunna tas i drift andra kvartalet år Läget om fyra år etapp 2 & alternativen Etapp 2 måste vara färdig för att allt avlopp från Västra Tjörn ska kunna ledas till Ängholmen, vilket i sin tur är en förutsättning för att avveckla reningsverken i Skärhamn och Kyrkesund, så att bla. Dunkavlemyren kan byggas. Efter utbyggnaden enligt Etapp 2 ska verket vara igång i 20 år och ska därför dimensioneras så att viss marginal finns med tanke på: Befolkningsökningen. Enligt den senaste översiktsplanen planeras för en befolkningstillväxt om 6000 personer varav hälften tillkommer på sydvästra Tjörn. Eventuell anslutning av bebyggelse utan kommunalt avlopp bland annat Björholmsvägen, Utäng, Sibräcka, Hoga, mm. Eventuell anslutning av områden som idag är anslutna till Höviksnäs avloppsreningsverk såsom Kållekärr, och Wallhamn i samband med den begränsade kapaciteten på Höviksnäs reningsverk. Eventuell ökning av produktionen hos fiskindustrin. Alternativen dimensioneras för en medelbelastning om omkring pe och en maximal veckomedelbelastning om omkring pe. Tjörns kommun 6 av Regionalt ARV

7 Etapp 2 kan vara klar fyra-fem år efter beslut, beroende på vilket alternativ som väljs. Valet av alternativ för Etapp 2 kan påverka utformning av ombyggnaden i Etapp 1, så det är mycket lämpligt att val av huvudalternativ omfattar båda etapperna. Valet står emellan följande tre alternativ: 1. Ett helt nytt verk på Ängholmen 2. Överföring till Ryaverket via en sjöledning och ledningsnätet i Kungälv 3. Om- och tillbyggnad av befintligt verk på Ängholmen Kostnaderna för alternativen, etapp 2, är sammanfattade i tabell 1 nedan. Tabell 1 Uppskattade investeringar, drift- och kapitalkostnader för de tre alternativen Alternativ: Nytt verk Överföring Om- och tillbyggnad Investering, etapp 2 Mkr Kapitalkostnad Mkr/år 12,1 4,7 (6,4) * 8,1 Driftkostnad Mkr/år 4,9 1,3 4,9 Underhåll Mkr/år 3,0 0,7 2,0 Avgifter Kungälv Mkr/år 0,0 3,0 0,0 Avgifter Gryaab Mkr/år 0,0 7,0 0,0 TOTALT Mkr/år 20,0 16,7 (18,4) * 15,0 * Vid 40 (20) års avskrivningstid Slutsats 1: Ett nytt verk innebär de högsta sammanlagda årskostnaderna medan omoch tillbyggnad av det befintliga verket ger de lägsta årskostnaderna. Överföring till Ryaverket hamnar mitt emellan. Läget om tjugo år Om ca 20 år kan Ängholmens avloppsreningsverk få en större regional betydelse. En stor fördel med placeringen av ett avloppsreningsverk på Ängholmen är att recipienten som tar emot det renade spillvattnet har gynnsamma inblandnings- och spridningsförhållanden. Det utgående, renade spillvattnet späds ut snabbt och spridas på ett gynnsamt sätt i det öppna havet med hjälp av de rådande strömmarna. Reningsverk som ligger mer inåt i landet som Höviksnäs ARV (östa Tjörn), Varekils och Svanesunds ARV (östra Orust) samt Strävlidens ARV (Stenungsund) har betydligt sämre recipientförhållanden med utsläpp av avloppsvatten till inre fjordar varav de flesta är klassificerade som riksintresse för naturvård, se även kartan i på sida 10. En annan stor fördel med ett reningsverk på Ängholmen är dess lokalisering i ett etablerat industriområde. Flera av de nämnda verken ligger i direkt anslutning till bostadsområden och kan därmed lättare ge anledning till luktbekymmer och klagomål beträffande buller. Naturligtvis kommer med största sannolikhet även den ekonomiska kalkylen vara gynnsam om ett flertal reningsverk ersätts med ett större. Tjörns kommun 7 av Regionalt ARV

8 Det är därför tilltalande att leda avloppet från nämnda områden till Ängholmen så att rening av avloppsvattnet sker här i stället. Detta alternativ är aktuellt om ca 20 år då de flesta nämnda verk idag fortfarande har ett stort värde och först är avskrivna om ca 20 år. Idén måste också politiskt förankras hos de inblandade kommunerna. Samordning mellan kommunerna kommer att bli lättare om Tjörn, Stenungsund, och Kungälv kommun sjösätter en gemensam VA-organisation. Om planerna ovan skulle bli verklighet skulle den dimensionerande belastningen för ett nytt, större verk på Ängholmen bli runt pe eller till och med mer om ytterligare områden utöver de nämnda skulle bli anslutna. Driften av reningsverket skulle kunna skötas av ett framtida bolag som ägs gemensamt av flera kommuner. Om man tar hänsyn till det längre perspektivet vid jämförelse av alternativ 1-3 under förra rubriken blir resonemanget följande: Alternativ 1: Ett helt nytt verk Ett helt nytt verk skulle dimensioneras för en maximal veckomedelbelastning om ca pe och därmed bli en väsentlig del av ett framtida regionalt verk om ca pe. Alla delar som fortfarande är i gott skick kommer att kunna integreras i det stora regionala verket. Befintligt verk (det nya verket för pe) kommer därmed att sänka erforderliga investeringar för det stora regionala verket väsentligt. Däremot kommer det framtida stora verket behöva anpassas ganska mycket efter de volymer/byggnader som redan finns. En stor del av den nya tomten kommer att vara upptagen av befintliga bassänger och platsbrist kan inte helt uteslutas. Alternativ 2: Överföring till Ryaverket Gryaab har erbjudit Tjörn att få ansluta västra Tjörn ( personer + industri) till Ryaverket, under en 20-årsperiod. Inget löfte kan ges ens om att verka för att anslutningen ska kunna fortgå efter 20 år, eller att det skulle gå att ansluta fler fastigheter. Tvärtom så ser Gryaab det som en bättre lösning att Stenungsund, Tjörn och eventuellt någon ytterligare samverkar kring en egen mindre regional anläggning. Ryaverket har en trång tomt redan som det är, och räknar med väsentligt ökad belastning från redan anslutna kommuners upptagningsområden. Kapaciteten på Ryaverket är begränsad och så kan det även vara i framtiden. Gryaab vill i första hand betjäna sina ägarkommuner och tidsbegränsar sitt erbjudande om överföring av avloppsvatten från västra Tjörn till en period om 20 år. Det kunna bli så att ett nytt verk behöver byggas ändå om 20 år. Gryaab kan stoppa överföringen och om detta inte sker, så finns en risk att annat framtida avlopp som leds till Ängholmen inte får föras över till Ryaverket. Ett nytt verk behöver då byggas för behandling av detta avlopp. Om idéerna förverkligas om att ansluta en större andel bebyggelse utan kommunalt avlopp, och områden som idag är anslutna till Höviksnäs ARV, så kan detta inträffa redan om ca 10 år, eftersom den av Gryaab maximalt tillåtna överföringen ( personer) då kan komma att överskridas. Tjörns kommun 8 av Regionalt ARV

9 Ovanstående scenario skulle innebära att överföringsledningens värde om 20 år kan vara lika med noll vilket leder till att totalkostnaderna för överföringsalternativet i det scenariot blir 1,7 Mkr högre och därmed närmar sig totalkostnaderna för ett nytt verk, se tabell 1. Alternativ 3: Om- och tillbygnad av befintligt verk I detta alternativ är nybyggnationsvolymerna på den nya tomten i Etapp 2 betydligt mindre än i alternativ 1 (< 50 %). Största delen av den nya tomten kommer att vara ledig för den stora byggnaden om ca 20 år. De volymer som redan finns på plats kan fortfarande integreras och utnyttjas men kommer knappast att bestämma val av teknik. Skillnaden är inte så stor men frihetsgraderna för framtiden är större än i alternativ 2. I detta alternativ kan dagens avloppsreningsverk slopas då dessa bassänger/volymer då kan anses vara avskrivna, eller behållas, beroende på omfattning och processval för ett regionalt reningsverk. Slutsats 2: Även med hänsyn till ett långt perspektiv har om- och tillbyggnadsalternativet mest fördelar medan överföring till Ryaverket i det fallet blir det mest osäkra kortet. Ett helt nytt verk hamnar mitt emellan. Rekommendation En om- och tillbyggnad rekommenderas för att säkra den framtida avloppsvattenhanteringen för västra Tjörn. Det är det mest ekonomiskt gynnsamma alternativet och det ger dessutom störst frihetsgrader för avloppshanteringen på lång sikt. Beslut om detta tas den 18/4 i kommunen. Utbyggnaden bör genomföras i två etapper som kommunen söker tillstånd för: Etapp 1: Ombyggnad av befintligt reningsverk. Denna etapp har även anmälts för att möjliggöra en snabb ombyggnad och för att förhindra fortsatta överskridanden. Etapp 2: Tillbyggnad av befintligt reningsverk, på angränsande tomt. På längre sikt kan det även bli fråga om en tredje etapp (som ej anmäls i detta skede): Byggande av ett regionalt reningsverk. Det torde vara ganska givet att det för Tjörns del är lämpligast att på sikt avveckla Höviksnäs reningsverk och överföra avloppet till Ängholmen. Om Tjörns kommun ändå planerar att göra det, så blir det inte så stor extrakostnad att även ta med reningsverken från Stenungsund samt sydöstra Orust. Rent tekniskt och ekonomiskt borde det ligga i alla tre omnämnda kommuners intresse att få till en sådan samverkan. Eventuellt kan det vara av intresse även för andra parter. Det är inte lika bråttom som att få beslut kring etapp 1 och 2, men det är lämpligt att intresset för regional samverkan kring ett reningsverk vid Ängholmen utreds vidare inom en relativt snar framtid. 3. Tidplan Tidplan för rekommenderad om- och tillbyggnad i de tre etapperna redovisas i tabellen på sida 11. Tjörns kommun 9 av Regionalt ARV

10 Regionalt reningsverk vid Rönnäng? Idéskiss, Underlag från KUSTO-utredningen Regionalt ARV Rönnäng Befintligt ARV byggs om för att klara ca pe som maximal veckomedelvärde (MVM) Tillbyggnad görs så att ca pe inkl. industri som MVM kan behandlas, inkl kväverening. ARV vid Skärhamn, och Sunna avvecklas Ledning byggs till Höviksnäs, och ev. Stenungsund och Sydöstra Orust. Lokala ARV avvecklas. Nytt verk ska klara ca pe, inkl industri som MVM Tjörns kommun 10 av Regionalt ARV

11 Preliminär tidsplan för om- och utbyggnad Ängholmens ARV Etapp 1 Ombyggnad av befintligt avloppsreningsverk, anslutning av Stockevik, nyexploateringar & ev. fiskindustri Anmälan till Länsstyrelsen Projektering av ombyggnad Upphandling av ombyggnad Ombyggnad Intrimning & anslutning Ombyggt verk i drift Etapp 2 Utbyggnad, anslutning av Skärhamn, Kyrkesund, och fiskindustrier Projektering av utbyggnad Upphandling av utbyggnad Utbyggnad Intrimning & anslutning Utbyggt verk i drift Samråd, framtagande tillståndsansökan Tillståndsansökan lämnas Tillståndet hos Länsstyrelsen Tillstånd erhålls Studie stort regionalt reningsverk/överföring Information till beslutsfattare/förankring Beslut Projektering överföringsledningar/ stort regionalt reningsverk Upphandling Genomförande Intrimning & anslutning Färdigt regionalt avloppsreningsverk i drift Etapp 3 Stort regionalt avloppsreningsverk, anslutning av Stenungsund, östra Tjörn, östra Orust, m.fl. Framtagande av tillståndsansökan, vattendom, ledningsrätt Ansökan hos Länsstyrelsen Tillstånd erhålls Tjörns kommun 11 av

12 4. Processutformning Processchema för rekommenderad om- och tillbyggnad i etapp 1 och 2 redovisas på sida 18, figur 4.1 och sida 19, figur 4.2. Etapp 1 Dimensioneringsförutsättningar Dimensioneringsförutsättningarna för ett ombyggt reningsverk på Ängholmen (för de närmaste fem åren) enligt etapp 1 är redovisade i tabell 1. Dimensioneringsförutsättningar är baserade på flödes- och belastningskurvor för perioden samt uppgifter från Tjörns kommun angående nyexploateringar och anslutning från industrin. Tabell 1 Dimensioneringsförutsättningar enligt etapp 1 Medelbelastning från: - hushåll & befintlig industri: pe - nyexploateringar & Stockevik: pe - nyanslutning industri: (efter förbehandling, främst löst organiskt material) pe Totalt: pe Maximal veckomedelbelastning från: - hushåll & befintlig industri (2011): pe - nyexploateringar & Stockevik: pe - nyanslutning industri (efter förbehandling, främst löst organiskt material) pe Totalt: pe Dimensionerande flöde (etapp 1): m 3 /h Maximalt flöde genom biologin (etapp 1): 250 m 3 /h Nedan följer en punktlista över reningsverkets centrala funktioner i framtiden. Ett processchema över Ängholmens framtida avloppsreningsverk redovisas i figur 4.1. Tjörns kommun 12 av

13 Det framtida reningsverket består i tur och ordning av: Vattenbehandling: Linje 1 för hushållspillvatten Tillförsel av avloppsvatten via tryckavloppsledningar Galler Sandfång Inloppspumpstation MBBR-bassäng (före detta rötkammare), ca 250 m 3 Flockning & kemikaliedosering Eftersedimenteringsbassänger 1 till och med 4, ca 160 m 2 Linje 2 för processavlopp från fiskindustrin (och hushållsspillvatten från Klädesholmen) Tillförsel av avloppsvatten och processavlopp via tryckavloppsledningar Galler/sil Inloppspumpstation MBBR-bassäng (före detta rötkammare), ca 250 m 2 Flockning & kemikaliedosering Eftersedimenteringsbassänger 1 & 2, ca 90 m 2 Slambehandling: Gravimetrisk förtjockning, dekantatet leds till rejekt/dekantatbassängen Slamlager Centrifug, rejektet leds till Provtagning (PT) Inkommande avloppsvatten Utgående avloppsvatten Det framtida avloppsreningsverket är i princip ett ganska normalt belastat verk baserat på MBBR-tekniken (Moving Bed Biofilm Reactor, biofilmsystem med rörliga bärare) Tjörns kommun 13 av

14 Följande kan speciellt nämnas: Processavloppet från fiskindustrin behandlas skilt från hushållsspillvattnet. Processavloppet från fiskindustrin behandlas i MBBR2 tillsammans med hushållsspillvattnet från Klädesholmen (20 % av hushållspillvattnet) medan huvuddelen av hushållsspillvattnet behandlas i MBBR1. På så sätt kan processavloppet från fiskindustrin inte störa reningen av hushållsspillvattnet. Båda MBBR-bassängerna byggs om så att de även kan bedrivas som hybridbassänger. Returslam förs i så fall tillbaka till luftningsbassängen så att förutom biofilm också aktivslam kan medverka till nedbrytningen av biomassan. Detta ger en höjning av den biologiska nedbrytningskapaciteten samtidigt som sedimenteringskapaciteten på slammet kan förbättras. Reningsverket byggs om så att anslutningen till den nya planerade delen som behövs när Skärhamn och Sunna ARV ansluts (kväverening) blir så enkel som möjligt. Utformningen på den kortsiktiga lösningen anpassas därmed efter den utformning som blir på lång sikt (om ca fem år). Några processberäkningar: Om man förutsätter att den maximala veckomedelbelastningen uppgår till 7000 pe på MBBR1 blir BOD-belastningen 7,8 g total BOD 7 /m 2.d eller ca 2,4 g löst BOD 7 /m 2.d. (högst ca 30 % löst BOD 7 i hushållsspillvatten). Detta är en låg till normal belastning där goda reningsresultat kan förväntas. Om man förutsätter att den maximala veckomedelbelastningen uppgår till 5000 pe på MBBR2 blir BOD-belastningen 5,6 g total BOD 7 /m 2.d eller ca 4,5 g löst BOD 7 /m 2.d (här antas att processavloppet från fiskindustrin innehåller relativt mycket löst BOD 7 efter förbehandlingen, 80 %). Detta är en normal till ganska hög belastning av löst BOD 7, men här ska vi betänka att en förhållandevis stor andel av fiskindustrins processavlopp består av relativt korta kolväten och proteiner som kan brytas ned förhållandevis lätt. Dessutom är uppehållstiden i MBBR2 ganska lång. Därmed kan även i MBBR2 goda reningsresultat förväntas. Den maximala hydrauliska belastningen på eftersedimenteringsbassängerna blir 1,5 m/h och den maximala slamytbelastningen blir 150 l/m 2.d vid en slamvolymindex på 100 l/kg på det aktiva slammet. Detta är låga belastningar. Vid låga flöden och belastningar finns viss risk för efterdenitrifikation av nitrifierat kväve genom slamhydrolys i eftersedimenteringsbassängerna. Om detta skulle inträffa kan sedimenteringsbassäng 3 & 4 manuellt stängas av under perioder av långvariga låga flöden. Tjörns kommun 14 av

15 Etapp 2 Dimensioneringsförutsättningar Dimensioneringsförutsättningarna för ett ombyggt reningsverk på Ängholmen enligt etapp 2 när även avlopp från Skärhamn, Kyrkesund, några nyexploateringsområden och fiskindustrier är anslutna är redovisade i tabell 1. Dimensioneringsförutsättningar är baserade på flödes- och belastningskurvor för perioden för Ängholmens, Skärhamns och Sunna ARV samt uppgifter från Tjörns kommun angående nyexploateringar och anslutning från industrin. Tabell 1 Dimensioneringsförutsättningar enligt etapp 2 (färdigt 2017) Medelbelastning från: - hushåll : pe - industri: pe (efter förbehandling, främst löst organiskt material) Totalt: pe Maximal veckomedelbelastning från: - hushåll: pe - industri (efter förbehandling, främst löst organiskt material) pe Totalt: pe Dimensionerande flöde: 275 m 3 /h Maximalt flöde genom biologin: 550 m 3 /h Beskrivning framtida verk Ett översiktligt processchema över det framtida avloppsreningsverket som Tjörns kommun kommer att söka tillstånd för är redovisat i figur 4.2 nedan. Då, om 4-5 år, är förutom dagens belastning även avlopp från Skärhamn, Kyrkesund, några nyexploateringsområden och fiskindustrier anslutna till det nya verket. Som framgår består det framtida nya reningsverkets vattenbehandling i princip av två delar: 1. Befintligt verk i stort sett i en utformning som är beskriven i denna anmälan. Intrimmat och klart den 1/ En ny del som byggs på en ny tomt ca 100 m norr om det befintliga verket (där tidigare ett helt nytt reningsverk var planerat). Intrimmat och klart den 1/ Det befintliga verket kan anses vara en förbehandling av det kommunala spillvattnet (upp till Q-dim, 250 m 3 /h) för BOD- och partikelavskiljningen medan största delen av kvävereningen (nitrifikation och denitrifikation) och slutpoleringen sker i den nya delen. Flöden som är större än 2 Q-dim leds efter mekanisk rening direkt till denitrifikationszonen i den nya delen. Tjörns kommun 15 av

16 Processvattnet från fiskindustrin som innehåller mycket lösta organiska ämnen och relativt lite kväve leds också till denitrifikationszonen i den nya delen och kan fungera som kolkälla för denitrifikation. Bortsett från de åtgärderna som är beskrivna i denna anmälan kompletteras befintligt verk även med ny mekanisk rening och en totalupprustning av styr- och reglersystemet samt ventilationen. Slambehandlingen, inklusive mottagning av externt slam för hela anläggningen kommer att ligga på den nya tomten. Vattenbehandlingen på Ängholmens framtida avloppsreningsverk kommer att bestå av: 1. Galler eller inloppssil, kapacitet 4 Q-dim 2. Sandfång Befintligt verk efter ombyggnad/behandling av kommunalt spilvatten upp till Q-dim: 3. Luftning i MBBR1, 250 m 3 4. Mellansedimentering i fyra parallellkopplade sedimenteringsbassänger, totalt 160 m 2 5. Nitrifikation i MBBR2, 250 m 3 6. Överföring till den nya tomten för vidarebehandling Nybyggd del på den nya tomten: 7. Nitrifikation i MBBR3, 750 m 3, bypass av ett delflöde sker till flockningen före mikrosilar vid höga flöden (om flödet överstiger 250 m 3 /h) 8. Denitrifikation i aktivslambassäng, 2000 m 3. Hit leds även processavlopp från fiskindustrin och flöden som överstiger 275 m 3 /h (upp till 550 m 3 /h). 9. Efterluftning i aktivslambassäng för aerob nedbrytning av kvarvarande BOD. 10. Slutsedimentering (två bassänger varav en främst används vid höga flöden) 11. Fällningskemikaliedosering och flockning 12. Slutpolering med hjälp av mikrosilar, kapacitet 550 m 3 /h Slambehandlingen på Ängholmens framtida avloppsreningsverk kommer att bestå av: Förtjockning av överskottsslam i gravimetriska förtjockare, alternativt mekanisk förtjockning Slamlagring Avvattning i centrifug Borttransport till central rötning Mottagning av externslam: trekammarbrunnsslam, slam från slutna tankar (dessa leds via ett externslamgaller till slamlagret) och slam från andra reningsverk (detta kan direkt ledas till slamlagret). Observera att beskrivningen ovan är preliminär och kan komma att ändras i detalj. Ett definitivt beslut om utbyggnaden enligt figur 4.2/etapp 2 kommer att fattas i april, den 18/4. Beslut om etapp 1 har redan fattats: Etapp 1 kan genomföras så fort Länsstyrelsen har godkänt denna anmälan. Tjörns kommun 16 av

17 Ängholmens ARV, Efter ombyggnad, Etapp 1 ( ) Kem EFTERSEDIMENTERING 1 O 2 SS? FLOCK- NING Q UT IN GALLER SANDFÅNG Kond H 3PO 4 PUMP- STATION 1 MBBR 1 LUFTNING EFTERSEDIMENTERING 2 Q Kem EFTERSEDIMENTERING 3 Q? BLÅSMASKIN 1 EFTERSEDIMENTERING 4 ÖVERSKOTTSSLAM till slambehandling Q? KLÄDESHOLMEN SIL Kond H 3PO 4 PUMP- STATION 2 MBBR 2 LUFTNING O 2 SS? Q Q Q FISKINDUSTRI BLÅSMASKIN 2 Figur 4.1 Processchema Ängholmens reningsverk, efter ombyggnad Tjörns kommun 17 av

18 Ängholmens ARV, Efter om- och tillbyggnad, Etapp 2 ( ) Eftersedimentering 45 m 2 Q = m3/h 1 Q 2 = m3/h Q 3 = m3/h H3PO4 MBBR/Aktivslam 250 m 3 Fördelningslåda Eftersedimentering 45 m 2 Pumpstation MBBR 250 m 3 Eftersedimentering 35 m 2 Pumpstation Q 1 Eftersedimentering 35 m 2 Returslam IN Galler Sandfång Överskottsslam Slamlager Galler Q 3 = Q 1 - Q 2 Q 4 = Q 2 Q 2 Spolvatten Poly Kem Brädd 550 m3/h < Q < 800 m3/h MBBR/N Aktivslam/DN Aktivslam/N 750 m m m 3 Kem Slutsedimentering 250 m 2 Mikrosil 550 m 3 /h UT Q 5 = Q 1 Returslam Flockning Förbehandling fiskindustri Utjämning Slutsedimentering 125 m 2 Dekantat Rejekt Galler Förtjockare 50 m 2 Förtjockare 50 m 2 Slamlager Centrifug Centrifug Avvattnat slam Slamflak Slamflak Överskottsslam Ordinarie väg Alternativ väg Bräddning Ombyggnation Nybyggnation Figur 4.2 Processchema Ängholmens reningsverk, efter om- och tillbyggnad Tjörns kommun 18 av

19 5. Planförhållanden Föreslaget reningsverk är beläget inom Stansviks industriområde i Rönnäng på sydvästra Tjörn, se figur 5.2 till och med 5.7. Det nya reningsverket ligger ca 100 meter norr om befintligt reningsverk, knappt en km nordväst om Rönnängs centrum. Stansviks industriområde omfattar verksamheter som grossister, småverkstäder och liknande. Här finns flera företag med marin anknytning, t ex Tjörnvarvet, Börjessons Skär & Slip, TA Lack, Båtbyggarna AB m fl. Vid Stansvik finns även en småbåtshamn. Industriverksamheterna är koncentrerade till östra delen av Ängholmen, ett område som till stor del utgörs av utfylld mark. Tidigare har en fiskmjölsfabrik varit verksam på nordvästra Ängholmen. Verksamheten har lagts ner och det är i dagsläget oklart vad som ska hända med lokalerna. Nuvarande reningsverk samt fyra vindkraftverk finns på Ängholmens södra sida. De västra och södra delarna av Ängholmen består till stor del av kala klippor (ca m ö h) med sparsam växtlighet. Det nya reningsverket är planerat att byggas strax norr om befintligt reningsverk, i en sänka i berget, se figur 5.5. Befintliga avloppsledningar till reningsverket och befintlig tillfartsväg kommer att användas. För överföringen från Skärhamns reningsverk är en ny överföringsledning lagd. En teleledning går i östvästlig riktning över det föreslagna läget. Väster om det nya reningsverket finns en anlagd damm som tidigare nyttjats av fiskmjölsfabriken. Delar av dammytan kommer att tas i anspråk för det nya verket och dammen kommer att tömmas. Det nya reningsverket föreslås ligga på del av fastigheten Rönnäng 1:539 som ägs av Tjörns kommun, figur 5.4. Gällande plan anvisar mark för industriändamål. Ett mindre område i direkt anslutning till befintlig väg får inte bebyggas då det innehåller ledningar under mark. Strandskyddet är upphävt inom det planlagda området. Den tillåtna byggnadshöjden är 14 meter (räknat från grundkartans nollplan). I tätortsstudie för Rönnäng, Bleket och Klädesholmen, som även ingår i ÖP 2012 anges att den framtida målsättningen för Stansviks industriområde är att vara ett verksamhetsområde som fokuserar på att erbjuda plats för mindre verksamheter som småverkstäder, grossister etc, dvs verksamheter som genom transporter och utsläpp, ger små risker för miljö, hälsa och säkerhet. Vidare anges, som en utvecklingsmöjlighet, att den västra delen av Stansviks industriområde, kan utvecklas för mer serviceanknutna verksamheter, boende och parkering. Närmaste bostadshus ligger ca 450 meter söder om befintligt reningsverk. Från det nya reningsverket ligger inget bostadshus inom 500 meter. Tjörns kommun 19 av

20 Det finns flera skyddade områden inom ca 2-3 km radie från reningsverket men inget gränsar till föreslagen anläggning. Drygt 2 km sydväst om Ängholmen ligger Pater Noster-skärgården som är av riksintresse för naturvård, är Natura 2000-område, samt naturreservat. Tuveslätt är en naturbetsmark som är av riksintresse för naturvård, belägen drygt 1 km nordöst om föreslagen verksamhet. Ytterligare ett område av riksintresse för naturvård, Hakefjorden - Marstrandsfjorden Sälöfjorden (skärgårdsområde med bl a geologiska värden) ligger ca 2 km sydöst om Ängholmen, se figur 5.1 nedan. De kringliggande riksintressena för naturvård (Pater-Noster-skärgården, Hakefjorden - Marstrandsfjorden Sälöfjorden) och yrksefiske (Pater Noster- Måseskär och Hakefjorden-Lövön-Åstol) bedöms inte påverkas på något sätt av föreslagen anläggning med anledning av avståndet från utsläppspunkten (ca 2 km) och utspädningseffekter. Enligt samma resonemang bedöms inte Natura 2000-området samt naturreservatet Pater Noster beröras av förslaget. Riksintresset för naturvård Härön- Breviks kile och i förlängningen även fisket kan möjligen beröras positivt i och med att utsläpp från reningsverken i Skärhamn och på sikt även Sunna förs över till Ängholmens nya reningsverk. Tjörns kommun 20 av

21 Figur 5.1 Översiktsplan för Tjörns kommun med skyddsvärda områden Tjörns kommun 21 av

22 Figur 5.2 Planerad utveckling i Rönnäng Område för nytt reningsverk 100 meter Figur 5.3 Planerad plats för nytt reningsverk Tjörns kommun 22 av

23 Figur 5.4 Karta med fastighetsbeteckningar Figur 5.5 Situationsplan för det förra planerade nya reningsverket på Ängholmen (nybyggnationen enligt den nu planerade etapp 2 blir betydligt mindre) Tjörns kommun 23 av

24 Figur 5.6 Ledningsnät med utloppsledningar (föreslagen utloppsledning är idag i bruk) Tjörns kommun 24 av

25 Nytt reningsverk Befintligt reningsverk 500 meter Figur 5.7 Cirklarna markerar 500 meter från det befintliga och det nya reningsverket. Tjörns kommun 25 av

26 6. Förutsedd miljöpåverkan Vattencirkulationen i Ängholmens nya utsläppspunkt bedöms vara mycket god. Mängden utsläppt BOD 7 kommer att öka och även kvävemängderna något i utsläppspunkten. Efter ledningsförlängningen och installationen av optimerad diffusor, bedöms ökningen av BOD 7 och N-tot kunna ske utan att bottenförhållandena försämras mer än när utsläpp gjordes via den gamla utloppsledningen. Utsläppspunkten ligger relativt långt ifrån ur naturvårdssynpunkt utpekade särskilt värdefulla marina områden. Beräkningar visar att God status av N-tot i stort sätt kan upprätthållas i den marina miljön vid utsläppspunkten för det nya reningsverket. Vattencirkulationen vid utsläppspunkten bedöms som relativt god jämfört med utsläppsområdena i Skärhamn och Kyrkesund, vilket är positivt ur miljösynpunkt då omblandning och utspädning underlättas. Den nya anläggningen vid Ängholmen kommer att ha normal reningsverksutrustning och bedöms inte medföra höga bullernivåer. I det föreslagna läget placeras reningsverket i en svacka i terrängen vilket ytterligare minskar risken för störande omgivningsbuller. Det befintliga och planerade reningsverket har inga utomhusbassänger. I det nya verket kommer potentiella luktkällor dvs de första behandlingsstegen i avloppsvattenreningen och vid slambehandlingen att byggas inomhus och regleras med undertryck för att minimera risken för lukt. Enligt bedömningen som Vattenmyndigheten för Västerhavet har tagit fram är statusen och miljökvalitetsnormerna för Marstrandsfjorden följande: Ekologisk status och ekologisk potential 1. Status eller potential 2009: Måttlig ekologisk status 2. Miljöproblem: Övergödning (ja), miljögifter (ja), främmande arter (ja), miljögifter, exklusive kvicksilver (Nej) 3. Kvalitetskrav och tidpunkt: God ekologisk status 2021 Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) 1. Status 2009: God kemisk ytvattenstatus 2. Kvalitetskrav och tidpunkt: God kemisk ytvattenstatus 2015 Kompletterande krav för skyddade områden 1. Gynnsam bevarandestatus och miljökvalitetsnormer enligt fisk- och musselvattenförordningen. Området runt utsläppspunkten berörs inte av skyddet enligt förordningen (SFS 2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Däremot finns skyddade områden där Sunna ARV har sin utloppsledning. Tjörns kommun 26 av

27 7. Utsläppskrav som kommer att yrkas Kraven som yrkas för hela framtida anläggningen är för BOD 7 10 mg/l (eventuellt 15 mg/l beroende på hur lätt nedbrytbara de organiska ämnena i processavloppet från fiskindustrin är), för fosfor 0,3 mg/l som kvartals- och årsmedelvärde samt för kväve 15 mg/l som årsmedelvärde. Villkoren kan gälla från den 1/ enligt nuvarande tidplan. Innan dess kan provisoriska villkor gälla. När ombyggnaden av etapp 1 enligt denna anmälan är färdig föreslår/yrkar kommunen att de provisoriska villkor blir lika med villkoren för dagens verk alltså för BOD 7 15 mg/l och för fosfor 0,5 mg/l som kvartals- och årsmedelvärde. Tjörns kommun 27 av

28 8. Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Innehållsförteckning av MKB Tjörns kommun 28 av

29 Tjörns kommun 29 av

30 Bilagor: 1. Översiktskarta över Tjörns kommun 2. Översiktsplaner för Tjörn (Plankarta, Kulturmiljövård, Friluftsliv, Fiske) 3. Detaljplan för Ängholmens ARV 4. Ritningar på Ängholmens ARV 5. Bilder på Ängholmens ARV 6. Koordinater och ritningar på Ängholmens ARV utloppsledningen, bräddutlopp och pumpstationer 7. Transportvägar till och från Ängholmens ARV 8. Produktblad o säkerhetsdatablad 9. Kartor över miljökvalitetsnormer för musselvatten och riksintressen 10. Samrådsprocessen för Ängholmens ARV 11. Anmälan för ombyggnad av Ängholmens ARV 12. Marinbiologisk undersökning, Ny sjöförlagd utloppsledning från Ängholmens ARV 13. SMHI, Utlåtande angående utspädning av avloppsvatten från Avloppsreningsverk Ängholmen 14. SMHI. Utlåtande angående optimering av diffusor för avloppsvatten från Avloppsreningsverk Ängholmen Tjörns kommun 30 av