Framsidan fr.v. 1. Socialchef Helena Ståhl gratulerar Rönnebackens personal för nybyggnationen. 2. Nyckeln till Nya Rönnebacken överlämnas från

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2012

2 osby årsredovisning 2012 Framsidan fr.v. 1. Socialchef Helena Ståhl gratulerar Rönnebackens personal för nybyggnationen. 2. Nyckeln till Nya Rönnebacken överlämnas från byggherren Ulf Andersson till kommunfullmäktiges ordförande Dag Ivarsson. 3. En av de ljusa atriumgårdarna i nybyggnationen. Baksidan fr.v. 1. Boende och personal var givetvis representerade vid invigningen. 2. Många intresserade hade samlats för att inviga Rönnebackens nybyggnation. 3. Invigningssaxen med gul-blått band. 2 OSBY ÅRSREDOVISNING 2012

3 innehåll Innehåll Inledning 4 n Kommunstyrelsens ordförande 4 n Fem år i sammandrag 5 n Hundrakronan 6 n Organisation 7 n Osby kommuns vision 7 Förvaltningsberättelse 8 n Omvärlden 8 n Årets händelser 10 n Målavstämning 12 n Ekonomisk analys 17 n Sammanställd redovisning 27 n Personalredovisning 28 Verksamhetsberättelser 30 n Kommunstyrelsen 30 n Miljö- och byggnämnden 40 n Fastighetsnämnden 43 n Valnämnden 45 n Utbildningnämnden 46 n Socialnämnden 54 n Överförmyndaren 63 n Kommunala bolagen 64 Ekonomisk redovisning 68 n Resultaträkning 68 n Kassaflödesanalys 68 n Balansräkning 69 n Noter 70 n Resultat- och balansräkning VA-verksamhet 74 n Redovisningsprinciper 76 n Kostnads- och intäktsstruktur 77 n Driftredovisning 78 n Investeringsredovisning 78 n Redovisningsmodell 79 n Ord och begrepp 80 Revisionsberättelse 81 OSBY ÅRSREDOVISNING

4 inledning kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Nu när jag återigen sätter mig ner för att sammanfatta det gångna året för kommunen, slås jag av hur många viktiga händelser som passerat under dessa 365 dagar blev ett händelserikt år som präglades av utveckling, samverkan och prioriteringsarbete. Samarbete är viktigt Kommunfullmäktige har under hösten fattat beslut om ny organisation för kommunens förvaltningar. Avsikten med den nya organisationen är ökat demokratiskt inflytande genom fokus på kommuninvånarna och det uppdrag vi ska leverera till dem. Det ska också leda till en bättre intern samordning och högre effektivitet. Vi har sedan tidigare mycket bra samarbete mellan kommunerna i Skåne Nordost, men under de senaste åren har även samarbetet norrut mot Älmhult och IKEA-land utvecklats och tydliggjorts. Tillsammans med Älmhults kommun har vi bildat ett utvecklingsråd för att ta tillvara våra möjligheter till positiv utveckling och samverkan i vårt geografiska närområde. IKEA har 17 olika bolag i Älmhult och är den största privata arbetsgivaren för Osby kommuns invånare (cirka 450 personer). Därför är det viktigt för både vår kommun och IKEA-ledningen att vi samarbetar. Tillsammans kan vi arbeta för att skapa bra förutsättningar för rekrytering och bosättning. Bostäder och kommunikationer Det finns ett sug efter fler bostäder i Osby kommun och under året har Osbybostäder byggt attraktiva lägenheter i kvarteret Jägaren. Dessutom fortsätter byggandet under i Killeberg, Osby och Lönsboda. Antalet resenärer med Öresundstågen har under året ökat med 7 procent och allt fler väljer att stiga av och på tågen i Osby. Detta resande lär öka ytterligare i december 2013, då man även kan stiga av och på i Killeberg. Då tas nämligen Killebergs nya tågstation i bruk. Utredningsarbetet med förbättrad infrastruktur fortsätter. Den utökade järnvägslinjen Karlshamn-Lönsboda-Älmhult har konkretiserats och Tvärleden (riksväg 15) vid Lönsboda står på agendan. En strategi för bredbandsutbyggnad inom kommunen ska presenteras under våren. Investeringar för attraktivitet Moderniseringen av skolans lokaler fortsätter sker ombyggnad av Klockarskogsskolan i Osby. Förskolan har fått fler lokaler i Killeberg och Osby. Dessutom beslutades det att Sporthallen i Lönsboda ska byggas om. I slutet av året invigdes Rönnebackens nya äldreboende som är den största enskilda investeringen någonsin i Osby kommun. Vi vill att vår kommun ska vara attraktiv för boende och etablering, så att vi kan hävda oss väl i den hårda konkurrensen. Det är mycket som talar för vår kommuns attraktivitet, till exempel har kommunen fått toppbetyg av brukarna inom äldreomsorgen och vårt näringslivsklimat är mycket bra med många små företag. De senaste mätningarna visar på en tendens att företagsklimatet i kommunen har förbättrats ytterligare under året. En sund ekonomi Vi vill behålla en självständig kommun med mycket samverkan och samarbete med kommunerna i regionen omkring oss. Det är därför viktigt att vi har en sund kommunal ekonomi. En förutsättning för detta är bland annat en god balans mellan kostnader och intäkter, vilket kräver mycket arbete med prioriteringar. Den kärva arbetsmarknaden har inneburit att vi just nu har en alltför hög ungdomsarbetslöshet. Under året har ett arbetsmarknadsprojekt inletts, som syftar till att ungdomar och långtidsarbetslösa lättare ska få sysselsättning och fotfäste på arbetsmarknaden. En intressant region Trots de problem som finns idag, ser vi goda möjligheter till en positiv utveckling i vår kommun. Vi finns i en intressant och expansiv region, både vad gäller Skåne som helhet och vår närregion. Satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande bör på sikt också leda till befolkningsökning och därmed stärkt kommunal ekonomi. Därför är det med optimism jag ser fram emot ett nytt år med nya utvecklingsmöjligheter och framgångar. Jag vill slutligen också ta tillfället att här framföra ett stort tack till alla medarbetare i kommunen för de goda arbetsinsatserna under året. Tillsammans hjälps vi åt att ta till vara kraften i vår kommun och utveckla den till dess fulla potential. Anders Pettersson Kommunstyrelsens ordförande 4 OSBY ÅRSREDOVISNING 2012

5 inledning fem år i sammandrag Fem år i sammandrag fem år i sammandrag tkr Antal invånare per 31 december Utdebitering per skattekrona 21,76 21,26 21,26 21,01 21,01 Antal anställda årsarbetare Verksamhetens nettokostnader, Mkr 583,8 566,7 544,8 510,8 525,1 förändring i procent 3,0 4,0 6,7-2,7 4,7 Skatteintäkter inkl. generella statsbidrag, Mkr 600,3 578,6 559,9 527,3 528,6 förändring i procent 3,7 3,3 6,2-0,2 3,2 Nettokostnader i procent av skatteintäkter/bidrag 97,3 97,9 97,3 96,9 99,3 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto, Mkr 16,4 13,1 16,4 19,7 5,3 Nettoinvesteringar, Mkr 89,7 70,2 36,2 39,1 104,1 Låneskuld, Mkr Pensionsskuld, Mkr 1) 3,6 3,7 3,7 4,3 4,6 Tillgångar totalt, Mkr 857,9 821,6 744,0 765,2 729,7 per invånare, kr Skulder totalt, Mkr 317,1 298,3 233,8 270,8 254,8 per invånare, kr Totalt eget kapital, Mkr 536,0 519,7 506,5 490,1 470,4 varav rörelsekapital, Mkr -6,8-16,4-37,4-47,7-51,0 Externa utgifter, Mkr Rörelsekapital i procent av externa utgifter -0,9-2,4-5,6-7,5-8 Soliditet, eget kapital i procent av totala tillgångar Soliditet inkl. pensionsförpliktelser ) Pensionsskulden ingår bland totala skulder och eget kapital. Skuld före 1998 redovisas under ansvarsförbindelser. OSBY ÅRSREDOVISNING

6 inledning hundrakronan Hundrakronan 100 kronor i skatt till kommunen användes under året så här: 2012 (2011) 26,05 kr (27,06) till vård och omsorg 20,50 kr (20,35) till grundskolan inkl förskoleklasser 10,43 kr (10,08) till förskola och skolbarnomsorg 10,39 kr (10,67) till gymnasieskolan 4,41 kr (4,45) till insatser enligt LSS/LASS 3,90 kr (4,03) till administrativ servicefunktion 3,25 kr (3,67) till fritid 3,08 kr (2,58) till barn- och ungdomsvård 2,51 kr (2,49) till kultur 2,50 kr (2,64) till gator, vägar och parkering 1,93 kr (1,96) till räddningstjänst, totalförsvar och samhällsskydd 1,84 kr (1,93) till skolskjutsar och färdtjänst 1,77 kr (2,07) till fysisk och teknisk planering 1,72 kr (1,47) till försörjningsstöd 1,29 kr (1,38) till stöd politiska åtgärder 1,18 kr (0,75) till övrigt 1,03 kr (0,82) till vuxenutbildning och övrig utbildning 0,91 kr (0,81) till missbruksvård för vuxna 0,59 kr (0,08) till arbetsmarknadsåtgärder och flyktingstöd 0,58 kr (0,60) till parker 0,14 kr (0,11) till miljö- och hälsoskydd 6 OSBY ÅRSREDOVISNING 2012

7 inledning osby kommuns organisation Organisation REVISION P KOMMUNFULLMÄKTIGE P VALBEREDNING P VALNÄMND P KOMMUNSTYRELSE P MILJÖ- OCH BYGGNÄMND P SOCIALNÄMND P ÖVER- FÖRMYNDARE P FASTIGHETS- NÄMND P UTBILDNINGS- NÄMND P KOMMUNCHEF F KOMMUN- LEDNINGSKONTOR F RÄDDNINGS- TJÄNST F GATUKONTOR F FASTIGHETS- FÖRVALTNING F MILJÖ- & BYGG- FÖRVALTNING F SOCIAL- FÖRVALTNING F UTBILDNINGS- FÖRVALTNING F OSBYBOSTÄDER AB 100% K FJÄRRVÄRME I OSBY AB 100% K INDUSTRIHUS I OSBY AB 100% K ÖSTRA GÖINGE RENHÅLLNINGS AB 50% K OSBYNOVA AB 100% K P F K POLITISK ORGANISATION FÖRVALTNINGSORGANISATION KOMMUNALT BOLAG osby kommuns vision 2020 Osby är en kommun där vi sätter livskvalitet i främsta rummet. Vi lever ett gott liv och bor vackert och tryggt nära naturen. Goda kommunikationer skapar närhet och sparar tid. Vår kommun präglas av kreativitet och samverkan, erbjuder ett livskraftigt företagsklimat och inbjuder medborgarna till inflytande och ansvarstagande. Ett aktivt miljöarbete säkrar en hållbar livsmiljö för kommande generationer. OSBY ÅRSREDOVISNING

8 förvaltningsberättelse omvärlden Omvärlden Nationell analys av Sveriges kommuner och landsting Ljusare konjunkturutsikter Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 2013:06 Risken för en djupare recession och med den förnyad finansiell oro har minskat. I Sverige liksom på andra håll i världen signalerar de finansiella marknaderna tillsammans med olika förtroendeindikatorer att vi rör oss mot ljusare tider. Trots dessa och liknande positiva tongångar håller vi ändå i huvudsak fast vid vår bedömning från i december. Det kommer att ta tid innan svensk ekonomi fullt ut är på fötter igen, den främsta anledningen stavas en fortsatt knackig utveckling i vår omvärld. Även 2013 blir därför för svensk del ett relativt svagt år med en BNP-tillväxt på enbart 1,4 procent. Den svaga tillväxten gör att arbetsmarknaden försvagas ytterligare, men uppgång i arbetslösheten blir inte speciellt omfattande. Under sensommaren når arbetslösheten 8,2%. Det är 0,5 procentenheter högre än genomsnittet för ifjol. Trots den negativa utvecklingen på arbetsmarknaden fortsätter skatteunderlaget att växa i relativt hygglig takt. I reala termer beräknas skatteunderlaget växa med 1,3 procent i år. En bidragande orsak till den starka tillväxten är ökade pensioner. Även år beräknas skatteunderlagets reala tillväxt, med allt bredare marginal, överstiga 1 procent. Den fortsatt gynnsamma utvecklingen är ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Från och med 2014 stiger sysselsättningen igen och arbetslösheten kan pressas tillbaka. Tillväxten i svensk ekonomi åren är i hög grad ett resultat av inhemska faktorer - såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. Den fortsatt svaga utvecklingen internationellt, och då inte minst i Europa, innebär att exporten lämnar ett förhållandevis begränsat bidrag till tillväxten. Nationell lagstiftning, nationella regelverk och allmän utveckling Trots att kommunen styrs av folkvalda politiker på kommunnivå, så styrs kommunens uppdrag i hög grad av lagstiftning som beslutas av rikspolitiker. Skolan är ett område där stora förändringar och ökade krav tydliggjorts genom nationella styrdokument under de senaste åren. Inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning har kommunen en stor utmaning att leva upp till de målsättningar som slagits fast. Det kommer att kräva nya arbetsformer för att säkerställa ambitionen beträffande kunskapsmål, utveckling och lärande. Det ökade trycket på flyktingmottagning i hela Sverige ställer krav på skolan i de mottagande kommunerna, att hitta arbetsformer till nyanlända elever och elever med annat modersmål. Den snabba IT-utvecklingen är ett annat område som ger stora möjligheter inom skolans värld, inte minst när det gäller elever med särskilda behov. Detta ställer dock stora krav på kommunen att anpassa sig till den snabba utvecklingen för att tillfullo utnyttja IT som pedagogiskt verktyg. Äldreomsorgen är ett annat område som är i politiskt fokus på riksplanet, inte minst kopplat till privata aktörer och vårdkvalitet. Osby kommun bedriver ännu all verksamhet i egen regi. Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter och allmänna råd kring kommuners ansvar för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilt boende som kan påverka bemanningen på äldreboende. Vi kan, utifrån demografi och ökande livslängd, förvänta oss allt fler äldre människor. Eftersom risken att insjukna i en demenssjukdom ökar med stigande ålder är det troligt att antalet demenssjuka ökar. Den framtida utvecklingen av äldreboenden bör därför fokusera på en utvecklad demensvård. Då vi även ser att vår befolkning allt längre vill bo kvar i en egen bostad ser vi ett stort behov av ett ökat antal alternativa boendeformer för äldre såsom centralt belägna trygghetsbostäder. Krav på medborgarens delaktighet, brukarinflytande och självbestämmande ökar ständigt. För äldreomsorgen finns sedan en nationell värdegrund, som innebär att verksamheten ska inriktas på att den äldre får leva ett värdigt liv, samt att den äldre, så långt det är möjligt, ska kunna välja när och hur stöd och hjälp ska ges. 8 OSBY ÅRSREDOVISNING 2012

9 förvaltningsberättelse omvärlden Ett tredje område där det hänt mycket i den nationella lagstiftningen under senare år är plan- och byggområdet. Effekterna av den nya plan- och bygglag som trädde i kraft 2011 ses nu över och vissa förändringar kan förväntas under de närmaste åren. Bostadsområdet är ett politiskt intressant område då bostadsbristen är hög i många av landets kommuner. Man försöker hitta modeller för att förenkla byggandet samt hela plan- och byggprocessen samtidigt som krav kopplade till tillgänglighet, miljö, energi och klimat måste tillgodoses på ett bra sätt. Kommunen påverkas i hög grad av konjunkturen och dess inverkan på arbetslöshet. Med de förändringar som tidigare skett inom regelverken gällande sjuk - och arbetslöshetsersättning ser vi ett ökat behov av försörjningsstöd. Kommunen försöker nu möta detta genom olika insatser för att minska utanförskap och öka individers kompetens. Regeringen har lämnat förslag till ändringar i systemet för kommunalekonomisk utjämning. Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari För Osby kommun innebär det nu liggande förslaget en positiv förändring. Befolkningsförändringar Osby kommun minskade med 62 kommuninvånare 2012 (minskade med 25 kommuninvånare 2011). Antalet kommuninvånare uppgår till per den 31 december Befolkningsförändringen består av ett födelseunderskott med 16 personer och nettoutflyttning med 46 personer. Samtidigt ökade Skånes kommuner med personer (totalt ) och Sveriges med personer (totalt personer). Förändringar i vårt närområde Diskussioner pågår om en regionförstoring. En ideell förening har bildats med intressenter från landsting/region och kommunförbund från Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar län för att undersöka möjligheter med en gemensam sydregion för dessa län. Vi ser att detta kan vara mycket positivt för Osby som gränskommun. Oberoende av om det blir en regionförstoring eller ej är det viktigt att skapa förutsättningar att tillvarata de fördelar som en regionförstoring skulle innebära, till exempel att förenkla resandet över länsgränserna genom likartade regelverk inom kollektivtrafiken. I slutet av 2012 beslutade riksdagen att komplettera befintlig lagstiftning om God ekonomisk hushållning att utifrån reglerna om balanskravet öppna upp för möjligheten att utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv. Ändringarna träder i kraft den 1 januari Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel.. Reserverna är tänkta att kunna användas när det är lågkonjunktur och utvecklingen av skatteunderlaget utvecklas ogynnsamt. Osby kommun är en så kallad pendlingskommun. En kommun som många väljer att bosätta sig i på grund av god kommunal service, prisvärt boende, goda kommunikationer, väl utvecklad kultur och fritidsverksamhet samt en allmänt god livsmiljö. Nu när många nya arbetstillfällen skapas såväl i Älmhult som i Lund genom IKEA och MaxIV/ESS gäller det att ta tillvara möjligheterna genom en aktiv planering för att möjliggöra bostadsbyggande såväl stationsnära som i attraktiva sjönära områden. Detta ställer även krav på planering av skola och förskola samt av infrastruktur inte minst i form av bredbandsutbyggnad. OSBY ÅRSREDOVISNING

10 förvaltningsberättelse årets händelser Årets händelser Industritekniska programmet på Ekbackeskolan i Osby tilldelades Teknikföretagens utmärkelse "Årets Teknikutbildning Gymnasieskola 2012". Killebergs förskolebarn tog det första spadtaget för den nya tågstationen i Killeberg, som ska vara i bruk vintern Arbetet med en ny bussterminal i Lönsboda påbörjades. Den kommer att färdigställas under Ett antal läckor i vattenledningarna medförde under året problem för vattenförsörjningen. För att motverka detta ökades resurstilldelningen, så utbytestakten i ledningsnätet kan höjas. Antalet förskoleplatser utökades genom att förskolan Hasselgården i Osby byggdes ut med två nya avdelningar. Kommunen utsågs till pilotkommun i Sveriges ungdomsråds nationella satsning på medborgardialog. Kommunerna testar nya metoder för att göra det enklare för ungdomar att påverka och delta politiskt. I Osby inrättades en SMS panel bestående av 250 ungdomar, som varje vecka svarar på aktuella frågor. Sveriges television spelade in tv-programmet Konstkuppen i Osby. Konstnären Peter Apelgren skapade, tillsammans med lokala hantverkare, två offentliga konstverk i form av en kanin och en apa. Vattenverket i Visseltofta helrenoverades med nya sand- och kolfilter. Uppförandet av nytt Coop-varuhus medförde att kommunen byggde om korsningen vid varuhuset. Under sommaren firade kommunen att det var 150 år sedan det första tåget gick från Osby station. Detta firades med Pågatågsdop, jubileumsvykort, utställningar och tågfika. I kommunen startades det EU-finansierade projektet "Upptåg". Syftet är att lyfta fram och marknadsföra de blivande stationsorterna Killeberg, Diö och Gemla, som potentiella boendeorter. Den traditionsenliga BoDagen genomfördes i kommunen. Årets upplaga fokuserade på Visseltofta. Dessutom visade man upp lägenheter i kvarteret Jägaren i Osby. Konstverken Lisa (kaninen) och Göran (apan) på Prästängen. Renovering och ombyggnad av Klockarskogsskolan påbörjades. Förskoledelen och nytt kök blev klart under året. I Tillgänglighetsbarometer 2012, jämfördes tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i 200 svenska kommuner. Osby kommun hamnade på första plats. Då det blev bråttom att ordna fler förskoleplatser i Killeberg inköptes paviljonger, som snabbt kunde inredas till ny förskola. Ett dricksvattenprov i Lönsboda överskred Livsmedelsverkets gränsvärde för trikloretylen. Vattentankar med dricksvatten placerades ut under några dygn. Vid den påföljande provtagningen visade provet normala värden. En ny bro med gång- och cykelväg över Tommabodaån invigdes. Den har tillfört en säkrare väg mellan Lönsboda och Hjärtasjötorpet. Kommunens nya landmärke madame Magma av svart diabas. Kommunens nya landmärke Madame Magma invigdes. En stor skapelse i diabas, skapad av Kullaro i Lönsboda, som placerades strax söder om Osby vid riksväg OSBY ÅRSREDOVISNING 2012

11 förvaltningsberättelse årets händelser Kommunen beslutade att i projektform testa nya samverkansformer för att bättre tillvarata kraften hos de individer som idag står utanför arbetsmarknaden. Nybyggnationen på äldreboendet Rönnebacken i Osby slutfördes. Kommunens genom tiderna största investering med 36 moderna lägenheterna och gemensamhetslokaler togs i bruk strax före jul. Kommunen har visat mycket goda resultat i kvalitetsjämförelser avseende äldreomsorg och hemtjänst. Trycket på försörjningsstöd har ökat, varför det varit svårt för socialförvaltningen att bedriva verksamheten inom budget. Behovet av förskoleplatser har ökat, men kunnat mötas på ett bra sätt genom att nya förskoleavdelningar blivit klara. IT-användningen i såväl förskola som grundskola har utvecklats under året. Satsning har genomförts inom området "tidig upptäckt tidig insats" för att stödja barn med särskilda behov. Inom såväl förskola som grundskola, gymnasium och vuxenutbildning har nya läroplaner och styrdokument implementerats. Kommunen arbetar ur ett helhetsperspektiv för att öka attraktionskraften för att locka nya kommuninvånare, inte minst kopplat till nya arbetstillfällen i närområdet. För att locka nya invånare är nöjda kommuninvånare våra bästa ambassadörer, för att vara en attraktiv kommun krävs god kvalitet inom all skola, vård och omsorg och övrig samhällsservice samt ett rikt kulturliv. Vi måste dock även planera för nya bostadsområden, utnyttja vår goda tillgång på fin natur och skapa möjligheter för byggande i attraktiva lägen samt verka för byggande av nya bostäder. Möte med sms-rådet i Medborgarprojektet. Parallellt med att arbetet med vindbruksplan pågick beviljade kommunen bygglov för tre vindkraftsverk. Beslutet är överklagat. Vinner beslutet laga kraft finns möjlighet att uppföra kommunens första vindkraftverk väster om Loshult. Kommunen beslutade att köpa det anrika Brio-huset i centrala Osby. Man förvärvar denna fastighet, för att i framtiden flytta dit de verksamheter man har i det nuvarande kommunhuset. Detta skulle möjliggöra bostäder där istället. Kommunens bostadsbolag, Osbybostäder AB, sålde Kulturhuset i Osby till en lokal näringsidkare. Kort om verksamheten ur ett helhetsperspektiv Kommunens verksamhet under 2012 kan sammanfattas i tre punkter god leverans av välfärdstjänster inom alla våra ansvarsområden arbete för att finna kloka besparingar för att anpassa kostnadsnivån till intäkterna förberedelse för förnyelsearbete inom organisation, styrning och arbetssätt För att minska utanförskap och behovet av försörjningsstöd och öka tillgången till rätt kompetens för arbetsgivare inom kommunen, har ett nytt arbetsmarknadsprojekt startat upp under året. Kopplat till detta pågår ett projekt med finansiering från Europeiska Socialfonden "Fler i arbete". Kommunen är inne i en fas av förnyelsearbete för att bli en modern kommun med god förmåga att möta framtidens utmaningar. Vi ser över styrningen av kommunen och tydliggör roller mellan styrande politiker och verkställande tjänstemän. I styrningen strävar vi efter att fokusera mer på verksamhetsresultat och kvalitet och bygger in uppföljning och analys så att vi snabbare kan göra nödvändiga justeringar. Vi moderniserar så väl den politiska organisationen som förvaltningsorganisationen. Ledord för förändringsarbetet är demokrati, helhetssyn och effektivitet. Medborgarperspektivet genomsyrar den inriktning för ny förvaltningsorganisation som beslutades i slutet av året. Organisationen byggs upp utifrån de tjänster vi levererar till våra kommuninvånare samt prioriterade fokusområden. Nya verksamhetsområden blir "Barn och Skola", "Utbildning och Arbete", "Vård och Omsorg" samt "Samhällsutveckling". Vi lyfter även fram våra huvudprocesser, det vill säga den verksamhet som levererar välfärdstjänster till våra kommuninvånare. För att klara uppdraget på ett bra sätt behövs även effektiva och serviceinriktade stödfunktioner. Förvaltningarnas verksamheter har ur ett helhetsperspektiv fungerat väl. OSBY ÅRSREDOVISNING

12 förvaltningsberättelse målavstämning Målavstämning Uppföljning av de av kommunfullmäktige beslutade verksamhetsmålen utifrån god ekonomisk hushållning som gäller för Uppnått Delvis uppnått Ej uppnått Mål: Aktiviteter som samhällsplanering, näringslivsutveckling, kommunal service och marknadsföring av Osby kommun ska ha en sådan utformning att resultatet blir en positiv befolkningsutveckling. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Antal invånare 31 dec. (Kommunstyrelsen) Minst Osby kommun minskade med 62 kommuninvånare. Detta är den största befolkningsminskning som skett under den senaste 10 års-perioden. Kraftfulla insatser görs nu avseende planering för bostadsbyggande, attraktivitet och infrastruktur för att vända utvecklingen. Mål: Sjukfrånvaron i Osby kommun år 2012 bör vara högst 4,2% enligt timredovisningen (augusti 2011:3,7%). Indikatorer Mål Utfall Kommentar Sjukfrånvaron (Kommunstyrelsen). Max 4,2% 3,9% Sjukfrånvaron i Osby kommun är låg i jämförelse med andra kommuner. Målet är uppfyllt även om sjukfrånvaron ökat från 3,6 % till 3,9 % under Mål: Effektivisering av den kommunala verksamheten eftersträvas kontinuerligt, varför antalet årsarbetare i förhållande till antalet kommuninvånare inte ska öka. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Antalet årsarbetare i förhållande till antalet kommuninvånare (Kommunstyrelsen). Max 0,07% 0,07% 0,07 årsarbetare per kommuninvånare är samma nivå som 2011 års årsredovisning. Antalet kommuninvånare har minskat under året från invånare till Antalet årsarbetare har ökat från 893 tillsvidareanställda årsarbetare till 897. Ökningen har skett inom utbildningsförvaltningen som under året startat upp tre nya förskoleavdelningar. 12 OSBY ÅRSREDOVISNING 2012

13 förvaltningsberättelse målavstämning Mål: Attraktiv grundskola med undervisning av hög kvalitet där resurser användas på ett sådant sätt de maximalt bidrar till elevernas lärande. Det genomsnittliga meritvärdet ligger högre än föregående år. Skolområde Hasslaröd-Klockare och skolområde Örkened har förbättrat resultaten jämfört med Skolområde Park-Visseltofta-Killeberg har ett lägre meritvärde vilket kan förklaras av ett större andel nyanlända elever. Även andelen behöriga till gymnasieskolan har ökat jämfört med Det systematiska arbetet med kunskapsutveckling och arbetet med elever i behov av stöd är en anledning till de goda resultaten. Skolorna har även en hög andel behöriga lärare vilket bidrar till en hög kvalitet. Under 2012 har skolorna arbetat för att höja personalens kompetens avseende processen för särskilt stöd och åtgärdsprogram. 97% av eleverna i årskurs 1 (födda 2005) och folkbokförda i Osby kommun har valt Osby kommuns skolor. Det är en något större andel än föregående år. Arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet kommer att fortsätta under 2013 för att nå ökad måluppfyllelse. Arbetet försvåras dock av brist på IT-verktyg. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Genomsnittliga meritvärden ligger högre än föregående år (Utbildningsnämnden) Minst Genomsnittligt meritvärde är högre än föregående år. Genomsnittlig kostnad per elev överensstämmer med genomsnittlig kostnad i jämförbara kommuner (Utbildningsnämnden) Kostnaden per elev folkbokförd i Osby kommun var 95,1 tkr Kostnaden per elev i jämförbara kommuner (pendlingskommuner) var 96,5 tkr. Andelen behöriga till gymnasiet förbättras jämfört med föregående år (Utbildningsnämnden) Minst 87% 91% Andelen behöriga till gymnasiet har ökat. Andelen elever som väljer grundskolan i Osby kommun ska öka (Utbildningsnämnden) Minst 96% 97% 97% av eleverna i årskurs 1 (födda 2005) har valt Osby kommun. Totalt går 95% av kommunens grundskolelever inklusive grundsärskolan i Osby kommuns skolor. OSBY ÅRSREDOVISNING

14 förvaltningsberättelse målavstämning Mål: Attraktiv gymnasieskola med undervisning av hög kvalitet där resurser används på ett sådant sätt de maximalt bidrar till elevernas lärande. Antalet ungdomar folkbokförda i Osby kommun som väljer Osby kommuns skolor har minskat. Betygspoängen på de båda skolorna ligger något lägre än betygspoängen i riket. Den redovisade kostnaden per elev ligger något högre än kostnaden per elev i jämförbara kommuner. Kostnaden avser samtliga elever folkbokförda i Osby kommun oavsett skola. Gymnasieskolan behöver arbeta aktivt för att fler elever folkbokförda i Osby kommun ska välja kommunens skolor. Hösten 2012 har fler elever från andra kommuner valt Ekbackeskolan och det totala antalet elever har inte minskat trots mindre elevkullar. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Andelen elever i årskurs 1 skrivna i Osby kommun som väljer kommunens egna gymnasieskolor ska öka. (Utbildningsnämnden) Minst 45% 35% Andelen elever har minskat. Andelen gymnasieelever som fullföljt gymnasieutbildningen på respektive gymnasieskola inom tre år exklusive introduktionsprogrammet ska ligga högre än året innan (Utbildningsnämnden) Minst 81% 81% På Ekbackeskolan fullföljde 87% av alla elever i årskurs 3 sin utbildning. 81% hade fullföljt sin utbildning inom 4 år. På Naturbruksgymnasiet fick 86% av eleverna i årskurs 3 slutbetyg. 88% av eleverna fullföljde sin utbildning inom 4 år. Betygspoängen för Ekbackeskolan ligger högre än genomsnittet för landets kommuner (Utbildningsnämnden) Minst 14 13,8 Den genomsnittliga betygspoängen var 13,8 för de elever som slutade skolan våren Betygspoängen för Naturbruksgymnasiet ligger högre än genomsnittet för landets kommuner (Utbildningsnämnden) Minst 14 13,5 Genomsnittlig betygspoäng på Naturbruksgymnasiet var lägre än genomsnittlig betygspoäng i riket. Genomsnittlig kostnad per elev i respektive gymnasieskola överensstämmer med kostnaden för jämförbara kommuner (Utbildningsnämnden) Max 105 tkr 107 tkr Den kostnad som redovisas avser kostnad/elev i gymnasieskolan för samtliga elever folkbokförda i Osby kommun. Det vill säga även elever i fristående skolor och i andra kommunala skolor. Jämförbara kostnader för enskilda skolor är inte tillgängliga. 14 OSBY ÅRSREDOVISNING 2012

15 förvaltningsberättelse målavstämning Mål: Främja den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Antalet hushåll, som är beroende av försörjningsstöd har ökat under året. Detta trots att vi utökat vår satsning på arbetsmarknadsåtgärder. Ett antal resursanställningar av personer, som annars skulle haft försörjningsstöd, har gjorts. Det visar sig att vi trots detta inte lyckats hålla jämna steg med tillströmningen av nya hushåll. En utökad satsning på arbetsmarknadsåtgärder är sannolikt det vi kan göra för att komma närmare detta mål. Det projekt, som går igång under 2013 kan förhoppningsvis bidra till detta. Därutöver krävs sannolikt förändringar i vår omvärld i form av bland annat bättre arbetsmarknad för att vi ska bli framgångsrika. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Genom olika aktiviteter arbeta för att minska antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd i Osby kommun (Socialnämnden) Max 116 st 137 st Trots det arbete som sker inom ramen för Resurshusets verksamhet med bland annat biltvätt och växthus har antalet hushåll ökat. Vi har under året inte haft resurser att utöka denna verksamhet. Med de resurser, som tillförts inom ramen för det av kommunfullmäktige beslutade arbetsmarknadsprojektet, är förhoppningen att utökning kan ske under Omvärldsfaktorer talar dock för att det trots detta förefaller svårt att i närtid hoppas på en markant effekt på försörjningsstödet. Mål: Främja den enskildes möjlighet att bo kvar i ordinärt boende med bibehållen livskvalitet. Målet har gott och väl uppnåtts för ordinärt boende. Detta har dock inte skett genom några genomgripande förändringar i vår verksamhet. Som vi tidigare påpekat berodde de stora differenserna i tidigare redovisningar i huvudsak på olika sätt att redovisa. Nu ska detta vara tillrättat, så att alla kommuner redovisar på samma sätt. För särskilt boende har målet inte uppnåtts. Mellan åren 2010 och 2011 har vi närmat oss men inte nått ända fram. Vi ser, med tanke på neddragning av antal platser och därav följande högre vårdtyngd, inte någon möjlighet att ytterligare minska dessa kostnader. Målet kostnad per brukare är, som vi ser det, ett mått som inte säger speciellt mycket. Beroende på hur verksamheten organiseras med olika grad av förebyggande verksamhet och generositet med beviljande av insatser, som försenar behovet av hemtjänst blir kostnaden per brukare olika. I den mån ett ekonomiskt mål ska finnas bör detta i stället i så stor utsträckning som möjligt mäta total kostnad för äldreomsorg i kommunen. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Nettokostnaden per vårdtagare för äldreomsorgen för särskilt boende ska närma sig nettokostnaden för jämförbara kommuner (Socialnämnden) Max 546 tkr 601 tkr För särskilt boende har målet inte uppnåtts. Mellan åren 2010 och 2011 har vi närmat oss men inte nått ända fram. Vi ser, med tanke på neddragning av antal platser och därav följande högre vårdtyngd, inte någon möjlighet att ytterligare minska denna kostnad. Under 2012 har antalet platser minskat ytterligare vilket sannolikt leder till högre genomsnittlig vårdtyngd. Nettokostnaden per vårdtagare för äldreomsorgen för ordinärt boende ska närma sig nettokostnaden för jämförbara kommuner (Socialnämnden) Max 194 tkr 151 tkr Målet har gott och väl uppnåtts för ordinärt boende. Detta har dock inte skett genom några genomgripande förändringar i vår verksamhet. Som vi tidigare påpekat berodde de stora differenserna i tidigare redovisningar i huvudsak på olika sätt att redovisa. Nu ska detta vara tillrättat, så att alla kommuner redovisar på samma sätt. Med tanke på minskningen av platser på särskilt boende med åtföljande överflyttning till öppen verksamhet, som skett under året förväntar vi oss ingen ytterligare minskning av denna kostnad. Aktivt arbeta för att öka antalet trygghetsboendeplatser i Osby kommun (Kommunstyrelsen) Osbybostäder AB planerar för utbyggnad av lägenheter/trygghetsboende inom Osby kommun. OSBY ÅRSREDOVISNING

16 förvaltningsberättelse målavstämning Mål: Nyanskaffning av personbilar i Osby kommun ska vara s k miljövänliga fordon, även övriga fordon ska ha bästa möjliga standard ur miljöhänseende. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Miljövänliga fordon (Kommunstyrelsen). Socialförvaltningen har köpt in 2 personbilar, båda miljöbilar. Utbildningsförvaltningen har köpt en begagnad minibuss som ej är miljöbil, Naturbruksgymnasiet har köpt en minibuss (diesel). Örkenedskolan har köpt en begagnad bruksbil, ej miljömärkt, och Parkskolan har köpt en begagnad personbil (diesel). Gatukontoret har köpt in två dieseldrivna pickup och en begagnad dieselbil. Huvuddelen av inköpta fordon under 2012 är dieseldrivna och därmed miljövänliga fordon. Mål: Klimat- och energiarbete ska bedrivas så att förbättringar och effektiviseringar årligen kan redovisas med uppsatta mål i klimatstrategin. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Klimat- och energiarbete ska bedrivas så att förbättringar och effektiviseringar årligen kan redovisas med uppsatta mål i klimatstrategin. (Miljö- och byggnämnden) En strategi för energieffektivisering antogs den 1 juni 2011, 106. Energikontoret Skåne driver arbetet på kommunens uppdrag. Redovisning av 2012 års resultat är under sammanställning och ska redovisas till Energimyndigheten senast 31 mars Rapporten redovisas separat efter färdigställande. Mål: Kommunens inköp av livsmedel ska utgöra ekologiska livsmedel med minst 25%. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Andelen ekologiska livsmedel (Kommunstyrelsen). Minst 25% 16% Livsmedel har köpts in för totalt 11,5 mkr, därav 1,8 mkr ekologiska livsmedel vilket innebär 15,6%. Upphandlingssamordnaren har redovisat siffrorna för upphandlingsgruppen, som sedan informerat vidare ut till budgetansvariga livsmedelsinköpare. Dessa hänför kostnadsaspekten som skäl till varför andelen ekologiska livsmedel minskat. Ytterligare insatser krävs för att kommunen ska öka andelen ekologiska livsmedel. Kommunstyrelsens analys av måluppfyllelse Förvaltningar och nämnder har stämt av de av kommunfullmäktige antagna verksamhetsmålen utifrån god ekonomisk hushållning. De av kommunfullmäktige beslutade målen stäms även av i samband med delårsbokslutet. Den slutgiltiga avstämningen sker i samband med årsredovisningen. Kommunstyrelsen konstaterar att måluppfyllelsen utifrån förutsättningarna är god. Utifrån förslagen till insatser för att öka måluppfyllelsen anser kommunstyrelsen att verksamhetsmålen utifrån god ekonomisk hushållning är styrande för den kommunala verksamheten. 16 OSBY ÅRSREDOVISNING 2012

17 förvaltningsberättelse ekonomisk analys Ekonomisk analys KOMMUNKONCERNEN I kommunkoncernen ingår Osbybostäder AB, Industrihus i Osby AB, Fjärrvärme i Osby AB, Östra Göinge Renhållnings AB och OsbyNova AB. Ägarandelen är 100 % i alla bolag förutom när det gäller Östra Göinge Renhållning AB (50 %). Osbybostäder AB (507 tkr) och Fjärrvärme i Osby AB (3 466 tkr) visar positiva resultat Östra Göinge Renhållnings AB ( tkr), Industrihus i Osby AB (-8 tkr) och OsbyNova AB (-42 tkr) har negativa resultat. Totalt visar dock våra kommunala bolag ett positivt resultat. Industrihus i Osby AB har fastigheten Killeberg 3:1. Det finns två hyresgäster i fastigheten; en ideell förening med korttidskontrakt och ett företag med långtidskontrakt. Målsättningen är att sälja fastigheten Killeberg 3:1. OsbyNova AB har under året bedrivit utbildningsmäkling inom DATA/IT, Konstruktion och produktion, Ledarskap, Kvalitet och miljö samt Ekonomi/administration. Bolaget har varit engagerat i kommunens YH-utbildningar och Skåne Nordostsamarbetsprojektet Kompetensutveckling livslångt lärande. VD:n för Osby Nova AB har upprätthållit tjänsten som verksamhetchef för kultur och fritid till 50 %. OsbyNovas ESF-projekt Fortsatt företagsutveckling i Göinge startade hösten 2011 och har pågått hela Projektet avslutas i januari februari 2013 övergår bolagets VD till att vara projektledare för kommunens arbetsmarknadsprojekt. Rekrytering av ny medarbetare har påbörjats. Koncernresultat Resultatet för kommunkoncernen 2012 blev 18,7 mkr ( ,4 mkr). Verksamhetens nettokostnad har ökat med 3,3% (4,3% 2011). Kommunen genererar större delen av resultatet, 16,4 mkr. Koncernbalansräkning Soliditeten för kommunkoncernen har försämrats under året från 51% till 50%. Den genomsnittliga soliditeten för kommunkoncerner i Sverige är 39% (senaste officiella uppgiften avser 2011), vilket innebär att det ser lite bättre ut i Osby jämfört med nivån för Sveriges kommunkoncerner. Denna soliditet är inklusive pensionsskuld i balansräkningen. Pensionsskulden som redovisas i ansvarsförbindelsen ingår inte. Kassaflödesanalys för koncernen Likviditeten i kommunkoncernen är god och uppgår till 70,4 mkr ( ,7 mkr), vilket är en minskning med 24,3 mkr från föregående år. Fjärrvärme i Osby AB har i december löst lån på 20 mkr från kommunen. Upplåningen har ökat med 37 mkr, där kommunen står för en ökning med 30 mkr. RESULTATSAMMANFATTNING Resultatet för kommunen 2012 blev 16,4 mkr (13,1 mkr 2011). Balanskravsresultatet uppgår till 15,6 mkr (10,9 mkr 2011). Balanskravsresultatet är årets resultat rensat för realisationsvinster och -förluster. Det budgeterade resultatet inklusive tilläggsbudget 2012 är 9,8 mkr. Osby kommun har inte underskott från tidigare år som ska regleras. Kommunen uppfyller balanskravet. Osbybostäder AB har under året färdigställt nybyggnationen av kvarteret Jägaren 2 och har totalt 660 lägenheter vid årsskiftet. Antalet outhyrda lägenheter har i snitt legat på 0,8%, en förbättring med 0,1 procentenheter. Östra Göinge Renhållnings AB är ett gemensamt bolag för Osby och Östra Göinge kommuner. Verksamheten bedrivs i egen regi från och med 2012, tidigare har personella tjänster köpts av Hässleholms Miljö AB. Bolaget redovisade ett underskott före bokslutsposter med -1,2 mkr, främst på grund av engångskostnader i samband med uppbyggnad av en egen organisation och lokaler i Kattarp. Knislinge återvinningscentral har under året helrenoverats för 4,4 mkr. I tillbyggnad av kontoret i Kattarp investerades för 1,4 mkr. Översyn pågår av ägardirektiv och bolagsordningar för samtliga kommunala bolag och dessa behandlas av kommunfullmäktige den 18 mars OSBY ÅRSREDOVISNING

18 förvaltningsberättelse ekonomisk analys Finansiell målsättning Mål: Högst 98% av skatter och bidrag bör användas för verksamhetens nettokostnader. Detta innebär att ett överskott, exklusive finsansnetto, om cirka 10 mkr eftersträvas. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Högst 98% av skatter och bidrag bör användas för verksamhetens nettokostnader. Detta innebär att ett överskott, exklusive finansnetto, om cirka 10 mkr eftersträvas. Max 98% 97,3% 97,3% av skatter och bidrag användes för verksamheternas nettokostnader Anledningen till ett bättre resultat än budgeterat är återbetalningen av AFA försäkringar med 11,6 mkr från 2007 och Mål: Kostnadstäckningen för VA-verksamheten ska uppgå till minst 100%. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Kostnadstäckningen för VA-verksamheten ska uppgå till minst 100%. Minst 100% 99% För VA-verksamheten blev kostnadstäckningen 99 % och målet är inte uppfyllt. VA-taxan höjdes fr o m 1 oktober 2012 och vi beräknar att kostnadstäckningen ska öka år Mål: Soliditeten enligt balansräkningen, det vill säga kommunens finansiella styrka, ska vara högre än för kommuner i genomsnitt i Skåne (2010, 60%) Osby kommun 2010, 68%). Indikatorer Mål Utfall Kommentar Soliditeten enligt balansräkningen, det vill säga kommunens finansiella styrka, ska vara högre än för kommuner i genomsnitt i Skåne (2010, 60%) Osby kommun 2010, 68%). Minst 60% 63% Soliditeten i Skånelän var 59% (2011). Det finns ännu inte några officiella siffror för Osby kommun uppnår soliditetsmålet. Mål: Utdebiteringshöjningen ska återställas under flerårsperioden. Indikatorer Mål Utfall Kommentar Utdebiteringshöjningen ska återställas under flerårsperioden. Max 21,26 21,76 Fullmäktiges beslut om budget 2013 och flerårsplan innebär oförändrad utdebitering under hela perioden. 18 OSBY ÅRSREDOVISNING 2012

19 förvaltningsberättelse ekonomisk analys Mål: All kommunal bolagsverksamhet ska regelmässigt ge ett positivt resultat. Indikatorer Mål Utfall Kommentar All kommunal bolagsverksamhet ska regelmässigt ge ett positivt resultat. Industrihus i Osby AB (-8 tkr), OsbyNova AB (-42 tkr) och Östra Göinge Renhållnings AB ( tkr) har negativa resultat. Totalt visar dock våra kommunala bolag ett positivt resultat. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Osby kommun behåller kontrollen över ekonomin och uppfyller fullmäktiges resultatmål, det vill säga högst 98% av skatter och bidrag ska användas för verksamhetens nettokostnader. Kommunen uppfyller dessutom kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning. Verksamhetens nettokostnader uppgår till 97% av skatter och bidrag. Flera omfattande investeringsprojekt har genomförts under 2012 och finansiering är beslutad att ske genom upplåning. Verksamhetens nettokostnader ökade med 3% och skatter och bidrag ökade med 3,7%. I verksamhetens nettokostnader ingår en engångsersättning från AFA som inte återkommer och räknar vi bort denna intäkt så hade verksamhetens nettokostnader ökat med 5,1%. Våra kostnader ökar fortfarande i snabbare takt än våra intäkter. Kommunledningen arbetar fortlöpande med att anpassa verksamheten utifrån tillgängliga resurser. Osby kommun har en god ekonomisk hushållning och arbetar långsiktigt avseende investerings- och verksamhetsplanering med syfte att bedriva en bra verksamhet inom tillgängliga resurser. Nettokostnadernas andel av andel skatter av och skatter bidrag i % och bidrag i % 99,5 AVSTÄMNING BALANSKRAVET Balanskravet enligt kommunallagen innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna. Balanskravet är en miniminivå för att säkerställa en god ekonomisk hushållning. Sedan 2005 gäller lagstiftningen att uppkommet underskott ska regleras inom en treårsperiod. Om det finns synnerliga skäl kan fullmäktige besluta att en sådan reglering inte ska göras. Vid avstämning av balanskravet ska bland annat realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar avräknas resultatet. Balanskravsresultatet 2012 blev 15,6 mkr (se not 8). Osby kommun har inget underskott från tidigare år som återstår att reglera och uppfyller i och med detta balanskravet. BUDGETAVVIKELSER En grundläggande förutsättning för att uppnå den finansiella målsättningen är att nämnder och styrelse bedriver verksamheten inom den av kommunfullmäktige tilldelade budgetramen. Kommunfullmäktige beslutar om preliminära budgetramar i flerårsperspektiv, vilket innebär att nämnder kan planera verksamheten långsiktigt. Under 2012 tilläggsbudgeterades nämndernas budgetramar med 17,5 mkr, varav löneökningar och arvoden uppgick till 11,1 mkr och ökade kapitalkostnader till 1,3 mkr. Lönerörelsen blev mer kostsam än vad som ursprungligen budgeterats och anslagen för oförutsett ökades med 2,2 mkr i februari. Trots detta överskreds anslagen för löneökningar med 0,9 mkr. 99,0 98,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 95, Nämnder och styrelse redovisar en negativ budgetavvikelse med 6,4 mkr. Avvikelseprognoserna har under 2012 totalt sett varit på en lägre nivå än Däremot redovisar socialnämnden en budgetavvikelse på minus 12,4 mkr, vilken är betydligt större än de prognoser som lämnats under året. Så sent som i oktober var socialnämndens prognos en budgetavvikelse på minus 6,3 mkr. Kommunstyrelsen har även under 2012 lagt stor vikt vid nämndernas budgetuppföljningar och den dialog som sker med deras presidier. Kommunstyrelsen och nämnder har ett gemensamt ansvar för att uppnå lagens krav på en god ekonomisk hushållning i ett längre perspektiv. Nämndernas prognoser har under året totalt uppgått till följande: OSBY ÅRSREDOVISNING

20 förvaltningsberättelse ekonomisk analys Budgetavvikelse MKR Februari -3,7-12,3 April -2,1-13,1 Juni -2,5-12,7 Augusti -5,0-15,2 Oktober -2,7-9,5 December -6,4-6,8 Kommunstyrelsen har under året noga följt utvecklingen avseende prognostiserade budgetavvikelser och det förändringsarbete som är på gång inom alla verksamheter, i syfte att anpassa verksamheten inom givna budgetramar. Den största avvikelsen har uppstått inom socialnämnden, minus 12,4 mkr. Finansförvaltningen redovisar ett överskott på 13 mkr. Skatteprognoserna har förbättrats något under Ursprunglig budget 2012 bygger på SKL:s skatteprognoser från augusti Skatteprognoserna var ljusare under första halvåret för att sedan minska successivt under hösten. För 2012 innebar prognosen i december 2012 plus 2 mkr. Den stora avvikelsen på finansförvaltningen är återbetalningen av AFA-inbetalningar från 2007 och 2008 på 11,6 mkr. AFA beslutade i juni att återbetala inbetalda premier för de kollektivavtalade sjukförsäkringarna. Den 1 juli 2008 reformerades sjukförsäkringssystemet. Antalet personer som har beviljats sjukersättning har därefter minskat avsevärt. Detta har medfört att AFA sjukförsäkring kan minska reserverna för framtida utbetalningar, vilket lett till avvecklingsvinster och en förbättrad konsolidering i bolaget. Efter överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter har AFA försäkrings styrelse beslutat att sänka och återbetala premier för 2007 och Återbetalningen gäller främst AGS och AGS-KL. Osby kommun har valt att använda detta likviditetstillskott för att minska beslutad upplåning. En annan post är räntekostnader på lån som visar en budgetavvikelse med plus 3,6 mkr, dels på grund av senareläggning av investeringsprojekt, dels likviditetstillskottet genom AFA-återbetalningen. Negativa budgetavvikelser har uppstått avseende de interna posterna kommunal kompletteringspension och intern ränta med 4,9 mkr. Budgetavvikelse nämnderna. nämnderna, Mkr Mkr 0-2 Större delen av underskottet avser Individ och familj, -8,9 mkr. Det är främst försörjningsstöd och placeringskostnader för barn och unga som rusat i höjden. Detta tillsammans med ett minskat överskott för vårt flyktingåtagande står för större delen av underskottet. Det är i stor utsträckning omvärldsfaktorer som påverkar kostnadsutvecklingen. Förändringar i andra trygghetssystem, ett större antal människor utan arbetslöshetskassa och den rådande konjunkturen samverkar på ett sätt, som ger kommunen ökade kostnader Överskott på kommunledningskontoret, 2 mkr, avser främst pågående projekt som ombudgeteras 2013, samt vakanser på tjänster för del av året. Räddningstjänstens överskott är kopplat till lägre kapital- och personalkostnader. VA-verksamheten gjorde en förlust med 440 tkr, trots taxehöjningen från och med 1 oktober. Fastighetsnämndens underskott, 693 tkr, beror främst på högre underhållskostnader, samt kostnader för el, värme och vatten för våra fastigheter. Utbildningsnämndens överskott, 3,3 mkr, motsvarar en avvikelse på 1% av budgeterade anslag. Överskottet utgörs främst av lägre kapitalkostnader med 2,5 mkr. Internräntan sänktes från 3,6% 2011 till 2,9% Denna sänkning meddelades sent året före budgetåret, men gav nämnderna minskade kostnader med ca 600 tkr, utan att justering av budgetramarna gjordes. Dessutom har investeringar genomförts något senare är planerat. Budgetavvikelse per nämnd Urspr. Tilläggs- Budget- Budgetbudget 2012 budget 2012 avvik 2012 avvik 2011 Kommunstyrelse Miljö- och byggnämnd Fastighetsnämnd Revision Valnämnd Utbildningsnämnd Socialnämnd Överförmyndare Total DRIFT- OCH INVESTERINGSREDOVISNING Nettokostnaderna ökade med 3%. Nettokostnaderna ökade med 3%. Skatte- och bidragsintäkterna ökade samtidigt med 3,7%. Nettokostnaderna ökade alltså i lägre takt än våra skatte- och bidragsintäkter, enbart beroende på engångsåterbetalningen från AFA med 11,6 mkr. Räknar vi ifrån AFA-återbetalningen, så ökade våra nettokostnader med 5,1%. Detta innebär att kostnaderna fortfarande ökar i snabbare takt än våra skatte- och bidragsintäkter, vilket inte är hållbart i längden. Verksamhetens intäkter ökade med 7,6% (inklusive AFA återbetalning) (4,7% 2011). 20 OSBY ÅRSREDOVISNING 2012