Indikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare

Transkript

1 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte Det finns ett tydligt samband mellan ett lands antibiotikaanvändning och andelen resistenta bakterietyper. Med allt högre antibiotikaanvändning riskerar vi att hamna i en situation där patienter med allvarliga infektioner inte längre kan få effektiv behandling. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det finns ingen uttalad optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har dock angett 250 expedierade recept per invånare och år som ett långsiktigt mål. Stramas 250-mål är huvudsakligen baserat på en analys av primärvårdsjournaler i Kalmar län, med alla läkarbesök för luftvägsinfektioner mellan år 2000 och Därtill har Strama analyserat patientjournaler från 21 vårdcentraler mellan år 2007 och 2009, omfattande alla läkarbesök för luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner samt hud- och mjukdelsinfektioner (opublicerade data). Handläggningen av varje patientbesök har jämförts med indikationen för antibiotikabehandling enligt de rekommendationer som gäller i dag. Luftvägsinfektioner står för drygt 60 procent, urinvägsinfektioner för 20 procent och hud- och mjukdelsinfektioner för 15 procent av alla antibiotikarecept, och distriktsläkare förskriver 60 procent av alla antibiotikarecept i öppenvården i Sverige. Med de förutsättningarna skulle cirka 250 recept per invånare och år täcka det medicinska behovet av antibiotika, enligt dagens riktlinjer. Strama betonar i beskrivningen av indikatorn att detta mål kan vara en måttstock på länsnivå men att det inte är användbart kopplat till vårdenhet eller motsvarande Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar SMI, landstingen, Strama-nätverk 3. Typ av indikator strukturindikator CBL-kansliet 1 (3)

2 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades 2013, korrigering av ATC-koder 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn visar antalet expedierade antibiotikarecept per 1000 invånare under , uppdelat på kön samt landsting. Antibiotikaförskrivningen har minskat sedan 2006, men den tydligaste förändringen skedde mellan 2006 och De tre stora landstingen (Stockholm, Skåne och Västra Götaland) har en betydligt högre förskrivning av antibiotika än de små landstingen, en trend som varit konstant sedan Det finns troligen inte några relevanta skillnader mellan länen i förekomsten av sjukdomar som behöver behandlas med antibiotika, utöver de skillnader som kan förklaras av åldersfördelning. Därför beror variationen sannolikt på skillnader i organisationen av och tillgängligheten till vård samt på den lokala behandlingstraditionen. 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd, jourmottagningar och liknande. CBL-kansliet 2 (3)

3 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret 8. Teknisk beskrivning I förekommande fall, ålders- och könsstandardisering med 2010 års befolkning. Den geografiska fördelningen har gjorts på personens folkbokföringsort. I måttet ingår även dosrecept men ej förskrivning av djurläkemedel och annan förskrivning utförd av veterinärer. LÄKEMEDEL antibiotika exklusive metenamin ATC-KOD J01 J01XX05 Täljare: Antal uthämtade recept respektive år på antibiotika (J01 exklusive J01XX05 metenamin). Nämnare: Medelbefolkning respektive år hämtat från Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

4 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Andelen recept på penicillin V av alla recept på luftvägsantibiotika som förskrevs till barn under 7 år 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte I måttet redovisas andelen recept på penicillin V av alla recept på luftvägsantibiotika som förskrevs till barn under 7 år. Antibiotika bidrar endast blygsamt till läkningsförloppet för de flesta vanliga luftvägsinfektioner hos barn. Undantaget är lunginflammation. Vid antibiotikabehandling av luftvägsinfektion som bedöms behöva behandling med antibiotika är penicillin V, ett smalspektrumantibiotika, i de flesta situationer förstahandsval. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det finns ingen uttalad optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) uppskattar dock att penicillin V ska kunna utgöra 80 procent eller mer av alla luftvägsantibiotika till barn mellan 0-6 år Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar SMI, landstingen, Strama-nätverk 3. Typ av indikator strukturindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades 2013, korrigering av ATC-koder 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn CBL-kansliet 1 (3)

5 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn visar andel uthämtade recept på penicillin V av antibiotika som vanligen används vid luftvägsinfektion i åldersgruppen 0-6 år. Förskrivningen av penicillin V går åt önskvärt håll och variationen mellan landstingen har minskat under perioden men är fortfarande relativt stor. Ett landsting når upp till Stramas föreslagna målnivå. Det är ingen skillnad i andel uthämtade recept mellan flickor och pojkar. Troligen finns inga relevanta skillnader i länen i förekomsten av sjukdomar som behöver behandlas med antibiotika. Möjliga förklaringar till skillnaderna i förskrivning är t.ex. tillgänglighet till vård samt lokala behandlingstraditioner 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd, jourmottagningar och liknande. 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret CBL-kansliet 2 (3)

6 8. Teknisk beskrivning Den geografiska fördelningen har gjorts på personens folkbokföringsort. Helår. LÄKEMEDEL penicillin V doxycyklin amoxicillin amoxicillin med klavulansyra cefalosporiner makrolider ATC-KOD J01CE02 J01AA02 J01CA04 J01CR02 J01DB-DE J01FA Täljare: antal uthämtade recept på penicillin V (J01CE02) till barn 0-6 år under resp. år Nämnare: antal uthämtade recept på doxycyklin (J01AA02), amoxicillin (J01CA04), penicillin V (J01CE02), amoxicillin med klavulansyra (J01CR02), cefalosporiner (J01DB- DE) och makrolider (J01FA) till barn 0-6 år under resp. år. 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

7 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Andelen uthämtade recept på antibiotika inom gruppen kinoloner vid urinvägsinfektioner. 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte I måttet redovisas uthämtade recept på antibiotika inom gruppen kinoloner vid urinvägsinfektioner. Akut cystit (urinvägsinfektion) är i de allra flesta fall ofarligt och cirka 30 procent av patienterna blir spontant symtomfria efter en vecka utan behandling. En antibiotikabehandling syftar i första hand till att förkorta tiden med symtom. Antibiotikagruppen kinoloner bör inte förskrivas vid cystit eftersom spektrumet är onödigt brett med stor risk för resistensutveckling. Andra antibiotika, pivmecillinam, trimetroprim och nitrofurantoin, har i princip inga andra indikationer än nedre urinvägsinfektion. Kinoloner är rimligt att använda vid en komplicerad urinvägsinfektion, men dit räknas bara ett par procent av alla urinvägsinfektioner hos kvinnor. I övrigt finns väldigt få indikationer för kinoloner inom den öppna vården. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det finns ingen uttalad optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) uppskattar att kinoloner inte ska stå för mer än 10 procent av alla preparat mot urinvägsinfektioner hos vuxna kvinnor i åldern år. För män betraktas i princip samtliga urinvägsinfektioner som komplicerade, så för dem finns inget särskilt målvärde Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar SMI, landstingen, Strama-nätverk 3. Typ av indikator strukturindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades 2013, korrigering av ATC-koder CBL-kansliet 1 (3)

8 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn visar andelen kinoloner av alla uthämtade recept för läkemedel som används vid urinvägsinfektion hos kvinnor i åldersgruppen år. Det senaste decenniet har det skett en markant minskning av förskrivningen av kinoloner till kvinnor. Variationen mellan landstingen har också minskat successivt, men inget landsting når Stramas föreslagna målnivå. Det är inte möjligt att utifrån informationen i läkemedelsregistret dela upp uttagna läkemedel på förskrivningsorsak och därmed går det inte att avgöra i vilken utsträckning förskrivningen gäller något annat infektionstillstånd än en nedre urinvägsinfektion. Detta bör dock vara en liten del av den totala förskrivningen och andelen urinvägsinfektioner bör vara ungefär densamma i alla landsting. 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd, jourmottagningar och liknande. CBL-kansliet 2 (3)

9 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret 8. Teknisk beskrivning Den geografiska fördelningen har gjorts på personens folkbokföringsort. Helår. LÄKEMEDEL ciprofloxacin norfloxacin pivmecillinam trimetoprim nitrofurantoin ATC-KOD J01MA02 J01MA06 J01CA08 J01EA01 J01XE01 Täljare: Antal uthämtade recept på (ciprofloxacin (J01MA02) + norfloxacin (J01MA06)) till personer år under resp. år Nämnare: Uthämtade recept på pivmecillinam (J01CA08), trimetoprim (J01EA01), ciprofloxacin (J01MA02), norfloxacin (J01MA06) och nitrofurantoin (J01XE01) till personer år under resp. år. 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

10 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Andelen patienter i målgruppen som fått intravenös propplösande läkemedelsbehandling vid stroke. 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte I måttet redovisas I måttet redovisas patienter som fått intravenös propplösande läkemedelsbehandling vid stroke. Vid hjärninfarkter (propp i hjärnan) har denna typ av behandling en mycket gynnsam effekt genom att risken for död och funktionsnedsättning minskar. Trombolysbehandling har därför en hög prioritet i de nationella riktlinjerna för stroke. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke har angivit målnivåer för denna indikator enligt systemet hög eller måttlig målnivå. Den höga målnivån ska representera en hög ambitionsnivå men vara fullt möjlig att nå. Den måttliga målnivån ska redan ha uppnåtts av ett betydande antal sjukhus. Socialstyrelsen har bedömt att en målnivå på 15 procent eller högre för patienter under 80 år är kliniskt rimlig i nuläget. Den strokekampanj som genomförts i landstingens regi, och som syftar till att få personer med strokesymtom att söka vård i ett tidigare skede, kan sannolikt ge resultatet ytterligare en skjuts uppåt då fler blir aktuella för denna behandling 2.1. Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar landstingen, Riks-Stroke 3. Typ av indikator strukturindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades CBL-kansliet 1 (3)

11 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn tillsammans med Riks-Stroke 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn redovisar patienter som fått intravenös propplösande läkemedelsbehandling vid stroke. Kriterier för insättande av behandling är bland annat att det gått högst 4,5 timmar sedan symtomen började. Riks-Stroke anger gränsen för måttlig måluppfyllnad till 10 procent behandlade patienter, medan hög grad av måluppfyllelse anses vara nådd vid 15 procent. De senaste sex åren har andelen strokepatienter som trombolysbehandlats mer än fördubblats och uppgick år 2012 till närmare 12 procent. 6. Felkällor och observanda Riks-Strokes täckningsgrad visavi patientregistret följs årligen. Täckningsgraden är hög och över 90,5 procent av alla förstagångsfall registrerades 2011, men med viss variation mellan landsting och framförallt mellan sjukhus. 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Nationella kvalitetsregistret för stroke, Riks-Stroke CBL-kansliet 2 (3)

12 8. Teknisk beskrivning Ingår gör patienter med strokediagnos I63 (ischemisk stroke), ålder och som var ADL-oberoende vid insjuknandet. Patienter där uppgift om trombolysbehandling eller ej saknas är exkluderade ur nämnaren. Trombolysbehandling som del i klinisk studie ingår. Kvalitetsregistret Riks-Stroke samlar in uppgifter om bland annat patientens situation vid insjuknandet, under sjukhusvistelsen och följer upp patienten med en telefonenkät (vanligen) efter tre månader. Alla akutsjukhus som vårdar strokepatienter deltar i Riks-Stroke, samt även några ytterligare enheter. Täljare: Antal patienter definierade enligt nämnaren som trombolysbehandlats. Nämnare: Patienter med strokediagnos (ICD 163, ischemisk stroke) under 2012 och som dessutom var o mellan år o ADL oberoende vid insjuknandet. 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

13 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå: efterlevnad av subventionsbegränsningar Indikatorn är i användning och uppdateras enligt plan 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö Arbetsgruppernas uppdrag är följande: Varje indikatorgrupp gör en inventering för att se vilken uppföljning som pågår inom området, vilka möjliga synergi- och samordningsvinster som kan finnas gentemot andra aktiviteter utanför strategin. Indikatorgrupperna definierar de indikatorer projektgruppen föreslagit där slutresultatet är mätbara mått. Föreslå prioritering mellan indikatorerna baserat på mätbarhet och angelägenhetsgrad samt tidplan för när indikatorerna kan tas fram. Respektive indikatorgrupp förväntas ha en dialog med andra berörda aktörer vid utveckling av specifika indikatorer. Arbetet leds och koordineras av CBL-kansliet på Läkemedelsverket. 2. Beskrivning och syfte TLV beslutar i vissa fall att ett läkemedel ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet endast för ett visst användningsområde eller en viss patientgrupp, så kallad begränsad subvention. I dessa fall har läkemedlets pris och effekt endast visat sig vara kostnadseffektiva för det avgränsade användningsområdet eller den specifika patientgruppen. Indikatorn avser att mäta hur väl dessa subventionsbegränsningar fungerar i praktiken. Andelen av användningen som sätts in enligt begränsningen är ett mått på hur kostnadseffektiv läkemedelsanvändningen inom det aktuella segmentet är. CBL-kansliet 1 (5)

14 2.1. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Subventionsbegränsningarna framgår i de beslut om subvention som fattas för de enskilda läkemedlen som inkluderas i analysen Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar TLV har utvecklat indikatorn i samarbete med SBU, LIF, SKL och Socialstyrelsen. Metodiken för att mäta efterlevnad till enskilda läkemedels begränsningar har tagits fram i samarbete med representanter för landstingen och har hämtat in synpunkter från berörda företag och myndigheter. Urvalet av vilka läkemedels subventionsbegränsning gjordes i samband med landstingen. 3. Typ av indikator processindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet introducerades Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades Datum för planerad revision CBL-kansliet 2 (5)

15 4. Presentationsform Mellan olika produkttyper finns det en stor variation i andelen nyinsättningar som sker inom subventionsbegränsningen. Det kan bland annat bero på skillnader i innebörden av begränsningen eller skillnader i förskrivar- och patientkategorier. En indikator bör sammanfatta hur efterlevnad till subventionsbegränsningarna utvecklas över tid. Förändringar i efterlevnad för enskilda produkter redovisas därför i tabellform och sammanfattas, se nedan. Försäljning 2013 Efterlevnad subventionsbegränsning, riket Förändring under aktuellt år (2014) Substans Användningsområde Volym (milj.kr AUP) Kostnad (AUP/DDD) 2014 (andel) 2013 (andel) 2012 (andel) Andel begr. liraglutid diabetes % 96 % 97 % Incidens sitagliptin diabetes % 95 % 95 % ezetimib höga blodfetter % 93 % 92 % insulin detemir diabetes % 90 % 90 % bupropion depression % 87 % 88 % rosuvastatin höga blodfetter % 87 % 87 % agomelatin depression % 84 % 85 % insulin glargin diabetes % 82 % 81 % tapentadol smärta % 57 % 58 % pregabalin smärta, ångest % 51 % 51 % naloxon, oxikodon smärta % 16 % 19 % Kriteriet för att efterlevnad till enskild produkts begränsning ska registreras som ökande (grön) är om andelen nyinsatta patienter inom subventionsbegränsning ökar. För att den ska tolkas som minskande (röd) ska det finnas en minskande andel och neutral eller ökande incidens av användningen. Detta eftersom en minskning i incidens kan vara en effekt av ökad efterlevnad till andrahandsbegränsning; man inleder med förstahandsbehandlingen och sätter aldrig in det begränsade alternativet. Målet för indikatorn är att antalet produkter där efterlevnaden till subventionsbegränsningen är ökande är fler än de där den är minskande Stratifiering/Standardisering/Justering Bedömningen av om andel och incidens är ökande, neutrala eller minskande görs via linjär regression av utvecklingen över en 24 månadersperiod med upplösningen 1 månad. Regressionsanalysen baserar sig på den sammanställning av efterlevnad över tid som uppdateras regelbundet av TLV och publiceras på Ingen övrig justering görs. CBL-kansliet 3 (5)

16 5. Tolkning Indikatorn anger hur utvecklingen av efterlevnaden till de subventionsbegränsningar som prioriterats varit under de två gångna åren. Målet för indikatorn är att antalet produkter där efterlevnaden till subventionsbegränsningen är ökande är fler än de där den är minskande. Indikatorn anges då som grön och vid övervikt av negativ utveckling röd. 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd. Läkemedelsregistret saknar också uppgifter om förskrivningsorsak. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Vissa av dessa felkällor har en påverkan på den absoluta nivån av efterlevnad för enskilda produkter och/eller påverkar ranking mellan enskilda landsting om en sådan görs. Vid en utvärdering av utveckling över tid nationellt blir påverkan sannolikt mindre. 7. Utvecklingslinjer för indikatorn Indikatorn ses över vid varje tillfälle då den tas fram (en gång årligen). Översynen gäller vilka produkter som ingår i analysen samt utveckling av metod för att bedöma utveckling av efterlevnad och incidens. 8. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. SCB:s befolkningsstatistik Underliggande variabler som indikatorn är beroende av Se metodbeskrivning för respektive produkt på n.a. 9. Relaterade indikatorer 10. Teknisk beskrivning Ange hur populationen som ingår i beräkningen avgränsas De patienter som inkluderas i analysen är de som nyinsätts på de analyserade produkterna. Nyinsättning definieras av att man ej expedierats läkemedlet tre år tillbaka i tiden Ange hur täljare och nämnare definieras Se metodbeskrivning för respektive produkt på Ange måttenhet Efterlevnad: Andel (procent) av nyinsatta patienter som expedierats förstahandsalternativ. Incidens: antal nyinsatta i relation till befolkningsantal det aktuella året. CBL-kansliet 4 (5)

17 10.4. Ange specifika koder som används för definitionen om kodsystem ingår Sjuställig ATC-kod Programkod och källhänvisningar Se metodbeskrivning för respektive produkt på Se nedan för programkod (R) för regressionsanalys av den sammanställning som presenteras på webbsidan: # Använd den excelfil som ligger på # Beräkna trend för efterlevnad och incidens. setwd("c:/users/lol/desktop/r/nls indikator") library(plyr) efterlevnad <- read.csv("efterlevnad sept.csv", sep=";", dec=",", stringsasfactors=f) # Gör period till tidsenhet efterlevnad$period = as.date(efterlevnad$period) efterlevnad <- subset(efterlevnad, Län == "RIKET" & Period>as.Date(" ")) options("scipen"=100, "digits"=4) efterlevnad$andel_inom_begr_grundanalys_rull_1 <- efterlevnad$inom_begr_grundanalys / efterlevnad$månads.incidens efterlevnad$månadsincindens.per.tusen <- efterlevnad$månads.incidens / (efterlevnad$befolkning/1000) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.efterlevnad = coef(summary(lm(andel_inom_begr_grundanalys_rull_1 ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Estimate"]) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.efterlevnad.p.varde = coef(summary(lm(andel_inom_begr_grundanalys_rull_1 ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Pr(> t )"]) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.incidens = coef(summary(lm(månadsincindens.per.tusen ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Estimate"]) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.incidens.p.varde = coef(summary(lm(månadsincindens.per.tusen ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Pr(> t )"]) write.csv2(efterlevnad, file=paste("nls indikator efterlevnad ", Sys.Date())) 11. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 5 (5)

18 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå: Följsamhet till periodens vara Indikatorn är i användning och uppdateras enligt plan 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö Arbetsgruppernas uppdrag är följande: Varje indikatorgrupp gör en inventering för att se vilken uppföljning som pågår inom området, vilka möjliga synergi- och samordningsvinster som kan finnas gentemot andra aktiviteter utanför strategin. Indikatorgrupperna definierar de indikatorer projektgruppen föreslagit där slutresultatet är mätbara mått. Föreslå prioritering mellan indikatorerna baserat på mätbarhet och angelägenhetsgrad samt tidplan för när indikatorerna kan tas fram. Respektive indikatorgrupp förväntas ha en dialog med andra berörda aktörer vid utveckling av specifika indikatorer. Arbetet leds och koordineras av CBL-kansliet på Läkemedelsverket. 2. Beskrivning och syfte Periodens vara är de generiskt utbytbara läkemedel som har lägst pris och som apoteken ska erbjuda sina kunder när de byter ut läkemedel. Varje månad utses en periodens vara i varje förpackningsstorleksgrupp. Det företag vars produkt är periodens vara ska tillhandahålla den till alla Sveriges apotek. Indikatorn mäter hur ofta apoteken expedierar Periodens Vara (PV) och vilka merkostnader det leder till när det expedieras andra varor än Periodens Vara. Detta ger ett mått för hur väl systemet med Periodens Vara fungerar och hur mycket man potentiellt kunde spara om systemet fungerade optimalt. Det finns ett flertal aktörer som gemensamt har möjlighet att förbättra följsamheten till generiskt utbyte. Exempelvis så har apoteken ansvar för att inköpsfunktion och lagerstyrning är välfungerande och generikatillverkare har ansvar för att tillhandahålla produkterna under hela perioden för att apoteken inte CBL-kansliet 1 (4)

19 ska tvingas expediera andra dyrare varor. Detta ger vid handen att måttet på följsamhet till periodens vara är ett brett resultatmått på flera olika aktörers prestation Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Generellt önskas en hög följsamhet till Periodens Vara då detta leder till minskade kostnader för läkemedelsanvändningen. Någon fastställd målnivå för denna indikator har dock inte fastlagts, och den påverkas av både felförsäljning och användningen av kryss. TLV har under 2013 gjort en granskning av apotekskryssen och har konstaterat stora skillnader mellan olika kedjors användning av dessa. Detta påverkar direkt följsamheten till Periodens Vara och är därmed också en faktor som bör följas kontinuerligt, vilket TLV kommer att göra Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar 3. Typ av indikator Processindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet introducerades Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades Datum för planerad revision Presentationsform 100% Följsamhet till Periodens Vara över tid 90% 80% 70% 60% 50% Felförsäljning kryss, Patient kryss, Förskrivare kryss, Apotek Slutförsäljning (periodens vara) Periodens vara Indikatorn visar andel expedierade förpackningar inom periodens vara systemet som uppfyller definitionen av periodens vara vid expeditionstillfället (gröna staplar) varje månad. Även andel expedierade förpackningar som av olika skäl inom ramen för lagstiftningen ej bytts ut anges (apotekskryss, förskrivarkryss och patient avstår byte) redovisas. Återstående andel är felförsäljning. CBL-kansliet 2 (4)

20 Dessutom räknas merkostnad/månad på felförsäljningen (och försäljning med kryss) Merkostnad per månad p.g.a. avvikelse från periodens vara Kostnad Felförsäljning Kostnad kryss, apotek Kostnad kryss, patient Kostnad kryss, förskrivare Stratifiering/Standardisering/Justering Ingen stratifiering eller justering görs 5. Tolkning Indikatorn anger hur försäljningen av periodens vara ändras över tid. 6. Felkällor och observanda Apoteken använder sig av olika expeditionsstöd som hanterar expeditioner på delvis olika sätt, vilket påverkar indikatorn. Indikatorn påverkas också av läkemedelsföretags/distributörs agerande (leverans av PV ut till apoteken) 7. Utvecklingslinjer för indikatorn 8. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Data från E-hälsomyndigheten (apotekens försäljning) som det framstår i BI Apotek Underliggande variabler som indikatorn är beroende av NA 9. Relaterade indikatorer CBL-kansliet 3 (4)