Indikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Indikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare"

Transkript

1 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte Det finns ett tydligt samband mellan ett lands antibiotikaanvändning och andelen resistenta bakterietyper. Med allt högre antibiotikaanvändning riskerar vi att hamna i en situation där patienter med allvarliga infektioner inte längre kan få effektiv behandling. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det finns ingen uttalad optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har dock angett 250 expedierade recept per invånare och år som ett långsiktigt mål. Stramas 250-mål är huvudsakligen baserat på en analys av primärvårdsjournaler i Kalmar län, med alla läkarbesök för luftvägsinfektioner mellan år 2000 och Därtill har Strama analyserat patientjournaler från 21 vårdcentraler mellan år 2007 och 2009, omfattande alla läkarbesök för luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner samt hud- och mjukdelsinfektioner (opublicerade data). Handläggningen av varje patientbesök har jämförts med indikationen för antibiotikabehandling enligt de rekommendationer som gäller i dag. Luftvägsinfektioner står för drygt 60 procent, urinvägsinfektioner för 20 procent och hud- och mjukdelsinfektioner för 15 procent av alla antibiotikarecept, och distriktsläkare förskriver 60 procent av alla antibiotikarecept i öppenvården i Sverige. Med de förutsättningarna skulle cirka 250 recept per invånare och år täcka det medicinska behovet av antibiotika, enligt dagens riktlinjer. Strama betonar i beskrivningen av indikatorn att detta mål kan vara en måttstock på länsnivå men att det inte är användbart kopplat till vårdenhet eller motsvarande Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar SMI, landstingen, Strama-nätverk 3. Typ av indikator strukturindikator CBL-kansliet 1 (3)

2 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades 2013, korrigering av ATC-koder 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn visar antalet expedierade antibiotikarecept per 1000 invånare under , uppdelat på kön samt landsting. Antibiotikaförskrivningen har minskat sedan 2006, men den tydligaste förändringen skedde mellan 2006 och De tre stora landstingen (Stockholm, Skåne och Västra Götaland) har en betydligt högre förskrivning av antibiotika än de små landstingen, en trend som varit konstant sedan Det finns troligen inte några relevanta skillnader mellan länen i förekomsten av sjukdomar som behöver behandlas med antibiotika, utöver de skillnader som kan förklaras av åldersfördelning. Därför beror variationen sannolikt på skillnader i organisationen av och tillgängligheten till vård samt på den lokala behandlingstraditionen. 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd, jourmottagningar och liknande. CBL-kansliet 2 (3)

3 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret 8. Teknisk beskrivning I förekommande fall, ålders- och könsstandardisering med 2010 års befolkning. Den geografiska fördelningen har gjorts på personens folkbokföringsort. I måttet ingår även dosrecept men ej förskrivning av djurläkemedel och annan förskrivning utförd av veterinärer. LÄKEMEDEL antibiotika exklusive metenamin ATC-KOD J01 J01XX05 Täljare: Antal uthämtade recept respektive år på antibiotika (J01 exklusive J01XX05 metenamin). Nämnare: Medelbefolkning respektive år hämtat från Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

4 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Andelen recept på penicillin V av alla recept på luftvägsantibiotika som förskrevs till barn under 7 år 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte I måttet redovisas andelen recept på penicillin V av alla recept på luftvägsantibiotika som förskrevs till barn under 7 år. Antibiotika bidrar endast blygsamt till läkningsförloppet för de flesta vanliga luftvägsinfektioner hos barn. Undantaget är lunginflammation. Vid antibiotikabehandling av luftvägsinfektion som bedöms behöva behandling med antibiotika är penicillin V, ett smalspektrumantibiotika, i de flesta situationer förstahandsval. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det finns ingen uttalad optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) uppskattar dock att penicillin V ska kunna utgöra 80 procent eller mer av alla luftvägsantibiotika till barn mellan 0-6 år Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar SMI, landstingen, Strama-nätverk 3. Typ av indikator strukturindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades 2013, korrigering av ATC-koder 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn CBL-kansliet 1 (3)

5 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn visar andel uthämtade recept på penicillin V av antibiotika som vanligen används vid luftvägsinfektion i åldersgruppen 0-6 år. Förskrivningen av penicillin V går åt önskvärt håll och variationen mellan landstingen har minskat under perioden men är fortfarande relativt stor. Ett landsting når upp till Stramas föreslagna målnivå. Det är ingen skillnad i andel uthämtade recept mellan flickor och pojkar. Troligen finns inga relevanta skillnader i länen i förekomsten av sjukdomar som behöver behandlas med antibiotika. Möjliga förklaringar till skillnaderna i förskrivning är t.ex. tillgänglighet till vård samt lokala behandlingstraditioner 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd, jourmottagningar och liknande. 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret CBL-kansliet 2 (3)

6 8. Teknisk beskrivning Den geografiska fördelningen har gjorts på personens folkbokföringsort. Helår. LÄKEMEDEL penicillin V doxycyklin amoxicillin amoxicillin med klavulansyra cefalosporiner makrolider ATC-KOD J01CE02 J01AA02 J01CA04 J01CR02 J01DB-DE J01FA Täljare: antal uthämtade recept på penicillin V (J01CE02) till barn 0-6 år under resp. år Nämnare: antal uthämtade recept på doxycyklin (J01AA02), amoxicillin (J01CA04), penicillin V (J01CE02), amoxicillin med klavulansyra (J01CR02), cefalosporiner (J01DB- DE) och makrolider (J01FA) till barn 0-6 år under resp. år. 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

7 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Andelen uthämtade recept på antibiotika inom gruppen kinoloner vid urinvägsinfektioner. 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte I måttet redovisas uthämtade recept på antibiotika inom gruppen kinoloner vid urinvägsinfektioner. Akut cystit (urinvägsinfektion) är i de allra flesta fall ofarligt och cirka 30 procent av patienterna blir spontant symtomfria efter en vecka utan behandling. En antibiotikabehandling syftar i första hand till att förkorta tiden med symtom. Antibiotikagruppen kinoloner bör inte förskrivas vid cystit eftersom spektrumet är onödigt brett med stor risk för resistensutveckling. Andra antibiotika, pivmecillinam, trimetroprim och nitrofurantoin, har i princip inga andra indikationer än nedre urinvägsinfektion. Kinoloner är rimligt att använda vid en komplicerad urinvägsinfektion, men dit räknas bara ett par procent av alla urinvägsinfektioner hos kvinnor. I övrigt finns väldigt få indikationer för kinoloner inom den öppna vården. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det finns ingen uttalad optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) uppskattar att kinoloner inte ska stå för mer än 10 procent av alla preparat mot urinvägsinfektioner hos vuxna kvinnor i åldern år. För män betraktas i princip samtliga urinvägsinfektioner som komplicerade, så för dem finns inget särskilt målvärde Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar SMI, landstingen, Strama-nätverk 3. Typ av indikator strukturindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades 2013, korrigering av ATC-koder CBL-kansliet 1 (3)

8 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn visar andelen kinoloner av alla uthämtade recept för läkemedel som används vid urinvägsinfektion hos kvinnor i åldersgruppen år. Det senaste decenniet har det skett en markant minskning av förskrivningen av kinoloner till kvinnor. Variationen mellan landstingen har också minskat successivt, men inget landsting når Stramas föreslagna målnivå. Det är inte möjligt att utifrån informationen i läkemedelsregistret dela upp uttagna läkemedel på förskrivningsorsak och därmed går det inte att avgöra i vilken utsträckning förskrivningen gäller något annat infektionstillstånd än en nedre urinvägsinfektion. Detta bör dock vara en liten del av den totala förskrivningen och andelen urinvägsinfektioner bör vara ungefär densamma i alla landsting. 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd, jourmottagningar och liknande. CBL-kansliet 2 (3)

9 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret 8. Teknisk beskrivning Den geografiska fördelningen har gjorts på personens folkbokföringsort. Helår. LÄKEMEDEL ciprofloxacin norfloxacin pivmecillinam trimetoprim nitrofurantoin ATC-KOD J01MA02 J01MA06 J01CA08 J01EA01 J01XE01 Täljare: Antal uthämtade recept på (ciprofloxacin (J01MA02) + norfloxacin (J01MA06)) till personer år under resp. år Nämnare: Uthämtade recept på pivmecillinam (J01CA08), trimetoprim (J01EA01), ciprofloxacin (J01MA02), norfloxacin (J01MA06) och nitrofurantoin (J01XE01) till personer år under resp. år. 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

10 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Andelen patienter i målgruppen som fått intravenös propplösande läkemedelsbehandling vid stroke. 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte I måttet redovisas I måttet redovisas patienter som fått intravenös propplösande läkemedelsbehandling vid stroke. Vid hjärninfarkter (propp i hjärnan) har denna typ av behandling en mycket gynnsam effekt genom att risken for död och funktionsnedsättning minskar. Trombolysbehandling har därför en hög prioritet i de nationella riktlinjerna för stroke. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke har angivit målnivåer för denna indikator enligt systemet hög eller måttlig målnivå. Den höga målnivån ska representera en hög ambitionsnivå men vara fullt möjlig att nå. Den måttliga målnivån ska redan ha uppnåtts av ett betydande antal sjukhus. Socialstyrelsen har bedömt att en målnivå på 15 procent eller högre för patienter under 80 år är kliniskt rimlig i nuläget. Den strokekampanj som genomförts i landstingens regi, och som syftar till att få personer med strokesymtom att söka vård i ett tidigare skede, kan sannolikt ge resultatet ytterligare en skjuts uppåt då fler blir aktuella för denna behandling 2.1. Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar landstingen, Riks-Stroke 3. Typ av indikator strukturindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades CBL-kansliet 1 (3)

11 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn tillsammans med Riks-Stroke 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn redovisar patienter som fått intravenös propplösande läkemedelsbehandling vid stroke. Kriterier för insättande av behandling är bland annat att det gått högst 4,5 timmar sedan symtomen började. Riks-Stroke anger gränsen för måttlig måluppfyllnad till 10 procent behandlade patienter, medan hög grad av måluppfyllelse anses vara nådd vid 15 procent. De senaste sex åren har andelen strokepatienter som trombolysbehandlats mer än fördubblats och uppgick år 2012 till närmare 12 procent. 6. Felkällor och observanda Riks-Strokes täckningsgrad visavi patientregistret följs årligen. Täckningsgraden är hög och över 90,5 procent av alla förstagångsfall registrerades 2011, men med viss variation mellan landsting och framförallt mellan sjukhus. 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Nationella kvalitetsregistret för stroke, Riks-Stroke CBL-kansliet 2 (3)

12 8. Teknisk beskrivning Ingår gör patienter med strokediagnos I63 (ischemisk stroke), ålder och som var ADL-oberoende vid insjuknandet. Patienter där uppgift om trombolysbehandling eller ej saknas är exkluderade ur nämnaren. Trombolysbehandling som del i klinisk studie ingår. Kvalitetsregistret Riks-Stroke samlar in uppgifter om bland annat patientens situation vid insjuknandet, under sjukhusvistelsen och följer upp patienten med en telefonenkät (vanligen) efter tre månader. Alla akutsjukhus som vårdar strokepatienter deltar i Riks-Stroke, samt även några ytterligare enheter. Täljare: Antal patienter definierade enligt nämnaren som trombolysbehandlats. Nämnare: Patienter med strokediagnos (ICD 163, ischemisk stroke) under 2012 och som dessutom var o mellan år o ADL oberoende vid insjuknandet. 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

13 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå: efterlevnad av subventionsbegränsningar Indikatorn är i användning och uppdateras enligt plan 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö Arbetsgruppernas uppdrag är följande: Varje indikatorgrupp gör en inventering för att se vilken uppföljning som pågår inom området, vilka möjliga synergi- och samordningsvinster som kan finnas gentemot andra aktiviteter utanför strategin. Indikatorgrupperna definierar de indikatorer projektgruppen föreslagit där slutresultatet är mätbara mått. Föreslå prioritering mellan indikatorerna baserat på mätbarhet och angelägenhetsgrad samt tidplan för när indikatorerna kan tas fram. Respektive indikatorgrupp förväntas ha en dialog med andra berörda aktörer vid utveckling av specifika indikatorer. Arbetet leds och koordineras av CBL-kansliet på Läkemedelsverket. 2. Beskrivning och syfte TLV beslutar i vissa fall att ett läkemedel ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet endast för ett visst användningsområde eller en viss patientgrupp, så kallad begränsad subvention. I dessa fall har läkemedlets pris och effekt endast visat sig vara kostnadseffektiva för det avgränsade användningsområdet eller den specifika patientgruppen. Indikatorn avser att mäta hur väl dessa subventionsbegränsningar fungerar i praktiken. Andelen av användningen som sätts in enligt begränsningen är ett mått på hur kostnadseffektiv läkemedelsanvändningen inom det aktuella segmentet är. CBL-kansliet 1 (5)

14 2.1. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Subventionsbegränsningarna framgår i de beslut om subvention som fattas för de enskilda läkemedlen som inkluderas i analysen Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar TLV har utvecklat indikatorn i samarbete med SBU, LIF, SKL och Socialstyrelsen. Metodiken för att mäta efterlevnad till enskilda läkemedels begränsningar har tagits fram i samarbete med representanter för landstingen och har hämtat in synpunkter från berörda företag och myndigheter. Urvalet av vilka läkemedels subventionsbegränsning gjordes i samband med landstingen. 3. Typ av indikator processindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet introducerades Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades Datum för planerad revision CBL-kansliet 2 (5)

15 4. Presentationsform Mellan olika produkttyper finns det en stor variation i andelen nyinsättningar som sker inom subventionsbegränsningen. Det kan bland annat bero på skillnader i innebörden av begränsningen eller skillnader i förskrivar- och patientkategorier. En indikator bör sammanfatta hur efterlevnad till subventionsbegränsningarna utvecklas över tid. Förändringar i efterlevnad för enskilda produkter redovisas därför i tabellform och sammanfattas, se nedan. Försäljning 2013 Efterlevnad subventionsbegränsning, riket Förändring under aktuellt år (2014) Substans Användningsområde Volym (milj.kr AUP) Kostnad (AUP/DDD) 2014 (andel) 2013 (andel) 2012 (andel) Andel begr. liraglutid diabetes % 96 % 97 % Incidens sitagliptin diabetes % 95 % 95 % ezetimib höga blodfetter % 93 % 92 % insulin detemir diabetes % 90 % 90 % bupropion depression % 87 % 88 % rosuvastatin höga blodfetter % 87 % 87 % agomelatin depression % 84 % 85 % insulin glargin diabetes % 82 % 81 % tapentadol smärta % 57 % 58 % pregabalin smärta, ångest % 51 % 51 % naloxon, oxikodon smärta % 16 % 19 % Kriteriet för att efterlevnad till enskild produkts begränsning ska registreras som ökande (grön) är om andelen nyinsatta patienter inom subventionsbegränsning ökar. För att den ska tolkas som minskande (röd) ska det finnas en minskande andel och neutral eller ökande incidens av användningen. Detta eftersom en minskning i incidens kan vara en effekt av ökad efterlevnad till andrahandsbegränsning; man inleder med förstahandsbehandlingen och sätter aldrig in det begränsade alternativet. Målet för indikatorn är att antalet produkter där efterlevnaden till subventionsbegränsningen är ökande är fler än de där den är minskande Stratifiering/Standardisering/Justering Bedömningen av om andel och incidens är ökande, neutrala eller minskande görs via linjär regression av utvecklingen över en 24 månadersperiod med upplösningen 1 månad. Regressionsanalysen baserar sig på den sammanställning av efterlevnad över tid som uppdateras regelbundet av TLV och publiceras på Ingen övrig justering görs. CBL-kansliet 3 (5)

16 5. Tolkning Indikatorn anger hur utvecklingen av efterlevnaden till de subventionsbegränsningar som prioriterats varit under de två gångna åren. Målet för indikatorn är att antalet produkter där efterlevnaden till subventionsbegränsningen är ökande är fler än de där den är minskande. Indikatorn anges då som grön och vid övervikt av negativ utveckling röd. 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd. Läkemedelsregistret saknar också uppgifter om förskrivningsorsak. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Vissa av dessa felkällor har en påverkan på den absoluta nivån av efterlevnad för enskilda produkter och/eller påverkar ranking mellan enskilda landsting om en sådan görs. Vid en utvärdering av utveckling över tid nationellt blir påverkan sannolikt mindre. 7. Utvecklingslinjer för indikatorn Indikatorn ses över vid varje tillfälle då den tas fram (en gång årligen). Översynen gäller vilka produkter som ingår i analysen samt utveckling av metod för att bedöma utveckling av efterlevnad och incidens. 8. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. SCB:s befolkningsstatistik Underliggande variabler som indikatorn är beroende av Se metodbeskrivning för respektive produkt på n.a. 9. Relaterade indikatorer 10. Teknisk beskrivning Ange hur populationen som ingår i beräkningen avgränsas De patienter som inkluderas i analysen är de som nyinsätts på de analyserade produkterna. Nyinsättning definieras av att man ej expedierats läkemedlet tre år tillbaka i tiden Ange hur täljare och nämnare definieras Se metodbeskrivning för respektive produkt på Ange måttenhet Efterlevnad: Andel (procent) av nyinsatta patienter som expedierats förstahandsalternativ. Incidens: antal nyinsatta i relation till befolkningsantal det aktuella året. CBL-kansliet 4 (5)

17 10.4. Ange specifika koder som används för definitionen om kodsystem ingår Sjuställig ATC-kod Programkod och källhänvisningar Se metodbeskrivning för respektive produkt på Se nedan för programkod (R) för regressionsanalys av den sammanställning som presenteras på webbsidan: # Använd den excelfil som ligger på # Beräkna trend för efterlevnad och incidens. setwd("c:/users/lol/desktop/r/nls indikator") library(plyr) efterlevnad <- read.csv("efterlevnad sept.csv", sep=";", dec=",", stringsasfactors=f) # Gör period till tidsenhet efterlevnad$period = as.date(efterlevnad$period) efterlevnad <- subset(efterlevnad, Län == "RIKET" & Period>as.Date(" ")) options("scipen"=100, "digits"=4) efterlevnad$andel_inom_begr_grundanalys_rull_1 <- efterlevnad$inom_begr_grundanalys / efterlevnad$månads.incidens efterlevnad$månadsincindens.per.tusen <- efterlevnad$månads.incidens / (efterlevnad$befolkning/1000) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.efterlevnad = coef(summary(lm(andel_inom_begr_grundanalys_rull_1 ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Estimate"]) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.efterlevnad.p.varde = coef(summary(lm(andel_inom_begr_grundanalys_rull_1 ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Pr(> t )"]) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.incidens = coef(summary(lm(månadsincindens.per.tusen ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Estimate"]) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.incidens.p.varde = coef(summary(lm(månadsincindens.per.tusen ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Pr(> t )"]) write.csv2(efterlevnad, file=paste("nls indikator efterlevnad ", Sys.Date())) 11. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 5 (5)

18 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå: Följsamhet till periodens vara Indikatorn är i användning och uppdateras enligt plan 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö Arbetsgruppernas uppdrag är följande: Varje indikatorgrupp gör en inventering för att se vilken uppföljning som pågår inom området, vilka möjliga synergi- och samordningsvinster som kan finnas gentemot andra aktiviteter utanför strategin. Indikatorgrupperna definierar de indikatorer projektgruppen föreslagit där slutresultatet är mätbara mått. Föreslå prioritering mellan indikatorerna baserat på mätbarhet och angelägenhetsgrad samt tidplan för när indikatorerna kan tas fram. Respektive indikatorgrupp förväntas ha en dialog med andra berörda aktörer vid utveckling av specifika indikatorer. Arbetet leds och koordineras av CBL-kansliet på Läkemedelsverket. 2. Beskrivning och syfte Periodens vara är de generiskt utbytbara läkemedel som har lägst pris och som apoteken ska erbjuda sina kunder när de byter ut läkemedel. Varje månad utses en periodens vara i varje förpackningsstorleksgrupp. Det företag vars produkt är periodens vara ska tillhandahålla den till alla Sveriges apotek. Indikatorn mäter hur ofta apoteken expedierar Periodens Vara (PV) och vilka merkostnader det leder till när det expedieras andra varor än Periodens Vara. Detta ger ett mått för hur väl systemet med Periodens Vara fungerar och hur mycket man potentiellt kunde spara om systemet fungerade optimalt. Det finns ett flertal aktörer som gemensamt har möjlighet att förbättra följsamheten till generiskt utbyte. Exempelvis så har apoteken ansvar för att inköpsfunktion och lagerstyrning är välfungerande och generikatillverkare har ansvar för att tillhandahålla produkterna under hela perioden för att apoteken inte CBL-kansliet 1 (4)

19 ska tvingas expediera andra dyrare varor. Detta ger vid handen att måttet på följsamhet till periodens vara är ett brett resultatmått på flera olika aktörers prestation Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Generellt önskas en hög följsamhet till Periodens Vara då detta leder till minskade kostnader för läkemedelsanvändningen. Någon fastställd målnivå för denna indikator har dock inte fastlagts, och den påverkas av både felförsäljning och användningen av kryss. TLV har under 2013 gjort en granskning av apotekskryssen och har konstaterat stora skillnader mellan olika kedjors användning av dessa. Detta påverkar direkt följsamheten till Periodens Vara och är därmed också en faktor som bör följas kontinuerligt, vilket TLV kommer att göra Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar 3. Typ av indikator Processindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet introducerades Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades Datum för planerad revision Presentationsform 100% Följsamhet till Periodens Vara över tid 90% 80% 70% 60% 50% Felförsäljning kryss, Patient kryss, Förskrivare kryss, Apotek Slutförsäljning (periodens vara) Periodens vara Indikatorn visar andel expedierade förpackningar inom periodens vara systemet som uppfyller definitionen av periodens vara vid expeditionstillfället (gröna staplar) varje månad. Även andel expedierade förpackningar som av olika skäl inom ramen för lagstiftningen ej bytts ut anges (apotekskryss, förskrivarkryss och patient avstår byte) redovisas. Återstående andel är felförsäljning. CBL-kansliet 2 (4)

20 Dessutom räknas merkostnad/månad på felförsäljningen (och försäljning med kryss) Merkostnad per månad p.g.a. avvikelse från periodens vara Kostnad Felförsäljning Kostnad kryss, apotek Kostnad kryss, patient Kostnad kryss, förskrivare Stratifiering/Standardisering/Justering Ingen stratifiering eller justering görs 5. Tolkning Indikatorn anger hur försäljningen av periodens vara ändras över tid. 6. Felkällor och observanda Apoteken använder sig av olika expeditionsstöd som hanterar expeditioner på delvis olika sätt, vilket påverkar indikatorn. Indikatorn påverkas också av läkemedelsföretags/distributörs agerande (leverans av PV ut till apoteken) 7. Utvecklingslinjer för indikatorn 8. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Data från E-hälsomyndigheten (apotekens försäljning) som det framstår i BI Apotek Underliggande variabler som indikatorn är beroende av NA 9. Relaterade indikatorer CBL-kansliet 3 (4)

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 1 2012

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 1 2012 Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartalsrappport 1 2012 450 400 350 Uthämtade antibioitkarecept (J01 exkl metenamn per län) Källa: Concise, Apotekens Serivece AB Linjen indikerar det nationella patientsäkerhetsmålet

Läs mer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln Datum Diarienummer 1 (5) 2013-12-10 3669/2013 Till berörda företag Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln TLV publicerar nu en lista över för vilka prissänkningar som

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2015. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2015. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 215 Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Öppenvårdsförsäljning antibiotika (J1 exkl metenamin) Recept/1 inv/12 månader (juli - juni), Insikt,

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Analysgruppen, kvartalsrapporter, hemsidan, nyhetsmail, kvalitetsindikatorer, Stramas förskrivningsmål

Analysgruppen, kvartalsrapporter, hemsidan, nyhetsmail, kvalitetsindikatorer, Stramas förskrivningsmål Analysgruppen, kvartalsrapporter, hemsidan, nyhetsmail, kvalitetsindikatorer, Stramas förskrivningsmål Strama apotekarnätverksträff 7 december 2010 Jenny Hellman Stramas Analysgrupp Stramas Analysgrupp

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 HSN 2009-10-22 P 14 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-09-24 HSN 0909-0858 Handläggare: Gunilla Thörnwall Bergendahl Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 Ärendet Vid

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

2015-04-14. Läkemedel 2015. Budget och kvalitetsindikatorer för läkemedel. framtagna av Läkemedelskommittén i Västernorrlands län

2015-04-14. Läkemedel 2015. Budget och kvalitetsindikatorer för läkemedel. framtagna av Läkemedelskommittén i Västernorrlands län 2015-04-14 Läkemedel 2015 Budget och kvalitetsindikatorer för läkemedel framtagna av Läkemedelskommittén i Västernorrlands län Innehåll Sida Läkemedelsbudget 2015 3 För specialläkemedel har sjukhusen kostnadsansvar.

Läs mer

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19

Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 2012-09-19 2012-09-19 Medicinsk grupp tandvård Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. En uppföljning av kartläggningen 2011. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I

Läs mer

Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter?

Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter? Vad är det Sveriges Apoteksförening egentligen är ute efter? Sveriges Apoteksförening driver en kampanj mot generikasystemet och har skrivit många debattartiklar om allt skulle bli så mycket bättre om

Läs mer

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer

Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer Öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård jämförelser mellan landsting bilaga 1 1 Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med MERA 1 Återstående medellivslängd

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17

Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010. Publicerat på hemsida 2011-05-17 Stramas Punktprevalensstudier (PPS) 2003-2010 Publicerat på hemsida 2011-05-17 Slutsatser PPS 2010 En tredjedel av alla inneliggande patienter får antibiotika. Var tionde patient vårdas på grund av en

Läs mer

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012

Generisk förskrivning. IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Generisk förskrivning IT-inspirationsdagen på Svenska Läkaresällskapet 23 april 2012 Bakgrund 2006 LV tog i sin rapport inte ställning till om generisk förskrivning borde genomföras. Om, föreslogs ett

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Utbyte av läkemedel utan subvention

Utbyte av läkemedel utan subvention Utbyte av läkemedel utan subvention Tillåt frivillig utbytbarhet och priskonkurrens på receptbelagda läkemedel utan subvention Läkemedel som inte subventioneras (d.v.s. inte ingår i läkemedelsförmånen)

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden?

Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? Restnoterade läkemedel vilket ansvar har de olika aktörerna på marknaden? 2010-06-24 Detta dokument syftar till att beskriva vilket ansvar de olika aktörerna på läkemedelsmarknaden har för att undvika

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten

MIRA-projektet. Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten MIRA-projektet Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny Hellman (projektledare), Christer Norman, Gunilla Skoog, Anders Ternhag 2 Recept/1000 invånare

Läs mer

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp

Bilaga 3 Nuvarande termer och definitioner i termbanken för ordinationsorsak och angränsande begrepp 1(8) Termer och definitioner så som de ser ut i termbanken idag (före revidering) indikation omständighet som utgör skäl för att vidta en viss åtgärd I läkemedelssammanhang avses med indikation omständighet

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss.

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna. Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss. Till Socialdepartementet Dnr: S2014/3698/FS Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför förmånerna Sveriges Farmaceuter har beretts tillfälle att besvara rubricerade remiss. Sveriges Farmaceuter är

Läs mer

Beskrivning av indikatorer

Beskrivning av indikatorer Bilaga till Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2012 Bilaga 1 Beskrivning av indikatorer BILAGA 1 TILL ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2012 1 Innehåll Övergripande indikatorer 7 Hälsotillstånd,

Läs mer

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg.

2014-10-20. Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson. Kartläggning av antibiotikaförskrivningen. Folktandvården Landstinget Kronoberg. 2014-10-20 Medicinsk grupp tandvård Gunnel Håkansson Kartläggning av antibiotikaförskrivningen Folktandvården Landstinget Kronoberg. 1 KARTLÄGGNING AV ANTIBIOTIKAFÖRSKRIVNINGEN I FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET

Läs mer

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet

Personlig återkoppling är nödvändig. Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Personlig återkoppling är nödvändig Sven Engström Distr.läk Primärvårdens FoU enhet Kan läkares insatser i svensk primärvård bli annat än perfekta? Överambitiösa och högpresterande, oftast bäst i klassen

Läs mer

Nationell läkemedelsstrategi

Nationell läkemedelsstrategi Nationell läkemedelsstrategi Handlingsplan 2013 Produktion: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2012 Foto: Johnér Bildbyrå Artikelnummer: S2012.012 Förord Regeringen och Sveriges kommuner

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen

Namn Form Styrka Förp. Varunr NPL förp.-id AIP (SEK) AUP (SEK) Elvanse Vuxen. Kapsel 30 mg 30 st 122362 20140506100034 675,00 735,50 Elvanse Vuxen BESLUT Datum Diarienummer 2015-09-03 1 (7) SÖKANDE Shire Sweden AB Svärdvägen 11D 182 36 Danderyd SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

BESLUT. Datum 2015-03-27

BESLUT. Datum 2015-03-27 BESLUT 1 (5) Datum 2015-03-27 Vår beteckning SÖKANDE Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV beslutar att nedanstående läkemedel

Läs mer

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner

Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner Förslag till myndighetsövergripande handlingsplan Karin Carlin 2015-03-13 1 Tvärsektoriell handlingsplan Sid 2. Bakgrund Förslag till Svensk handlingsplan

Läs mer

Instruktion till företag, bekräfta tillhandahållande av periodens vara

Instruktion till företag, bekräfta tillhandahållande av periodens vara Instruktion till företag, bekräfta tillhandahållande av periodens vara TANDVÅRDS- OCH LÄKEMEDELSFÖRMÅNSVERKET Box 22520 [Fleminggatan 7], 104 22 Stockholm Telefon: 08 568 420 50, Fax: 08 568 420 99, registrator@tlv.se,

Läs mer

öppna jämförelser 2013 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting

öppna jämförelser 2013 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting öppna jämförelser 2013 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser 2013 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting Du får gärna citera rapportens texter eller diagram

Läs mer

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod

EXAMENSARBETE. Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod EXAMENSARBETE 2006:35 HV Kartläggning av delade tabletter för ATC-kod A02B -medel vid magsår och gastroesofageal refluxsjukdom. Anneli Fältmark Luleå tekniska universitet Hälsovetenskapliga utbildningar

Läs mer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov

Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Beslutsstöd som svarar mot vårdens behov Öppna data kan öppna upp för för nya kreativa lösningar Mikael Hoffmann, läkare och chef för stiftelsen NEPI & Rikard Lövström, distriktsläkare och medlem av Läkarförbundets

Läs mer

Frågor och svar om TLV:s föreskrifter med anledning av apoteksmarknadens omreglering

Frågor och svar om TLV:s föreskrifter med anledning av apoteksmarknadens omreglering 1 (9) Frågor och svar om TLV:s föreskrifter med anledning av apoteksmarknadens omreglering Senast uppdaterat 090709 Allmänt 1 Vilka föreskrifter har TLV gett ut med anledning av apoteksomregleringen? TLVFS

Läs mer

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...

Datum. Bilaga Uppföljning. 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport... Diarienr 1 (7) Bilaga Uppföljning Innehåll 1 Uppföljning...2 1.1 Allmänna förutsättningar...2 1.2 Områden för uppföljning...2 1.3 Hälsovalsrapport...2 2 Former för uppföljning...3 2.1 Vad som skall rapporteras...3

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

öppna jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting

öppna jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting öppna jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting Du får gärna citera rapportens texter eller diagram

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

BESLUT. Datum 2010-06-07

BESLUT. Datum 2010-06-07 BESLUT 1 (5) Datum 2010-06-07 Vår beteckning SÖKANDE ORPHAN EUROPE NORDIC AB Banérgatan 37 115 22 Stockholm SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna 2 (124) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens namn, år och Tandvårds-

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Kommentar till Lagrådsremiss Omreglering av apoteksmarknaden

Kommentar till Lagrådsremiss Omreglering av apoteksmarknaden Stockholm 2009-01-14 Socialdepartementet Sofia Wallström 103 33 STOCKHOLM Kommentar till Lagrådsremiss Omreglering av apoteksmarknaden Regeringen gav Lagrådet i uppdrag att granska lagrådsremissen Omreglering

Läs mer

Antibiotikaresistenta bakterier - en utmaning lokalt och globalt

Antibiotikaresistenta bakterier - en utmaning lokalt och globalt Antibiotikaresistenta bakterier - en utmaning lokalt och globalt Hans Fredlund, docent, smittskyddsläkare Strama Örebro läns landsting och Stramanätverket Laboratoriemedicinska länskliniken/mikrobiologi

Läs mer

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna.

NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby. Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Elidel 1%, kräm ska få ingå i läkemedelsförmånerna. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-05-28 Vår beteckning 245/2004 SÖKANDE NOVARTIS SVERIGE AB Box 1150 183 11 Täby Företrädare: Benny Eriksson SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara

Landstinget Blekinges egen subventionering av läkemedel eller annan vara s egen subventionering av läkemedel eller annan vara Kostnadsfria preventivmedel till folkbokförda kvinnor i Blekinge upp till den dag de fyller 26 år Subventionen omfattar produkter med godkänd indikation

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Ekonomiska analyser. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Ekonomiska analyser Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Sedan 2004 har hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökat med 0,5 procentenheter medan socialtjänstens andel ökat med 0,2 procentenheter.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2010

Läkemedelsförsäljningen i Sverige 2010 1/25 Läkemedelsförsäljningen i Sverige 21 Version januari - december 21 sida Titel Sektion 1 - Läkemedel till människor, övergripande ekonomiska mått 3 Tabell 1:1 Försäljningsvärden 4 Tabell 1:2 Historisk

Läs mer

Landstingsbeslutade subventioner 2015

Landstingsbeslutade subventioner 2015 2015 Landstingets lokala subventioner av läkemedel eller närliggande varor utöver det nationella högkostnadsskyddet. Subventionsgrupper: Antikonception till kvinnor till den dag de fyller 26 år: hormonspiral/implantat

Läs mer

Lätt att jämföra dina resultat med

Lätt att jämföra dina resultat med Lätt att jämföra dina resultat med pvkvalitet.se Sven Engström Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med

Läs mer

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 73-87

Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 73-87 PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 73-87 Tid: 2015-06-22, kl 08:30-09:30 Plats: 79 RJL 2015/ 1106 Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus Slutrapport om receptbelagda läkemedel

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs

Merck Sharp & Dohme Sweden AB (företaget) har ansökt om att nedanstående läkemedel ska ingå i läkemedelsförmånerna och att pris fastställs BESLUT 1 (5) Datum 2014-11-20 Vår beteckning SÖKANDE Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV

Läs mer

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? LEDNINGSKRAFT Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län? EMA Social dept LOK K K K K K K Landstinget i Jönköpings Län K K K K K K K 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Norrbottens

Läs mer

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning för Pronaxen suppositorium. 2013-06-17 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orion Pharma AB Box 520 192 05 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om prishöjning

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Tredje delen; tema Egenansvar och läkemedel av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2006-03-05 Enkätstudie Under hösten har enkäter skickats ut till drygt

Läs mer

ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 650-1454 ana02_7omslag.pmd 3 2002-04-09, 13:35

ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 650-1454 ana02_7omslag.pmd 3 2002-04-09, 13:35 ANALYSERAR 2002:7 Internationell prisjämförelse av storsäljande läkemedel i Sverige 2001 I serien RFV ANALYSERAR publicerar Riksförsäkringsverket sammanställningar av resultat av utrednings- och utvärderinsarbete

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2014

Patientsäkerhetssatsning 2014 Patientsäkerhetssatsning 2014 Utvärdering av antibiotikaförskrivning och landstingens arbete för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer Patientsäkerhetssatsning 2014 UtvuUUtvärdering

Läs mer

öppna jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting

öppna jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting öppna jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar jämförelser mellan landsting Du får gärna citera rapportens texter eller diagram

Läs mer

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp

Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Nyhetsbrev 2 oktober 2011 Södra Älvsborgs Strama-grupp Existensen av det nationella målet på

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo

Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Köp av receptbelagda läkemedel från osäkra källor på internet Läkemedelsverket i samarbete med TNS Sifo Mars 2015 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting

Läs mer

Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin?

Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin? Slutet för landstingens rabattavtal med läkemedelsindustrin? Kammarrätten i Stockholms dom, TLV./. Region Skåne v.v. Stockholm den 27 augusti 2014 Anna Ulfsdotter Forssell / Partner / Advokat Agenda Inledning

Läs mer

VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg

VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE VITAFLO SCANDINAVIA AB BOX 53063 400 14 Göteborg Företrädare: Anders Bergström SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

1 (5) FÖRSÄLJNINGEN AV MIKROBLÄKEMEDEL FÖR DJUR ÖKADE NÅGOT

1 (5) FÖRSÄLJNINGEN AV MIKROBLÄKEMEDEL FÖR DJUR ÖKADE NÅGOT 1 (5) FÖRSÄLJNINGEN AV MIKROBLÄKEMEDEL FÖR DJUR ÖKADE NÅGOT Försäljningen av mikrobläkemedel avsedda för djur har varit föremål för uppföljning i Finland från och med 1995 1. Förbrukningsuppgifterna baserar

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention?

Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? 2013-04-16 Sida 1 av 9 Avdelningen för Vård och Omsorg Bo Claesson Vårt dnr 12/7264 Diskussionsunderlag: Nationellt enhetlig modell för preventivmedelssubvention? Inledning Den 24 november 2011 fick sjukvårdsdelegationen

Läs mer

Delrapport om receptbelagda läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna

Delrapport om receptbelagda läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna Delrapport om receptbelagda läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna September 2014 2 (52) Citera gärna Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets rapporter, men glöm inte att uppge källa: Rapportens

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden?

Är det acceptabelt att expediera dosförpackning, om man lämnar med en bipacksedel till kunden? Frågor och svar från Informationsdagarna för läkemedelsansvariga på apotek (den 23 och 31 oktober 2012). Svar från Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Fråga Är det acceptabelt

Läs mer

Genomgången av läkemedel mot depression

Genomgången av läkemedel mot depression DEPRESSION Genomgången av läkemedel mot depression En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare Anders Wessling Hälsoekonom Joakim Ramsberg Därför gör TLV läkemedelsgenomgångar Det här är en sammanfattning

Läs mer

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel

Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Äldres hälsa riskeras genom ständiga byten av läkemedel Moderator - Eva Fernvall, Apoteket AB Koll på Läkemedel har som mål att: 1. Halvera multimedicineringen

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer