Indikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Indikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare"

Transkript

1 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Antibiotikarecept per 1000 invånare 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte Det finns ett tydligt samband mellan ett lands antibiotikaanvändning och andelen resistenta bakterietyper. Med allt högre antibiotikaanvändning riskerar vi att hamna i en situation där patienter med allvarliga infektioner inte längre kan få effektiv behandling. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det finns ingen uttalad optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) har dock angett 250 expedierade recept per invånare och år som ett långsiktigt mål. Stramas 250-mål är huvudsakligen baserat på en analys av primärvårdsjournaler i Kalmar län, med alla läkarbesök för luftvägsinfektioner mellan år 2000 och Därtill har Strama analyserat patientjournaler från 21 vårdcentraler mellan år 2007 och 2009, omfattande alla läkarbesök för luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner samt hud- och mjukdelsinfektioner (opublicerade data). Handläggningen av varje patientbesök har jämförts med indikationen för antibiotikabehandling enligt de rekommendationer som gäller i dag. Luftvägsinfektioner står för drygt 60 procent, urinvägsinfektioner för 20 procent och hud- och mjukdelsinfektioner för 15 procent av alla antibiotikarecept, och distriktsläkare förskriver 60 procent av alla antibiotikarecept i öppenvården i Sverige. Med de förutsättningarna skulle cirka 250 recept per invånare och år täcka det medicinska behovet av antibiotika, enligt dagens riktlinjer. Strama betonar i beskrivningen av indikatorn att detta mål kan vara en måttstock på länsnivå men att det inte är användbart kopplat till vårdenhet eller motsvarande Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar SMI, landstingen, Strama-nätverk 3. Typ av indikator strukturindikator CBL-kansliet 1 (3)

2 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades 2013, korrigering av ATC-koder 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn visar antalet expedierade antibiotikarecept per 1000 invånare under , uppdelat på kön samt landsting. Antibiotikaförskrivningen har minskat sedan 2006, men den tydligaste förändringen skedde mellan 2006 och De tre stora landstingen (Stockholm, Skåne och Västra Götaland) har en betydligt högre förskrivning av antibiotika än de små landstingen, en trend som varit konstant sedan Det finns troligen inte några relevanta skillnader mellan länen i förekomsten av sjukdomar som behöver behandlas med antibiotika, utöver de skillnader som kan förklaras av åldersfördelning. Därför beror variationen sannolikt på skillnader i organisationen av och tillgängligheten till vård samt på den lokala behandlingstraditionen. 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd, jourmottagningar och liknande. CBL-kansliet 2 (3)

3 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret 8. Teknisk beskrivning I förekommande fall, ålders- och könsstandardisering med 2010 års befolkning. Den geografiska fördelningen har gjorts på personens folkbokföringsort. I måttet ingår även dosrecept men ej förskrivning av djurläkemedel och annan förskrivning utförd av veterinärer. LÄKEMEDEL antibiotika exklusive metenamin ATC-KOD J01 J01XX05 Täljare: Antal uthämtade recept respektive år på antibiotika (J01 exklusive J01XX05 metenamin). Nämnare: Medelbefolkning respektive år hämtat från Statistiska centralbyråns befolkningsstatistik 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

4 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Andelen recept på penicillin V av alla recept på luftvägsantibiotika som förskrevs till barn under 7 år 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte I måttet redovisas andelen recept på penicillin V av alla recept på luftvägsantibiotika som förskrevs till barn under 7 år. Antibiotika bidrar endast blygsamt till läkningsförloppet för de flesta vanliga luftvägsinfektioner hos barn. Undantaget är lunginflammation. Vid antibiotikabehandling av luftvägsinfektion som bedöms behöva behandling med antibiotika är penicillin V, ett smalspektrumantibiotika, i de flesta situationer förstahandsval. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det finns ingen uttalad optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) uppskattar dock att penicillin V ska kunna utgöra 80 procent eller mer av alla luftvägsantibiotika till barn mellan 0-6 år Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar SMI, landstingen, Strama-nätverk 3. Typ av indikator strukturindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades 2013, korrigering av ATC-koder 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn CBL-kansliet 1 (3)

5 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn visar andel uthämtade recept på penicillin V av antibiotika som vanligen används vid luftvägsinfektion i åldersgruppen 0-6 år. Förskrivningen av penicillin V går åt önskvärt håll och variationen mellan landstingen har minskat under perioden men är fortfarande relativt stor. Ett landsting når upp till Stramas föreslagna målnivå. Det är ingen skillnad i andel uthämtade recept mellan flickor och pojkar. Troligen finns inga relevanta skillnader i länen i förekomsten av sjukdomar som behöver behandlas med antibiotika. Möjliga förklaringar till skillnaderna i förskrivning är t.ex. tillgänglighet till vård samt lokala behandlingstraditioner 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd, jourmottagningar och liknande. 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret CBL-kansliet 2 (3)

6 8. Teknisk beskrivning Den geografiska fördelningen har gjorts på personens folkbokföringsort. Helår. LÄKEMEDEL penicillin V doxycyklin amoxicillin amoxicillin med klavulansyra cefalosporiner makrolider ATC-KOD J01CE02 J01AA02 J01CA04 J01CR02 J01DB-DE J01FA Täljare: antal uthämtade recept på penicillin V (J01CE02) till barn 0-6 år under resp. år Nämnare: antal uthämtade recept på doxycyklin (J01AA02), amoxicillin (J01CA04), penicillin V (J01CE02), amoxicillin med klavulansyra (J01CR02), cefalosporiner (J01DB- DE) och makrolider (J01FA) till barn 0-6 år under resp. år. 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

7 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Andelen uthämtade recept på antibiotika inom gruppen kinoloner vid urinvägsinfektioner. 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte I måttet redovisas uthämtade recept på antibiotika inom gruppen kinoloner vid urinvägsinfektioner. Akut cystit (urinvägsinfektion) är i de allra flesta fall ofarligt och cirka 30 procent av patienterna blir spontant symtomfria efter en vecka utan behandling. En antibiotikabehandling syftar i första hand till att förkorta tiden med symtom. Antibiotikagruppen kinoloner bör inte förskrivas vid cystit eftersom spektrumet är onödigt brett med stor risk för resistensutveckling. Andra antibiotika, pivmecillinam, trimetroprim och nitrofurantoin, har i princip inga andra indikationer än nedre urinvägsinfektion. Kinoloner är rimligt att använda vid en komplicerad urinvägsinfektion, men dit räknas bara ett par procent av alla urinvägsinfektioner hos kvinnor. I övrigt finns väldigt få indikationer för kinoloner inom den öppna vården. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det finns ingen uttalad optimal nivå för användningen av antibiotika. Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) uppskattar att kinoloner inte ska stå för mer än 10 procent av alla preparat mot urinvägsinfektioner hos vuxna kvinnor i åldern år. För män betraktas i princip samtliga urinvägsinfektioner som komplicerade, så för dem finns inget särskilt målvärde Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar SMI, landstingen, Strama-nätverk 3. Typ av indikator strukturindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades 2013, korrigering av ATC-koder CBL-kansliet 1 (3)

8 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn visar andelen kinoloner av alla uthämtade recept för läkemedel som används vid urinvägsinfektion hos kvinnor i åldersgruppen år. Det senaste decenniet har det skett en markant minskning av förskrivningen av kinoloner till kvinnor. Variationen mellan landstingen har också minskat successivt, men inget landsting når Stramas föreslagna målnivå. Det är inte möjligt att utifrån informationen i läkemedelsregistret dela upp uttagna läkemedel på förskrivningsorsak och därmed går det inte att avgöra i vilken utsträckning förskrivningen gäller något annat infektionstillstånd än en nedre urinvägsinfektion. Detta bör dock vara en liten del av den totala förskrivningen och andelen urinvägsinfektioner bör vara ungefär densamma i alla landsting. 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd, jourmottagningar och liknande. CBL-kansliet 2 (3)

9 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret 8. Teknisk beskrivning Den geografiska fördelningen har gjorts på personens folkbokföringsort. Helår. LÄKEMEDEL ciprofloxacin norfloxacin pivmecillinam trimetoprim nitrofurantoin ATC-KOD J01MA02 J01MA06 J01CA08 J01EA01 J01XE01 Täljare: Antal uthämtade recept på (ciprofloxacin (J01MA02) + norfloxacin (J01MA06)) till personer år under resp. år Nämnare: Uthämtade recept på pivmecillinam (J01CA08), trimetoprim (J01EA01), ciprofloxacin (J01MA02), norfloxacin (J01MA06) och nitrofurantoin (J01XE01) till personer år under resp. år. 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

10 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå Indikator: Andelen patienter i målgruppen som fått intravenös propplösande läkemedelsbehandling vid stroke. 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö 2. Beskrivning och syfte I måttet redovisas I måttet redovisas patienter som fått intravenös propplösande läkemedelsbehandling vid stroke. Vid hjärninfarkter (propp i hjärnan) har denna typ av behandling en mycket gynnsam effekt genom att risken for död och funktionsnedsättning minskar. Trombolysbehandling har därför en hög prioritet i de nationella riktlinjerna för stroke. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke har angivit målnivåer för denna indikator enligt systemet hög eller måttlig målnivå. Den höga målnivån ska representera en hög ambitionsnivå men vara fullt möjlig att nå. Den måttliga målnivån ska redan ha uppnåtts av ett betydande antal sjukhus. Socialstyrelsen har bedömt att en målnivå på 15 procent eller högre för patienter under 80 år är kliniskt rimlig i nuläget. Den strokekampanj som genomförts i landstingens regi, och som syftar till att få personer med strokesymtom att söka vård i ett tidigare skede, kan sannolikt ge resultatet ytterligare en skjuts uppåt då fler blir aktuella för denna behandling 2.1. Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar landstingen, Riks-Stroke 3. Typ av indikator strukturindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades CBL-kansliet 1 (3)

11 3.2. Datum för planerad revision Årlig översyn tillsammans med Riks-Stroke 4. Presentationsform Longitudinell uppföljning, exempel på diagram nedan. Måttet passar också för regionala jämförelser Stratifiering/Standardisering/Justering Ålders- och könsstandardisering kan användas om regionala skillnader redovisas. 5. Tolkning Indikatorn redovisar patienter som fått intravenös propplösande läkemedelsbehandling vid stroke. Kriterier för insättande av behandling är bland annat att det gått högst 4,5 timmar sedan symtomen började. Riks-Stroke anger gränsen för måttlig måluppfyllnad till 10 procent behandlade patienter, medan hög grad av måluppfyllelse anses vara nådd vid 15 procent. De senaste sex åren har andelen strokepatienter som trombolysbehandlats mer än fördubblats och uppgick år 2012 till närmare 12 procent. 6. Felkällor och observanda Riks-Strokes täckningsgrad visavi patientregistret följs årligen. Täckningsgraden är hög och över 90,5 procent av alla förstagångsfall registrerades 2011, men med viss variation mellan landsting och framförallt mellan sjukhus. 7. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Nationella kvalitetsregistret för stroke, Riks-Stroke CBL-kansliet 2 (3)

12 8. Teknisk beskrivning Ingår gör patienter med strokediagnos I63 (ischemisk stroke), ålder och som var ADL-oberoende vid insjuknandet. Patienter där uppgift om trombolysbehandling eller ej saknas är exkluderade ur nämnaren. Trombolysbehandling som del i klinisk studie ingår. Kvalitetsregistret Riks-Stroke samlar in uppgifter om bland annat patientens situation vid insjuknandet, under sjukhusvistelsen och följer upp patienten med en telefonenkät (vanligen) efter tre månader. Alla akutsjukhus som vårdar strokepatienter deltar i Riks-Stroke, samt även några ytterligare enheter. Täljare: Antal patienter definierade enligt nämnaren som trombolysbehandlats. Nämnare: Patienter med strokediagnos (ICD 163, ischemisk stroke) under 2012 och som dessutom var o mellan år o ADL oberoende vid insjuknandet. 9. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 3 (3)

13 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå: efterlevnad av subventionsbegränsningar Indikatorn är i användning och uppdateras enligt plan 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö Arbetsgruppernas uppdrag är följande: Varje indikatorgrupp gör en inventering för att se vilken uppföljning som pågår inom området, vilka möjliga synergi- och samordningsvinster som kan finnas gentemot andra aktiviteter utanför strategin. Indikatorgrupperna definierar de indikatorer projektgruppen föreslagit där slutresultatet är mätbara mått. Föreslå prioritering mellan indikatorerna baserat på mätbarhet och angelägenhetsgrad samt tidplan för när indikatorerna kan tas fram. Respektive indikatorgrupp förväntas ha en dialog med andra berörda aktörer vid utveckling av specifika indikatorer. Arbetet leds och koordineras av CBL-kansliet på Läkemedelsverket. 2. Beskrivning och syfte TLV beslutar i vissa fall att ett läkemedel ska subventioneras och ingå i högkostnadsskyddet endast för ett visst användningsområde eller en viss patientgrupp, så kallad begränsad subvention. I dessa fall har läkemedlets pris och effekt endast visat sig vara kostnadseffektiva för det avgränsade användningsområdet eller den specifika patientgruppen. Indikatorn avser att mäta hur väl dessa subventionsbegränsningar fungerar i praktiken. Andelen av användningen som sätts in enligt begränsningen är ett mått på hur kostnadseffektiv läkemedelsanvändningen inom det aktuella segmentet är. CBL-kansliet 1 (5)

14 2.1. Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Subventionsbegränsningarna framgår i de beslut om subvention som fattas för de enskilda läkemedlen som inkluderas i analysen Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar TLV har utvecklat indikatorn i samarbete med SBU, LIF, SKL och Socialstyrelsen. Metodiken för att mäta efterlevnad till enskilda läkemedels begränsningar har tagits fram i samarbete med representanter för landstingen och har hämtat in synpunkter från berörda företag och myndigheter. Urvalet av vilka läkemedels subventionsbegränsning gjordes i samband med landstingen. 3. Typ av indikator processindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet introducerades Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades Datum för planerad revision CBL-kansliet 2 (5)

15 4. Presentationsform Mellan olika produkttyper finns det en stor variation i andelen nyinsättningar som sker inom subventionsbegränsningen. Det kan bland annat bero på skillnader i innebörden av begränsningen eller skillnader i förskrivar- och patientkategorier. En indikator bör sammanfatta hur efterlevnad till subventionsbegränsningarna utvecklas över tid. Förändringar i efterlevnad för enskilda produkter redovisas därför i tabellform och sammanfattas, se nedan. Försäljning 2013 Efterlevnad subventionsbegränsning, riket Förändring under aktuellt år (2014) Substans Användningsområde Volym (milj.kr AUP) Kostnad (AUP/DDD) 2014 (andel) 2013 (andel) 2012 (andel) Andel begr. liraglutid diabetes % 96 % 97 % Incidens sitagliptin diabetes % 95 % 95 % ezetimib höga blodfetter % 93 % 92 % insulin detemir diabetes % 90 % 90 % bupropion depression % 87 % 88 % rosuvastatin höga blodfetter % 87 % 87 % agomelatin depression % 84 % 85 % insulin glargin diabetes % 82 % 81 % tapentadol smärta % 57 % 58 % pregabalin smärta, ångest % 51 % 51 % naloxon, oxikodon smärta % 16 % 19 % Kriteriet för att efterlevnad till enskild produkts begränsning ska registreras som ökande (grön) är om andelen nyinsatta patienter inom subventionsbegränsning ökar. För att den ska tolkas som minskande (röd) ska det finnas en minskande andel och neutral eller ökande incidens av användningen. Detta eftersom en minskning i incidens kan vara en effekt av ökad efterlevnad till andrahandsbegränsning; man inleder med förstahandsbehandlingen och sätter aldrig in det begränsade alternativet. Målet för indikatorn är att antalet produkter där efterlevnaden till subventionsbegränsningen är ökande är fler än de där den är minskande Stratifiering/Standardisering/Justering Bedömningen av om andel och incidens är ökande, neutrala eller minskande görs via linjär regression av utvecklingen över en 24 månadersperiod med upplösningen 1 månad. Regressionsanalysen baserar sig på den sammanställning av efterlevnad över tid som uppdateras regelbundet av TLV och publiceras på Ingen övrig justering görs. CBL-kansliet 3 (5)

16 5. Tolkning Indikatorn anger hur utvecklingen av efterlevnaden till de subventionsbegränsningar som prioriterats varit under de två gångna åren. Målet för indikatorn är att antalet produkter där efterlevnaden till subventionsbegränsningen är ökande är fler än de där den är minskande. Indikatorn anges då som grön och vid övervikt av negativ utveckling röd. 6. Felkällor och observanda Läkemedelsregistret omfattar inte läkemedel ordinerade i slutenvård eller dispenserade från läkemedelsförråd. Läkemedelsregistret saknar också uppgifter om förskrivningsorsak. Vidare innehåller läkemedelsregistret endast information om läkemedel som är uthämtade från apoteket, vilket kan medföra en underskattning av mängden förskrivna läkemedel. Vissa av dessa felkällor har en påverkan på den absoluta nivån av efterlevnad för enskilda produkter och/eller påverkar ranking mellan enskilda landsting om en sådan görs. Vid en utvärdering av utveckling över tid nationellt blir påverkan sannolikt mindre. 7. Utvecklingslinjer för indikatorn Indikatorn ses över vid varje tillfälle då den tas fram (en gång årligen). Översynen gäller vilka produkter som ingår i analysen samt utveckling av metod för att bedöma utveckling av efterlevnad och incidens. 8. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. SCB:s befolkningsstatistik Underliggande variabler som indikatorn är beroende av Se metodbeskrivning för respektive produkt på n.a. 9. Relaterade indikatorer 10. Teknisk beskrivning Ange hur populationen som ingår i beräkningen avgränsas De patienter som inkluderas i analysen är de som nyinsätts på de analyserade produkterna. Nyinsättning definieras av att man ej expedierats läkemedlet tre år tillbaka i tiden Ange hur täljare och nämnare definieras Se metodbeskrivning för respektive produkt på Ange måttenhet Efterlevnad: Andel (procent) av nyinsatta patienter som expedierats förstahandsalternativ. Incidens: antal nyinsatta i relation till befolkningsantal det aktuella året. CBL-kansliet 4 (5)

17 10.4. Ange specifika koder som används för definitionen om kodsystem ingår Sjuställig ATC-kod Programkod och källhänvisningar Se metodbeskrivning för respektive produkt på Se nedan för programkod (R) för regressionsanalys av den sammanställning som presenteras på webbsidan: # Använd den excelfil som ligger på # Beräkna trend för efterlevnad och incidens. setwd("c:/users/lol/desktop/r/nls indikator") library(plyr) efterlevnad <- read.csv("efterlevnad sept.csv", sep=";", dec=",", stringsasfactors=f) # Gör period till tidsenhet efterlevnad$period = as.date(efterlevnad$period) efterlevnad <- subset(efterlevnad, Län == "RIKET" & Period>as.Date(" ")) options("scipen"=100, "digits"=4) efterlevnad$andel_inom_begr_grundanalys_rull_1 <- efterlevnad$inom_begr_grundanalys / efterlevnad$månads.incidens efterlevnad$månadsincindens.per.tusen <- efterlevnad$månads.incidens / (efterlevnad$befolkning/1000) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.efterlevnad = coef(summary(lm(andel_inom_begr_grundanalys_rull_1 ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Estimate"]) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.efterlevnad.p.varde = coef(summary(lm(andel_inom_begr_grundanalys_rull_1 ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Pr(> t )"]) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.incidens = coef(summary(lm(månadsincindens.per.tusen ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Estimate"]) efterlevnad <- ddply(efterlevnad,.(atc), transform, lm.trend.incidens.p.varde = coef(summary(lm(månadsincindens.per.tusen ~ Period+as.factor(format(Period,"%m")))))["Period", "Pr(> t )"]) write.csv2(efterlevnad, file=paste("nls indikator efterlevnad ", Sys.Date())) 11. Appendix 1 Revisionshistorik CBL-kansliet 5 (5)

18 Beskrivning läkemedelsindikatorer Dokumentversion Uppföljning av nationella läkemedelsstrategin på mål- och insatsnivå: Följsamhet till periodens vara Indikatorn är i användning och uppdateras enligt plan 1. Bakgrund I samordningsuppdraget som CBL-kansliet på Läkemedelsverket (LV) har för Nationella läkemedelsstrategin (NLS) ingår uppföljning av strategin både på mål- och insatsnivå. Högnivågruppen har beslutat att uppdra till sin expertgrupp att göra en genomgång av de befintliga indikatorerna och föreslå vidareutveckling av uppföljningen. För detta uppdrag har följande fyra arbetsgrupper tillsatts: 1. Medicinska resultat och patiensäkerhet i världsklass och Jämlik vård 2. Kostnadseffektivitet 3. Attraktivitet för innovation 4. Miljö Arbetsgruppernas uppdrag är följande: Varje indikatorgrupp gör en inventering för att se vilken uppföljning som pågår inom området, vilka möjliga synergi- och samordningsvinster som kan finnas gentemot andra aktiviteter utanför strategin. Indikatorgrupperna definierar de indikatorer projektgruppen föreslagit där slutresultatet är mätbara mått. Föreslå prioritering mellan indikatorerna baserat på mätbarhet och angelägenhetsgrad samt tidplan för när indikatorerna kan tas fram. Respektive indikatorgrupp förväntas ha en dialog med andra berörda aktörer vid utveckling av specifika indikatorer. Arbetet leds och koordineras av CBL-kansliet på Läkemedelsverket. 2. Beskrivning och syfte Periodens vara är de generiskt utbytbara läkemedel som har lägst pris och som apoteken ska erbjuda sina kunder när de byter ut läkemedel. Varje månad utses en periodens vara i varje förpackningsstorleksgrupp. Det företag vars produkt är periodens vara ska tillhandahålla den till alla Sveriges apotek. Indikatorn mäter hur ofta apoteken expedierar Periodens Vara (PV) och vilka merkostnader det leder till när det expedieras andra varor än Periodens Vara. Detta ger ett mått för hur väl systemet med Periodens Vara fungerar och hur mycket man potentiellt kunde spara om systemet fungerade optimalt. Det finns ett flertal aktörer som gemensamt har möjlighet att förbättra följsamheten till generiskt utbyte. Exempelvis så har apoteken ansvar för att inköpsfunktion och lagerstyrning är välfungerande och generikatillverkare har ansvar för att tillhandahålla produkterna under hela perioden för att apoteken inte CBL-kansliet 1 (4)

19 ska tvingas expediera andra dyrare varor. Detta ger vid handen att måttet på följsamhet till periodens vara är ett brett resultatmått på flera olika aktörers prestation Bakomliggande riktlinjer eller studier som motiverar måttet Generellt önskas en hög följsamhet till Periodens Vara då detta leder till minskade kostnader för läkemedelsanvändningen. Någon fastställd målnivå för denna indikator har dock inte fastlagts, och den påverkas av både felförsäljning och användningen av kryss. TLV har under 2013 gjort en granskning av apotekskryssen och har konstaterat stora skillnader mellan olika kedjors användning av dessa. Detta påverkar direkt följsamheten till Periodens Vara och är därmed också en faktor som bör följas kontinuerligt, vilket TLV kommer att göra Andra berörda myndigheter/organisationer/specialistföreningar 3. Typ av indikator Processindikator 3.1. Datum när kvalitetsmåttet introducerades Datum när kvalitetsmåttet senast reviderades Datum för planerad revision Presentationsform 100% Följsamhet till Periodens Vara över tid 90% 80% 70% 60% 50% Felförsäljning kryss, Patient kryss, Förskrivare kryss, Apotek Slutförsäljning (periodens vara) Periodens vara Indikatorn visar andel expedierade förpackningar inom periodens vara systemet som uppfyller definitionen av periodens vara vid expeditionstillfället (gröna staplar) varje månad. Även andel expedierade förpackningar som av olika skäl inom ramen för lagstiftningen ej bytts ut anges (apotekskryss, förskrivarkryss och patient avstår byte) redovisas. Återstående andel är felförsäljning. CBL-kansliet 2 (4)

20 Dessutom räknas merkostnad/månad på felförsäljningen (och försäljning med kryss) Merkostnad per månad p.g.a. avvikelse från periodens vara Kostnad Felförsäljning Kostnad kryss, apotek Kostnad kryss, patient Kostnad kryss, förskrivare Stratifiering/Standardisering/Justering Ingen stratifiering eller justering görs 5. Tolkning Indikatorn anger hur försäljningen av periodens vara ändras över tid. 6. Felkällor och observanda Apoteken använder sig av olika expeditionsstöd som hanterar expeditioner på delvis olika sätt, vilket påverkar indikatorn. Indikatorn påverkas också av läkemedelsföretags/distributörs agerande (leverans av PV ut till apoteken) 7. Utvecklingslinjer för indikatorn 8. Datakällor som kvalitetsindikatorn är beroende av Data från E-hälsomyndigheten (apotekens försäljning) som det framstår i BI Apotek Underliggande variabler som indikatorn är beroende av NA 9. Relaterade indikatorer CBL-kansliet 3 (4)

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2013 Rapporten inkluderar årsstatistik för 2013. 2014-01-24 2 Bilder 4-13 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept 2014-01-24 jan-06 mar-06 maj-06 jul-06

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 4 2015 2 Bilder 4-12 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 2015 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 3 2016 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier. Antibiotika försålt på slutenvårdsrekvisition

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 2 2015 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07 mar-07 maj-07 jul-07 sep-07 nov-07 jan-08

Läs mer

Antibiotikastatistikkvartalsrapport

Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 Antibiotikastatistikkvartalsrapport 1 2016 2 Bilder 4-11 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept Statistiken inkluderar alla förskrivarkategorier Antibiotika försålt på slutenvårdsrekvisition

Läs mer

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012 Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2012 Publicerat på SMI:s hemsida den 27/7-2012 Bilder 3-9 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 3. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad,

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 2014 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 4 214 Öppenvård och sjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per 1 invånare och län 212-214 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011 Kvartalsstatistik från SMI kvartal 2, 2011 Bilder 2-8 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2016 Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 216 Öppenvård och sjukhus 14 Uthämtade antibiotikarecept per 1 invånare och år för olika åldersgrupper i Sverige 12 Recept / 1 invånare och år 1

Läs mer

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 2 2013. Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013

Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 2 2013. Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013 Antibiotikastatistik- kvartalsrapport 2 2013 Publiceras på SMI:s hemsida under augusti 2013 Bilder 3-10 redovisar statistik för antibiotika försålt på recept jan-06 mar-06 maj-06 jul-06 sep-06 nov-06 jan-07

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 1 2012

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 1 2012 Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartalsrappport 1 2012 450 400 350 Uthämtade antibioitkarecept (J01 exkl metenamn per län) Källa: Concise, Apotekens Serivece AB Linjen indikerar det nationella patientsäkerhetsmålet

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport Öppenvård och sjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Kvartalsrapport 3 2016 Öppenvård och sjukhus 400 350 300 Uthämtade antibiotikarecept* per län 2013-10 - 2016-09 Källa: Concise, e-hälsomyndigheten Linjen indikerar

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartal 3-21 Antal uthämatde antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) per län 29-1 till 21-9 jämfört med föregående period 5 45 4 Linjen indikerar målvärdet på 5 års sikt enligt

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartal 1 211 Antal uthämatde antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) per län 5 45 4 Linjen indikerar det nationella målvärdet till år 214. april 28 - mars 29 april 29 - mars

Läs mer

Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010

Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010 Kvartalsrapport från Strama kvartal 1, 2010 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika(J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer

Luftvägsinfektioner upprepade kurer Luftvägsinfektioner upprepade kurer Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus

Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport 2013 Öppenvård och akutsjukhus Antibiotikaförbrukning i Stockholms län (SLL) Årsrapport Öppenvård och akutsjukhus 45 4 35 Uthämtade antibiotikarecept* per län - Linjen indikerar det nationella patientsäkehetsmålet Recept / 1 invånare

Läs mer

Dagordning Stramamöte 140205

Dagordning Stramamöte 140205 Dagordning Stramamöte 140205 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 13-12-03 3. Budget för Stramas arbete 2014 4. Regeringens och SKL:s patientsäkerhetssatsning Aktuella resultat

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika(J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 1, 2009 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader tillbaka.

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013

Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt. Europeiska Antibiotikadagen 2013 Tillsammans kan vi göra skillnad både på individnivå och globalt Europeiska Antibiotikadagen 2013 18 november Antibiotikaresistens är en ekologisk och gemensam fråga! Effektiva antibiotika en förutsättning

Läs mer

Antibiotikastatistik. Nationell kurs i Strama arbete. Jenny Hellman, apotekare. Smittskyddsinstitutet. jenny.hellman@smi.se

Antibiotikastatistik. Nationell kurs i Strama arbete. Jenny Hellman, apotekare. Smittskyddsinstitutet. jenny.hellman@smi.se Antibiotikastatistik Nationell kurs i Strama arbete Jenny Hellman, apotekare Smittskyddsinstitutet jenny.hellman@smi.se Nationell övervakningen av antibiotikaförbrukning - Apotekens Service AB, Concise

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008

Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008 Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande medelvärde för 12 månader. Luftvägsantibiotika,

Läs mer

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 4 2011

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartalsrappport 4 2011 Antibiotikaförbrukning i SLL Kvartalsrappport 4 2011 Recept / 1000 invånare 500 450 400 350 300 250 200 150 Antal uthämtade antibiotikarecept (J01 exkl metenamin) per län 2009-2011 Linjen indikerar det

Läs mer

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln

Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln Datum Diarienummer 1 (5) 2013-12-10 3669/2013 Till berörda företag Angående delredovisning av uppnådda besparingar inom ramen för 15-årsregeln TLV publicerar nu en lista över för vilka prissänkningar som

Läs mer

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2010

Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2010 Kvartalsstatistik från SMI kvartal 4, 2010 Bilder 2-10 redovisar statistik för antibiotika förskrivet på recept: 2. Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, samt glidande

Läs mer

Indikatorbeskrivningar

Indikatorbeskrivningar beskrivningar Öppna Jämförelser 2014 Läkemedelsbehandlingar Jämförelser mellan landsting 1Fråga om patienten använder andra läkemedel Frågade läkaren eller någon annan ur personalen dig om andra läkemedel

Läs mer

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON S M I T T S A N T INFORMATION FRÅN SMITTSKYDD I NORRBOTTEN SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 89 LULEÅ, TELEFON 92-28 43 3 Nr 2 25 INNEHÅLL Antibiotikaförbrukning i Norrbotten...1 Antibiotikaförbrukning

Läs mer

Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått inom den nationella läkemedelsstrategin

Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått inom den nationella läkemedelsstrategin Uppföljning och utveckling av indikatorer och mått inom den nationella läkemedelsstrategin Indikatorgrupp 1: Medicinska resultat och patientsäkerhet i världsklass och Jämlik vård CBL-rådsmöte 2014-09-23

Läs mer

Urinvägsantibiotika till kvinnor, 18år eller äldre, 2000-2012

Urinvägsantibiotika till kvinnor, 18år eller äldre, 2000-2012 Urinvägsantibiotika till kvinnor, 18år eller äldre, -12 Urinvägsantibiotika, kvinnor 18 år eller äldre, Sverige recept/1 invånare och år Källa: Apoteket AB, Xplain (-8), Apotekens service AB, Concise(9-12)

Läs mer

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV

Utbyte av läkemedel. Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Utbyte av läkemedel Sofie Berge och Karin Andersson Utredare, TLV Innehåll Första timmen: Läkemedelsverket (LV) Andra timmen: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) TLV:s uppdrag, organisation och

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 212 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin) via recept 21-212, per län. Källa: Apotek ens Service AB 21 211 212 Västra Götaland

Läs mer

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen

Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014. Regionala Strama Västra Götalandsregionen Rapport antibiotikaförskrivning till och med kvartal 2 2014 Regionala Strama Västra Götalandsregionen Sammanfattning Västra Götalandsregionen: Antalet antibiotikarecept förskrivna till invånare i VGR har

Läs mer

Halland stora förändringar strategier och förklaringar

Halland stora förändringar strategier och förklaringar Europeiska antibiotikadagen 18/11 2008 Halland stora förändringar strategier och förklaringar Mats Erntell och Cecilia Stålsby Lundborg 1 Gävleborg Jämtland Dalarna Västerbotten Hela Sverige Hälsa Sjukvård

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara

Integrationshandledning Läkemedel inom förmånssystemet och periodens vara Läkemedel inom förmånssystemet och periodens Innehållsförteckning Syfte... 2 Terminologi... 2 Bakgrund... 2 Innehåll... 4 Integration & presentation... 4 Teknisk dokumentation... 4 Sid 1/5 Syfte Information

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2015. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 2015. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m juni 215 Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Öppenvårdsförsäljning antibiotika (J1 exkl metenamin) Recept/1 inv/12 månader (juli - juni), Insikt,

Läs mer

Verksamhetsresultat årsrapport 2013

Verksamhetsresultat årsrapport 2013 Verksamhetsresultat årsrapport 213 Vårdval Norrbotten Antal listade per hälsocentral 31/12 213 16 14 12 1 8 6 4 2 BILD 2 1,2 Ålderkapiteringskvot 31/12 213 1,,8,6,4,2, BILD 3 CNI-kvot 31/12 213 1,2 1,,8,6,4,2,

Läs mer

Verksamhetsresultat årsrapport 2012

Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Verksamhetsresultat årsrapport 2012 Vårdval Norrbotten Landstingsdirektörens stab BILD 1 Antal listade per vårdcentral 31/12 2012 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Harads Björknäs Sensia Landstingsdirektörens

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Strama Jönköping Kvartalsrapport

Strama Jönköping Kvartalsrapport Kvartalsrapport Kvartal 1 2015 Antibiotikarecept/ 1000 invånare J01 (exkl. J01XX05) Rullande 12 mån. Region Jönköpings län Riket Mål för RJL 400 350 300 250 200 150 100 50 0 200 Antibiotikarecept per 1000

Läs mer

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet

Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Rationell användning av antibiotika - en fråga om patientsäkerhet Per-Åke Jarnheimer, överläkare Smittskydd och Vårdhygien Thomas Neumark, disktriktsläkare/forskare Ola Nordqvist, apotekare och Stramakoordinator

Läs mer

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning

Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Om Strama, resistens och antibiotikaförskrivning Strama Stockholm Annika Hahlin 2015-11-12 Sidan 1 Strama - vad är det? STrategigruppen för Rationell Antibiotikaanvändning och Minskad Antibiotikaresistens

Läs mer

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015

Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Regionens hus Ansvarig Andreas Lägermo Titel Strama-koordinator Fastställt 2015-02-06 Verksamhetsplan för Strama Jönköping 2015 Övergripande mål Att arbeta med att sammanställa och aktivt förmedla kunskap

Läs mer

Dagordning Stramamöte 150915

Dagordning Stramamöte 150915 Dagordning Stramamöte 150915 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 15-05-20 3. Rapport från möte mellan Nationella kompetensgruppen Strama och lokala Strama 15 09 10. Vad

Läs mer

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008

Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på sjukhus? PPS 2003, 2004, 2006 och 2008 Mats Erntell och Gunilla Skoog, Strama-Slutenvård Bakgrund Strama har genomfört fyra deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet 2014-01-13 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Handlingsplanens insatsområden... 4 Redovisning av

Läs mer

BESLUT. Datum

BESLUT. Datum BESLUT 1 (8) Datum 2012-05-07 Vår beteckning FÖRETAG Eli Lilly Sweden AB Box 721 169 27 Solna SAKEN Omprövning av beslut inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar

Läs mer

Programråd Strama. Aktiviteter 2016

Programråd Strama. Aktiviteter 2016 Stramamöte 160517 Agenda 160517 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 16-02-16 3. Programråd Strama. Pågående och kommande aktiviteter 2016 4. Regeringens nya strategi mot

Läs mer

Analysgruppen, kvartalsrapporter, hemsidan, nyhetsmail, kvalitetsindikatorer, Stramas förskrivningsmål

Analysgruppen, kvartalsrapporter, hemsidan, nyhetsmail, kvalitetsindikatorer, Stramas förskrivningsmål Analysgruppen, kvartalsrapporter, hemsidan, nyhetsmail, kvalitetsindikatorer, Stramas förskrivningsmål Strama apotekarnätverksträff 7 december 2010 Jenny Hellman Stramas Analysgrupp Stramas Analysgrupp

Läs mer

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg.

Läkemedelsförmånsnämndes avslår ansökan om prishöjning för Furadantin tabletter 50 mg. BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE RECIP AB Lagervägen 7 136 50 Haninge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämndes

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Biosimilarer Vad är det?

Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Biosimilarer Vad är det? Introduktion Läkemedel är en viktig del av en god hälso- och sjukvård. Traditionellt har läkemedel tillverkats på kemisk väg men under de senaste decennierna

Läs mer

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008

Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker. Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008 Förslag till övervakningssystem för antibiotikaförsäljning och förskrivningsorsaker Gunilla Skoog, apotekare Strama 18 november 2008 Uppdraget en översyn av existerande nationella system för övervakning

Läs mer

TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden 12/5/2011 TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN

TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden 12/5/2011 TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN TLVS UPPDRAG PÅ DEN OMREGLERADE APOTEKSMARKNADEN 2011-11-28 1 TLVs ansvar på den omreglerade apoteksmarknaden Nivå och konstruktion av den ersättning som apoteken erhåller för sitt uppdrag Generiskt utbyte

Läs mer

Generiska läkemedel. Same same different name

Generiska läkemedel. Same same different name Generiska läkemedel Same same different name Vad är generika? de 5 miljarder som samhället sparar årligen på generika motsvarar 11 000 sjuksköterskor* *(inkl. sociala avgifter) En del patienter som står

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna

Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vårt apoteksuppdrag 2 Vår vision: Mesta möjliga hälsa för skattepengarna Vi reglerar apoteksmarknaden Vi styr apoteksmarknaden bland annat genom reglerna för det generiska utbytet. Vi är en av flera myndigheter

Läs mer

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010

Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Primärvårdens Infektionsdatabas, PRIS, 2010 Antal enheter, antal listade, 2010 56 vårdcentraler - 32 från Stockholmsområdet - 24 från övriga landet 528 932 listade - 348 982 från Stockholmsområdet - 179

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009 Det här gör TLV TLV är en myndighet under Socialdepartementet Beslutar om pris på

Läs mer

Dagordning Stramamöte

Dagordning Stramamöte Dagordning Stramamöte 150217 1. Val av sekreterare för mötet 2. Genomgång av protokoll från mötet 14-12-09 3. Strama-NSK uppdatering 4. Rapport från första mötet i Folkhälsomyndighetens samverkansgrupp

Läs mer

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 2014-02-19 Inledning Här får du översiktlig bild av sjukvårdens

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin CBL-kansliet 2014-12-08 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdraget... 4 Handlingsplanens insatsområden... 4 Redovisning av

Läs mer

Vi ligger tvåa i riket, oavsett veterinärer med eller ej! Rullande 12 ligger vi trea men fyra om veterinärrecepten är med.

Vi ligger tvåa i riket, oavsett veterinärer med eller ej! Rullande 12 ligger vi trea men fyra om veterinärrecepten är med. Antibiotikastatistiken ser bra ut för recept jan-juli 216 Vi ligger tvåa i riket, oavsett veterinärer med eller ej! Rullande 12 ligger vi trea men fyra om veterinärrecepten är med. Vi har näst störst minskning

Läs mer

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet.

Kontaktpersoner för punktprevalensstudierna är Gunilla Skoog, Folkhälsomyndigheten och Mats Erntell, ordförande i Stramarådet. Tidigare nationella Strama planerade och koordinerade fyra punktprevalensstudier på svenska sjukhus. Den 1 juli 2010 överfördes det tidigare nationella Stramas regeringsuppdrag till Smittskyddsinstitutet,

Läs mer

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas

PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas PRIS Primärvårdens Infektionsdatabas 07-11 Primärvårdens FoU-enhet Jönköping Sven Engström Alla vårdcentraler som har RAVE inbjuds att delta. På mindre 4. Fyll än i datumintervallet 5 minuter skapas ovan

Läs mer

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund

Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens. Regelverk och bakgrund Utbyte av läkemedel med generisk konkurrens Regelverk och bakgrund Reglerna för generiskt utbyte har vidareutvecklats Generiskt utbyte sedan 2002 Uppdaterade regler 2009 med anledning av att den svenska

Läs mer

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4

Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 ehälsoinstitutet Epidemiologi/ Evidensbaserad medicin Del 4 Grundläggande farmakoterapi Tora Hammar, tora.hammar@lnu.se Fil. Dr biomedicinsk vetenskap, leg. receptarie Del 4 Informationskällor Läkemedelsregistret

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23)

Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-05-22 S2013/3153/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Ersättning vid läkemedelsskador och miljöhänsyn i läkemedelsförmånerna (SOU 2013:23) Sammanfattning

Läs mer

Med stöd av 21 förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. föreskrivs följande.

Med stöd av 21 förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. föreskrivs följande. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets författningssamling Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets föreskrifter och allmänna råd om ansökan och beslut om läkemedel och varor som förskrivs i födelsekontrollerande

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket

Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket Samordning och uppföljning av genomförandet av den nationella läkemedelsstrategin Läkemedelsverket 2011-12-13 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751 03 Uppsala, SWEDEN Besöksadress/Visiting address:

Läs mer

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 17316090HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid

Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Omprövad subvention av ARB-läkemedel som innehåller losartan eller kombinationen losartan och hydroklortiazid Presenterades 9 mars 2011 Besluten träder i kraft den 1 maj 2011 Bakgrund TLV inledde en omprövning

Läs mer

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel

Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Maj 2013 Uppföljningsparametrar - öppenvårdsläkemedel Norrbottens Läkemedelskommitté har, tillsammans med adjungerade experter från länets sjukvård, och på begäran från Styrgrupp Läkemedel tagit fram en

Läs mer

Tillsammans tar vi nästa steg

Tillsammans tar vi nästa steg Tillsammans tar vi nästa steg Europeiska Antibiotikadagen 2012 Strama Stockholm 18 november I Sverige: En nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens har bildats Ett regeringsuppdrag till Socialstyrelsen

Läs mer

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen

Landstingsdirektörens stab Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad Kristine Thorell Anna Lengstedt. Landstingstyrelsen Landstingsdirektörens stab 2015-01-09 Dnr Patientsäkerhetsavdelningen Reviderad 2015-01-12 Kristine Thorell Anna Lengstedt Landstingstyrelsen För en bättre läkemedelsanvändning i Landstinget Blekinge Sammanfattning

Läs mer

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna

Slutrapport om receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna YTTRANDE Vårt dnr: 2015-08-28 Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälso- och sjukvård Susanna Eklund Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Slutrapport

Läs mer

Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23

Pris, tillgång och service - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23 - fortsatt utveckling av läkemedels- och apoteksmarknaden HSU 2013-01-23 Innehåll Läkemedels- och apoteksutredningen Regionens beredningsprocess Utredningens förslag Förslag till synpunkter från Västra

Läs mer

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009

Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 HSN 2009-10-22 P 14 1 (1) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning ANMÄLAN 2009-09-24 HSN 0909-0858 Handläggare: Gunilla Thörnwall Bergendahl Rapport över antibiotikaanvändningen i SLL 2009 Ärendet Vid

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen

Läs mer

Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011

Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011 Stora kostnader men marginell nytta Norrländska läkemedelsdagarna 2011 Karl Arnberg Om mig Karl Arnberg Nationalekonom, utbildad vid Lunds universitet Jobbat som hälsoekonom på TLV sedan 2004 Jobbar huvudsakligen

Läs mer

Läkemedelsdata i Sverige Läkemedelsregistret Lagstiftningar Andel av befolkningen i registret Användningsområden Vad finns i registret?

Läkemedelsdata i Sverige Läkemedelsregistret Lagstiftningar Andel av befolkningen i registret Användningsområden Vad finns i registret? Läkemedelsdata i Sverige Läkemedelsregistret Workshop individdata läkemedel 2011-10-17 19 Katarina Baatz Lagstiftningar Andel av befolkningen i registret Lagen om receptregister (1996:1156) Utan pnr f.o.m.

Läs mer

Kvartalsstatistik från Strama. kvartal 3, 2008

Kvartalsstatistik från Strama. kvartal 3, 2008 Kvartalsstatistik från Strama Antibiotika som förskrivs på recept: kvartal 3, 2008 Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde för 12 månader. Antibiotika

Läs mer

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning

Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning MIRA-projektet Nya mått och metoder för att nationellt upptäcka eventuell underförskrivning Stramadagen 2014 Jenny Hellman, Folkhälsomyndigheten Projektgruppen: Bo Aronsson, Otto Cars, Mats Hedlin, Jenny

Läs mer

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006

Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 STRAMASTUDIER I KORTHET Hur används antibiotika på ditt sjukhus? PPS 2003, 2004 och 2006 Projektledare: Mats Erntell, Smittskydd Halland Bakgrund Strama genomförde 2003, 2004 och 2006 deskriptiva punktprevalensstudier,

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Beskrivning av tillämpade mått

Beskrivning av tillämpade mått Giltig från 20160501 av tillämpade mått i uppdragsspecifikationen Vårdval primärvård 2016 (varav de mått som ingår i ersättningen för kvalitetsmål 2016 utgör en del). Sammanställd av Roland OlofssonDolk

Läs mer

Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008

Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008 Kortfattad rapport av läkemedelsförsäljningen 2008 Rapporten redovisar kortfattat de viktigaste förändringarna i läkemedelsförsäljningen under 2008. Utförligare information finns på Apoteket AB:s hemsida

Läs mer

Leveranssäkerhet för periodens vara 1 november 2014 till 1 augusti Augusti 2015

Leveranssäkerhet för periodens vara 1 november 2014 till 1 augusti Augusti 2015 Leveranssäkerhet för periodens vara 1 november 01 till 1 augusti 015 Augusti 015 Uppföljning av bekräftelse av tillhandahållande Följande bilder visar apotekens tillgänglighet till periodens vara 1 november

Läs mer

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning

Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner. 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Patientsäkerhet Strama, Vårdrelaterade infektioner 2 nya verktyg för att mäta vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning Bakterier är experter på att anpassa sig Överstiger antalet människor

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter

Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Frågor och svar TLV:s omprövning av subvention för läkemedlet Nexium, enterotabletter Offentliggörs 101020 TLV:s utredning och beslut om subvention av Nexium 1.Vad har TLV kommit fram till i omprövningen

Läs mer