Vägledning vid rapportskrivning inom Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi

Transkript

1 Vägledning vid rapportskrivning inom Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Uppdaterad

2 D enna vägledning för rapportskrivning har sammanställts i syfte att skapa en enhetlig utformning av de rapporter och skriftliga arbeten som framställs inom Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi, vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Grundstrukturen på rapporter, arbeten och uppsats som skrivs under utbildningen är densamma, men observera att vilka rubriker och vilket innehåll (se punkten Grundstruktur nedan) som bör ingå kan variera mellan kurser på olika nivåer och beslutas av respektive kursledare. Begreppen text, rapport, uppsats och arbete används synonymt. Det finns en uppsjö av litteratur på området, men dessa rekommendationer bygger framförallt på böckerna Rainer Nyberg Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar (2000), Robert A Day och Barbara Gastel How to write and publish a scientific paper (2006) samt Bo Davidsson och Runa Patel Forskningsmetodikens grunder (2003). Att tänka på vid rapportskrivning En nyckelfaktor i vetenskapligt skrivande är klarhet. Detta gäller samtliga steg i processen, exempelvis hur problemformuleringen beskrivs, språkanvändning, tydlig beskrivning av metod, resonemang kring resultat, layout osv. Det är viktigt att tänka på vem man riktar sig till i sitt skrivande. Man skall kunna följa rapporten utan att på förhand ha information om ämnet/frågeställningen. Det är därför viktigt att tänka igenom och ta reda på vilka saker som är självklara och vilka som behöver tydliggöras. Problemformuleringen är central; det är viktigt att veta vad det är som skall studeras och varför. I inledningsskedet av ett arbete/en rapport görs en litteratursökning för att få kunskap om tidigare forskning och annan viktig kunskap inom det valda området. I framställningen av ett arbete/en rapport är en tydlig röd tråd viktig, den gör det lätt för läsaren att följa med och den kan därmed bidra till en klarare bild av kunskapsläget inom det aktuella området. Ett tips är att använda de hjälpmedel som finns att tillgå som student på universitetet, t ex språkhandledning och hjälp från bibliotekspersonal i informationssökning och i referenshanteringssystem (EndNote). Läs mer på: Grundstruktur Ett arbete/en rapport struktureras enligt följande: Titelsida/Titel Sammanfattning Innehållsförteckning Introduktion (kan ersättas med Inledning och Bakgrund) Syfte och frågeställningar Metod 2

3 Resultat Diskussion Konklusion (slutsats) Referenser Eventuella bilagor, exempelvis tabeller och figurer, enkät/intervjuguide, följebrev Titelsida/ titel Titelsidan skall innehålla arbetets titel, författare, program, kurs, antal högskolepoäng (hp), termin, och år. Titeln skall vara tydlig och täcka arbetets väsentliga innehåll. Den bör inte vara alltför lång och kan gärna delas upp i huvudtitel och undertitel. Sammanfattning Skriv en kort sammanfattning, men skriv fullständiga meningar och utforma den så att den kan läsas separat. Den får inte innehålla fakta eller uppgifter som inte finns med i själva rapporten. Sammanfattningen skrivs när arbetet är klart, i imperfekt. Referenser skall inte anges i sammanfattningen. Innehållsförteckning (gäller om omfattningen överstiger åtta sidor) Den skall vara enhetlig och lättläst. Läsaren skall genom förteckningen få en bra överblick av innehållet. Observera att sidorna med titel, sammanfattning, förord och innehållsförteckning skall inte pagineras. Rubriker och underrubriker i olika nivåer är ett vanligt sätt att lägga upp strukturen. Rubrikerna i texten och i innehållsförteckningen bör se likadana ut. I de flesta ordbehandlingsprogram finns färdiga mallar för innehållsförteckningar. Ett exempel: Innehållsförteckning Rubrik 1 1 Rubrik 2 2 Rubrik 3 3 Introduktion (Inledning och Bakgrund) Introduktionen bygger på en genomgång av tidigare litteratur inom området och leder fram till frågeställningen. Den litteratur du refererar till skall inte beskrivas allt för utförligt, snarare skall du lyfta fram de viktigaste slutsatserna från respektive litteratur så att läsaren får nödvändig information för att kunna förstå vikten av ditt valda problemområde. Avsnittet skall bara innehålla information som är relevant för ditt problemområde och inte vara för omfattande. Det är snarare Resultat och Diskussion som man skall lägga vikt vid. Vid omfattande arbeten brukar introduktionen delas in i Inledning och Bakgrund. 3

4 Under rubriken Inledning motiveras val av problemområde liksom relevansen för huvudområdet, samt eventuella funderingar som det föregåtts av. Läsaren skall kunna förstå varför frågeställningen är viktig och läsaren skall ledas genom inledning och bakgrund till syftet. Avsnittet skall göra läsaren nyfiken och intresserad av fortsättningen (Se punkt A i Figur 1, s 7). Under rubriken Bakgrund ges en översikt över kunskapsläget inom det valda området. En kort historik över problemområdet bör finnas i bakgrunden tillsammans med en orientering av aktuellt kunskapsläge samt de begrepp som är specifika (Se punkt B i Figur 1, s 7). Bakgrunden bör avslutas med att försöka klarlägga inom vilka områden det finns kunskapsluckor. Bakgrunden skall utmynna i en precisering av problemet. Motivera varför arbetet/studien är viktig att genomföra! (Se punkt C i Figur 1, s 7). I bakgrunden refereras till den inlästa litteraturen och litteraturreferenserna anges enligt valt referenssystem (se nedan). Referenserna skall (i möjligaste mån) utgöras av förstahandskällor. Syfte och frågeställningar Studiens syfte beskrivs kortfattat, tydligt och koncist. Du kan välja att formulera ett övergripande syfte och att bryta ner syftet i frågeställningar, för att avgränsa och ringa in de frågor som skall besvaras i arbetet. Begränsa antalet frågor (ca 2-3 är rimligt) och undvik de som kan ge ja och nej-svar. Frågeställningar har alltid en frågande form, t ex: Om? I vilken utsträckning? Hur? Metod Syfte och eventuella frågeställningar styr ditt val av metod, i första hand val av kvalitativ eller kvantitativ metod. Den valda metoden redovisas och motiveras tydligt för att läsaren skall kunna följa med i resonemanget och ta ställning till resultaten. Metodavsnittet redovisar design samt de överväganden metodvalet grundar sig på, urval eller informanter, litteratursökning, statistik, tillvägagångssätt vid datainsamling samt eventuellt mätinstrument/intervjuguide (läggs som bilaga om enkäten/ intervjuguiden är lång och för omfattande att beskrivas i metoddelen). Metoddelen skall vidare innehålla etiska överväganden. Resultat I resultatavsnittet tas endast de resultat med som besvarar dina frågeställningar eller som har direkt anknytning till dessa. Observera att resultatdelen inte skall innehålla egna värderingar eller synpunkter! Det man kommer fram till i sin analys (vilken beskrivs under Metod) presenteras under Resultat. Alla resultat som besvarar dina frågeställningar skall presenteras under rubriken Resultat. Delar av resultatet kan presenteras i tabeller eller figurer. Sammanfatta i så fall det viktigaste i dessa och redogör för det i den löpande texten i resultatavsnittet. 4

5 Diskussion Denna del inleds med en kort sammanfattning av de egna fynden som presenterats i resultatet, skrivet utan siffror och i mer allmänna ordalag. Observera att resultaten som du diskuterar i det här avsnittet ska vara direkt kopplade till dina frågeställningar! (Se den nedre punkt C i Figur 1, s 7) Sedan diskuteras resultatet teoretiskt och praktiskt. Det är viktigt att du reflekterar kring huruvida man uppnått sitt syfte eller inte. Jämför och återkoppla dina resultat med källorna (referenserna) som du presenterat i introduktion/bakgrund och referera till dessa, du kan även styrka med nya referenser (Se den nedre punkt B i Figur 1, s 7). Endast resultat som tagits upp under resultatdelen får tas upp/diskuteras i detta avsnitt. Du skall diskutera styrkor och svagheter exempelvis med syfte, metod och resultat (Se den nedre punkt B i Figur 1, s 7). Var noga med att dela upp diskussionen som gäller resultat respektive metod, då det första gäller vad du kommit fram till och det andra gäller hur. Det kan vara lämpligt att dela upp diskussionen i två avsnitt: Resultatdiskussion och Metoddiskussion. I metoddiskussionen beskrivs metodval, hur metoden eventuellt kan ha påverkat resultaten, samt alternativa metoder som kunde ha varit aktuella för att besvara din frågeställning. I detta avsnitt skall man vara kritisk till sitt eget metodval genom att lyfta upp de svagheter som finns. Man skall även föra ett resonemang kring svagheterna så att det framgår att dessa har identifierats och hur de kan ha påverkat resultatet. Läsaren kan på så vis väga in dem i sin tolkning av resultatens tyngd. Det är viktigt att diskussionen avslutas med en sammanfattning av betydelsen som belyser vad du kommit fram till och varför detta var av betydelse för folkhälsovetenskapen (Se den nedre punkt A i Figur 1, s 7). Vidare bör du resonera kring vilka åtgärder som skulle behövas för att påverka problemet i positiv riktning och komma med ev. förslag på fortsatta studier inom området för dina frågeställningar. I större arbeten (t ex uppsats) avslutas rapporten med en konklusion (slutsats). Referenser/litteraturlista Referenslistan skall innehålla samtliga referenser som citeras i arbetet och inga andra! Att vara konsekvent, tydlig och noggrann när man skriver referenser är viktigt. Under arbetets gång kan det därför vara bra att skriva ut hela referensen i texten för att lättare kunna kontrollera och komplettera uppgifter efteråt. Observera att det är otillåtet att göra en avskrivning av en text utan att citatmarkera och därför är det mycket viktigt att omformulera texten till sitt eget språk och referera på rätt sätt. Det finns många olika referenssystem men de vanligaste inom vårt forskningsfält är APA och Vancouver vilka rekommenderas att man använder sig av. Se bilaga för mer utförlig beskrivning av de två referenssystemen. APA innebär författarnas efternamn och årtal i rapporten/texten (Andersson & Ejlertsson 2009). I referenslistan anges författarna i alfabetisk ordning, A-Ö. Vancouver innebär siffror inom parentes löpande i rapporten/texten (1, 2, 3 osv) i direkt anslutning till källan. I referenslistan anges referenserna i den turordning som de refererats till i texten. 5

6 Används en sekundärkälla är det den källan som skall anges i referenslistan, inte originalkällan. Vid intervju, skriv namn på intervjupersonen (såvida personen inte begärt anonymitet) samt vilket datum intervjun genomfördes. Referering i texten följer samma system som du valt för andra källor. Vid citering av elektroniska källor är det bra att tänka på hur det blir lättast för läsaren att hitta sidan. Som en kontroll, gör en sökning utifrån din egen källa för att testa att du kommer till rätt sida. Om det inte fungerar är det bättre att skriva namnet på huvudsidan och sedan skriva ner alla sökvägar som då leder läsaren till den rätta sidan. Som för alla källor är det viktigt att man är konsekvent, hitta ett sätt som fungerar och håll dig till det. Layout Skriftstorleken skall vara 12 pt i Times New Roman eller motsvarande storlek i andra typsnitt för samtliga delar av arbetet inklusive bilagor. Radavstånd inom löpande text är enkelt. Avstånd mellan stycken, mellan rubrik och stycken samt mellan rubriker skall vara blank rad. Avståndet före ny rubrik efter text skall vara två blanka rader. Det viktigaste är att det är konsekvens i användandet av avstånd genom hela dokumentet. Utseendet på rubrikerna är valfritt. Antal upp till och med tio (10) skall i text skrivas med bokstäver och antal från och med 11 med siffror. Figurer skall vara infogade i texten och numreras i ordningsföljd med arabiska siffror. Figurtexten skrivs UNDER figuren. Text i figurer skall ha minst skriftstorlek 12 pt eller motsvarande. I löpande text sker hänvisning till figur med Figur X eller (Figur X). Tabeller skall vara infogade i texten och numreras i ordningsföljd med arabiska siffror. Skriftstorleken skall vara minst 12 pt eller motsvarande. I löpande text sker hänvisning till tabell med Tabell Y eller (Tabell Y). Tabelltext skrivs OVAN tabellen. Avståndet mellan löpande text och figur/ tabell och mellan figur/tabell och löpande text skall vara två blanka rader. Obs! Vid användandet av andras figurer/tabeller/diagram skall grundkällan refereras! Bilagor Bilagor till arbetet skall hållas till ett minimum och vara numrerade (med arabiska siffror) i den ordningsföljd som de anges i texten. Bilagorna skall anges i innehållsförteckningen, dock ej vara sidnumrerade. Vid ett kvalitativt arbete baserat på intervjudata kan intervjufrågorna läggas som en bilaga. Observera att endast frågorna skall stå med inte svaren! 6

7 Struktur Nedan följer Trattmodellen som på ett sammanfattande sätt visar upplägget/strukturen av rapporten/arbetet/uppsatsen. Denna modell är bra att ha i minnet när man skriver sin rapport då den kan tydliggöra uppbyggnaden och den röda tråden! Figur 1. Källa: Skogsmyr, Io. Doktorandpraktikan. Lund; Studentlitteratur, 2007 Språket Var noga med att granska språket innan du lämnar in ditt arbete. Stavningen skall vara korrekt och meningsbyggnaden skall vara tydlig och klar. Läs igenom ditt arbete flera gånger innan du lämnar in det. Använd gärna språkgranskningsprogram! 7

8 Genomgång av arbetet/rapporten innan inlämning Ställ följande frågor: Innehåller rapporten/arbetet all information som behövs? Finns onödigt innehåll som kan tas bort? Är all information riktig, konsekvent, tydligt och logiskt presenterad? Är språket korrekt och tydligt? Är figurer och tabeller välpresenterade? Stämmer innehållet överens med instruktioner? Plagiering Ibland (alltid vid examensarbeten) sänds arbeten/rapporter/uppsatser till URKUND för granskning. Detta är en webbaserad tjänst (kopplad till GUL) som gör en jämförande analys av text i arbeten/rapporter mot texter på Internet, förlagsmaterial och studentmaterial. Detta görs i syfte att kvalitetssäkra lärandet och att skydda arbeten/rapporter mot eventuell framtida plagiering. Här kan du läsa mer om GU:s regler och riktlinjer vid akademiskt skrivande: Litteraturtips Backman, J. Rapporter och uppsatser. Lund; Studentlitteratur, Day, R A & Gastel, B. How to write and Publish a Scientific Paper. Cambridge; Cambridge University Press; Davidsson, B & Patel, R. Forskningsmetodikens grunder. Lund; Studentlitteratur, McMilliam, K & Weyers, J. Studera smart: så lyckas du med uppsatser och rapporter. Prentice Hall; Nyberg, R & Tidström, A (red). Skriv vetenskapliga uppsatser, examensarbeten och avhandlingar. Lund; Studentlitteratur, Schött, K et al. Studentens skrivhandbok. Stockholm; Liber,

9 Bilaga 1 APA referenssystem APA LATHUNDEN En snabbguide till referensskrivning för Utbildningsvetenskapliga fakulteten Utformningen av referenser (källhänvisningar) i vetenskapliga texter regleras av olika system, så kallade referensstilar. Vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten på GU används ofta referensstilen APA i studentuppsatser och forskningsarbeten. APA-lathunden är en snabbguide för studenter och forskare vid fakulteten, för att de enkelt ska kunna kontrollera vilken utformning som gäller för en viss typ av referens. APA-lathunden är utformad som en tabell och innehåller de vanligaste publikationstyperna. I anslutning till varje publikationstyp finns exempel på hur referensen ska utformas i referenslista och i löpande text. Varje publikationstyp är också försedd med en referensmall, där de bibliografiska detaljerna i referensen är specificerade. De två sista sidorna i lathunden innehåller andra typer av referenser, såsom hur man refererar till andrahandskällor, personlig kommunikation, flera verk av samma författare etc. För Utbildningsvetenskapliga fakulteten , uppdaterad Anette Wahlandt, språkhandledare Carin Bjarsch, universitetsbibliotekarie Hillevi Prell, lektor IKI APA-lathunden bygger på Publication Manual av American Psychological Association (2010). Publication manual innehåller många exempel på olika referenser och förklarande text kring hur man följer APA-stilen i sitt skrivande. För studenter som ska skriva uppsats vill vi även rekommendera två mycket användbara böcker i ämnet: Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap (Stukat, 2011) och Rapporter och uppsatser (Backman, 2008).

10 Publikation Mall I referenslista I löpande text* Bok Efternamn, A. A. (År). Titel. Backman, J. (2008). Rapporter och I akademiska uppsatser är det En författare Förlagsort: Förlag. uppsatser. Lund: Studentlitteratur. viktigt att (Backman, 2008). Bok Två författare Bok 3-5 författare Bok 6 eller fler författare Efternamn, A. A., & Efternamn, B. B. (År). Titel. Förlagsort: Förlag. Efternamn, A. A., Efternamn, B. B., & Efternamn, C. C. (År). Titel. Förlagsort: Förlag. Efternamn, A. A., Efternamn, B. B., Efternamn, C. C., Efternamn, D. D., Efternamn, E. E., Efternamn, F. F., & Efternamn, G. G. (År). Titel. Förlagsort: Förlag. I referenslistan skriver man endast ut upp till 7 författare. Om författarna är fler än 7 anges endast de 6 första samt den sista (se exempel vetenskaplig artikel) Johansson, B., & Svedner, P. O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Dysthe, O., Hertzberg, F., & Løkensgard Hoel, T. (2010). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur. Doornbos, M.M., Groenhout, E.R., Hotz, G.K., Brandsen, C., Cusveller, B., & Flikkema, M. (2005). Transforming care: A Christian vision of nursing practice. Grand Rapids, Michigan: William B. Eerdmans Publishing Company. Backman (2008) föreslår att (Johansson & Svedner, 2006). Johansson och Svedner (2006) föreslår att Namnge alltid båda författarna. Lägg märke till att och skrivs ut utanför parentesen. (Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel, 2010) Dysthe et al. (2010) hävdar att Namnge alla författarna endast första gången, sedan endast första författaren följt av et al. i den löpande texten. (Doornbos et al., 2008). Doornbos et al. (2008) argues that Namnge endast första författaren, följt av et al. i den löpande texten. *Vid direkt citat ur text måste sidnumret anges. Vid referat/hänvisning rekommenderas en sidhänvisning enligt Publication Manual (2010, s. 175). Backman (2008) menar att citat i en rapport får naturligtvis inte avvika på något sätt från originalet. Kortare citat (1-3 rader) kan skrivas i den löpande texten, medan längre citat oftast återges i ett fristående block eller stycke. (s. 114) 2

11 Publikation Mall I referenslista I löpande text* Bok med redaktör (antologi) Efternamn, A. A. (Red./Ed.). (År). Titel. Förlagsort: Förlag. Vid bok med engelsk titel anges Ed. Kapitel i antologi Efternamn kapitelförfattare, A. A. (År). Kapiteltitel. I/In A. Efternamn redaktör (Red./Ed.), Bokens titel (s. xx-xx). Förlagsort: Förlag. Vid bok med engelsk titel anges In. Observera att redaktörens initial kommer först och att det är antologins titel som kursiveras. Rapport med namngiven författare Efternamn, A. A. (År). Titel (Serie, serienummer). Förlagsort: Förlag Hjälmeskog, K. (Red.). (2006). Lärarprofession i förändring: Från skolkök till hem- och konsumentkunskap. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria. O Doherty Jensen, K. (2003). Mad og identitet. I L. Holm (Red.), Mad, mennesker og måltider: Samfundsvidenskabelige perspektiver (s ). København: Munksgaard Danmark. Johansson, B. (2008). Den goda måltiden: Berättelser om mat och ätande i Vi föräldrar och Kamratposten (CFKrapport, 2008:03). Göteborg: Centrum för konsumentvetenskap, Göteborgs universitet. (Hjälmeskog, 2006). Hjälmeskog (2006) menar att ( O Doherty Jensen, 2003). O Doherty Jensen (2003) menar att Observera att det är kapitelförfattarens efternamn som anges. (Johansson, 2008). Enligt Johansson (2008) *Vid direkt citat ur text måste sidnumret anges. Vid referat/hänvisning rekommenderas en sidhänvisning enligt Publication Manual (2010, s. 175). Backman (2008) menar att citat i en rapport får naturligtvis inte avvika på något sätt från originalet. Kortare citat (1-3 rader) kan skrivas i den löpande texten, medan längre citat oftast återges i ett fristående block eller stycke. (s. 114) 3

12 Publikation Mall I referenslista I löpande text* Rapport som författats av myndighet, organisation eller institution Organisation. (År). Titel Förlagsort: Förlag. Statens offentliga utredning (SOU) Lagar (SFS) Regeringens proposition Motion till riksdagen SOU År:nummer. Huvudtitel: Undertitel. Förlagsort: Förlag. SFS År:nummer. Titel. Ort: Departement. Prop. År/år:nummer. Titel. Hämtad år-månad-datum från URL Motion År/år:nummer. Titel. Hämtad år-månad-datum från URL Livsmedelsverket. (2007). Bra mat i skolan: Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem. Uppsala: Livsmedelsverket. SOU 2010:99. Flickor, pojkar, individer: Om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Prop. 2009/10:165. Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet. Hämtad från /a/ Motion 2011/12:Ub467. Elevers rätt till kunskaper. Hämtad från (Livsmedelsverket, 2007). Enligt Livsmedelsverket (2007) behöver skolbarn (SOU 2010:99). Enligt Statens offentliga utredning (SOU 2010:99) (SFS 2010:800). Enligt Skollagen (SFS 2010:800) (Prop. 2009/10:165). I regeringens proposition (2009/10:165) (Motion 2011/12:Ub467). I motionen från (2011/12:Ub467) påpekas att *Vid direkt citat ur text måste sidnumret anges. Vid referat/hänvisning rekommenderas en sidhänvisning enligt Publication Manual (2010, s. 175). Backman (2008) menar att citat i en rapport får naturligtvis inte avvika på något sätt från originalet. Kortare citat (1-3 rader) kan skrivas i den löpande texten, medan längre citat oftast återges i ett fristående block eller stycke. (s. 114) 4

13 Publikation Mall I referenslista I löpande text* Avhandling/licentiat-uppsats Efternamn, A. A. (År). Avhandlingstitel (Doktorsavhandling/Doctoral thesis/licentiatuppsats/licentiate thesis, Serie, serienummer). Förlagsort: Förlag. Hämtad år-månad-datum från URL Lägg märke till att många avhandlingar är utgivna i en serie. Prell, H. (2010). Promoting dietary change: Intervening in school and recognizing health messages in commercials (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 290). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad från (Prell, 2010). Prell (2010) visar att Masteruppsats/ magisteruppsats Kandidatuppsats Efternamn, A. A. (År). Titel (Masteruppsats/Magisteruppsats/ Master s thesis). Utgivningssort: Institution, universitet. Hämtad årmånad-datum från URL Efternamn, A. A. (År). Titel (Kandidatuppsats/Bachelor s Essay). Utgivningssort: Institution, universitet. Hämtad år-månaddatum från URL Holmer, A. (2010). Healthy snack preferences in Danish and Swedish school children (Master s thesis). Göteborg: Institutionen för kostoch idrottsvetenskap, Göteborgs universitet. Hämtad från dle/2077/24726 Arildson, P., & Martinsson, S. (2010). Gymnasieelevers uppfattningar om hållbara måltider (Kandidatuppsats). Göteborg: Institutionen för mat, hälsa och miljö, Göteborgs universitet. Hämtad från dle/2077/24485 (Holmer, 2010). Enligt Holmer (2010) är (Arildson & Martinsson, 2010). Arildson och Martinsson (2010), pekar på att *Vid direkt citat ur text måste sidnumret anges. Vid referat/hänvisning rekommenderas en sidhänvisning enligt Publication Manual (2010, s. 175). Backman (2008) menar att citat i en rapport får naturligtvis inte avvika på något sätt från originalet. Kortare citat (1-3 rader) kan skrivas i den löpande texten, medan längre citat oftast återges i ett fristående block eller stycke. (s. 114) 5

14 Publikation Mall I referenslista I löpande text* Artikel i vetenskaplig tidskrift Upp till 7 författare Artikel i vetenskaplig tidskrift Fler än 7 författare Efternamn, A. A., Efternamn, B. B., & Efternamn, C. C. (År). Titel. Tidskrift, volym(nr), start sidnummer-slut sidnummer. doi:xx.xxxxxxxxxx Nr är inte nödvändigt att ange. Doi (digital object identifier) är ett nummer som identifierar artikelns plats på Internet. I de fall då ett doi-nummer finns anges det. Efternamn, A. A., Efternamn, B. B., Efternamn, C. C., Efternamn, D. D., Efternamn, E. E., Efternamn, F. F., Efternamn, H. H. (År). Titel. Tidskrift, volym(nr), start sidnummer-slut sidnummer. doi:xx.xxxxxxxxxx Ange de 6 första författarna samt följt av den sista författaren. Harris, J. L., Bargh, J. A., & Brownell, K. D. (2009). Priming effects of television food advertising on eating behavior. Health Psychology, 28(4), doi: /a Kelly, B., Halford, J. C. G., Boyland, E. J., Chapman, K., Bautista- Castaño, I., Berg, C., Summerbell, C. (2010). Television food advertising to children: A global perspective. American Journal of Public Health, 100(9), (Harris, Bargh & Brownell, 2009). Harris et al. (2008) visar på Skriv ut alla författarna endast första gången, sedan första författaren följt av et al. (Kelly et al., 2010). Enligt Kelly et al. (2010), är Skriv endast ut första författaren följt av et al. *Vid direkt citat ur text måste sidnumret anges. Vid referat/hänvisning rekommenderas en sidhänvisning enligt Publication Manual (2010, s. 175). Backman (2008) menar att citat i en rapport får naturligtvis inte avvika på något sätt från originalet. Kortare citat (1-3 rader) kan skrivas i den löpande texten, medan längre citat oftast återges i ett fristående block eller stycke. (s. 114) 6

15 Publikation Mall I referenslista I löpande text* Månadsmagasins-artikel Efternamn, A. A. (År, månad). Titel. Månadsmagasin, volym(nr), start sidnummer-slut sidnummer. När publikationen saknar volym(nr) kan man ange månad. Sjögren, A. (2011, juli). Ortorexi - När träningen blir ett tvång. Runners World, juli, Månadsmagasins-artikel online Dagstidningsartikel Dagstidningsartikel online Webbsida Efternamn, A. A. (År, månad). Titel. Månadsmagasin, volym(nr). Hämtad år-månad-datum från URL Efternamn, A. A. (År, datum). Titel. Dagstidning, s. x-xx. Efternamn. A. A. (År, Datum). Titel. Dagstidning. Hämtad år-månaddatum från URL Organisation/Myndighet. (År). Titel. Hämtad år-månad-datum, från URL Om år saknas ange (u.å.) Alexandersson, M. (2011, maj). Att göra skillnad. Pedagogiska magasinet, 2. Hämtad från agogiskamagasinet/2011/05/10/goraskillnad Johansson, A. (2011, 17 maj). Världens bästa skola. Göteborgs- Posten, s. 15. Innocenti, T. (2011, 15 maj). Kåren - studentens röst. Göteborgs Posten. Hämtad från karen-studentens-rost Livsmedelsverket. (2007). Keyhole Symbol. Hämtad från Health/Keyhole-symbol/ (Sjögren, 2011, juli). Sjögren (2011, juli) skriver i Runner s World att (Alexandersson, 2011, maj). I en artikel i Pedagogiska magasinet menar Alexandersson (2011, maj) att (Johansson, 2011, 17 maj). I en artikel i Göteborgsposten menar Johansson (2011, 17 maj) att (Innocenti, 2011, 15 maj). Innocenti (2011, 15 maj) skriver i Göteborgsposten att (Livsmedelsverket, 2007). Enligt Livsmedelsverket (2007) står nyckelhålet för att *Vid direkt citat ur text måste sidnumret anges. Vid referat/hänvisning rekommenderas en sidhänvisning enligt Publication Manual (2010, s. 175). Backman (2008) menar att citat i en rapport får naturligtvis inte avvika på något sätt från originalet. Kortare citat (1-3 rader) kan skrivas i den löpande texten, medan längre citat oftast återges i ett fristående block eller stycke. (s. 114) 7

16 Bilaga 2 Vancouver referenssystem Ett urval av exempel på referenser från International Committee of Medical Journal Editors (ICMJE) Karolinska Institutet Universitetsbibliotekets guide Juni 2013 Om guiden Detta är en guide till några av de vanligaste materialtyperna vid referenshantering enligt Vancouversystemet. Samtliga exempel är hämtade ur ICMJEs exempelsamling (numreringen följer exempel-samlingen). Karolinska Institutet Universitetsbiblioteket står bakom tolkningen. Generellt för material på internet är att man ofta kan skriva en referens på olika sätt. Det beror på att det kan vara svårt att bestämma vilken typ av material det är. Välj ett exempel och var sedan konsekvent. Det viktigaste när du skriver referenser är att vara tydlig och att det ska vara enkelt för läsaren att hitta tillbaka till originalkällan. Den fullständiga versionen hittar du på:

17 I texten I Sverige diagnosticeras ungefär fall av lungcancer årligen (1). Antalet fall bland kvinnor har ökat med ca 3 % per år, medan ökningen bland män har avstannat (2). Skillnaderna mellan könen hänger samman med skillnader i rökvanor hos män respektive kvinnor. Eftersom det tar lång tid innan lungcancer utvecklats avspeglas förändringarna i rökvanor med många års fördröjning. Smith et al. har påvisat en fördröjning på i genomsnitt 30 år (3). Referenserna anges med siffror i texten. Referenserna numreras löpande. Referenslistan numreras och ställs upp i den ordning som referenserna förekommer i texten. Siffrorna placeras inom parentes Även hakparenteser och upphöjda siffror förekommer i Vancouverstilen. Endast en författare skrivs ut i texten, följt av et al. Flera referenser Bland icke-rökare är lungcancer betydligt vanligare hos kvinnor än män. Femton procent av alla kvinnor som fått lungcancer har aldrig rökt, medan fem procent av de män som drabbas av lungcancer är icke-rökare (1, 3). Orsakerna till detta är ännu inte klarlagda. Flera studier har undersökt kvinnors exponering till kända riskfaktorer för lungcancer som radon (4, 5) och passiv rökning (4, 6-7), men inte funnit några statistiskt signifikanta samband. Vad gäller sambandet mellan hormonersättningsterapi och lungcancer har studier kommit till motstridiga resultat (4, 8). Varje källa förekommer i referenslistan endast en gång, och när man refererar till en källa flera gånger används samma siffra som första gången man refererade till källan. Om man refererar till flera källor samtidigt anger man dem med ett komma och mellanslag mellan. Om man refererar till fler än två källor som kommer i följd skriver man dem med bindestreck mellan. Placering av referenser Lungcancer är vanligare bland rökande kvinnor än bland rökande män (1), och en möjlig orsak är större känslighet för cigarettrökens kancerogena effekter hos kvinnor. Flera studier kommer till resultatet att kvinnor har en större känslighet (9-11), medan Bain et al. i en stor kohortstudie inte kunde påvisa någon skillnad i känslighet mellan könen (12). Referenserna placeras i anslutning till det påstående den gäller, och före punkten när de kommer sist i meningen. 2

18 Om man använder upphöjda siffror placeras de efter punkten när referensen kommer sist i meningen. Flera påståenden med samma källa Studier tyder på att lungcancer kan växa långsammare hos kvinnor. Lindell et al. (13) visade att 85 % av de lungtumörer som hade längre volymdubbleringstid än 400 dagar fanns hos kvinnor. I detta resultat avspeglar sig kvinnors högre incidens av cancerformer med långsamma förlopp, som kioloalveolarcellscancer och adenokarcinom, men Lindell et al. fann att volymdubbleringstiden hos kvinnor var längre oavsett histologisk typ av lungcancer. Deras studie visade också att Om ett helt stycke eller flera påståenden i följd har samma källa kan man visa detta i texten och ange referensen bara en gång. Standardartikel i tidskrift Efternamn Initial(er). Artikelns titel. Tidskriftens titel. Årtal; volym (nummer):sidor. Halpern SD, Ubel PA, Caplan AL. Solid-organ transplantation in HIV-infected patients. N Engl J Med Jul 25;347(4): Allmänt: Författarnas efternamn och initial, om fler än sex stycken: et al. Tidskriftens namn, använd den förkortade formen som finns i PubMed. Följ exemplet för tryckt format, oavsett om artikeln är i elektroniskt eller i tryckt format. Ibland anges datum i PubMed (t.ex. Jul 25). Finns inte denna uppgift så utelämnas informationen. Om en tidskrift använder löpande paginering i en hel volym så kan information om månad och nummer utelämnas. Man kan välja att ta med referensens unika siffersvit från databasen, t.ex. PMIDnumret i PubMed. Efter sidnumret lägger du till: PubMed PMID: Bok (monografi) Efternamn Initial(er). Bokens titel. Upplaga. Förlagsort: Förlag, Publiceringsår. Murray PR, Rosenthal KS, Kobayashi GS, Pfaller MA. Medical microbiology. 4th ed. St. Louis: Mosby; Först när en bok kommer i andra upplagan eller senare, anges detta. Finns det ingen uppgift om upplaga, får man anta att det är den första och då behöver man inte ange det. 3

19 Bok med redaktör(er) som författare Efternamn redaktör Initial redaktör, editors. Bokens titel. Upplaga. Förlagsort: Förlag; Publiceringsår. Gilstrap LC, Cunningham FG, VanDorsten JP, editors. Operative obstetrics. 2nd ed. New York: McGraw-Hill; Viktigt att redaktörskap markeras med editors efter namnen. Referens till bokkapitel Efternamn kapitelförfattare Initial kapitelförfattare. Kapiteltitel. In: Redaktörens Efternamn Redaktörens Initial, editor(s). Bokens titel. Förlagsort: Förlag; Publiceringsår. p. sidnummer. Meltzer PS, Kallioniemi A, Trent JM. Chromosome alterations in human solid tumors. In: Vogelstein B, Kinzler KW, editors. The genetic basis of human cancer. New York: McGraw- Hill; p p. står för pages. Avhandling Efternamn Initial. Avhandlingens titel [dissertation]. Förlagsort: Förlag; Publiceringsår. Borkowski MM. Infant sleep and feeding: a telephone survey of Hispanic Americans [dissertation]. Mount Pleasant (MI): Central Michigan University; Vad gäller förlag och avhandlingar är det den akademiska institutionen som är förlaget. En avhandling från KI ser ut så här: Stockholm: Karolinska institutet; Lag/förordning Titel (Serienamn Serienummer). Utgivningsort: Utgivare Exempel Personuppgiftslag (SFS 1998:204). Stockholm: Justitiedepartementet Serienamn och serienummer utformas så här för lagar som ingår i Svensk författningssamling (SFS). Andra exempel på serienamn för svenska lagar och förordningar är Socialstyrelsens föreskrifter & allmänna råd (SOSFS) och Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS). 4

20 Utgivare är det departement eller den myndighet som utfärdat lagen eller förordningen. Uppslagsverk Titel. Upplaga. Förlagsort: Förlag; Publiceringsår. Författare; sidnummer. Dorland's illustrated medical dictionary. 29th ed. Philadelphia: W.B. Saunders; Filamin; p Observera att detta gäller för ett tryckt uppslagsverk. Bok/Rapport på Internet (fritt tillgänglig) Efternamn Initial. Bokens titel [Internet]. Utgivningsort: Utgivare; Publiceringsår [cited år månad dag]. Available from: URL. Foley KM, Gelband H, editors. Improving palliative care for cancer [Internet]. Washington: National Academy Press; 2001 [cited 2002 Jul 9]. Available from: En referens till en e-bok skrivs på samma sätt som till en tryckt bok. Till det lägger du var den är tillgänglig ifrån, dvs URL. Bok (monografi) på Internet (tillgänglig via t.ex. ett biblioteks katalog) Efternamn Initial. Bokens titel [Elektronisk resurs]. Upplaga. Förlagsort: Förlag; Publiceringsår. Koolman J, Röhm K. Color atlas of biochemistry [Elektronisk resurs]. 2nd ed. Stuttgart: Thieme; Hemsida/webbsida Titel [Internet]. Utgivningsort: Utgivare; publiceringsdatum [updated år månad dag; cited år månad dag]. Available from: URL. Cancer-Pain.org [Internet]. New York: Association of Cancer Online Resources, Inc.; c [updated 2002 May 16; cited 2002 Jul 9]. Available from: 5

21 Databas på Internet (öppen) Databasens namn [Internet]. Utgivningsort: Utgivare. Startår [cited år månad dag]. Available from: URL Who's Certified [Internet]. Evanston (IL): The American Board of Medical Specialists. c [cited 2001 Mar 8]. Available from: En öppen databas är en databas vars innehåll uppdateras kontinuerligt, t.ex. Wikipedia. Då man citerar en sådan databas anges startår. Det är inte så vanligt att denna typ av referens används. Databas på Internet (stängd) Databasens namn [Internet]. Utgivningsort: Utgivare; startår [updated år månad dag; cited år månad dag]. Available from: URL Jablonski S. Online Multiple Congenital Anomaly/Mental Retardation (MCA/MR) Syndromes [Internet]. Bethesda (MD): National Library of Medicine (US); c1999 [updated 2001 Nov 20; cited 2002 Aug 12]. Available from: En stängd databas är en databas vars innehåll uppdateras under en tidsperiod. Då man citerar en sådan databas anges startår och slutår (om det inte är samma år). Det är inte så vanligt att denna typ av referens används. Del av databas på Internet Databasens namn [Internet]. Utgivningsort: Utgivare; Startår -. Deltitel [cited år månad datum]. Available from: URL. Svensk MeSH [Internet]. Stockholm: Karolinska institutet. Universitetsbiblioteket; Hypotyreos [cited 2012 Jul 24]. Available from: Det här är ett användbart exempel om du vill referera till en text i Internetmedicin, eller Nationalencyklopedin (NE). 6

22 7

23 8