Vårdprogram. Psykossjukdomar
|
|
- Britt Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vårdprogram Psykossjukdomar
2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 Mål 3 2. Vilka patienter? 3 3. Bemötande 3 4. Utredning 3 5. Bedömningar och skattningar 4 6. Behandling och rehabilitering 4 7. Familj, barn och närstående 6 8. Samverkan 6 Inom psykiatrin 6 Med övriga huvudmän (primärvård, socialtjänst m fl) 6 Med brukar- och närståendeorganisationer 7 9. Uppföljning av behandlingen Införande och uppföljning av vårdprogram 7 Bilagor 7 Ordlista 7 Referenser 7 Detta vårdprogram är utarbetat av en projektgrupp bestående av: Sjuksköterska Ann Gustafsson, vuxenpsykiatriska mottagningen, Varberg Sjuksköterska och vårdutvecklare Linda Hedberg, vuxenpsykiatriska mottagningen, Kungsbacka Sjuksköterska Johan Sandberg, vuxenpsykiatriska mottagningen, Falkenberg Psykiater Stefan Lehnberg, psykiatriska kliniken, Varberg Avdelningschef avdelning 23, Mikael Nilsson, psykiatriska kliniken, Varberg Psykiater Hans Östlinder, psykos/rehabteamet, Halmstad Sjuksköterska Ole Minler, psykos/rehabteamet, Halmstad ORDFÖRANDE: Nisse Berglund, vårdutvecklare, psykiatristaben Vårdpogram Ett vårdprogram utgör riktlinjer för hälso- och sjukvård för en viss grupp av patienter och beskriver hur vård och behandling skall genomföras inom en stor organisation (klinik, upptagningsområde eller landsting). Ett vårdprogram är ett styrdokument som är fastställt av organisationens ledning, vilket ska följas upp och revideras kontinuerligt. Omslagsbild: Patrik Leonardsson 2
3 1. INLEDNING Detta vårdprogram för psykossjukdomar skall utgöra riktlinjer för hur de olika verksamheterna skall utforma, förbättra och implementera en säker vård för patienten. Dokumentet skall dessutom stimulera till diskussion internt och externt, samt vara ett stöd i förvaltningens kvalitets-, lednings- och utvecklingsarbete. Ambitionen med detta vårdprogram är att det skall vara tillgängligt, förståeligt och känt för alla berörda. Vårdprogrammet är skrivet utifrån en genomgång av evidensbaserad forskning, beprövad erfarenhet, nationella vårdprogram och lokala riktlinjer. Alla förkortningar som förekommer i vårdprogrammet finns beskrivna i ordlistan i slutet. Mål Patientgruppen skall erbjudas tidiga insatser och ett professionellt bemötande, med vårdprogrammet som stöd. Interventionerna skall vara symtom- och funktionsinriktade. En tydlig och dokumenterad vårdplan skall upprättas gemensamt av patient, behandlare och gärna närstående. Behandlingen skall utvärderas och följas upp minst en gång per år av kontaktperson tillsammans med patient. 2. VILKA PATIENTER? Vårdprogrammet gäller för alla patienter över 18 år med psykossjukdomar som har kontakt med Psykiatrin i Halland. 3. BEMÖTANDE Bemötandet skall bygga på respekt för patientens integritet och autonomi och genomsyras av värme och engagemang. En god relation och kontinuitet med vårdgivaren är väsentlig för behandlingen. Beakta alltid det trauma det innebär att vara psykotisk. Var medveten om att patienten kan vara nervös, avvaktande eller ovillig att träffa dig. Var öppen för patientens erfarenheter och åsikter. Ta patientens problem och obehag på allvar och visa empati. Vårdkontakten och vårdmiljön är grundläggande för patientens motivation till behandling. En negativ uppfattning eller upplevelse av tidigare psykiatrisk vård kan vara av betydelse för patientens inställning till planerad behandling. Patienter med kognitiva funktionshinder kan ha svårt att förstå mellanmänskliga signaler. De skall bemötas på ett sätt så att de förstår och kan tillgodogöra sig information samt kunskap. 4. UTREDNING En noggrann utredning är grunden för en god vårdplanering. Utredningen skall integreras med behandlingsinsatser och ske i dialog med patient och om möjligt även närstående. Syftet med utredningen och behandlingsinsatserna skall vara tydliga och meningsfulla. En utredning skall initieras omgående och leda till en preliminär diagnos. 3
4 En utredning kan omfatta: Anamnes, inkluderande tidig utveckling, samt hereditet och en somatisk utredning med CT/MR och EEG. Diagnostik som utgår från ICD-10. Medicinsk utredning innehållande somatisk undersökning och blodprover för endokrina och metabola funktioner, blod/lever- och elektrolytstatus, vikt, längd och EKG. Psykosocial utredning som omfattar tidigare och aktuella psykosociala påfrestningar, till exempel förluster och konfliktsituationer samt eventuella krisreaktioner. I denna del bör inte bara närstående utan även till exempel socialtjänst medverka. Neuropsykologisk utredning av de kognitiva funktionerna. Missbruksutredning både vad gäller alkohol och droger. Arbetsterapeutisk och sjukgymnastisk bedömning. 5. BEDÖMNINGAR OCH SKATTNINGAR Patienter med psykossjukdomar skall följas upp på ett standardiserat sätt. Detta kan till exempel göras med hjälp av Kvalitetsstjärnan. Kontinuerliga skattningar av funktion, symtom och läkemedelsbiverkningar skall göras. Patienterna skall även tillfrågas om registrering i lämpligt kvalitetsregister. Om suicidrisk föreligger, se Vårdprogrammet för suicidprevention. 6. BEHANDLING OCH REHABILITERING Behandling och rehabilitering skall vara individuellt utformade och ges med så få ingrepp i patientens liv som möjligt. Detta skall ske så nära patientens vardagsliv och sociala sammanhang som är möjligt och lämpligt. Tillgång skall finnas till krisstöd. Behandlingen bör präglas av öppenhet och tillgänglighet och skall i möjligaste mån ske på patientens villkor. Viktiga inslag i behandlingen av patient med psykossjukdom är: Helhetssyn Olika aspekter i patientens tillvaro har betydelse och skall beaktas i behandlingen. Utredning, behandling och rehabilitering skall ha sin grund i vetenskap och beprövad erfarenhet och bedrivas i tvärprofessionella team. Teamen i öppenvård skall ha tillgång till specialistläkare i psykiatri, psykolog, sjuksköterska, socionom, arbetsterapeut samt sjukgymnast. Tidig intervention Vid akut psykos skall behandlingsinsatser inom öppenvården snarast initieras. Inom heldygnsvården skall personalen kontakta närstående efter patientens medgivande, inom 24 timmar. Tidiga varningstecken För att undvika återinsjuknande skall tidiga varningstecken kartläggas tillsammans med patient och närstående. Om tidiga varningstecken uppstår skall det finnas en handlingsplan där det framgår vilka åtgärder som ska vidtas. Denna skall vara känd av patient, närstående och behandlare. Kristänkande Ett psykosskov är en allvarlig och skakande upplevelse för patient och för närstående. Heldygnsvård skall om möjligt undvikas. Öppenvård och stöd i hemmet skall i stället ges så långt det är möjligt. Detta kan kräva dagliga hembesök under en period. 4
5 medel. Medicinering med neuroleptika kan ge viktökning som kan utlösa diabetes. Motiverande samtal och utbildning om kost och motion skall erbjudas alla patienter, så även när det gäller alkohol och droger. Samtal Samtliga patienter skall erbjudas samtalsbehandling. Detta kan även innefatta anhörigsamtal och familjesamtal. Samtalen kan vara av stödjande karaktär eller ha inriktning mot KBT, men även psykodynamisk samtalsterapi kan erbjudas. Familje- och närståendestöd Familje- och närståendestödet är centralt i behandlingen av psykossjukdomar. Återfallsrisken minskar markant om det emotionella klimatet i familjen och hos närstående blir mer avspänt. Familje- och närståendestödet ges individuellt per familj eller i grupp med flera familjer eller närstående tillsammans. Psykopedagogiskt arbete Både patienter och närstående skall erbjudas utbildning om hur de förhåller sig till sjukdomen och dess relaterade problem. Genom att tillsammans arbeta med till exempel tidiga varningstecken, problemlösning, målformulering och kommunikationsövningar får patienten och närstående ett stress/sårbarhetstänkande som gör psykosen mer begriplig. ESL eller Kompetenz är exempel på psykopedagogiska pa tientmaterial. RFS och PPI är exempel på psykopedagogiskt material för närstående. Medicinering Vid nyinsjuknande tillråds i allmänhet återhållsamhet med neuroleptika. I stället rekommenderas ångestlindrande och sömninducerande läkemedel. Vid neuroleptikabehandling eftersträvas lägsta möjliga effektiva underhållsdos. Kontaktperson Samtliga nyinsjuknade eller återinsjuknade i psykossjukdom skall ha en kontaktperson på mottagningen. Tillsammans bildar de navet i all behandling. Det är från patienten och kontaktpersonen som all behandling utgår. Denna kontinuitet är en trygghet för patient och för närstående. Hälsofrämjande insatser Patientens hälsoprocess skall stödjas genom att ta tillvara patientens resurser och autonomi. En god allians mellan patienten och behandlaren är hälsofrämjande. Likaså att patienten får utbildning och praktiskt stöd samt att patientens egenmakt uppmuntras och stärks. Patientens fysiska hälsa skall uppmärksammas genom hälsosamtal och årliga rutinprover. Viktkontroll skall ske minst 1 gång per år och i samband med insättande eller vid byte av läke- Hopp och sammanhang Behandlingen skall även innefatta att förmedla hopp, att återskapa patientens och närståendes tro på framtiden och på sig själv, samt att ge vardagen sammanhang och mening. Detta ökar även patientens motivation att genomföra behandlingen. Rehabilitering Det är viktigt att all personal har ett rehabiliterande synsätt, det vill säga att se patientens möjligheter till utveckling och uppmuntra och stödja patienten i hans eller hennes utvecklingsprocess. Rehabiliteringen syftar till att minska eller övervinna de funktionsnedsättningar som patienten har till följd av sin psykiska sjukdom. Rehabilitering som insats skall ge patienten stöd att utveckla sin kompetens för att nå eller återerövra roller och sammanhang som är viktiga för honom eller henne. Rehabiliteringsprocessen består av att stödja patienten i att vilja, välja, skaffa och behålla olika personliga livsmål. Landstinget, socialtjänsten, försäkringskassan och arbetsförmedlingen har ett gemensamt ansvar för rehabiliteringsstöd och för att stödja den enskilde patienten att formulera sina egna rehabiliteringsmål. (Bilaga länsavtal) 5
6 Psykiatrin ansvarar för att ge stöd i förberedelse till rehabiliteringsprocessen bistå patienten att sätta mål för sitt liv bedöma och ge personen stöd att utveckla grundläggande funktioner ge patienten och närstående utbildning om sjukdomen och om återhämtning. När patienten inte vill ha kontakt Ett psykostillstånd kan utvecklas gradvis och utan större dramatik under flera månader eller år. När tillståndet uppmärksammas av närstående eller andra är det inte ovanligt att patienten uppfattar kontaktförsök från psykiat rin som skrämmande och hotfulla. Patienter som tidigare vårdats för psykostillstånd kan dessutom ha negativa och kränkande upplevelser av kontakten med psykiatrin eller myndigheter, vilket ytterligare ökar patientens ovilja att ta emot hjälp. Behandlarnas uppgift blir då att försöka motivera till kontakt och bygga upp en relation som möjliggör behandlingsinsatser. Kontakt med närstående kan vara nödvändig, men hanteras varsamt utifrån patientens integritet och sekretessbestämmelser. Uppgiften kan vara svår och kräver lyhördhet och tålamod. Att hela tiden utgå från patientens upplevda besvär kan liksom konkreta hjälpinsatser vara olika sätt att bygga upp en relation. Att för tidigt konfrontera patienten med en diagnos eller försök att övertyga om medicinering kan riskera hela samarbetet. För tidigare behandlade patienter ger en handlingsplan eller vårdplan som gjorts i ett stabilt skede vägledning i hur patienten önskar att personal och närståen de ska hantera en situation med förnyade psykossymtom och då patienten drar sig undan från kontakt. Ibland återstår inget annat än att avvakta och följa utvecklingen genom någon närstående eller annan som är orolig för patienten och sedan ingripa vid försämring eller om förutsättningarna till kontakt förändras. Om upprepade och långvariga kontaktförsök misslyckas vid allvarlig försämring skall ställningstagande till tvångsvård göras. 7. FAMILJ, BARN OCH NÄRSTÅENDE I arbetet med patienter med psykosproblematik är närståen des medverkan viktig och av stor betydelse för prognosen. Psykiatrin skall ta tillvara närståendes kunskap och synpunkter. Närstående behöver ofta även eget stöd. Psykopedagogiskt anhörigstöd skall erbjudas närstående enskilt eller tillsammans med patienten. Närstående med uttalad oro, stress eller andra negativa faktorer som kan påverka patienten (anhöriga med hög-ee) skall i detta psykopedagogiska arbete prioriteras av psykiat rin. Minderåriga barn till personer med psykossjukdom skall särskilt uppmärksammas och erbjudas kontakt och stöd. Vid behov ska samverkan etableras med socialtjänsten och/eller BUP. Även BIP skall ses som en resurs i arbetet med barn. 8. SAMVERKAN För att samverkan mellan samtliga involverade aktörer skall fungera optimalt krävs väl utarbetade rutiner för konsultation, remisshantering, vårdplanering och vårdplaneupprättande, samt överföring av patienter mellan vårdenheter, så att inga luckor uppstår i behandlingen eller rehabiliteringen. Samarbetet skall präglas av ett professionellt och flexibelt förhållningssätt, där alltid patienten är i cent rum och dennes behov utgör grunden för arbetet. Se även samverkansavtalet mellan kommunerna och landstinget samt handläggningsöverenskommelsen mellan primärvården och Psykiatrin i Halland. Inom psykiatrin Basen för psykosbehandlingen ligger i psy - kiatrisk öppenvård. I samband med inläggning eller utskrivning av patient vid heldygnsvård bör alltid ställningstagande till samordnad vårdplanering göras. När en patient lagts in för heldygnsvård skall ansvarig sjuksköterska på avdelningen snarast ta kontakt (såväl muntligt som skriftligt) med psykiatrisk öppenvård för att i god tid planera för insatser efter utskrivningen. Behandlare i öppenvården skall aktivt hålla kontakten med patient och personal på vårdavdelningen under heldygnsvårdsperioden. Med övriga huvudmän I behandlingen av patienter med psykossjukdomar är ofta socialtjänsten en mycket viktig samarbetspartner. Berörd personal från särskilda boenden, boendestödjare eller biståndshandläggare skall vid behov inbjudas att deltaga vid samordnad vårdplanering. Vid utbildning för såväl patienter som närstående skall även kommunens socialtjänst informera om sin verksamhet. 6
7 Med brukar- och närståendeorganisationer Samarbete och samverkan med brukar- och närståendeorganisationer är väsentligt för innehållet i och utvecklingen av verksamheten. En viktig form av samverkan är centrala och lokala brukarråd. Även vid patientoch närståendeutbildning skall brukar- och närståendeorganisationerna inbjudas. 9. UPPFÖLJNING AV BEHANDLINGEN Patienter som vårdats inom heldygnsvård, skall senast en vecka efter utskrivning erbjudas uppföljning/samtal inom psykiatrisk öppenvård. Kommer inte patienten till avtalat besök i öppenvård, skall öppenvården omgående aktivt söka få kontakt med utskriven patient per telefon eller, om så bedöms, genom hembesök. 10. INFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING AV VÅRDPROGRAM All personal har ett individuellt ansvar för att ta del av, förstå och att arbeta utifrån detta vårdprogram. Som en del i införandet och för att höja kompetensen skall all personal som arbetar inom psykosområdet delta i utbildning kring detta vårdprogram. Utbildningen skall även vara återkommande för uppdatering av kunskap och kompetenshöjning för såväl gammal som ny personal. Som en del i detta kvalitetsarbete skall vårdprogrammet också utformas som ett webbdokument. För detta ansvarar av psykiatrins ledningsgrupp (PLG) utsedda personer inom verksamheten. Vårdprogrammet skall vara känt för berörda vårdgrannar, brukar- och närståendeorganisationer. Ansvariga för detta informationsarbete är avdelningscheferna. Revidering av vårdprogrammet skall ske en (1) gång per år och till detta ska även brukar- och närståendeorganisationerna bjudas in. För detta ansvarar av psykiatrins ledningsgrupp (PLG) utsedda personer inom verksamheten. Uppföljning av mål skall göras en gång per år. För detta ansvarar verksamhetscheferna. Bilagor Handläggningsöverenskommelsen psykiatri primärvård Länsövergripande avtal Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som behöver stöd från samhället på grund av psykiska funktionshinder Rutiner för samordnad planering Ordlista CT = Computerized tomographic scanning (datorstyrd skiktröntgen) DSM IV = Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (version 4) EEG = Elektroencefalografi (metoder för att registrera hjärnbarkens elektriska aktivitet) EKG = Elektrokardiogram (undersöker hjärtats elektriska aktivitet) GAF = Global Assessment of Function (global funktionsskattningsskala) ICD-10 = International Classification of Disease (revision 10) LPT = Lagen om psykiatrisk tvångsvård MR = Magnetic Resonance scanning (magnetisk resonanstomografi) Hög-EE och låg-ee = anhöriga med hög eller låg expressed emotions, alltså närstående med uttalad oro, stress eller liknande. KPT = Kognitiv psykoterapi ESL = Ett självständigt liv, psykopedagogisk patientundervisning Kompetenz = Psykopedagogisk patientundervisning RFS = Resursgrupps- och familjestöd, psykopedagogisk undervisning PPI = Psykopedagogisk intervention för familjer Kognitiva funktioner = intellektuella/kunskapsmässiga funktioner och förståelse (enligt Svenska Akademiens ordlista) BIP = Barn och unga i psykiskt belastande miljö. Grupp inomkommunal vård som stöttar dessa barn. Referens Riktlinjer för tidigt omhändertagande vid psykos, TOP-projektet. Initierat av Nationell psykiatrisamordning, Socialstyrelsen. Vård och stöd till patienter med schizofreni en kunskapsöversikt Publicerat/2003/1691/ htm. Anderson C M, Reiss D J, Hogarty G E. Patienter med schizofreni och deras familjer. Wahlström och Widstrand, Stockholm 1990 Cullberg J, Psykoser. Ett humanistiskt och biologiskt perspektiv. Stockholm. Natur och kultur 2000 Malm U, Berglund N, Borell P, Ivarsson B, Lundin L, Rutz W. Integrerad psykiatri, Guiden. Stiftelsen Schizofrenibistånd, Göteborg 2009 Seikkula J, Öppna samtal. Stockholm, Mareld Malm U, Lundin L, Rutz W. Att bistå vid schizofreni. ISBN 1991 Svedberg, P. (2007). Health Promotion Intervention in Mental Health Services. Lund: Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University Jormfeldt, P. (2007). Dimensions of Health among Patients in Mental Health Services. Lund: Department of Health Sciences, Faculty of Medicine, Lund University Östra Sjukhuset, Göteborg, Vårdprogram psykos Stockholms läns landsting, Vårdprogram psykos 7
8 Produktion: Psykiatrin i Halland Tryckeri: Halmstad Tryckeri, januari Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, ring landstingets broschyrbeställning tel eller beställ via
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING. Ordlista...2. Bakgrund till TOP-projektet...3. Sammanfattning av riktlinjerna...3. Kunskapsläget...4. Rekommendationer...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ordlista...2 Bakgrund till TOP-projektet...3 Sammanfattning av riktlinjerna...3 Kunskapsläget...4 Rekommendationer...4 Riktlinjer...5 1. Tidig intervention...5 2. Verksamhet för förstagångsinsjuknade...5
Läs merBilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende
Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än
Läs merUtveckling av psykosvården i Halland
1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs merSamordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom
Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien
Läs merVerktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )
Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet
Läs merFör den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.
Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merIntegrerad Psykiatri. Nå Ut teamet
Integrerad Psykiatri Nå Ut teamet Nå Ut-teamet Psykosöppenvård Centrala Göteborg 50 000 invånare 170 patienter Multidisciplinärt team: läkare, cm, ssk, kur, p-log, sgy, sekr 2 OTP- Optimal Treatment Project
Läs merLärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri
Lärandemål för PTP inom vuxenpsykiatri Lärandemålen eftersträvas under PTP-året och kan anpassas/revideras för att bättre passa dig och din tjänstgöring. De ska inte användas som en checklista. Definiera
Läs merÖverenskommelse om samverkan
Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP MSE
Kvalitetsbokslut 2011 BUP MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...
Läs merHur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.
Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merInformation om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete
Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete Ett Samarbete mellan psykiatriska sjukvården och socialtjänsten för gemensamt arbete med psykiskt funktionshindrade VARFÖR SKALL VI SAMVERKA?
Läs merSamordnad Rehabillitering
Samordnad Rehabillitering Pia Rydell Verksamhetschef Psykiatri Psykos 2013-05-28 Psykiatri psykos En av 6 VUP verksamheter inom SU Startades 1/1 2011 Största psykoskliniken i Sverige 2 Vilka är vi? Ungefär
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merDirektiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4
Läs merVårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos
Vårdprogram S.T.O.P. Sahlgrenskas program för Tidigt Omhändertagande vid Psykos Detta vårdprogram skall ses som ett tillägg till det ordinarie vårdprogrammet på sektionen som skall gälla alla sektionens
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merEn utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer
BASUT En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer En nationell satsning Pengar från Socialstyrelsen Gemensam ansökan
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs merLäkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.
Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning Tillit och förtroende
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merÖverenskommelse om samverkan
23 april 2004 1(8). Överenskommelse om samverkan Parter Överenskommelsen gäller samverkan mellan nedanstående enheter inom Gotlands kommun Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Psykiatriska kliniken Primärvården
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merVårdprogram. Psykos. Vårdprogram 1 (11) Vårdprogram psykos. Division psykiatri. Utredning och uppföljande vård av vuxna patienter med psykos
Vårdprogram 1 (11) Vårdprogram psykos Gäller för: Division psykiatri Godkänd av: divisionschef Utarbetad/reviderad av: Eva Fabricius, sjuksköterska Angelos Gkrozos, psykiater Ulrika Gullberg, verksamhetsutvecklare
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merRutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merBeroendekliniken. i Göteborg
Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken
Läs merNationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merVårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Projektet Bättre psykosvård 2013
Vårdriktlinjer för schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Projektet Bättre psykosvård 2013 Innehåll 1. Inledning... 3 Mål... 3 2. Psykos, schizofreni... 4 3. Risktillstånd för psykos... 5 Psykiatrin
Läs merFörslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård
Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten sjukvård Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Avvikelser... 2 In- och utskrivningsprocessen... 3 Samtycke... 3 Vårdbegäran/Remiss... 4 Inskrivningsmeddelande...
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merMål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland
Mål och inriktning 2013 Psykiatrin Halland 2012-11-13-1 - Enligt Hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag 2013 till driftnämnderna ska nämnden för psykiatrin i Halland besluta om ett inriktningsdokument
Läs merVerksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård
Juni 2013 Verksamhetsområde psykosvård och rättspsykiatrisk vård Verksamhetschef Inga Nigam, 018-611 21 84 Bitr verksamhetschef Else-Marie Brunn, 018-611 20 61 Verksamhetsområdets ledningsgrupp finns på
Läs merPsykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen
Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merEtiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.
Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merDina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård
PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merGod heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet
God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende Nio råd från Nationella Självskadeprojektet Det här dokumentet är ett tillägg och en tillämpning av Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende,
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merSamarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merSuicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland
Regionstyrelseförvaltningen RSF Regionövergripande Rutin Regiongemensamma dokument Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland Innehåll Inledning...1 1. Oro/risk för suicid handläggning inom
Läs merRutin fast vårdkontakt
Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.
Läs merSamverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin? Överenskommelser och riktlinjer Gemensamt ansvarstagande Bättre samverkan och samordning
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merDaniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merPsykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.
Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merSnacka hjälper. Behandlingsenheten Midgård
Behandlingsenheten Midgård Snacka hjälper. Från stödsamtal till stressreducerande, allians och copingskapande behandlingssamtal. Ett utvecklingsarbete för att skapa tydligare struktur. Teamets medlemmar
Läs merHälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner
MANUAL 1(7) Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner Samverkan vid in och utskrivning av patienter i slutenvård. (SOSFS 2005:27 ) 1) Signal till socialtjänsten vid inläggning. Vid inskrivning av samtliga
Läs merSamverkan vid utskrivning - Blekingerutiner
Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner Slutenvården planerar i samråd med patienten den slutenvård som ska ges, samt informerar fortlöpande kommun och öppenvård om hur planen och den enskildes status
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merVår ätstörningsvård är åldersobunden och länsövergripande: patientens bostadsort eller ålder ska inte vara ett hinder för en god, sammanhållen vård.
I samtliga sex kommuner i Halland be driver vi öppenvård för både barn och vuxna. Dessutom har vi heldygnsvård för vuxna i Varberg och Halmstad, samt hel dygnsvård för barn och ungdomar i Halmstad. I Kungsbacka,
Läs merPsykiatrins kvarter. Avsiktsförklaring. Södra Älvsborgs Sjukhus
Psykiatrins kvarter Avsiktsförklaring Södra Älvsborgs Sjukhus Inledning Denna avsiktsförklaring är framtagen inför planeringsarbetet rörande formandet av Psykiatrins kvarter. Avsiktsförklaringen har sin
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merSamverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet
Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet En förändrad planeringsprocess inskrivningsmeddelandet
Läs mer1 Parter. 2 Bakgrund. Värdigt liv i äldreomsorgen, Regeringens proposition 2009/10:116
Innehållsförteckning 1 Parter... 3 2 Bakgrund... 3 3 Syfte med samverkan... 4 4 Målgrupp... 4 5 Gemensamma utgångspunkter... 4 6 Övergripande mål för överenskommelsen... 4 6.1 Hälsofrämjande förhållningssätt
Läs mer1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god
Läs merÖverenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt
Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund
Läs merDet nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem. Dvs spel om pengar Under remiss
Det nya kunskapsstödet från Socialstyrelsen för identifiering, utredning, vård och behandling vid spelproblem Dvs spel om pengar Under remiss Behandling av spelmissbruk och spelberoende Kunskapsstöd med
Läs merOmorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland
01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merFastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin
Riktlinje Process: 3.4 RGK Specialiserad psykiatrisk vård Område: Självmordsproblematik Giltig fr.o.m: 2018-06-19 Faktaägare: Andrea Christoffersson, chefsöverläkare, vuxenpsykiatrin, Region Kronoberg
Läs merArbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin
Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Omfattning na gäller för personal inom primärvården och psykiatrin vid insatser till vuxna personer med psykisk problematik och/eller personer
Läs merGällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Gällande från och med 2018-09-25 till och med 2020-11-30 Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland Innehållsförteckning Om riktlinjen... 2 Målgrupp...
Läs merMÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27
2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merKvalitetsstjärnan frågeformulär
Kvalitetsstjärnan frågeformulär Ärendeansvarig Patientens personnr* Namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin
LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och
Läs merdet psykologiska perspektivet
För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,
Läs merProjektrapport Bättre vård Mindre tvång
Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder
Läs mer