Neuropsykologi. Svensk. Psykolog 2020 en lyckad konferens. SID 4 MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING N R 5, , Å R G 2 2

Transkript

1 Neuropsykologi Svensk MEDLEMSTIDNING FÖR SVERIGES NEUROPSYKOLOGERS FÖRENING N R 5, , Å R G 2 2 Psykolog 2020 en lyckad konferens. SID 4

2 5/10 Årgång 22 Medlemstidning för Sveriges Neuropsykologers Förening Kom ihåg! Anmäl e-post- och adressändringar på Tillgång till interna sidorna på Användarnamn: medlem Lösenord: 25treo10 Ansvarig utgivare: Göran Horneman, ordförande i SNPF REDAKTION Chefredaktör: Eva Hast eva.hast@telia.com (kvällstid) Vagnmakaregränden Lund Assisterande redaktör: Ellinor Hagstadius ellinor_hagstadius@hotmail.com S Esplanaden 3D Lund Lokalredaktörer: Vera Denvall (södra distriktet) Vera.denvall@med.lu.se Liselotte Maurex (östra distriktet) Eva Hallberg (västra distriktet) eva.k.hallberg@gmail.com Katarina Ehlin (norra distriktet) katarina.ehlin@vll.se Webmaster: Ann Heilala ann.heilala@vgregion.se Layout och redigering: Prinfo Grafiskt Center, Malmö Medverkande i detta nummer: Jennie Billman, Roger Carlsson, Eva Hallberg, Göran Horneman, Emelie Karlsson. Möten, möten Föreningens riksstämma med tema Neurorehabilitering och Plasticitet nalkas. Arrangörerna har även denna gång lyckats engagera framstående och spännande föreläsare såväl lokala som internationellt framstående personer. Några platser finns fortfarande kvar. Det är verkligen med glädje jag konstaterar det engagemang som finns överallt bland föreningens medlemmar. De regionala föreningarna erbjuder ett brett utbud av föreläsningar och diskussioner. Ta vara på det! På nordisk och europeisk nivå har vi också mycket att se fram emot: På nordisk nivå handlar det om nästa nordiska möte, som hålls i samband med INS Mid-year Meeting i Oslo Den europeiska federationen ENS, har vid höstens möte i Amsterdam föreslagit, att något av de nordiska länderna åtar sig att vara värd för och arrangera ENS mötet Till vår stora glädje har Island accepterat att arrangera det nordiska mötet Några av oss minns med ett leende på läpparna när Island senast arrangerade det nordiska mötet jag tror det var Inte bara programmet var spännande Elkonon Goldberg var där utan framför allt mötet med våra isländska kollegor, som generöst inbjöd oss alla till sina hem. Spännande var även mötet med den dramatiska isländska naturen och de nationella kulinariska specialiteterna gravad haj, som lämpligt nog sköljdes ner med den inhemska brygden Svarta Döden. Island nästa! Göran Horneman Allt innehåll i Svensk Neuropsykologi lagras elektroniskt och blir åtkomligt via internet. Medarbetare måste meddela eventuellt förbehåll mot att få sitt material tillgängligt på detta sätt.

3 Kalendarium Ö S T R A R E G I O N E N Riksstämman. Förändra (synen på) hjärnan. Neuro rehabilitering och plasticitet i nytt ljus Läs mer på Tid: 18 till 19 november Plats: Courtyard by Marriott, Kungsholmen, Stockholm S Ö D R A R E G I O N E N Neuropsychological aspects of first episod psychosis diagnosis, course and outcome Roger Carlsson, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, specialist i neuropsykologi Tid: 15 december 2010, kl Plats: Wigerthuset, (Usil, hus 34, ing 22) *) Wigerthuset är Gamla psykiatrihuset vid Universitetssjukhuset Lund RIKSSTÄMMA 2010 Förändra (synen på) hjärnan Neurorehabilitering och plasticitet i nytt ljus Stockholm november 2010 Anmäl dig via Svensk Neuropsykologi 5/10 3

4 Psykolog 2020 lyckad konferens för psykologstudenter Den tredje konferensen för psykologstudenter PS10 gick nyligen av stapeln i Göteborg. Syftet med konferensen är att skapa en mer enad studentkår och tätare integration mellan studenter och arbetsliv. Denna gång var temat Psykologens roll Arrangemanget hade hela 500 anmälda deltagare i olika åldrar och ca 25 föreläsare med ett brett utbud av ämnesområden. Bland föreläsarna fanns neuropsykologen och forskaren Håkan Nyman, som pratade kring ämnet Psykologernas roll i neurovetenskapen klinisk neuropsykologi och mer?. Den lyckade konferensen avslutades storslaget med en fest. Projektgruppen, som består av psykologstudenter, skrev på hemsidan att Efter helgens aktiviteter känns det som att avstånden i psykologstudent-sverige krympt. PS10 är en satsning som ger goda framtidsutsikter i arbetslivet. Både Per-Magnus Johansson, psykolog och författare, och psykologförbundets ordförande Lars Ahlin pratade om risken att psykologer konkurreras ut av andra icke-legitimerade som i ett otränat öga utför liknande arbete både snabbare och till lägre kostnad. De menar att en förutsättning i konkurrensen kommer vara att fortsatt satsa på en gedigen grundutbildning samt fortsatt utbildning. Ahlin menade också att det kommer bli allt viktigare att kunna tillgodose vissa specifika behov genom specialisering. Behovet av psykologer ökar Samhället är idag känsligt för avvikelser, krav ställs på en mycket hög funktionsnivå, som alla omöjligtvis kan leva upp till. Behovet av psykologer bör i och med detta öka, då utvecklingen knappast kommer gå bakåt. Psykologer har också ett ansvar i avmystifieringen av psykisk ohälsa. Stigmat kring detta påverkar sjukdomsförlopp negativt då skamkänslor kan leda till att många lider i ensamhet eller söker vård i ett sent skede. Regeringen har bidragit med sin treåriga kampanj Hjärnkoll som syftar till att förbättra allmänhetens attityder till psykisk ohälsa genom att öka kommunikationen och öppenheten. Senaste tidens allt större öppenhet i sociala medier, till exempel Facebook, innebär större social jämförelse. Psykologstudenten Jonas Mosskin, som föreläste på konferensen, efterlyser större öppenhet och engagemang hos psykologer i de problem som kan 4 Svensk Neuropsykologi 5/10

5 dyka upp när människor allt mer delar med sig av sina privatliv i sociala medier. Osäkerhet och motsättningar Den psykologiska kunskapen är relativ, i den bemärkelsen att den ska anpassas till olika individer och kulturer. Många psykologstudenter uttrycker oro inför hur relativiteten ofta ifrågasätts och hur det ska bemötas. Ur otryggheten kommer motsättningarna, som Per-Magnus Johansson menar existerar inom yrkeskåren, men även i förhållande till andra professioner. För att stärka psykologidentiteten krävs det dock att vi accepterar de olika uppfattningarna och istället ser styrkan i den psykologiska kunskapen som tillämpbar inom ett brett spektra av områden vilket också hör relativiteten till. Upptäckt område som aldrig är i vägen Håkan Nyman bjöd på en optimistisk syn på neuropsykologers ställning om tio år. Han menar att neuropsykologin är ett upptäckt område som aldrig är i vägen. Möjligheterna till tillämpning är stora. Han menar dock att förankringen i den tekniska utvecklingen än så länge är ganska föråldrad och är något som med fördel bör integreras. Varför inte till exempel WAIS som app till Iphone? undrade Håkan. Han ser inte någon konflikt i att kommunikationsmedlen ändras, utan tror på att vi kan bevara mänsklig värme och meningsfulla relationer. Han påpekar dock att risken för missförstånd blir större och bevakningen inom de sociala medierna bör öka. Lockande yrke Isabelle Rydén, en psykologstudent vid Göteborgs Universitet som närvarade vid PS10, menar att yrket som neuropsykolog är lockande då utrymmet för förbättringar är stort. Att arbeta i team är också något som känns spännande pga kunskapsutbytet vilket ökar kvaliteten i utredningarna. Hon ser precis som Nyman en fördel i att vidareutveckla och även nyutveckla olika metoder och test. Det finns en potential i de nya MR-teknikerna och med dem kommer att kunna tillägna oss mer kunskap om hjärnans funktion, anser Isabelle. Utvecklandet av nya mediciner kommer givetvis även fortsätta. Den goda förmågan att beakta de psykologiska aspekterna hos patienterna tror hon dock kommer att förbli oförändrad. Den tekniska utvecklingen behöver inte innebära mindre patientkontakt. Snarare kan det leda till mer tid för patienterna, med hjälp av mer effektiv administrering av testinstrument, men även snabbare kommunikationsvägar, fortsatte Isabelle. Genusperspektivet I nuläget debatteras och forskas det mycket om att pojkar och flickor diagnostiseras på samma grunder. Symtomen i de neuropsykiatriska diagnoserna kan dock skilja sig mellan könen vilket förmodligen kommer att påverka utredning och diagnostik i framtiden genom andra normeringar och diagnostikkriterier. Emelie Karlsson Svensk Neuropsykologi 5/10 5

6 Neuropsykologernas roll 2020 hur ser den ut? Precis som alla andra yrkesroller kommer även vår att förändras. Svensk Neuropsykologi har frågat några medlemmar om deras förhoppningar inför framtiden. Har du själv förhoppningar eller kanske farhågor? Maila redaktionen! Med den popularitet som neuropsykologin nu har, så tror jag på fortsatt utveckling av området, dels kunskapsmässigt, dels i form av en förstärkt och mer självklar roll för neuropsykologen när det gäller diagnostik och behandling, t.ex. inom sjukvården, vårdcentraler m.m., men också i form av en mer utåtriktad, "pedagogisk", verksamhet, såsom gentemot massmedia, där neuropsykologer mer aktivt deltar i den allmänna debatten kring t.ex. skolresurser, våld, kriminalitet m.m. Ökad kunskap via neuropsykologisk forskning kommer att öka neuropsykologens betydelse genom bättre och mer riktade instrument, t.ex. test, som därmed kan ge säkrare prediktioner angående funktionsförmåga efter sjukdom och handikapp, samt möjlighet till mer individanpassade rehabiliteringsinsatser. Vidare kommer neuropsykologen att dra nytta av ökad neuropsykologisk kunskap inom sådana områden som nu är svårdiagnosticerade såsom insiktsproblem, sociala funktionssvårigheter, dolda funktionshinder m.m. och skapa en bättre förståelse och behandling av dessa. Elisabeth Hjelmquist, Ph D, specialist i neuropsykologi., SU. Jag tror att vi sitter lite mindre vid skrivbordet och rättar Rey-figurer och annat ritat som vi får mäta manuellt vad gäller vinklar och vrår sker rättningen sedan länge via datorn. Jag tror även att vi som neuropsykologer blivit långt mer skickliga på att bedöma emotionella funktioner och deras samspel med de kognitiva funktionerna beskriver vi mer om hur detta samspel ter sig och hur detta avspeglar sig i vardagen. Vi deltar även mer aktivt i framtagandet av nya diagnoskriterier, och dessa har blivit betydligt mer finstilta vad gäller kognitiv och emotionell funktion. Vi har även en betydligt mer aktiv del i själva diagnosticerandet av dessa funktioner och kunskapen har även påverkat den behandling som personer med sådan problematik erbjuds i samhället. Jag tror även att vi jobbar mer med frågeställningar kring subkortikala funktioner eftersom kunskapen på det området blivit starkare. Jag tror att vi som yrkeskår har lagt större fokus på att vår kompetens sträcker sig från det normala till det dysfunktionella och att vår kunskap täcker ett utvecklingsförlopp, från barn till vuxen. Catherine Aaro Jonsson, Vice ordförande SNPF Neuropsykologiska faktorer finns alltid med inom psykologiska skeende hos barn och vuxna samt inom både sjukvård och hälsovård. År 2020 kommer dessa kunskaper ses som en naturlig del i verksamheterna och vara en integrerad kunskap som all personal har en grundläggande kunskap av. Specialister i neuropsykologi kommer att fungera som experter, rådgivare och konsulter när fördjupad kunskap behövs. Att försöka skilja kroppen från själen är som att försöka skilja havet från vågorna. (Baruch Spinoza) Jerry Larsson, Chef Enheten för Neuro psykologi/su, Spec. i neuropsykologi och klinisk psykologi Stora Psykolog priset till Åsa Landberg Årets vinnare av Stora Psykologpriset är Åsa Landberg, psykolog på Rädda Barnen. Hon får priset för att hon gör de utsatta barnens röster hörda och för att ha ökat förståelsen för barnens rättigheter och behov. Priset, en check på kronor, delades nyligen ut. Jag känner mig glad och stolt. Inte minst för att arbetet med att förbättra situationen för barn som utsatts för våld eller övergrepp uppmärksammas, säger Åsa Landberg. Åsa Landberg arbetar som psykolog på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris. Där möter och hjälper hon barn som varit utsatta för våld eller övergrepp eller som bevittnat våld mot en nära anhörig. Hon arbetar också aktivt för att sprida kunskap och förståelse för barn som utsatts för våld och övergrepp. Med barnen som utgångspunkt har Åsa Landberg revolutionerat myndigheternas bemötande och påverkat lagstiftningen. Hon bedriver ett viktigt och framgångsrikt arbete både som psykolog och som opinionsbildare, säger Lars Ahlin, förbundsordförande Sveriges Psykologförbund och ordförande i juryn för Stora Psykologpriset. Det finns en föreställning om att våra lagar och myndigheter värnar om barnens bästa, men så är inte alltid fallet. Här har jag som psykolog en viktig uppgift, att utifrån det barnen berättar för mig hjälpa till att göra deras röster hörda, säger Åsa Landberg. 6 Svensk Neuropsykologi 5/10

7 N Y A V H A N D L I N G Neuropsykologiska funktioner hos patienter med psykossjukdom Roger Carlsson, fil. dr., leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i neuropsykologi har disputerat vid Lunds universitet med avhandlingen Neuropsychological aspects of first episode psychosis diagnosis, course and outcome. Avhandlingen baseras på fyra studier om patienter som för första gången har insjuknat i psykos. Studierna tillhör Fallskärmsprojektet, ett samarbetsprojekt mellan 17 psykiatriska kliniker som påbörjades 1996 och där patienterna följdes under fem år. Ett av de centrala fynden i avhandlingen är att intellektuell nivå, undersökt kort efter första insjuknandet i psykos, predicerar förekomst av negativa symtom år ett och funktionsnivå vid år tre och fem. Ju högre intellektuell kapacitet och mindre grad av kognitiva störningar patienterna hade vid insjuknandet, desto bättre funktionsnivå tre och fem år senare. Detta oavsett typ av psykosdiagnos och hur lång tid av obehandlad psykos patienterna hade vid första kontakten med psykiatrin. Multiproblematik Att drabbas av psykos innebär bland annat tankestörningar, hallucinationer och bristande sjukdomsinsikt samt svårigheter att fungera socialt och i vardagen, exempelvis med arbete eller studier. Psykossjukdom innebär också nedsättningar i intellektuella förmågor och en rad kognitiva funktioner som inlärning och minne, uppmärksamhet, tempo och exekutiva funktioner. Kognitiva störningar vid psykos visar dock inte på någon specifik profil och kan även visa på en stor variation i graden av nedsättning mellan patienter med samma diagnos. Annat fokus Nuvarande psykosdiagnostik fokuserar huvudsakligen på förekomst av symtom och vid remission, dvs. återhämtning, genom frånvaro av symtom det senaste halvåret. Även om symtomen försvinner kan patienterna ha betydande svårigheter i vardagen och med sociala kontakter, vilket har ett klart samband med nedsättningar i kognitiva förmågor. I avhandlingen föreslås att bedömning av kognitiva funktioner bör få en mer central roll och som en särskild del vid psykosdiagnostik samt även ingå i kriterier för remission. Tyder på samband Under de senaste decennierna har effektiva behandlingsmetoder utvecklats och antalet patienter i slutenvård har minskat. Trots detta har kunskapen om psykossjukdomars uppkomst, psykologiska, sociala och biologiska mekanismer samt sjukdomsförlopp inte kunnat visa på några avgörande fynd om vem som drabbas av en långvarig psykossjukdom. Störningar i kognition är en viktig del i sjukdomen och tyder på ett samband med nedsatt hjärnfunktion, särskilt de funktioner som har betydelse för samordning och tempo i kognition. Viktig undersökning Eftersom det inte finns någon specifik kognitiv profil för psykospatienter är det viktigt att genomföra en neuropsykologisk undersökning för att förstå den enskilde patientens behov och styrkor. Undersökningen kan bidra till en bättre indelning av diagnoserna, vilket ger ett starkare underlag för planering av en behovsanpassad psykiatrisk behandling. För att hindra psykosgenombrott och om möjligt bromsa en kronisk sjukdom är det viktigt att kunna identifiera personer med risk för att utveckla psykos och att erbjuda dem behandling så tidigt som möjligt, menar Roger Carlsson. Svensk Neuropsykologi 5/10 7

8 S A M M A N F AT T N I N G AV E X A M E N S A R B E T E : Svenska neuropsykologers utredningsarbete: En kartläggning av praktik och instrumentanvändning Under våren 2009 genomförde Jennie Billman och Odd Berg sitt examensarbete vid Psykologprogrammet i Umeå. Detta utgjordes av en enkätundersökning riktad till samtliga medlemmar i SNPF, med syfte att kartlägga och beskriva svenska neuropsykologers utredningspraktik. Enkätens frågeområden rörde gruppens arbetsförhållanden, förekomst av olika patientgrupper, utredningsförfarande och instrumentval samt utbyte med andra psykologer och källor till kunskap rörande psykologiskt utredningsarbete. Totalt 708 medlemmar ombads besvara enkäten. Av dessa erhölls svar från 435 personer, varav 321 uppfyllde studiens inklusionskriterier (medlem samt kliniskt verksam psykolog, leg. eller PTP). Övriga svar kom från stödmedlemmar tillhörande andra yrkeskategorier. Halva arbetsdagen till utredning De tillfrågade neuropsykologerna uppgav att nästan hälften av deras arbetstid tillägnades neuropsykologisk utredning. De vanligast förekommande frågeställningarna vid neuropsykologisk utredning rörde diagnostik och rehabiliterings/ behandlingsplanering. Vid valet av utredningsinstrument använde sig hälften av psykologerna av flexibla batterier, dvs. ett antal rutinmässiga uppsättningar instrument anpassade till olika typer av frågeställningar eller diagnosgrupper. En tredjedel arbetade enligt ett helt flexibelt förhållningssätt, med instrumentval beroende på behoven i det enskilda fallet. I genomsnitt utförde de tillfrågade psykologerna fyra utredningar per månad och den genomsnittliga tidsåtgången per utredning uppskattades till ca 20 timmar. De svenska neuropsykologerna ombads att fritt ange vilka tio instrument de mest frekvent använde sig av. Ett stort antal olika instrument uppgavs, totalt 250 st. Den stora merparten av dessa skattades dock som frekvent använda endast av ett fåtal deltagare. En mindre grupp tester användes frekvent av de flesta psykologerna. Bland dessa återfanns framförallt instrument som mäter enskilda eller breda uppsättningar av kognitiva förmågor, men även symptomskattningsskalor samt instrument för funktionsbedömning och diagnostisk intervju/observation. De allra mest frekvent använda instrumenten var Rey-Osterreith Complex Figure, olika versioner av WAIS, D-KEFS, Claesson-Dahls test för inlärning och minne, olika versioner av WISC, samt Wisconsin Card Sorting Test. De vanligaste orsakerna till instrumentval uppgavs vara att instrumentet ansågs ha goda psykometriska egenskaper, att psykologen var förtrogen med instrumentet samt att det användes i syfte att generera hypoteser. Kunskap från olika håll Deltagarna tillfrågades om varifrån de hämtat sin kunskap inom området för psykologiskt utredningsarbete. De uppgav att egen informationssökning, kurser inom specialistutbildningen samt extern eller kollegial handledning fungerat som huvudsakliga kunskapskällor. Liknande kartläggningar av området neuropsykologisk utredningspraktik har tidigare saknats i Sverige. Förhoppningen med studien var att skapa överblick av detta växande arbetsfält, samt fungera som underlag för diskussioner kring fortsatt metodutveckling, gemensamma riktlinjer och i utbildningsfrågor. Umeå universitet Institutionen för psykologi Examensarbete psykologprogrammet, vt09 Svenska neuropsykologers utredningsarbete: En kartläggning av praktik och instrumentanvändning Odd Berg & Jennie Billman Handledare: Greg Neely och Anna Stigsdotter-Neely Här finns uppsatsen att läsa i sin helhet: umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:338100/fulltext01 Jennie Billman 8 Svensk Neuropsykologi 5/10