Kvinnors och mäns psykosociala arbetsmiljö

Transkript

1 Kvinnors och mäns psykosociala arbetsmiljö Magnus Sverke Professor i arbets- och organisationspsykologi Psykologiska institutionen magnus.sverke@psychology.su.se Arena idé Frukostseminarium

2 Arbetsmiljöverket Kunskapssammanställning 2016:2 Kvinnors och mäns arbetsvillkor: Betydelsen av organisatoriska faktorer och psykosocial arbetsmiljö för arbets- och hälsorelaterade ucall hdps://

3 Forskargruppen Magnus Sverke, professor (projektledare) Helena Falkenberg, fil dr, post doc Göran Kecklund, docent Linda Magnusson Hanson, docent Petra Lindfors, professor Samarbetsprojekt inom Stockholm Stress Center (ED Forte-centrum för tvärvetenskaplig forskning om arbetsrelaterad stress och hälsa)

4 Andelen sjukfrånvaro till följd av psykiska sjukdomar ökar Socialförsäkringsrapport 2014: 4, Försäkringskassan

5 Könsskillnader i sjukfrånvaro Försäkringskassan (2013). Kvinnors sjukfrånvaro magnus.sverke@psychology.su.se 5

6

7 Kvinnors och mäns arbetsmiljö: Kunskapsläget Väletablerat samband mellan arbetsförhållanden och psykisk (o)hälsa Den psykiska ohälsan är högre bland kvinnor Kvinnor är mer sjukskrivna än män Är detta ett kvinnoproblem? Vad kan det finnas för förklaringar?

8 Sett i perspektiv: Har vi någonsin talat om mäns arbetsrelaterade ohälsa? magnus.sverke@psychology.su.se 8

9 Uppdraget från Arbetsmiljöverket beskriva kunskapsläget avseende likheter och skillnader mellan kvinnor och män med fokus på organisatoriska faktorer, så som arbetstid och anställningsvillkor, samt psykosociala arbetsmiljöaspekter i form av upplevda krav och resurser studera de organisatoriska och psykosociala faktorernas betydelse för kvinnors och mäns psykiska ohälsa, självrapporterade hälsa, arbetsrelaterade välbefinnande samt sjukskrivning magnus.sverke@psychology.su.se 9

10 Men vad är egentligen välbefinnande i arbetet? Säkerhet Sjukfrånvaro Erkännande Tillfredsställelse Välbefinnande Engagemang Fysisk hälsa ArbetsprestaHon magnus.sverke@psychology.su.se 10

11 Traditionella spår i arbetslivsforskning Arbetsmiljöfokus OrganisaHonsfokus magnus.sverke@psychology.su.se 11

12 Världsbild Organisation Institutional factors Hälsosam arbetsplats Motivation & välbefinnande Organisationens effektivitet Arbetsmiljö

13 För att täcka ett så brett område behövdes en systematisk ansats SystemaHska översiktsstudier Metaanalyser SystemaHska lideraturöversikter Sökningar i etablerade databaser En mängd söktermer för arbetsmiljö Publicerade DeDa angreppssäd innebär: Inga primärstudier Översikterna har begränsade inslag av Genusfokus MakCörhållanden Totalt 80 översiktsstudier sammanfadas magnus.sverke@psychology.su.se 13

14 Arbets- och hälsorelaterade utfall Arbetsrelaterade utfall Attityder Arbetstrivsel Engagemang i arbetet Engagemang i organisahonen Beteenden Vilja ad säga upp sig PrestaHon i arbetet Medarbetarbeteenden KontraprodukHvt beteende Andra Sjuknärvaro Sjukfrånvaro Olycksfall Hälsorelaterade utfall Psykisk hälsa Symtom på depression Utbrändhet Psykisk ohälsa Psykiska besvär Välbefinnande Upplevd stress TröDhet/sömn Fysisk hälsa Fysiska besvär Mag- och tarmbesvär Metabola Hllstånd Typ 2-diabetes Kardiovaskulär ohälsa Muskelbesvär magnus.sverke@psychology.su.se 14

15 Hur hänger det ihop? Organisatoriska faktorer Psykosocial arbetsmiljö Krav i arbetet Resurser i arbetet Arbetsrelaterade utfall Arbetsrelaterade attityder Arbetsrelaterade beteenden Andra arbetsrelaterade utfall Hälsorelaterade utfall Psykisk hälsa Fysisk hälsa magnus.sverke@psychology.su.se 15

16 En mängd tänkbara samband att sammanställa kunskap om Arbetsmiljöfaktorer 8 organisatoriska faktorer 13 psykosociala krav 6 psykosociala resurser 27 arbetsmiljöfaktorer U@all 10 arbetsrelaterade ucall 13 hälsorelaterade ucall 23 ucall 27 * 23 = 621 tänkbara samband AD väga mot totalt 9 personmånaders arbetsinsats magnus.sverke@psychology.su.se 16

17 Förklaringar till utfall 1: Organisatoriska faktorer Villkor och förutsädningar som på ed övergripande plan styr och reglerar anställdas möjligheter ad ucöra sid arbete: Skid- och nadarbete (-) Långa arbetshder (-) Distansarbete (+) DelHdsarbete (-) Tillfällig anställning (-) Ledarskap (+) HR-strategier (+) OrganisaHonsförändring (-)

18 Förklaringar till utfall 2: Psykosociala krav i arbetet (-) Spänt arbete Psykologiska krav KvanHtaHva krav KogniHva krav EmoHonella krav Hinder i arbetet Otydliga mål Obalans ansträngning belöning Anställningsotrygghet BroD av psykologiskt kontrakt Arbetsrelaterad stress Rollkonflikt Interpersonella konflikter magnus.sverke@psychology.su.se 18

19 Förklaringar till utfall 3: Psykosociala resurser i arbetet (+) Kontroll Socialt stöd Upplevd rädvisa Utvecklingsmöjligheter i arbetet Belöning i arbetet Återkoppling i arbetet magnus.sverke@psychology.su.se 19

20 Vad är problemet? Vi vet ad en dålig arbetsmiljö leder Hll ohälsa och lägre engagemang i arbetet Vi vet ad en god arbetsmiljö leder Hll hälsa och högre engagemang i arbetet Finns det anledning ad tro ad dessa effekter skulle variera mellan kvinnor och män? Nej. Vad är då förklaringen? magnus.sverke@psychology.su.se 20

21 Horisontellt könssegregerad arbetsmarknad Kvinnor och män är verksamma inom olika sektorer Kvinnodominerade sektorer har: Lägre lön Lägre status Fler anställda per chef Högre andel Hdsbegränsat anställda Mer otrygghet i anställningen Högre krav i arbetet Lägre Hllgång Hll resurser för ad kunna ucöra arbetet magnus.sverke@psychology.su.se 21

22

23 Vertikalt segregerad arbetsmarknad Ojämn fördelning av kvinnor och män på olika hierarkiska nivåer Män har odare chefsposihoner Män har högre status Män har bädre möjligheter Hll exempelvis utveckling i arbetet Män har oda bädre Hllgång Hll resurser i arbetet och mer möjlighet ad påverka arbetshder magnus.sverke@psychology.su.se 23

24 Kvinnor och män gör olika saker Även när kvinnor och män är verksamma i samma bransch och i samma yrke har de oda olika arbetsuppgider Arbetsinnehåll, arbetsuppgider, ansvar, befogenheter osv kan variera mellan kvinnor och män Kvinnor och män arbetar delvis på olika säd Utrustning oda anpassad eder män Kvinnor och män möter oda olika psykosociala och fysiska arbetsmiljövillkor magnus.sverke@psychology.su.se 24

25 Vikten av att beakta den totala arbetsbördan Kvinnor har oda större ansvar för hem och familj Kvinnor har därför oda högre total arbetsbelastning Kvinnor mer benägna än män ad anpassa jobb, arbetsuppgider och arbetsomfadning Hll hemmasituahonen

26 Några reflektioner Etablerat samband arbetsmiljö hälsa Dålig arbetsmiljö har konsekvenser för: Individen själv OrganisaHonen Samhället Kvinnodominerade sektorer mer i riskzonen Strukturellt problem snarare än könsrelaterat Det behövs samhällspolihska insatser för ad minska strukturella skillnader Integrera arbetsmiljöfrågor i den ordinarie verksamheten När ett uppdrag ges är det viktigt att det finns en dialog om vilka resurser som behövs för att genomföra uppdraget

27 Slutsats I ed jämlikt samhälle har alla räd Hll en god arbetsmiljö Kvinnor och män Yngre och äldre Högutbildade och lågutbildade Svenskfödda och utlandsfödda Förebyggande arbete är både mer humant och mer kostnadseffekhvt än edervårdande arbete och åtgärder för återgång i arbete magnus.sverke@psychology.su.se 27

28 Dessa slutsatser passar i tiden Regeringens strategi for arbetslivet ( ) Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den organsatoriska och sociala arbetsmiljön ( ) magnus.sverke@psychology.su.se 28

29 Inget nytt men hur kan det komma sig att det inte slår igenom? Integrera arbetsmiljö och arbetsrelaterat välbefinnande med verksamhetens mål och organisationens effektivitet Annars riskerar arbetsmiljö och hälsopromotion att bli en sidovagn till traditionella verksamhetsfrågor

30 Tack för uppmärksamheten! Arbetsmiljöverket: Kunskapssammanställning 2016:2