Kontaktuppgifter: Höörs Waldorfskola. Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan. Norra Fogdarödsvägen Höör

Transkript

1 Kontaktuppgifter: Adress: Emiliaskolan Norra Fogdarödsvägen Höör Lill-Emilia Barnträdgård Holma Höör Höörs Waldorfskola Telefon: Kansli mån tors (säkrast) Rektor Madeleine Arderup Skolsköterska tisd - fre Ninna Kallin skolskoterskan@emiliaskolan.se Fritidshemmet Gläntan Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan

2 forts. trivselregler Föreningen Emiliaskolan Grundskola 1-9 Pedagogisk Verkstad Lekstugans 6-årsverksamhet Fritidshemmet Gläntan Förskolan Lill-Emilia Barnträdgård Särskola Likabehandlingsplan 2014 Upprättad : Reviderad: Framtagen i samarbete med: Kollegiet, styrelsen, elevrådet, föräldrarådet och Friends Kamratstödjare under skoltid vistas eleverna inom skolans område. Klass 8 och 9 får dock lämna skolområdet efter att ha meddelat läraren. är cykling och mopedåkning förbjudet inom hela skolområdet. får eleverna åka skateboard och inlines, men enbart på avsedd plats på skolgården och hjälm är obligatorisk. är det förbjudet att äta medhavt godis/tugga tuggummi eller dricka läsk/energidryck inom skolans område. sker snöbollskastning enbart på avsedd plats på skolan. gäller följande regler för mobiltelefoner: Klass 1-5 klassläraren samlar in telefonerna och förvarar dem inlåsta under skoldagen. I klass 6-9 gäller samma sak, men eleverna får vid behov ha sina mobiltelefoner under lunchrasten. är det drogfritt och det är således förbjudet att röka/snusa inom skolans område. är rasistiska och drogliberala symboler förbjudna. 1 22

3 Emiliaskolans trivselregler HT/VT Alla har ett ansvar att skolan blir en trevlig arbetsplats genom att: vi är omsorgsfulla om vår miljö; både inne och ute. vi uppträder respektfullt, artigt och kamratligt. vi använder oss av ett trevligt språk som inte är kränkande eller på annat sätt nedvärderande mot varandra. På vår skola: skolans medarbetare visar respekt mot eleverna och lyssnar på deras individuella behov. Eleverna visar respekt för skolans medarbetare och följer lärarens anvisningar. kommer elever och lärare i tid till lektionerna samt ha rätt material med sig. ansvarar man själv för sina kläder, pengar och värdesaker. tar vi av skorna inomhus och sätter dem i hallen. är eleverna i klass 1-5 utomhus på rasterna (om inte läraren beslutat annat). Innehållsförteckning Waldorfskolan beskrivning s 3 Föreningen Emiliaskolan s 4 Nationell styrning lagar som reglerar kränkningar och diskriminering s 5-6 Elevhälsoteam s 7 Kamratstödjarteam s 8 Vad är kränkningar? s 9-10 Emiliaskolans förebyggande insatser s Att upptäcka, utreda och åtgärda s Elevhälsans handlingsplan s Likabehandlingsplanens uppdatering s 19 Utdrag ur skollagen s 20 Skolans ordningsregler s

4 Waldorfskolor nationellt och internationellt En Väg till Frihet Waldorfskolan är en oberoende institution med enskild huvudman som utvecklar Rudolf Steiners pedagogiska idéer baserade på antroposofi och antroposofins uppfattning om människans väsen. Rudolf Steiners människosyn baseras på grundtanken att människan utvecklas enligt lagbundenheter i såväl kroppslig som själslig och andlig bemärkelse. Under uppväxten vävs det helt unika livsmönstret för varje enskild individ. Att utveckla dessa unika individers kreativa och fria tänkande är waldorfskolans främsta mål. Waldorfskolan strävar efter att vara en social och kulturell impuls i samhället. Skolan är konfessionellt och politiskt oberoende. Verksamheten är baserad på de mänskliga friheter och rättigheter som vårt samhälles etiska värdegrund förespråkar. Drömmen om det Goda Drömmen om det Goda Värdegrund Drömmen om det goda är ett projekt inom Dream of the Good, en politiskt och religiöst oberoende ideell förening. Verksamheten bygger på förståelsen att varje människa har ett inre värde och en potential av godhet, medkänsla och vishet. Arbetet sker i enlighet med den nya skollagen, som slår fast att alla elever ska tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Drömmen om det Goda Vision Visionen med metodiken är trygga och harmoniska barn och ungdomar med god självkänsla. Målsättningen med verksamheten är att verka för att metoderna ska bli ett permanent inslag i skolan, så att barn och ungdomar får redskap för lugn och ro, hälsa, integration och fred. För mer info:

5 Att hålla likabehandlingsplanen levande Det finns Waldorfskolor i hela världen; ca 900 i 61 olika länder. I Sverige finns det 35 medlemskolor. Aktivitet Följa upp och utvärdera årligen Trivselenkät bland barn/elever årligen Återkoppling av trivselenkäten till vårdnadshavarna. Ansvarig Rektor/Elevhälsan Kollegiet/Elevhälsa Kollegiet Föreningen Emiliaskolan: Emiliaskolan startades 1990 med 4 elever i hyrda lokaler. Idag har vi en egen skola, men hyr fortfarande till en del verksamheter. 156 elever Åk elever Lekstugan (6-års verksamhet) 52 elever Fritidshemmet Gläntan 41 barn Förskolan Lill-Emilia Barnträdgård Medarbetare, barn och vårdnadshavare ska känna till vad som står i planen. Rektorn till medarbetare vid HT start. Medarbetare till barn /elever vid HT start. Medarbetare till vårdnadshavare vid höstens första föräldramöte. Emiliaskolans vision är att: ur den antroposofiska människobilden, med hjälp av waldorfpedagogiken, ge eleverna möjlighet att utvecklas i sin egen takt till initiativrika, empatiska, respektfulla och omdömesgilla människor; med vilja att lära. 19 4

6 Nationell styrning Lagar som reglerar kränkningar och diskriminering I skollagens portalparagraf (2010:800) står att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (se sid 20) I kapitel 6 i skollagen återfinns åtgärder mot kränkande behandling: 9 Huvudmannen eller medarbetaren får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. I 10 skrivs att skolans medarbetare är skyldig att anmäla till rektor eller förskolechef om man får kännedom om elev/barn anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten. Rektor eller förskolechef måste skyndsamt utreda och vidta åtgärder för att förhindra kränkande behandling i framtiden. I 11 lyfter man fram förbud mot repressalier mot elev eller barn på grund av att barnet medverkat i en utredning av kränkande behandling. forts. handlingsplan 7. Om mobbningen/kränkningarna ej upphör kallas eleven som mobbar/kränker och dennes vårdnadshavare till EVK och återgärdsprogram upprättas. Om mobbningen trots detta fortsätter måste diskussion om vidare åtgärder tas enligt skollagen 2010:800 5 kap. Åtgärder kan vara avstängning, anpassad studiegång, kontakt med externa myndigheter exempelvis socialförvaltning. 8. Stöd för eleven som är utsatt och för eleven som har utsatt. Vid behov erbjuds stödsamtal med skolsköterska, kurator eller skolpsykolog samtidigt som pedagogerna försöker stärka eleven i klassrummet och på raster. 9. Vid behov ska handledning ges till medarbetare av elevhälsan. 5 18

7 forts. av punkt 4 Börja samtalet med en öppen fråga för att försöka få eleven att själv berätta. Lägg fram fakta klart och tydligt. Tala om skolans ståndpunkt kring nolltolerans av kränkningar samt mobbing. Informera om handlingsplan. Gör ett avtal om vad som ska hända nu, vad eleven själv kan göra. Målet är att eleven själv ska se sitt eget ansvar. Eventuellt görs avtalet skriftligt. Skollagens bestämmelser grundar sig på diskrimineringslagen 2008:567. Diskrimineringslagen (2008:567) : 1 Har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. 5 Den som bedriver verksamhet som avses i skollagen får inte diskriminera något barn eller någon elev. 5. Kontakt tas med vårdnadshavarna till den som mobbat. Informera om handlingsplanen och det ingångna avtalet. Om särskilda skäl föreligger kan elevhälsoteamet besluta att ej kontakta vårdnadshavarna. 6. Kontinuerlig uppföljning görs. Samtalen upprepas efter behov och allvaret i situationen görs tydligt för eleverna samt att ärendet kommer följas upp. Det ingångna avtalet följs upp och eventuellt tillförs nya förslag som tex. vad eleven kan göra för att den elev som blivit utsatt ska komma med i gemenskapen. I Arbetarskyddsstyrelsen författningssamling (1993:17) står det att arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling ska snabbt få hjälp eller stöd. Arbetsgivaren ska ha särskilda rutiner för detta. Arbetstagare avses här barn/elev samt medarbetare. FNs deklaration om mänskliga rättigheter: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av broderskap. 17 6

8 Emiliaskolans Elevhälsoteam Karin Strandh Specialpedagog Mail: Ninna Kallin Skolsköterska Tel Mail: Inger Nordfeldt Psykolog, speciallärare Kontaktas via Madeleine eller Ninna Lilian Carlsson Skolläkare Kontaktas via Madeleine eller Ninna Petra Lingheimer Kurator Kontaktas via Madeleine eller Ninna Madeleine Arderup Rektor Tel Mobil Mail: Handlingsplan för Elevhälsan vid mobbning/allvarlig kränkning 1. Elevhälsan tar reda på fakta genom att tala med inblandade medarbetare. Observera och tala med eventuella vittnen. Skolan överväger polisanmälan. 2. Enskilt samtal med den utsatte. Från klass 1-4 förs samtalet med en representant från Elevhälsoteamet samt klassläraren. Från klass 5-9 förs samtalet med två representanter från Elevhälsoteamet. Syftet med samtalet är att ta reda på vad som hänt och informera vad som nu kommer att hända. Kommentar: den utsatta är ofta rädd för att berätta vad som hänt och tror att allt blir värre för att han/hon skvallrar. Trots detta måste vi visa att vi kan ta hand om det som hänt och att barnet/eleven kan känna tillit. 3. Skolan tar kontakt med den utsattes vårdnadshavare och informerar om handlingsplanen. 4. Enskilt samtal med mobbarna, ledaren sist. De inblandade ska hämtas från lektion en och en utan att ha möjlighet att prata med varandra. Från klass 1-4 förs samtalet med en representant från Elevhälsoteamet samt klassläraren. Från klass 5-9 förs samtalet med två representanter från Elevhälsoteamet

9 Stående punkt på klassråd, elevråd, fritidshemsträffar, kollegium och föräldramöte; Hur har du/ditt barn det i gruppen/klassen? Återkommande kamratstödjarutbildning och fortbildning för alla medarbetare. Kontinuerlig föräldrakontakt. UTREDA och Åtgärda Så snart förskolan/skolan får kännedom om att kränkningar har inträffat skall utredning sättas igång. Kränkning mellan elever: Ansvarig vuxen på plats genomför enskilda samtal med de inblandade för att reda ut vad som hänt. Om medarbetare misstänks för kränkning av en elev ska rektorn ansvara för utredningen. Medarbetare tar kontakt med klasslärare för att informera och ta beslut om eventuell vidare åtgärd. Klasslärare informerar vårdnadshavare. Vid allvarlig incident eller återkommande kränkningar kontaktas elevhälsoteamet som arbetar enligt nedanstående handlingsplan. Incidentrapport ifylls. Emiliaskolans Kamratstödjarteam I september 2010 var två representanter från föreningen Friends här och utbildade kamratstödjare och anställda i deras kamratstödjarkoncept under två dagar. Dessutom fick alla skolans elever ta del av ett rollspel och information. Hösten 2011 var kamratstödjarna i Älmhult på en regional Friendsdag. Under året har kamratstödjarna träffats regelbundet och anordnat kamratstödjande aktiviteter då alla skolans elever deltagit i blandande grupper. (För mer information ang. kamratstödjarnas uppdrag m.m se separat policy.) Kamratstödjare på skolan är: Åk 5 Åk 8 Max Bergendahl Ellen Prenell Rebecka Lavesson Måns Alm Åk 6 Åk 9 Erik Kolström Rosén Valle Johansson Evelina Nilsson Åk 7 William Hector Friman Lucina Tyberg Österling Kollegierepresentanter Bodil Claesson, Ninna Kallin 15 8

10 Vad är kränkningar? I skollagen och läroplanen används begreppet kränkande behandling som ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar. Mobbning och rasistiska beteende är exempel på kränkningar som särskilt nämns i skollagen (1 kap. 2 ) Kränkningar är ett uttryck för makt och förtryck. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att hon eller han har blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Kränkningarna kan vara: Fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar). Verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för hora eller bög). Psykosociala (t.ex. att bli utsatt för ryktesspridning, utfrysning). Text och bildburna (t.ex. klotter, brev och lappar, e- post, sms och mms). Att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling Inom Emiliaskolan, Lill Emilia och Gläntan ska alla medarbetare aktivt arbeta för att motverka alla former av kränkande behandling. Det skall råda nolltolerans! Den som uppmärksammar en kränkande handling ingriper omedelbart och tar därefter kontakt med respektive förskolepedagog/klasslärare eller rektor om det är en vuxen inblandad. UPPTÄCKA Kartlägga via trivselenkät minst 1 gång/år. Alla vuxna tar ansvar för att hålla god uppsikt inom respektive verksamhet. Misstanke om kränkning tas alltid på allvar. Kamratstödjare från år 4 9. Regelbundna möten skolsköterska, skyddsombud och kamratstödjare. 9 14

11 Återkommande samtal med elever enskilt eller i grupp av Elevhälsan. Skolsköterskan jobbar med frivilliga grupper i högstadiet för att stärka självkänslan. Från och med vårterminen 2012 påbörjas arbete med att införa metoden Drömmen om det goda på Emiliaskolan, vilket innebär att vi under skoldagen för in stillhetsövningar, rörelse, beröring och reflektion för att minska stress och stödja till ett tryggt och positivt klimat mellan alla på skolan/förskolan. (se hemsida; ) Detta vill vi också värna om: Främja det sociala samspelet/leken genom utevistelse och tillhandahålla uteaktiviteter/material Stanna upp när barn/elever tjatar, bråkar, skojknuffas; VI SKA LÄGGA OSS I! Alltid reagera vid nedsättande kommentarer, suckar, miner eller liknande. Påminna barn/elever om att alltid berätta för en vuxen om någon utsätts för kränkningar. Observera tysta och tillbakadragna elever. Alla har rätt att bli sedda och bekräftade. Diskriminering (t.ex. utifrån kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och funktionshinder). Direkt diskriminering, ett barn/elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon av de fem diskrimineringsgrunder som lagen omfattar. Indirekt diskriminering, ett barn/elev får inte missgynnas genom att till synes neutrala ordningsregler med mera tillämpas så att de i praktiken får en diskriminerande effekt. Sexuella trakasserier (grundande på kön eller anspelande på sexualitet). Rasism (uppfattning om den egna folkgruppens överlägsenhet och utifrån detta ses vissa folkgrupper som mindre värda). Främlingsfientlighet (avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristiska). Homofobi (avser motvilja mot och förakt för homo - eller bisexualitet). Mobbning innebär att den som är utsatt befinner sig i underläge och känner sig kränkt. Det förebyggande arbetet kan variera beroende på ålder men det viktigaste av allt är det positiva dagliga klimatet som skapar goda lärmiljöer för barn och vuxna

12 Att förebygga kränkande behandling: Det förebyggande arbetet ska vara långsiktigt och omfatta såväl individ- som grupp- och skolnivå. Vårt främjande arbetssätt ska vara långsiktigt och skapa goda och demokratiska relationer och lärmiljöer som i sig innebär att förekomst av kränkningar uteblir. Inom Emiliaskolan, förskolan Lill-Emilia och fritidshemmet Gläntan har vi som mål att: Skapa en god fysisk och psykisk arbetsmiljö för både barn/elever och vuxna. Barn och elever ska i så stor utsträckning som möjligt ges ett verkligt inflytande på sitt lärande och sin utveckling genom: klassråd, elevråd, elevombud och ett ständigt pågående arbete med kamratstödjare. Regelbunden fortbildning av skolledning, pedagoger och barn/elever när det gäller förebyggande åtgärder och metoder att utveckla empati och social kompetens. Alla skall känna sig trygga med, och uppfatta, att förskola/skola reagerar om problem uppstår samt att de skall uppleva att de kan påverka sin situation. Metoder: Förskolan/ skolans medarbetare arbetar förebyggande genom att: Få, men tydliga trivselregler tas fram i samverkan med barn/elever och deras vårdnadshavare. Genomgång och uppdatering görs fortlöpande i alla grupper/klasser. Utevistelsen sker med många vuxna närvarande som har god uppsikt och som genast ingriper vid incidenter. Emiliaskolan är en Friendsskola med aktiva representanter från årskurs 4. Hur barn/elever trivs på förskolan/skolan är ett återkommande samtalsämne vid alla utvecklingssamtal. Övningar i empatisk förmåga ex. dramaövningar och värderingsövningar. (se separat dokument för tips till lärarna) Förstärka föräldrakontakten. Klassläraren tar upp diskussion angående likabehandlingsplanen vid föräldramöten; rapporterar om klimatet i klassen; samt ger tips och råd på varningssignaler för att upptäcka om ens barn blir utsatt för mobbing eller utsätter andra för mobbing