FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN LÄRARHANDLEDNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN LÄRARHANDLEDNING"

Transkript

1 FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN LÄRARHANDLEDNING foto: marcus frendberg

2 INNEHÅLL foto: sos arkiv FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN FN:s konvention om barnets rättigheter är ett viktigt dokument för att ta tillvara barnets rättigheter. Men det får inte stanna vid stora ord och fina formuleringar. Innehållet måste läsas, tolkas och i alla delar göras tydligt för både barn och vuxna. SOS Barnbyars arbete i världen utgår ifrån barnkonventionen. Vi har skapat det här studiematerialet för att med hjälp av konkreta exempel från verkligheten underlätta skolans arbete med frågor som rör barnets rättigheter. Vår förhoppning är att materialet tillsammans med deltagandet iskoljoggen kan ge eleverna en förståelse för barnets rättigheter och hur barns vardag ser ut på olika platser i världen och vilka möjligheter det finns att förändra och påverka barns levnadsvillkor. Materialet kan användas som en del i skolans värdegrundsarbete utifrån målen i läroplanen. Idrott/hälsa kan kombineras med ämnen som samhällskunskap och svenska. Ett tips är att starta detta arbete i samband med Skoljoggen för att sedan fördjupa kunskaperna om barns rättigheter under FNdagen den 24 oktober. Övningarna är avsedda för en eller flera lektioner. Tidsåtgången kan anpassas efter förutsättningarna. Till materialet hör också en powerpoint-presentation som kan användas i klassrummet. 2 FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN SOS BARNBYAR

3 INNEHÅLL foto: skoljoggen INNEHÅLL 04/ OM LÄROPLANEN Skolans värdegrund och uppdrag, Övergripande mål och riktlinjer, Samhällskunskap, Svenska 06/ TEMA: FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Övningar: Förskola årskurs 9 10/ TEMA: BARNETS RÄTT TILL FAMILJ OCH TRYGGHET Övningar: Förskola årskurs 9 12/ TEMA: BARNETS RÄTT TILL UTBILDNING Övningar: Förskola årskurs 9 13/ TEMA: BARNETS RÄTT TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Övningar: Förskola årskurs 9 15/ SPRINGSLANTEN FRÅN SVERIGE TILL BOUAR Övning: Förskola årskurs 9 17/ LÄS MER Hänvisningar till källor för ytterligare studier. Bilagor: FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN presentationsmaterial till klassrummet (PPT) FAKTABLAD: SOS Barnbyar i Centralafrikanska republiken (PDF) SOS BARNBYAR FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN 3

4 LÄROPLANEN LÄROPLANEN I URVAL: Att lära sig om mänskliga rättigheter och alla människors lika värde är en viktig del av skolan uppdrag. Här har vi gjort ett urval ur läroplanen som pekar på vikten av detta arbete. 1.SKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG (SID 7-10, LGR 11) Grundläggande värden Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. En likvärdig utbildning Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Skolans uppdrag Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. 2. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH RIKTLINJER (SID 12-16, LGR 11) 2.1 Normer och värden Skolans mål är att varje elev kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. 2.2 Kunskaper Ett av målen: Eleven har fått kunskaper om samhällets lagar och normer, mänskliga rättigheter och demokratiska värderingar i skolan och i samhället. Riktlinjer: Läraren ska undervisa så att eleven får möjlighet att arbeta ämnesövergripande. 2.4 Skola och hem Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns- och ungdomars utveckling och lärande SAMHÄLLSKUNSKAP (SID , LGR 11) Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. CENTRALT INNEHÅLL ÅRSKURS 1-3 Att leva i närområdet Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola. 4 FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN SOS BARNBYAR

5 LÄROPLANEN Att leva i världen Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). ÅRKURS 4-6 Individer och gemenskaper Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället. Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Samhällsresurser och fördelning Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. ÅRSKURS 7-9 Rättigheter och rättsskipning De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag. Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppet jämlikhet och välfärd SVENSKA (SID , LGR 11) Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. CENTRALT INNEHÅLL ÅRSKURS 1-3 Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. ÅRKURS 4-6 Tala, lyssna och samtala Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder och digitala medier som hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. ÅRSKURS 7-9 Tala, lyssna och samtala Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer. Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. Ord och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdningar. SOS BARNBYAR FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN 5

6 BARNETS RÄTTIGHETER foto: marcus frendberg TEMA: Barnets rättigheter (PPT bild 2). Barnkonventionen förklarar alla barns och ungdomars fulla människovärde. Varje barn har samma rätt att leva, växa upp i trygghet och respekteras för vad de tycker och tänker. Barnets bästa ska alltid komma i första hand. FN:S KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER Kort om barnkonventionen Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, barnkonventionen. Sverige ratificerade, dvs lovade att följa, barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna och idag är bland annat skollagen, föräldrabalken och socialtjänstlagen anpassade efter rättigheterna i barnkonventionen. Sedan 2011 är barnkonventionen inskriven i läroplanen. Alla världens länder utom två har ratificerat konventionen vilket gör den till en av FN-systemets mest spridda konventioner. USA och Sydsudan är de enda länder som inte ratificerat barnkonventionen. Konventionen innebar en ny epok i arbetet med barns och ungas villkor. Barnkonventionen är ett rättsligt bindande internationellt avtal som slår fast att barn är individer med egna rättigheter. I barnkonventionen samlas för första gången alla rättigheter som gäller för alla barn och ungdomar upp till 18 år. Den innehåller 54 artiklar som alla är lika viktiga och utgör en helhet men det finns fyra grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn: Artikel 2 Icke-diskriminering Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Liv och utveckling Artikel 12 Barnets delaktighet 6 FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN SOS BARNBYAR

7 BARNETS RÄTTIGHETER DE FYRA GRUNDPRINCIPERNA I BARNKONVENTIONEN BESKRIVS SÅ HÄR: Artikel 2 Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikeln handlar om att alla barn är lika mycket värda. Inget barn får diskrimineras, det vill säga behandlas sämre än något annat barn. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken religion barnet tillhör, om barnet har en funktionsnedsättning eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering. Artikel 3 Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. Artikeln handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barnet när de bestämmer sådant som gäller barn. Artikel 6 Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Artikeln handlar om att barnet har rätt till liv och utveckling. Rätt till liv betyder att länderna ska se till att barnen får vad de behöver för att kunna överleva och utvecklas. Det kan handla om att barn inte blir utsatta för våld och utnyttjande, dödade i krig eller att barn får vård och mediciner när de är sjuka så att de inte dör av sjukdomar. Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Barn behöver många saker för att utvecklas. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan. Artikel 12 Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Artikeln handlar om att barnet ska få säga vad det tycker och få vara med och bestämma i frågor som berör barnet. Vuxna ska lyssna på och inkludera barn. Myndigheter och domstolar ska inkludera och lyssna på barnet när de bestämmer saker som gäller barnet. Det kan vara om barnets föräldrar ska skiljas och de inte är överens om var barnet ska bo. Då ska domstolen fråga både mamman, pappan och barnet (beroende på barnets ålder) hur de vill ha det. Det kan också vara att lärarna i skolan frågar barnen vad de tycker innan de bestämmer saker. Politiker i en kommun ska fråga barn vad de tycker innan de bestämmer i frågor som rör barn. foto:: sos arkiv TEMA: Barnets rättigheter (PPT bild 3). Barnkonventionens fyra grundprinciper. SOS BARNBYAR FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN 7

8 BARNETS RÄTTIGHETER ÖVNINGAR Barnets rättigheter Mål för övningarna: Att barnet inser att hen är en individ med speciella egenskaper och med rättigheter som är lika för alla. FÖRSKOLEKLASS TILL ÅRSKURS 3 Steg 1. Inled lektionen med att titta på och diskutera filmen om Leon: Läs mer på Skoljoggens hemsida om hur livet ser ut för Leon och andra barn i Bouar i Centralafrikanska republiken. Tips: Appen alla barn har rätt. Förslag på frågor: Vad handlade filmen om? Var ligger Centralafrikanska republiken? Vilken är huvudstaden? Varför kom Leon till barnbyn? Hur tror ni Leons liv varit om han inte kommit till barnbyn? Vad är annorlunda i Leons liv jämfört med i ert? Vad kan du och andra göra för att stödja barn som till exempel Leon? Steg 2. Diskutera i helklass: Vad är egentligen en rättighet? Läraren listar elevernas förslag (ex: rätt till mat, rätt till sjukvård, rätt att få leka, rätt att få gå i skolan etc) Steg 3. Fortsätt lektionen med att diskutera elevernas förslag. Vilka av dessa rättigheter tror eleverna att Leon inte har tillgång till. ÅRSKURS 4-6 Steg 1. Inled lektionen med att titta på och diskutera filmen om Leon: Läs mer på Skoljoggens hemsida om hur livet ser ut för Leon och andra barn i Bouar i Centralafrikanska republiken. Förslag på frågor: Vad handlade filmen om? Var ligger Centralafrikanska republiken? Vilken är huvudstaden? Vad är annorlunda i Leons liv jämfört med i ert? Vad kan du och andra göra för att stödja barn som till exempel Leon? På landsbygden i Centralafrikanska republiken arbetar nära hälften av alla barn mellan 5-15 år. Finns det någon form av barnarbete i Sverige? Diskutera. Steg 2. Diskutera följande frågor i klassen. Lista de svar och åsikter som kommer fram på tavlan. Vad är en rättighet? Eleverna listar så många som kommer upp. (Lista till läraren) Vilka rättigheter saknar Leon? Vad är skillnaden mellan Leons liv och ditt? Finns det rättigheter som barn i Sverige saknar? Hur kan vi stödja barn som lever i fattigdom eller är utsatta på något annat sätt? ÅRSKURS 7-9 Steg 1. Inled lektionen med att titta på filmen om Jamie och Clara som visar lite av förhållandena i Centralafrikanska republiken och diskutera: Läs mer på Skoljoggens hemsida om hur livet ser ut för Leon och andra barn i Bouar i Centralafrikanska republiken. Be någon av eleverna sammanfatta filmen I filmen sägs det att Centralafrikanska republiken är ett av världens minst utvecklade länder. Vad menas med att ett land är utvecklat? Varför är Centralafrikanska republiken ett av världens fattigaste länder? Hur skiljer sig era förutsättningar från de möjligheter som 8 FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN SOS BARNBYAR

9 BARNETS RÄTTIGHETER ÖVNINGAR Barnets rättigheter (forts) barn som växer upp i Centralafrikanska republiken har? Över hälften av Centralafrikanska republikens befolkning lever i fattigdom. Ta reda på hur FN mäter fattigdom. Läs mer på: Steg 2. Dela in eleverna i mindre grupper och dela ut faktabladet om Centralafrikanska republiken och ladda ner kortversionen om Barnkonventionen: Gruppernas uppgift är att med hjälp av filmen och faktaunderlag fundera över hur de olika artiklarna i barnkonventionen uppfylls. Steg 3. Avsluta lektionen med att låta grupperna diskutera i helklass. Be dem även skriva enskilda uppsatser om Centralafrikanska republiken, där de väver in egna tankar och reflektioner på hur de ser på situationen i landet. EXTRA ÖVNING: FÖRSKOLA ÅRSKURS 6 Luftballongen. Låt eleverna rita en luftballong. De får tio paket var som de får ta med sig. Paketen innehåller: 1. Dataspel/tv-spel 2. En ren miljö att leva i 3. Att få gå i skolan 4. Kläder och bostad 5. Musik, serietidningar, böcker och filmer 6. Att fritt få säga vad man tycker om saker och ting 7. Lek och fritid 8. Mat och vatten 9. Frihet att få ha vilken religion man vill 10. Kärlek och omsorg av föräldrar och vänner Plötsligt börjar ballongen sjunka! Nu måste eleverna kasta ut något som de har i korgen. Men trots att de kastat ett paket vill luftballongen inte stiga. De måste kasta ytterligare ett paket osv. I vilken ordning kastar eleverna paketet? De kan arbeta i grupp. Gå igenom elevernas val gemensamt. Vilka paket kastas oftast först? Det handlar om att eleverna ska bestämma sig för vilka saker i livet som upplevs som viktiga och mindre viktiga. Låt eleverna ta reda på vilka artiklar i barnkonventionen som motsvaras av paketen. foto:: marcus frendberg TEMA: Barnets rättigheter (PPT Bild 4). SOS BARNBYAR FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN 9

10 FAMILJ OCH TRYGGHET foto:: marcus frendberg TEMA: Barnets rätt till familj och trygghet (PPT bild 5). Leon (tv) och hans mamma och bror bor i SOS barnby Bouar i Centralafrikanska republiken. BARNETS RÄTT TILL FAMILJ OCH TRYGGHET Familjen bör grundlägga barnets identitet och tillfredsställa barnets omedelbara behov på flera olika plan. En familj kan se ut på många olika sätt. Familjens funktion kan vara ersatt eller förstärkt av far- och morföräldrar, kusiner, nära vänner eller andra personer som lever med barnet och tar ansvar för barnet, till exempel barnbymammor och personal i en barnby. Samtidigt som barnet behöver lära känna och sätta värde på sig själv, är det också betydelsefullt att hen upplever sig som en del av en familj. Det är också i familjen som barnet successivt lär sig att ta ansvar. Läs om Leon och hans familj på Skoljoggens hemsida: Artiklar i Barnkonventionen Artikel 5. Barnets förälder eller annan vårdnadshavare har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling och ska hjälpa barnet att få det som barnet har rätt till. Artikel 9. Ett barn ska inte hållas åtskilt från sina föräldrar mot sin vilja, utom när det är för barnets bästa. Barn som inte bor med sina föräldrar ska ha rätt att träffa båda regelbundet. Artikel 20. Ett barn som inte kan bo med sina föräldrar har rätt att få ett nytt hem. 10 FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN SOS BARNBYAR

11 FAMILJ OCH TRYGGHET ÖVNINGAR Familj och trygghet Mål för övningarna: Att barnet inser att hen är en del av en familj eller ett nätverk, som kan se olika ut. Att barnet förstår att hen inom familjen har rättigheter men också ett ansvar. Att barnet får en insikt i hur en familj kan se ut för barnen i en SOS barnby. Förskoleklass årskurs 3 1. Hur kan en familj se ut? Diskutera kring följande frågor: Hur olika familjekonstellationer kan se ut. Behovet av att ha en familj. Vad eleverna tycker är bra och dåliga händelser inom en familj. Vilka andra nätverk som finns; exempelvis släktingar, vänner, skolkamrater, lärare, grannar och så vidare. Hur ser Leons familj ut? Årskurs Hur kan en familj se ut? Diskutera kring följande frågor: Hur olika familjekonstellationer kan se ut. Behovet av att ha en familj. Vad eleverna tycker är bra och dåliga händelser inom en familj. Vilka andra nätverk som finns; exempelvis släktingar, vänner, skolkamrater, lärare, grannar och så vidare. Hur ser Leons familj ut? 2. Vad ger oss trygghet? Låt eleverna lista vad som är trygghet för dem. Finns det vissa saker som alla har med på listan. Låt eleverna rangordna sina behov. Vad är trygghet för Leon och de andra barnen i barnbyn? Är det någon skillnad på deras behov och dina? 2. Min familj Be barnen att rita sin egen familj och låt dem berätta. De kan också ta med sig foton på familjemedlemmarna. Årskurs Hur kan en familj se ut? Diskutera kring följande frågor: Hur olika familjekonstellationer kan se ut. Behovet av att ha en familj. Vad eleverna tycker är bra och dåliga händelser inom en familj. Vilka andra nätverk som finns; exempelvis släktingar, vänner, skolkamrater, lärare, grannar och så vidare. Hur ser Leons familj ut? 2. Vad har du för ansvar hemma? Diskutera kring följande frågor: Vad betyder ansvar? Vad bör barn ha för ansvar hemma? Vad bör barn inte ha för ansvar hemma? Vad är bra med att ha ansvar i en familj. Vilket ansvar har Leon i sin familj? foto: sos arkiv SOS BARNBYAR FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN 11

12 UTBILDNING TEMA: Barnets rätt till utbildning (PPT bild 6). foto: marcus frendberg BARNETS RÄTT TILL UTBILDNING Skolgången är av största betydelse för barnet. Den inverkar på den psykiska, sociala och kunskapsmässiga utvecklingen. Skolan hjälper till att befästa normer och värderingar. Utbildning är en grundläggande rättighet. Vad vill du bli? (Gör en lista på elevernas önskemål). Många barn i Centralafrikanska republiken går inte i skolan. Varför är det så? Vad tror du att Leon och hans kamrater vill ha för yrken? Artiklar i Barnkonventionen: Artikel 28. Barnet har rätt till gratis grundskoleutbildning Artikel 29. Undervisningen bör utveckla barnets respekt för mänskliga rättigheter och fostra det i en anda av förståelse, fred, tolerans och vänskap mellan folken. ÖVNINGAR Barnets rätt till utbildning Mål för övningarna: Att barnet inser sin rätt att studera och utvecklas och vikten av utbildning och att barnet får en insikt i att det inte är självklart att barnets rätt till utbildning tillgodoses i andra länder. Förskoleklass - årskurs 3 1. Om att lära sig. Fråga eleverna: Vad kan du idag som du inte kunde när du började i skolan? Vad skulle du vilja kunna om ett år? 2. Utbildning och yrken. Diskussion: Vad är roligast och viktigast i skolan? Årskurs Har alla barn samma möjligheter? Diskussion: Varför är utbildning viktigt? Många barn i Centralafrikanska republiken går inte i skolan. Varför är det så? Ge exempel på hur en persons liv kan bli om hen inte får lära sig att läsa eller skriva? Vad vill du bli? Vad tror du Leon och hans kompisar vill bli? Årskurs Har alla barn samma möjligheter? Diskussion: Varför är utbildning viktigt? Många barn i Centralafrikanska republiken går inte i skolan. Varför är det så? Ge exempel på vad det kan innebära för en person om hen inte får lära sig att läsa eller skriva? Vad vill du bli? Vad tror du Leon och hans kompisar vill bli? Hur ser Leons skolsituation ut? Skiljer sig Leons skolsituation från din? 12 FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN SOS BARNBYAR

13 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD foto: marcus frendberg TEMA: Barnets rätt till hälso- och sjukvård (PPT Bild 7). BARNETS RÄTT TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Utöver familjen har barnet också andra sociala relationer i samhället. Det är angeläget att barnet känner sig som en del i denna helhet, att barnet uppfattar att samhället har ett ansvar för att skydda hen. Och att varje individ gradvis lär sig att ta ansvar i samhället. Artiklar i Barnkonventionen: Artikel 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Artikel 31. Barnet har rätt till lek, vila och fritid. ÖVNINGAR Barnets rätt till hälso- och sjukvård Mål för övningarna: Att barnet förstår att hen är en del av samhället, där varje barn har rättigheter och ansvar som sociala individer. Att barnet får en insikt i att det inte är självklart att barnets rätt till hälso- och sjukvård tillgodoses i andra länder. Att barnet får en insikt i att det inte är självklart att barnets rätt till lek, vila och fritid tillgodoses i andra länder. SOS BARNBYAR FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN 13

14 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Förskola årskurs 3 1. En vandring i samhället Finns det några platser och lokaler där man tar hand om barn. Exempel: hälsovårdscentralen, lekparken, bibliotek. 2.Vad kan man göra på fritiden? Vad gör du på din fritid? Vilka lekar är roligast? Vilka lekar tror du att Leon och hans kamrater tycker om? Årskurs Hälso- och sjukvård i samhället. Diskussion: Hur får du hjälp om du är sjuk? Vad finns det för hjälp i skolan om du är sjuk? 2.Vad kan man göra på fritiden? Be eleverna göra en lista över sina fritidsintressen eller vad de skulle vilja göra. Låt sedan eleverna visa sin lista för sina kamrater och berätta om sina intressen och varför de tycker om att göra just de sakerna på sin fritid. Sammanställ en lista över de vanligaste fritidsintressena i klassen. Gör en lista över de vanligaste intressena bland pojkar respektive flickor. Finns det skillnader? Vad tror eleverna att det beror på i så fall. Har alla barn i Sverige samma möjligheter? Låt eleverna diskutera vilka fritidsintressen som de tror att barnen i Centralafrikanska republiken har. Om de tror att det är någon skillnad mot deras egen fritid. Årskurs Hälso- och sjukvård i samhället Hur får du hjälp om du är sjuk? Vad finns det för hjälp i skolan om du är sjuk? Hur viktigt är det att ha en skolsköterska? 2. Vad kan man göra på fritiden? Be eleverna göra en lista över sina fritidsintressen eller vad de skulle vilja göra. Låt eleverna sedan visa listan för sina kamrater och berätta om sina intressen och varför de tycker om att göra just de sakerna på sin fritid. Sammanställ en lista över de vanligaste fritidsintressena i klassen och vilka de vanligaste intressena bland pojkar respektive flickor är. Finns det skillnader mellan flickor och pojkar? Vad tror du i så fall att det beror på? Har alla barn i Sverige samma möjligheter? foto: marcus frendberg Låt eleverna diskutera vilka fritidsintressen som de tror att barnen i Centralafrikanska republiken har. Om de tror att det är någon skillnad. Varför tror du att rätt till lek, vila och fritid är en viktig rättighet i barnkonventionen? 14 FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN SOS BARNBYAR

15 SOS BARNBYAR foto: marcus frendberg SPRINGSLANTEN och SOS barnby Bouar i Centralafrikanska republiken (PPT bild 8). SPRINGSLANTEN FRÅN SVERIGE TILL BOUAR I samband med Skoljoggen samlas en frivillig Springslant in bland deltagande elever, skolpersonal och föräldrar. Samtidigt som eleverna rör på sig gör de också något för andra barn. Pengarna går till SOS Barnbyar och Astrid Lindgrens barnby i Bouar i Centralafrikanska republiken. Pengarna har bland annat gjort så att barnen kan gå i skolan, få kläder, mat och ha ett så bra liv som möjligt. Läs mer och titta på filmen på SOS BARNBYARS VERKSAMHET SOS Barnbyar finns i 134 länder. Vi arbetar med familjebaserad omvårdnad i barnbyar, familjestärkande insatser för utsatta barn, skolor, yrkesskolor, sociala center och medicinkliniker över hela världen. SOS BARNBYAR FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN 15

16 SOS BARNBYAR SOS BARNBYAR ARBETAR FÖREBYGGANDE för att barn inte ska överges genom att stärka familjer som lever i utsatthet. Dessa familjestärkande program anpassas efter varje familjs specifika situation och behov. Det kan handla om att ge bidrag till mediciner och sjukvård, eller mikrolån och utbildning så att familjen kan hålla ihop och lyfta sig ur fattigdom. Familjerna får tillgång till hälsovård och mediciner. Ibland erbjuds psykologiskt stöd som hjälper familjerna att bearbeta svårigheter och kunna se framåt. Ibland delar vi ut matpaket som gör att barn och föräldrar kan äta sig mätta. I många fall kan även ett mikrolån vara den avgörande skillnaden för en familjs överlevnad. Pengarna utgör ett startkapital som gör att familjer får en nystart. Det kan innebära ett lån för att starta eget företag, bli självförsörjande och ge barnen bättre förutsättningar. Målet är alltid att familjen ska kunna hålla ihop, ta sig ur sin svåra situation och på sikt kunna stå på egna ben. BARN SOM FÖRLORAT ALLT får ett nytt hem i en barnby. Barn som blivit föräldralösa eller övergivna får ett nytt hem i någon av de barnbyar som finns runt om i världen. Där får de växa upp i en familj, med syskon och en mamma som tar hand om dem. UTBILDNING är en av de viktigaste vägarna för människor att komma ur fattigdom och utsatthet. Det utgör grunden för ett barns intellektuella, emotionella, sociala och fysiska utveckling och är därför en viktig del av SOS Barnbyars arbete i världen. Skolan är ett verktyg som ger ett barn självständighet, möjlighet och kunskap att förändra sitt liv. SOS BARNBYAR arbetar på olika sätt i kampen för alla barns rätt till utbildning. Alla våra skolor är godkända utbildningsanstalter i sina respektive länder och undervisar i enlighet med de nationella riktlinjerna i varje land. Skolorna är öppna för barnen i våra barnbyar, för barn som ingår i våra familjestärkande program samt andra barn och ungdomar som bor i de samhällen där vi finns. YRKESUTBILDNINGAR i SOS Barnbyars regi drivs med olika inriktningar beroende på behoven i respektive region. Det kan till exempel handla om utbildningar för att bli bilmekaniker, bagare, sömmerska eller elektriker, eller utbildningar inom handel, jordbruk eller IT. Ofta samarbetar yrkesskolorna med lokala företag som erbjuder ungdomarna lärlingsplats eller anställning när de är klara med sin utbildning. I BARNBYN får barnen den livsviktiga trygghet som alla barn behöver. Biologiska syskon får växa upp tillsammans. Barnen bor i barnbyn under hela sin uppväxt och förbereds för att så småningom kunna klara sig själva precis som i vilken familj som helst. EN BARNBYFAMILJ bor tillsammans i ett av barnbyns hus. Familjen består av sju till tio barn och en barnbymamma. När barnen i byn är stora nog att klara sig själva får de stöd att stå på egna ben. Men även efter att hen flyttat från barnbyn är det viktigt att hålla kvar kontakten. Med råd och stöd följer SOS Barnbyar barnen in i vuxenvärlden. foto: marcus frendberg SOS BARNBYAR BOUAR (PPT bild 9-11). 16 FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN SOS BARNBYAR

17 SOS BARNBYAR SOS BARNBYARS MEDICINKLINIKER jobbar för att förbättra det allmänna hälsoläget i hela området med inriktning på kvinnor och barn. I klinikerna erbjuds patienterna information och rådgivning, första hjälpen vid akuta situationer och vaccinationsprogram. Vi arbetar på så sätt för att minska sjukdomar som mässling, kolera, lunginflammation och malaria. Varje dag dör barn under fem års ålder. Majoriteten av dessa dör av sjukdomar som går att förebygga. Våra mottagningar för mödra- och barnavård ger stöd och hjälp till kvinnor före, under och efter förlossningen. Här får alla nyfödda barn nödvändiga vaccinationer och behandling om de blir sjuka. Gravida kvinnor följs upp med kontroller under hela graviditeten vilket förebygger och minskar spädbarnsdödligheten. ASTRID LINDGRENS BARNBY I BOUAR är en av två barnbyar i Centralafrikanska republiken. Den andra ligger i huvudstaden Bangui. Barnbyn i Bouar stöds bland annat av skolor som samlar in pengar genom Skoljoggen. I barnbyn bor totalt 120 barn som har fått en ny familj och ett nytt hem. ÖVNING Vad räcker pengarna till Mål för övningen: Att barnet får en insikt i vad man får för pengarna i Bouar samt att pengarna från Springslanten gör skillnad. Vad räcker pengarna till? (Bild 14) 100 kronor 130 kronor 330 kronor Fråga barnen. Låt dem fundera lite. Det här räcker pengarna till? (Bild 15) 100 kr en kur malariamedicin till två barn 105 kr en skoluniform 120 kr ett par skor 130 kr en skolväska 330 kr varsin matkasse till fem familjer med 5 kg bröd, 5 kg ris, 4 kg bönor och te (räcker cirka en vecka). I barnbyn finns även en grundskola med plats för 200 barn, en förskola för 52 barn och en medicinklinik som kan ta emot patienter från närområdet. Genom familjestärkande program stödjer SOS Barnbyar 200 familjer som bor i närområdet. Läs mer på Skoljoggens hemsida: BouariCentralafrikanskarepubliken/ Vad räcker pengarna till? (PPT bild 12-13). foto: marcus frendberg LÄS MER På websajten lyssna.nu finns material om barnkonventionen samlat för olika åldersgrupper. Här finns bland annat appen alla barn har rätt som riktar sig till förskola årskurs 3 - Alla 54 artiklarna i barnkonventionen finns på SOS Barnbyars hemsida - En film om familjestärkande program i Centralafrikanska republiken finns på SOS Barnbyars hemsida - SOS BARNBYAR FRÅN BARN TILL BARN GENOM SPRINGSLANTEN 17

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Material för Förskolan - årskurs 3

Material för Förskolan - årskurs 3 Material för Förskolan - årskurs 3 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN

Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Foto: Kalle Segebäck SOS BARNBYAR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Centralafrikanska republiken är ett av de fattigaste länderna i världen. 63 procent av befolkningen lever på

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé?

Man blir ARG, det är obegripligt. Det här är 4 av 100 miljoner barn! Är det någon idé? Presentation av SOS Barnbyar/Skolpresentation manus 2015-03-11 Presentation Presentera dig/er Vad tänker ni när ni hör SOS Barnbyar? Inled med en film Ex Filmen om Leon (Skoljoggen) Centralafrikanska republiken

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen (Geografi, religion och samhällskunskap) 2011-09-02 Förankring i övergripande mål i kursplanens syfte Från läroplanens andra del: Del 2.1 - kan leva

Läs mer

BARN- & UNGDOMSPLAN FÖR HÖGANÄS KOMMUN Höganäs kommun arbetar efter en barn- och ungdomsplan som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad barnkonventionen. Nästan alla länder i världen

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte Boken om SO 1-3 Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Provlektion: Om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Barnperspektiv på funktionsnedsättning

Barnperspektiv på funktionsnedsättning Barnperspektiv på funktionsnedsättning Alla barn har rätt att vara barn Rättigheter Förhållningssätt Rättigheter Barnkonventionen 1990 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD

VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD BRUKSANVISNING www.raoulwallenberg.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING n VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD 3 n DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 4 n I PROJEKTET INGÅR 5 n UPPGIFT 6 n KALENDER

Läs mer

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun

Retorikplan för Ludvika kommun skriven läsåren 2010 13. Reviderad våren 2013. RETORIKPLAN för Ludvika kommun RETORIKPLAN för Ludvika kommun 1 Syfte och mål för våra elever Våga, vilja och kunna - tala inför andra - framföra sina åsikter - ta ställning för och emot Respektera de andra i gruppen Få stärkt självförtroende

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade till

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning

Max18skolan Gymnasiet. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till utbildning, att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015

LINDESKOLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 LINDESKOLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lindeskolan 2014/2015 1 Innehåll Utgångspunkter 3 Definitioner av begrepp 3 Vad säger FN:s barnkonvention? 3 Vad säger lagen? 4 Vad säger Lindesbergs

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se

BRUKSANVISNING. Varje människa kan göra skillnad. www.raoulwallenberg.se Varje människa kan göra skillnad www.raoulwallenberg.se VARJE MÄNNISKA KAN GÖRA SKILLNAD Det finns idag en bristande kunskap om de mänskliga rättigheterna bland elever i Sverige, trots att de står inskrivna

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning

Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Lokal pedagogisk planering HT- 11 V.7 Ämnesområde: Muntlig framställning Ansvarig lärare: Thomas Dahl mail: thomas.hansson-dahl@edu.upplandvasby.se Centralt innehåll Tala, lyssna samtala: Muntliga presentationer

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Sammanställd 2013-09-05 av Maria Dahlén, Anna-Lena Glad Palm och Helena Rydén Utvärderas 1 gång per år av förskolechefer Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi

Max18skolan årskurs 4-6. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring barns ekonomiska situation

Läs mer

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier.

Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. 2012-12-06 19:12 Sida 1 (av 11) ESS i svenska, Läsa och skriva Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Kapitel Läsa för att lära Kapitel Uppslagsboken Kapitel Uppslagsboken

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen

Lärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Dimitras resa Lärarhandledning

Dimitras resa Lärarhandledning Dimitras resa Lärarhandledning Hej! Välkommen till ett viktigt och inspirerande material om barn och sommarlov. Vi på Majblomman arbetar för alla barns rätt till att kunna delta i samhället bland annat

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Fjärdhundra, Lärlingens och Romberga förskolor läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Fjärdhundra förskola är belägen i ett litet samhälle

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer