Tidningen för dig som vill veta mer om världen

Transkript

1 kompis Tidningen för dig som vill veta mer om världen 10 tips på hur du kan bli en fredsaktivist AMY DIAMOND STICKADE FILTAR TILL RUMÄNSKA BARN Malins sparpengar blev till fest i Tanzania Jan Eliasson tror att samtal kan hindra krig Faida for president Tjejerna i Kongo vill vara med och bestämma

2 Är du en Lånekortet gav Joanna en ny vän FREDsaktivist? FRED ÄR ETT MÄKTIGT ORD. Fyra rejäla bokstäver som tillsammans bildar ett ord som påminner om frihet, glädje och hopp. För mig låter det snyggt och gör mig glad. För Faida från Bukavu i Kongo- Kinshasa handlar det om överlevnad. I Kongo har det varit krig och Faida har sett mycket hemskt, men trots det har hon inte gett upp hoppet. Hon tror på framtiden och vill bli president så att hon kan vara med och bygga upp sitt land. Precis som Faida finns det barn över hela jorden som tror det är möjligt att skapa en bättre värld. Jan Karlos från Peru till exempel, menar att man kan förbättra världen genom att dela med sig till barn som har det sämre. David från Tanzania tycker det är viktigt att arbeta mot mobbing. Malin från Huddinge gjorde en kycklingfest i Tanzania med sina sparpengar. Det finns massor av bra sätt att förbättra världen. FÖRUTOM ATT HANDLINGARNA I SIG skapar glädje, visar det också på att du bryr dig och faktiskt tänker på personen du utför handlingen för. Ibland kan det också leda till nya kompisar som till exempel när Johanna fick en brevkompis i Västsahara genom att hon glömde kvar ett lånekort i en jacka. FNs sändebud Jan Eliasson menar att det är vänskap mellan människor som är grunden för världsfreden. Bråk och konflikter skapar hat och avstånd mellan människor vilket i sig kan leda till krig. Det motverkas bäst genom att man lär känna varandra och blir kompisar. Det är svårare att starta krig med dem man känner och tycker om. TÄNK OM DET ÄR SÅ ENKELT ATT SKAPA FRED. Tänk om det bara handlar om att vara en bra kompis, med klasskamrater i skolan och med barn i andra länder. Det är väl i och för sig inte alltid så enkelt men absolut inte omöjligt. Läs nu denna tidning och inspireras av alla barn och vuxna som du möter, som på olika sätt använt sina pengar, sin vilja och sin kreativitet till att förändra världen. Bli en bra kompis och fredsaktivist du med! Lycka till! Maria Bard är barn- och ungdomsansvarig på PMU InterLife Två tjejer i Sverige ville hjälpa flyktingbarn i Västsahara, den ena skickade ner sin urväxta jacka och fick en brevvän på köpet! Joanna Mouradis är 9 år och bor i Salem utanför Stockholm. Hennes bästa vän Stina skulle skicka ner saker hon inte behövde till ett flyktingläger i Västsahara. Stinas pappa hade varit där och sett vilken nöd människorna levde i. Då ville Joanna också hjälpa till. Jag hade en jacka som blivit för liten, den ville jag skicka ner. Efter några veckor fick jag höra att jag hade glömt ett lånekort i ena fickan. Det var en pojke som tog emot jackan som hittat det. På kortet stod Joannas hemadress och efter ett tag kom ett brev på posten. Det var pojken som ville tacka för jackan! Han skrev att han tyckte jättemycket om den och så skickade han med två armband som han gjort själv. Han skrev också om sin familj och om hur han hade det i flyktinglägret. Joannas nya brevkompis i Västsahara fick en Sverigetröja och en jojo tillbaka. Det kvarglömda lånekortet blev ett minne för livet! Jag skulle vara hård mot banditerna Birindwa, 12 år, från Bukavu, Kongo Kinshasa. Hur är en bra kompis? Det är någon man leker mycket med och som man kan berätta hemlisar för. Är vuxna vänner på samma sätt som barn? Nej, de leker och busar inte som vi gör. De smutsar aldrig ner sig. Som vuxen kan man inte bråka ofarligt som barn gör. Vad vill du bli när du blir vuxen? Jag vill arbeta som geolog eller agronom. Som agronom vill jag hjälpa byarna ute på landet. Jag vill hjälpa dem att få rent vatten och visa dem bra sätt att odla mat på. Vad skulle du göra om du blev president? Jag skulle se till att det blev lugnt i landet och jag skulle vara hård mot banditerna. Jag skulle också bygga upp vägar och sjukhus. 2 Kompis

3 Jag skulle donera mat och kläder Jan Karlos Abad Timana, 11 år, från Chulucanas, Peru Vilken är din favoritmat? Ris med kyckling. Vad tycker du om att göra på fritiden? Spela fotboll och basket. Vad tycker du är fel i ditt samhälle? Att det finns kriminella, att kvinnor måste prostituera sig och att ungdomar använder droger. Hur kan du hjälpa till att ändra på det? Lära mina vänner att kämpa för att uppnå sina drömmar. Om mammorna älskar sina barn och ger dem en kärleksfull uppfostran så kommer de inte att hamna i kriminalitet. Om du var president för en dag, hur skulle du förbättra ditt eget liv och livet för folket i ditt land? Genom att donera mat och kläder till de fattiga. Förbättra skolorna så att de har allt material som de behöver för att barnen ska kunna lära sig. Förbättra äldrevården så att de gamla kan leva ett värdigt liv. Tror du att barn kan hjälpa till att förbättra den här världen? Vet inte... Jag tror att man kan göra en skillnad om man intalar sig att det går att uppnå sina drömmar med guds hjälp; som att bli lärare, läkare och till och med president. Jag skulle starta fler skolor David, 12 år, från Nkinga, Tanzania Vad är din favoritmat? Ris. Vad gör du på fritiden? Spelar fotboll. Vad tycker du är orättvist i ditt samhälle? När äldre elever mobbar de yngre eleverna. Hur kan man förbättra det? Prata med lärarna om det, eller försök att springa iväg så fort du kan. Hur tycker du att man ska hjälpa barn som har det svårt? Ge dem råd och stöd, berätta för någon vuxen till exempel en lärare. Om du var president för en dag, hur skulle du förbättra livet i Tanzania? Ändra nationella lagar, förbättra vägar. Arbeta för elevernas rättigheter, starta fler skolor i Tanzania. Utbildning är viktigt Ma. Anrillen L. Zoreta, 13 år från Filippinerna Vilken är din favoritmat? Jag gillar varm korv och mango! Vad tycker du om att göra på fritiden? Jag chattar varje dag, spelar badminton två gånger i veckan och spelar dataspel. Vad tycker du är orättvist i ditt samhälle? Smutsig miljö, korruption i regeringen och att de som bestämmer inte håller sams. Hur kan du hjälpa till att ändra på det? Jag vill vara en bra förebild. Säga till människor att rösta på rätt människor till regeringen, och att de ska ta reda på fakta om de personerna innan de röstar. Hur kan man hjälpa barn i nöd? Man kan ge bort kläder eller mat. Utbildning för barnen är viktigt, därför vill jag ge de pengar jag kan vara utan till fattiga barns utbildning. Om du var president för en dag, hur skulle du förbättra ditt eget liv och livet för folket i ditt land? Då skulle jag ge mitt folk yttrandefrihet. Jag skulle stifta lagar för att hjälpa de fattiga, bygga fler bostäder, förbättra utbildningen och livskvaliteten för de fattiga. Jag skulle hjälpa Cindy Hernandez, 10 år, från Honduras Vilken är din favoritmat? Kyckling och ris. Vad gör du på fritiden? Leker med mina vänner, leker kurragömma. Om du var president för en dag, vad skulle du göra för att förbättra livet för folket? Hjälpa människor, och ge dem mat. Kompis 3

4 BARNKONVENTIONEN Världens bästa lag Enligt barnkonventionen Är alla under 18 år barn. Får inga barn diskrimineras. Ska barnens bästa alltid vara det viktigaste i alla frågor som rör barn. Har barn rätt att få säga vad de tycker. Har barn rätt att tänka och tro vad de vill Det här året är det premiär för den första dek larationen om barnens rättigheter. Nationernas förbund står bakom den Förenta Nationerna, FN, antar den allmänna förklaringen om alla människors rättigheter Förenta Nationerna, FN, antar ännu en deklaration om barnets rättigheter. Den har 10 punkter. 4 Kompis Har barn rätt att gå i skola. Har barn rätt till fritid och avkoppling. Ska alla stater som godkänt barnkonventionen se till att både barn och vuxna vet vad den handlar om. Ska världens länder hjälpas åt i arbetet för barnens rättigheter Arbetet med barnkonventionen börjar. En konvention är en samling med regler som många länder kommit överens om Barnkonventionen är klar. Den består av 54 artiklar och handlar om alla sorters rättigheter som barn har Sverige skriver under barnkonventionen i maj Sverige får en Barnombudsman, som bland annat ska jobba med att se till att Barnkonventionen blir känd och efterlevs Förenta Nationerna, FN, antar två tillägg till barnkonventionen. Det ena handlar om att barn inte får bli soldater och kriga, det andra om att barn inte får utnyttjas sexuellt FN utnämner åren till det Internationella årtiondet för en fredsoch ickevåldskultur för världens barn Alla länder i världen, utom Somalia och USA, har antagit barnkonventionen. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar. 41 artiklar är så kallade sakartiklar och slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går alltså inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är hel och odelbar. Du kan läsa mer om mänskliga rättigheter och barnkonventionen bland annat på: Barn får inte vara soldater I artikel 38 i barnkonventionen står det att barn inte får bli soldater och delta i krig och att alla länder ska göra allt de kan för att skydda barn från effekterna av krig. I artikel 39 står det att alla länder ska hjälpa barn som har blivit utnyttjade på något sätt, exempelvis i krig, så att barnen kan må bra och leva vanliga liv. Barnrättskommittén Kollar att världens alla länder gör allt de kan för att följa barnkonventionen. Läser rapporterna som ländernas regeringar skriver om arbetet med barnkonventionen. Kan inte straffa några länder, men klaga om de inte gör tillräckligt för barnen. Finns i Génève i Schweiz. Fler intressanta länkar:

5 FOTO: LARS KLINGSBO FOTO: MARIA BARD Kongo Kinshasa är ett av världens fattigaste länder, trots att det finns stora naturtillgångar som mineraler, diamanter och skog här. Arbetslösheten är stor. De senaste tio åren har det nästan hela tiden varit inbördeskrig i Kongo Kinshasa. Regeringssoldater och rebeller från olika folkgrupper slåss mot varandra. Varje månad dör människor på grund av inbördeskrig och svält. Väldigt KONGO KINSHASA många flickor och kvinnor får svåra skador när de blir våldtagna av soldater. 70 procent av befolkningen på cirka 61 miljoner saknar sjukvård och 80 procent har inte tillgång till rent vatten. Drygt 30 procent lider av svår matbrist. Egentligen ska alla barn börja i skolan när de är sex år, men landets skolsystem fungerar inte och vid den sista mätningen 1998 var det bara 32 procent av barnen som började skolan. Många fler pojkar än flickor går i skolan. Bara 12 procent av barnen i Kongo Kinshasa fortsätter till högstadium och gymnasiet. Inte ens var tionde flicka går ut gymnasiet. FILIPPINERNA Har bråkat lite med grannländerna om några öar, men det har man kunnat lösa fredligt. Mer än 30 procent av befolkningen på cirka 86 miljoner är under 15 år. Grundskolan är sex år och man börjar skolan när man är sju år. Nio av tio barn börjar skolan, och två av tre barn går ut sexan. Sex av tio fortsätter på högstadiet. Det är stora skillnader mellan fattiga och rika. 40 procent av befolkningen lever på mindre än två dollar om dagen. Många av dem bor i kåkstäder. Var tionde person i landet är arbetslös. Två miljoner filippinska barn jobbar, trots att barnarbete egentligen är förbjudet. Jordbävningar, vulkanutbrott, stormar och tyfoner är vanliga i landet, som består av öar. SVERIGE Sverige har inte varit i krig sen Alla barn i Sverige mellan 7 och 16 år har skolplikt, det vill säga de måste gå i skolan. Sen 1998 kan också alla sexåringar få gå ett förberedande skolår. Efter grundskolan fortsätter cirka 88 procent till gymnasieskolan. Omkring en tredjedel av dem som gått ut gymnasiet utbildar sig vidare vid något av landets universitet. Alla föräldrar i Sverige får barnbidrag varje månad för sina barn. Det bekostas av skatter. Dessutom har alla föräldrar rätt att få betald föräldraledighet och få tjänstledigt från sina jobb under tiden. I stora delar av Sverige är det gratis för barn upp till 18 år att gå till doktorn. Det är förbjudet att slå barn i Sverige. SAMTLIGA TEXTER SKRIVNA AV ULRIKA RAMSTRAND. KÄLLOR: KONVENTIONEN OM BARNETS RÄTTIGHETER, BARNOMBUDSMANNEN, UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET. FOTO: PIERRE ERIKSSON Kompis 5

6 Faida for president! Faida Nonie vet precis vad hon vill. När hon blir vuxen ska hon bli president och hjälpa fattiga och barn i hennes hemland Kongo. Och hon har många tankar om hur det ska gå till. På en vacker sluttning i staden Bukavo i östra Kongo ligger skolan E.T Imani. Från skolan har man utsikt över en av de många dalar som ringlar sig ut mot Bukavosjön. En bra bit bortom bananplantage och majsodlingar skymtas den glittrande sjön. Det är vackert. När vi kommer till skolan är det tryckande värme, men snart börjar det bli mörkt på himlen och det dundrande kongolesiska regnet slår snart mot skolans plåttak. Jag tycker verkligen inte om regnet eftersom det gör allt så lerigt och smutsigt och det blir svårt att ta sig hem eftersom man glider fram och tillbaks på vägarna, säger Faida Nonie. FAIDA ÄR 12 ÅR GAMMAL och bor med sin familj i närheten av skolan. Hon gillar verkligen skolan eftersom man träffar kompisar där, spelar fotboll och lär sig matte, vilket är hennes favoritämne. För eleverna i Kongo håller skolveckan på ända till lördagen, men de går bara i skolan halva dagarna. Den här veckan är det eftermiddagspass som gäller för Faida och hennes klasskamrater. Även om Faida är ung vet hon precis vad hon vill jobba med som vuxen. När jag blir stor vill jag bli president för Kongo för att kunna bygga upp landet igen. Ett stort problem här är till exempel att lärarna inte får betalt av staten. Istället måste vi elever betala skolavgifter så att lärarna ska få lön. Det första jag skulle göra som president är att betala lärarna ordentliga löner. Jag skulle också se till att ge folk jobb. Idag är det många barn som inte får någon mat hemma eftersom föräldrarna inte har några jobb. Mitt mål skulle vara att alla hade jobb så de kunde ta hand om sina barn. UTIFRÅN SINA EGNA erfarenheter av krig beskriver Faida hur hon som president skulle verka för fred i landet. Hon berättar hur rädd hon var under kriget och hur det försvårat de vuxnas möjligheter till arbete. På grund av det 6 Kompis skulle fred vara ytterligare ett av de områden hon skulle arbeta för. Man kan få presidenten att lyssna på barn om man lyckas påminna honom om att han själv var barn en gång i tiden. Han behöver komma ihåg det för att förstå vad han ska göra. Som det är idag så lovar presidentkandidaterna mycket. När de sedan blir presidenter glömmer de bort det. Då blir det barnen som blir lidande. Det är inte rättvist, tycker Faida. Eftersom det ofta är vi barn som drabbas av problem först borde presidenten lyssna mer på oss barn. Jag vet att vi har många bra tankar och förslag som vuxna kan lära sig saker av. ENLIGT FAIDA FINNS DET INGEN skillnad på vad pojkar och flickor kan göra. Det är bara det att de ser på saker på olika sätt. Om en kvinna skulle bli president skulle hon ta sig an de föräldralösa och sådana som har det svårt. Faida tycker inte det verkar som om män här i Kongo ser sådana saker. Här i Kongo tycker många pojkar att flickorna ska vara hemma. De behöver inte gå i skolan och läsa. Det håller inte jag med om. Jag tycker om att läsa och att lära mig nya saker och är minst lika smart som killarna. Jag brukar säga till killarna i min klass att flickor kan göra lika bra saker som killarna och ibland kanske till och med bättre än dem. När jag säger det blir de tysta och går bara iväg. De litar inte på mig men jag vet att det är sant. FAIDAS FÖREBILD ÄR HENNES MAMMA. Hon är lärare på skolan och Faida ser upp till henne eftersom hon har så bra åsikter och ger så många goda råd. Dessutom är hon modig och vågar säga ifrån om något är orättvist. Jag har verkligen lärt mig mycket av mamma och vill bli lik henne när jag blir stor. Vi lämnar Faida när rasten just börjat. Skolgården fylls snabbt av stojande barn som spelar fotboll, hoppar hopprep och springer runt och leker. Snart är dagen slut och Faida ska gå hem tillsammans med sin bästis Delice för att göra läxor och kanske leka lite. När sedan mörkret faller är det dags för Kongos kanske framtida president att förbereda sig inför en ny dag. MARIA BARD Namn: Faida Nonie. Ålder: 12 år och går i 5:an. Bästis: Delice. Älskar: Att gå i skolan och spela fotboll. Avskyr: När folk gör elaka saker.

7 Militären stal allt vi hade Östra Kongo har under många år varit ett konfliktdrabbat område. De senaste större sammandrabbningar skedde under under Flera människor förlorade då sina liv och ännu fler blev hemlösa. Även om det i dag är mycket lugnare minns 11-åriga Ntambilizi Ganizi oroligheterna mycket tydligt var ett obehagligt år. Militären kom hem till oss och stal allt vi hade. De tog alla pengar som mamma och pappa fått ihop genom sin försäljning. De gick in i vardagsrummet och tog vår tv och sedan slog de sönder skåpet där vi förvarade allt porslin, våra mattallrikar, våra glas, jag allt. Resten slängde de bara på golvet så det också gick sönder. De förstörde vårt hem. Sakta, sakta fick vi försöka bygga upp vårt liv igen, med det har varit svårt. Var du rädd? Ja, det var så obehagligt. Jag låg under sängen och darrade av skräck. Vi var rädda för att gå ut eftersom man kunde bli träffad av skotten och dödad. Vi åt inget eftersom vi inte vågade gå till marknaden. Det var farligt där, man kunde bli dödad. Vi stannade alltså hemma hela tiden. Jag är inte lika rädd i dag som jag var innan, men det finns fortfarande banditer som besvärar oss. Min förhoppning är att de ska sluta så vi får vara i fred. Kunde ni gå i skolan under kriget? Nej, vi kunde inte gå i skolan. Problemet är att vi inte kan gå dit i dag heller. Men nu beror det på att lärarna inte får ordentliga löner och istället måste vi som elever betala skolavgifter. Om jag kommer till skolan och inte har betalt skolavgiften skickas jag hem. Det har hänt mig flera, flera gånger. Jag är inte ensam, det är många barn som är hemma på grund av det. Innan var jag bäst i klassen. Nu har jag halkat ned till tredje plats och jag tror jag kommer att halka ner mer eftersom vi har svårt att betala skolavgifterna. FOTO: ROGER SVANELL På hittar du webbintervjuer med Faida och Ntambilizi. Kompis 7

8 Malins sparpengar fixade fest i Tanzania Ibland kan en enda människas insats göra stor skillnad. Malin Stjernberg, 5 år, ville göra något alldeles speciellt med sin spargris. Pengarna från farmor och mormor skulle göra bättre nytta i Afrika, tyckte hon. Malin Stjernberg tycker mycket om kyckling. Därför blev hon ledsen när hon såg på ett tv-program att barnen i Afrika inte hade någon kyckling till sitt ris. I flera veckor tjatade hon på sina föräldrar att hon ville göra något åt saken. I spargrisen hade hon tusen kronor och dem ville hon köpa kyckling för. Mamma Cilla fick idén att skicka ett mejl till missionären Anette Hector i Tanzania: Varje dag när Malin kommer hem från dagis frågar hon om vi tömt hennes spargris och köpt kyckling till barnen i Afrika. Hon blir jättearg på oss varje gång hon ser att pengarna är kvar! Hon har även packat en hel väska med leksaker som hon vill att de ska få. Vi har alltså pengar och leksaker som vi inte vet hur vi bäst ska förvalta? ANETTE LÄSTE MEJLET OCH bestämde sig för att ta emot pengarna. Hon köpte in tvålstänger, dricka, ris, grönsaker och kycklingar och fixade en fest! Utan förvarning besökte hon en förskoleklass för att dela ut presenterna. Barnen som skulle äta i förskoleklassen skulle ha varit 45 stycken, men när vi kom var de 150 stycken! Men hör och häpna, trots att vi var nästan fyra gånger fler så räckte 15 kilo ris och 12 kycklingar! skrev Anette i sitt svar. Malin fick se bilder från kycklingfesten och gissa om hon blev glad när hennes sparpengar gjorde så många barn glada! Det var kul att kunna hjälpa till, säger Malin Stjernberg. MARIE LINDBERG Det kändes bra att göra något för andra Förra året arbetade eleverna på Vedums skola med materialet i skolpaketet Kompis. Det slutade med att barnen blev så engagerade att de startade en julklappsinsamling. 150 julklappar fick eleverna ihop och skickade sedan iväg dem till fattiga byar i sydländer. Alla barn fick lämna in varsitt paket, det var suddgummin, ritblock, pennor, tandborstar och tandkräm, säger Jacob Hedén, 9 år. Några månader efter att lasten med paket skickades iväg ut i världen, fick eleverna på Vedums skola svar. Flera brev från barn som var tacksamma för sina nya saker. De skrev vad de gillade mest, och vissa skrev att de var lika glada för alla presenter. Alla på skolan tyckte det var kul att samla in saker, och det kändes bra att göra någonting för andra. Jacobs klass har också ett fadderbarn som de samlar in pengar till varje månad. Ibland skickar de brev till varandra också. MARIE LINDBERG 8 Kompis

9 Stoppa konflikter i tid Jan Eliasson var Sveriges utrikesminister under 2006 och innan dess var han ordförande i FN:s generalförsamling. Numera är han FN:s specielle sändebud i krigsdrabbade Darfur i Sudan. I sitt arbete har han mött många barn i nöd. Vilka problem handskas barn med som lever i konfliktdrabbade länder? Barnen kanske har förlorat sin mamma och pappa eller sina syskon, de är alltid rädda för fler bomber och mer våld, de har ofta för lite mat och vatten vilket kan leda till allvarliga sjukdomar. Hur kan man lösa konflikter mellan länder utan våld? Krig leder inte bara till död och förstörelse utan också till hat. Det gäller att stoppa konflikter i tid så att de inte blir för stora och gör att människor börjar hata varandra. På samma sätt som vi måste hålla sams med våra vänner och vår familj så att relationerna inte förstörs. Vi kan alla vara lite dåliga på det. Har du ett tips på vad svenska barn kan göra för att hjälpa barn i Sudan? Om man vill hjälpa till kan man stödja hjälporganisationers och FN: s arbete i krigsdrabbade områden. Lär er mer om konflikter, men också om Sudan och folket där. Amy Diamond stickade filtar till rumänska barn 16-åriga sångerskan Amy Diamond har ett stort engagemang i Barncancerfonden och har även deltagit i insamlingsgalor. För henne är det jätteviktigt att engagera sig. Alla kan göra något och all hjälp behövs! säger Amy. Jag har samlat in pengar genom att gå runt på stan med en bössa. Min klass samlade in pengar till barn i u-länder. Vi har också stickat filtar på syslöjden som vi skickade till barn i Rumänien. Varje år har vi en dag då vi är lediga för att jobba och samla ihop pengar till fattiga barn. Har du några andra tips på vad man kan göra? Man kan ge bort kläder som inte passar längre till en organisation som sedan skickar dem vidare till barn i andra länder. Man kan skaffa ett fadderbarn. Har du mött utsatta barn under någon resa? Både när jag var i Thailand och på Kuba såg jag barn arbeta genom att försöka sälja saker till turister. Det är orättvist att de inte får leka som barn ska göra. MARIE LINDBERG Så blir du en fredsaktivist! Att skapa fred på jorden börjar ordna en loppmarknad där ni säljer med dig själv. Var en bra vän, stå allt. upp för den som blir retad, säg bra Sälj jultidningar eller kakor och ge saker om dem som finns runtomkring dig. Men du kan också påver- Samla in och panta burkar! bort pengarna ni tjänar. ka det som händer i andra länder. Här kommer flera förslag om hur du kan göra världen lite bättre! SKAFFA EN BREVVÄN I ETT ANNAT LAND (precis som Joanna) och lär dig om en annan kultur. Din skola eller din stad kanske har en vänskola eller vänort där du kan hitta en kompis? SAMLA IN PENGAR TILL NÅGOT BRA ÄNDAMÅL. Titta på tv och se vart i världen det finns särskilda behov, kom på något roligt sätt att få folk att ge pengar till just ert projekt! Eller ta kontakt med organisationer som PMU Interlife. Gör en konsert eller show där inträdet går till välgörande ändamål. Låt alla i klassen rensa hemma och SÄG TILL DINA LÄRARE ELLER DIN REKTOR ATT NI VILL HA EN TEMA- VECKA där ni får lära er mer om ett särskilt land, kanske ett som drabbats av krig. Eller gör en temavecka om barnkonventionen! TA KONTAKT MED DEM SOM ARBE- TAR MED KULTUR I DIN KOMMUN och be att få göra en utställning på till exempel stadsbiblioteket. Skriv texter, ta kort, måla teckningar och gör annat pyssel för att andra ska lära sig om fredsarbete. DRA IGÅNG OPERATION DAGS- VERKE. Läs mer på HANDLA RÄTTVISEMÄRKTA VAROR I AFFÄREN. Och säg till dina föräldrar att göra likadant. Rättvisemärkt betyder att de som gjort varorna har fått tillräckligt betalt och arbetar i en bra miljö. GÅ MED SOM STÖDMEDLEM I NÅGON ORGANISATION som arbetar för mänskliga rättigheter. Till exempel Amnesty, Svenska FN-förbundet, Ecpat, Human Rights Watch eller Röda Korset. ORDNA EN DEMONSTRATION FÖR FRED! Gör plakat och skriv något som får andra att tänka till kring fred. Ta kontakt med lokala tidningar och be dem bevaka demonstrationen. Fråga polisen om tillstånd att ha en samling på ett torg där ni kanske kan hålla ett tal. SKRIV INSÄNDARE TILL TIDNINGAR där ni påminner människor om att göra något för att skapa fred på jorden, eller påminn dem bara om att ställa upp för varandra i vardagen! Kompis 9

10 Knep & knåp Enligt barnkonventionen... -H -E -S R Ä T T I Vilka flaggor? Fyll i vilka länder flaggorna nedanför tillhör. Då får du fram vilka bokstäver som passar in i de gula rutorna Kompis

11 Gör en fredsduva Innehåller 54 artiklar om barns rättigheter Ta ett papper som är ca 10x15 cm. Vik det som ett dragspel, som bilden nedan visar. Vik sedan en gång på mitten. Klipp ut duvan eller rita en egen på ett hårdare papper. Gör hål för snöre och vingar. Inte tillagad Skal på träd Ursinnig Sköter bonden om 1. Åkdon för barn Redskap att slå hö med Innan man börjar sy brukar man... Det har vi inte haft i Sverige sedan Asagud I Sverige får de gå gratis till tandläkaren Utrikesdepartementet Inte Missflopp unna Fläta kompisband Klipp till fyra bomullstrådar i olika färger. Knyt en knut i ena änden. Sträck ut de två mittentrådarna. Sedan flätar man med de två trådarna som ligger ytterst. Gör som på bilden till höger, dra sedan åt försiktigt. Upprepa samma sak tills bandet är tillräckligt långt. Ge bort det till någon du tycker om.... sommarvisa Det har alla barn i Motsatsen Sverige till krig mellan 7 och 16 år Först i alfabetet Kör bussar och tunnelbana i Stockholm Skiner på på dagen Lövträd Fruset vatten Svalkande dryck Spanska smårätter Kan man ha foton i Dansk ö Förenta Nationerna Sjöjungfru i Disneyvärld Ytmått 3,14... Pengar i Japan Komma ihåg Denna tidning är utgiven av PMU InterLife (Pingstförsamlingarnas biståndsorgan) Adress: PMU InterLife, Stockholm Tel: Internet: Projektledare: Maria Bard Redaktör: Marie Lindberg Grafisk form: Pierre Eriksson/Refug Ansvarig utgivare: Lars Anderås Tryck: Trydells Tryckeri AB Denna produkt har finansierats med stöd av Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete). Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande PMU InterLifes. PMU Interlife är en av Sveriges största biståndsorganisationer med över 300 pågående projekt i 65 länder.

12