Att vara en kreativ trollkarl -Ett måste för den moderna bildläraren?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att vara en kreativ trollkarl -Ett måste för den moderna bildläraren?"

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Kultur, Språk, Medier Examensarbete 15 högskolepoäng på avancerad nivå Att vara en kreativ trollkarl -Ett måste för den moderna bildläraren? To be a creative wizard A must for the modern art teacher? Johanna Elg Lärarexamen 270 hp Bild och visuellt lärande Slutseminarium Handledare: Gunilla Welwert Examinator: Feiwel Kupferberg

2 2

3 Sammanfattning Studien syftar till att redogöra för hur bildlärare bedriver sin undervisning gentemot den nya kursplanen krav därmed också mot de måsten samhället ställer på bildämnet. Som blivande bildlärare har jag ett intresse för att ta reda på hur bildlärarna angriper de nya kraven trots ämnets svåra situation. Genom studien har det framkommit att resurser för bildämnet, ekonomiska och tidsmässiga varierar från skola till skola. Vilket säger något om en mycket orättvis situation för bildlärarna. Detta problem har jag undersökt i min studie. Jag har genomfört studien genom kvalitativ metod med hjälp av fyra stycken intervjuer samt en observation av respektive lärarens lektion. Jag har sedan jämfört denna empiri mot teorier om kreativitet, lärande och kunskap men även ihop med en del med mitt bakgrundsmaterial. Jag har fått fram en slutsats av arbetet vilken jag summerar i den avslutande diskussionen sist i arbetet. Nyckelbegrepp: Bildämnet, Resurser, Bildlärare, Kunskap, Lärande 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte och frågeställning Bakgrund Mot ett senmodernt bildämne En ny kursplan Tidigare forskning Kreativitetsbegreppet Teorier om lärande och kunskap Metod och genomförande Intervju Observation Begränsning urval Metodkritik Genomförande Etiska överväganden Resultat och analys Fråga Analys Fråga Fråga Observationer Analys Fråga 2 samt observationer Fråga Analys Fråga Avslutande diskussion Referenslista Tryckta källor Elektroniska källor

5 1. Inledning Under de år jag studerat på Malmö högskolas lärarutbildning har bildämnets status blivit en alltmer angelägen fråga. Från och med år 2011 är estetisk verksamhet en valbar kurs. En kurs som tidigare var obligatorisk, nu har den blivit till en valbar kurs och den inte några meritpoäng för vidare studier ( Lange 2010 ). Att skolminister Jan Björklund tagit detta beslut avslöjar kanske den ställning han tar till de estetiska ämnena i skolan. En radikal förändring måste ske enligt mig, en förändring som får bildundervisningen till att gå jämsides med det senmoderna samhället vi lever i idag. Så kallade estetiska ämnen omges alltså av att allmänt tal om estetik och kultur som bara delvis gagnar utvecklingen av ämnena. Ämnena är också skolpolitiskt svaga, timplanehotade (?), utsatta för treämnesskolans och skriftspråkskulturens tryck. De har delvis oklara kursplaner och ämnesgränser och problem med obehöriga lärare och med lärare med mindre ämnesutbildning än förr. Tillsammans är dessa perspektiv ett krav på att vi åter måste ställa oss frågor kring ämnenas relevans i skolan och samhället ( Marner 2007 ). Detta citat är hämtat ur en artikel Argument för estetiska ämnen från tidskriften Bild i skolan skriven av Anders Marner, som är professor i estetiska ämnen vid Umeå universitet. Marner menar att ämnena på grund av flertalet olika faktorer blir ifrågasatta. Trenden att de estetiska ämnenas status är på nedåtgående är något som verkar kännas av från flera håll. I skolverkets nationella utredning från 2003 framkommer det att bildundervisningen som bedrivs ute i skolorna inte omfattar alla delar i styrdokumenten i den utsträckning som de borde. Mycket av bildundervisningen går fortfarande ut på att skapa bilder och mycket lite tid ägnas åt det som Marner hävdar skulle ändra synen på bildämnet, nämligen bildkommunikation. 5

6 Enligt Marner måste det alltså till en kraftig förändring av bildämnet för att höja dess status. Bildämnet behövde genomgå en förändring vilket sedan nationella utvärderingen 2003 också skett. En ny läroplan har utkommit i vilken skolverket tagit till sig resultatet från undersökningen. Läroplanen är moderniserad och enligt den ska lika mycket tid spenderas på bildkommunikation som bildframställning. Det som intresserar mig som blivande bildlärare är hur bildlärarna ute på fältet förhåller sig till förändringen som skett i och med införandet av den nya läroplanen men också gentemot de ökade kraven på analyserande lärande som framgår i målen. Jag hoppas att denna studie kan ge välbehövlig inspiration till nya arbets- och undervisningssätt för andra blivande bildlärare och även idag verksamma bildlärare.. 6

7 2. Problemformulering Enligt Arne Malten som är universitetslektor i pedagogik menar att lärare måste tänka mer på framtiden. Vilka egenskaper och färdigheter kommer den framtida arbetsmarknad som eleverna skall blir en del av att kräva av dem? Redan idag har vi en global arbetsmarknad och ett informationsflöde som gör tillgången till kunskaper och tjänster hypersnabb ( Malten 2003 ). Samma problem tas upp i boken Medierat lärande och pedagogisk mångfald skriven av Lisbeth Amhag m.fl. Det skrivs att kraven på lärarna har ökat då de både förväntas leva upp till vetenskapliga krav på kunskap och lärande men också att undervisningen ska upplevas som meningsfull av individen för dennes egna identitetsskapande ( Amhag m.fl 2013 ). Att sammanfoga kunskapens (vetenskapernas, lärandets ) värld med identitetens (mediernas, meningsskapandets) värld kallar Amhag för Medierat lärande. Amhag menar att det finns ett tomrum i pedagogiken men genom att förena dessa två aspekter skulle denna lucka kunna fyllas ut ( Amhag 2013 ). Det finns många olika sätt att se på kunskap och lärande men ifall eleverna ska kunna utvecklas och bli till moderna samhällsmedborgare måste skolan förändras. Denna förändring pågår enligt mig på det teoretiska planet genom att skolverket reviderar kursplaner och en ständig omvandling av lärarutbildningen pågår. Det som intresserar mig är i vilken utsträckning lärarna på fältet tillägnar sig dessa förändringar och hur pass de anammar kraven på ett allt mer teoretiskt lärande. Den professionella läraren måste välja ett pedagogiskt förhållningssätt som ska se till att fördjupa och bredda elevernas omvärldsuppfattning och genom att utmana och vägleda ska läraren alltså stimulera ett aktivt lärande ( Malten 2003 ). Genom detta förhållningssätt samt ett kreativt tänkande är min hypotes att man som lärare kommer att finna en väg till en bildundervisning som motsvarar de krav som samhället kommer ha på eleverna i en framtidsperspektiv. Detta är ingenting som man kan läsa sig till eller kopiera utan något som läraren kommer fram till genom att kritiskt granska sig själva och sin undervisning ( Malten 2003 ). 7

8 2.1 Syfte och frågeställning Arbetet syftar till att ta reda på hur bildlärarna anpassar sin undervisning efter kursplanen och därmed också det senmoderna samhället och dess krav. Vad anser lärarna vara syftet med bildundervisning i skolan? Hur genomför lärarna sin undervisning i förhållande till kursplanen? Hur arbetar lärarna för att hjälpa eleverna klara kunskapskraven? 8

9 3. Bakgrund 3.1 Mot ett senmodernt bildämne Dagens samhälle är det som historiskt sett är det mest bildtäta. Tack vare datorn har möjligheterna att hantera bilder med digital bearbetning blivit oändliga till exempel genom rörlig bild, grafisk design och annan form av multimedia. Det är inte bara proffs som sysslar med detta utan det har även letat sig in i hemmen och ut i skolorna. Nu finns det möjlighet för alla att arbeta med digital bearbetning av bilder och det ses kanske snart som en allmänbildning att kunna det. I takt med att användandet av bilder ökar i samhället blir behovet av en förmåga att tolka bilder starkare. Att kritiskt kunna granska bilder är en betydelsefull egenskap i detta mediesamhälle. I skolverkets Nationella utvärdering av bildämnet från 2003 klargör Marner för att hälften av lärarna i utvärderingen fortfarande kallar bildämnet för estetisk-praktiskt trots att denna definition inte längre är aktuell. Dessutom framgår det att den övervägande delen av bildundervisningen fortfarande åt till att skapa bilder och endast lite tid ägnas åt bildkommunikation, bildanalys och tolkning, fastän det framhävs som viktiga beståndsdelar i kursplan och även i den moderna bildforskningen. I och med att läroplanerna justeras för att skapa relevans utvidgas ämnet istället. Vilket i sin tur leder till att allt för mycket ska få plats på alldeles för lite plats ( Marner & Örtegren 2005 ) Flera ämneskonceptioner verkar parallellt. Samtidigt som nya läroplaner modifierar ämnet breddas det istället, vilket leder till stoffträngsel och urvalsproblem samt spänningar mellan ämnesföreträde med olika konceptioner (Marner & Örtegren 2005). Enligt Marner ligger bildämnet på många plan före sin tid, men eftersom mycket av undervisningen bedrivs på grunder av beprövade erfarenheter och inte så mycket utifrån det som står skrivet i styrdokumenten stagnerar dess utveckling( Marner & Örtegren 2005). Den tvetydighet som finns och de vitt skilda tankar om hur bildundervisning ska bedrivas öppnar upp till ifrågasättande av ämnet vilket inte är en gynnsam utveckling. 9

10 Enligt skolverkets undersökning anser eleverna att bildämnet är roligt men de har inte uppfattningen om det som att det skulle vara något viktigt eller nyttigt vilket inte deras föräldrar heller anser ( Marner & Örtegren 2005 ). Marners lösning på detta problem är att låta bildämnet genomgå en slags reformation, där man fokuserar helt och hållet på bildkommunikation genom ämnet. Det finns en efterfrågan på just den kompetensen. Att satsa högre på digital bildbearbetning, grafisk form och design skulle bidra till att ämnet bild ses mer som ett språkämne. För att kunna genomföra dessa förändringar krävs det att det börjar uppifrån. På grund av ämnets låga status drabbas det ofta av nedskärningar i de lokala timplanebestämmelserna ( Marner & Örtegren 2005 ). Hur timplanen för skolan ska se ut bestämmer riksdagen över. Timplanen anger vilken den totala undervisningstiden för ett ämne eller en ämnesgrupp ska disponeras. Nu är inte timmarna fastställda och fördelade efter stadier och årskurs vilket har gett varje skola större möjligheter till att lägga timmarna där de anser det behövs mest ( Malten 2003 ). På Skolverkets hemsida finns en översikt där man kan utläsa hur många timmar som ska läggas på varje ämne. För ämnet bild är det 230 timmar som gäller i stor kontrast till svenska/svenska som andraspråk som har Det finns dock några invändningar för detta, som att skolorna kan välja att minska antalet timmar för ett ämne eller ämnesgrupp med högst 20% för att lägga dessa timmarna på ett annat ämne. Det är däremot inte tillåtet att minska timmarna i ämnena svenska, svenska som andraspråk, matematik och engelska. Dessutom finns det hela 600 undervisningstimmar som ligger under kategorin skolan val som skolorna själva kan lägga på det ämne/ämnen de anser vara lämpligast ( Skolverket 2013 ). Enligt Malten kan man säga att staten bestämmer vad och den lokala skolenheten hur Skolan är idag decentraliserad vilket ska underlätta möjligheterna för självstyre och verkställande flyttas över ut till de enskilda skolorna och lärarna ( Malten 2003 ). Malten menar att detta erbjuder stor handlingsfrihet för lärarna som ges stor frihet i att själva lägga upp sin undervisning. Detta ger också lärarna motivation och en förhöjd arbetsmoral ( Malten 2003 ). 10

11 3.2 En ny kursplan Sedan Marner och Örtegren sammanställde resultatet av sin utvärdering av bildämnet 2005 har en ny kursplan för bildämnet tillkommit. I bildämnets kommentarmaterial framgår det att Skolverket använt sig av Marners utvärdering under sammanställandet av den nya kursplanen. Skolverket säger själva att kursplanen inte i grunden skiljer sig från den tidigare förutom just att man tydligare definierat vad bildämnet ska innehålla. Mer fokus ligger dock digital framställning och begreppet Visuell kultur är framträdande ( Skolverket 2011 ). Begreppet Visuell kultur är ett samlingsbegrepp som enligt Skolverket står för möte med bland annat film, arkitektur, design, foto och konst. De kommunikativa inslagen betonas också i större utsträckning än tidigare. Att se till vad bilder berättar, bildbudskapet och inte bara se bilders yta framhålls. Detta beskrivs som en utveckling mot mer betydelseskapande bildarbete. Även arbete med digitala tekniker under hela grundskolan lyfts fram i den nya kursplanen. Syftet med bild enligt den nya kursplanen är att eleverna ska kunna orientera sig i en värld som är full av visuella budskap och synintryck. Bilden ska också bidra till elevernas personliga utveckling och identitetsskapande och vara en tillgång i deras framtida yrkesliv. Skolverket menar att visuell kultur ska vara ett begrepp som innefattar hela samhällets användande av bilder, text och ljud enskilda eller i kombination. Visuell kultur förekommer blanda annat på internet, på reklamskyltar, i hemmiljö och i barn och ungdomskulturen ( Skolverket 2012 ). I den visuella kulturen kopplas seendet i allt högre utsträckning till specifik kunskap, så kallad visuell kompetens. Att utveckla den visuella kompetensen handlar om att tillägna sig ett förhållningssätt till visuella uttryck genom att iaktta, registrera, kritiskt granska och dokumentera ( Skolverket 2011 ). Enligt Skolverket ska också skolan och alla lärare arbeta för vissa gemensamma mål som inkluderar alla ämnen. Enligt dessa mål ska skolan ansvara för att eleverna inhämtar kunskap som ger grund för fortsatt utbildning och är nödvändig för individ och samhällsmedlem. Skolan ska också bidra till elevers utveckling och väcka en utforskande nyfikenhet med lust att lära. 11

12 Lärarens uppgift är att stärka elevernas vilja att lära och öka deras självförtroende i skolämnena. De ska ta hänsyn till varje individs behov och stimulera, handleda och ge särskilt stöd till de som behöver det. Alla lärare ska tillsammans verka för att eleverna ska nå utbildningsmålen ( Skolverket 2012 ). 12

13 4. Tidigare forskning 4.1 Kreativitetsbegreppet Begreppet kreativitet innebär enligt nationalencyklopedin förmåga till nyskapande, till frigörelse från etablerade perspektiv, ordet kommer ifrån latinets creo vilket betyder skapa, frambringa ( NE ). I boken Barn och ungdomspsykologi ( 2001 ) av Oddbjörn Evenshaug och Dag Hallèn beskrivs också begreppet kreativitet. Kreativitet kopplas ofta ihop med det divergenta tänkandet vilket kännetecknas av idérikedom, flexibilitet, spontanitet och öppenhet. De flesta människor, i varje fall i viss utsträckning, har potential att vara kreativa om de bara får ordning på de resurser som främjar kreativiteten och vågar satsa på nya idéer. Det gäller att ha goda kunskaper inom sitt arbetsområde eftersom det krävs för att kunna vara kreativ ( Evenshaug & Hallen 2001 ). Enligt Lars Lindström ( 2007 ) professor i pedagogik, förväxlas kreativitet ofta med spontanitet. Vad han menar med det är att den skapande personen låter sina känslor och inte sitt förstånd styra. Spontanitet kan utformas i den kreativa processen men skulle förlora sin naturliga karaktär ifall det blir taget in i en undervisningssituation. Man kombinerar existerande enheter till en ny problemlösning eller produkt anpassad till sitt syfte ( Lindström 2007 ). Utvecklingspsykolog Lev Vygotskij ( 2002 ) menar kan alla människor vara kreativa och detta menar han är inte något slags medfödd förmåga. Så fort människor fantiserar, kombinerar och finner lösningar på nya sätt är de kreativa. Han menar att det finns det två typer av handlingar vilka är, den reproduktiva och den kombinatoriska. Den reproduktiva handlingen är inte nyskapande utan upprepar endast något som hjärnan redan känner till. Den kombinatoriska handlingen däremot utlöses av sociokulturell aktivitet. Denna ger i sin tur upphov till nya bilder och handlingar. Vygotskij menar att det är förmågan att vara kreativ som gjort att människan är den högst stående levande varelsen. Att människan inte endast reproducerar det den redan känner till utan försöker finna nya lösningar (Vygotskij 2002 ). 13

14 4.2 Om kunskap och inlärning Det finns mängder av tidigare forskning kring barns inlärning och synen på kunskap så jag har valt ut några att ha med i studien. Följande metoder/synsätt stämmer enligt mig överens med de allmänna kunskapsmål som finns på skolverket och går även hand i hand med den nya läroplanen i bild. John Deweys teori om lärande tycker jag känns relevant att ta med i studien, enligt Dewey ( 1999 )måste man ha ett aktivt möte med kunskapen för att kunna få ut någonting. Han menar att det ligger fem steg bakom tankens utveckling. För att kunna tillägna sig kunskap måste eleven sättas i en situation som för denne är relevant. I den situationen ska ett problem uppkomma för att sätta igång tänkandet. Efter problemet uppkommit ska eleverna ges verktyg för att lösa problemet. Till sist ska eleverna få möjlighet att testa sina verktyg och därmed lösa problemet ( Dewey 1999 ) En svårighet som tidigare har tagits upp är den stoffträngsel lärarna måste hantera, vilken enligt Marner ( 2007 ) uppkommit i och med den ständiga revideringen av kursplanen då mer och mer ska pressas in på allt mindre tid. Lars Ingelstam som är forskare i social förändring talar också om stoffträngsel som ett stort problem för hela skolan. Han menar att det är ett resultat av samhällsutvecklingen som är i högsta grad uppsplittrad. Detta har medfört att man inom skolan försöker ta in alltför mycket stoff från vitt skilda håll ( Ingelstam 1988 ). Detta blir till en snuttifiering liknande den som förekommer i nyhetsprogram där ett kort klipp visas utan att följas upp och inslaget blir taget ur sitt sammanhang ( Malten 2003 ). För att komma ifrån detta måste man starkt revidera och vara restriktiv vad gäller mängden stoff. Istället bör fokus ligga på precision och konkretion i det noga utvalda stoffet. Detta kommer i sin tur att ge eleverna en inblick i hur resonemang byggs upp och medför en metod till hur man kan hantera det kluvna samhället ( Ingelstam 1988 ). Även om Ingelstams ( 1988 ) resonemang har många år på nacken är det än idag en högst aktuellt diskussion han för enligt min mening, eftersom samhället idag är väldigt uppsplittrat. Liksom 14

15 Ingelstam menar Jan Thavenius professor i litteraturvetenskap, att skolan lär eleverna att hantera kunskap ryckta ur sitt sammanhang. En rationalitet präglar idag skolan och det gynnar en detaljplanerad och förutsägbar kunskap, vilket hämmar kunskapssökandet ( Thavenius 2004 ). En lösning på problemet skulle vara att använda konsten som metod i skolan. Detta menar han skulle bidra till att undervisningen blev mindre reducerande. En fördel är att man skulle slippa de färdiga och beständiga kunskaperna och ta itu med motsägelser och frågor som får finnas inom konsten. Genom detta ska en nyfikenhet väckas samt en vilja till att utforska mer ( Thavenius 2004 ). Enligt Malten ( 2003 ) måste undervisningen gå från det traditionella synsättet och vidare till ett progressivt. Han talar bland annat om skol- och verklighetskunskap. Med skolkunskap menas sådant stoff som inte alltid går att använda i verkliga livet. Detta kan även kallas kvasikunskap eller låtsaskunskap som endast kommer att användas till ett enskilt prov eller läxförhör och sedan kan glömmas bort. Ofta är kvasikunskap kunskap om tex namn eller årtal. Dess motpol är verklighetskunskapen, vilken går ut på att skolan inte ska isoleras från verkligheten. Denna kunskap kan vara nyttig och användbar även utanför skolan i framtida yrkesliv eller privatliv. Undervisning vari traditionella läroböcker används tillsammans med erfarenheter från verkliga livet uppfattar eleverna oftast som mer relevant ( Malten 2003 ). Idehistorikern Bernt Gustavsson talar om tre olika kunskapssyner, den mekaniska, den dialektiska och den organiska ( Gustavsson 1996 ). Mekanisk kunskap är kunskap som har sin utgångspunkt i ämnenas tradition och vetenskap, vilken överförs till eleverna och dessa får bara tacka och ta emot. Den organiska har sitt ursprung i elevernas motivation och erfarenhet och den får kunskapen att växa vidare och förgrena sig. Dialektisk kunskapssyn är en slags kompromiss av de två tidigare, i vilken eleven interagerar med stoffet och situationen tills nya kunskapsmönster växer fram. På detta sätt omkonstruerar eleven sin kunskap och får en vidare omvärldsuppfattning. Detta kallar Gustavsson för bildning, vilken enligt honom utgör en dynamisk kraftkälla som är grunden för både personlighetsutvecklingen och samhällsförändringar. Som också kan fungera som inkörsport i ett livslångt lärande ( Gustavsson 1996 ). 15

16 Feiwel Kupferberg professor i pedagogik skriver i Medierat lärande och pedagogisk mångfald ( 2013 ) att man i skolan bör använda sig mer av ett kreativt lärande vilket betyder att man satsar på problemlösning. Detta menar han att bilder, bildskapande och bildframställning kan bidra med och det är en viktig insikt i det kunskapssamhälle vi snart kommer utgöra en del av. Genom att använda sig begreppet medierat lärande, som tidigare tagits upp i studiens problemformulering så kan man bredda pedagogiken. Därmed utvidgas den också till att motsvara de kunskapsbehov som kommer finnas i det framtida samhället ( Kupferberg 2013 ) 16

17 5. Metod och genomförande Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod av den anledningen att ett specifikt fenomen kommer att fokuseras. I kvalitativ metod ligger fokus på texter ( Repstad 2007 ) När undersökningen sker i form av observationer eller intervjuer så är det anteckningar och transkriberingar som blir texterna som man sedan kan analysera. I det här fallet, då jag har använt mig av intervjuer, kommer alltså mina texter att bestå av transkriberingar. Kvalitativa metoder lämpar sig framförallt när man inte är intresserad av hur mycket eller hur ofta, utan är mer inriktad på något grundläggande eller annorlunda i en viss miljö.( Repstad 2007 ) 5.1 Intervju Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning med hjälp av det som Kvale & Brinkman ( 2009 ) kallar halvstrukturerade livsvärldsintervjuer. Syftet med den här typen av intervju är att försöka förstå undersökningspersonens perspektiv på sin vardagsvärld, vilket jag anser är relevant då jag har haft för avsikt att undersöka bildlärares syn på sina förutsättningar att bedriva en modern undervisning enligt skolverkets önskningar. Denna typ av intervju är inspirerad av fenomenologin, där fenomenologin i det här sammanhanget är en metod som visar intresse för att försöka förstå sociala fenomen i relation till hur människor uppfattar dem ( Kvale & Brinkmann 2009 ). Den halvstrukturerade livsvärldsintervjun påminner om ett vardagssamtal men har ett syfte och följer en viss teknik. Att den är halvstrukturerad innebär att den varken är helt öppen eller strikt följer ett slutet frågeformulär. Till hjälp vid intervjun används en intervjuguide som följer vissa specifika teman och som innehåller förslag på frågor. (Kvale & Brinkmann 2009) 17

18 En intervjuguide skrivs som ett manus som kan vara mer eller mindre strikt. Hur den är strukturerad anpassas efter vad studien inriktar sig på ( Kvale & Brinkmann 2009). I detta fall har jag valt att sammanställa en lista över frågor, vilken är formad som några huvudsakliga teman med förslag på följdfrågor. Tanken med frågorna är att de skall vara så pass öppna att den intervjuade kan känna sig bekväm nog att utveckla sina svar bortom frågan i sig, samtidigt som de är formulerade för att hålla kvar samtalet vid ämnet i fråga. Vid intervjuer kan man använda sig av mer direkta angreppssätt där syftet och frågorna direkt angriper ämnet, eller så kan man använda ett kringgående angreppssätt och avslöja syftet först i slutet, allt beroende på vad man vill få ut av intervjun ( Kvale & Brinkmann 2009). Jag har valt att använda mig av en blandning av dessa två sätt där jag har informerat informanterna om syftet med arbetet redan från början. Frågorna i sin tur är en blandning av direkta och indirekta frågor, detta i ett försök att skapa en så stor bredd som möjligt under intervjun. 5.2 Observation Som komplement till intervjuerna har jag valt att genomföra en observation på vardera skola. Observationerna har genomförts i samband med intervjuerna. I samtliga fall efter respektive intervju. Varje observation har sträckt sig över ett lektionstillfälle, varav tre observationer varat ca en timme och en ca 45 min. Under observationerna har jag främst har fokuserat på lärarnas lektionsupplägg, sätt att undervisa samt hur de agerar gentemot eleverna, detta för att kunna skapa en bättre bild av vad lärarna pratar om under intervjuerna. Repstad tar upp att en observation är en studie av människor i syfte att undersöka vilka situationer de möts i och hur de agerar i dessa ( Repstad 2007 ). 5.3 Begränsning och urval Jag har intervjuat fem bildlärare på olika skolor i samma kommun. Valet av skolor är i högsta grad slumpmässig. Inledningsvis skickades mejl till tio skolor, men efter en vecka var det endast två stycken som svarat på mejlet och accepterat att bli intervjuade. Efter detta valde jag att ge mig ut och personligen fråga på skolorna. Detta visade sig vara effektivare och alla de bildlärare jag besökte gick omedelbart med på att bli intervjuade. Jag har i studien endast valt att ta med 18

19 fyra av de fem intervjuerna eftersom resultatet av den femte inte är fullständigt. Anledningen är att den intervjun blev avbruten och inte kunde fullföljas senare på grund av tidsbrist. 5.4 Metodkritik Jag vill vara noga med att poängtera att fyra lärare är långt ifrån tillräckligt för att skapa en korrekt och fullständig bild av hur bildlärarna genomför sin undervisning i förhållande till samhället och styrdokument. Därför har jag valt att se på undersökningen som ett stickprov som skulle kunna ligga till grund för en större och djupare undersökning i ämnet. 5.5 Genomförande Intervjuerna och observationerna genomfördes under loppet av två veckor, och samtliga ägde rum i bildsalarna på skolorna. Detta av flera anledningar: dels för att det var det mest praktiska för lärarna då intervjuerna genomfördes mellan lektioner. Men det var även ett medvetet val från min sida då möjligheten att använda miljön i hopp om att få ut så mycket som möjligt av intervjun. Genom att befinna mig i bildsalen upplevde jag att stämningen påverkades på ett sätt som gjorde att lärarna pratade mer öppet och fritt om ämnet. Varje intervju var mellan minuter lång och genomfördes i samband observationen. Alla intervjuerna spelades in med hjälp av en diktafon, med de intervjuades samtycke. Dessa inspelningar har sedan transkriberats för att underlätta analysen. 5.6 Etiska överväganden Att genomföra en undersökning med hjälp av intervjuer innebär en hel del moraliska och etiska överväganden ( Kvale & Brinkmann 2009 ). Framförallt har jag varit noga med att tala om för informanterna att de kommer vara fullständigt anonyma i vårt arbete, eftersom informanterna ska våga öppna upp sig och dela med sig av sina personliga tankar. Dessa specifika uppgifter som kan komma upp under arbetes gång ska inte kunna ledas tillbaka till dem på något sätt. 19

20 6. Resultat och analys Empirin i undersökningen vilken består av resultatet från varje intervju kommer att redovisas var för sig under varje frågeställning för att sedan återkopplas till teori och analyseras. Detta för att det ska bli så läsvänligt som möjligt och för att det ska underlätta för navigering i texten. Resultatet från observationerna kommer att redovisas under andra frågan eftersom de kommer att hjälpa till att ge svar på den frågeställningen. Det redovisas under resultatet från intervjuerna. Lärarna i undersökningen är som tidigare omnämnt anonyma därför presenteras de endast som Lärare 1,2,3 och 4. Nedan följer en kort presentation av lärarnas professionella status. Lärare 1 Enda verksamma bildläraren på skolan, är utbildad bildlärare och har arbetat sex år totalt på en och samma skola. Lärare 2 En av två bildlärare, han har lärarutbildning och har arbetat på skolan längst av bildlärarna, i 20 år och totalt 25 år i yrket Lärare 3 Ensam bildlärare på skolan, har lärarutbildning och har arbetat på skolan sedan den startade för sju år sedan totalt har hon arbetat 30 år som lärare. Lärare 4 Den enda bildläraren på skolan, hon har arbetat totalt 29 år som lärare varav 25 som utbildad. Har jobbat på skolan i nio år. 20

21 6.1 Fråga 1 Vad anser lärarna vara syftet med bildundervisningen? Lärare 1 Menar att bildundervisningen syftar till att få eleverna till att förstå bilder och bilders betydelse i samhället. Om hur man använder bilder i medier och reklam. Det ska gå ut på att eleverna lär sig förstå och kommunicera med bilder. Asså att det inte bara är att man ska kunna rita bra, att man ska förstå bilden, att det är det som är det viktiga och att bilder har ett budskap, att bilder kommunicerar lika bra som en text på nåt vis (Lärare 1). Lärare 2 Anser att meningen är att man ska väcka deras intresse, det är inte någon konstnärsutbildning och därför ska man inte som lärare göra det till det. Enligt honom står det ingenstans i kursplanen att eleverna ska prova på alla möjliga tekniker utan de ska behärska några, så man ska inte som lärare stressa ihjäl sig för att man ska hinna plöja igenom allt. Eftersom de som inte redan är intresserade kommer glömma bort alltihopa. Därför ska man som lärare istället försöka fånga allas intresse och ge dem grundläggande verktyg för förståelse så de kan fortsätta lära även utanför skolan. Eleverna ska få en inblick i hur man använder bilder och hur man kan skapa dem. Det viktiga är att de utvecklar seendet säger han. Lärare 3 Menar att syftet med bild är att eleverna ska få en chans att vara kreativa och lära sig använda olika tekniker men också att de får en inblick i konsthistorien. De ska också lära sig teoretiska kunskaper om olika tekniker och lite fakta om konstnärer. Vilket hon har ett prov på i nionde 21

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Ämnesspecifika begrepp. Bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika

Läs mer

Broskolans röda tråd i Bild

Broskolans röda tråd i Bild Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund

kultursyn kunskapssyn elevsyn 2014 Ulla Wiklund kultursyn kunskapssyn elevsyn Pedagogik förmågan att inte ingripa? Kultursyn Inlärning perception produktion Kunskapssyn perception Lärande produktion reflektion inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet

Läs mer

Kursplanen i ämnet bild

Kursplanen i ämnet bild DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet bild Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12

LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Av: Josefin Pettersson

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Lärande och samhälle Kultur-Medier-Estetik Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Lina Isaksson

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Terminsplanering i BILD - årskurs 6 Ärentunaskolan

Terminsplanering i BILD - årskurs 6 Ärentunaskolan Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Bild Övergripande Mål: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Att se och förstå undervisning och lärande

Att se och förstå undervisning och lärande Malmö högskola Lärande och Samhälle Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå 15 högskolepoäng Att se och förstå undervisning och lärande Observing and understanding teaching and learning Karin

Läs mer

B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL

B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL B2-FRANSKA B2-TYSKA B2-ENGELSKA B2-RYSKA B2-SPANSKA INFORMATIONSTEKNIK MUSIK BILDKONST IDROTT HUSLIG EKONOMI TEXTILSLÖJD TEKNISK SLÖJD HANDBOLL HISTORIA MEDIA OCH FÖRETAGANDE NATURVETENSKAPER TILLVALEN

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning sammanfattning 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i teknikundervisningen

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Inlärning. perception. produktion

Inlärning. perception. produktion 2009 UW Inlärning perception produktion Lärande perception produktion reflektion Pedagogik förmågan att inte ingripa inre yttre Estetik gestaltad erfarenhet Exempel på process 5. Nytt utgångsläge 2. Känning

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Bild GR (B), Bild, skapande och kreativitet, 30 hp

Bild GR (B), Bild, skapande och kreativitet, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Bild GR (B), Bild, skapande och kreativitet, 30 hp Art Ba (B), Art and creativity, 30 Credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6

Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 Tummen upp! Bild kartläggning åk 6 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Provlektion: Utanförskap Följande provlektion är ett utdrag

Läs mer

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till

Läs mer

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren.

Detaljerad kursplan. Dokumentet finns under Alla filer och länkar i Schoolsoft/Flexus samt gås igenom i anslutning till kursstart av läraren. Ämnesfördjupning Kursens syfte är att förstärka och fördjupa den studerandes kunskaper om konstnärliga tekniker och den kreativa processen. Efter slutförd kurs ska den studerande: - förstå samspelet mellan

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild VD? VILKET SÄTT? HNDEN Skapande arbete Teknik & Material Kreativitet Egna idéer Drivkraft npassning Bildkomposition FNTSIN HUR? Kommunikation Reflektion

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan.

Örgryte-Härlanda. Förskoleklass en lekfull övergång till skolan. Örgryte-Härlanda Förskoleklass en lekfull övergång till skolan www.goteborg.se Förskoleklassens viktigaste pedagogiska redskap är lek, skapande och elevens eget utforskande. Genom leken stimuleras elevens

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

En bildlärare om Bildämnet

En bildlärare om Bildämnet Självständigt arbete i Bildpedagogik 15 hp En bildlärare om Bildämnet En kvalitativ intervjustudie Författare: Jonatan Wiegert Handledare: Hans T Sternudd Examinator: Eva Cronquist Termin: HT15 Ämne: Bildpedagogik

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har i denna granskning sett flera

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Bild. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Bild. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Bild Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret kunna framställa arbeten med hjälp av olika redskap och tekniker, kunna använda egna och andras

Läs mer

ipad strategi i förskolan

ipad strategi i förskolan ipad strategi i förskolan - en strategi för att utveckla pedagogernas förhållningssätt till och användande av ipad i förskolorna i Lindesbergs kommun. Datum: 20131029 För revidering ansvarar: Förskolechef

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med: I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^

Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ VCc ^j^\ Tvåspråkighetssatsning Manillaskolan ~^ Specialpedagogiska skolmyndigheten Definition Tvåspråkighet: Funktionell tvåspråkighet innebär att kunna använda båda språken för att kommunicera med omvärlden,

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer