Indikatorer/Variabler/Mått som grund för: Målrelaterad ersättning Primärvård

Transkript

1 Indikatorer/Variabler/ som grund för: relaterad ersättning Primärvård

2 Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting har på Regeringens uppdrag drivit ett nationellt projekt för utvecklingen av ersättningssystemen inom hälso- och sjukvården. I samband med det obligatoriska införandet av vårdvalssystem för primärvård enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV) koncentrerades en del av projektets energi till ersättningssystem inom detta område. Vårdtyngdsmått, socioekonomiska modeller, besöksersättningar, täckningsgrad, ersättning för kvalitet, mål och mått har blivit viktiga pusselbitar i att skapa de mixade modeller som nu tillämpas. Bland de olika verktygen har det växt fram ett särskilt fokus på möjligheten till målrelaterad ersättning. Flera landsting har flerårig erfarenhet av, och tillämpat, målrelaterad ersättning inom primärvården. Redan vid Husläkarlagens tillämpning så långt tillbaka som 1994, var det relativt vanligt med någon målrelaterad komponent i ersättningen. I det ovan nämnda projektet, under hösten 2009, sammanställdes valda mått och indikatorer från de landsting som låg först i spåret i samband med införandet av vårdval. Rapporten relaterar även utvecklingen med erfarenheter och utgångspunkter från den internationella litteraturen. relaterad ersättning i primärvården - kartläggning av mål/indikatorer och former för ersättningen hösten 2009 Rapporten redovisar uppdraget att kartlägga och sammanställa de modeller som hittills utvecklats för målrelaterad ersättning inom ramen för vårdval i primärvården. Material hämtas från samtliga landsting och regioner som använder sådana principer. Fokus ligger på vilka mål och indikatorer som används inom ramen för målrelaterad ersättning. Sammanställt material diskuteras också med utgångspunkt i internationell litteratur om principer för och erfarenheter av målrelaterad ersättning. Rapporten ger också kunskap om vilka variabler/indikatorer som används för målrelaterad ersättning inom primärvård. Rapporten ger också bakgrund samt vägledning i den fortsatta utvecklingen av indikatorer, variabler och synsätt och för fortsatt utveckling och samverkan inom området. FÖRFATTARE: Anders Anell, IHE, Lunds Universitet Ladda ned skrift (öppnas i nytt fönster)

3 Framtagandet av rapporten skapade intresse och engagemang. Landstingen såg fördelar med ett större samarbete. Med ett uttalat behov av fortsatt utveckling samlades ett nätverk av intresserade inom ramen för främst vårdvalsnätverket i ett fortsatt arbete. Åtminstone 15 landsting och regioner använder sig av målrelaterad ersättning i primärvården Utvecklingen av vårdvalssystem förefaller ha drivit på utvecklingen. I många landsting och regioner har definition av mål och indikatorer inspirerats av de kvalitetsdimensioner som ingår i Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Denna referensram avseende God vård kompletteras med landstingets egna mål och de mål som kan kopplas samman med utvecklingen av vårdvalssystem. Indikatorerna är indelade enligt God Vård men placeringen under respektive fokusområde kan säkert diskuteras. Jämlik vård har framför allt vävts in i varje indikator där det är möjligt att redovisa på kvinnor och män. Initialt i arbetet fångades runt 140 olika mått/indikatorer/variabler som användes inom ramen för den målrelaterade ersättningen. Många syntes vara likartade, men skillnader fanns i avgränsningar, frekvens, hur data fångades, etc. Mot den bakgrunden har ambitionen varit att samordna arbetet för att underlätta för inrapporteringar och jämförelser. I arbetet har de olika måtten/indikatorerna prövats utifrån datakvalitet, småtalsproblematik och andra faktorer som kan påverka deras relevans som underlag för en målrelaterad ersättning. Ytterst finns det ett önskemål om att knyta måtten mot riktiga mål som hälsovinster, livskvalitet, funktionsförmåga, förmågan att bota och lindra, etc. Dessa yttersta mått är svåra att fånga och att avläsa de primära effekterna av sjukvårdens insatser isolerat. Därför finns det i materialet flera mått/indikatorer som fokuserar på process och/eller struktur. Men även i dessa fall har ambitionen varit att valda mått/indikatorer ska ha en stark koppling till evidens genom att följa riktlinjer, vårdprogram och belagda rekommendationer. Vi är medvetna om att fler områden borde ha en indikator men har inte funnit någon lämplig, varför processen runt dessa områden måste fortsätta i nätverket. Områden som psykisk ohälsa och hemsjukvård är sådana områden. I gruppens arbete har följande personer bidragit: Markus Kallioinen, Västernorrlands Läns Landsting Ulla Öhman-Nilsson, Västernorrlands Läns Landsting Anders Olsson, Stockholms Läns Landsting Staffan Björk, Västra Götalands Regionen Daniel Pollack, Västra Götalands Regionen Magnus Kåregård, Region Skåne För kontakter med andra pågående arbeten etc. har även i delar följande medverkat: Anders Lindman, Norrbottens Läns Landsting Sven Engström, Jönköpings Läns Landsting Med hopp om att dessa beskrivna underlag ska vara till nytta för samordning och fortsatt utveckling presenteras denna rapport: Vårdvalsnätverket den 21 oktober 2010 Staffan Lindvall Projektledare

4 I. Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Innebär att det vårdande och behandlande synsättet integreras med det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsättet, och blir en självklar del i all vård och behandling och i alla möten med patienten. Vårdgivaren följs upp genom att Uppdragsgivaren mäter: 1. Samtal om rökning 2. Samtal om fysisk aktivitet 3. Samtal om alkohol 4. Identifiering av övervikt/fetma

5 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikator 1:1 Samtal om rökning Indikatorn avses visa om läkare eller annan vårdpersonal vid vårdenheten i sitt möte med patienten har ett hälsoinriktat synsätt som medverkar till att bibehålla och förbättra befolkningens hälsa Vid besöket frågar läkaren eller annan vårdpersonal patienten om rökvanor och svaret registreras i journalen. Ja innebär att patienten anser sig vara rökare och Nej innebär att patienten inte anser sig vara rökare. Frågan ska ställas minst en gång per mätperiod avseende patienter i målgruppen. Evidens: Metoder för rökavvänjning SBU Länk till rapporten Täljare: Antal individer mellan 13-74år listade/förtecknade på vårdenheten, med vilka man vid besök fört samtal om rökning Nämnare: Totala antalet individer inom åldersgruppen som besökt mottagningen Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Uppdelade på kvinnor och män Fastställs lokalt. Rekommenderat över 70 %. Patientjournalsystem eller i PAS 1 gång/år

6 Indikator 1:2 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Samtal om fysisk aktivitet Indikatorn avses visa om vårdenheten har ett hälsoinriktat förhållningssätt som medverkar till att bibehålla och förbättra befolkningens hälsa. Mätningen avses visa om samtal om fysisk aktivitet förts med patienten. Ett samtal om fysisk aktivitet utifrån patientens förutsättningar genomförs vid besök på enheten. All vårdpersonal kan föra samtal (som vårdpersonal räknas inte medicinsk sekreterare). Utfallet registreras med Ja (patienten utför regelbunden fysisk aktivitet) eller Nej (patienten utför inte regelbunden fysisk aktivitet) i journalsystemet. Saknas värde har samtal om fysisk aktivitet inte förts. Om flera noteringar om Samtal om fysisk aktivitet finns är det den senaste som räknas. Samtal om fysisk aktivitet ska föras minst en gång per mätperiod. Regelbunden fysisk aktivitet definieras enligt Folkhälsoinstitutet som: Fysisk aktivitet à 30 minuter per dag, 5-7 dagar per vecka ( t.ex. promenad, trädgårdsarbete, röja i skogen, reparationer, storstädning, lek ) alternativt fysisk aktivitet med hög intensitet à minuter 3-5 gånger per vecka (t ex dans, bollspel, gym, motionsgymnastik, löpning, cykling, simning, stavgång) Evidens: Metoder för att främja fysisk aktivitet 2007 Länk till rapporten Metoder för att främja fysisk aktivitet 2007 Fysisk aktivitet och folkhälsa, Statens Folkhälsoinstitut; Rapport 2006,13, Länk till rapporten 2006,13 Länk till FYSS 2008 Täljare: Antal individer mellan 13-74år listade/förtecknade på vårdenheten, med vilka man vid besök fört samtal om fysisk aktivitet. Alternativt andel med registrerad KVÅ-kod. Nämnare: Totala antalet individer inom åldersgruppen som besökt mottagningen Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/ förtecknade Uppdelade på kvinnor och män Att samtal om fysisk aktivitet har förts med 50 % av patienterna i målgruppen. Patientjournalsystem eller PAS (med KVÅ kod DV030) 1 gång/år

7 Indikator 1:3 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Samtal om alkohol Indikatorn avses visa om läkare eller annan vårdpersonal vid vårdenheten i sitt möte med patienter har ett hälsoinriktat synsätt som medverkar till att bibehålla och förbättra befolkningens hälsa. Vid besöket frågar läkaren eller annan vårdpersonal patienten om alkoholvanor och svaret registreras i journalen. et är att identifiera riskfylld konsumtion, informera om risker, ge råd och motivation om hur minska eller upphöra. Frågan ska ställas minst en gång per mätperiod avseende patienter i målgruppen. Evidens SBU rapport nr 156/ Täljare: Antal individer mellan 13-74år listade/förtecknade på vårdenheten, med vilka man vid besök fört samtal om alkohol Nämnare: Totala antalet individer inom åldersgruppen som besökt mottagningen Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Uppdelade på kvinnor och män Fastställs lokalt. Rekommenderat över 30 % Patientjournalsystemen eller i PAS 1 gång/år

8 Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Indikator 1:4 Identifiera övervikt/fetma Indikatorn avses visa om läkare eller annan vårdpersonal vid vårdenheten i sitt möte med patienter har ett hälsoinriktat synsätt som medverkar till att bibehålla och förbättra befolkningens hälsa. Antalet personer som identifierats på enheten genom att man tar längd, vikt och BMI. Goda matvanor, i kombination med framförallt fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2- diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. (Källa: folkhälsoinstitutet) Fetma är ett mycket stort och tilltagande problem där primärvårdens roll med förebyggande åtgärder är fundamental. Fetma hos vuxna är ett BMI från 30,0 och däröver. Täljare: Antal personer med BMI på 30 eller däröver som identifierats på enheten Nämnare: Antal individer listade vid enheten som gjort besök Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Uppdelade på kvinnor och män BMI har beräknats på 75% av besökande på enheten Patientjournalsystemen eller i PAS 1 gång per år

9 II. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. Vårdgivaren följs upp genom att Uppdragsgivaren granskar: 1. Täckningsgrad i NDR 2. Total antibiotikaförskrivning 3. Antibiotikaförskrivning 0-6 år 4. Förskrivning av antibiotika till vuxna kvinnor med UVI 5. Expedierade recept av Penicillin V i jämförelse med samtliga luftvägsantibiotika till barn 6. Vaccination mot säsongsinfluensa 7. Diagnossatta läkarbesök

10 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Indikator 2:1 Täckningsgrad i NDR Indikatorn avser stimulera det lokala kvalitetsarbetet genom att via deltagande i kvalitetsregister få underlag till ett arbete syftande till ökad följsamhet till vårdprogram och evidensbaserad vård. Diabetesvården måste precis som all annan sjukvård hela tiden arbeta med att förbättra sin kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet. Deltagande i registret ger möjlighet till jämförelser av vårdenhetens resultat med riket och kan stimulera det lokala kvalitetsarbetet. grupp: Enhetens listade/förtecknade individer som har diagnosen diabetes. Som diabetes räknas diagnos E10, E11eller E14 registrerad i vårddatabasen Bakgrund/Evidens Länk till Nationella riktlinjer för diabetesvården Täljare: Antal rapporterade diabetiker till NDR senaste 12 mån Nämnare: Totalt antal diabetiker på vårdenheten som gjort besök och blivit diagnossatta senaste 18 mån Uppdelade på kvinnor och män Anges lokalt. Rekommendation minst 80 % Patientjournal och NDR 1 gång/år

11 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Indikator 2:2 Total antibiotikaförskrivning Att genom en restriktiv antibiotika förskrivning, bevara möjligheten till en effektiv antibiotikaanvändning vid bakteriella infektioner. grupp- ATC-kod J01 minus J01XX05 Bakgrund: Läkemedelsrådets terapigrupp infektion, Strama Länk till Strama Täljare: Antal recipe med antibiotika (ATC kod J01 minus J01XX05)som expedierats Nämnare: Per tusen invånare som besökt enheten under mätperioden Uppdelade på kvinnor och män Total antibiotikaförskrivning till personer listade/förtecknade på enheten får inte avvika uppåt mer än 2 standardavvikelser från det nationella medelvärdet, av Sveriges landstings värde, mätt under samma tid. Läkemedelsdatabas 1 gång per år

12 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Indikator 2:3 Antibiotikaförskrivning 0-6 år Att genom en restriktiv antibiotika förskrivning, bevara möjligheten till en effektiv antibiotikaanvändning vid bakteriella infektioner. grupp- ATC-kod J01 minus J01XX05 Åldern hämtas från personnumret på receptet och beräknas enligt årtal vid expedition av receptet minus barnets ålder. Samma ålder gäller hela året.(ex = 3 år) Bakgrund: Läkemedelsrådets terapigrupp infektion, Strama Länk till Strama Täljare: Antal recipe med antibiotika som expedierats till barn 0-6 år Nämnare: Totala antalet barn 0-6 år som besökt enheten Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade i åldersgruppen Total antibiotikaförskrivning till personer resp. barn listade/förtecknade på enheten får inte avvika uppåt mer än 2 standardavvikelser från det nationella medelvärdet, av Sveriges landstings värde, mätt under samma tid. Läkemedelsdatabas 1 gång per år

13 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Indikator 2:4 Bredspektrum antibiotika vid urinvägsinfektion Att minska risken för antibiotikaresistens genom ökad användning av rekommenderade preparat vid okomplicerad urinvägsinfektion hos kvinnor. Dessutom finns miljöaspekter avseende kinoloner på grund av lång ekoskugga. Kinoloner är bredspektrumantibiotika och innefattar bland annat ciprofloxacin och norfloxacin. I måttet ingår enhetens förskrivning till kvinnor 18 år och äldre som hämtat ut ett recept på något av de ingående preparaten Täljare: Uthämtade förskrivningar på kinoloner (ciprofloxacin och norfloxacin) till kvinnor 18 år och äldre. ATC kod J01MA02, J01MA06 Nämnare: Uthämtade förskrivningar till kvinnor 18 år och äldre på urinvägsantibiotikum; ciprofloxacin, norfloxacin, pivmecillinam, trimetoprim, nitrofurantoin. ATC-kod; J01MA02,J01MA06,J01CA08,J01EA01,J01XE01 Bakgrund/Evidens Täljare: äldre Antal uthämtade recept med kinoloner till kvinnor 18 år och Nämnare: Totalt uthämtade recept på urinvägsantibiotika Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Kinoloner får utgöra < 10 % av på apoteket uthämtade recept på urinvägsantibiotika till målgruppen Läkemedelsdatabas 1 gång/år

14 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Indikator 2:5 Penicillin V vid behandling av barn med luftvägsantibiotika Att andel penicillin V av luftvägsantibiotika ska vara hög för att minska risken för resistensutveckling. Fenoximetylpenicillin även kallat penicillin V eller PcV, är ett baspreparat vid behandling av bakteriell luftvägsinfektion inom öppenvården, med andra ord bör penicillin V i de flesta fall användas i första hand. et avser att vid förskrivning av luftvägsantibiotika, mäta andel penicillin V av samtliga recept förskrivna vid enheten för barn som vid receptexpedieringen är 0 till och med 6 år. Definierat i SKL Öppna jämförelser Antal luftvägsantibiotika penicillin V, J01 CE02 Åldern hämtas från personnumret på receptet och beräknas enligt årtal vid expedition av receptet minus barnets ålder. Samma ålder gäller hela året.(ex = 3 år) Som andel av den totala förskrivningen. PcV, makrolider, cefalosporiner, amoxicillin: ATC-koder: J01 CE02, J01CA04, J01CR02 J01FA01, J01FA06, J01FA09, J01FA10, J01DB01, J01DB05, J01DC02, J01DC08, J01DD14. Bakgrund/Evidens: STRAMA Länk till Strama Täljare: Antal expedierade recept till barn 0-6 år med penicillin V Nämnare: alla utskrivna luftvägsantibiotika till barn 0-6 år Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade i åldersgruppen Uppdelade på kvinnor och män > 80 % utgörs av Penicillin V Värdet ska relateras till indikator 2:3 Läkemedelsdatabas 1gång/år

15 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Indikator 2:6 Andel av vårdenhetens listade/förtecknade medborgare > 65 år som av vårdenheten erhållit vaccination mot säsongsinfluensa. Öka andelen vaccinerade mot säsongsinfluensa i åldersgruppen 65 år och äldre. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer ska en så stor andel som möjligt av medborgare som är 65 år eller äldre vaccineras mot säsongsinfluensa. Täljare: influensa Antal av målgruppen som vaccinerats mot säsongs- Nämnare: Antal listade/förtecknade medborgare vid vårdenheten 65 år eller äldre vid mätperiodens slut. Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Uppdelade på kvinnor och män Att 80 % av målgruppen blivit vaccinerad Gemensamt register eller varje Patientjournalsystem 1 gång/år

16 Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård Indikator 2:7 Andel diagnossatta läkarbesök Att öka kvaliteten i uppföljning och dokumentation Vid besök hos läkare ska en diagnos ställas och dokumenteras (enl. Patientdatalagen SFS 2008:355 3 Kap.6 ) Täljare: Antal mottagningsbesök med huvuddiagnos hos läkare Nämnare: Totala antalet mottagningsbesök hos läkare Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Uppdelade på kvinnor och män 100% Registrerat i databas 1gång/år

17 III. Patientfokuserad hälso- och sjukvård Innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. Vårdgivaren följs upp genom att Uppdragsgivaren granskar: 1. Kontinuitet vid läkarbesök

18 Patientfokuserad hälso- och sjukvård Indikator 3:1 Kontinuitet Indikatorn syftar till att visa vilken kontinuitet patienten får i sina kontakter med vårdgivaren. grupp: Patienter med tre eller fler läkarbesök på mottagningen under ett kalenderår. Antal läkare dessa patienter träffat vid sina besök på mottagningen. Resultatet anges för de tre senaste besöken Täljare: Antal av patienterna som gjort >3 planerade besök hos samma läkare Nämnare:Totalt antal patienter med > 3 läkarbesök Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Uppdelade på kvinnor och män Minst 80 % av patienterna ska ha mött samma läkare om de gjort > 3 besök på enheten Patientjournalen eller databas 1 gång/år

19 IV. Säker hälso- och sjukvård Innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Vårdgivaren ska till Uppdragsgivaren redovisa: 1. Vårdplaneringar 2. Olämpliga läkemedel till äldre, förskrivning av läkemedel med antikolinerga effekter 3. Olämpliga läkemedel till äldre; förskrivning av långverkande bensodiazepiner 4. Läkemedelsgenomgång

20 Säker hälso- och sjukvård Indikator 4:1 Justerad vårdplan Att följa upp att samverkan mellan slutenvård, primärvård och den kommunala omsorgen leder till ett samlat omhändertagande av patienten I SOSFS 2005:27 Socialstyrelsens föreskrift om samverkan vid in och utskrivning av patient i sluten vård anges att det alltid är en individuell planering med den enskildes behov som ska beaktas i samband med utskrivning från sjukhus. Vårdplanen anses upprättad när den justerats av berörda vårdgivare Täljare: Antal vårdplaner som är justerade inom 3 dagar Nämnare: Totala antalet från slutenvården utskrivningsklara patienter Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Uppdelade på kvinnor och män Minst 95 % av vårdplanerna ska vara justerade inom 3 dagar Vårdplaneringssystem (Web-Care, Prator mfl) Halvårsvis

21 Säker hälso- och sjukvård Indikator 4:2 Olämpliga läkemedel till äldre. Förskrivning av läkemedel med antikolinerga effekter till patienter > 75 år Minskad användning av olämpliga läkemedel till äldre. Läkemedel med antikolinerga effekter medför risk för kognitiv nedsättning, konfusion, urinretention, muntorrhet och obstipation. Nyttan av behandlingen ska vägas mot riskerna och medicineringen skall fortlöpande omprövas. grupp: Medborgare 75 år och äldre, förtecknade på enheten Läkemedel: högdosneuroleptika, spasmolytiska läkemedel, tri- och tetracykliska antidepressiva, vissa antihistaminer och anxiolytika. Se länk nedan till Socialstyrelsen för fullständig förteckning Bakgrund Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi - Socialstyrelsens förslag. Länk till Socialstyrelsens förslag Täljare: Antal dagliga definierade dygnsdoser (DDD) av läkemedel med antikolinerga effekter Nämnare: Totala antalet individer i målgruppen Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Uppdelade på kvinnor och män Förskrivningen av dessa preparat bör vara så låg som möjligt. Ex. < x DDD/1000 invånare och dag till patienter >75 år Läkemedelsdatabas Årlig jämförelse med samma period föregående år.

22 Indikator 4:3 Säker hälso- och sjukvård Olämpliga läkemedel till äldre, förskrivning av långverkande bensodiazepiner till patienter > 75 år Minskad användning av olämpliga läkemedel till äldre. Långverkande bensodiazepiner medför risk för dagtrötthet, kognitiva störningar, muskelsvaghet, balansstörningar och fall. Preparaten ska undvikas om inte särskilda välgrundade skäl finns. grupp: Medborgare 75 år och äldre, förtecknade på enheten. Läkemedel: diazepam (N05BA01), nitrazepam (N05CD02), flunitrazepam (N05CD03) Bakgrund: Läkemedelsrådets expertgrupp Läkemedel och äldre Länk till Läkemedelsrådets expertgrupp Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi - Socialstyrelsens förslag. Länk till Socialstyrelsens förslag Täljare: Antal dagliga definierade dygnsdoser (DDD) av långverkande bensodiazepiner Nämnare: Totala antalet individer i målgruppen Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Uppdelade på kvinnor och män Förskrivningen av dessa preparat bör vara så låg som möjligt - antalet DDD bör inte överstiga 500 per 1000 individer > 75 år. Ex-. LVN max 190,0 DDD/TIND Läkemedelsdatabas 1 gång/år

23 Säker hälso- och sjukvård Indikator 4:4 Läkemedelsgenomgång för patienter >65 år i ordinärt boende och särskilt boende SÄBO Läkemedelsgenomgångar används främst för att öka patientsäkerhet och kvalitet vid långvarig läkemedelsbehandling. Metoden kan förhindra att patienter tar läkemedel som inte längre behövs, eller som påverkar varandra negativt. Landstingen har tagit fram och prövat olika metoder för att systematiskt genomföra läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsgenomgångar genomförs i ordinärt boende för patienter som har hemvårdsinsatser och på särskilt boende för alla patienter med läkemedel. Täljare: Antal patienter >65 år som fått läkemedelsgenomgång Nämnare: Totalt antal patienter >65 år i målgruppen 100% Läkemedelslista 1 gång/år

24 V. Effektiv hälso- och sjukvård Avser att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. Vårdgivaren följs upp genom att Uppdragsgivaren på vårdenheten mäter: 1. uppfyllelse av fastställda måltal för läkemedel 2. Onödiga besök på akutmottagning

25 Effektiv hälso- och sjukvård Indikator 5:1 uppfyllelse av måltal för läkemedel Indikatorn avser visa om den medicinska verksamheten följer regionala rekommendationer om läkemedelsförskrivning, vilket i sin tur resulterar i att strategiska mål som goda medicinska resultat och effektivt resursutnyttjande möjliggörs. Protonpumpshämmare 90 % av förskriven volym(ddd) av PPI (ATC-kod A02BC) skall vara generiskt omeprazol (A02BC01) minus Losec och Losec Mups Statiner 75 % av förskriven volym av medel som påverkar serumlipidnivåerna (ATC-kod: C10) mätt i antal tabletter, ska vara generiskt simvastatin (ATC-kod: C10AA01) minus Zocord. RAAS-blockad 75 % (DDD) av medel som påverkar renin-angiotensinsystemet (ATC-kod: C09) ska vara ACE-hämmare (ATC-kod: C09A och C09B). Plavix: Volymen Plavix ska utgöra max 2 % av summan av volymen för (Plavix + Trombyl). Diabetesläkemedel Andel metformin (A10BA02) och sulfonureider (A10BB) av alla perorala diabetesläkemedel (A10B minus A10BX04) ska vara minst 90 % (DDD). Smärtläkemedel Andel morfin (N02AA01) av morfin (N02AA01) och oxykodon inkl Targiniq (N02AA05 + N02AA55) ska vara minst 60 % (DDD perorala beredningar). et kommer att höjas inför Utformas lokalt Uppdelade på kvinnor och män Läkemedelsdatabas 1 gång/år

26 Effektiv hälso- och sjukvård Indikator 5:2 Undvikbar slutenvård Att minska onödiga inläggningar i sluten vård Bakgrund: Ett flertal studier visar att hög kontinuitet i läkarkontakterna på primärvårdsnivå minskar patienternas konsumtion av slutenvård (Mainous & Gill (1998)), minskar onödig användning av medicinsk service (Hjortdahl & Borchgrevink (1991)), minskar de totala sjukvårdskostnaderna och vårdutnyttjandet (Raddish (1999)) samt minskar antalet onödiga besök på akutmottagningarna (Rosenblatt (2000)). Antagandet är att om patienter med de utvalda sjukdomstillstånden får ett bra omhändertagande i primärvården, såkan man förhindra onödiga inläggningar på sjukhus. Ex. diagnoser anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt mfl. Täljare: Antal personer som vårdats i slutenvård med anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt m.fl listade/förtecknade på enheten Nämnare: Totala antalet listade/förtecknade på enheten Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Minskande trend. Följa över tid Patientjournalen 1gång/år

27 VI. Jämlik hälso- och sjukvård Innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Vårdgivaren följs upp genom att Uppdragsgivaren granskar: 1. Antal slutenvårdsdagar i genomsnitt per år 2. Vårdtyngdsmätningsmått vårdtunga diagnoser 3. Samordnad Rehabilitering

28 Jämlik hälso- och sjukvård Indikator 6:1 Jämförelse av antalet slutenvårdsdagar för högst ACG-viktade individer relaterat till på vilken vårdenhet individen är förtecknad. Genom att mäta variationen av slutenvårdsutnyttjande i en genom ACGviktning definierad population få en uppfattning om hur det förebyggande omhändertagandet fungerar för de allra sjukaste. grupp: De individer med den tyngsta ACG viktningen identifieras och tillhörighet till vårdenhet fastställs. Dessa individers vårdbehov i form av slutenvårdsdagar identifieras och jämförs mellan enheterna. Bakgrund: En organiserad samverkan med kommunernas hemsjukvård i ordinärt och särskild boende i form av individuell vårdplanering, VOPS och brytpunktssamtal vid vård i livets slutskede kan förebygga onödig slutenvård. Täljare: antal slutenvårdsdagar per individ och år för vårdenhetens andel av de 10% individerna med högst ACG-vikt. Nämnare: antal individer i gruppen 10% med högst ACG-vikt Genomsnittligt antal slutenvårdsdagar per individ och år för vårdenhetens andel av de 10% individerna med högst ACG-vikt. Initialt är målet att enheten ska ligga på ett medelvärde för slutenvård avseende de högst ACG-viktade individerna. 1gång/år

29 Jämlik hälso- och sjukvård Indikator 6:2 Vårdtunga diagnoser Att tillse att individer med kroniska sjukdomar får tid för uppföljning och kontroller VC ska erbjuda fast kontaktperson eller läkarkontakt till de personer som har behov av sammansatta insatser nedsatt autonomi o/el kroniska sjukdomar Sammansatta insatser. Hemsjukvårdspatienter Smärtpatienter M790, F45.4 Multisjuklighet Nedsatt autonomi Demens F03-P, F01, G30 Kronisk psykotisk sjukdom, ssk ang det somatiska F20, F09-P, F22, F29-P Funktionsnedsättning av större grad efter stroke I69 Boende på SÄBO Kroniska sjukdomar Diabetes (enbart typ 2) Kronisk hjärtsvikt Kronisk ischemisk hjärtsjukdom Stroke Polymyalgia reumatica Reumatoid artrit (har vi knappt fn) Parkinson (har läk ej fn) MS (har läk ej fn) E119, E118P, E14-P I50 I25-P I64, I63, I61-P M353 M06-P G20 G35 Täljare: Antalet inom diagnosgruppen på vårdenheten, som fått minst ett läkarbesök/år Nämnare: Antal patienter med diagnoser enligt ovan Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Uppdelade på kvinnor och män 100 % ska ha fått minst 1 läkarbesök/år PAS 1gång/år

30 Jämlik hälso- och sjukvård Indikator 6:3 Andel rehabplaner som gjorts/1000 listade Frekvensmät/period Genom att mäta antalet rehabplaner som dokumenterats se om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering (SOSFS 2007:10) följs grupp: Alla patienter som har behov av rehabilitering i samband med sjukdom ska erbjudas sådan. Täljare: Antal vårdplaneringar där Rehabplan upprättats Nämnare: Totala antalet vårdplaneringar Jämförelsetal redovisas/ 1000 listade/förtecknade Uppdelade på kvinnor och män Patientjournalen 1 gång/år

31 VII. Hälso- och sjukvård i rimlig tid Innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av och således ska tillgängligheten utifrån vårdgarantin uppnås. Vårdgivaren följs upp genom att Uppdragsgivaren mäter vårdenhetens: 1. Telefontillgänglighet 2. Läkarbesök inom sju dagar

32 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Indikator 7:1 Telefontillgänglighet Att medborgaren lätt ska kunna nå sin vårdenhet för råd eller för att få tid för bedömning Andel besvarade samtal vid telefon för rådgivning och/eller tidsbeställning vid vårdcentral/motsvarande under normala öppettider. Som besvarat räknas även genomförd call-back. Omfattar endast vårdcentral/motsvarande med datoriserade telefonisystem. Bakgrund Regeringen och Landstingsförbundet träffande en överenskommelse om en vårdgaranti år Garantin reglerar inom vilka tidsgränser man ska erbjuds den vård, som behörig vårdpersonal beslutat om i samråd med patienten. Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag och ett läkarbesök - om det behövs - inom högst sju dagar Vårdgarantin: Länk till Nytt avtal för 2010 om förstärkt vårdgaranti Andel av inkommande samtal enligt ovan som blir besvarade Att 100 % av inkommande samtal blir besvarade. Databasen Väntetider i Vården, Sveriges Kommuner och Landsting 2 gånger/ år Mars och oktober

33 Hälso- och sjukvård i rimlig tid Indikator 7:2 beskrivning Tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar Att medborgarna kan nå sin vårdenhet för medicinsk bedömning när det bedömts indicerat. et belyser andelen patienter som fick tid till läkarbesök inom sju dagar i förhållande till det totala antalet inrapporterade besök som omfattas av vårdgarantin. Faktisk väntetid avser tiden från det att patienten kontaktade enheten och fick en tid bokad till besöksdagen. Med läkarbesök avses här patienter som besöker läkaren för ett tidigare obekant hälsoproblem eller för en oväntad eller kraftig försämring av ett tidigare känt hälsoproblem. Patienter som besöker läkaren för kontroll/uppföljning av ett känt hälsoproblem eller patienter som kommer för att få ett hälsointyg omfattas inte. Inte heller patienter som valt en senare tid (patientvald väntetid) än den som erbjuds omfattas av måttet Täljare: Antal patienter som fick besökstid på enheten inom sju dagar. Nämnare: Det totala antalet inrapporterade besök på enheten Bakgrund Regeringen och Landstingsförbundet träffande en överenskommelse om en vårdgaranti år Garantin reglerar inom vilka tidsgränser man ska erbjuds den vård, som behörig vårdpersonal beslutat om i samråd med patienten. Primärvården ska erbjuda kontakt i telefon eller på plats samma dag och ett läkarbesök - om det behövs - inom högst sju dagar Vårdgarantin Länk till Nytt avtal för 2010 om förstärkt vårdgaranti Mätmedtod Andel patienter som får läkarbesök i primärvården inom sju dagar Samtliga enheter rapporterar uppgifter om faktisk väntetid i kalenderdagar per patient för aktuella patientgrupper. Det är endast besök på allmänläkarmottagningen under ordinarie mottagningstid som ska rapporteras. Primärvårdsmätningarna genomförs under 2 veckor, vardagar, mars och oktober. 100% ska få en tid inom 7 dagar. Databasen Väntetider i Vården, Sveriges Kommuner och Landsting 2 gånger/ år Mars och oktober