Föräldrainformation 13/14

Transkript

1 FLENS KRISTNA SKOLA Föräldrainformation 13/14

2 Innehållsförteckning Fakta och historik... 3 Läsårstider 2013/ Skolans kontaktuppgifter..6 Lärare och personal... 7 Elevhälsan... 8 Allmän skolinformation... 9 Kontakt hem och skola Utvecklingssamtal 11 Betyg & nationella prov Betygstatistik Sjukanmälan och frånvaro PRAO - praktisk arbetslivsorientering Ordningar för trivsel på Flens Kristna Skola Plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling Rutin för samlingar med konfessionella inslag på FKS Rutin för hantering av klagomål vid FKS

3 Presentation Fakta och historik Stiftelsen Församlingen Sion, Flens Kristna Center, startade Flens Kristna Skola Skolan inrymdes då i församlingslokalens bottenvåning. Det första läsåret hade skolan 11 elever i en åldersintegrerad grupp med klasserna 1-5. Skolan fick egna lokaler 1997 när församlingen köpte Åliden, ett före detta ålderdomshem. Byggnaden renoverades och ställdes i ordning för skolverksamhet. Samma år utökades skolan med högstadium. Idag har skolan ca 75 elever i årskurserna F-9 på Rundvägen 7, Åliden. Fritidshemmet Arken håller till på S. Kungsgatan 11 med 15 barn inskrivna för elever i F-4. Förskolan Duvan finns i samma byggnad som skolan och har ca 15 barn inskrivna i åldrarna 1-5 år. Eleverna i årskurs F-9 är uppdelade i fem olika klasser: F-1, 2-3, 4-5, 6-7, 8-9. Ofta arbetar eleverna i sin egen årskurs vid ex. genomgångar. Eleverna i årskurs F-5 har klassföreståndare medan eleverna i årskurs 6-9 är uppdelade på mentorer. Flens Kristna Skola följer läroplanen Lgr -11 med de lagar och förordningar som gäller. Skolan är en konfessionell friskola som vilar på en kristen grund ombildades Flens Kristna Skola, Fritidshemmet Arken och Förskolan Duvan till Flens Kristna Skola AB som nu är huvudman. De konfessionella inslagen på Flens Kristna Skola Skoldagen börjar med en kort morgonsamling om cirka 10 minuter. Där förekommer bibelläsning och sång. Ofta samtalar läraren om månadens karaktärsord. Morgonsamlingen avslutas med en bön för dagen. Den elev som inte aktivt deltar ska respektera de andra eleverna genom att inte störa samlingen. En gång i veckan har klasserna F-5 och 6-9 varsin samling som kallas för Celebration. Detta är en enkel skolgudstjänst där en lärare talar eller dramatiserar utifrån månadens karaktärsord och kopplar budskapet till barnets vardag eller till någon person som beskrivs i Bibeln. Det handlar ofta om hur vi ser på oss själva och hur vi kan vara emot varandra. Under denna stund, på cirka 30 minuter, förekommer ofta sång- och musikinslag av kristen karaktär. Vid de större kristna högtiderna, såsom jul och påsk, brukar skolan ha en gemensam samling i kyrkan (Församlingen Sion). Terminsavslutningarna sker också i kyrkan. Förhållningssätt Då korta samlingar med konfessionella inslag är en del av skoldagen förväntas eleven närvara. Deltagandet i de konfessionella inslagen är frivilligt och regleras i samförstånd med vårdnadshavare. Personalen, som närvarar vid 3

4 samlingarna, informerar eleverna om frivilligheten att delta i bön eller i sång av konfessionell karaktär. Det är vårdnadshavare som tillsammans med eleven beslutar om deltagandet vid skolans konfessionella samlingar. Detta bekräftas skriftligen med vårdnadshavarens underskrift. För de elever som inte ska delta på skolans gudstjänst anordnas andra skolaktiviteter. Information om frivilligheten vid de konfessionella samlingarna ges varje termin. Informationen i sin helhet kan läsas i Bilaga 1. Vi vill vara en skola där dina barn får kunskap, trygghet och karaktär. Kunskap Skolan följer läroplanen Lgr11 och vill ge eleverna en saklig och allsidig undervisning utifrån en bra kunskapsnivå. Kunskap är att aktivt söka vägar till ett fördjupat lärande, ett lärande för förståelse och mening. Kunskap är fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet i samspel med varandra som tillsammans bildar en helhet och sammanhang. Det förutsätter en process där reflektion och dialog är en viktig del. Det är av stor betydelse att lärprocessen sätts i ett meningsfullt sammanhang. Undervisningen ska präglas av mångfald och ta hänsyn till att alla lär sig på olika sätt. Vi vill ta vara på elevens unika egenskaper och sätt att lära genom att variera arbetssätt och metoder för lärande. Undervisningen ska stimulera eleverna till att kritiskt granska för att kunna orientera sig och göra personliga ställningstaganden i en komplex verklighet med stort informationsflöde i snabb förändringstakt. Trygghet Skolan ger eleverna en trygg skolmiljö med kristna värderingar som grund. Skolas likabehandlingsplan beskriver verksamhetens intention och aktiva arbete att tillförsäkra elever och anställda lika behandling oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Vi vill att alla ska bemöta varandra enligt "den gyllene regeln" hämtad ur Bibeln, Matteus 7:12, där Jesus säger: "Därför, allt vad ni vill att människorna skall göra er, det skall ni också göra mot dem." Karaktär Skolan tränar elevernas karaktär. Karaktär är en sammanfattning av de själsliga egenskaper som kännetecknar en person. Vi vill att eleverna ska utveckla karaktärsdrag såsom initiativförmåga, ärlighet, osjälviskhet, empati, tålamod, ansvar, ärlighet, hänsyn mm. Detta främjar social kompetens hos eleven vilket de har med sig hela livet! Ett nytt karaktärsdrag presenteras varje månad som vi arbetar med det i de olika ämnena. 4

5 Läsårstider 2013/14 Höstterminen augusti 20 december Vårterminen januari-10 juni Måndag 19 aug Skolstart Tisdag 3 sep Stort föräldramöte Onsdag 11 sept Gemenskapskväll för alla familjer F-9. Onsdag 18 sep Skoljoggen Måndag 23 sep Skolfoto Tisdag 15 okt Likabehandlingsdag F-5 fm. och 6-9 em. Lördag 19 okt Föräldrarnas arbetsdag på skolan kl 09:00 12: okt PRAO för klass 6-7 (2 dagar) okt PRAO för klass 8-9 (5 dagar). 28 okt - 1 nov Höstlov (v. 44) Måndag 18 nov Innebandyturnering F-5 Torsdag 21 nov Innebandyturnering 6-9 Onsdag 8 jan Skolstart Skidåkning i Malmabacken en dag i v feb - 22 feb (v. 8) Sportlov Onsdag 19 mars Studiedag 14 april - 17 april (v. 16) Påsklov Lördag 26 april Föräldrarnas arbetsdag på skolan kl. 09:00 12:00 Fredag 2 maj Lovdag Onsdag 21 maj Idrottsdag Hammarvallen Lördag 24 maj Ålidendagen Onsdag 28 maj Sörmlandsleden Fredag 30 maj Lovdag Tisdag 10 juni Skolavslutning kl 09:00 11:00 Fredag 20 dec Julavslutning Totalt: 85 skoldagar Totalt: 93 skoldagar 5

6 Telefon och adress Flens Kristna Skola Besöksadress: Rundvägen 7 Tel , (endast sms) Box 18 E-post: info@flenskristnaskola.se FLEN Hemsida: tf. rektor: Platsansvarig: Hans Gabre Daniel Steen.. Fritidshemmet Arken Besöksadress: S. Kungsgatan 11 Tel Box 18 E-post: arken@flenskristnaskola.se FLEN teresia.jernemalm@flenskristnaskola.se Kontaktperson: Teresia Jernemalm Förskolan Duvan Besöksadress: Rundvägen 7 Tel Box 18 E-post: birgitta@flenskristnaskola.se FLEN Förskolechef: Birgitta Danell 6

7 Lärare och personal Skolan: Anneli Lindskog bd, sl, sk.val, hk, id F-3 Birger Steen klasslärare 2-3 Camilla Lahall klasslärare 4-5 Carl-Olof Ekström ke, bi, ma, fy Daniel Steen skolledning, kr 6-9 Hanna Makubuya resurs F-5 Hans Gabre tf rektor Karoline Jonzon mu F-1, 2-3 Kerstin Ljungholm klasslärare F-1 Mats Wallin ma, en, so, 6-9 mentor Michael Lahall sl, id, mu, e-val, mentor Mona Henriksen husmor Ola Jernemalm ty, data, resurs, admin Sara Jensen skolsköterska Susanna Vallström sv 6-9, ma 6-7, te 8 susanna.vallström@flenskristnaskola.se Wnni Källerfors sp wnni.kallerfors@flenskristnaskola.se Fritidshemmet: Teresia Jernemalm ped. ansvarig teresia.jernemalm@flenskristnaskola.se Geoffrey Makubuya fritidsledare geoffrey.makubuya@flenskristnaskola.se 7

8 Elevhälsan Elevhälsan på Flens Kristna Skola består av skolsköterska, skolläkare. Skolpsykolog och kurator anlitas vid behov. Skolsköterskan, Sara Jensen, är på skolan varje vecka, oftast på onsdagar och kan då nås via skolans ordinarie telefon, Verksamhetsansvarig för elevhälsan och skolhälsovården som särskild gren är skolans rektor. Skolsköterska, samtalsterapeut och rektor samlas regelbundet till möten. Vid behov bjuds även övriga in. Vid elevhälsokonferens deltar ofta skolsköterska och speciallärare. Elever i förskoleklassen erbjuds besök hos skolläkare och skolsköterska. Elever i år 1 erbjuds hörselundersökning. Hälsoundersökningar sker i år 2, 4 och 7 hos skolsköterska. Vid behov eller önskemål bokas tid hos skolläkare. Vaccinationer sker enligt nationella riktlinjer, samt uppföljande vaccination om sådan behövs. Hälsobesök, skolläkare, skolsköterska År F År1 År2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År 8 År 9 x Hälsobesök, skolsköterska x x x Vaccination x x x Hörselundersökning x 8

9 Skolskjuts Kommunen är skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts om sådan behövs av skäl som exempelvis färdvägens längd, trafikförhållandena eller funktionsnedsättning. Förutsättningarna ska prövas individuellt i varje enskilt fall. Vad gäller skolskjuts för elever i friskolor får de flesta elever from ht 2012 tillgång till samma skolskjuts som kommunen erbjuder. Vårdnadshavare ansöker själva skolskjuts hos Christer Liljegren på tel E-post: christer.liljegren@flen.se Idrott Idrott hålls på Lötenskolan, granne med vår skola. Anneli Lindskog har åk F-3 medan Michael har åk 4-9. Eleverna ska ha kläder för ombyte, inneskor med ljus sula (för inomhusidrott) och handduk med sig till lektionerna. I början och i slutet av läsåret är idrotten ofta förlagd utomhus. Slöjd Flens Kristna Skola har trä- och metallslöjd samt textilslöjd från åk 3. Den ena terminen har eleverna den ena slöjdarten och den andra terminen byter man slöjdart. Från åk 8 får eleverna slöjdart. Textilslöjden finns på vår skola och trä- och metallslöjden är i Söderskolans slöjdsal. Skolans val I åk 2-3 är elevens val en lektion per vecka. Där får eleverna rösta mellan några föreslagna aktiviteter. I åk 4-5 har eleverna datakunskap, idrott och färg och form och textil som sina val i år. 6-9:an har elevens val med aktiviteterna färg och form, idrott och musikproduktion. Språkval På Flens Kristna Skola kan du välja att läsa ett främmande språk från åk 6. Om det uppstår svårigheter för eleven med ytterligare ett språk kan eleven läsa svenska och engelska som förstärkning i stället. I detta språkval, svenska och engelska, ges inget språkvalsbetyg. Elevernas resultat ingår i de ordinarie svensk- och engelskbetygen. Kulturskolan De elever som är intresserade av att spela instrument kan anmäla sig till den kommunala Kulturskolan. Vanligtvis börjar eleverna spela instrument i åk 4. Kristendom Som ett extra ämne på timplanen har skolan ämnet kristendom. Eleverna får studera flera av Bibelns kända berättelser och olika karaktärsdrag och grundläggande tros- och dilemmafrågor. Skolbibliotek Skolan har ett eget mindre bibliotek. Klasserna går även och lånar böcker på Flens huvudbibliotek. Skolmaten Maten levereras av Tinas Catering som ofta lagar maten från grunden. De flesta är mycket nöjda med maten. Varannan fredag får eleverna rösta mellan 3-4 rätter som ska serveras kommande fredag. En gång per termin deltar eleverna i ett matråd där klassråden skickar representanter som får diskutera matsedeln med Tina och husmor. 9

10 Kontakt hem och skola Föräldrasamverkan Grundprincipen är att du som förälder är ansvarig för ditt barns fostran. Skolan stöder dig i detta uppdrag. Ett nära samarbete mellan hem och skola är därför en viktig förutsättning för att eleverna skall utvecklas på alla områden och lyckas i sin skolgång. Skolan strävar efter att ha en nära kontakt med er föräldrar och informera er om både skolarbete och barnets sociala situation. För att bygga ihop hem och skola har vi olika vägar för att kommunicera. Det sker vanligen genom föräldramöten, föräldrasamrådet, utvecklingssamtal, mentorer eller klasslärare. Du är även välkommen att kontakta rektor om du har något att påpeka eller diskutera. Vi strävar efter att i varje klass välja klassföräldrar som verkar för samhörigheten bland föräldrarna och som hjälper klassläraren. Bland annat kan föräldrarna vara med vid utflykter, friluftsdagar och skolresor. Vi har en arbetsdag på skolan, varje termin, där vi hjälps åt med att t.ex. kratta löv, höststäda och utföra vissa inomhusarbeten såsom målning, fönsterputs mm. Föräldrasamråd Föräldrasamrådet består av 4-5 föräldrar som representerar de olika klasserna. Rådet träffar rektor och skolledning 2-3 gånger per termin. Frågor som diskuteras och informeras om är trivsel bland elever, pågående förbättringsområden, vad föräldrar tycker att skolan ska arbeta mer med, etc. Som förtroendevald i föräldrasamrådet representerar deltagarna hela föräldra- och elevgruppen. Mötena protokollförs och alla som har e-postadress får minnesanteckningar. Mötesanteckningarna kan även delges skriftligen från rektorsexpedition. Information om föräldrasamrådet sker på läsårets första föräldramöte. Föräldrabön Att be för skolan, lärarna och elevernas skoldag är en viktig uppgift för oss alla. Be gärna dagligen för ditt barns skolgång. I församlingen förekommer bön för skolan regelbundet. Ålidendagen Under en lördag i maj månad arrangerar skolan Öppet hus. Den kallas för Ålidendagen. Anledningen till detta är att skolan dels önskar få bjuda in föräldrar, anhöriga samt andra nyfikna att besöka skolan och dels att på olika sätt samla in pengar till elevernas skolutflykter. I programmet brukar det ingå lektioner i klassrummen, uppvisningar av utställningar, uppträdanden, korv-, godisförsäljning, lekar, gemensamt fika där alla familjer bidrar med en tårta. Hemmets ansvar angående läxor mm Varje förälder behöver hjälpa sitt/sina barn med läxorna. I hemmet bör det finnas en lugn vrå för barnens läxläsning. Gör det till en vana att fråga barnen om deras läxor och om de har med sig meddelanden från skolan. Se till att kläder och utrustning för idrott eller friluftsdagar etc. kommer med till skolan. Ha gärna barnens scheman uppsatta i hemmet. Allt detta sammantaget bidrar till en bra ordning för barnets skolgång. 10

11 Utvecklingssamtal och individuell skriftlig utvecklingsplan (IUP) Skolan har under lång tid arbetat med utvecklingssamtal varje termin för att skapa en helhet kring varje elevs kunskapsutveckling och sociala utveckling. Utvecklingssamtalet ska vara en dialog mellan lärare, elev och föräldrar om hur elevens fortsatta lärande kan stimuleras och stödjas och vad var och en kan bidra med och ta ansvar för. Det ska ge information om och göra elevens utveckling och lärande synliga i relation till målen i läroplanens och kursplanernas kunskapskrav. Utgångspunkter för IUP Skolan behöver underlag (dokumentation) för att kunna informera eleven och föräldrarna om varje elevs kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vi använda tre olika typer av dokumentation som en grund för utvecklingssamtalet. 1. Ämnets innehåll, läsårsplaneringen och lärarnas mer detaljerade plan för undervisningen. 2. Elevens arbetsmaterial, dokument som visar elevens arbete och utveckling för att nå kunskapskraven. Skolan strävar efter att tydliggöra ämnenas innehåll och träna eleverna att jämföra sin egen kunskapsutveckling i förhållande till det som undervisas. 3. Tydliga bedömningar, t.ex. diagnoser, tester, bedömningsmatriser som visar var eleven befinner sig i sin utveckling för att uppnå kunskapskraven i de olika ämnena. Detta presenteras på utvecklingssamtalet på lite olika sätt beroende på elevens ålder. T.ex. så kan kryssdokument och frågeformulär förekomma. Syftet med IUP Syftet med individuell utvecklingsplan, IUP är att ge eleven ökad kunskap om och inflytande över sitt eget lärande och sin egen utveckling för att kunna ta ansvar för och påverka sina studier. Syftet är också att IUP:n konkret ska beskriva vilka insatser som behöver vidtas och stärka elevens och föräldrarnas delaktighet i den individuella planeringen. IUP:n skapar också kontinuitet vid byten av lärare, grupp och skola. Innehållet i IUP IUP:n ska konkret beskriva vilka insatser som skolan ska göra, och vilka insatser som eleven och föräldrarna kan göra för att stärka elevens skolarbete inom olika områden. Den utgår från elevens förmågor, intressen och starka sidor, och uttrycker positiva förväntningar på eleven. Den grundar sig på en uppföljning och utvärdering av elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling samt innehåller mål för vad eleven ska uppnå på kort och lång sikt. Som förälder får du varje termin en kallelse till utvecklingssamtalet. Utvecklingssamtal hålls en gång per läsår i förskoleklassen och varje termin för eleverna i åk 1-9. För åk 1-5 ska en skriftlig individuell utvecklingsplan tas fram en gång per läsår, i samband med ett av utvecklingssamtalen. För eleverna i åk 6-9 ges ingen skriftlig individuell utvecklingsplan då de får betyg i samtliga ämnen. De ska endast ha vecklingssamtal varje termin, muntligt. Åtgärdsprogram Om läraren ser att en elev inte kommer att nå kunskapskraven, de sociala målen eller läroplanens mål, behöver en utredning göras i vad mån eleven har behov av särskilt stöd. Detta anmäler lärare till rektor och elevhälsoteamet (EHT). Enligt lag beslutar rektor om ett åtgärdsprogram ska upprättas eller inte. Ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med eleven och föräldrarna där de insatser som ska göras beskrivs. Det är viktigt att stödinsatserna 11

12 utgår från en kartläggning och analys av elevens hela skolsituation. Skolsvårigheter kan bero på och/eller förstärkas av faktorer som arbetssätt, inlärningstakt, grupperingar och grupprocesser, organisation, attityder och förväntningar, relationer i och utanför skolan etc. Insatserna dokumenteras, följs upp och utvärderas efter beslutade datum. Klassråd och elevråd I varje klass finns det utrymme för klassråd var annan vecka. Där tas det upp frågor av betydelser för eleverna och skolarbetet. Vi har också ett elevråd för klasserna 6-9 som samlas 4-5 gånger per termin och där tar upp frågor som klasserna har framfört på klassråden. Representanter för varje årskurs väljs/röstas fram på klassrådet. Representant från skolledning delges alltid så att frågorna förs vidare till lärare och skolledning och tillbaka till klassråden. Betyg Betyg ges från åk 6 Betyg ges i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i alla ämnen utom i språkvalet. Det ges första gången i åk 7. Kunskapskrav Kunskapskrav finns för godtagbara kunskaper för årskurs 3. Från åk 6 finns betygsstegen A F där F betyder ej godkänt och betyget E godkänt. Betygsstegen A, C och E har preciserade kunskapskrav. Kunskapskraven utgår från de förmågor som sammanfattas i ämnets syfte och det centrala innehållet och beskriver vilket kunnande som krävs för godtagbara kunskaper i vissa årskurser och för olika betyg. Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne, på grund av stor frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta ska då markeras med ett streck (-) i stället. Nationella prov Nationella prov ges i åk 3 i ämnena matematik, svenska, i ett so-ämne och i ett no-ämne. För åk 6 och 9 gäller ämnena svenska, matematik, engelska, ett so-ämne och ett no-ämne. Ämnet svenska kan bytas ut mot svenska som andraspråk för vissa elever. Resultatet från de nationella proven ger en viss vägledning för betygsättning i åk 6 och 9. 12

13 Betygstatistik Flens Kristna Skola jämfört med Flens kommun och Riket, åk 9, år Läsåret 2009 Andel elever som uppnått målen i åk 9 (%) Behörighet till gymnasiet % Genomsnittligt meritvärde (poäng) Flens Kristna Skola 100 % Flens Kristna Skola 100 % Flens Kristna Skola 199,0 Flens kommun 63 % Flens kommun 82,5 % Flens kommun 189,5 Rikssnitt 77 % Rikssnitt 88,8 % Rikssnitt 209,6 Läsåret 2010 Andel elever som uppnått målen i åk 9 (%) Behörighet till gymnasiet % Genomsnittligt meritvärde (poäng) Flens Kristna Skola 71 % Flens Kristna Skola 100 % Flens Kristna Skola 218,0 Flens kommun 57 % Flens kommun 82,9 % Flens kommun 188,7 Rikssnitt 76 % Rikssnitt 88,2 % Rikssnitt 208,8 Läsåret 2011 Andel elever som uppnått målen i åk 9 (%) Behörighet till något gymnasieprogram % Genomsnittligt meritvärde (poäng) Flens Kristna Skola 100 % Flens Kristna Skola 100 % Flens Kristna Skola 221,0 Flens kommun 66 % Flens kommun 79,9 % Flens kommun 187,2 Rikssnitt 77 % Rikssnitt 87,7 % Rikssnitt 210,6 Läsåret 2012 Andel elever som uppnått målen i åk 9 (%) Behörighet till något gymnasieprogram % Genomsnittligt meritvärde (poäng) Flens Kristna Skola 80 % Flens Kristna Skola 100 % Flens Kristna Skola 252,0 Flens kommun 63 % Flens kommun 79,8 % Flens kommun 198,2 Rikssnitt 77 % Rikssnitt 87,5 % Rikssnitt 208,6 13

14 Sjukanmälan och frånvaro Enligt den nya skollagen är skolan skyldig att meddela frånvaro, utan giltigt skäl, till föräldrar samma dag. Lärarna för in elevernas frånvaro i ett datasystem kallat Skola 24. Har du meddelat till personnummer och e-postadress får du automatiskt ett mejl från detta program samma dag. Därför är det mycket viktigt att vårdnadshavaren (inte eleven) ringer och anmäler frånvaron till personalen eller till skolans telefonsvarare. Vi vill helst att ni ringer varje dag om barnen är sjuka flera dagar i sträck. I 9:ornas slutbetyg finns uppgifter om antalet dagar utan giltig frånvaro. Därför är det av stor vikt att det blir korrekt gjort från alla håll och speciellt för åk 9. SJUKANMÄLAN GÖRS TILL SKOLANS TELEFONSVARARE TEL: eller (endast sms) Ledighetsansökan Elever får beviljas kortare ledighet för enskilda angelägenheter. Om det finns synnerliga skäl får längre ledighet beviljas. Skolan ser helst att resor och ledighet tas ut i samband med loven. Klassföreståndaren/mentorn får ge upp till fem dagars ledighet per läsår. Rektorn beslutar om längre ledighet. Ansökan om ledighet görs alltid skriftligt till mentor/klassföreståndare. Det är vårdnadshavarens ansvar att se till att eleven arbetar ifatt det som förlorats i samband med ledigheten. Ingen ledighet ges de dagar då eleverna i åk 3, 6 och 9 har nationella prov. Datum för de nationella proven kommer att meddelas hemmen, snarast. Skolväg Föräldrar ansvarar för barnens väg till och från skolan. Skolan anser att det finns stora risker med att allt för små barn cyklar till och från skolan. För barn i F 5 vill skolan ha föräldrars uttryckliga medgivande om de cyklar till skolan. Lagen kräver att barn, upp till 15 år, ska ha hjälm när de cyklar. Med andra ord ska inga barn cykla, eller åka skateboard, om de inte bär hjälm. Före skoldagens start har personalen tillsyn av eleverna med start kl. 07:40. Efter skolans slut finns ingen tillsyn av eleverna på skolan, endast på fritidshemmet. Skolan önskar att föräldrar inte sänder iväg eleverna till skolan alltför tidigt på morgonen. Om eleverna kommer tidigt till skolan, på grund av föräldrarnas arbetstider, kan fritidshemmet utgöra ett alternativ för tillsyn av eleverna i åk F 4. Är detta aktuellt ska en ansökan till fritidshemmet göras. För övriga elever som anländer till skolan tidigt finns ingen aktiv tillsyn förrän kl. 07:40. Personal finns oftast på skolan tidigare än kl. 07:40 och kan finnas tillhand vid behov. Vid skoldagens slut ska eleverna lämna skolans område och gå/åka hem. Detta gäller ej de elever som inväntar hemtransport eller ska gå till fritidshemmet. Olycksfallsförsäkring för barn och ungdomar Flens kommun har en kollektiv olycksfallsförsäkring hos försäkringsbolaget Folksam och den gäller för alla elever i kommunen. När gäller försäkringen? Försäkringen gäller vid olycksfallsskador endast under vistelsetiden i skolan. Mer info kan du läsa på Varje läsårsstart får alla familjer, via skolan, ett informationsbrev från Folksam. 14

15 PRAO - praktisk arbetslivsorientering Varje år får eleverna i åk 6-9 bekanta sig med olika arbetsplatser. PRAO har som syfte att ge eleverna en inblick i arbetslivet och kan därigenom motivera till vidare funderingar inför kommande studie- och yrkesval. Det är alltså en viktig del av skolans verksamhet. Skolan är beroende av att föräldrar hjälper till att hitta prao-platser, antingen på den egna arbetsplatsen eller om man känner till någon annan lämplig arbetsplats. Några familjer kanske har kontakter på andra orter där det kan finnas intressanta prao-platser. Eleverna har självklart möjlighet att äta lunch på skolan under sin PRAO om det är praktiskt möjligt. Det kan ibland vara svårt att få tag på prao-platser, för de yngre eleverna, på grund av olika säkerhets- och miljöregler som ofta finns på arbetsplatser. Var ut i god tid och leta prao-plats, det underlättar. Praoperioderna kommer detta läsår att vara: den oktober för åk 6-7. (2 dagar) den oktober för åk 8-9. (5 dagar) 15

16 Ordningar för trivsel på Flens Kristna Skola Ha ett gott uppförande 1. Ha ett öppet, artigt och vänligt sätt mot alla. Använd alltid ett rent språk utan att svära eller säga andra fula ord. 2. Var vänlig, hjälpsam och hänsynsfull mot andra, på samma sätt som du vill att andra ska vara mot dig. Sätt stopp för alla former av mobbning, trakasserier och utfrysning. I klassrummet 3. Kom i tid till skolan och till dina lektioner. Ta med dig allt som du behöver för ditt skolarbete. 4. Ha ingen mössa, luva, keps eller ytterkläder i klassrum, matsal eller i annan samlingssal och inga ytterskor i klassrummen. 5. Var rädd om skolans material, utrustning och lokaler, både inom- och utomhus. Nedskräpning, klotter och skadegörelse får inte förekomma. Skräp kastas i papperskorg. 6. Mobiltelefon, mediaspelare, etc. ska vara avstängd eller helt tyst under lektionstid eller vid annan samling i skolan. Åk F-5: De elever som har med mobiltelefoner, mm lämnar dessa till klassläraren i början på dagen. De återfås vid skoldagens slut. Åk 6-9: Eleverna låser in sina mobiltelefoner, mm i elevskåpet eller lämnar dem till lärare i början av lektionen, om inte läraren meddelar något annat. 6-9:ans elever kan använda sina mobiler på rasten i den mobilzon som finns i 8-9:ans korridor och uppehållsrum. Störande mobiltelefon, mediaspelare eller dator beslagtas av lärare och återlämnas senare. Vistelse inom- och utomhus 7. Uppträd trevligt och ej störande. Använd låg ljudvolym inomhus och respektera att andra har lektion. Var utomhus på raster där det finns utrymme för lek. 8. Elever i årskurs F-5 ska vara ute på rast och vistas på skolans område under skoldagen. Elever i årskurs 6-9 ska meddela lärare om de önskar lämna skolans område under skoltid. 9. Godis och tuggummi ska inte ätas på skolans område. 10. Visa gott bordskick och städa efter dig där du har suttit och ätit. 11. Skolan ansvarar inte ekonomiskt för det som förvaras i elevers väskor, kläder eller elevskåp såsom pengar, mobiltelefon eller andra värdeföremål. Frånvaro 12. Elev som är frånvarande från undervisning, eller andra skolaktiviteter, ska vara sjukanmäld eller ha ansökt om ledighet och fått den beviljad. Vårdnadshavaren sjukanmäler eleven på morgonen. Om en elev, utan giltig anledning, uteblir från skolarbetet kontaktas hemmet samma dag. Droger 13. Det är förbjudet att inneha tobak, alkohol eller annan form av drog i eller utanför skolan. 16

17 Plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling Definition av plan för likabehandling Flens Kristna Skolas plan för likabehandling beskriver verksamhetens intention och aktiva arbete att tillförsäkra barn, elever och anställda en lika behandling oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk och religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Planen tydliggör skolans insatser för att främja en likabehandling och ansvarsfördelningen i detta arbete. Handlingsplanen beskriver även vad skolan gör för att upptäcka och åtgärda all form av diskriminering eller kränkande behandling, både akuta åtgärder och det mer långsiktiga förebyggande arbetet. Planen aktualiseras, och revideras, årligen. Vad avses med kränkande behandling? Kränkande behandling avser alla former av medveten diskriminering, trakasserier eller kränkning av en annan individ. Till sådana handlingar räknas t ex nedsättande kommentarer, utfrysning, avvisande kroppsspråk, förstörda ägodelar, förtal, trakasserier via sms eller chat, hot, fysiskt våld, främlingsfientlighet, rasism och diskriminering. Ytterst sett är det den person som blivit utsatt som bedömer om handlingen, som den blivit utsatt för, varit negativ eller inte. Mobbning är en form av medveten kränkning som innebär att en individ vid upprepade tillfällen blir utsatt för destruktiva handlingar från en eller flera personer. Skolans hållning Skolans hållning är att all form av ovan nämnd behandling är oacceptabel oberoende av vem som utför handlingen. Sådana handlingar accepteras inte från vare sig elever eller personal. Skolan skall aktivt verka för att upptäcka, åtgärda och förebygga trakasserier av alla slag. Skolans värdegrund för mänskliga relationer Varje individ har rätt till personlig utveckling och för detta fordras en välkomnande, och uppmuntrande miljö. Alla, såväl elever, föräldrar som personal, har ett gemensamt ansvar att verka för en vänlig och trygg skolmiljö. För att nå det målet fordras ett långsiktigt förebyggande arbete med tydlig ansvarsfördelning mellan elever, föräldrar, personal och huvudman. Skolan är en miljö där varje enskild individ skall känna sig välkommen och älskad. Alla som verkar på skolan har rätt att bli bemötta med respekt från både elever och personal. Skolan arbetar för att eleverna skall lära sig ett bra och kärleksfullt förhållningssätt till sina medmänniskor samt utveckla goda karaktärsdrag som empati, medmänsklighet och tolerans. Bibeln ger oss en god grund för ett sådant förhållningssätt t ex: Behandla andra som du själv vill bli behandlad. (Matt. 7:12) Du skall älska din nästa som dig själv. (Mark.12:31) Sätt värde på andra människor. Gör något bra för dem! (Fil. 2:3-4) Gud är inte partisk, han ger alla samma chans. Gör det du också! (Rom. 2:11; Job. 34:19) Be om förlåtelse och ge förlåtelse. (Kol. 3:13) Vill du läsa vårt dokument i sin helhet så kan du kontakta skolledning eller lärare. 17