Föreningen Barnens Regnskog Organisationsnummer: Bankgiro: Telefon & Fax: Adress: Västerby 4471, Norra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreningen Barnens Regnskog Organisationsnummer: 812 400-8502 Bankgiro: 5654-5718 Telefon & Fax: 08-530 231 73 Adress: Västerby 4471, 137 94 Norra"

Transkript

1 BARNENS Föreningen Barnens Regnskog Organisationsnummer: Bankgiro: Telefon & Fax: Adress: Västerby 4471, Norra Sorunda - REGNSKOG 1

2 Att arbeta med temat Regnskogen i skolan. Idéer och impulser för lärare och elever som vill fördjupa sina kunskaper om regnskogarna. Regnskogarna kan liknas jordens lungor de omvandlar koldioxid till syre och låter oss människor och djur andas. Vi behöver regnskogen! Många människor har aldrig tänkt på hur beroende vi är av regnskogen i vår vardag. En hel del av maten vi äter, alla möjliga saker vi använder och mediciner vi behöver härstammar från regnskogen. Bananer, avokado, ananas, apelsiner, citroner, kakao, kaffebönor och mycket annat kommer ursprungligen från regnskogen. Kakaoolja används också i sololja, kosmetika och tvål. Ungefär en fjärdedel av alla mediciner vi använder har skapats ur regnskogsplantor. Många av de tropiska skogarna är fortfarande outforskade. Där döljer det sig en mängd okända arter av växter och djur, många av dem kan vara mycket nyttiga för oss människor. Professor Daniel Janzen, som utforskar Barnens Regnskog i Norra Costa Rica, upptäcker en ny insektsart varje dag. Att arbeta med regnskogen i skolan är en spännande resa i en okänd värld och den lär oss också mycket om vår egen närmiljö. Ett enda gammalt träd i regnskogen kan vara hem för 2 tusentals olika organismer, växter, insekter och djur. Det tar flera år för en forskare att kartlägga alla arter på detta träd. Ett enda hektar gammal urskog kan härbärgera 100- tals olika trädarter och varje art har sina egna specialiserade invånare. Artiklarna som finns i denna mapp är tagna ur Barnens Regnskogs medlemstidning Grodkväket. I den skriver vi om nya upptäckter i regnskogarna och kuriosa om naturen. Denna handledning vill ge idéer och infallsvinklar hur man kan arbeta med temat Regnskogen i skolan. Den skall bara ge impulser, inte vara styrande. Om materialet styrde undervisningen skulle kreativiteten bli lidande och inlärningen begränsades. Att forska inom olika områden om regnskogen öppnar alla sinnen och ger nya perspektiv på livet på jorden. Det är vårt mål att inspirera unga nyfikna forskare att söka och att finna kunskaperna. När de gör det får de all annan inlärning på köpet utan att tänka på det. Barnens Regnskog är en organisation som har till målsättning att samla in pengar för att friköpa hotade regnskogar och sedan omvandla dem till reservoar. Enligt stadgarna får maximalt 5 % av pengar som insamlats, användas för administrativa kostnader. Därför består materialet inte av fina färgbilder och tidskrifter på glättat papper. Detta material får kopieras för undervisnings ändamål. Eftertryck får endast göras med uppgift om källan (Grodkväket, Barnens Regnskog). Eftertryck i kommersiella sammanhang får endast göras med vårt uttryckliga medgivande. Materialet innehåller: Idéblad - Vad kan Du göra Unga forskare 10 skäl att rädda regnskogen Laborationer i klassen Artiklar ur Grodkväket Litteraturlista Barnens Regnskogsprojekt Detta material är en början på något som skall utvecklas och kompletteras allteftersom. När Du hittar nya idéer och impulser så skriv och berätta. Vi tar gärna upp just Dina idéer för att komplettera detta material. Lycka till! Barnens Regnskog bildades till följd av en idé som kläcktes av några elever i Fagerviks skola Vi kan väl köpa regnskogen för att skydda den? Det första målet blev att utvidga ett reservat i Monteverde, Costa Rica, för att säkra livsutrymmet för jaguaren, puman och tapiren men kanske framförallt den nästan utrotade Quetzalen, Inkans heliga fågel. Idag har en process inletts till att förklara reservatet som världsarv. Sedan dess har arbetet fortsatt, med flera projekt i Costa Rica, Guatemala, Belize, Ecuador och Thailand. Fram till idag har Barnens Regnskog räddat 450 kvadratkilometer regnskog till eftervärlden.

3 Vad kan du göra? Som lärare kan Du utnyttja elevernas intresse för miljön genom att integrera flera skolämnen i ett projektarbete. När eleverna ritar och skriver för en redogörelse lägger de ner stort arbete med att göra ett snyggt resultat. Kanske finns invandrarbarn från något regnskogsland i din klass. De kan berätta vad de vet om sitt land och får en identitet inför klassen. I varje klass finns någon elev som vet en del om naturen och regnskogarna. Låt dem berätta! Några idéer du kan använda Att ta språnget från teoretisk undervisning till praktiskt arbete i klassen är det första steget till en bättre skola och framför allt ett roligare arbete. Du kommer att möta några föräldrars undrande frågor i början, men i längden får du allas tack och beundran. Dina elever lär för livet och de glömmer inte det de lärde! Starta upp en idé-kläckning med eleverna. Du kommer att upptäcka oanade talanger. Ta fram studiematerial från bibliotek och hemmet tillsammans med eleverna. Kanske det räcker för att göra ett collage av det, eller bygg en liten regnskog. Bilda forskarlag som tar sig an ett speciellt område, ett grupparbete som laget redogör för klassen. Integrera geografin när eleverna skall redogöra var en art lever. Låt eleverna göra en utställningsskärm med teckningar, texter och eventuella saker de tagit med sig hemifrån. Komponera en regnskogsfrukost eller påverka skolköket att ha en regnskogsvecka på matsedeln. Skaffa en klippbok där eleverna kan klistra in tidningsartiklar om miljön. Låt eleverna göra en insamling för ett miljöprojekt där de dagligen kan räkna ut vad eller hur mycket som kan räddas med den summan de fått ihop. Låt eleverna ta reda på vad olika organisationer gör för miljön och vilka resultat de når med sina insatser. Teckning, läsning, skrivning, geografi, biologi, musik och räkning. Du har låtit kreativiteten få fritt utlopp och eleverna har på ett lustbetonat sätt genomfört alla ämnen. Någon tråkig utvärdering behövs inte utan barnen har haft roligt och förhoppningsvis även du. 3 Det här kan du utforska! Leta efter arternas samspel, vilka arter som är beroende av varandra för att överleva. Det finns hela kedjor av ömsesidiga beroenden. Forska i hur en arts försvinnande blir ett hot mot andra arter. Sök samlevnadsförhållande där arterna har etablerat ett samarbete till bådas nytta. Ta reda på hur olika djur på olika sätt hjälper till att sprida frön och därmed bevarar skogens mångfald. Titta hur olika arter av insekter, växter och däggdjur försvarar sig. Leta reda på om det finns liknande försvarsmekanismer i våra skogar. Beskriv de olika typerna av tropiska skogar och vari skillnaderna består. Leta efter likheter och olikheter som finns mellan vår skog och den tropiska. Forska i hur regnskogens ämnesomsättning fungerar. Om inte regnskogen ger oss syre att andas in, vem gör det då? Var hör djuren hemma, Afrikas, Australiens eller Amerikas regnskogar? Hur berörs vi av regnskogarna i vårt dagliga liv? Se efter hur många av regnskogens produkter som finns i vår omgivning. Leta i skafferiet, medicinskåpet, kryddhyllan, garderoben, fönsterbänken, vardagsrummet, sminkväskan, garaget eller i specerihandeln. Leta efter våra grödor som ursprungligen kommer från regnskogarna. Har regnskogarna betydelse för vårt klimat här hemma? Hur? Ta reda på varför tropiska skogar avverkas. Kan vi göra något för att stoppa förstörelsen av regnskogarna? Se efter om det finns flera saker att forska om. Det här är bara ett axplock av idéer. Din idé kan hjälpa andra att hitta nya saker och fakta om regnskogarna.

4 10 skäl att rädda regnskogarna 1. Vetenskapsmännen hävdar att jordens klimat ändras drastiskt när regnskogarna försvinner. De tar hand om ca 17% av den koldioxid som släpps ut. 2. I regnskogarna finns mer än hälften av alla jordens arter. Om regnskogen förstörs försvinner de flesta av dem. Förlusten av dessa växter och djur kommer att ha allvarliga konsekvenser för vår planet! 3. Bara en liten del av alla växter och djur i regnskogarna är utforskade. Varje dag förlorar vi arter som kunde ha gett oss nya produkter i framtiden, drivmedel, mediciner, mat och mycket annat. 4. Tropiska regnskogar är exotiska och unika platser med fantastiska växter och djur. Det har inspirerat konstnärer, vetenskapsmän och många andra. Förlusten av denna fascinerande värld är en förlust för oss alla och en kulturkatastrof. 5. När regnskogen försvinner dör många naturfolks kulturtraditioner och då försvinner också deras ovärderliga kunskaper. Naturfolken har rätt att leva där de levat sedan urminnes tider. 6. När regnskogarnas folk dör eller tvingas flytta förlorar vi deras kunskaper om skogens växter, djur och annan information som tagit tusentals år att samla in. Denna information om vad som finns där och hur det fungerar kan hjälpa vetenskapen att utveckla nya matvaror, mediciner och andra produkter. Naturfolken har också kunskap hur man kan odla utan att förstöra skogen. 7. Många av våra fåglar flyttar till regnskogarna på vintern, de är beroende av skogarna för att överleva. När regnskogarna försvinner minskar de i antal. 8. Människorna som lever nära regnskogarna är beroende av produkter från dem, vilt, frukt, honung, matoljor, ägg, kakao, fibrer till mattor och textilier, ätbara växter och material för tillverkning av bruksföremål. 9. Förlusten av regnskogen har redan gett svåra lokala problem som jorderosion och vattenföroreningar. Den fortsätta avverkningen ökar dessa problem. 10. Människan har inte rätt att förstöra regnskogar för egen vinning, våra efterkommande generationer behöver den! Detta är tio enkla skäl att rädda de tropiska skogarna, Du kan hitta fler; skriv ner dem och berätta. 4 Vad kan du göra för att rädda regnskogen? Skriv protestlistor till regeringarna, till dem som skövlar, företag som använder tropiskt timmer i onödan. Påverka folk omkring dig för att tänka efter vad de köper. Samla pengar för att rädda regnskog genom skydd eller friköp. Kolla upp organisationen du skickar pengar till innan Du gör det! Sluta helt att använda papperstallrikar, pappershanddukar och liknande, använd båda sidor av papper du skriver på och lämna in papper till återvinning. Plantera träd och rädda gammal skog Använd mindre olja och bensin Samåk till jobbet och liknande om du är vuxen. Åk kommunalt när du kan, eller cykla! Använd mindre papper och återvinn papper. Köp inte möbler av gammal regnskog Tänk på vilket träslag det är i möbler du eller dina föräldrar köper. Ställ företag till ansvar Om du vet att ett möbelföretag till exempel säljer möbler som tillverkats av gammal regnskog, skriv ett brev och uppmana dem att sluta. Ät mindre kött Ha en vegetarisk dag i veckan. Spara energi Låt tomma rum vara släckta rum. Sänk värmen och ta på dig en tröja. Stäng av alla stand-by-knappar!

5 Andra idéer värda att prova Ha en diskussion hur vi kan ändra i vår livsföring och därmed skydda regnskogen. Gör en applikation med urklippta blommor och regnskogsdjur. Sätt frö av tropiska frukter, t.ex. avacado. Inventera våra egna hem och se vad som kommer från regnskogen. Bygg en utställning med föremål från våra hem. Hur kan du samla in pengar? Det finns inget givet recept, du kanske har en bättre idé än alla andra! Det här är några saker andra har gjort: Kaninhoppningstävling Ponnyridning mot betalning Samla tomburkar Låt mamma baka kakor som pappa köper Låt pappa koka kaffe som mamma betalar Spela musik på ströget Sålt gamla leksaker Pappersinsamling Auktioner Loppmarknad Lotterier Gör en tidning som kan säljas Måla vykort att säljas Dagsverken Hundpromenader Teaterpjäs Spela in en CD-skiva Receptbok Du kan hitta nya vägar, sätt dig tillsammans med några kamrater och ha en idékläckning, ingen idé är för dålig, en del kan vara svåra att genomföra, men de är värda att prova. Det enda sätt som är riktigt dåligt är att ge bort dina fickpengar, dem behöver du själv. Fruktsallad Ett smaskigt sätt att påminna om allt vi har fått från regnskogarna är att skaffa lite olika tropiska frukter och blanda ihop dem till en god fruktsallad. Om den behöver sötas använder vi vårt vanliga betsocker men det förtjänar att påpekas att det första sockret människan använde kom från regnskogens sockerrör. En variant är att pressa olika juicer och ha en avsmakning. Regnskogs frukost Vi äter dagligen varor som ursprungligen kommit från de tropiska urskogarna, kaffe, te, majs, choklad, kryddor och mycket mera. Komponera en frukost eller skollunch på temat regnskogen, det blir en hisnande upplevelse. 5 Laborationer: Det slutna systemet: Detta behövs: Ett eller flera mindre akvarier i glas eller plast med ett tättslutande lock. Ev. en låg glasskål som kan bli en sjö inom biotopen. Bred tejp för att försegla behållaren. Lite skogsjord eller torvblandad jord. Mossa, små växter av olika slag, eller en näve jord där det kan finnas okända frön. Så här går det till: Jord och växter eller frön placeras i behållaren, det hela vattnas lagom och sedan förseglas behållaren så att fukten stannar kvar inom den. Placeras på ett ljust ställe men inte i direkt solljus. Redan efter någon vecka syns tillväxten och hur systemet börjar bli självförsörjande. Om systemet är tätt kan det leva praktiskt taget hur länge som helst. Alternativ: Om flera system byggs upp kan du prova olika biotoper, våtmark eller torrare system. När dessa system har fungerat en tid kan du föreslå att klassen i experimentsyfte tillför ett växtgift i någon av dem. Det blir garanterat ett tvärstopp från klassen. Maskkompostering: Ett mycket åskådligt sätt att visa naturens recykling är inrättandet av ett Maskarium Detta behövs: En låda, gärna i trä eller frigolit. Minst 20x20 cm Sand eller sandjord i botten Fuktigt tidningspapper. Kompostmaskar som köps av odlare. Så här går det till: Lådan inreds så att den inte blir vattentät i botten, sanden läggs underst och sedan det fuktiga tidningspapperet. Med maskleveransen följer en del jord som räcker i början. Eventuellt måste lådan vattnas lite lätt. Sedan kan lätt hushållsavfall läggas ovanpå, kaffesump är en delikatess för maskarna. Stör inte maskarna genom omrörning. Det enda maskarna inte uppskattar är chilisås eller andra starka kryddor. Om maskariet är välskött och inte alltför blött avfall har lagts in, blir den helt luktfri och kan mycket väl stå i klassrummet. Enda risken vi har råkat ut för är att svartmyran flyttat in. Maskariet stod i ett trähus i markplan. Problemet löstes med ökad vattning.

6 Epifyter är växter som lever på andra växter, men inte av dem. Epifyter är inga parasiter, de är självförsörjande växter uppe i trädgrenarna. Ordet Epifyt härstammar från grekiskan och betyder på plantor. De flesta orkidéer lever som epifyter på träden. Det finns inte mycket ljus på regnskogens bottenvåning, därför finns rätt växtplats högre upp där det finns ljus. Det kan röra sig om enkla mossor eller lavar precis som i våra skogar. Regnskogens mossor och lavar bildar täta mattor som suger upp stora mängder av vatten när det regnar. Inträffar en längre torrperiod skrumpnar de och minskar sin ämnesomsättning. De går på sparlåga tills nästa regnperiod kommer, då de frodas på nytt. En art av ormbunkar lever i träden. Den har utvecklat två olika bladformer som delar på uppgiften att försörja plantan. Den ena är ett brett blad som ligger an mot trädstammen och bildar en ficka som fångar in näring och vatten. Den andra bladformen är stor och flikig för att fånga upp ljuset så att fotosyntesen kan fungera. De mest utvecklade epifyterna är bromeliorna. Ananasplantan tillhör bromeliorna fast den lever på jorden. Bromeliorna har en intressant livsgemenskap med andra arter. De har korta rötter för att hålla sig fast. Rötterna tar inte upp vatten eller näring. För det ändamålet används bladen. De styva bladen formas till en rosett som bildar en vattentät kalk. I den samlas vatten och bildar en liten insjö. Ruttnande växtdelar och exkrement från mindre djur som kommer för att dricka, ger Bromelian näring. Bromelians kalk kan ses som ett eget mikrokosmos. Har man tur hittar man några yngel av en pilgiftgroda, som skall utvecklas där. Myggor lägger ägg i vattensamlingen. När de kläcks kan de bli uppätna av larver som i sin tur blir näring åt grodorna. Man har också hittat en liten kräftart i en bromelias kalk. Detta lockar småfåglar som vill ha del av det goda som finns. Alla lämnar någon gång sin avföring som ger näring åt växten och så sluts en fantastisk näringskedja. Bromelians frön är klibbiga små korn. De fastnar på en besökare och förs till en ny plats. Klistret håller fröet kvar, tills det hamnar på en ny plats där det kan gro och plantan utvecklar rötter. 6 De vackraste blommorna är orkidéerna. Av de mer än tropiska arterna lever de flesta epifytiskt. En del har blommor som är mindre än huvudet på en knappnål, men det finns också en som har en 15 cm lång slangformig blomkalk (Angraecum sesquipedal). När den upptäcktes på 1800-talet trodde Charles Darwin att det måste finnas en speciellt utvecklad art som befruktar denna märkliga orkidé, och mycket riktigt hittade man senare en nattfjäril, som hade utvecklat en så lång sugsnabel. Den hade utvecklats för att fjärilen skulle hitta sin näringsnisch. Det blir ett ömsesidigt beroendeförhållande som kan vara farligt, försvinner den ena, dör den andra också. Ett fantastiskt sätt att bli befruktad har utvecklats av orkidén Gongora maculata. Den övre uppochnervända kalken utsöndrar en alkoholliknande substans. När ett bi kommer för att dricka av den blir det sekundsnabbt berusat och ramlar ner på den undre kalken, där befruktningsorganen finns. Det berusade biet rumlar om där i flera minuter, och då tar det upp blommans pollen och stryker samtidigt av de pollenkorn biet förde med sig. Så blir det korspollinering över större områden.

7 En del orkidéer befruktas av kolibrier. De har djupa kalkar så att fågelns huvud måste beröra stämpeln med sin nya pollenlast och för att den skall ta med sig pollen till nästa blomma. Många av kolibriarterna har anpassat sina näbbar till en bestämd art och därmed säkras pollentransporten inom arten. En ytterst raffinerad form, för att bli befruktad har Biorkidén. Den nedersta delen av blomman ser ut som bakdelen av en speciell bi-art och har samma färger. För att förstärka dragningskraften, utsöndrar den också en doft som lockar bi-hannarna som kommer för att de tror att de får befrukta en hona. I sina försök att para sig får de pollen på sig och när de träffar på nästa biorkidé och gör samma försök, blir orkidéen befruktad. Många orkidéers frön sprids med vinden. De är så små att det går upp till st på ett gram. En enda frökapsel kan innehålla närmare 3 miljoner frön. Under den regniga perioden när omständigheterna är gynnsamma slungar frökapseln ut små moln av frön. Då dessa frön är små har de inget näringsförråd med sig. De är beroende att hitta en viss svampart där de landar. Svamparna förser dem med vitaminliknande näringsämnen. Där har vi en tredje part i kedjan. Ingen vet om svamparna får något i utbyte eller om den näring orkidén tar upp är en restprodukt. Sammanhangen är så komplicerade att mycket av dem fortfarande väntar på att bli utforskat. En sak är säker, förstör man den ena arten följer förstöringen flera arter och en näringskedja bryter ihop. Helt utanför temat Epifyter finns en annan märklig fortplantningsmekanism på den afrikanska steppen. Ett akacieträd blommar långt innan andra växter. Därför finns det inga pollinerande insekter. Problemet löses av giraffer! När de äter av bladen fastnar pollenkorn i hals och ansiktshår och bärs med till nästa akacia. Giraffer vandrar mycket, därmed sörjer de för ett gott genutbyte. Alla dessa epifyter som bor på ett träd kan naturligtvis bli ett hot mot träden när de tunga grenarna riskerar att brytas av. Några trädarter har uppfunnit försvarsmekanismer. En art släpper regelbundet sin bark för att bli av med sina tunga gäster. Andra har utvecklat substanser i sin bark som är frånstötande för epifyter. Akacia Cecropia har en bräcklig stam och den kan inte bära på en massa epifyter och klängväxter. Myrorna hittar säkra gömslen i cecropians ihåliga grenar och taggar. De lever av små näringsrika knölar vid cecropians bladfästen. Forskarna förmodar att cecropian utvecklar dessa knölar för detta speciella ändamål. Myrorna är intresserade att försvara sitt brödträd och störtar sig i stora mängder på en inkräktare oavsett om det är en insekt eller ett bladätande däggdjur som kunde skada deras träd. Inte bara det, kommer det några epifyter eller klängväxter för att bo i cecropian blir de bortstädade av myrorna. Cecropian behöver mycket ljus, den är snabbväxande. När den växer så snabbt blir den också skör. Därför har den nytta av sitt samlevnadsförhållande med myrorna. Epifyterna skulle ju stjäla ljus. De skulle tynga ner och knäcka de sköra träden. Cecropian överlevnadschans skulle därmed minska oerhört. Därför är det ändamålsenligt att ha myrorna som inneboende och ge dem mat. 7

8 Ta en titt i kryddhyllan, för där finns saker från regnskogen. Peppar, Piper nigrum En av våra vanligaste kryddor kommer från en buske i södra Asien. Den odlas numera i de flesta tropiska länderna. Svartpeppar skördas omogen och torkas i solen eller över eld. Vitpeppar är kärnan från den mogna frukten. Det röda skalet löser man i vatten för att få fram den vita kärnan. Medicinsk betydelse: ökar matlusten, fördriver bakterier, främjar blodomloppet och sänker feber. Chili, Capsicum frutescent även kallad Cayennepeppar. Chili är släkt med paprikan, den ca 3 cm långa frukten växer på buskar. Columbus lär ha hittat Chili i Sydamerika och tagit den till Europa och med tiden spreds den till kolonierna. Chili ökar aptiten, främjar blodomloppet och matsmältningen. Den är bra mot illamående och diarré. Chilin har konserverande egenskaper. Ingefära, Zingiber officinale är rotknölen av en planta. Den måste skalas innan den kan användas. Roten konserveras med kalk. Ingefära är den viktigaste kryddan i kinesisk matlagning. Omkring 800-talet kom den till Europa och blev mycket populär. Indien är största exportören av ingefära. Den ökar blodomloppet, främjar matsmältningen, svettdrivande och lindrar vid magbesvär. Te med ingefära är bra vid förkylning. 8 Muskot, Myristata fragrans är ingen nöt, den är kärnan av en frukt. Muskoten infördes kring år 800 av arabiska handelsmän. Ett bra muskoträd ger upp till 2000 fruktkärnor. Muskot är inte bara en fin krydda, den hjälper även mot illamående, menstruationsbesvär, stärker hjärta och mage, och i små doser vid försvagat vegetativt nervsystem. Den bör användas i små doser i större mängder kan muskot ge förlamningar. Kanel, Cinnamomum zeylanicum är barken från en buske som tillhör lagerbärsväxterna. Den finns i två arter, Ceylonkanel och Kinakanel som smakar olika. Kinakanelen omnämns i en kinesisk örtbok så tidigt som 2800 f Kr. Kanel är en mycket omtyckt krydda, men får också användning i rökelse och balsamiska oljor. Kanel har antiseptisk verkan, är kramplösande, hjälper mot gas och diarré och påverkar förkylning Nejlika, Caryophyllos aromaticus är starkt desinficerande, allmänt stimulerande, underlättar matsmältningen, den går utmärkt att bedöva tandvärk med när man tuggar på den. Nejlikans doft fördriver mygg och mal.

9 Regnskogen är en plats där naturen är som mest aktiv, där den har sin största mångfald och artrikedom. Fast regnskogen bara finns på ca 6 % av jordens yta finns där flera arter än på hela resten av vår jord. Där kommer du att möta sällsamma blommor och fåglar. Där finns en överraskning bakom varje träd. Det är ingen ogenomtränglig djungel. Nere i markplanet finns stigar som har trampats upp av vilt. Vegetationen på botten är glesare än du tror. Regnskogen är uppbyggd i flera våningar, varje våning är en egen biotop som har sina speciella invånare. Det är som ett gigantiskt höghus uppåt 80 meter högt. I toppskiktet blåser det och klimatet ändras efter rådande vind och solförhållanden. Där trivs solälskande blommor som tål olika temperaturer. I mellanskiktet blir klimatet mera balanserat, temperatur på omkring 27 grader ger ideala förhållanden för naturen att utveckla nya livsformer. En orörd regnskog har utvecklats under många miljoner år och den har på många ställen utvecklat arter som är endemiska, d.v.s. lokala. Även de olika beroendeförhållanden som uppstått kan vara specifika för varje område. Det är ett fint samspel som störs om man gör ingrepp i området. Bottenskiktet är ett mycket tunt lager av förmultnande löv och svart jord. Regnskogens näring finns i biomassan. Ett löv som faller förmultnar och återvänder i näringscykeln. Du som går i regnskogen kommer att hitta många vackra larver, baggar och växter du aldrig sett förut och plötsligen en växt du känner igen från fönsterbänken där hemma. Riktar du blicken uppåt förundras du över blomprakten längs trädens stammar och grenar. Där uppe finns mera ljus och därför har växterna sökt sig en plats närmare solen. Tonvis med bromelior, lianer som slingrar sig, mossor och lava ser du på de mäktiga trädens grenar och bland dessa växter finns insekter, ödlor och fåglar i tusentals olika former. Var och en är anpassad till sin våning i detta vildmarkshotell. Att gå i en regnskog är ett överdådigt äventyr Inte så som det skildras i en actionfilm det är ett äventyr på helt andra plan, en upptäcktsresa utan ände. Om Du vill se stora vilda djur är det enklare att gå till en djurpark, där kan de inte gömma sig som dem gör i regnskogen. Urinvånarna, indianerna, har levat i regnskogarna minst år och anpassat sig till livet där. De har, precis som växter och djur, varit en del av skogen och levat av den utan att förstöra den. Hos dem finns genom generationer nedärvd kunskap om växternas ätbarhet, om växters läkande kraft och vilka djur de kan jaga utan att utrota dem. Även indianernas livsvillkor förstörs om vi skadar regnskogarna. Drömmer Du om en vandring i en riktig regnskog? Det är möjligt utan risker. Den enda verkliga risken Du tar är att du blir smittad av en sjukdom som heter längtan - längtan att återvända. Vid alla större reservat och nationalparker finns stigar som andra gått före dig. Ofta finns guider som känner sin skog och kan visa var ett visst djur lever eller var en bestämd växt finns. Det är ett äventyr som ger outplånliga minnen. 9

10 Puman är oerhörd skygg, och svår att fånga på kort. Ozelotten (Felis pardalis) är en liten elegant katt. Den väger omkring kg och ser ut som en minijaguar fast ännu smidigare. Som de flesta kattdjur jagar den om natten. Maten kan variera från allt mellan agout, som liknar haren till insekter. Den föredrar att jaga på de öppnare delarna i urskogen. Dess utbredningsområde är från sydligaste USA till Sydamerika. Ozelotten var tidigare mycket hotad för sin fläckiga päls skull. Stammen ökar nu i reservatet. Jaguarundi (Felis yagouarundi) Kattdjur Vad vore natten utan katten? Barnens Regnskog i Monteverde, Costa Rica är hemvist åt flera kattarter. Jaguaren (Pantera onca) är den största av kattdjuren och den finns numera bara på tre platser i Costa Rica. Den är en bjässe som kan slå ner och dra iväg med en häst och kan som mest väga upp till 150 kg, men vanligast väger handjuren 60 kg och hondjuren 40 kg. Är en brunfärgad vildkatt som väger mellan 6-11 kg. Med sitt platta ansikte och sina runda ögon har den ett ovanligt utseende. De korta benen och den långa kroppen ger intryck att det är en blandning av katt och vessla. Jaguarundin är en av de mest sedda katterna i Latinamerika men vi vet lite om dess biologiska historia. Den jagar dagtid, fåglar och reptiler. Man har sett en jaguarundi som kunde hoppa nästa 2 m upp i luften för att fånga fåglar. Margaykatten (Feliz wiedii) ser ut som en långhårig ozelot, fast hälften så stor. Den väger mellan 3-5 kg. Den är en klättrare och har bredare tassar med mjuka rörliga tår. Jaguaren har en gång funnits i Alaska, numera finns den bara i Central- Sydamerika. Eftersom den är så stark kan den slå stora djur som bergstapiren (väger uppåt 400 kg) men för det mesta nöjer den sig med enklare byten som större ödlor, leguaner, sköldpaddor, fåglar och fisk. Skulle den få tag i ett vildsvin (peccary) är den ganska nöjd. Puman (Felis concolor) även kallad bergslejon är Latinamerikas näst största kattdjur. Hannen kan väga upp till 75 kg och honan 45 kg. Puman är något mindre än sin fläckiga kusin. Färgen är mellanbeige till mörkbrun och dess kropp är smidigare. Den har en lika varierande matsedel som jaguaren men dess jaktskicklighet är legendarisk. Puman kan ta offer som är flera gånger större än den själv. Den har funnits över båda amerikanska kontinenterna men nu finns några exemplar i Floridas berg och ett antal i vilda bergsområden i Central- och Sydamerika. I Monteverde har man hittat spår av två ex som länge och nyfiket hade gått bakom ett gäng fågelskådare. Det var nog inte för att äta dem, mest för att se vilka typer de var. 10 Mest förbryllande är att den kan vrida fötterna ett helt varv och, så att säga gå baklänges och det ger margayen möjlighet att jaga i träd där den hittar små apor, fåglar och reptiler. Spridningsområdet börjar i Mexiko, men förekommer mera i de evigt gröna skogarna i Centralamerika ända ner till Argentina. Enligt biologer är den det vackraste vilda kattdjuret. Lilla fläckiga katten (Felis tigrinna) väger 2-3 kg, hälften av vår vanliga huskatt. Man vet väldigt lite om dess historiska bakgrund. Den liknar margayen och är en utmärkt klättrare med extremt lång svans (ca 40 % av kroppslängden) som är en fin hjälp vid balansakter. Maten består mest av småfåglar och reptiler Den finns i norra Costa Rica till nordligaste Sydamerika. Tillvaron hos dessa kattarter är extremt hotad även då ingen längre köper pälsar av fläckiga kattskinn. Det är deras naturliga livsutrymmen som försvinner i allt snabbare takt. I Barnens Regnskog finns de och kan räddas från utrotning!

11 Naturen - människans apotek, en resurs för vår hälsa! En del forskare beräknar att det bör finnas mer än 1000 olika tropiska växtarter som kan vara möjliga botemedel mot cancer. De flesta läkemedel som framställs idag har en gång upptäckts i naturen. Forskare har sedan hittat de verksamma beståndsdelarna och kunnat framställa dem syntetiskt. Ett klassiskt exempel är fingerborgsblommans verksamma substans Digitoxin mot oregelbunden hjärtverksamhet. En klok gumma gav sina hjärtsjuka patienter en örtblandning som innehöll Digitalisblad. År 1775 upptäckte den engelske läkaren William Whitering hennes framgångar och tittade närmare på gummans blandning. Han fann att det måste vara fingerborgsblommans blad som gjorde susen. Idag framställs ämnet på kemisk väg. Den gör det möjligt för miljoner människor med hjärtbesvär att leva ett normalt liv igen. Det finns mycket att lära av naturfolkens läkekonst. Hos dem finns kanske lösningen för den civiliserade världen att bota sjukdomar vi idag står maktlösa inför. En indianstam i Peru tuggar en växt som kallas Yana Muco, den hindrar tandlossning. En del Sydamerikanska folkstammar dricker ett te gjort av blad från kokabusken. Erythoxylum Coca. Den lindrar smärta och höjdsjuka och skall också fungera mot depression. I Columbia vet man att Barasanafolket använder torkade och krossade fröställningar av outslagna liljor, Araceae, som ett naturligt P-piller. 11 I Kina produceras ett P-piller för män, goosypol, av oljan från det färska bomullsfröet från arten Gossypium barbadense. Kinin har räddat många liv. Det kommer från Kinabarkträdet Cinchona ledgeriana och är ett medel mot den fruktade sjukdomen Malaria. Medicinen har också förebyggande verkan. Senare har kemister framställt Kinoklorin på konstgjord väg. Naturen har överlistat kemisterna. En del malariastammar har anpassat sig och blivit resistenta mot kinoklorin. Nu måste man söka efter det naturliga kininet igen. I Perus Amazonaområdet används ofta blad från Chanca piedrabusken av indianerna för att driva ut gall- och njurstenar. Kenyanska medicinmän använder blad från en buske, Maesa lanceolata, för att bereda ett te som skall bota kolera. I Indien använder man de beska gula bladen från bockhornsklövern, Trigonella foneum-graecum för att lindra verkningarna av sockersjukan, diabetes Tidlösan, Cholcicum autumnale, har i den arabiska läkekonsten använts för behandling av gikt Växter inom släkten Vinca avger substanser som är verksamma mot barnleukemi, en sjukdom som för kort tid sedan ansågs vara dödlig. I Pakistan används destillerad sav från sandelträdet mot urinvägsinfektioner. Våra huvudvärkstabletter har en verksam substans Acetylsalicylsyra, den kommer från barken av Vide, Salix. Det bedövande medlet lignokain kommer från Spirean. De flesta av våra läkemedel har sitt ursprung i naturen. Även djurriket ger oss medicin! Kraftigt verksamma ämnen har upptäckts hos marina djur. Sjöharar och en del mjuka koraller avsöndrar ämnen som man hoppas skall bota cancer. Kinesiska naturläkare använder ett pulver gjort på myror mot reumatism. I Europa har man länge använt deras gift. Detsamma gäller för bigift som man tror botar reumatoid artrit. Pilgiftgrodan har man försökt mjölka på sitt gift för att framställa effektiva bedövningsmedel. Vid dessa försök upptäckte man att den slutar producera gift i fångenskap, förmodligen för att den inte har tillgång till källan, giftiga insekter, som den brukar sluka.

12 Bairds Tapir, en utrotningshotad art! Tapirus Bairds, heter den art som lever uppe i Barnens Regnskog i Monteverde. Den har ett utbredningsområde från södra Mexico till Ecuadors Pacifickust. Bairds Tapir är en bamse, sådär drygt 300 kg tung och mycket skygg. Den har ett mycket speciellt spår. Tapirens familjeförhållanden är numera kända, den härstammar från Perissodactyl. Samma härstamning har noshörningar och hästen. Tapiroider fanns redan för 55 miljoner år sedan, de strövade i enorma lövskogar som täckte Nordamerika och Eurasien. Någon gång under denna forntid delade sig arten i olika grenar. En av dem blev tapiren med den korta avsågade snabeln. 12 När människan koloniserade Amerika drog sig tapiren tillbaka till de djupa skogarna i Syd- och Centralamerika. Det blev artens räddning. Jorden förvandlades, bergskedjor uppstod och bromsade de fuktiga havsvindarna och skogarna torkade ut, stäpp och prärie bildades. Utvecklingen gjorde att det för 2-3 miljoner år bara fanns en tapirart i Nordamerika och en i sydöstra Asien. Till den amerikanska artens lycka bildades landbron mellan Syd- och Nordamerika. Tapiren kunde fly söderut när istiden kom. Denna art, som utvecklades för 55 miljoner år sedan, är på väg att försvinna i rasande takt för att skogen skövlas. Tapirens matvanor kräver ett stort revir. Den bryr sig inte om vilka växter som är gitftiga utan äter ca 300 olika växter varje dag. Därför får den inte i sig för mycket gift. En tapir behöver ca 30 kvadratkilometer stort revir med regnskogens mångfald. Tapirens skinn är hårt som ett traktordäck. När den blir angripen av en jaguar hinner den springa under några grenar och stryka av sig angriparen innan den får fäste. Dess kraftiga skinn användes förr till skosulor. Tapiren har varit ett åtråvärt jaktbyte, 300 kg välsmakande kött räcker ett tag. Det tjocka skinnet gav skydd mot pil eller spjutkast, men när geväret kom ökade faran för utrotning. Tapiren använder alltid samma stigar och vattenhål i sitt revir, det visste jägarna och behövde bara ligga på pass och vänta. När 300 kg förflyttare sig i regnskogen hörs det på långa vägar. De är enstöringar, men ibland lever de i mindre grupper. Då kommunicerar de med pipläten, visslingar och grymtningar. Deras språk är inte utforskat än. Man har hittat nya tapirspår i områden där de tidigare inte har funnits. Det tolkar folket som att antalet tapirer har ökat. Man är inte riktigt säker, men man tror att det finns mellan tapirfamiljer i hela området. I Barnens Regnskog fann vi spår efter en vuxen hona och en unge. Guiden berättade att det för lycka med sig, tyvärr sade han inte för vem, tapiren eller för oss. Tapirus Indicus lever på Malaysia. Tapirus Terrestris kallas Schabraktapiren och förekommer i Sydamerikas lågland. Tapirus Pinachace lever högt upp i Andernas berg. Mer än 30 arter av stora däggdjur har utrotats på den amerikanska kontinenten. Däribland finns mammutar, mastodonter, jättesengångare, grottbjörnar, sabeltandad tiger och en art av kamelen. De som levde ihop med dessa arter försvann på samma gång. Sådan är naturens gång.

13 Den kallas också sömngångaren för att den rör sig så långsamt och sävligt. Den sover ca tim/dygn, resten av tiden äter den blad och knoppar. När den skall flytta till ett annat träd blir det armgång i ultrarapid. Den kan vila hängande utan att använda energi. De kraftiga klorna fungerar som en krok att hålla sig med. Trögheten är ett försvar. När sengångaren hänger i en gren syns den knappt. Pälsen är överdragen av alger och det ger honom gott kamouflage. Den går färg i färg med omgivningen. Fiender som jaguar eller harpya (det är en stor örn) förväxlar den med en gren eller en lövruska. Sengångarens slöhet innebär flera fördelar. Den förbrukar knapp någon energi och därför behöver den inte äta lika mycket som andra livligare djur. Pälsen är ett eget litet ekosystem. Varje hårstrå har en liten fåra där algerna får fäste, förutom två olika blåalger lever malar och mängder av olika baggar där. Om pälsen ger gott skydd så gör huden det också. Den är mycket tjock. Skulle det bli ett sår läks det snabbt. Istället för att fly från sina fiender, som rovdjur, trädormar eller örnar, rullar den ihop sig till ett klot som nästan blir ogenomtränglig. Oftast ser fienden inte att det är ett offer, utan den ser något som mest liknar ett getingbo eller en växt som hänger i en gren. Det finns två arter sengångare, tre- och tvåtåiga. Båda arterna i Barnens Regnskog. Den tretåiga är liten, den väger kring 4 kg när den blir vuxen. Den lever i ett område som sträcker sig mellan Honduras i Centralamerika ända till Argentina. Den tvåfingrade kan bli upp till 9 kg tung, finns i Nicaragua och utbreder sig till Brasilien och Peru i söder. Lättjan är satt i system och förefaller vara riklig. Det berättas att sengångaren inte tömmer sina tarmar oftare än varannan vecka. Då klättrar den ner till marken, i samma makliga tempo. Sengångare är latast, långsammast, trögast och ändå bland de äldsta däggdjuren. Medan den hänger lodrätt på stammen förbereder sig pälsens invånare på att klättra ur den och senare lägga ägg i sengångarens spillning. När den sedan kommer tillbaka om 14 dagar, kan de nykläckta larverna stiga upp i djungelhissen och kretsen har slutits. När den får riktigt bråttom kan den kila iväg i nära 2 km per timme. Trögheten är ett försvar, sengångaren har överlevt i 60 miljoner år. De tillhör gruppen Edentata, de tandfattiga, och har samma härstamning som bältdjuret och myrsloken. 13 Indianerna som jagar sengångare vet att den hänger kvar om den skjuts med pil. De klättrar istället upp och sågar av grenen den hänger på. När sengångare ramlar till marken är den hjälplös och blir ett lätt byte.

14 Spindlar de nyttiga insektsätarna Om det inte fanns spindeldjur skulle insekterna översvämma jorden! Hittills har vetenskapsmän identifierat, mer än arter av spindeldjur. Det kan finnas över olika arter. De insekter som äts av spindlar varje år, väger tillsammans mer än alla människor på jorden. På en yta stor som en fotbollsplan kan det finnas mer än 2 miljoner spindlar. En del nattaktiva spindlar äter upp sina nät på morgonen. På det viset behåller de värdefulla proteiner. De flesta spindeldjur har lika många ben som de har ögon, 8 st. Bland spindlarna finns fantastiska ingenjörer. De är mästare på att klä sig och deras jaktmetoder är enastående och till gagn för oss människor, eftersom de äter insekter. Bland annat dödar de skalbaggar och gräshoppor som kan förstöra våra skördar. Även flugor och mygg som kan sprida sjukdomar står på matsedeln. Man beräknar att spindeldjuren förtär ca kg insekter på en yta stor som en fotbollsplan, årligen. Spindeldjur är inga insekter, de tillhör en grupp som kallas Arachnider. Antalet ben, 8 st, skiljer dem från insekter som mestadels bara har 6 ben. Det är den mest synliga skillnaden, men det finns flera olikheter, en är att många spindlar sköter om sina ungar. Till spindeldjur räknas: Skorpioner (1200 arter), Klokrypare (2 000 arter), Kvalster (ca arter) bland dem finns fästingen, och många andra arter, men framförallt det vi kallar för spindlar. De finns överallt i din omgivning. De är fantastiskt konstruerade och värda all respekt och beundran. De är ingenting att vara rädd för! Om det inte fanns spindeldjur skulle vi inte kunna hålla efter alla småkryp. 14 Vetenskapsmän delar upp spindeldjuren i två grupper, de som spinner nät och de som har andra jaktmetoder. Variationen av jaktmetoder är stor. Den för oss mest kända arten är den med nätet som vävs av en klibbig trådspiral på torra ekrar. När en insekt fastnar på de klibbiga trådarna springer spindel på ekrarna mot sitt offer. Endera väver de blixtsnabbt in sitt offer för att kväva det eller så sprutar de in ett snabbt verkande gift. Kastnätspindeln håller nätet mellan sina långa framben och väntar till ett lämpligt offer passerar förbi, då kastar hon nätet över bytet. Spindeltråden är en av de starkaste fibrer som finns. Den är starkare än stål. Kemister försöker att skapa ett liknande material. Med sin låga vikt och fantastiska styrka skulle tråden bli ett idealiskt material för olika områden som t ex skyddskläder, kanske som tågvirke eller som sytråd vid kirurgiska ingrepp. Bland spindeldjur som inte spinner nät finns många varianter. Gisselskorpionen är en spindel som bara har sex ben. Den har ombildat sitt främre par till känselspröt. När den känner att ett offer kommer i närheten sprutar den en syra som är lik ättiksyran och dödar sitt offer. Bolas-spindel arbetar som en cowboy. Först avger den ett doftämne som lockar nattjärilar. Sedan spinner den en tråd med ett klibbigt klot i ändan. När en fjäril har lockats av dofter svingar den sin tråd som en lasso och fångar sitt offer med den. Vattenspindeln tillbringar sitt liv i en bubbla under vatten. Den går regelbundet upp till ytan och fångar luft med sina håriga bakben för att släppa ut den i sitt undervattenshem. Den lever, parar sig och föder sina ungar i sitt luftnät under vatten.

15 Fladdermöss Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp. Många förknippar dem med sagor, häxbrygder, svart magi, vissa finner dem motbjudande och otäck medan många andra fascineras av dessa mörkrets och luftens härskare. Det är många som ryser när man talar om fladdermöss, men i själva verket är dessa nattliga flygare mycket nyttiga varelser. En del pollinerar nattblommande växter och andra hjälper till att hålla balans bland insekterna när de livnär sig på dem. Det kan rentav vara en välgärning om de minskar antalet moskiter. Fladdermöss är däggdjur och har precis som vi hår och varmt blod och de diar sina ungar. Det finns några som tror att fladdermössen är närmaste släktingar till oss, människor. Deras skelett liknar människans, men det finns några olikheter. Den mest markanta är det förlängda handbenet. Fladdermössen söker mat i naturen. Mörkret skyddar dem mot rovfåglarna. För att hitta i mörkret har de utvecklat ett eko-ljud som liknar radarn. Liknande system finns hos valar och delfiner. De är långt ifrån blinda, det finns en del som har stora ögon och gott mörkerseende. Forskarna i Barnens Regnskog upptäckte att en del undvek de hårtunna nylonnäten som var uppspända för att fånga dem. En sensationell upptäckt gjordes i Barnens Regnskog, man hittade ett antal blekansikten i skogen. Det är Phylonderma stenops, blekansiktad fladdermus. Tidigare har man 15 bara hittat en individ av denna art i Costa Rica. I Barnens regnskog fann man 4 exemplar. Den mest mytomspunna arten är vampyren. De har sylvassa framtänder som fungerar som en stilett att rispa ett sår i offrets hud så att blod sipprar fram. Några droppar räcker till en måltid. Människorna skyddar sig med nät över sängen för vampyren kan ha rabies. Det är värre för boskap och andra däggdjur. Om det är många vampyrer kan det bli plågsamt och ta mycket krafter. I Costa Rica finns 108 arter av fladdermöss, bara tre av dessa är blodsugande arter. De övriga 105 arterna har liknande matvanor som många fåglar. En del äter insekter, som mygg och knott. Den servicen är uppskattad av många. Vi som har upplevt dessa små surrande plågoandar är tacksamma att det finns någon som minskar antalet. Andra arter är specialiserade på frukt och då gör de skogen en nyttig tjänst. De plockar snabbt i sig frukter med kärnor och fladdrar iväg. För att slippa flyga med så mycket barlast smälter de maten snabbt och släpper de osmälta kärnorna i backen. På detta sätt sprider de frön och kärnor långt ifrån moderträdet där de har större chans att bli ett nytt träd. Den långtungade fladdermusen hjälper naturen på sitt sätt. När den suger nektar får den pollen på sin päls och sedan flyger den till nästa blomma och befruktar den med pollenet. Det finns flera arter som livnär sig på nektar, en del blommor har anpassat sig till detta och skulle försvinna om inte fladdermössen fanns. Det finns också en tyngdlyftare bland fladdermössen. Den kan fånga och lyfta grodor, ödlor och andra smådjur som väger mer än den själv.

16 En Regnskogshistoria om fikon och fikonsteklar Av Ola Jennersten Fikon är frukter som många människor tycker om att ha på julbordet. Det är en plommonstor liten skrynklig sak med många frön. Fikonet, liksom andra frukter, är förpackningen till växtens frö. Det är den som skall locka fåglar och djur att äta upp fröna och sprida dem bort från den plats där trädet eller busken växer. Det finns väldigt många arter av fikon och en stor del kan man hitta i de tropiska skogarna, där fikonfrukterna är mycket populära som mat till många av skogens vilda djur. Vår historia börjar dock långt innan fikonen lockar till sig fåglar och däggdjur. Den börjar när en liten stekel precis har lämnat ett fikon för att bege sig ut på egna äventyr och handlar om den fantastiska pollinationen av fikonblommor. En fikonblomma ser inte ut som en vanlig blomma utan mer som en rund boll där blommans ståndare och pistiller finns inuti bollen. Därinne kan man också finna en mycket liten insekt, en stekel som samarbetar med växten på ett helt otroligt sätt! Ungefär så här går det till: En stekelhona med befruktade ägg flyger omkring i skogen och letar efter ett fikusträd som blommar. Eftersom blomman ser ut som en boll gäller det för den lilla stekeln att komma in i bollen, och det är minsann inte så lätt. Blomman har en mycket liten ingång och därigenom kämpar sig stekelhonan. Ingången är så trång att stekeln ofta tappar båda sina vingar och sina ben när hon försöker att ta sig in. Väl inne i blomman letar stekeln upp blommans honliga delar, pistillerna, som bildar en matta inne i bollen. Det finns två olika slags pistiller, en med kort stift och en med långt. Det är igenom detta stift som honan försöker lägga sina ägg. Ungefär samtidigt som hon lägger ägg tar hon fram pollenkorn ur en ficka på sin kropp dem har hon samlat från den blomma där hon föddes och placerar sedan kornen på pastillen. Hon befruktas med det frö som hennes larv senare skall äta upp! 16 Men historien är inte klar med det. Det är bara när stekeln lägger ägg i de kortstiftade pistillerna som ägget hamnar på samma plats som fröna. När hon lägger ägg i de långstifade pistillerna hamnar ägget långt ifrån fröet och larven kommer inte åt fröna. Det betyder att stekeln ordnar så att vissa frön blir mat till hennes egna larver men också att det utvecklas frön i frukten som inte blir uppätna! Det kan man kalla samarbete. Larverna äter sig snart stora och efter en tid börjar det kläckas stekelhannar och stekelhonor i blomman. Hannarna, som saknar vingar, letar reda på honorna och parar sig med dem. När det är gjort, letar honorna reda på en ståndare som vid denna tid har tillverkat massor med pollenkorn. Hon samlar ihop pollen och stoppar in dem i sin ficka. Nu är det dags att lämna blomman och hon flyger sin väg. När hon lämnat blomman kommer det frisk luft i bollen och då vet fikonet att det är tid att mogna. Snart fylls trädet med olika arter av fåglar, däggdjur och till och med ödlor som väl låter sig smaka av frukterna. Fröna skadas inte av att hamna i djurens magar utan följer med spillningen ut och kan sedan börja gro och en dag finns det ett nytt träd i skogen. Den lilla stekelhonan har då alla redan hittat ett annat blommande fikonträd och vår historia kan upprepa sig igen. Många av regnskogens växter och djur är beroende av varandra på liknande sätt men fikonträdet och dess steklar tillhör nog världsmästarna när det gäller samarbete. Det är lätt att förstå att om man tar bort stekeln eller trädet eller något av djuren som sprider fikonfukterna så faller hela systemet sönder som ett korthus och det blir omöjligt för de andra att fortsätta leva. Vidare är det ju inte bara skogens djur som tycker om fikon. Det är också en av många produkter från tropiska områden som människan använder. Det är därför inte bara skogens djur och växter som är beroende av att de tropiska skogarna inte förstörs. De tropiska skogarna är också livsviktiga för oss människor. - Tänk på det nästa gång du äter ett fikon. Ola Jennersten som skrivit denna artikel är biolog och stora kunskaper om regnskogarnas ekologi och betydelse. Bland annat har han också besökt Monteverde där Barnens Regnskog ligger.

17 Quetzalens fjädrar lyser, så vackert att man nästan ryser Denna vers finns i läseboken för nybörjare. Lågstadielärarna är lyckliga, äntligen finns ett ord som börjar med Q. Quetzalen är en oerhörd vacker fågel med skimrande blågröna täckfjädrar och en knallröd buk. För oss i Sverige är det en ganska nyupptäckt fågel. För 30 år sedan stod ett uppstoppat exemplar på Naturhistoriska Riksmuseet med skylten troligen utrotad på sockeln. Quetzalen har en utgammal historia, den är en helig fågel, och en del av guden Quetzalcoatl. Om en indian dödade en Quetzal blev han också dömt till döden! Indianerna fångade Quetzaler och tog en av fågelns 70 cm långa stjärtfjädrar för att ge till sin hövding. Det var bara hövdingen som fick bärs fågelns fjädrar i sin skrud. När den vite mannen kom till Amerika och ställde till med massaker band indianerna flög alla Quetzaler till slagfältet för att vaka över de döda. Av indianernas spillda blod fick Quetzalen sina röda bröstfjädrar förtäljer sägnen. Quetzalfjädrar var maktens symbol, den vite mannen sköt fåglarna för att sända hem uppstoppade exemplar och fjädrar, det blev mode i Europa att ha en fjäder i hatten. Länge trodde man att Quetzalen var utrotad. När man trängde allt längre in i urskogen återupptäcktes den. Den häckar bland annat i Barnens Regnskog i Costa Rica. Den för ett grannt skådespel när hannen visar sina flygkonster för att imponera på honan. Avocadofrukten sväljs hel, sedan flyger fåglarna till en undanskymd gren och smälter fruktköttet, sedan spottar han upp kärnan och sår på det sättet ett nytt träd på platsen. På så sätt har fågeln bidragit till spridningen av lagerbärsväxter. Det är bara hanen som har de långa stjärtfjädrarna och de kan ställa till besvär när han hjälper till att ruva äggen. Boet finns i en ihålig stam, när han flyger dit och vänder på sig upptäcker han att stjärten hånger utanför. Därför har man tidigare trott att det alltid är två fåglar i samma bo, en vars stjärtfjädrar tittar ut och den andre vars huvud syns. De ny kläckta ungarna matas med insekter, små ödlor och annan köttdiet så de kan växa snabbt. Efter en tid övergår de till att endast äta avocadofrukter. Avocadon tillhör lagerbärsväxterna och finns i många olika arter. De olika arterna mognar vid olika tidpunkter, därför tvingas Quetzalen att vara på ständig vandring. För att klara detta är det nödvändigt med den proteinrika kosten ungarna får. När ungarna har växt färdigt måste de först lära sig hur man äter avocado. 17 Detta är ett av naturens finurliga sätt att sprida frön genom den samverkan som finns mellan fågelns diet och hur den äter. På en del platser i regnskogen kan man plötsligt hitta en hel dunge lagerbärsträd för att Quetzalen har använt samma plats under en längre tid. Med hjälp av små radiosändare har man pejlat in fåglarnas flyttning och upptäckt att den har ett regelmässigt mönster för sitt matsökande. På våren häckar den i Costa Rica på den sidan som vetter mot Stilla Oceanen, under resten av året drar de alltefter längre norr och österut mot atlantsidan. Därför är det viktigt att skydda stora områden där Quetzalen finns. Ett uppmätt området där samma fåglar pejlades in var mer än 50 kvadratkilometer stort!

18 Näsbjörnen, den ofrivillige ungkarlen i regnskogen. Näsbjörnar har ett utpräglat familjeliv, men inte deras handjur. Hannarna är ungkarlar hela livet. De träffar sin hona en gång för att para sig, sedan jagas de bort av honan och återvänder till ungkarlsflocken. Honorna bygger ett bo högt uppe i ett träd, där de är säkra för sina fienden. När ungarna blir stora nog för att kunna lämna boet återkommer den stolte fadern för att se sin avkomma. Man tror att han gör det, för att känna igen sina ungar så att han undviker att fria till sina egna döttrar När hanen kommer till honorna uppför han sig underdånigt och börjar ivrigt att putsa deras pälsar. Efter parningen körs hanen bort från skaran och honorna börjar bygga bo i palmkronorna. Efter 75 dygn föder honan 2-6 ungar, som väger ca 200 gram. Honan vårdar dem omkring 6 veckor tills de väger ca ½ kg, sedan är det dags att lämna boet och gå ner till marken för att ansluta sig till flocken. Honorna och deras ungar håller ihop i grupper upp till 15 individer. Det finns starka sociala band mellan dem, det kan hända att en unge tillåts att dia en annan hona. De sociala banden är en nödvändighet eftersom flocken inte har hannar som skyddar den. Sammanhållningen gör att näsbjörnarna kan ta sina ungar till marken långt tidigare än andra halvbjörnar kan göra. Länge trodde forskarna att samarbetet berodde på att honorna var släkt med varandra, men senare upptäcktes att även obesläktade honor tas upp i gemenskapen. De putsar varandra och fostrar sina ungar gemensamt. Denna barnvaktstjänst ger dem mera tid att söka föda, och det ger arten bättre överlevnad. Hannarna jagas ilsket bort av honorna, för det finns eventuellt en risk att hannarna kan bita ihjäl sina ungar. Honorna visar alltid aggressivitet mot hannar, utom på förvåren då de låter en hanne komma nära flocken. 18 Reviret för en näsbjörnsgrupp är omkring en kvadratkilometer. Olika gruppers revir gränsar till varandra, därför händer det att olika flockar möts. När de möts börjar de ivrigt putsa varandra. Annat är det med hannarna, de markerar sina revir genom att gnida buken mot träden och kommer det någon främling för nära kan det bli ett rejält slagsmål. Näsbjörnens matsedel innehåller allt som går att äta. Frukt, insekter, spindlar mm och ibland slinker det ner några ödleägg eller grodor. Den är ganska lik vår svenska grävling. Näsbjörnen är väl utrustad för livet i träden, de kraftiga frambenen med långa klor som de kan vinkla och få ett stadigt grepp när de tar sig nedför en trädstam med huvudet före. Den långa svansen används som balansstång när de klättrar. Klorna och den långa rörliga nosen är utmärkta instrument i jakten på föda. Ett gott luktsinne hjälper dem att finna födan.

19 Barnens Regnskog arbetar för att det skall finnas många gröna skogar som ett bälte runt vår jord. De blir ett hem för den biologiska mångfalden och ett arv till framtida generationer. Vi bedriver även utvecklingsprojekt som finansieras till 80% av SIDA. Det är projekt som kopplas till målet att rädda regnskog. COSTA RICA Monteverde Den första Barnens Regnskog startades i Costa Rica. Monteverde är en liten by vid Tilarán-bergens sluttningar. Där finns fortfarande orörda regnskogsområden. Tropical Science Institute (TSI) hade 1985 ett 4000 ha litet reservat som hotades av att skogen utanför skövlades. Reservatet var för litet för att de stora däggdjuren skulle kunna överleva om ingen skog fanns kvar utanför det skyddade området grundades Barnens Regnskog för att hjälpa både TSI och det nya Monteverde Conservation League (MCL) att utvidga det som kallas Monteverde Cloud Forest Reserve. Inom 2 år hade reservatet utvidgats till ha, främst tack vare Barnens Regnskogs insamlingar. Idag är reservatet mångdubbelt större. Föreningen Barnens Regnskog växte, och 1989 beslöts att MCL skulle friköpa regnskog helt i egen regi och bilda den första Bosque eterno de los niños - Barnens Eviga Regnskog. I det köpta området (1 658 ha från början) fanns också mindre kalhyggen, vilka kunde restaureras med hjälp av SIDA-bidrag. Således startades en plantskola för att driva upp inhemska trädarter, som även användes för att plantera vindskydd kring betesmarkerna och skogskorridorer mellan olika områden hade 75 kilometer korridorer planterats! Totalt har Barnens Regnskog i Monteverde blivit 300 kvadratkilometer stor, och den ingår i ett skyddat, större (1100 kvadratkilometer) område: Area Conservacione de Monteverde. Förutom plantskolan satsades på miljöutbildning, forskning, bevakning och lokalt utvecklingsarbete. I den lilla strömlösa byn San Louis byggdes, med Barnens Regnskogs hjälp, ett litet elverk. Material och en del av lönerna betalades med bidrag från SIDA, resterande arbete gjorde byborna utan lön. Elverkets turbin drivs med vatten från en bäck i regnskogen. Så länge skogen är intakt regnar det, så länge det regnar drivs turbinen, så länge turbinen drivs får man ström. De boende skyddar därför sin skog. Ett liknande elverk har byggts i San Gerardo, på andra sidan av Barnens Regnskog. Detta elverk försörjer en forskningsstation och en övernattningslokal, vilket ger lokalbefolkningen inkomster. Detta är således ännu en strategi för att rädda regnskog! En annan är alternativa och uthålliga odlingsformer. Guanacaste och bron till Rincon I nordvästra Costa Rica ligger Guanacaste och Santa Rosa nationalparker. De bildar en enhet som består av mangroveträsk, torr tropisk urskog och låglandsregnskog. Pasmompa är ett 1163 ha stort område i östra utkanten, bestående av bergsregnskog och som friköpts av Barnens Regnskog. 5 km därifrån finns dessutom Rincon-parken. I det mellanliggande området finns en del urskog kvar, vilken utgör en viktig reträttväg för djuren under torrperioden och som dessutom skapar en möjlighet till genutbyte. Denna korridor är hotad av behovet av utvidgade betesmarker. Nätverket bidrar därför med pengar för att kunna friköpa denna viktiga bit skog. Friköpen sköts av professor Daniel Janzen som tidigare skapat reservatet Santa Rosa, och jordägarna får hjälp med att antingen köpa annan mark eller att etablera en annan verksamhet än boskapsuppfödning. En del får även arbete inom Guanacaste National Park Service. OBS! Bron är klar, nu utvidgar vi området intill bron, eller breddar bron! ECUADOR Jatun Sacha ( Den stora skogen, på quichua-indianernas språk) ligger i det övre Amazonas-bäckenet, och projektet bedrivs av Fundacion Jatun Sacha, en lokal organisation med ett mycket gott samarbete med Quichua indianerna. Man bedriver också utbildning i agroforestry och återbeskogningsprojekt. En plantskola som ingår i projektet, hjälper befolkningen att plantera träd för nyttobruk; man behöver ju brännved och timmer. Området anses vara Central- och Sydamerikas artrikaste område, och här bedrivs en omfattande biologisk forskning. Guandera och Bilsa är två andra, mindre, reservat som bedrivs av Jatun Sacha, och som skapats av Barnens Regnskog och nätverket. Guanderra ligger i Andernas bergskedja och Bilsa är ett område med kustregnskog. Bilsa är en av de sista låglandsregnskogarna i Ecuador. Här kan du läsa mer om Bilsa, och Guandera. GUATEMALA Sierra de las Minas I samarbete med den lokala organisationen Defensores de la Naturaleza ska ha bergsregnskog friköpas. Det är ett internationellt projekt där flera organisationer deltar. Inom området lever två indianstammar, Kekchis och Pocomchis. THAILAND Khao Noi Chuchi Bedrivs av vår engelska systerorganisation, för att rädda Thailands sista låglandsregnskog. Här återupptäcktes den blåhövdade juveltrasten, som ansågs vara utrotad. BELIZE Rio Bravo Ett projekt som bedrivs av vår amerikanska systerorganisation, Save the Rainforest, tillsammans med Earth Birthday Project. Inom Rio Bravo bedrivs intensivt utbildningsarbete av lokalbefolkningen, och vi har nu skyddat ha regnskog. 19

20 Barnens Regnskog bildades till följd av en idé som kläcktes av några elever i Fagerviks skola De sa: Vi kan väl köpa regnskogen för att skydda den? Barnens Regnskog är en ideell förening som skall sammanföra och inspirera människor i kampen att rädda tropiska skogar och hotade miljöer omkring dem. Föreningens ändamål är att samla in pengar för friköp av hotade urskogar. Detta friköp skall alltid ske på frivillig överenskommelse mellan köpare och säljare. Friköpet måste innebära att den som säljer ges annan meningsfull möjlighet att leva. Det första målet blev att utvidga ett reservat i Monteverdes molnskog i Costa Rica. Vi ville säkra livsutrymmet för jaguaren, puman och tapiren men framför allt den nästan utrotade quetzalen, Inkans heliga fågel. Inom 2 år hade hektar räddats och idag är reservatet över hektar stort och bildar en landbrygga mellan andra reservat. Barn från 44 länder har hjälpt till att rädda denna skog som officiellt heter Bosque Eterno de los Ninos, Barnens eviga skog. Den har utsetts till biosfärreservat av UNESCO. Arbetet har fortsatt med flera projekt i Costa Rica, Guatemala, Belize, Ecuador och Thailand. Barnens Regnskog är en öppen ideell förening, som endast samarbetar med etablerade organisationer som är väl förankrade hos lokalbefolkningen och landets regering. Organisationerna måste ha program för inköp av regnskog, arbeta med miljöutbildning, regional utveckling och skogsplantering. Vi ställer krav på våra mottagare. Vi vill inte bara skicka pengar och hoppas att de används för sitt ändamål. Alla köp av regnskog från de privata ägarna skall ske genom frivilliga överenskommelser och i fullt samförstånd. De boende i området får bo kvar! De som säljer sin skog använder sina pengar för att köpa bättre jordar eller starta en liten rörelse. Den friköpta skogen registreras som reservat eller nationalpark, och den lokala organisationen blir legal markägare. administration, betalas med medlemsavgifter, sponsorer och bankräntor. Eftersom vi finansierar skogsplantering, utvecklingsarbete och forskning med bidrag från SIDA granskas vårt arbete av auktoriserad revisor. Barnens Regnskog har grundat ett internationellt nätverk, International Children s Rainforest Network (ICRN), med medlemsorganisationer i England, Japan, Tyskland, Kanada och USA. Syftet är att gemensamt stödja adopterade projekt, för att uppnå en hög effektivitet och stabilitet. Vi har alla gemensamma riktlinjer. Systerorganisationer eller de som vill bli det måste arbeta enligt våra riktlinjer: Ideella, politisk och religiöst oberoende. Målet är att samordna de olika gruppernas insatser för att åstadkomma synliga resultat. Överenskommelser skall vara frivilliga mellan organisationerna. Varje organisation har rätt att driva egna projekt om dessa är i Barnens Regnskogs anda. I nätverket skall erfarenhetsutbyte vara ett av målen. Ideella, politisk och religiöst oberoende. Målet är att samordna de olika gruppernas insatser för att åstadkomma synliga resultat. Det räcker inte med att bara köpa skogen, det måste finnas ett program för framtiden. I ett projekt vi stöder skall det finnas en del andra komponenter. Plantskola och återplantering. Utbildning av lokalbefolkningen om de ekologiska sammanhangen. Utvecklingsarbete för att få fram ett uthålligt bruk av markområden som redan har avverkats. Framtida planering av skyddet för att bevara de områden som friköps. Att ha medlemmar är inget självändamål. Medlemskåren är föreningens forum för att kunna sprida mer upplysning om miljön. Medlemsbladet skall innehålla allmänna uppgifter om föreningen och sprida kunskap om tropiska skogar och andra miljöfrågor. Kostnaderna för den verksamheten måste bestridas med avgiften, inga insamlade pengar får användas till detta. Därför kommer medlemsbladet att behålla sin enkla utformning. Urskogen är politisk och religiöst oberoende. Den berör oss alla och vår jord. Föreningen Barnens Regnskog är naturligtvis öppen där var och en som delar vår målsättning får vara med. Den lokala organisationen som friköper och förvaltar området skall bedriva utbildnings- och upplysningsverksamhet som behövs för att rädda områden som skall skyddas för framtiden. Utan sådan verksamhet är köpet ingen säkerhet mot skövling. Men redan hemma hos oss börjar vi med att försöka skydda det gröna bältet runt vår jord. Vi arbetar aktivt för att påverka människor i dessa frågor och för att politiker ska reagera. Att samla namn på protestlistor är en del av det. Att få folk att sluta köpa saker som är gjorda av tropiskt timmer som inte är FSC märkt ser vi som ett viktigt mål. Våra stadgar föreskriver att högst 5% av insamlade medel får användas för driftskostnader. Barnens Regnskogs erhöll Barnens Regnskog miljökampens Nobelpris : Goldman Environmental Prize för sitt arbete i Europa. Det är världens största miljöpris till gräsrötter. Pristagare för Afrika samma år var Wangari Mathai, som senare fick Nobels fredspris. Vi har också fått Miljöpartiet de grönas miljöpris 1990, Året runts miljöpris 1990, SVD:s pris för sociala uppfinningar 1990, The Body Shops Svenska AB:s stipendium Moroten 1999, varit finalister i Kunskapspriset 2003 och 2004 samt erhöll 2:a plats i Terre de femme 2008.

Vad ska ni kunna om djur?

Vad ska ni kunna om djur? Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre

Läs mer

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen Naturens kopior Titta på Naturteaterns film och lyssna noga. 1. Skriv ner fem sätt hur djuren kan röra sig på. Människan Herr Bell fick idén att uppfinna telefonen av örats funktioner. Vad har telefonen

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning.

Läs och lär kära elev. Pollinering. Pollinering är namnet på blommornas fortplantning. I det här arbetsområdet ska du få lära dig en del om några olika biologiska samband. Du ska få läsa om hur blommor blir till frukter, repetera det där med kretslopp och lära dig om jordens kanske viktigaste

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år

STÄNGA AV FÖNSTER. Spel 1 Minnesspel / Åldersrekommendation: Från 4 år Sivu 1/6 STÄNGA AV FÖNSTER De 45 vackra illustrerade korten avbildar 15 olika djur som flyger. Alla djuren finns i tre delar och i varje spel försöker man samla och para ihop kort för att få fram den kompletta

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.

Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Vilka djur tror du är aktiva på natten? Följ ljusslingan och bli UPPLYST! Blodsugande

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN

KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING

Läs mer

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot

Kräldjur. Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot Kräldjur och fåglar Kräldjur Kallas också reptiler. Kräldjur Sköldpaddor, krokodiler, ormar och ödlor tillhör kräldjuren. Alla kräldjur har hårda fjäll som är vattentäta och skyddar mot uttorkning. Alla

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Ormar. Malmö Naturskola

Ormar. Malmö Naturskola Ormar Ormarna är kräldjur och alltså släktingar till dinosaurierna som levde på jorden förr. Andra kräldjurssläktingar är ödlor, sköldpaddor och krokodiler. De är växelvarma liksom till exempel grodor

Läs mer

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska

Death is not an event in life. Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Magdalena Dziurlikowska Death is not an event in life Döden är ingen livshändelse menade Ludvig Wittgenstein och Shakespeare lät Hamlet säga: Döden, det oupptäckta landet

Läs mer

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter.

Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Vad är pollinering? När en blomma pollineras leder det till att nya frön skapas som kan bli till nya växter. Men hur fungerar det? En blomma har både honliga och hanliga delar. De hanliga delarna kallas

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS

LÄRARHANDLEDNING. Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS LÄRARHANDLEDNING Lars-Erik Andersson Andreas Blom BONNIERS .2 Vad är levande? Du ska sortera bilderna i två grupper. I grupp lägger du bilder på det som du anser är levande. I grupp 2 lägger du bilder

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Barnens guide till Getteröns naturreservat

Barnens guide till Getteröns naturreservat Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally

Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler

Läs mer

Växter och djur i regnskogen

Växter och djur i regnskogen Faktablad tropisk skog Växter och djur i regnskogen De tropiska skogarna täcker inte mer än ungefär sju procent av jordens landareal men ändå lever kanske två tredjedelar av alla växter och djur i denna

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren

Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Välkommen till vandringsleden på Långhultamyren Långhultamyren är ett naturreservat på nästan 800 hektar. Det är först och främst det stora myrarna som vi vill skydda. Men du är självklart välkommen att

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola

SMÅKRYP I SÖTVATTEN. Innehåll. Malmö Naturskola SMÅKRYP I SÖTVATTEN Innehåll Innehåll... 1 Buksimmare... 2 Dykare... 2 Flickslända... 3 Gråsuggor... 3 Iglar... 4 Klodyvel... 5 Ryggsimmare... 6 Sävslända... 6 Sötvattensmärla... 7 Tordyvel... 7 Trollslända...

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken?

Vuxen 1. Barn 1. Många djur bor under marken. Vilket gulligt djur av dessa gräver sina bon under marken? Vuxen 1 Daggmasken lever under jorden där den bryter ned gamla löv och annat till ny fin jord, samtidigt som den rör om i jorden. Men hur blir det nya maskar? 1. Daggmasken är tvåkönad och kan para sig

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

DÄGGDJUR. Utter. Utter

DÄGGDJUR. Utter. Utter REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet

Läs mer

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige.

Bergfink. barrskog, från Dalarna och norrut. Ses ofta i flyttningstid och om vintern i stora flockar i bokskogarna i södra Sverige. Bergfink 5 Ord n i n g tättingar, fa m i l j f i n k a r Utseende: 14 16 centimeter. Hannen (bilden) har svart huvud och rygg, orangefärgat bröst och vit undersida med mörka fläckar på sidorna. Honan är

Läs mer

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14

SMAK- PROV. Utkommer till ht 14 SMAK- PROV Utkommer till ht 14 Tankar om biologi I KAPITLET FÅR DU LÄRA DIG: { något om vad biologi är ( hur man vet det man vet idag u hur man sorterar växter och djur och ger dem namn hur man gör en

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa

Avtryck Avbild. 1:a Mosebok 1. Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt. Är ditt fingeravtryck bara ditt. Skapades du till människa Avtryck Avbild Här är du Du är den du är Du är unik 1:a Mosebok 1 Gud sade: Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss Liksom varje snöflinga, varje blad, är unikt Är ditt fingeravtryck bara ditt

Läs mer

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna

Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Människans utveckling En sammanfattning av frågorna till de fyra filmerna Bildkälla: http://open.jorum.ac.uk/xmlui/bitstream/handle/10949/918/items/s182_10_section4.html Bildförklaring. Staplarna visar

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Uppdrag: SPINDELNS KROPP

Uppdrag: SPINDELNS KROPP SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan

Läs mer

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava

Liv. Livet. Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg. Förlagsaktiebolaget Otava Liv Livet Heikki Arponen Tiina Häggström Sanna Jortikka Matti Leinonen Teuvo Nyberg Förlagsaktiebolaget Otava INNEHÅLL Ett myller av liv.... 4 1. Vad är liv?... 6 2. Cellerna är livets legoklossar...

Läs mer

Fakta om Polartrakterna

Fakta om Polartrakterna Pressinformation Stockholm, 2010-12-06 Fakta om Polartrakterna Polartrakterna är en av världens största utställningar om livet i Arktis och Antarktis. I utställningen får besökarna se några av världens

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.

Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering. Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från

Läs mer

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.

Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi. Boken om Biologi Boken om Biologi är ett grundläromedel i biologi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundbok, arbetsbok och lärarbok. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag

Läs mer

Gud är en eld inuti huvudet.

Gud är en eld inuti huvudet. Gud är en eld inuti huvudet. Siri Frances Stockholm 2013 Gerlesborgsskolan Du skulle gått till skolan och på ett möte och på lokal med en vän idag. Det skulle varit en dag av saker att uträtta, en dag

Läs mer

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter

Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Naturkunskap årskurs 7 elevuppgifter Olika fiskar har olika former och färger. Platta, runda, långsmala, tjock och kompakta. Fenorna är också olika i form, antal och storlek. Alla fiskar är utvecklade

Läs mer

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011

Vår Historia. Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Vår Historia Klass 3b Stehagskolan Våren 2011 Big bang Big Bang var en stor smäll. Smällen bildade planeter. Big Bang börja med massa plus och minus. Jorden var ett stort glödande klot. Det fanns massa

Läs mer

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter

GRUNDSKOLA. Arskurserna 3 och 4 PROV A. Internationella provuppgifter GRUNDSKOLA o Arskurserna 3 och 4 Internationella provuppgifter PROV A Provuppgifterna roterade i fyra grupper, eleverna har svarat på 24 av 32 uppgifter. 23 Uppgift RA101 Vilken gas i leva? luften måste

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Insektshotell - guide

Insektshotell - guide Insektshotell - guide Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Insektshotellets konstruktion Konstruktionen bör ha en bakvägg, sidoväggar och ett skyddande tak. En bra idé är att bygga hotellet

Läs mer

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr. Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan.

Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Jorden Bildas Av Lukas.Ullström klass 5 svettpärlan. Det var en gång en måne som kallades gubben i månen för han var typ en levande måne som åkte omkring i rymden och skapade saker. Han var gud över allting

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

252-201 miljoner år före nutid

252-201 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution TRIAS 252-201 miljoner år före nutid Stora steg Den här perioden utmärkts av kräldjurens snabba utveckling. I haven simmar fisködlor och svanödlornas

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

Fakta om pollinatörer

Fakta om pollinatörer Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2

Kompostera mera. Komposten. Trädgårdskomposten... 1. Kompostbehållaren... 1. Kompostera så här... 1. Livet i komposten... 2 Komposten Innehåll Trädgårdskomposten... 1 Kompostbehållaren... 1 Kompostera så här... 1 Livet i komposten... 2 När det inte fungerar... 2 Hushållskomposten... 2 Problem med hushållskomposten... 4 Varmbänk

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga

Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Skogsfruns pollination, ett mysterium? Lars Efraimsson, Forshaga Under de år jag ägnat särskilt intresse åt skogsfrun har jag haft tillfälle att studera säkert flera hundra blommande exemplar i olika delar

Läs mer

miljoner år före nutid

miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution KARBON 360-300 miljoner år före nutid Stora steg Nu dyker jordens första flygande djur upp. De är insekter, några av dem riktigt stora. En annan

Läs mer

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas.

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas. Frågor Noa på taket av Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. NOA PÅ TAKET på taket ISBN 978-91-86651-97-8 www.hegas.se noa_paa_taket_oms.indd 1

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt ämne från svamp.

1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt ämne från svamp. 1 Om du ska göra upp eld ute i naturen, så tycker en del att det kan vara bra att ha med sig papper eller lite fnöske, för att få fyr på brasan, men vad är egentligen fnöske? 1. Torrt gräs X. Bark 2. Lättantändligt

Läs mer

Döda bergen Elevmaterial

Döda bergen Elevmaterial sidan 1 Kapitel 1 Min vän Mugul 1. Varför tror du att Aram inte vill att rövarna ska hitta kartan i hans ficka? 2. På sidan 12 säger Aram: Först vill jag att vi kommer överens om en sak. Om jag visar er

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Biologi Livets utveckling

Biologi Livets utveckling Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur

Läs mer

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan

Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a)

skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Fossiler Jämför skelett Fosterutveckli ng DNA (genern a) Alla varelser som lever består av celler. Urdjur består bara av en cell. Cell betyder litet rum och cellerna gör så att man kan leva. Hos encelliga

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Läsförståelse 6 KATTDJUR. stora och små. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se

Läsförståelse 6 KATTDJUR. stora och små. Jonas Storm, Kungsbroskolan, Tidaholm www.lektion.se Läsförståelse 6 KATTDJUR stora och små Innehåll Lejon TIGER JAGUAR LEOPARD PANTER GEPARD OZELOT Liger Tigon TAMKATT Powerpoint Lejon Bilden visar Afrika. Panthera Leo betyder lejon på språket latin. Lejon

Läs mer

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42

Uppdaterad. Tisdag v 47. Torsdag v 46. Tisdag v 45. Måndag v 43. Tisdag v 42 Uppdaterad Vill du vara med från starten, rulla då ner till slutet av dokumentet. Nya inlägg alltid först. Tisdag v 47 Utvärdering Avslutning Torsdag v 46 Vattnets kretslopp Tisdag v 45 Kretslopp Tippen

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Njut av att vara utomhus. Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett.

Njut av att vara utomhus. Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett. Njut av att vara utomhus Hur du skyddar dig mot mygg och knott samt minskar risken för fästingbett. Visste du det här om mygg? Han myggor dricker endast växtsafter och sticks inte. Det berömda stickandet

Läs mer

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.

DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DET FINNS DE SOM STANNAR, DE SOM FLYTTAR OCH DE SOM SOVER SIG IGENOM VÅR KALLA ÅRSTID.

Läs mer

30 frågor om djur. 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m

30 frågor om djur. 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m SIDA 1 Trygg-Hansa presenterar: 30 frågor om djur 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m 2. Vilken är den enda plats i Europa där det fortfarande

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:

Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser

Läs mer

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an

En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Helene Thäpp, S:t Örjans skolor, Stockholm

Helene Thäpp, S:t Örjans skolor, Stockholm Hej! Nu ska jag berätta en helt osannolik historia för dig!! Den handlar faktiskt om mig och mitt liv såå man skulle kunna säga att det är mina memoarer, hm.. Så kallas en historia om en människas liv.

Läs mer

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten?

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? Frågor Noa gör upp eld av gör upp eld 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? 4. Vem hör när Noa ropar Hjälp!? 5. Vem släcker elden? FRÅGOR

Läs mer