Föreningen Barnens Regnskog Organisationsnummer: Bankgiro: Telefon & Fax: Adress: Västerby 4471, Norra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreningen Barnens Regnskog Organisationsnummer: 812 400-8502 Bankgiro: 5654-5718 Telefon & Fax: 08-530 231 73 Adress: Västerby 4471, 137 94 Norra"

Transkript

1 BARNENS Föreningen Barnens Regnskog Organisationsnummer: Bankgiro: Telefon & Fax: Adress: Västerby 4471, Norra Sorunda - REGNSKOG 1

2 Att arbeta med temat Regnskogen i skolan. Idéer och impulser för lärare och elever som vill fördjupa sina kunskaper om regnskogarna. Regnskogarna kan liknas jordens lungor de omvandlar koldioxid till syre och låter oss människor och djur andas. Vi behöver regnskogen! Många människor har aldrig tänkt på hur beroende vi är av regnskogen i vår vardag. En hel del av maten vi äter, alla möjliga saker vi använder och mediciner vi behöver härstammar från regnskogen. Bananer, avokado, ananas, apelsiner, citroner, kakao, kaffebönor och mycket annat kommer ursprungligen från regnskogen. Kakaoolja används också i sololja, kosmetika och tvål. Ungefär en fjärdedel av alla mediciner vi använder har skapats ur regnskogsplantor. Många av de tropiska skogarna är fortfarande outforskade. Där döljer det sig en mängd okända arter av växter och djur, många av dem kan vara mycket nyttiga för oss människor. Professor Daniel Janzen, som utforskar Barnens Regnskog i Norra Costa Rica, upptäcker en ny insektsart varje dag. Att arbeta med regnskogen i skolan är en spännande resa i en okänd värld och den lär oss också mycket om vår egen närmiljö. Ett enda gammalt träd i regnskogen kan vara hem för 2 tusentals olika organismer, växter, insekter och djur. Det tar flera år för en forskare att kartlägga alla arter på detta träd. Ett enda hektar gammal urskog kan härbärgera 100- tals olika trädarter och varje art har sina egna specialiserade invånare. Artiklarna som finns i denna mapp är tagna ur Barnens Regnskogs medlemstidning Grodkväket. I den skriver vi om nya upptäckter i regnskogarna och kuriosa om naturen. Denna handledning vill ge idéer och infallsvinklar hur man kan arbeta med temat Regnskogen i skolan. Den skall bara ge impulser, inte vara styrande. Om materialet styrde undervisningen skulle kreativiteten bli lidande och inlärningen begränsades. Att forska inom olika områden om regnskogen öppnar alla sinnen och ger nya perspektiv på livet på jorden. Det är vårt mål att inspirera unga nyfikna forskare att söka och att finna kunskaperna. När de gör det får de all annan inlärning på köpet utan att tänka på det. Barnens Regnskog är en organisation som har till målsättning att samla in pengar för att friköpa hotade regnskogar och sedan omvandla dem till reservoar. Enligt stadgarna får maximalt 5 % av pengar som insamlats, användas för administrativa kostnader. Därför består materialet inte av fina färgbilder och tidskrifter på glättat papper. Detta material får kopieras för undervisnings ändamål. Eftertryck får endast göras med uppgift om källan (Grodkväket, Barnens Regnskog). Eftertryck i kommersiella sammanhang får endast göras med vårt uttryckliga medgivande. Materialet innehåller: Idéblad - Vad kan Du göra Unga forskare 10 skäl att rädda regnskogen Laborationer i klassen Artiklar ur Grodkväket Litteraturlista Barnens Regnskogsprojekt Detta material är en början på något som skall utvecklas och kompletteras allteftersom. När Du hittar nya idéer och impulser så skriv och berätta. Vi tar gärna upp just Dina idéer för att komplettera detta material. Lycka till! Barnens Regnskog bildades till följd av en idé som kläcktes av några elever i Fagerviks skola Vi kan väl köpa regnskogen för att skydda den? Det första målet blev att utvidga ett reservat i Monteverde, Costa Rica, för att säkra livsutrymmet för jaguaren, puman och tapiren men kanske framförallt den nästan utrotade Quetzalen, Inkans heliga fågel. Idag har en process inletts till att förklara reservatet som världsarv. Sedan dess har arbetet fortsatt, med flera projekt i Costa Rica, Guatemala, Belize, Ecuador och Thailand. Fram till idag har Barnens Regnskog räddat 450 kvadratkilometer regnskog till eftervärlden.

3 Vad kan du göra? Som lärare kan Du utnyttja elevernas intresse för miljön genom att integrera flera skolämnen i ett projektarbete. När eleverna ritar och skriver för en redogörelse lägger de ner stort arbete med att göra ett snyggt resultat. Kanske finns invandrarbarn från något regnskogsland i din klass. De kan berätta vad de vet om sitt land och får en identitet inför klassen. I varje klass finns någon elev som vet en del om naturen och regnskogarna. Låt dem berätta! Några idéer du kan använda Att ta språnget från teoretisk undervisning till praktiskt arbete i klassen är det första steget till en bättre skola och framför allt ett roligare arbete. Du kommer att möta några föräldrars undrande frågor i början, men i längden får du allas tack och beundran. Dina elever lär för livet och de glömmer inte det de lärde! Starta upp en idé-kläckning med eleverna. Du kommer att upptäcka oanade talanger. Ta fram studiematerial från bibliotek och hemmet tillsammans med eleverna. Kanske det räcker för att göra ett collage av det, eller bygg en liten regnskog. Bilda forskarlag som tar sig an ett speciellt område, ett grupparbete som laget redogör för klassen. Integrera geografin när eleverna skall redogöra var en art lever. Låt eleverna göra en utställningsskärm med teckningar, texter och eventuella saker de tagit med sig hemifrån. Komponera en regnskogsfrukost eller påverka skolköket att ha en regnskogsvecka på matsedeln. Skaffa en klippbok där eleverna kan klistra in tidningsartiklar om miljön. Låt eleverna göra en insamling för ett miljöprojekt där de dagligen kan räkna ut vad eller hur mycket som kan räddas med den summan de fått ihop. Låt eleverna ta reda på vad olika organisationer gör för miljön och vilka resultat de når med sina insatser. Teckning, läsning, skrivning, geografi, biologi, musik och räkning. Du har låtit kreativiteten få fritt utlopp och eleverna har på ett lustbetonat sätt genomfört alla ämnen. Någon tråkig utvärdering behövs inte utan barnen har haft roligt och förhoppningsvis även du. 3 Det här kan du utforska! Leta efter arternas samspel, vilka arter som är beroende av varandra för att överleva. Det finns hela kedjor av ömsesidiga beroenden. Forska i hur en arts försvinnande blir ett hot mot andra arter. Sök samlevnadsförhållande där arterna har etablerat ett samarbete till bådas nytta. Ta reda på hur olika djur på olika sätt hjälper till att sprida frön och därmed bevarar skogens mångfald. Titta hur olika arter av insekter, växter och däggdjur försvarar sig. Leta reda på om det finns liknande försvarsmekanismer i våra skogar. Beskriv de olika typerna av tropiska skogar och vari skillnaderna består. Leta efter likheter och olikheter som finns mellan vår skog och den tropiska. Forska i hur regnskogens ämnesomsättning fungerar. Om inte regnskogen ger oss syre att andas in, vem gör det då? Var hör djuren hemma, Afrikas, Australiens eller Amerikas regnskogar? Hur berörs vi av regnskogarna i vårt dagliga liv? Se efter hur många av regnskogens produkter som finns i vår omgivning. Leta i skafferiet, medicinskåpet, kryddhyllan, garderoben, fönsterbänken, vardagsrummet, sminkväskan, garaget eller i specerihandeln. Leta efter våra grödor som ursprungligen kommer från regnskogarna. Har regnskogarna betydelse för vårt klimat här hemma? Hur? Ta reda på varför tropiska skogar avverkas. Kan vi göra något för att stoppa förstörelsen av regnskogarna? Se efter om det finns flera saker att forska om. Det här är bara ett axplock av idéer. Din idé kan hjälpa andra att hitta nya saker och fakta om regnskogarna.

4 10 skäl att rädda regnskogarna 1. Vetenskapsmännen hävdar att jordens klimat ändras drastiskt när regnskogarna försvinner. De tar hand om ca 17% av den koldioxid som släpps ut. 2. I regnskogarna finns mer än hälften av alla jordens arter. Om regnskogen förstörs försvinner de flesta av dem. Förlusten av dessa växter och djur kommer att ha allvarliga konsekvenser för vår planet! 3. Bara en liten del av alla växter och djur i regnskogarna är utforskade. Varje dag förlorar vi arter som kunde ha gett oss nya produkter i framtiden, drivmedel, mediciner, mat och mycket annat. 4. Tropiska regnskogar är exotiska och unika platser med fantastiska växter och djur. Det har inspirerat konstnärer, vetenskapsmän och många andra. Förlusten av denna fascinerande värld är en förlust för oss alla och en kulturkatastrof. 5. När regnskogen försvinner dör många naturfolks kulturtraditioner och då försvinner också deras ovärderliga kunskaper. Naturfolken har rätt att leva där de levat sedan urminnes tider. 6. När regnskogarnas folk dör eller tvingas flytta förlorar vi deras kunskaper om skogens växter, djur och annan information som tagit tusentals år att samla in. Denna information om vad som finns där och hur det fungerar kan hjälpa vetenskapen att utveckla nya matvaror, mediciner och andra produkter. Naturfolken har också kunskap hur man kan odla utan att förstöra skogen. 7. Många av våra fåglar flyttar till regnskogarna på vintern, de är beroende av skogarna för att överleva. När regnskogarna försvinner minskar de i antal. 8. Människorna som lever nära regnskogarna är beroende av produkter från dem, vilt, frukt, honung, matoljor, ägg, kakao, fibrer till mattor och textilier, ätbara växter och material för tillverkning av bruksföremål. 9. Förlusten av regnskogen har redan gett svåra lokala problem som jorderosion och vattenföroreningar. Den fortsätta avverkningen ökar dessa problem. 10. Människan har inte rätt att förstöra regnskogar för egen vinning, våra efterkommande generationer behöver den! Detta är tio enkla skäl att rädda de tropiska skogarna, Du kan hitta fler; skriv ner dem och berätta. 4 Vad kan du göra för att rädda regnskogen? Skriv protestlistor till regeringarna, till dem som skövlar, företag som använder tropiskt timmer i onödan. Påverka folk omkring dig för att tänka efter vad de köper. Samla pengar för att rädda regnskog genom skydd eller friköp. Kolla upp organisationen du skickar pengar till innan Du gör det! Sluta helt att använda papperstallrikar, pappershanddukar och liknande, använd båda sidor av papper du skriver på och lämna in papper till återvinning. Plantera träd och rädda gammal skog Använd mindre olja och bensin Samåk till jobbet och liknande om du är vuxen. Åk kommunalt när du kan, eller cykla! Använd mindre papper och återvinn papper. Köp inte möbler av gammal regnskog Tänk på vilket träslag det är i möbler du eller dina föräldrar köper. Ställ företag till ansvar Om du vet att ett möbelföretag till exempel säljer möbler som tillverkats av gammal regnskog, skriv ett brev och uppmana dem att sluta. Ät mindre kött Ha en vegetarisk dag i veckan. Spara energi Låt tomma rum vara släckta rum. Sänk värmen och ta på dig en tröja. Stäng av alla stand-by-knappar!

5 Andra idéer värda att prova Ha en diskussion hur vi kan ändra i vår livsföring och därmed skydda regnskogen. Gör en applikation med urklippta blommor och regnskogsdjur. Sätt frö av tropiska frukter, t.ex. avacado. Inventera våra egna hem och se vad som kommer från regnskogen. Bygg en utställning med föremål från våra hem. Hur kan du samla in pengar? Det finns inget givet recept, du kanske har en bättre idé än alla andra! Det här är några saker andra har gjort: Kaninhoppningstävling Ponnyridning mot betalning Samla tomburkar Låt mamma baka kakor som pappa köper Låt pappa koka kaffe som mamma betalar Spela musik på ströget Sålt gamla leksaker Pappersinsamling Auktioner Loppmarknad Lotterier Gör en tidning som kan säljas Måla vykort att säljas Dagsverken Hundpromenader Teaterpjäs Spela in en CD-skiva Receptbok Du kan hitta nya vägar, sätt dig tillsammans med några kamrater och ha en idékläckning, ingen idé är för dålig, en del kan vara svåra att genomföra, men de är värda att prova. Det enda sätt som är riktigt dåligt är att ge bort dina fickpengar, dem behöver du själv. Fruktsallad Ett smaskigt sätt att påminna om allt vi har fått från regnskogarna är att skaffa lite olika tropiska frukter och blanda ihop dem till en god fruktsallad. Om den behöver sötas använder vi vårt vanliga betsocker men det förtjänar att påpekas att det första sockret människan använde kom från regnskogens sockerrör. En variant är att pressa olika juicer och ha en avsmakning. Regnskogs frukost Vi äter dagligen varor som ursprungligen kommit från de tropiska urskogarna, kaffe, te, majs, choklad, kryddor och mycket mera. Komponera en frukost eller skollunch på temat regnskogen, det blir en hisnande upplevelse. 5 Laborationer: Det slutna systemet: Detta behövs: Ett eller flera mindre akvarier i glas eller plast med ett tättslutande lock. Ev. en låg glasskål som kan bli en sjö inom biotopen. Bred tejp för att försegla behållaren. Lite skogsjord eller torvblandad jord. Mossa, små växter av olika slag, eller en näve jord där det kan finnas okända frön. Så här går det till: Jord och växter eller frön placeras i behållaren, det hela vattnas lagom och sedan förseglas behållaren så att fukten stannar kvar inom den. Placeras på ett ljust ställe men inte i direkt solljus. Redan efter någon vecka syns tillväxten och hur systemet börjar bli självförsörjande. Om systemet är tätt kan det leva praktiskt taget hur länge som helst. Alternativ: Om flera system byggs upp kan du prova olika biotoper, våtmark eller torrare system. När dessa system har fungerat en tid kan du föreslå att klassen i experimentsyfte tillför ett växtgift i någon av dem. Det blir garanterat ett tvärstopp från klassen. Maskkompostering: Ett mycket åskådligt sätt att visa naturens recykling är inrättandet av ett Maskarium Detta behövs: En låda, gärna i trä eller frigolit. Minst 20x20 cm Sand eller sandjord i botten Fuktigt tidningspapper. Kompostmaskar som köps av odlare. Så här går det till: Lådan inreds så att den inte blir vattentät i botten, sanden läggs underst och sedan det fuktiga tidningspapperet. Med maskleveransen följer en del jord som räcker i början. Eventuellt måste lådan vattnas lite lätt. Sedan kan lätt hushållsavfall läggas ovanpå, kaffesump är en delikatess för maskarna. Stör inte maskarna genom omrörning. Det enda maskarna inte uppskattar är chilisås eller andra starka kryddor. Om maskariet är välskött och inte alltför blött avfall har lagts in, blir den helt luktfri och kan mycket väl stå i klassrummet. Enda risken vi har råkat ut för är att svartmyran flyttat in. Maskariet stod i ett trähus i markplan. Problemet löstes med ökad vattning.

6 Epifyter är växter som lever på andra växter, men inte av dem. Epifyter är inga parasiter, de är självförsörjande växter uppe i trädgrenarna. Ordet Epifyt härstammar från grekiskan och betyder på plantor. De flesta orkidéer lever som epifyter på träden. Det finns inte mycket ljus på regnskogens bottenvåning, därför finns rätt växtplats högre upp där det finns ljus. Det kan röra sig om enkla mossor eller lavar precis som i våra skogar. Regnskogens mossor och lavar bildar täta mattor som suger upp stora mängder av vatten när det regnar. Inträffar en längre torrperiod skrumpnar de och minskar sin ämnesomsättning. De går på sparlåga tills nästa regnperiod kommer, då de frodas på nytt. En art av ormbunkar lever i träden. Den har utvecklat två olika bladformer som delar på uppgiften att försörja plantan. Den ena är ett brett blad som ligger an mot trädstammen och bildar en ficka som fångar in näring och vatten. Den andra bladformen är stor och flikig för att fånga upp ljuset så att fotosyntesen kan fungera. De mest utvecklade epifyterna är bromeliorna. Ananasplantan tillhör bromeliorna fast den lever på jorden. Bromeliorna har en intressant livsgemenskap med andra arter. De har korta rötter för att hålla sig fast. Rötterna tar inte upp vatten eller näring. För det ändamålet används bladen. De styva bladen formas till en rosett som bildar en vattentät kalk. I den samlas vatten och bildar en liten insjö. Ruttnande växtdelar och exkrement från mindre djur som kommer för att dricka, ger Bromelian näring. Bromelians kalk kan ses som ett eget mikrokosmos. Har man tur hittar man några yngel av en pilgiftgroda, som skall utvecklas där. Myggor lägger ägg i vattensamlingen. När de kläcks kan de bli uppätna av larver som i sin tur blir näring åt grodorna. Man har också hittat en liten kräftart i en bromelias kalk. Detta lockar småfåglar som vill ha del av det goda som finns. Alla lämnar någon gång sin avföring som ger näring åt växten och så sluts en fantastisk näringskedja. Bromelians frön är klibbiga små korn. De fastnar på en besökare och förs till en ny plats. Klistret håller fröet kvar, tills det hamnar på en ny plats där det kan gro och plantan utvecklar rötter. 6 De vackraste blommorna är orkidéerna. Av de mer än tropiska arterna lever de flesta epifytiskt. En del har blommor som är mindre än huvudet på en knappnål, men det finns också en som har en 15 cm lång slangformig blomkalk (Angraecum sesquipedal). När den upptäcktes på 1800-talet trodde Charles Darwin att det måste finnas en speciellt utvecklad art som befruktar denna märkliga orkidé, och mycket riktigt hittade man senare en nattfjäril, som hade utvecklat en så lång sugsnabel. Den hade utvecklats för att fjärilen skulle hitta sin näringsnisch. Det blir ett ömsesidigt beroendeförhållande som kan vara farligt, försvinner den ena, dör den andra också. Ett fantastiskt sätt att bli befruktad har utvecklats av orkidén Gongora maculata. Den övre uppochnervända kalken utsöndrar en alkoholliknande substans. När ett bi kommer för att dricka av den blir det sekundsnabbt berusat och ramlar ner på den undre kalken, där befruktningsorganen finns. Det berusade biet rumlar om där i flera minuter, och då tar det upp blommans pollen och stryker samtidigt av de pollenkorn biet förde med sig. Så blir det korspollinering över större områden.

7 En del orkidéer befruktas av kolibrier. De har djupa kalkar så att fågelns huvud måste beröra stämpeln med sin nya pollenlast och för att den skall ta med sig pollen till nästa blomma. Många av kolibriarterna har anpassat sina näbbar till en bestämd art och därmed säkras pollentransporten inom arten. En ytterst raffinerad form, för att bli befruktad har Biorkidén. Den nedersta delen av blomman ser ut som bakdelen av en speciell bi-art och har samma färger. För att förstärka dragningskraften, utsöndrar den också en doft som lockar bi-hannarna som kommer för att de tror att de får befrukta en hona. I sina försök att para sig får de pollen på sig och när de träffar på nästa biorkidé och gör samma försök, blir orkidéen befruktad. Många orkidéers frön sprids med vinden. De är så små att det går upp till st på ett gram. En enda frökapsel kan innehålla närmare 3 miljoner frön. Under den regniga perioden när omständigheterna är gynnsamma slungar frökapseln ut små moln av frön. Då dessa frön är små har de inget näringsförråd med sig. De är beroende att hitta en viss svampart där de landar. Svamparna förser dem med vitaminliknande näringsämnen. Där har vi en tredje part i kedjan. Ingen vet om svamparna får något i utbyte eller om den näring orkidén tar upp är en restprodukt. Sammanhangen är så komplicerade att mycket av dem fortfarande väntar på att bli utforskat. En sak är säker, förstör man den ena arten följer förstöringen flera arter och en näringskedja bryter ihop. Helt utanför temat Epifyter finns en annan märklig fortplantningsmekanism på den afrikanska steppen. Ett akacieträd blommar långt innan andra växter. Därför finns det inga pollinerande insekter. Problemet löses av giraffer! När de äter av bladen fastnar pollenkorn i hals och ansiktshår och bärs med till nästa akacia. Giraffer vandrar mycket, därmed sörjer de för ett gott genutbyte. Alla dessa epifyter som bor på ett träd kan naturligtvis bli ett hot mot träden när de tunga grenarna riskerar att brytas av. Några trädarter har uppfunnit försvarsmekanismer. En art släpper regelbundet sin bark för att bli av med sina tunga gäster. Andra har utvecklat substanser i sin bark som är frånstötande för epifyter. Akacia Cecropia har en bräcklig stam och den kan inte bära på en massa epifyter och klängväxter. Myrorna hittar säkra gömslen i cecropians ihåliga grenar och taggar. De lever av små näringsrika knölar vid cecropians bladfästen. Forskarna förmodar att cecropian utvecklar dessa knölar för detta speciella ändamål. Myrorna är intresserade att försvara sitt brödträd och störtar sig i stora mängder på en inkräktare oavsett om det är en insekt eller ett bladätande däggdjur som kunde skada deras träd. Inte bara det, kommer det några epifyter eller klängväxter för att bo i cecropian blir de bortstädade av myrorna. Cecropian behöver mycket ljus, den är snabbväxande. När den växer så snabbt blir den också skör. Därför har den nytta av sitt samlevnadsförhållande med myrorna. Epifyterna skulle ju stjäla ljus. De skulle tynga ner och knäcka de sköra träden. Cecropian överlevnadschans skulle därmed minska oerhört. Därför är det ändamålsenligt att ha myrorna som inneboende och ge dem mat. 7

8 Ta en titt i kryddhyllan, för där finns saker från regnskogen. Peppar, Piper nigrum En av våra vanligaste kryddor kommer från en buske i södra Asien. Den odlas numera i de flesta tropiska länderna. Svartpeppar skördas omogen och torkas i solen eller över eld. Vitpeppar är kärnan från den mogna frukten. Det röda skalet löser man i vatten för att få fram den vita kärnan. Medicinsk betydelse: ökar matlusten, fördriver bakterier, främjar blodomloppet och sänker feber. Chili, Capsicum frutescent även kallad Cayennepeppar. Chili är släkt med paprikan, den ca 3 cm långa frukten växer på buskar. Columbus lär ha hittat Chili i Sydamerika och tagit den till Europa och med tiden spreds den till kolonierna. Chili ökar aptiten, främjar blodomloppet och matsmältningen. Den är bra mot illamående och diarré. Chilin har konserverande egenskaper. Ingefära, Zingiber officinale är rotknölen av en planta. Den måste skalas innan den kan användas. Roten konserveras med kalk. Ingefära är den viktigaste kryddan i kinesisk matlagning. Omkring 800-talet kom den till Europa och blev mycket populär. Indien är största exportören av ingefära. Den ökar blodomloppet, främjar matsmältningen, svettdrivande och lindrar vid magbesvär. Te med ingefära är bra vid förkylning. 8 Muskot, Myristata fragrans är ingen nöt, den är kärnan av en frukt. Muskoten infördes kring år 800 av arabiska handelsmän. Ett bra muskoträd ger upp till 2000 fruktkärnor. Muskot är inte bara en fin krydda, den hjälper även mot illamående, menstruationsbesvär, stärker hjärta och mage, och i små doser vid försvagat vegetativt nervsystem. Den bör användas i små doser i större mängder kan muskot ge förlamningar. Kanel, Cinnamomum zeylanicum är barken från en buske som tillhör lagerbärsväxterna. Den finns i två arter, Ceylonkanel och Kinakanel som smakar olika. Kinakanelen omnämns i en kinesisk örtbok så tidigt som 2800 f Kr. Kanel är en mycket omtyckt krydda, men får också användning i rökelse och balsamiska oljor. Kanel har antiseptisk verkan, är kramplösande, hjälper mot gas och diarré och påverkar förkylning Nejlika, Caryophyllos aromaticus är starkt desinficerande, allmänt stimulerande, underlättar matsmältningen, den går utmärkt att bedöva tandvärk med när man tuggar på den. Nejlikans doft fördriver mygg och mal.

9 Regnskogen är en plats där naturen är som mest aktiv, där den har sin största mångfald och artrikedom. Fast regnskogen bara finns på ca 6 % av jordens yta finns där flera arter än på hela resten av vår jord. Där kommer du att möta sällsamma blommor och fåglar. Där finns en överraskning bakom varje träd. Det är ingen ogenomtränglig djungel. Nere i markplanet finns stigar som har trampats upp av vilt. Vegetationen på botten är glesare än du tror. Regnskogen är uppbyggd i flera våningar, varje våning är en egen biotop som har sina speciella invånare. Det är som ett gigantiskt höghus uppåt 80 meter högt. I toppskiktet blåser det och klimatet ändras efter rådande vind och solförhållanden. Där trivs solälskande blommor som tål olika temperaturer. I mellanskiktet blir klimatet mera balanserat, temperatur på omkring 27 grader ger ideala förhållanden för naturen att utveckla nya livsformer. En orörd regnskog har utvecklats under många miljoner år och den har på många ställen utvecklat arter som är endemiska, d.v.s. lokala. Även de olika beroendeförhållanden som uppstått kan vara specifika för varje område. Det är ett fint samspel som störs om man gör ingrepp i området. Bottenskiktet är ett mycket tunt lager av förmultnande löv och svart jord. Regnskogens näring finns i biomassan. Ett löv som faller förmultnar och återvänder i näringscykeln. Du som går i regnskogen kommer att hitta många vackra larver, baggar och växter du aldrig sett förut och plötsligen en växt du känner igen från fönsterbänken där hemma. Riktar du blicken uppåt förundras du över blomprakten längs trädens stammar och grenar. Där uppe finns mera ljus och därför har växterna sökt sig en plats närmare solen. Tonvis med bromelior, lianer som slingrar sig, mossor och lava ser du på de mäktiga trädens grenar och bland dessa växter finns insekter, ödlor och fåglar i tusentals olika former. Var och en är anpassad till sin våning i detta vildmarkshotell. Att gå i en regnskog är ett överdådigt äventyr Inte så som det skildras i en actionfilm det är ett äventyr på helt andra plan, en upptäcktsresa utan ände. Om Du vill se stora vilda djur är det enklare att gå till en djurpark, där kan de inte gömma sig som dem gör i regnskogen. Urinvånarna, indianerna, har levat i regnskogarna minst år och anpassat sig till livet där. De har, precis som växter och djur, varit en del av skogen och levat av den utan att förstöra den. Hos dem finns genom generationer nedärvd kunskap om växternas ätbarhet, om växters läkande kraft och vilka djur de kan jaga utan att utrota dem. Även indianernas livsvillkor förstörs om vi skadar regnskogarna. Drömmer Du om en vandring i en riktig regnskog? Det är möjligt utan risker. Den enda verkliga risken Du tar är att du blir smittad av en sjukdom som heter längtan - längtan att återvända. Vid alla större reservat och nationalparker finns stigar som andra gått före dig. Ofta finns guider som känner sin skog och kan visa var ett visst djur lever eller var en bestämd växt finns. Det är ett äventyr som ger outplånliga minnen. 9

10 Puman är oerhörd skygg, och svår att fånga på kort. Ozelotten (Felis pardalis) är en liten elegant katt. Den väger omkring kg och ser ut som en minijaguar fast ännu smidigare. Som de flesta kattdjur jagar den om natten. Maten kan variera från allt mellan agout, som liknar haren till insekter. Den föredrar att jaga på de öppnare delarna i urskogen. Dess utbredningsområde är från sydligaste USA till Sydamerika. Ozelotten var tidigare mycket hotad för sin fläckiga päls skull. Stammen ökar nu i reservatet. Jaguarundi (Felis yagouarundi) Kattdjur Vad vore natten utan katten? Barnens Regnskog i Monteverde, Costa Rica är hemvist åt flera kattarter. Jaguaren (Pantera onca) är den största av kattdjuren och den finns numera bara på tre platser i Costa Rica. Den är en bjässe som kan slå ner och dra iväg med en häst och kan som mest väga upp till 150 kg, men vanligast väger handjuren 60 kg och hondjuren 40 kg. Är en brunfärgad vildkatt som väger mellan 6-11 kg. Med sitt platta ansikte och sina runda ögon har den ett ovanligt utseende. De korta benen och den långa kroppen ger intryck att det är en blandning av katt och vessla. Jaguarundin är en av de mest sedda katterna i Latinamerika men vi vet lite om dess biologiska historia. Den jagar dagtid, fåglar och reptiler. Man har sett en jaguarundi som kunde hoppa nästa 2 m upp i luften för att fånga fåglar. Margaykatten (Feliz wiedii) ser ut som en långhårig ozelot, fast hälften så stor. Den väger mellan 3-5 kg. Den är en klättrare och har bredare tassar med mjuka rörliga tår. Jaguaren har en gång funnits i Alaska, numera finns den bara i Central- Sydamerika. Eftersom den är så stark kan den slå stora djur som bergstapiren (väger uppåt 400 kg) men för det mesta nöjer den sig med enklare byten som större ödlor, leguaner, sköldpaddor, fåglar och fisk. Skulle den få tag i ett vildsvin (peccary) är den ganska nöjd. Puman (Felis concolor) även kallad bergslejon är Latinamerikas näst största kattdjur. Hannen kan väga upp till 75 kg och honan 45 kg. Puman är något mindre än sin fläckiga kusin. Färgen är mellanbeige till mörkbrun och dess kropp är smidigare. Den har en lika varierande matsedel som jaguaren men dess jaktskicklighet är legendarisk. Puman kan ta offer som är flera gånger större än den själv. Den har funnits över båda amerikanska kontinenterna men nu finns några exemplar i Floridas berg och ett antal i vilda bergsområden i Central- och Sydamerika. I Monteverde har man hittat spår av två ex som länge och nyfiket hade gått bakom ett gäng fågelskådare. Det var nog inte för att äta dem, mest för att se vilka typer de var. 10 Mest förbryllande är att den kan vrida fötterna ett helt varv och, så att säga gå baklänges och det ger margayen möjlighet att jaga i träd där den hittar små apor, fåglar och reptiler. Spridningsområdet börjar i Mexiko, men förekommer mera i de evigt gröna skogarna i Centralamerika ända ner till Argentina. Enligt biologer är den det vackraste vilda kattdjuret. Lilla fläckiga katten (Felis tigrinna) väger 2-3 kg, hälften av vår vanliga huskatt. Man vet väldigt lite om dess historiska bakgrund. Den liknar margayen och är en utmärkt klättrare med extremt lång svans (ca 40 % av kroppslängden) som är en fin hjälp vid balansakter. Maten består mest av småfåglar och reptiler Den finns i norra Costa Rica till nordligaste Sydamerika. Tillvaron hos dessa kattarter är extremt hotad även då ingen längre köper pälsar av fläckiga kattskinn. Det är deras naturliga livsutrymmen som försvinner i allt snabbare takt. I Barnens Regnskog finns de och kan räddas från utrotning!

11 Naturen - människans apotek, en resurs för vår hälsa! En del forskare beräknar att det bör finnas mer än 1000 olika tropiska växtarter som kan vara möjliga botemedel mot cancer. De flesta läkemedel som framställs idag har en gång upptäckts i naturen. Forskare har sedan hittat de verksamma beståndsdelarna och kunnat framställa dem syntetiskt. Ett klassiskt exempel är fingerborgsblommans verksamma substans Digitoxin mot oregelbunden hjärtverksamhet. En klok gumma gav sina hjärtsjuka patienter en örtblandning som innehöll Digitalisblad. År 1775 upptäckte den engelske läkaren William Whitering hennes framgångar och tittade närmare på gummans blandning. Han fann att det måste vara fingerborgsblommans blad som gjorde susen. Idag framställs ämnet på kemisk väg. Den gör det möjligt för miljoner människor med hjärtbesvär att leva ett normalt liv igen. Det finns mycket att lära av naturfolkens läkekonst. Hos dem finns kanske lösningen för den civiliserade världen att bota sjukdomar vi idag står maktlösa inför. En indianstam i Peru tuggar en växt som kallas Yana Muco, den hindrar tandlossning. En del Sydamerikanska folkstammar dricker ett te gjort av blad från kokabusken. Erythoxylum Coca. Den lindrar smärta och höjdsjuka och skall också fungera mot depression. I Columbia vet man att Barasanafolket använder torkade och krossade fröställningar av outslagna liljor, Araceae, som ett naturligt P-piller. 11 I Kina produceras ett P-piller för män, goosypol, av oljan från det färska bomullsfröet från arten Gossypium barbadense. Kinin har räddat många liv. Det kommer från Kinabarkträdet Cinchona ledgeriana och är ett medel mot den fruktade sjukdomen Malaria. Medicinen har också förebyggande verkan. Senare har kemister framställt Kinoklorin på konstgjord väg. Naturen har överlistat kemisterna. En del malariastammar har anpassat sig och blivit resistenta mot kinoklorin. Nu måste man söka efter det naturliga kininet igen. I Perus Amazonaområdet används ofta blad från Chanca piedrabusken av indianerna för att driva ut gall- och njurstenar. Kenyanska medicinmän använder blad från en buske, Maesa lanceolata, för att bereda ett te som skall bota kolera. I Indien använder man de beska gula bladen från bockhornsklövern, Trigonella foneum-graecum för att lindra verkningarna av sockersjukan, diabetes Tidlösan, Cholcicum autumnale, har i den arabiska läkekonsten använts för behandling av gikt Växter inom släkten Vinca avger substanser som är verksamma mot barnleukemi, en sjukdom som för kort tid sedan ansågs vara dödlig. I Pakistan används destillerad sav från sandelträdet mot urinvägsinfektioner. Våra huvudvärkstabletter har en verksam substans Acetylsalicylsyra, den kommer från barken av Vide, Salix. Det bedövande medlet lignokain kommer från Spirean. De flesta av våra läkemedel har sitt ursprung i naturen. Även djurriket ger oss medicin! Kraftigt verksamma ämnen har upptäckts hos marina djur. Sjöharar och en del mjuka koraller avsöndrar ämnen som man hoppas skall bota cancer. Kinesiska naturläkare använder ett pulver gjort på myror mot reumatism. I Europa har man länge använt deras gift. Detsamma gäller för bigift som man tror botar reumatoid artrit. Pilgiftgrodan har man försökt mjölka på sitt gift för att framställa effektiva bedövningsmedel. Vid dessa försök upptäckte man att den slutar producera gift i fångenskap, förmodligen för att den inte har tillgång till källan, giftiga insekter, som den brukar sluka.

12 Bairds Tapir, en utrotningshotad art! Tapirus Bairds, heter den art som lever uppe i Barnens Regnskog i Monteverde. Den har ett utbredningsområde från södra Mexico till Ecuadors Pacifickust. Bairds Tapir är en bamse, sådär drygt 300 kg tung och mycket skygg. Den har ett mycket speciellt spår. Tapirens familjeförhållanden är numera kända, den härstammar från Perissodactyl. Samma härstamning har noshörningar och hästen. Tapiroider fanns redan för 55 miljoner år sedan, de strövade i enorma lövskogar som täckte Nordamerika och Eurasien. Någon gång under denna forntid delade sig arten i olika grenar. En av dem blev tapiren med den korta avsågade snabeln. 12 När människan koloniserade Amerika drog sig tapiren tillbaka till de djupa skogarna i Syd- och Centralamerika. Det blev artens räddning. Jorden förvandlades, bergskedjor uppstod och bromsade de fuktiga havsvindarna och skogarna torkade ut, stäpp och prärie bildades. Utvecklingen gjorde att det för 2-3 miljoner år bara fanns en tapirart i Nordamerika och en i sydöstra Asien. Till den amerikanska artens lycka bildades landbron mellan Syd- och Nordamerika. Tapiren kunde fly söderut när istiden kom. Denna art, som utvecklades för 55 miljoner år sedan, är på väg att försvinna i rasande takt för att skogen skövlas. Tapirens matvanor kräver ett stort revir. Den bryr sig inte om vilka växter som är gitftiga utan äter ca 300 olika växter varje dag. Därför får den inte i sig för mycket gift. En tapir behöver ca 30 kvadratkilometer stort revir med regnskogens mångfald. Tapirens skinn är hårt som ett traktordäck. När den blir angripen av en jaguar hinner den springa under några grenar och stryka av sig angriparen innan den får fäste. Dess kraftiga skinn användes förr till skosulor. Tapiren har varit ett åtråvärt jaktbyte, 300 kg välsmakande kött räcker ett tag. Det tjocka skinnet gav skydd mot pil eller spjutkast, men när geväret kom ökade faran för utrotning. Tapiren använder alltid samma stigar och vattenhål i sitt revir, det visste jägarna och behövde bara ligga på pass och vänta. När 300 kg förflyttare sig i regnskogen hörs det på långa vägar. De är enstöringar, men ibland lever de i mindre grupper. Då kommunicerar de med pipläten, visslingar och grymtningar. Deras språk är inte utforskat än. Man har hittat nya tapirspår i områden där de tidigare inte har funnits. Det tolkar folket som att antalet tapirer har ökat. Man är inte riktigt säker, men man tror att det finns mellan tapirfamiljer i hela området. I Barnens Regnskog fann vi spår efter en vuxen hona och en unge. Guiden berättade att det för lycka med sig, tyvärr sade han inte för vem, tapiren eller för oss. Tapirus Indicus lever på Malaysia. Tapirus Terrestris kallas Schabraktapiren och förekommer i Sydamerikas lågland. Tapirus Pinachace lever högt upp i Andernas berg. Mer än 30 arter av stora däggdjur har utrotats på den amerikanska kontinenten. Däribland finns mammutar, mastodonter, jättesengångare, grottbjörnar, sabeltandad tiger och en art av kamelen. De som levde ihop med dessa arter försvann på samma gång. Sådan är naturens gång.

13 Den kallas också sömngångaren för att den rör sig så långsamt och sävligt. Den sover ca tim/dygn, resten av tiden äter den blad och knoppar. När den skall flytta till ett annat träd blir det armgång i ultrarapid. Den kan vila hängande utan att använda energi. De kraftiga klorna fungerar som en krok att hålla sig med. Trögheten är ett försvar. När sengångaren hänger i en gren syns den knappt. Pälsen är överdragen av alger och det ger honom gott kamouflage. Den går färg i färg med omgivningen. Fiender som jaguar eller harpya (det är en stor örn) förväxlar den med en gren eller en lövruska. Sengångarens slöhet innebär flera fördelar. Den förbrukar knapp någon energi och därför behöver den inte äta lika mycket som andra livligare djur. Pälsen är ett eget litet ekosystem. Varje hårstrå har en liten fåra där algerna får fäste, förutom två olika blåalger lever malar och mängder av olika baggar där. Om pälsen ger gott skydd så gör huden det också. Den är mycket tjock. Skulle det bli ett sår läks det snabbt. Istället för att fly från sina fiender, som rovdjur, trädormar eller örnar, rullar den ihop sig till ett klot som nästan blir ogenomtränglig. Oftast ser fienden inte att det är ett offer, utan den ser något som mest liknar ett getingbo eller en växt som hänger i en gren. Det finns två arter sengångare, tre- och tvåtåiga. Båda arterna i Barnens Regnskog. Den tretåiga är liten, den väger kring 4 kg när den blir vuxen. Den lever i ett område som sträcker sig mellan Honduras i Centralamerika ända till Argentina. Den tvåfingrade kan bli upp till 9 kg tung, finns i Nicaragua och utbreder sig till Brasilien och Peru i söder. Lättjan är satt i system och förefaller vara riklig. Det berättas att sengångaren inte tömmer sina tarmar oftare än varannan vecka. Då klättrar den ner till marken, i samma makliga tempo. Sengångare är latast, långsammast, trögast och ändå bland de äldsta däggdjuren. Medan den hänger lodrätt på stammen förbereder sig pälsens invånare på att klättra ur den och senare lägga ägg i sengångarens spillning. När den sedan kommer tillbaka om 14 dagar, kan de nykläckta larverna stiga upp i djungelhissen och kretsen har slutits. När den får riktigt bråttom kan den kila iväg i nära 2 km per timme. Trögheten är ett försvar, sengångaren har överlevt i 60 miljoner år. De tillhör gruppen Edentata, de tandfattiga, och har samma härstamning som bältdjuret och myrsloken. 13 Indianerna som jagar sengångare vet att den hänger kvar om den skjuts med pil. De klättrar istället upp och sågar av grenen den hänger på. När sengångare ramlar till marken är den hjälplös och blir ett lätt byte.

14 Spindlar de nyttiga insektsätarna Om det inte fanns spindeldjur skulle insekterna översvämma jorden! Hittills har vetenskapsmän identifierat, mer än arter av spindeldjur. Det kan finnas över olika arter. De insekter som äts av spindlar varje år, väger tillsammans mer än alla människor på jorden. På en yta stor som en fotbollsplan kan det finnas mer än 2 miljoner spindlar. En del nattaktiva spindlar äter upp sina nät på morgonen. På det viset behåller de värdefulla proteiner. De flesta spindeldjur har lika många ben som de har ögon, 8 st. Bland spindlarna finns fantastiska ingenjörer. De är mästare på att klä sig och deras jaktmetoder är enastående och till gagn för oss människor, eftersom de äter insekter. Bland annat dödar de skalbaggar och gräshoppor som kan förstöra våra skördar. Även flugor och mygg som kan sprida sjukdomar står på matsedeln. Man beräknar att spindeldjuren förtär ca kg insekter på en yta stor som en fotbollsplan, årligen. Spindeldjur är inga insekter, de tillhör en grupp som kallas Arachnider. Antalet ben, 8 st, skiljer dem från insekter som mestadels bara har 6 ben. Det är den mest synliga skillnaden, men det finns flera olikheter, en är att många spindlar sköter om sina ungar. Till spindeldjur räknas: Skorpioner (1200 arter), Klokrypare (2 000 arter), Kvalster (ca arter) bland dem finns fästingen, och många andra arter, men framförallt det vi kallar för spindlar. De finns överallt i din omgivning. De är fantastiskt konstruerade och värda all respekt och beundran. De är ingenting att vara rädd för! Om det inte fanns spindeldjur skulle vi inte kunna hålla efter alla småkryp. 14 Vetenskapsmän delar upp spindeldjuren i två grupper, de som spinner nät och de som har andra jaktmetoder. Variationen av jaktmetoder är stor. Den för oss mest kända arten är den med nätet som vävs av en klibbig trådspiral på torra ekrar. När en insekt fastnar på de klibbiga trådarna springer spindel på ekrarna mot sitt offer. Endera väver de blixtsnabbt in sitt offer för att kväva det eller så sprutar de in ett snabbt verkande gift. Kastnätspindeln håller nätet mellan sina långa framben och väntar till ett lämpligt offer passerar förbi, då kastar hon nätet över bytet. Spindeltråden är en av de starkaste fibrer som finns. Den är starkare än stål. Kemister försöker att skapa ett liknande material. Med sin låga vikt och fantastiska styrka skulle tråden bli ett idealiskt material för olika områden som t ex skyddskläder, kanske som tågvirke eller som sytråd vid kirurgiska ingrepp. Bland spindeldjur som inte spinner nät finns många varianter. Gisselskorpionen är en spindel som bara har sex ben. Den har ombildat sitt främre par till känselspröt. När den känner att ett offer kommer i närheten sprutar den en syra som är lik ättiksyran och dödar sitt offer. Bolas-spindel arbetar som en cowboy. Först avger den ett doftämne som lockar nattjärilar. Sedan spinner den en tråd med ett klibbigt klot i ändan. När en fjäril har lockats av dofter svingar den sin tråd som en lasso och fångar sitt offer med den. Vattenspindeln tillbringar sitt liv i en bubbla under vatten. Den går regelbundet upp till ytan och fångar luft med sina håriga bakben för att släppa ut den i sitt undervattenshem. Den lever, parar sig och föder sina ungar i sitt luftnät under vatten.

15 Fladdermöss Fladdermöss är en mytomspunnen djurgrupp. Många förknippar dem med sagor, häxbrygder, svart magi, vissa finner dem motbjudande och otäck medan många andra fascineras av dessa mörkrets och luftens härskare. Det är många som ryser när man talar om fladdermöss, men i själva verket är dessa nattliga flygare mycket nyttiga varelser. En del pollinerar nattblommande växter och andra hjälper till att hålla balans bland insekterna när de livnär sig på dem. Det kan rentav vara en välgärning om de minskar antalet moskiter. Fladdermöss är däggdjur och har precis som vi hår och varmt blod och de diar sina ungar. Det finns några som tror att fladdermössen är närmaste släktingar till oss, människor. Deras skelett liknar människans, men det finns några olikheter. Den mest markanta är det förlängda handbenet. Fladdermössen söker mat i naturen. Mörkret skyddar dem mot rovfåglarna. För att hitta i mörkret har de utvecklat ett eko-ljud som liknar radarn. Liknande system finns hos valar och delfiner. De är långt ifrån blinda, det finns en del som har stora ögon och gott mörkerseende. Forskarna i Barnens Regnskog upptäckte att en del undvek de hårtunna nylonnäten som var uppspända för att fånga dem. En sensationell upptäckt gjordes i Barnens Regnskog, man hittade ett antal blekansikten i skogen. Det är Phylonderma stenops, blekansiktad fladdermus. Tidigare har man 15 bara hittat en individ av denna art i Costa Rica. I Barnens regnskog fann man 4 exemplar. Den mest mytomspunna arten är vampyren. De har sylvassa framtänder som fungerar som en stilett att rispa ett sår i offrets hud så att blod sipprar fram. Några droppar räcker till en måltid. Människorna skyddar sig med nät över sängen för vampyren kan ha rabies. Det är värre för boskap och andra däggdjur. Om det är många vampyrer kan det bli plågsamt och ta mycket krafter. I Costa Rica finns 108 arter av fladdermöss, bara tre av dessa är blodsugande arter. De övriga 105 arterna har liknande matvanor som många fåglar. En del äter insekter, som mygg och knott. Den servicen är uppskattad av många. Vi som har upplevt dessa små surrande plågoandar är tacksamma att det finns någon som minskar antalet. Andra arter är specialiserade på frukt och då gör de skogen en nyttig tjänst. De plockar snabbt i sig frukter med kärnor och fladdrar iväg. För att slippa flyga med så mycket barlast smälter de maten snabbt och släpper de osmälta kärnorna i backen. På detta sätt sprider de frön och kärnor långt ifrån moderträdet där de har större chans att bli ett nytt träd. Den långtungade fladdermusen hjälper naturen på sitt sätt. När den suger nektar får den pollen på sin päls och sedan flyger den till nästa blomma och befruktar den med pollenet. Det finns flera arter som livnär sig på nektar, en del blommor har anpassat sig till detta och skulle försvinna om inte fladdermössen fanns. Det finns också en tyngdlyftare bland fladdermössen. Den kan fånga och lyfta grodor, ödlor och andra smådjur som väger mer än den själv.

16 En Regnskogshistoria om fikon och fikonsteklar Av Ola Jennersten Fikon är frukter som många människor tycker om att ha på julbordet. Det är en plommonstor liten skrynklig sak med många frön. Fikonet, liksom andra frukter, är förpackningen till växtens frö. Det är den som skall locka fåglar och djur att äta upp fröna och sprida dem bort från den plats där trädet eller busken växer. Det finns väldigt många arter av fikon och en stor del kan man hitta i de tropiska skogarna, där fikonfrukterna är mycket populära som mat till många av skogens vilda djur. Vår historia börjar dock långt innan fikonen lockar till sig fåglar och däggdjur. Den börjar när en liten stekel precis har lämnat ett fikon för att bege sig ut på egna äventyr och handlar om den fantastiska pollinationen av fikonblommor. En fikonblomma ser inte ut som en vanlig blomma utan mer som en rund boll där blommans ståndare och pistiller finns inuti bollen. Därinne kan man också finna en mycket liten insekt, en stekel som samarbetar med växten på ett helt otroligt sätt! Ungefär så här går det till: En stekelhona med befruktade ägg flyger omkring i skogen och letar efter ett fikusträd som blommar. Eftersom blomman ser ut som en boll gäller det för den lilla stekeln att komma in i bollen, och det är minsann inte så lätt. Blomman har en mycket liten ingång och därigenom kämpar sig stekelhonan. Ingången är så trång att stekeln ofta tappar båda sina vingar och sina ben när hon försöker att ta sig in. Väl inne i blomman letar stekeln upp blommans honliga delar, pistillerna, som bildar en matta inne i bollen. Det finns två olika slags pistiller, en med kort stift och en med långt. Det är igenom detta stift som honan försöker lägga sina ägg. Ungefär samtidigt som hon lägger ägg tar hon fram pollenkorn ur en ficka på sin kropp dem har hon samlat från den blomma där hon föddes och placerar sedan kornen på pastillen. Hon befruktas med det frö som hennes larv senare skall äta upp! 16 Men historien är inte klar med det. Det är bara när stekeln lägger ägg i de kortstiftade pistillerna som ägget hamnar på samma plats som fröna. När hon lägger ägg i de långstifade pistillerna hamnar ägget långt ifrån fröet och larven kommer inte åt fröna. Det betyder att stekeln ordnar så att vissa frön blir mat till hennes egna larver men också att det utvecklas frön i frukten som inte blir uppätna! Det kan man kalla samarbete. Larverna äter sig snart stora och efter en tid börjar det kläckas stekelhannar och stekelhonor i blomman. Hannarna, som saknar vingar, letar reda på honorna och parar sig med dem. När det är gjort, letar honorna reda på en ståndare som vid denna tid har tillverkat massor med pollenkorn. Hon samlar ihop pollen och stoppar in dem i sin ficka. Nu är det dags att lämna blomman och hon flyger sin väg. När hon lämnat blomman kommer det frisk luft i bollen och då vet fikonet att det är tid att mogna. Snart fylls trädet med olika arter av fåglar, däggdjur och till och med ödlor som väl låter sig smaka av frukterna. Fröna skadas inte av att hamna i djurens magar utan följer med spillningen ut och kan sedan börja gro och en dag finns det ett nytt träd i skogen. Den lilla stekelhonan har då alla redan hittat ett annat blommande fikonträd och vår historia kan upprepa sig igen. Många av regnskogens växter och djur är beroende av varandra på liknande sätt men fikonträdet och dess steklar tillhör nog världsmästarna när det gäller samarbete. Det är lätt att förstå att om man tar bort stekeln eller trädet eller något av djuren som sprider fikonfukterna så faller hela systemet sönder som ett korthus och det blir omöjligt för de andra att fortsätta leva. Vidare är det ju inte bara skogens djur som tycker om fikon. Det är också en av många produkter från tropiska områden som människan använder. Det är därför inte bara skogens djur och växter som är beroende av att de tropiska skogarna inte förstörs. De tropiska skogarna är också livsviktiga för oss människor. - Tänk på det nästa gång du äter ett fikon. Ola Jennersten som skrivit denna artikel är biolog och stora kunskaper om regnskogarnas ekologi och betydelse. Bland annat har han också besökt Monteverde där Barnens Regnskog ligger.

17 Quetzalens fjädrar lyser, så vackert att man nästan ryser Denna vers finns i läseboken för nybörjare. Lågstadielärarna är lyckliga, äntligen finns ett ord som börjar med Q. Quetzalen är en oerhörd vacker fågel med skimrande blågröna täckfjädrar och en knallröd buk. För oss i Sverige är det en ganska nyupptäckt fågel. För 30 år sedan stod ett uppstoppat exemplar på Naturhistoriska Riksmuseet med skylten troligen utrotad på sockeln. Quetzalen har en utgammal historia, den är en helig fågel, och en del av guden Quetzalcoatl. Om en indian dödade en Quetzal blev han också dömt till döden! Indianerna fångade Quetzaler och tog en av fågelns 70 cm långa stjärtfjädrar för att ge till sin hövding. Det var bara hövdingen som fick bärs fågelns fjädrar i sin skrud. När den vite mannen kom till Amerika och ställde till med massaker band indianerna flög alla Quetzaler till slagfältet för att vaka över de döda. Av indianernas spillda blod fick Quetzalen sina röda bröstfjädrar förtäljer sägnen. Quetzalfjädrar var maktens symbol, den vite mannen sköt fåglarna för att sända hem uppstoppade exemplar och fjädrar, det blev mode i Europa att ha en fjäder i hatten. Länge trodde man att Quetzalen var utrotad. När man trängde allt längre in i urskogen återupptäcktes den. Den häckar bland annat i Barnens Regnskog i Costa Rica. Den för ett grannt skådespel när hannen visar sina flygkonster för att imponera på honan. Avocadofrukten sväljs hel, sedan flyger fåglarna till en undanskymd gren och smälter fruktköttet, sedan spottar han upp kärnan och sår på det sättet ett nytt träd på platsen. På så sätt har fågeln bidragit till spridningen av lagerbärsväxter. Det är bara hanen som har de långa stjärtfjädrarna och de kan ställa till besvär när han hjälper till att ruva äggen. Boet finns i en ihålig stam, när han flyger dit och vänder på sig upptäcker han att stjärten hånger utanför. Därför har man tidigare trott att det alltid är två fåglar i samma bo, en vars stjärtfjädrar tittar ut och den andre vars huvud syns. De ny kläckta ungarna matas med insekter, små ödlor och annan köttdiet så de kan växa snabbt. Efter en tid övergår de till att endast äta avocadofrukter. Avocadon tillhör lagerbärsväxterna och finns i många olika arter. De olika arterna mognar vid olika tidpunkter, därför tvingas Quetzalen att vara på ständig vandring. För att klara detta är det nödvändigt med den proteinrika kosten ungarna får. När ungarna har växt färdigt måste de först lära sig hur man äter avocado. 17 Detta är ett av naturens finurliga sätt att sprida frön genom den samverkan som finns mellan fågelns diet och hur den äter. På en del platser i regnskogen kan man plötsligt hitta en hel dunge lagerbärsträd för att Quetzalen har använt samma plats under en längre tid. Med hjälp av små radiosändare har man pejlat in fåglarnas flyttning och upptäckt att den har ett regelmässigt mönster för sitt matsökande. På våren häckar den i Costa Rica på den sidan som vetter mot Stilla Oceanen, under resten av året drar de alltefter längre norr och österut mot atlantsidan. Därför är det viktigt att skydda stora områden där Quetzalen finns. Ett uppmätt området där samma fåglar pejlades in var mer än 50 kvadratkilometer stort!

18 Näsbjörnen, den ofrivillige ungkarlen i regnskogen. Näsbjörnar har ett utpräglat familjeliv, men inte deras handjur. Hannarna är ungkarlar hela livet. De träffar sin hona en gång för att para sig, sedan jagas de bort av honan och återvänder till ungkarlsflocken. Honorna bygger ett bo högt uppe i ett träd, där de är säkra för sina fienden. När ungarna blir stora nog för att kunna lämna boet återkommer den stolte fadern för att se sin avkomma. Man tror att han gör det, för att känna igen sina ungar så att han undviker att fria till sina egna döttrar När hanen kommer till honorna uppför han sig underdånigt och börjar ivrigt att putsa deras pälsar. Efter parningen körs hanen bort från skaran och honorna börjar bygga bo i palmkronorna. Efter 75 dygn föder honan 2-6 ungar, som väger ca 200 gram. Honan vårdar dem omkring 6 veckor tills de väger ca ½ kg, sedan är det dags att lämna boet och gå ner till marken för att ansluta sig till flocken. Honorna och deras ungar håller ihop i grupper upp till 15 individer. Det finns starka sociala band mellan dem, det kan hända att en unge tillåts att dia en annan hona. De sociala banden är en nödvändighet eftersom flocken inte har hannar som skyddar den. Sammanhållningen gör att näsbjörnarna kan ta sina ungar till marken långt tidigare än andra halvbjörnar kan göra. Länge trodde forskarna att samarbetet berodde på att honorna var släkt med varandra, men senare upptäcktes att även obesläktade honor tas upp i gemenskapen. De putsar varandra och fostrar sina ungar gemensamt. Denna barnvaktstjänst ger dem mera tid att söka föda, och det ger arten bättre överlevnad. Hannarna jagas ilsket bort av honorna, för det finns eventuellt en risk att hannarna kan bita ihjäl sina ungar. Honorna visar alltid aggressivitet mot hannar, utom på förvåren då de låter en hanne komma nära flocken. 18 Reviret för en näsbjörnsgrupp är omkring en kvadratkilometer. Olika gruppers revir gränsar till varandra, därför händer det att olika flockar möts. När de möts börjar de ivrigt putsa varandra. Annat är det med hannarna, de markerar sina revir genom att gnida buken mot träden och kommer det någon främling för nära kan det bli ett rejält slagsmål. Näsbjörnens matsedel innehåller allt som går att äta. Frukt, insekter, spindlar mm och ibland slinker det ner några ödleägg eller grodor. Den är ganska lik vår svenska grävling. Näsbjörnen är väl utrustad för livet i träden, de kraftiga frambenen med långa klor som de kan vinkla och få ett stadigt grepp när de tar sig nedför en trädstam med huvudet före. Den långa svansen används som balansstång när de klättrar. Klorna och den långa rörliga nosen är utmärkta instrument i jakten på föda. Ett gott luktsinne hjälper dem att finna födan.

19 Barnens Regnskog arbetar för att det skall finnas många gröna skogar som ett bälte runt vår jord. De blir ett hem för den biologiska mångfalden och ett arv till framtida generationer. Vi bedriver även utvecklingsprojekt som finansieras till 80% av SIDA. Det är projekt som kopplas till målet att rädda regnskog. COSTA RICA Monteverde Den första Barnens Regnskog startades i Costa Rica. Monteverde är en liten by vid Tilarán-bergens sluttningar. Där finns fortfarande orörda regnskogsområden. Tropical Science Institute (TSI) hade 1985 ett 4000 ha litet reservat som hotades av att skogen utanför skövlades. Reservatet var för litet för att de stora däggdjuren skulle kunna överleva om ingen skog fanns kvar utanför det skyddade området grundades Barnens Regnskog för att hjälpa både TSI och det nya Monteverde Conservation League (MCL) att utvidga det som kallas Monteverde Cloud Forest Reserve. Inom 2 år hade reservatet utvidgats till ha, främst tack vare Barnens Regnskogs insamlingar. Idag är reservatet mångdubbelt större. Föreningen Barnens Regnskog växte, och 1989 beslöts att MCL skulle friköpa regnskog helt i egen regi och bilda den första Bosque eterno de los niños - Barnens Eviga Regnskog. I det köpta området (1 658 ha från början) fanns också mindre kalhyggen, vilka kunde restaureras med hjälp av SIDA-bidrag. Således startades en plantskola för att driva upp inhemska trädarter, som även användes för att plantera vindskydd kring betesmarkerna och skogskorridorer mellan olika områden hade 75 kilometer korridorer planterats! Totalt har Barnens Regnskog i Monteverde blivit 300 kvadratkilometer stor, och den ingår i ett skyddat, större (1100 kvadratkilometer) område: Area Conservacione de Monteverde. Förutom plantskolan satsades på miljöutbildning, forskning, bevakning och lokalt utvecklingsarbete. I den lilla strömlösa byn San Louis byggdes, med Barnens Regnskogs hjälp, ett litet elverk. Material och en del av lönerna betalades med bidrag från SIDA, resterande arbete gjorde byborna utan lön. Elverkets turbin drivs med vatten från en bäck i regnskogen. Så länge skogen är intakt regnar det, så länge det regnar drivs turbinen, så länge turbinen drivs får man ström. De boende skyddar därför sin skog. Ett liknande elverk har byggts i San Gerardo, på andra sidan av Barnens Regnskog. Detta elverk försörjer en forskningsstation och en övernattningslokal, vilket ger lokalbefolkningen inkomster. Detta är således ännu en strategi för att rädda regnskog! En annan är alternativa och uthålliga odlingsformer. Guanacaste och bron till Rincon I nordvästra Costa Rica ligger Guanacaste och Santa Rosa nationalparker. De bildar en enhet som består av mangroveträsk, torr tropisk urskog och låglandsregnskog. Pasmompa är ett 1163 ha stort område i östra utkanten, bestående av bergsregnskog och som friköpts av Barnens Regnskog. 5 km därifrån finns dessutom Rincon-parken. I det mellanliggande området finns en del urskog kvar, vilken utgör en viktig reträttväg för djuren under torrperioden och som dessutom skapar en möjlighet till genutbyte. Denna korridor är hotad av behovet av utvidgade betesmarker. Nätverket bidrar därför med pengar för att kunna friköpa denna viktiga bit skog. Friköpen sköts av professor Daniel Janzen som tidigare skapat reservatet Santa Rosa, och jordägarna får hjälp med att antingen köpa annan mark eller att etablera en annan verksamhet än boskapsuppfödning. En del får även arbete inom Guanacaste National Park Service. OBS! Bron är klar, nu utvidgar vi området intill bron, eller breddar bron! ECUADOR Jatun Sacha ( Den stora skogen, på quichua-indianernas språk) ligger i det övre Amazonas-bäckenet, och projektet bedrivs av Fundacion Jatun Sacha, en lokal organisation med ett mycket gott samarbete med Quichua indianerna. Man bedriver också utbildning i agroforestry och återbeskogningsprojekt. En plantskola som ingår i projektet, hjälper befolkningen att plantera träd för nyttobruk; man behöver ju brännved och timmer. Området anses vara Central- och Sydamerikas artrikaste område, och här bedrivs en omfattande biologisk forskning. Guandera och Bilsa är två andra, mindre, reservat som bedrivs av Jatun Sacha, och som skapats av Barnens Regnskog och nätverket. Guanderra ligger i Andernas bergskedja och Bilsa är ett område med kustregnskog. Bilsa är en av de sista låglandsregnskogarna i Ecuador. Här kan du läsa mer om Bilsa, och Guandera. GUATEMALA Sierra de las Minas I samarbete med den lokala organisationen Defensores de la Naturaleza ska ha bergsregnskog friköpas. Det är ett internationellt projekt där flera organisationer deltar. Inom området lever två indianstammar, Kekchis och Pocomchis. THAILAND Khao Noi Chuchi Bedrivs av vår engelska systerorganisation, för att rädda Thailands sista låglandsregnskog. Här återupptäcktes den blåhövdade juveltrasten, som ansågs vara utrotad. BELIZE Rio Bravo Ett projekt som bedrivs av vår amerikanska systerorganisation, Save the Rainforest, tillsammans med Earth Birthday Project. Inom Rio Bravo bedrivs intensivt utbildningsarbete av lokalbefolkningen, och vi har nu skyddat ha regnskog. 19

20 Barnens Regnskog bildades till följd av en idé som kläcktes av några elever i Fagerviks skola De sa: Vi kan väl köpa regnskogen för att skydda den? Barnens Regnskog är en ideell förening som skall sammanföra och inspirera människor i kampen att rädda tropiska skogar och hotade miljöer omkring dem. Föreningens ändamål är att samla in pengar för friköp av hotade urskogar. Detta friköp skall alltid ske på frivillig överenskommelse mellan köpare och säljare. Friköpet måste innebära att den som säljer ges annan meningsfull möjlighet att leva. Det första målet blev att utvidga ett reservat i Monteverdes molnskog i Costa Rica. Vi ville säkra livsutrymmet för jaguaren, puman och tapiren men framför allt den nästan utrotade quetzalen, Inkans heliga fågel. Inom 2 år hade hektar räddats och idag är reservatet över hektar stort och bildar en landbrygga mellan andra reservat. Barn från 44 länder har hjälpt till att rädda denna skog som officiellt heter Bosque Eterno de los Ninos, Barnens eviga skog. Den har utsetts till biosfärreservat av UNESCO. Arbetet har fortsatt med flera projekt i Costa Rica, Guatemala, Belize, Ecuador och Thailand. Barnens Regnskog är en öppen ideell förening, som endast samarbetar med etablerade organisationer som är väl förankrade hos lokalbefolkningen och landets regering. Organisationerna måste ha program för inköp av regnskog, arbeta med miljöutbildning, regional utveckling och skogsplantering. Vi ställer krav på våra mottagare. Vi vill inte bara skicka pengar och hoppas att de används för sitt ändamål. Alla köp av regnskog från de privata ägarna skall ske genom frivilliga överenskommelser och i fullt samförstånd. De boende i området får bo kvar! De som säljer sin skog använder sina pengar för att köpa bättre jordar eller starta en liten rörelse. Den friköpta skogen registreras som reservat eller nationalpark, och den lokala organisationen blir legal markägare. administration, betalas med medlemsavgifter, sponsorer och bankräntor. Eftersom vi finansierar skogsplantering, utvecklingsarbete och forskning med bidrag från SIDA granskas vårt arbete av auktoriserad revisor. Barnens Regnskog har grundat ett internationellt nätverk, International Children s Rainforest Network (ICRN), med medlemsorganisationer i England, Japan, Tyskland, Kanada och USA. Syftet är att gemensamt stödja adopterade projekt, för att uppnå en hög effektivitet och stabilitet. Vi har alla gemensamma riktlinjer. Systerorganisationer eller de som vill bli det måste arbeta enligt våra riktlinjer: Ideella, politisk och religiöst oberoende. Målet är att samordna de olika gruppernas insatser för att åstadkomma synliga resultat. Överenskommelser skall vara frivilliga mellan organisationerna. Varje organisation har rätt att driva egna projekt om dessa är i Barnens Regnskogs anda. I nätverket skall erfarenhetsutbyte vara ett av målen. Ideella, politisk och religiöst oberoende. Målet är att samordna de olika gruppernas insatser för att åstadkomma synliga resultat. Det räcker inte med att bara köpa skogen, det måste finnas ett program för framtiden. I ett projekt vi stöder skall det finnas en del andra komponenter. Plantskola och återplantering. Utbildning av lokalbefolkningen om de ekologiska sammanhangen. Utvecklingsarbete för att få fram ett uthålligt bruk av markområden som redan har avverkats. Framtida planering av skyddet för att bevara de områden som friköps. Att ha medlemmar är inget självändamål. Medlemskåren är föreningens forum för att kunna sprida mer upplysning om miljön. Medlemsbladet skall innehålla allmänna uppgifter om föreningen och sprida kunskap om tropiska skogar och andra miljöfrågor. Kostnaderna för den verksamheten måste bestridas med avgiften, inga insamlade pengar får användas till detta. Därför kommer medlemsbladet att behålla sin enkla utformning. Urskogen är politisk och religiöst oberoende. Den berör oss alla och vår jord. Föreningen Barnens Regnskog är naturligtvis öppen där var och en som delar vår målsättning får vara med. Den lokala organisationen som friköper och förvaltar området skall bedriva utbildnings- och upplysningsverksamhet som behövs för att rädda områden som skall skyddas för framtiden. Utan sådan verksamhet är köpet ingen säkerhet mot skövling. Men redan hemma hos oss börjar vi med att försöka skydda det gröna bältet runt vår jord. Vi arbetar aktivt för att påverka människor i dessa frågor och för att politiker ska reagera. Att samla namn på protestlistor är en del av det. Att få folk att sluta köpa saker som är gjorda av tropiskt timmer som inte är FSC märkt ser vi som ett viktigt mål. Våra stadgar föreskriver att högst 5% av insamlade medel får användas för driftskostnader. Barnens Regnskogs erhöll Barnens Regnskog miljökampens Nobelpris : Goldman Environmental Prize för sitt arbete i Europa. Det är världens största miljöpris till gräsrötter. Pristagare för Afrika samma år var Wangari Mathai, som senare fick Nobels fredspris. Vi har också fått Miljöpartiet de grönas miljöpris 1990, Året runts miljöpris 1990, SVD:s pris för sociala uppfinningar 1990, The Body Shops Svenska AB:s stipendium Moroten 1999, varit finalister i Kunskapspriset 2003 och 2004 samt erhöll 2:a plats i Terre de femme 2008.

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

4.2 Vad är träd bra för?

4.2 Vad är träd bra för? AGROFORESTRY 4.2 Vad är träd bra för? Dela upp eleverna i grupper och tilldela varje grupp varsin del av trädet som de får tillverka förslagsvis i papper eller kartong. Dela upp trädet i delarna; stammen,

Läs mer

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva

Vuxen 1. Barn 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga. X. Den kan simma. 2. Den kan gräva Vuxen 1. Vad stämmer INTE på en Tvestjärt? 1. Den kan flyga X. Den kan simma 2. Den kan gräva Barn 1. Fladdermusen flyger på natten, men vad äter den? 1. Den suger blod från människor X. Sorkar och möss

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se

Lill-Skansens djur. (Så fort alla djuren fotats fyller vi på) www.skansen.se Lill-Skansens djur. Här presenterar vi de djur som finns inne på Lill- Skansen. För att besöket ska bli så bra som möjligt är det bra om du lär dig känna igen så många djur som möjligt. Foton: Anders Bouvin

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta

MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR. Utställningsfakta MAMMUT ISTIDEN ÄR HÄR Utställningsfakta Tre kilometer - på höjden! Så tjock var den, inlandsisen som låg som ett tungt vintertäcke över norra Europa för tiotusentals år sedan. Nu är den tillbaka. Istiden

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

30 frågor om djur. 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m

30 frågor om djur. 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m SIDA 1 Trygg-Hansa presenterar: 30 frågor om djur 1. En fullvuxen giraff kan bli över fem meter hög. Hur lång är halsen? A) 2 m B) 2.5 m C) 3 m 2. Vilken är den enda plats i Europa där det fortfarande

Läs mer

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig.

men - du får inte skada stängsel och. du måste stänga grindarna efter dig. EKOLOGI ALLEMANSRÄTTEN I Sverige får man röra sig fritt i skog och mark. Man får också plocka svamp, bär och blommor, även om man inte äger marken som de växer på. Detta kallas för allemansrätten. Men

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden

Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

443-419 miljoner år före nutid

443-419 miljoner år före nutid Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial

Tror du på vampyrer? Lärarmaterial sidan 1 Författare: Daniel Zimakoff Vad handlar boken om? Boken handlar om Oskar och hans familj som är på semester i Rumänien. Oskars kompis Emil är också med. De bor hos Ion som har en hund som heter

Läs mer

Se sortimentet till våra populära gåvokort! personally.se godrelation.se merryxmas.se

Se sortimentet till våra populära gåvokort! personally.se godrelation.se merryxmas.se Se sortimentet till våra populära gåvokort! personally.se godrelation.se merryxmas.se Gåvokort har idag blivit det populäraste sättet att ge bort julgåvor till kunder och anställda. Många års erfarenhet

Läs mer

ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET

ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET ÄVENTYR I TROLLSKOGEN KONSTVERKET ÄVENTYR I TROLLSKOGEN 1. Trollen är skickliga på att ta sig över hinder i skogen. Hur kan ni ta er över en sten, en stor gren eller ett omkullfallet träd? 2. Trollen tycker

Läs mer

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga.

Filip i djurparken. Kapitel 1. Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte. Hajar är farliga. Kapitel 1 Vad är rätt och vad är fel? Sätt kryss på rätt streck. rätt fel vet inte Hajar är farliga. Ju vassare tänder hajen har desto farligare är den. Filip har fotograferat en haj. Filip tycker om att

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten

Ali, Sara och Allemansråttan. - En saga om allemansrätten Ali, Sara och Allemansråttan - En saga om allemansrätten Stiftelsen Håll Sverige Rent Juni 2014 Författare: Ann-Christin Björnfot, Håll Sverige Rent Illustrationer: Fia Sjögren Grafisk form: Ida Holmberg,

Läs mer

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder

Läs mer

Stora öron och långa fingrar

Stora öron och långa fingrar Stora öron och långa fingrar 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. En plats där ett djur bor är djurets Ökenräven har stora öron för att Fingerdjuret bor på Fjällugglan har Havsleguaner Japanska

Läs mer

BIOLOGI = Läran om det levande

BIOLOGI = Läran om det levande Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid

Läs mer

Ordspråk och talesätt

Ordspråk och talesätt Ordspråk och talesätt Namn: VT-06 Ordspråkets historia De äldsta ordspråken tros vara 4000-5000 år gamla och stammar från en forntid då språket ännu inte kunde uttryckas i skrift. Många av ordspråken var

Läs mer

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad

Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer. Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Utvecklingen av elevers förståelse av ekologiska processer Gustav Helldén LISMA Sektionen för lärande och miljö Högskolan Kristianstad Erfarenheter från undervisning på olika stadier Grundskola och gymnasium

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål...

Malmö Naturskola FISKAR. Innehållsförteckning. Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... Malmö Naturskola FISKAR Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Abborre... 2 Gädda... 2 Mört... 3 Ruda... 3 Id... 3 Torsk... 5 Ål... 5 1 Abborre Abborren är en av de vanligaste fiskarna i Sverige.

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: En ekorrunge blir tagen, från boet, av en kråka. Ekorrungen sprattlar för att komma loss, och kråkan tappar den. Ekorren landar på trappan, utanför en familjs hus.

Läs mer

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index:

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index: Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com Index: 1.0 Vad är det här för handledning? 1.1 När tvångsmata? 1.2 Är det svårt att tvångsmata en

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Blixten och hans Vänner kapitel 5

Blixten och hans Vänner kapitel 5 Kapitel 5 I vilket Blixten möter Jaja och Nänä. Det blixtrade till i Idériks gröna huvud. "Jag fick en ny idé", ropade han. "Vi gör om hela museet till en djungel! "Ja", skrek Idérika, "med träd och blommor

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Gör det enkelt och roligt att leva sunt.

Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Sida 1 av 5 Email not displaying correctly? View it in your browser. GreppaLivet nyhetsbrev nr 6-2011, augusti. Gör det enkelt och roligt att leva sunt. Augusti! Sommarfrukost! Vad är väl mera sommar än

Läs mer

Kulturskillnader en ovärderlig resurs

Kulturskillnader en ovärderlig resurs Kulturskillnader en ovärderlig resurs Barn springer skrattande omkring på torget. Stånd är slarvigt uppsatta var som helst det finns plats och säljer allt från grönsaker och frukter till tvättmedel och

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012

Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Grön Flagg Tema Närmiljö 2011-2012 Våra 5 mål Vi ska lära oss vad som gäller Allemansrätt Vi ska kunna hitta med hjälp av kartor och GPS Vi ska lära oss om vad man kan göra i naturen Vi ska lära oss vad

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Kommunikation genom fåglar

Kommunikation genom fåglar 1 Kommunikation genom fåglar Ett projekt med femårsavdelningen 2009-2010 Dokumenterat av Ann-Christin Andersson & Therese Andersson Frejaparkens förskola 2 Vad säger läroplanen? Lärandet skall baseras

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013

Växter i sötvatten. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013 Växter i sötvatten Innehåll Andmat... 2 Fräken... 2 Gul svärdslilja... 2 Kabbeleka... 3 Kaveldun... 4 Näckros... 5 Säv... 6 Vass... 7 Pilblad... 8 Vattenmynta... 8 Vattenmöja... 8 1 Andmat Andmat är en

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

E-mail Apache Patio Hot Peppers 69:-

E-mail Apache Patio Hot Peppers  69:- Du kan redan nu förhandsbeställa våra ekologiskt odlade plantor. Uppdragna från ekofrö i det natursköna Karlskoga, Värmland. Tillgången är starkt begränsad. Plantorna skickas per post så snart frostrisken

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir

Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir Växthus spinnkvalster Angriper de flesta växtslag. Trivs bäst i varmt och torrt klimat. Övervintrar som befruktade dvalhonor, ändrar färg blir rödaktig. Nyttodjur Phytoseiulus persimilis Lever endast av

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

7 Etologi hur gör djur?

7 Etologi hur gör djur? 7 Etologi hur gör djur? 7.1 1 En etolog studerar beteenden 2 Studera ett husdjur 3 Även små djur beter sig 4 Rädda sig den som kan 5 Vart flyttar fåglarna? OH1 Fåglarnas flyttningar 6 Olika typer av beteenden

Läs mer

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert

Upptäck naturen! 3. Naturens konsert 3. Naturens konsert På våren och försommaren sjunger fågelhanarna. De lockar till sig honor och hävdar revir genom att sjunga. Honorna väljer kräset den som sjunger mest och bäst. Senare på sommaren tystnar

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Välkommen till vår skog!!!

Välkommen till vår skog!!! Välkommen till vår skog!!! Lär Dig mer om den svenska vildmarken och de stora rovdjuren!! Du kan hälsa på de olika rovdjurens hem och se vad de gör och äter!!!! Ha det så kul!! Lodjur Lynx lynx Hej!! Vill

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor.

Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Brev från Sofia (Noaks mamma) Hej alla Jupiterbarn, här kommer svar på alla era frågor. Hur vet man att det funnits någon som heter Estrid och Jarlabanke? Hur vet man att hon var betydelsefull? Det vet

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA

FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA DATUM: MITTEN AV OKTOBER 2005 FÅGELINFLUENSA INFORMATION TILL ANSTÄLLDA Efter omkring tre år har den nu aktuella stammen av fågelinfluensa (=influensa typ A, stam H5NI), slutligen nått Europa från Asien.

Läs mer

Elevintervjuer, resultat

Elevintervjuer, resultat Elevintervjuer, resultat Bilaga 1 1. Har du någon kompis som inte går på din skola? Ja Nej Drottninghögsskolan 9 1 Svensgårdsskolan 6 0 2. Var bor din bästa kompis? Nära Långt bort Drottninghögsskolan

Läs mer

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen Handledning Sinnenas Lektion 1 Våra sinnen Sinnenas Överraska dina elever med att ta fram väskan Sinnenas. Dramatisera gärna och låt eleverna gissa vad som finns i väskan och låt deras tankar om vad Sinnenas

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

1. En scout söker sin tro och respekterar andras

1. En scout söker sin tro och respekterar andras 1. En scout söker sin tro och respekterar andras Ett frågetecken - Vad är skillnaden på att tro och att veta? Ta en sekund till att fundera på skillnaden mellan tro och vetande. Rita upp en linje på marken.

Läs mer

Annorlunda superhjältar. Av: Åk 2 från Jäderfors, Gullhed, Hedäng och Montessoriskolan

Annorlunda superhjältar. Av: Åk 2 från Jäderfors, Gullhed, Hedäng och Montessoriskolan Annorlunda superhjältar Av: Åk 2 från Jäderfors, Gullhed, Hedäng och Montessoriskolan Superhunden med skiftnyckeln och solglasögonen kan fånga flygplan med sin stora tass och laga dem så att de inte kraschar

Läs mer

Boris flyttar in ULF SINDT

Boris flyttar in ULF SINDT SIDAN 1 Läsförståelse Ett litet djur 1. Var har ekorren byggt bo? 2. Vilkens sorts fågel, tar en ekorrunge? 3. Vad heter Linas och Rickis barn? 4. Vem hittar ekorrungen? 5. Hur ska de göra, för att rädda

Läs mer