Utflykter i grundskolan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utflykter i grundskolan"

Transkript

1 Utflykter i grundskolan Alla vill ha skolutflykter men ingen vill ta ansvar för att de genomförs En kartläggning av kommunernas strategier eller frånvaro av strategier för skolutflykter till alla barn i grundskolan Svenska Skidrådet Friluftsfrämjandet Riksorganisationen Svenska Idrottslärarföreningen Mars 2012

2 2

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Kommunenkäten...6 Enkätresultaten i sammandrag...7 Skollagen och rättspraxis...8 Slutsatser...9 Bilaga 1. Enkäten fråga för fråga...11 Restriktioner utöver skollagen?...11 Öronmärkta pengar för skolutflykter?...11 Uppmuntrar kommunen till skolutflykter på annat sätt (än med öronmärkta pengar)?...12 Försöker kommunen säkerställa att skolutflykter genomförs?...13 Kommuner med egna restriktiva riktlinjer har beslutet resulterat i färre utflykter?...13 Kommuner utan egna restriktiva riktlinjer har ett eventuellt införande av sådana riktlinjer diskuterats?...14 Kommuner med egna restriktiva riktlinjer har riktlinjerna utvärderats?...14 Kommuner utan egna restriktiva riktlinjer har rektorers och lärares syn på ett eventuellt införande av restriktiva riktlinjer efterfrågats?...15 Kommuner utan egna restriktiva riktlinjer fungerar det bra i dag?...16 Övriga kommentarer...16 Bilaga 2. Enkätens samtliga öppna svar...19 I väntan på statliga initiativ kommer vi omgående verka för att varje kommun på frivillig basis ska etablera en Handlingsplan för utflykter i kommunens grundskolor. Denna handlingsplan bör innehålla tydliga mål när det gäller antalet utflykter och konkreta förslag på hur dessa kan finansieras. 3

4 4

5 Sammanfattning Att säkerställa rätten till skolutflykter för alla barn i grundskolan vore ett fall framåt för folkhälsan. För barn som av olika skäl lever i socialt eller ekonomiskt utsatta förhållanden i hemmet kan skolan vara den enda länken till aktiviteter såsom teaterbesök och friluftsliv. Skolutflykter till alla är en viktig del av principen om en likvärdig grundskola. Men trots att värdet av skolutflykter framhålls i både skollag och läroplaner, så lyser frågan om ansvaret för att de ska genomföras med sin frånvaro såväl i lagtexter och styrdokument som i den politiska debatten. Den kommunenkät som redovisas här visar att det i nio av tio kommuner är upp till enskilda rektorer att avgöra om det överhuvudtaget ska genomföras några skolutflykter. Ett okänt antal vi befarar ett stort antal grundskolebarn i Sverige får aldrig vara med om en skolutflykt. För att underlätta för skolutflykter medger skollagen att det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för elever och vårdnadshavare. För ett antal år sedan uppmärksammades det i media att många kommuner på egen hand hade infört ett totalt stopp för denna möjlighet. Huvudargumentet i den debatt som ofta föregått dessa kommunala beslut kan sammanfattas med att ingen kostnad är obetydlig i objektiv bemärkelse. Det är lätt att inse att kronor för teatern, friluftsdagen eller fjällresan kan vara betydande utgifter för familjer med små ekonomiska marginaler. Vår enkät visar att ett relativt stort antal kommuner har infört ett generellt stopp för frivilliga bidrag till skolan, utan att kompensera detta med andra medel. Det faktum att alla barn behöver tillgång till friluftsoch kulturaktiviteter förbises alltför ofta i debatten. Följande formulering i ett informationsblad från Skolinspektionen är talande: Skolan kan givetvis anordna resor och andra aktiviteter som kostar pengar, så länge skolan eller kommunen bekostar resorna eller anordnar aktiviteter som inte medför mer än obetydliga kostnader för eleverna. Kommuner bör säkerställa annan finansiering innan de fråntar sina grundskolor möjligheten att låta vårdnadshavare på frivillig väg bidra till skolutflykter. Annars riskerar skolutflykterna att bli färre, vilket hotar att drabba barn från socialt eller ekonomiskt utsatta familjer extra hårt. Såväl ideella som kommersiella aktörer inom idrott, friluftsliv och kultur erbjuder ofta priser, eller andra villkor, som är särskilt gynnsamma för skolklasser. Barn och ungdomar utgör basen för ett långsiktigt bevarat sport-, frilufts- och kulturintresse, vilket bidrar till att de ses som en prioriterad målgrupp. Skolor som utnyttjar dessa erbjudanden skapar en nytta som sträcker sig långt bortom de inblandade företagen och organisationerna; på köpet får vi ett rikare kulturliv, rörligare barn, hälsosammare fritidsvanor och överlag en bättre folkhälsa. Som företrädare för landets idrottslärare samt frilufts- och idrottsrörelsen vill vi att alla skolbarn då och då ska få lämna skolområdet och göra utflykter. Det är viktigt inte minst för de mest utsatta barnen enligt Rädda Barnens definition lever en dryg tiondel av Sveriges barn i relativ fattigdom. Den nya läroplanen för grundskolan slår fast att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv och genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer. För att dessa mål ska kunna uppnås måste grundskolornas möjligheter att genomföra utflykter förbättras inte försämras. Från regeringens sida vore ett första steg i rätt riktning att tillsätta en statlig utredning för att förbättra kunskapsläget. I väntan på statliga initiativ kommer vi omgående verka för att varje kommun på frivillig basis ska etablera en Handlingsplan för utflykter i kommunens grundskolor. Denna handlingsplan bör innehålla tydliga mål när det gäller antalet utflykter och konkreta förslag på hur dessa kan finansieras. Hans Gerremo, ordförande Svenska Skidrådet Sara Revell Ford, generalsekreterare Friluftsfrämjandet Maria Mattsson, ordförande Svenska Idrottslärarföreningen 5

6 Kommunenkäten I augusti-september 2011 sände företrädare för Friluftsfrämjandet, Svenska Skidrådet och Svenska Idrottslärarföreningen ut en enkät till Sveriges samtliga kommuner. Enkäten är en kartläggning av kommunernas eventuella strategier för att uppmuntra till utflykter av olika slag i de kommunala grundskolorna. Särskild uppmärksamhet har riktats mot de kommunala grundskolornas möjligheter att finansiera utflykter. 210 av totalt 290 kommuner besvarade enkäten, helt eller delvis. Enkäten var webbaserad och introducerades med följande mejl, som ställdes till kommunens skolchef eller motsvarande befattningshavare: I såväl den tidigare som den nya skollagen slås det fast att grundskolan ska vara avgiftsfri. Samtidigt står det i skollagen att det i samband med skolresor och liknande aktiviteter, enstaka gånger under ett läsår, får förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Som stöd till skolhuvudmännen har Skolinspektionen beskrivit olika kostnadsnivåer som är förenliga med skollagen. Vi vänder oss nu till samtliga kommuner i Sverige för att ta reda på vilka som på egen hand har infört mer restriktiva riktlinjer för de kommunala skolorna. När Sveriges Radios Ekoredaktion och Studio Ett gjorde en motsvarande kartläggning för sex år sedan svarade varannan kommun att de på egen hand hade infört ett totalstopp för frivilliga kostnader i den kommunala skolan. Ett sådan generellt avgiftsförbud har diskuterats även på nationell nivå, men idén har avvisats eftersom det bland annat av Skolinspektionen befarats leda till att skolutflykterna i princip upphör. Vi vill gärna veta hur er kommun hanterar frågan. Vi vill också ta reda på huruvida kommunen aktivt uppmuntrar sina grundskolor att anordna skolutflykter, och på vilket sätt det i så fall sker. Bakgrunden är att vi vill få en bild av skolbarnens möjligheter att få komma ut i naturen, vara med på friluftsdagar och besöka exempelvis teatrar och museer. Enkätresultatet kan komma att kommuniceras offentligt. Vi vill använda det för att sprida kunskaper om goda exempel och för att bidra till en debatt om hur viktigt det är att skapa förutsättningar för fler utflykter i grundskolan. Tack för Din medverkan! Mejlets avsändare var företrädare för Svenska Skidrådet, Friluftsfrämjandet och Svenska Idrottslärarföreningen. 6

7 Enkätresultaten i sammandrag Färre än var tionde kommun har infört riktlinjer för att säkerställa att skolutflykter av olika slag genomförs i grundskolan. Över 90 procent svarar att det är upp till de enskilda grundskolorna att avgöra om det ska genomföras några utflykter. Nära var tredje kommun uppger att de är mer restriktiva än vad skollagen kräver när det gäller grundskolornas möjlighet att låta vårdnadshavare frivilligt bidra ekonomiskt i samband med skolutflykter av olika slag. Två tredjedelar av de kommuner som är mer restriktiva än vad skollagen kräver bedömer antingen att detta har resulterat i färre skolutflykter (14 procent) eller att man saknar underlag för att bedöma effekten (53 procent). 86 procent av kommunerna som infört restriktiva riktlinjer för frivilliga bidrag till skolutflykter har inte genomfört någon enkät eller motsvarande bland kommunens rektorer och lärare, för att ta reda på hur de ställer sig i frågan. Av de kommuner som valt en restriktivare hållning än vad skollagen kräver har var tredje totalt 20 kommuner i enkäten eller cirka var tionde i landet infört ett totalt stopp för frivilliga ekonomiska bidrag i samband med skolutflykter. Av dessa 20 kommuner svarar: en kommun att dess grundskolor får en ekonomisk tilldelning som i budgeten är öronmärkt för skolutflykter av olika slag. tre kommuner att de har någon form av riktlinjer för att säkerställa att skolutflykter av olika slag genomförs i grundskolan. Övriga anger att skolutflykter är de enskilda grundskolornas ansvar. tre kommuner att de restriktivare riktlinjerna resulterat i färre skolutflykter. Åtta kommuner bedömer att någon sådan påverkan inte märks, och lika många säger sig sakna underlag för att göra bedömningen. 17 kommuner nej på följande fråga: Har det, såvitt du känner till, genomförts någon enkät eller motsvarande bland kommunens rektorer och lärare, för att ta reda på hur de ställer sig till kommunens mer restriktiva riktlinjer när det gäller frivilliga kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter? Av de kommuner som, utan att införa ett totalt stopp, har valt en restriktivare hållning än vad skollagen kräver när det gäller frivilliga ekonomiska bidrag i samband med skolutflykter totalt 38 kommuner i enkäten eller cirka var femte i landet är den vanligaste begränsningen ett maxbelopp på mellan kronor per elev och termin. Av dessa 38 kommuner svarar: fem kommuner att grundskolorna får en ekonomisk tilldelning som i budgeten är öronmärkt för skolutflykter av olika slag. en kommun att den har någon form av riktlinjer för att säkerställa att skolutflykter av olika slag genomförs i grundskolan. Övriga anger att skolutflykter är de enskilda grundskolornas ansvar. fem kommuner att de restriktivare riktlinjerna resulterat i färre skolutflykter. Elva kommuner bedömer att någon sådan påverkan inte märks, medan 22 saknar underlag för att göra bedömningen. 31 kommuner nej på följande fråga: Har det, såvitt du känner till, genomförts någon enkät eller motsvarande bland kommunens rektorer och lärare, för att ta reda på hur de ställer sig till kommunens mer restriktiva riktlinjer när det gäller frivilliga kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter? 7

8 70 procent, drygt två tredjedelar, av Sveriges kommuner uppger att de inte har några regler utöver skollagen, när det gäller grundskolornas möjlighet att låta vårdnadshavare frivilligt bidra ekonomiskt i samband med skolutflykter av olika slag. Av dessa kommuner har: drygt var tionde (eller fler) någon gång under det senaste året diskuterat ett införande av egna, mer restriktiva, regler. Bland dessa kommuner svarar: åtta av tio kommuner nej på följande fråga: Har det, såvitt du känner till, genomförts någon enkät eller motsvarande bland kommunens rektorer och lärare, för att ta reda på hur de ställer sig till ett eventuellt införande av riktlinjer när det gäller frivilliga kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter i grundskolan? Skollagen och rättspraxis Skollagen medger att det i samband med enstaka utflykter och liknande förekommer kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Detta förhållande motiveras med att skolorna ska ges större möjligheter att genomföra friluftsdagar, teaterbesök och andra aktiviteter utanför skolan. Samtidigt kritiseras det återkommande, för att det bryter mot principen att den svenska grundskolan ska vara avgiftsfri. Debatten förs på både nationell och lokal nivå. Under förarbetena till den nya skollagen diskuterades ett stopp för frivilliga kostnader, men en politisk majoritet bedömde att nackdelarna med en sådan åtgärd skulle väga tyngre än fördelarna. I Regeringens proposition 2009/10:165, Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet står bland annat följande: Regeringen anser att skolresor och utflykter sedan länge är en naturlig del av utbildningen och ger många gånger värdefulla kunskaper, erfarenheter och upplevelser för eleverna. Utgångspunkten måste dock vara att finansieringen av skolresor ska ske genom kommunala medel eller genom att elever helt frivilligt samlar in pengar till kostnaden om resan innebär mer än en obetydlig kostnad, som t.ex. en färdbiljett med allmänna kommunikationsmedel. Det bör dock förtydligas att det inte är förbjudet att låta kostnader för skolresor, utflykter eller liknande aktiviteter ersättas av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever, oavsett om en elevs vårdnadshavare väljer att bidra eller inte. På senare år har ett antal kommuner valt att på egen hand avskaffa möjligheten att ha inslag i skolverksamheten som ersätts på frivillig väg. Syftet har varit omsorg om resurssvaga hushåll, men åtgärderna har samtidigt kritiserats för att ge motsatt resultat; elever vars föräldrar inte har råd eller möjlighet att betala barns fritids- eller kulturaktiviteter fråntas möjligheten att ta del av dessa genom skolans försorg. Denna enkät syftar till att kartlägga i vilken omfattning kommunerna har infört begränsningar avseende frivilliga kostnader för vårdnadshavare, och minst lika viktigt vilka åtgärder som kommunerna vidtar för att underlätta för skolutflykter av olika slag. I den nya läroplan för grundskolan som tillämpas från och med innevarande läsår fastslås följande: Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor betydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. En förutsättning för att grundskolan ska kunna erbjuda ett aktivt friluftsliv i olika miljöer är att det finns ekonomiska möjligheter att finansiera utflykter. De nationella bestämmelserna öppnar för att vårdnadshavare ska kunna bidra med sådan finansiering, ur Skollag (2010:800) 10 kap. Grundskolan: 10 Utbildningen ska vara avgiftsfri. 11 Trots 10 får det förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. I samband med skolresor och liknande aktiviteter får det, trots övriga bestämmelser i denna lag, i enstaka fall under ett läsår förekomma kostnader som ersätts av vårdnadshavare på frivillig väg. Sådana aktiviteter ska vara öppna för alla elever. Ersättningen får inte överstiga huvudmannens självkostnad för att eleven deltar i aktiviteten. 8

9 Skolinspektionen har sammanställt en vägledning på området. I informationsbladet Bedömningar av avgifter i skolan (2009) står bland annat följande: Det är inte förenligt med skolans värdegrund och principen om lika tillgång till utbildning i 1 kap. 2 skollagen, att vissa elever av kostnadsskäl ska behöva avstå från inslag i utbildningen. Att skolan betalar för de elever som visar sig inte ha råd är inte heller förenligt med värdegrunden. Skolan kan givetvis anordna resor och andra aktiviteter som kostar pengar, så länge skolan eller kommunen bekostar resorna eller anordnar aktiviteter som inte medför mer än obetydliga kostnader för eleverna. Om elever på en skola arbetar med att samla in pengar för att genomföra gemensamma aktiviteter på skoltid får det inte förekomma någon koppling mellan hur mycket en enskild elev eller hennes föräldrar bidrar med och elevens möjlighet att delta i aktiviteten. En skola som samlar in pengar på detta sätt måste vinnlägga sig om att tydlig information om frivilligheten når elever och föräldrar. Ibland hävdar huvudmän och skolor att de kostnadsbelagda aktiviteter som anordnas är frivilliga och att det finns alternativa avgiftsfria verksamheter för de elever som inte vill eller kan delta. Det finns ingenting som talar för att sådana omständigheter ska tillmätas någon betydelse för frågan om kostnaden är förenlig med skollagen. Skolinspektionen har i allmänhet inte några synpunkter på aktiviteter som anordnas på elevernas fritid. Enstaka kostnader får inte uppgå till mer än belopp i storleksordningen: Slutsatser 300 kr för en studieresa 100 kr för ett studiebesök 100 kr för aktiviteter kopplade till idrott och hälsa (friluftsdag) 100 kr för klasskassa för en termin (frivillig schablonsumma i förväg) Av skollag och läroplaner framgår bland annat att friluftsliv i olika typer av miljöer bör genomföras. Men till syvende och sist är det upp till enskilda grundskolor att fatta besluten och ordna finansiering. En sammanfattande slutsats är att alla vill ha skolutflykter men ingen vill ta ansvar för att de genomförs. Under det gångna året har en rapport från Rädda Barnen visat att den relativa barnfattigdomen i Sverige ökar. Frågor om hur skolavgifter drabbar ekonomiskt svaga familjer diskuteras återkommande i detta sammanhang. Denna diskussion är tveklöst relevant, men en annan relevant diskussion som dessvärre lyser med sin frånvaro i den skolpolitiska debatten på nationell nivå gäller frågan om ansvaret för skolutflykter. Att säkerställa rätten till skolutflykter för varje barn i grundskolan vore inte bara i linje med principen om en likvärdig skola för alla det vore därtill ett fall framåt för folkhälsan och en reform med viktiga sociala konsekvenser; för barn i familjer som är ekonomiskt svaga eller med olika typer av sociala problem kan skolan vara den enda länken till aktiviteter som teaterbesök och friluftsliv. Av den enkät som redovisas här framgår att över 90 procent av kommunerna menar att det är upp till varje enskild grundskola att avgöra om det ska genomföras några skolutflykter. I dagens skolvärld, där rektorerna uppehålls av många tvingande krav och en allt tyngre administrativ börda, kan detta vara mycket begärt. I synnerhet kan detta antas vara fallet för skolor i socialt utsatta områden. Bara en bråkdel av kommunerna ger skolorna ekonomiska bidrag som är öronmärkta för skolutflykter. Samtidigt har nära var tredje kommun valt att vara mer restriktiv än skollagen, när det gäller grundskolornas möjligheter att låta vårdnadshavare frivilligt bidra ekonomiskt i samband med skolutflykter av olika slag. Att döma av enkätsvaren har en majoritet av dessa kommuner infört restriktionerna utan att kompensera grundskolorna ekonomiskt och utan att inhämta åsikter, kunskaper och erfarenheter från kommunens rektorer och lärare. Enkätsvaren visar också att det råder stor osäkerhet bland centrala skoltjänstemän, när det gäller hur beslutet har påverkat antalet skolutflykter i de berörda kommunerna. Drygt två tredjedelar av Sveriges kommuner har inte infört några egna regler för att begränsa grundskolornas möjlighet att låta vårdnadshavare bidra ekonomiskt i samband med skolutflykter av olika slag. I denna grupp uppger drygt var tionde kommun att de någon gång under det senaste året har diskuterat ett 9

10 införande av sådana regler; inte heller bland dessa kommuner har mer än en bråkdel genomfört en enkät eller motsvarande, för att inhämta rektorers och lärares åsikter, kunskaper och erfarenheter. Inte ens varannan kommun uppger att de på något sätt försöker uppmuntra sina grundskolor att genomföra skolutflykter. Å andra sidan kan den minoritet av kommunerna som uppmuntrar till skolutflykter bidra med en rik idébank, något som alla kommuner i landet bör låta sig inspireras av. Bland enkätens öppna svar framför företrädare för ett par kommuner att antalet skolutflykter har minskat över tid. En viktig bakomliggande orsak till detta, anger en av kommunföreträdarna, är att nya arbetstidsavtal med stipulerad tid för vila, gör utflykter orimligt dyra. Ett okänt sannolikt stort antal grundskolebarn i Sverige får aldrig vara med om en skolutflykt. Trots att alla tycks vara överens om att skolutflykter behövs, så tar ingen det politiska ansvaret för att de ska genomföras. Denna enkät ger ett viktigt bidrag till kunskapsläget dock utan att på något sätt minska antalet frågor och orosmoln. Vi efterlyser en skyndsam statlig utredning och en åtgärdsplan på nationell nivå, med målet att alla Sveriges grundskolebarn ska ha rätt till skolutflykter. I väntan på statliga initiativ kommer vi omgående verka för att varje kommun på frivillig basis ska etablera en Handlingsplan för utflykter i kommunens grundskolor. Denna handlingsplan bör innehålla tydliga mål när det gäller antalet utflykter och konkreta förslag på hur dessa kan finansieras. (Rapporten och här redovisad enkät har tagits fram i samarbete med konsultföretaget New Republic.) 10

11 Bilaga 1. Enkäten fråga för fråga Restriktioner utöver skollagen? Enligt såväl den tidigare som den nya skollagen ska grundskolan i princip vara avgiftsfri, men bestämmelserna medger att det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för elever och vårdnadshavare, i samband med skolresor och liknande aktiviteter. Har er kommun antagit någon form av egna riktlinjer, som är mer restriktiva än skollagen, när det gäller elevers och vårdnadshavares kostnader i samband med skolutflykter av olika slag? % Ja Nej Antal Andel Ja 63 30% Nej % Tota l % Kommentar till resultatet Knappt var tredje kommun är mer restriktiv än vad skollagen kräver när det gäller vårdnadshavares kostnader i samband med skolutflykter av olika slag. Denna andel är lägre än tidigare uppgifter i media om andelen restriktiva kommuner. Av svaren på en uppföljande fråga ställd till kommuner med mer restriktiva regler ( Er kommun har antagit någon form av egna riktlinjer vilka? ), framgår att ungefär var tredje har infört ett totalt stopp för frivilliga ekonomiska bidrag i samband med skolutflykter. Av samtliga kommuner utgör denna grupp ungefär en tiondel. Öronmärkta pengar för skolutflykter? Får kommunens grundskolor någon ekonomisk tilldelning från centralt håll, som i budgeten är öronmärkt för skolutflykter av olika slag? % Antal Andel Ja 15 7 % Nej % Tota l % 20 0 Ja Nej Kommentar till resultatet Bara 15 av de 205 svarande kommunerna ger sina grundskolor en ekonomisk tilldelning som är öronmärkt för skolutflykter. Det är en uppseendeväckande låg andel, som sannolikt har sin förklaring i att skolorna historiskt har löst finansieringen av skolresor på egen hand, ofta med hjälp av frivilliga bidrag från föräldrar. 11

12 Ännu mer uppseendeväckande är att andelen kommuner med öronmärkta pengar för skolutflykter är ännu mindre bland de kommuner som har infört ett totalt stopp för frivilliga ekonomiska bidrag i samband med skolutflykter; bara en av 20 kommuner har kompenserat sitt bidragsstopp med öronmärkta pengar för ändamålet. Tyvärr glöms frågan om kommunernas ansvar för skolutflykter och krav på alternativa finansieringsformer vid bidragsförbud i debatten. Uppmuntrar kommunen till skolutflykter på annat sätt (än med öronmärkta pengar)? Försöker kommunen uppmuntra grundskolorna att genomföra skolutflykter av olika slag på något annat sätt? % Ja Nej Antal Andel Nej % Ja, genom att % Tota l % Kommentar till resultatet En bekymmersamt liten andel bara två av fem av kommunerna uppmuntrar grundskolorna att genomföra skolutflykter på annat sätt än genom att öronmärka pengar. (Notera att även den lilla andel, se ovan, av kommunerna som öronmärker pengar för skolutflykter finns med i detta svarsunderlag.) Dock kan dessa kommuner bidra med en rik idébank, till nytta för alla kommuner i landet som vill uppmuntra till skolutflykter. Av de öppna svaren på frågan framgår exempelvis att kommunerna kan: Sprida goda exempel mellan skolorna Flera kommuner anger att de arbetar systematiskt med att låta skolorna lära av varandras goda exempel, exempelvis i samband med rektorsträffar. Samverka med föreningsliv och näringsliv Samverkan med lokalt näringsliv och föreningsliv, exempelvis friluftsfrämjandet och olika idrottsklubbar. Bidra till transportkostnader Kommunen kan teckna förmånliga avtal med lokaltrafik och ge bidrag till reskostnader i samband med skolutflykter. Vissa kommuner tar hänsyn till reslängd och olika behov bland skolor i stad/tätort respektive landsbygd. Hjälpa till med matsäck Vissa kommuner erbjuder skolorna en stående möjlighet att beställa utflyktsmat. Stötta i att söka fondmedel mm Vissa kommuner erbjuder skolorna stöd att söka bidrag ur externa fonder eller projekt. Flera kommuner nämner Idrottslyftet, som är en satsning på svensk barn- och ungdomsidrott. Regeringen har sedan starten 2007 årligen avsatt 500 miljoner kronor till satsningen, som pågår till den 31 december Skolhuvudmännen, dvs. i detta fall kommunerna, kan också söka bidrag från Kulturrådet för Skapande skola. Insatserna kan omfatta t.ex. inköp av föreställning eller guidning på museum. Uppfinningsrikedomen i Sveriges kommuner är stor och kommunerna har mycket att lära av varandra om hur skolutflykter kan uppmuntras på olika sätt. 12

13 Försöker kommunen säkerställa att skolutflykter genomförs? Har kommunen några riktlinjer för att säkerställa att skolutflykter av olika slag genomförs i grundskolan? % 100 Antal Andel Ja Nej Nej, det är upp % till de enskilda grundskolorna att avgöra om det ska göras några utflykter Ja, nämligen % Tota l % Kommentar till resultatet Drygt 90 procent av kommunerna menar att det är upp till varje enskild grundskola att avgöra om skolutflykter ska genomföras. Sammantaget innebär situationen att enskilda skolors resurser och enskilda skolledares vilja samt förmåga att prioritera blir avgörande för huruvida skolutflykter överhuvudtaget genomförs. Bland de knappt tio procent av kommunerna som uppger att de har någon form av riktlinjer för att säkerställa att skolutflykter genomförs i grundskolan, pekar man bland annat på planerade utflykter och studieresor samt obligatoriska inslag av exempelvis teater, konserter, friluftsliv och naturstudier. Kommuner med egna restriktiva riktlinjer har beslutet resulterat i färre utflykter? Har kommunens beslut att införa mer restriktiva riktlinjer när det gäller frivilliga kostnader resulterat i färre skolutflykter, enligt din uppfattning? % Ja Nej Saknar underlag Antal Andel Nej % Ja 8 14 % Saknar underlag % för att bedömma detta Tota l % Kommentar till resultatet Som framgår av en tidigare fråga är cirka en tredjedel av Sveriges kommuner mer restriktiva än vad skollagen kräver när det gäller elevers och vårdnadshavares kostnader i samband med skolutflykter av olika slag. Här bedömer en tredjedel av dessa kommuner att restriktionerna inte har resulterat i färre skolutflykter. Ett relativt fåtal var sjunde kommun i gruppen bedömer att restriktionerna har resulterat i färre skolutflykter. Dock bedömer respondenterna i mer än varannan kommun att de saknar underlag för att bedöma effekterna av restriktionerna. Effekterna av de restriktioner mot frivilliga bidrag till skolutflykter i grundskolan, som alltså har införts i var tredje kommun, är inte bara outredda på nationell nivå de är dessutom till övervägande del antingen okända, eller bedöms vara negativa, i berörda kommuner. 13

14 Kommuner utan egna restriktiva riktlinjer har ett eventuellt införande av sådana riktlinjer diskuterats? Såvitt du känner till, har någon beslutande politisk nämnd eller styrelse i er kommun under det senaste året diskuterat ett eventuellt införande av mer restriktiva riktlinjer när det gäller frivilliga kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter i grundskolan? % Antal Andel Ja % Nej % Tota l % 20 0 Ja Nej Kommentar till resultatet Som framgår av en tidigare fråga har sju av tio kommuner inte antagit egna riktlinjer som är mer restriktiva än skollagen, när det gäller vårdnadshavares kostnader i samband med skolutflykter av olika slag. Bland denna majoritet har dock lite drygt var tionde kommun någon gång under det senaste året diskuterat ett eventuellt införande av mer restriktiva riktlinjer, och denna diskussion har då förts i en beslutande politisk nämnd eller styrelse. Under fjolåret presenterade Rädda Barnen en rapport som visade att den relativa barnfattigdomen i Sverige ökar. Frågor om hur skolavgifter drabbar ekonomiskt svaga familjer diskuteras ofta i detta sammanhang. Kommuner med egna restriktiva riktlinjer har riktlinjerna utvärderats? Har det, såvitt du känner till, genomförts någon enkät eller motsvarande bland kommunens rektorer och lärare, för att ta reda på hur de ställer sig till kommunens mer restriktiva riktlinjer när det gäller frivilliga kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter? % Antal Andel Nej % Ja - kommentarer 8 14 % Tota l % 0 Ja Nej Kommentar till resultatet Som framgår av en tidigare fråga har ungefär var tredje kommun antagit egna riktlinjer som är mer restriktiva än skollagen när det gäller vårdnadshavares kostnader i samband med skolutflykter av olika slag. Ett sätt att utvärdera konsekvenserna av detta vore att fråga skolledare och lärare i kommunen om hur de ser på reformen. 14

15 Svaren på här redovisad fråga antyder dock att bara en av sju, bland de berörda kommunerna, har genomfört en sådan enkät i någon form. De skolledare och lärare som i de allra flesta kommuner bär ansvaret för att skolutflykter ska genomföras, är med andra ord inte tillfrågade om hur de ser på kommunens egna restriktiva riktlinjer när det gäller elevers och vårdnadshavares kostnader. Sådana enkäter skulle kunna bidra med viktiga kunskaper till de centrala skoltjänstemännen och därmed förse politikerna med bättre beslutsunderlag. Kommuner utan egna restriktiva riktlinjer har rektorers och lärares syn på ett eventuellt införande av restriktiva riktlinjer efterfrågats? Har det, såvitt du känner till, genomförts någon enkät eller motsvarande bland kommunens rektorer och lärare, för att ta reda på hur de ställer sig till ett eventuellt införande av riktlinjer när det gäller frivilliga kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter i grundskolan? % Antal Andel Nej % Ja 11 8 % kommentar Tota l % 0 Ja Nej Kommentar till resultatet Som framgår av en tidigare fråga har sju av tio kommuner inte antagit egna riktlinjer som är mer restriktiva än skollagen, när det gäller vårdnadshavares kostnader i samband med skolutflykter av olika slag. Bland dessa kommuner har nio av tio inte, såvitt respondenterna känner till, genomfört någon enkät eller motsvarande bland kommunens rektorer och lärare, för att ta reda på hur de ställer sig till ett eventuellt införande av strängare riktlinjer när det gäller frivilliga kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter i grundskolan. Detta kan delvis vara ett uttryck för att frågan inte är aktuell i många kommuner. Detta är dock inte hela bilden. Som framgår av en fråga ovan har lite drygt var tionde kommun bland de kommuner som i dag saknar egna riktlinjer när det gäller frivilliga kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter i grundskolan någon gång under det senaste året diskuterat ett eventuellt införande av mer restriktiva riktlinjer. Av dessa totalt 18 kommuner i enkäten svarar hela 17 kommuner nej, på här aktuell fråga. Det betyder att inte heller de kommuner där kostnadsfrågan har diskuterats har tagit initiativ till en enkät eller motsvarande för att ta reda på hur kommunens rektorer och lärare ställer sig till ett eventuellt införande av mer restriktiva riktlinjer. 15

16 Kommuner utan egna restriktiva riktlinjer fungerar det bra i dag? Fungerar det, såvitt du känner till, bra i er kommun när det gäller frivilliga kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter i grundskolan? % Antal Andel Nej förklaring % Ja % Tota l % 0 Ja Nej Kommentar till resultatet Som framgår av en tidigare fråga har sju av tio kommuner inte antagit egna riktlinjer som är mer restriktiva än skollagen, när det gäller vårdnadshavares kostnader i samband med skolutflykter av olika slag. Bland denna majoritet svarar 95 procent att det, såvitt respondenterna känner till, fungerar bra när det gäller frivilliga kostnader i samband med skolresor och liknande aktiviteter i grundskolan. Bland de öppna svaren från dem som svarar nej på frågan hänvisas bland annat till att skolor i kommunen har fått kritik från Skolinspektionen och att det finns anledning att skapa ett större mått av likabehandling. Övriga kommentarer Om du har synpunkter på enkäten och/eller på frågor som rör skolutflykter och frivilliga avgifter i grundskolan är du varmt välkommen att lämna dem här. Ett stort antal respondenter lämnade synpunkter på enkäten. Här följer ett urval av dessa (i oredigerat format). Viktigare orsaker till det minskade antalet utflykter och läger är arbetstidsavtalet med stipulerad tid för vila - som gör att personalkostnaderna blir orimliga vid utflykter och läger. En annan är att de flesta kommuner nu inte längre kan nyttja den lokala trafiken för att transportera skolbarn till ett rimligt pris - eftersom det är privata aktörer i busstrafiken och de vill ha full betalning för även skolbarn. Dessa båda ovanstående skälen är viktigare än de futtiga hundralappar en insamling kan ge. Rektor leder och fördelar arbetet på skolan samt ansvarar för ekonomin. Att, i allt för hög grad, skapa centrala riktlinjer kan snarare bli ett hinder i skolan egen kreativitet. Fokusera istället på vad målet är med utflykter etc. och formulera frågor utifrån det målet. Frågan borde vara HUR inte VAD skolan gör för att nå målet. Vi har inte skolutflykter i kommunen. De avgifter som kan förekomma försöker hållas så låga som möjligt. Skolan löser på olika sätt (betalar, fixar matsäck mm) om det behövs. I princip ska all utbildning vara kostnadsfri. Det är viktigt att skilja mellan sådan aktivitet som är ett inslag för att nå målen, där alla elever ska deltaga, och sådan som enbart har karaktären av nöjesaktivitet ex skolresa efter åk 9, Lisebergslördag osv. De senare kan mycket väl förekomma men då måste ansvaret helt åvila föräldrarna. Det är OK då klass tillsammans, ofta som en utbildningsdel, producerar varor och tjänster som genererar pengar till exempel en lägerskola. Kompletterande information: Vi kräver alltid att det ska finnas minst ett helt kostnadsfritt alternativ när olika aktiviteter kan väljas. Vi vet att åtminstone vår 7-9 skola har låtit elever ha möjlighet att välja 16

17 aktivitet med smärre egen kostnad t ex inträdesavgift i annat badhus. (Tidigare anordnades resa till fjällen under sportlovet och eleverna fick betala självkostnadspris. Denna möjlighet togs bort efter diskussion om det lämpliga i att skolan erbjöd fritidsaktivitet som medförde kostnad för eleven.) Frågan om våra regler är mer restriktiva än skollagens regler är väldigt svår att besvara eftersom det inte finns en klar gräns vad som är en obetydlig kostnad. Svar i enkäten har angetts till Nej. Gislaveds kommun har en Policy för enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för eleverna i grundskolan. Kostnaden enligt policyn får uppgå till max 100 kronor per elev och termin och kan inte ackumuleras utan gäller endast terminsvis. Varje år gör vi en inventering hos samtliga rektorer om de tar ut några avgifter i skolan. Inventeringen redovisas för den politiska nämnden. Vi har haft Skolinspektionen på besök i Täby kommun nyligen. Några skolor fick anmärkning på att man exempelvis frivilligt tar ut 300 kr för en studieresa i årskurs 7. Eleverna är borta 3 dygn och får då utöver den vanliga lunchen även frukost, mellanmål, middag och kvällsmål. Inbetalningen är helt frivillig och skolan betalar hela fakturan för studieresan inklusive allt och sätter in de frivilliga pengarna på motsvarande konto. Det fick skolan nedslag på. Samtidigt så kan man på Skolverkets hemsida läsa att 300 kronor kan vara rimligt om det är en enstaka händelse. Den här studieresan som omfattar alla skolans elever i årskurs 7 kommer då att behöva avslutas tyvärr. Ett annat exempel är en fjällresa som sker en gång varje läsår till en kostnad av 100 kronor för en dag. I samband med detta erbjudande kan eleverna välja på 10 till 15 olika erbjudanden helt avgiftsfria. Många elever har inte föräldrar som åker till fjällen antingen för att man inte har råd eller för att man inte har intresse av det. Dessa barn kommer då aldrig att komma till fjällen om den frivilliga avgiften inte får tas ut. Många elever väljer att under någon årskurs åka till fjällen. Man kan ju vänta till årskurs 9 om man vill. Det här är möjligheter för de elever som inte annars får dessa möjligheter hemma att få nya upplevelser. Ibland är det så att de som har minst resurser är de som uppskattar dessa aktiviteter som allra mest. De som ar gott ställt kommer både till fjällen och utomlands flera gånger per år och de kanske tycker att dessa upplevelser inte är fullt lika betydelsefulla. En svår nöt att knäcka. Trelleborgs kommun fick 2004 besök av Skolinspektionen, som genomförde en större utbildningsinspektion av våra verksamheter. Då fick vissa enheter kritik för att man hade tagit ut avgifter för utbildningen (utflykter/lägerskolor) i strid med skollagen. Sedan dess har våra verksamheter inte tagit ut avgifter för sådana aktiviteter. I den nya skollagen, som även den ställer krav på avgiftsfri utbildning, får det förekomma kostnader, som ersätts av vårdnadshavarna på frivillig väg, i samband med skolresor och liknande aktiviteter enstaka gånger under ett läsår. Verksamheterna kommer dock - så vitt jag vet - att vara fortsatt restriktiva och inte ta ut avgifter. Jag har inte fått några signaler om något annat i all fall. Ev. problem med mindre avgifter har lösts på plats i skolan. Antal utflykter har minskat av en mängd anledningar varav det ekonomiska kan vara den minsta. Bättre att formulera en ny enkät och vara nyfiken på dessa orsaker. 17

18 18

19 Bilaga 2. Enkätens samtliga öppna svar Här redovisas samtliga öppna svar, i oredigerat format. Er kommun har antagit någon form av egna riktlinjer vilka? ( ) Annat än totalt stopp för frivilliga avgifter, nämligen Olika beslut på skolorna ett max belopp på 100 kr./ år Enligt policy max 100 kr per år Generellt gäller grundprincipen att det skolan anordnar ska skolan bekosta. 100 kr Grundskola/fritids år 1-6 högst 100 kr/läsår. År 7-9 högst 200 kr/läsår max 50 kr/termin Max 100 kr per termin I grundskolan är all verksamhet kostnadsfri för eleverna. högst 50 kr/termin 100 kr/läsår inkl matsäckskostnad Maximalt 100:- per termin maxbelopp 100:- per läsår BUN att obetydlig kostnad innebär att den maximala kostnaden som får belasta 100 kronor per barn och läsår Nämndens beslut att de enstaka inslag som kan föranleda en obetydlig kostnad för elever fastställs till 50 kr per termin (BUSn ) Policy för avgifter i skolan - högst 75 kr per läsår Skolan får inte ta ut någon form av avgift, allt ska beskostas av skolan Visst belopp per läsår totalt max 200 kr/elev Kommunen har tagit ett beslut på att 100 kr i egenavgift/läsår får tas ut Ingen medfinansiering av föräldrar till enskilda barn Vi följer skolinspetionens riktlinjer från Vi följer rekommendationer från skolverket och kan max ta ut kronor per år. Vi följer riktlinjerna och det får förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för elever och vårdnadshavare 100 kr/läsår 50 kr för en längre utflykt Studiebesök, utflykter, bussresor etc Kostnad för studieresor till en kostnad av 100 kr per tillfälle (1-2 per termin). Max 100 kr/läsår Finns ett dokument som beskriver vad som gäller, om möjligt bifogar jag detta. Antogs för länge sedan en frivillig summa på 40 kr/termin. Men ingen avprickning av vilka som bidragit med det eller inte. max 100 kronor Max 100 kr/termin I princip följer vi skollagen som innebär en relativt tydlig restriktivitet för uttag av avgifter. I princip stopp. Viss matsäck kan tillåtas. det får i undantagsfall förekomma obetydliga kostnader för eleverna 19

20 Försöker kommunen uppmuntra grundskolorna att genomföra skolutflykter av olika slag på något annat sätt? ( ) Ja, genom att Söka stipendier, fonder mm av olika slag Om initiativet verkar behjärtansvärt tillskjuta medel deltar i projektet Kultur i skolan Sprida goda exempel på hur skolorna kan arbeta med detta enligt policy Kulturkort inom örebro län samt öronmärkta pengar för resor till skolor utanför centralorten för ex badresor, ishall mm som ej finns på de mindre orterna. Uppmana till uteaktiviteter Genom idrottslyftet och genom samarbete med orienteringsklubben OK Grane. Man kan söka projektpengar för samverkan med näringslivet och på det sättet också komma ut och se andra saker resursfördelning för transportkostnader som tar hänsyn till reslängd Det ansvaret vilar på respektive rektor. Skolan själv eller i samarbete m andra enheter avsätter pengar för detta i sin internbudget Bidrag till busskostnader Bl a genom projektpengar från skapande skola, Operabesök Ta tillvara på närmiljön cykel.föräldrarmedverkan Utflykter sker inom befintlig budget ha ett avtal med gratis bussar samt aktivitetshuset på hunneberg vi arbetar med utomhuspedagogik och kultur uppmuntra till att nyttja den fria natur som finns runt hörnet i vår kommun! Kulturbussar, avtal med lokaltrafiken vi tar centralt för en del bussar och avgifter för inträden öka verksamhetens kunskaper angående innehållet i styrdokumenten. Det kr ibland, för att eleverna ska nå målen, aktiviteter utanför klassrummet. tydliga mål inom hälsoområdet, samordning av aktivitet, samverkan med föreningslivet Finn sinskrivet som mål att uppnå i verksamhetsplanen Hänvisning till läroplanen, Nyttan av att vistas utomhus och i naturen Fortlöpande information; obligatoriska besök vid t ex Kreativum och Ire natur- och kulturskola planera utflykter i olika handlingsplaner Busskostnader till närliggande sience center bekostas centralt Skolan bekostar friluftsdagar ha som målsättning att det ska finnas en flerstämmig lärmiljö Det är rektors uppdrag att plenera och organiserar utbildningen utifrån tilldelad budget. ge uppdrag daglig fysisk aktivitet, stimulansuppdrag v19, Skapande skola,simundervisning i simhall på annan ort Se till att en del av skolans egen driftbudget anslås till denna typ av verksamhet inom skolans uppdrag och mål. anslå centrala medel tillvarta närområdets möjligheter. Erbjuda kulturresor med lokaltrafiken. Avtal med simhallar om klassbad, erbjudande om naturskola i kommunen, centralt finansierad teater, Nämnden har uttalat att skolorna ska erbjuda friluftsdagar med varierat program. Förvaltningen har fått ett uppdrag att undersöka gemensam upphandling av besök i slalombacke. 20

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola Tjänsteskrivelse 2013-01-28 Dnr: 2013.26-629 (153) Utbildningsförvaltningen Inger Hjort E-post: inger.hjort@ronneby.se Utbildningsnämndens beslut 2013-02-14 12 Förslag till riktlinjer för avgifter inom

Läs mer

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Dolda avgifter i skolan tvingar barn att stanna hemma I skollagen står det tydligt att skolgång

Läs mer

Riktlinjer. Avgiftsfri grundskola. Barn & Utbildning. Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611

Riktlinjer. Avgiftsfri grundskola. Barn & Utbildning. Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611 Barn & Utbildning Datum 2014-11-19 Ärendenr 2014-000177 611 Riktlinjer Avgiftsfri grundskola Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Sida 2 (5) Innehållsförteckning Riktlinje

Läs mer

Handläggare. Maria Hjernerth. 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se

Handläggare. Maria Hjernerth. 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se 4 IV r(3 lvl SODER?-P.L,IE I.:CI\4MiJ(V ansteskrivelse tbildningskontoret Handläggare Maria Hjernerth 08-523 049 39 maria.hjernerth@sodertaije.se Riktlinjer för avgifter i skolan ildningen ska vara avgiftsfri.

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

POLICY OCH RIKTLINJER. Avgifter och kostnader i förskola och skola. Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14)

POLICY OCH RIKTLINJER. Avgifter och kostnader i förskola och skola. Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14) POLICY OCH RIKTLINJER Avgifter och kostnader i förskola och skola Fastställd av skolnämnden 2014-03-03 ( 14) RIKTLINJER 1 Innehåll Policy och riktlinjer för avgifter och kostnader i förskola och skola

Läs mer

Avgifter i skolan. Informationsblad

Avgifter i skolan. Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Här kan du även se vilka regler som myndigheten utgår från i sina bedömningar. SKOLINSPEKTIONEN

Läs mer

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor

Avgifter i skolan. Samma bestämmelser gäller för statliga, kommunala och fristående skolor Juridisk vägledning Reviderad februari 2015 Mer om Avgifter i skolan Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig

Läs mer

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor RAPPORT 1(7) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Kartläggning av avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och

Läs mer

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt Skapande skola i Malmö stad bild: Moderna Museet Malmö / Gisela Fleischer bild: Malmö Stadsteater bild: Pedagog Malmö / Chris Munsey bild: Malmö Stadsteater bild:

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt

Skapande skola. i Malmö stad. Grundskoleförvaltningen www.malmo.se. bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt bild: Malmö Stadsteater / Anna Hellerstedt Skapande skola i Malmö stad bild: Pedagogisk Inspiration Malmö / Ina Alm bild: Malmö Stadsteater bild: Pedagog Malmö / Chris Munsey bild: Malmö Stadsteater bild:

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning

Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Samverkan med närsamhället/studieoch yrkesvägledning Anette Christoffersson Utvecklingsledare Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll... 1 Inledning... 3

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN TÖREBODA KOMMUN REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN Gäller från och med läsåret 2008/2009 Töreboda kommun är enligt skollagen 4 kap. 7 samt 6 kap. 6 skyldig att anordna kostnadsfri skolskjuts

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN

KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2015 02 162015 02 16 Rädda

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

Effektiv kommunikation inom skolan

Effektiv kommunikation inom skolan Effektiv kommunikation inom skolan - skolledare om den egna arbetssituationen Microsoft Sverige, Anna Erman Synovate, David Ahlin 2008-11-10 Synovate 2007 1 Innehållsförteckning Syfte och metod Nyheter

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011

Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011 Regler för skolskjutsar och elevresor i Marks kommun Gäller från 1 juli 2011 Förskoleklass, grundskola och grundsärskola Utdrag ur Skollagen 2010, kapitel 10 32 och kapitel 11 31 Skolskjuts i hemkommunen

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut

Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Regelverk vid ansökan om bidrag för enskild pedagogisk omsorg slutlig version efter nämndens beslut Inledning Pedagogisk omsorg är ett alternativ till förskola och fritidshem som kommunen ska sträva efter

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-06-03 Handläggare Carin Antonson Utvecklingssekreterare carin.antonson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Gröna skolgårdar 2014 GRF-2014-6072

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun

Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse. Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse Projekt för förändrat arbetstidsavtal för lärare i Ludvika kommun 1 SYFTE Syftet med en förändrad arbetstidsförläggning för lärare i skolan är att skapa bättre

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten

BARNENS KRISPAKET. Arbetslösheten stiger, skyddsnäten BARNENS KRISPAKET Arbetslösheten stiger, skyddsnäten brister, fattigdomen växer. Det talas om branscher, aktiekurser och räntor. När familjer blir arbetslösa riskerar barns trygghet att slås sönder. De

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till allmänna råd om arbetet mot diskriminering och kränkande behandling Bakgrund Med anledning av den nya skollagen (2010:800) har Skolverket beslutat att ta

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER

TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER TIO INSATSER FÖR ATT ALLA BARN SKA FÅ SAMMA LIVSCHANSER Miljöpartiet de gröna Sidan 2 av 5 Alldeles för många barn växer upp i fattigdom i Sverige idag. Barn som lever i familjer med försörjningsstöd eller

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun

KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan. 2012/2013 Eksjö kommun KVALITETSREDOVISNING Fritidshemmet Tintin, Höredaskolan 2012/2013 Eksjö kommun 2(5) 1. Rektorns sammanfattande analys och bedömning av hur väl verksamheten når de nationella målen och styrkortsmålen. 1.1

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

Bilaga 1 Enkät till rektorer

Bilaga 1 Enkät till rektorer riksrevisionen granskar: statens insatser på skolområdet Bilaga 1 Enkät till rektorer I denna bilaga presenteras genomförandet av Riksrevisionens enkät till rektorer samt svarsfrekvens och analys av bortfall.

Läs mer

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014

Plan för fritidsverksamheten 2013-2014 Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011

Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Utvärdering av metoder mot mobbning Skolverket 2011 Göteborg 2011-05-13 Annika Hjelm undervisningsråd Utbildningssatsning mot mobbning - Kartläggning - Utbildning ca 1500 delt. - Utvärdering 45 000 000

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Skolskjutsreglemente Laxå kommun

Skolskjutsreglemente Laxå kommun Skolskjutsreglemente Laxå kommun Ur Skollagen 4 kap 7 Hemkommunen är skyldig att sörja för att eleverna i grundskolan anordna kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden,

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer Almedalen 2012 Sveriges Elevkårer 1 Förord Lärarnas Riksförbund och Sveriges Elevkårer arbetar för

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad.

Modell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. 130916 odell för uppdragsdialogen i grundskolan och grundsärskolan i Borås Stad. Syfte: Dialogen ska tydliggöra vilka arbetsuppgifter som ska utföras inom den reglerade arbetstiden för lärare inom grundskolan

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd

OH-mallen. Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling. Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd OH-mallen Systematiskt kvalitetsarbete - vägen till utveckling Marie Sedvall Bergsten, undervisningsråd Anders Palm, undervisningsråd Skolverket visar vägen Skolverket ska genom sin verksamhet främja att

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen Normer & värden En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet 2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Februari 2014 [FOKUSOMRÅDE NORMER & VÄRDEN

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse 2014-02-28 Vår referens Kerstin Servin Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd GrF-2014/2469 Sammanfattning Grundskolenämnden

Läs mer

Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet

Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet Riktlinjer gällande resor och utflykter för Barnoch utbildningsnämndens verksamhet Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2008-01-30 Diarienummer 2007-000136 1. SYFTE 3 2. OMFATTNING 3 3. RESOR 3 3.1

Läs mer

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01

Riktlinjer. för. förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun. Fr. o m. 2012-07-01 Reviderad KUN 2012-05-15 65 KF 2012-06-18 109 Riktlinjer för förskola och pedagogisk omsorg i Österåkers kommun Fr. o m. 2012-07-01 2 1. Allmänt Dessa riktlinjer har fastställts av Kommunfullmäktige för

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun

Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Plan för studie- och yrkesvägledningen i Lunds kommun Fastställd 141217 av skoldirektörerna Ann- Britt Wall Berséus, Stefan Norrestam och Mats Jönsson 1 ETT Lund EN Plan Att barn och unga ska få sitt behov

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer