det är ganska enkelt. - att må bra. får mycket på köpet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "det är ganska enkelt. - att må bra. får mycket på köpet"

Transkript

1 det är ganska enkelt. Den Det är som det här rör det handlar sig om ofta - att må bra. får mycket på köpet

2 ömn Din sömn är viktig för kroppens och hjärnans återhämtning. När du sover laddar du inför nästa dag. Att sova gott är en viktig grund för allt! idorna KOT Maten ger energi och kraft och den näring du behöver för att bygga upp din kropp. idorna 6-19 How do you feel? Ibland är det långt mellan läxan och livet. Det är ju så mycket man vill hinna med och så mycket som bara måste bli gjort; skolan och träningen, musik, teve, internet. Kompisar, familj, sömn och mat. Hela tiden med minst ett öga på smartphonen. Ibland börjar en ny dag bara några timmar efter gårdagens slut. Kanske är du så trött att du hellre ligger kvar i sängen några minuter till än äter frukost, och bristen på energi gör att du tappar fokus. Allt det där roliga du ville göra känns plötsligt jobbigt. Träningsväskan samlar damm och du stannar hellre hemma och träffar kompisarna via nätet än hittar på något kul IRL. Känner du igen dig? Det här händer nog alla då och då, och när kroppen inte får vad den behöver är det lätt att tappa kraften och flytet. I Feel Good handlar om hur du får kropp och själ att hänga ihop och samarbeta bättre. Egentligen är det ganska enkelt. En balans i livet gör att du orkar och kan nå dina mål. Bra sömn, nyttig mat, att du rör på dig och gör det du gillar gör att hela du mår bra. Allt hänger alltså ihop hänger du på? innen Genom dina sinnen utforskar och förstår du verkligheten och får en medvetenhet om dig själv och din omvärld. idorna Rörelse Din kropp och din hjärna påverkas positivt när du rör på dig. Du blir piggare och starkare och ökar dina förutsättningar för inlärning. idorna 20-31

3 för I Feel Good Den som rör sig ofta får mycket på köpet Balanskonstnärer Våra ambassadörer för projektet I Feel Good vet allt om den viktiga balansen mellan kost, sömn, rörelse och sinnen. Utan balans i livet hade de aldrig blivit lika framgångsrika. Men alla vet de också hur svårt det var att som tonåring få ihop allt läxor, kompisar, intressen, mat, träning och så den där snooze-knappen. Filip Fillibang Bengtsson Paris aint-germain Filip Fillibang Bengtsson, född 1991, är en framgångsrik motocrossförare från ankt Olof på Österlen. Efter flera M-guld i MX2 gick han 2013 upp till den tyngre klassen MX1. Redan samma år tog han M-guld. Paris aint-germain (PG) är Frankrikes just nu bästa fotbollslag storsatsade man och köpte spelare som Lucas Moura, Javier Pastore och Thiago ilva. Men det skulle bli en inte helt obekant svensk som som ledde laget till de riktigt stora framgångarna; Zlatan. Adriana Janic, född 1996, är häcklöpare med ett personbästa på sekunder. Adriana tävlar för MAI i Malmö. I sin åldersklass vann hon EM-guld 2013 och kom femma i VM. Adriana tränar fem pass i veckan. Jens Fredricson, född 1967, är ryttare och tävlar i banhoppning. Han har vunnit två svenska mästerskap och deltog i O i London Jens är stallmästare på anrika ridskolan trömsholm. Adriana Janic Jens Fredricson

4 ömn Kroppen är en fantastisk maskin. Den kan röra sig, tänka, dansa, spela hockey, sjunga, lära sig nya språk och lösa kluriga mattetal. Dessutom sker en massa saker utan att vi ens behöver tänka på det; hjärtat slår, vi andas, vi känner dofter, smaker och förväntan, maten vi äter tas upp i kroppen och ger oss näring. För allt det här behövs energi vi behöver tanka med bra bränsle för att maskinen ska fungera. Maten för dagen är en mycket viktig fråga för de flesta människor men kan ha olika betydelse i olika situationer. För många handlar det om en kombination av njutning och näring, ibland om att skapa sociala sammanhang, och för väldigt många handlar det om ren överlevnad. Det pågår mycket forskning kring matens hälsoeffekter och samtidigt orsakar felaktig kost allt mer ohälsa. Din kropp består i stort sett av samma beståndsdelar som finns i maten du äter. Protein, fett och kolhydrater bidrar med energi och byggstenar som bygger upp kroppens celler och vävnader. Maten (och kroppen) innehåller dessutom vätska och en mängd små ämnen som ingår i våra celler och finns med i många av de processer som sker i kroppen; vitaminer, mineraler, spårämnen och antioxidanter. Kajsa Asp Jonson är legitimerad dietist och journalist med inriktning på hälsa och kost. Inspiration kring goda vanor och sund livsstil genom hela livet ligger henne extra varmt om hjärtat. Här får du ta del av hennes tips och råd. Ge din kropp rätt bränsle

5 Får din kropp näring så det räcker? Nya idéer i köket! Testa nya smaker, recept, kryddor och grönsaker. Var kreativ och utmana dig själv och familjen! Låt planering och matlagning bli ett roligt projekt. Ta gemensamt fram en veckomatsedel och dela på ansvaret för matlagning, dukning och disk. Och kanske du vill tända några ljus eller sätta på lite skön musik? Ge din kropp Bästa sättet att få i dig allt du behöver är att äta bra mat i lagom mängd. Om du äter och dricker mycket socker (läsk, godis, choklad, bullar, kakor, glass), snabbmat (hamburgare, pommes frites, pizza) och snacks (chips, ostbågar etc) finns det risk att du får i dig mer energi än du behöver, och att du inte täcker ditt behov av näring. Den typen av mat ger mycket energi, men dålig mättnadskänsla och för lite av vitaminer och mineraler. Om man får i sig mer energi än man behöver lagras extraenergin som fett. Ät dig behagligt mätt på vanlig bra mat, så mår kroppen som allra bäst. Var nyfiken på nya smaker och ät av alla sorters mat, så blir det enkelt att få i dig allt du behöver. Variera mellan fågel, kött, fisk, ägg eller vegetariskt. Ät gärna olika sorters kolhydrater såsom potatis, ris, pasta och bröd gärna med fullkorn. Välj bland grova fiberrika grönsaker som morot, rödbetor och andra rotfrukter, bönor, linser, squash och kål, och tomat, paprika, lök och annat som bidrar med både smak, näring och färg. Komplettera med mjölk eller vatten som dryck, och kanske en knäckemacka och en frukt. bra energi Kroppen behöver energi för att fungera och för att utvecklas. Energibehovet är individuellt och beror bland annat på om du är tjej eller kille, din längd och vikt, hur mycket muskler du har, om du växer och hur mycket du rör på dig. Energi mäts i kilo kalorier (kcal) eller kilojoule (kj), vi säger oftast kalorier. I maten är det fett, protein och kolhydrater som ger energi. Kolhydrater är hjärnans och musklernas bränsle och finns främst i bröd, pasta, ris, couscous, nudlar, bulgur, potatis, frukt, gröt, flingor och socker. Läs mer om hur olika typer av kolhydrater påverkar din energi på sidan 15. Fett behövs för att kroppen ska fungera optimalt, bland annat ta upp fettlösliga vitaminer och för att kunna bilda hormoner. Fett finns i smör och olja, ost, korv, grädde, lax och annan fet fisk, nötter, mandlar och frön. 1 gram kolhydrat ger 4 kcal. 1 gram protein ger 4 kcal. 1 gram fett ger 9 kcal. 1 gram alkohol ger 7 kcal. Protein bygger upp musklerna och behövs i många av kroppens funktioner. Protein finns främst i kött, fisk, ägg, skaldjur och mjölk, yoghurt, kvarg och cottage cheese, samt i bönor, ärter och linser, quorn, tofu och andra vegetariska alternativ. Den proteinrika maten ger byggstenar och energi, men även andra viktiga ämnen. Kött innehåller protein, men också B-vitaminer, zink och järn som behövs för blodet. Lax, sill och makrill innehåller vitamin D och omega 3 fett som har många positiva hälsoeffekter. Mjölk innehåller kalcium och vitamin D som bidrar till starkare ben och försvar mot många olika typer av sjukdomar. Grönsaker, frukt, rotfrukter och bär bidrar med fibrer, vitaminer och antioxidanter. Låt dem finnas med vid varje måltid så får du bättre balans i mat vanorna, du får i dig mer näring och en stabilare energikurva. Många av antioxi-danterna bidrar dessutom med vacker färg, se gärna till att ha flera olika färger från grönsaker, bär och rotfrukter på tallriken! ömn 8 9 Alkohol ger alltså också kalorier, men är ingen närings mässigt bra energikälla. ömn

6 En god och stabil frukost är en bra start! Mjölk är viktigt, inte minst för dig som idrottar. Hoppa inte över frukosten! Många menar att frukosten är dagens viktigaste mål. På morgonen är kroppens bränsleförråd tömda musklerna och hjärnan behöver påfyllning. Genom att börja dagen med rätt energi ger du dig själv en bra start. Frukosten ger en bra bas för hela dagen. Hur ser en bra frukost ut? Bygg upp din frukost med mat som du gillar; kanske ett par smörgåsar och ett glas mjölk. Müsli, flingor eller gröt med yoghurt, fil eller mjölk. Och kanske ett kokt ägg. Komplettera med frukt och bär. Välj gärna bröd med hela korn eller annat grovt bröd med energi som varar längre. Om du väljer ljusare bröd eller äter flingor till frukost är det extra viktigt att ta med en frukt eller smörgås att äta under förmiddagen så du klarar dig fram till lunchdags. Om du inte är hungrig direkt när du vaknar, ta en dusch och gör dig iordning innan du sätter dig vid frukostbordet. Kanske är det så att du behöver lägga dig lite tidigare för att må bättre på morgonen? Den som är pigg och utvilad har oftast bättre aptit. Ett glas mjölk eller en yoghurt Även den som inte har så stor aptit behöver se till att få i sig någonting på morgonen, kanske ett glas mjölk eller yoghurt, en banan eller en liten skål med flingor. Ta med en smörgås, ett kokt ägg eller en burk med yoghurt och müsli att äta på rasten så att du har energi och kan behålla fokus tills det är dags för lunch. Läs mer om hur frukosten påverkar energinivån, koncentrationsförmågan och humöret på sidan ömn ömn

7 Kolhydrater, protein, grönsaker och ett glas mjölk en bra måltid! Mellanmål i väskan lika viktigt som träningskläderna. Läs mer på sidan 14! Lunch och middag 12 ömn Låt alltid protein, kolhydrater, fett och grönsaker ingå i dina måltider. Använd gärna lite oljedressing på grönsakerna så får du i dig nyttigt fett och mer vitaminer. Ta tallriken till hjälp för att enkelt kombinera en bra måltid: Lägg kött, fisk eller vegetariskt protein på en del av tallriken, grönsaker på en del och kolhydraterna på sista delen. Hur stor plats de olika delarna får ta på tallriken beror på vem du är och hur mycket energi du behöver. En smörgås på hårt eller mjukt bröd, ett glas mjölk och en frukt bidrar med näring och energi och gör måltiden komplett. Gör vardagen till fest! Duka fint och lägg upp maten snyggt. När maten ser lockande och god väcks aptiten och maten smakar ännu godare. Värdesätt måltiderna tillsammans, de är viktiga stunder att mötas, prata om dagen som varit och om veckans planer. Låt maten få den uppmärksamhet den förtjänar. Ta in måltiden med alla dina sinnen; Hur ser det ut på tallriken? Hur doftar det? Hur låter det när du tuggar? Hur förändras känslan i kroppen efter hand som du blir mätt och nöjd? Att äta framför datorn eller teven stör upplevelsen och kan bland annat påverka mättnadskänslan eftersom maten inte får samma chans att göra intryck på dina sinnen. Att äta i lugn och ro, med 100% fokus på maten, är en form av mindfulness.

8 Vad är ett bra mellanmål? Mellanmålen gör det enkelt att fördela maten jämnt över dagen och ger energi när du behöver det som bäst. torleken på dina mellanmål beror på hur du äter för övrigt under dagen och hur mycket du behöver totalt sett. e dagens mat och energi som ett pussel med det antal pusselbitar (=måltider) som passar dina behov. mall för dig som rör dig i vardagen och kanske tränar någon gång då och då FruKost LunCh VÄLJ MAT OM GER TABIL ENERGI Blodsocker Högt Gi Lågt Gi tid ömn Ett par skedar kvarg eller cottage cheese + en frukt skuren i bitar En liten skål naturell yoghurt med skivad frukt eller bär (gärna mixat till en smoothie) Några nötter + en frukt Ett glas mjölk och en liten smörgås Ett kokt ägg och en knäckemacka Medium för dig som tränar en del och som behöver lite mer energi Två smörgåsar med ost och skinka, ett glas mjölk, juice eller blåbärssoppa En skål naturell yoghurt med müsli Två frukter + en näve nötter/mandlar En drickyoghurt + en frukt 1 2 burk cottage cheese frukter alt. torkad frukt och 2 msk hackade nötter En fullkornssmörgås med pålägg, ett stort glas mjölk Två smörgåsar med leverpastej, ett glas juice Två pannkakor + bär eller frukt En mellanmålsbar Rätt tajmade mellanmål gör att du får ut mesta möjliga av träningen och ger kroppen bättre förutsättningar för återhämtning. Large MiddAg MellAnmÅl för dig som tränar flera gånger i veckan och behöver mycket energi varje dag 2-3 pannkakor med cottage cheese + fruktsallad eller en liten klick sylt 2-3 grova mackor med ägg och tomat, ett glas mjölk eller juice 1 burk cottage cheese, 1 banan, en näve hackade nötter eller mandel Ta för vana att alltid packa ner mellanmål i träningsväskan så du har något att äta i samband med träningen. Kokt ägg, fullkornsbröd, frukt, mandlar, solros- eller pumpafrön, russin och annan torkad frukt håller sig bra utan att behöva kylförvaras. Lägg gärna maten i plastburkar så den inte blir förstörd. Ta med dig mjölk i en liten termos lägg i ett par isbitar så håller den sig kall. Om du har tillgång till kylskåp är det bra att ha fil eller yoghurt, mjölk, cottage cheese, några kokta ägg, lite pålägg plus bröd och ett paket müsli i träningslokalen. Undvik sockerkickar! Mat som är lätt för kroppen att bryta ner tas upp snabbt i blodet och ger en snabb men kortvarig energikick, detta kallas högt GI (glykemiskt index). ocker, vitt bröd och flingor ger ofta en snabb skjuts i blodsockret men efter en kort stund är energin slut och du behöver fylla på igen för att behålla orken och koncentrationen. Välj hellre mat som stannar lite längre i systemet, (lågt GI), det ger stabilare energi och du behöver inte tänka på mat förrän det faktiskt är dags att äta. Exempel: En frukost med söta flingor eller vitt bröd med marmelad eller annat sött pålägg gör dig mätt en kort stund. Jämför med hur det känns i magen och hur pigg och fokuserad du känner dig av ett par grova fullkornssmörgåsar med ost, skinka eller ägg, plus en smoothie med yoghurt och bär (eller ett glas mjölk). Tänk på helheten! Vissa smaksatta mejeriprodukter innehåller tillsatt socker. Om du väljer en sötad yoghurt är det bra att välja flingor eller müsli med låg sockerhalt eller prova naturell yoghurt och tillsätt frukt och färska eller frysta bär som ger både smak och näring. Alla dagens måltider påverkar hur du mår och orkar jobba timmarna efter du ätit. En bra lunch med kolhydrater, protein, grönsaker och ett glas mjölk gör att både kroppen och knoppen funkar bättre den som går till kiosken och köper snabb energi i form av godis, bullar, energidrycker och snacks kan räkna med att tappa orken och koncentrationen efter någon timme. Och har dessutom inte fått i sig någon näring. marta val gör dig smart! Att välja mat som har långsam effekt på blodsockret kan även hjälpa dig att hålla vikten. Mat som mättar längre gör att du slipper bli sugen och småäta i onödan. Varannan vuxen i verige väger för mycket. Livsstilen och vanorna grundläggs tidigt du har redan nu chans att påverka hur du ska må under resten av livet. Ät gärna mer av grönsaker, baljväxter, frukt, bär, fisk, skaldjur, oljor, nötter och frön. Välj gärna fullkornsprodukter av bröd, pasta, flingor. gör medvetna val när det gäller godis, snacks, kakor, glass och drycker begränsa mängden socker, salt, koffein och alkohol. ömn

9 Även om du tränar hårt och vill bli riktigt, riktigt bra på din idrott är det vanlig nyttig mat som ska vara källan till energi och näring. Genvägar via tillskott och speciella träningsprodukter är helt onödigt och innebär faktiskt risk att du får i dig otillåtna ämnen. När du rör på dig funkar hjärnan bättre! Fysisk aktivitet innebär att cirkulationen ökar i hela kroppen. Blodet för med sig mer syre, mer energi och mer näring till alla dina celler även hjärnans! Den som tränar ofta behöver äta mer Om du tillhör dem som tränar mycket och ofta, behöver du äta mer och se till att få tillräckligt mycket vila. Balans mellan rätt träning, bra mat och återhämtning krävs för att du ska uppnå så bra resultat som möjligt och för att det ska vara kul att träna. Den som ätit för lite inför ett träningspass tappar ofta både orken och humöret. Först och främst behöver du mer energi. Fyll på med större portioner av bra mat; mer bröd, pasta och ris, och mer av nyttiga mellanmål. Du gör kroppen en tjänst och ökar möjligheterna att bli bättre på din idrott om du får i dig mer bränsle, näring och byggstenar från maten. Godis och söta drycker ger extra energi, men ingenting annat alltså inga av de andra ämnen som du behöver för din prestation och utveckling. Mellanmålen inför träningen bör ge stabil och medelsnabb energi (t ex pannkaka, mjölk och smörgås, gärna på grovt bröd). Det du äter direkt efter träningen hjälper kroppen att snabbt återställa energiförråden och kan vara mer lättsmält. Då passar det bra med russin, mogna bananer, drickyoghurt eller chokladmjölk. Återhämtningsmålen är särskilt viktiga för dig som tränar många gånger i veckan. Du som läser detta kanske dessutom behöver energi och protein för att växa, både på längden och i muskelmassa. Gör det enkelt! Lägg till nötter, solrosfrön, mandlar, torkad frukt till din frukost. Lägg till ett extra glas mjölk och en smörgås till lunchen. e till att äta bra mellanmål under hela dagen; ta med ett par smörgåsar, yoghurt eller ett par bananer till förmiddagsrasten. Ät ett extra mellanmål innan träningen och gärna ett par kvällsmackor innan läggdags. När du sover åter hämtar sig kroppen och bygger upp musklerna, då är det viktigt att ha energi och byggstenar tillgängligt. Mer om detta i avsnittet om sömn som börjar på sidan ömn ömn 17

10 Matens superhjältar! Om vi äter helt vanlig bra mat i lagom mängd får vi normalt sett i oss vad vi behöver, men det finns några näringsämnen som förtjänar lite extra uppmärksamhet: Järn behövs för att blodet ska kunna transportera syre från lungorna ut i kroppen. Om du är blek och känner dig trött, orkeslös och deppig kan det bero på järnbrist. Blodpudding och rött kött är våra viktigaste järnkällor. I baljväxter, fullkornsprodukter, spenat, grönkål, bär och torkad frukt som aprikoser och russin finns också järn, men i en form som kroppen har svårare att ta upp. Vitamin C som bland annat finns i bär, citrus frukter, paprika och kål skyddar mot sjukdomar och gör det lättare för kroppen att ta upp järnet i maten. Kalcium finns i främst mejeriprodukter som mjölk, fil, yoghurt och ost. Kalcium behövs bland annat för att bygga upp skelettet. Vitamin D är bland annat viktigt för skelettet och immunförsvaret, och finns till exempel i berikade mjölkprodukter (lätt- och mellanmjölk och fil och yoghurt gjorda på dessa) och i fisk och ägg. Den största mängden vitamin D bildas i huden när solen står högt på himlen. I Norden gör den det bara under sommarmånaderna; från oktober till mars får vi enbart i oss vitamin D via kosten. Fullkorn innehåller fibrer och andra viktiga ämnen som är bra för hälsan; mineraler, vitaminer och vissa antioxidanter. Läs mer om fibrer nedan! Varför behöver vi frukt och grönt? Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär innehåller vitaminer och antioxidanter. Dessutom bidrar de med fibrer som på många sätt är bra för kroppen; de hjälper magen att vara i balans och är viktiga för att tarmens goda bakterier ska må bra. Bakterierna håller oss friska och gör det lättare för kroppen att ta upp näringen i maten. Frukt och grönt är viktiga för att få en balans i måltiden och bidrar till att näringen i maten tas upp mer effektivt. Att järnet tas upp bättre om maten är rik på vitamin C och att maten tas upp på ett sätt som är mer gynnsamt för kroppens energisystem är ett par exempel. Ät gärna grönsaker och/eller frukt till varje måltid. Välj vitaminer från naturen det är på många olika sätt bättre än piller. Fram till års ålder har man störst möjlighet att bygga upp ett starkt skelett genom att få i sig mycket kalcium och vitamin D, motionera och låta bli att röka. Järn som finns i grovt bröd är lättare för kroppen att ta upp om brödet är surdegsjäst om du toppar mackan med en paprikaring får du extra C-vitamin som ökar järnupptaget ännu mer! läng inte maten! Våra val i mataffären och vid matbordet påverkar miljön på olika sätt. Väljer du ekologiskt och svenskt gör du en insats för våra bönder och för naturen. Men det allra viktigaste som du kan påverka själv är att låta bli att slänga mat i onödan enligt undersökningar slänger vi hela 25% av all mat vi handlar hem; som att slänga var fjärde matkasse direkt i soptunnan! ömn ömn

11 ömn Vår kropp är byggd och konstruerad för att vi ska röra på oss. Det innebär att alla människor har behov av att vara i rörelse. Våra förfäder fick naturlig motion av att jaga, fiska, bygga sina bostäder och att förflytta sig till fots. Men dagens moderna samhälle har gjort det allt svårare för oss människor att vara aktiva. Vi åker bil, buss och tåg och blir ofta stillasittande vid skrivbordet eller framför datorn. Och när kvällen kommer är det dags att bänka sig i TV-soffan! Vår alltmer passiva vardag innebär att vi själva måste ta ett större ansvar för att få röra på oss. Därför är det en god investering att redan i unga år skaffa sig bra vanor som bidrar till att vi får en hälsosam och frisk kropp och ett stabilare psyke. Christer andberg är idrottslärare och utbildare, grundare och ansvarig för MTI, som står för Motorik-Träning-Inlärning. Han har arbetat med barns rörelser och gymnastik, både individuellt och i grupp, sedan början av 80-talet. Att förstå hur kroppen är uppbyggd och reagerar, tycker han är viktiga frågor i arbetet med att bygga upp en sund och frisk kropp. Om du rör dig ofta, får du flera positiva effekter på köpet, bland annat får du: Den som rör sig ofta får mycket på köpet Kraft till det du behöver göra under dagen. Lättare att känna och styra din kropp. Färre sjukdomar. Förbättrad sömn. Förbättrad självkänsla. Förbättrat humör. Förbättrad stresstolerans. Adriana Janic

12 Kroppen är en maskin som behöver bränsle Jens Fredricson Adriana Janic Rörelse, kalcium och D-vitamin ömn 22 För att du ska förstå hur din kropp fungerar ska vi börja med att titta på din kropps byggnad och konstruktion. Din kropp är uppbyggd som en maskin. Dels har du en motor som består av dina muskler och skelett, dels har du en datacentral som består bland annat av din hjärna och ditt nervsystem. Motorn behöver bränsle och syre för att vara stark och fungera. Bränslet består framförallt av kolhydrater och fett men även proteiner. Allt detta bör du få i dig via den mat du äter. Kolhydrater finns i till exempel bröd, gryn, pasta, ris, potatis, bär, frukt och grönsaker. Fett finns i till exempel smör, margarin, fläsk och olja. Protein finns till exempel i kött, mejeriprodukter, fisk, ägg, ärter, bönor och spannmål. Detta bränsle sugs upp av blodet via mag-tarm-kanalen och förs vidare och lagras i kroppens celler och vävnader. Kolhydrater lagras i lever och muskler. Fett lagras framförallt i underhudsvävnaden. Det viktiga proteinet Proteinet ingår som den största beståndsdelen i alla celler. Proteiner är framförallt viktiga för att bygga upp och reparera dina celler och vävnader. När du får i dig lika mycket energi som du förbrukar är kroppen i energibalans, då är vikten stabil. Ditt behov av energi (kalorier) beror på din ålder, kön, vikt och hur mycket du tränar. Ditt energibehov kan också variera från dag till dag. Därför är det svårt att ge individuella rekommendationer. Hur mycket du behöver av energi och olika näringsämnen kan du läsa mer om i de nordiska näringsrekommendationerna, NNR2012. yre får du genom att andas. Ditt hjärta, blodkärl och blod möjliggör att syret kan transporteras till alla dina syrekrävande celler. Din datacentral samlar uppgifter som rör din kropp och styr dina rörelser genom impulser som skickas genom nervsystemet till dina muskler. ger starkt skelett Ditt skelett, dina leder samt dina muskler och senor, bildar din rörelseapparat. Tillsammans står de för mer än hälften av hela din vikt. Ditt skelett består av drygt 200 ben och utgör ungefär 20 % av din kroppsvikt. kelettet är uppbyggt av benvävnad som är mycket hård och tål stora belastningar. En del ben är stora, som till exempel lårbenet, och en del ben är små som till exempel fingrarnas ben. kelettets ben är av olika typer: Platta ben som finns i skallens ben, höftbenen, bröstbenet, skulderbladen och revbenen. Rörben eller långa ben som finns i ben och armar. Korta ben som finns i hand- och fotleder och ryggradens kotor. Om du är fysiskt aktiv belastar du ditt skelett och det gör att din benvävnad blir starkare och tätare. Du behöver även kalcium och vitamin D för att få ett starkt skelett. Kalcium är ett mineralämne och finns framförallt i mejeriprodukter men även i grönsaker som broccoli och vitkål. Vitamin D finns i maten, men framförallt bildas vitamin D i huden när du är utomhus och solen lyser på dig. Ditt skeletts uppgifter och funktioner är att: Ge kroppen stöd och stadga. Bilda hävstänger, vilka musklerna kan verka på och möjliggöra att du kan utföra rörelser. kydda ömtåliga organ t ex hjärnan, lungorna och hjärtat. Vara en depå för kalcium och fosfor. Producera blodkroppar (i benmärgen). ömn 23

13 Zlatan Ibrahimović Edinson Cavani Dina leder gör att du kan röra dig Ezequiel Lavezzi Thiago ilva Marco Verratti Lucas Moura Dina leder gör att de olika skelettdelarna kan röra sig. Benen möts mot varandra med ledytor som kallas ledhuvud och ledpanna, och mellan dessa finns en ledspringa. Hela leden omsluts av en ledkapsel. Båda ledytorna är överdragna av brosk, vilket gör att dina ben lätt kan glida mot varandra. I ledspringan finns ledvätska som fungerar som smörjmedel och håller dina ledytor fuktiga, så att friktionen mellan dem blir så liten som möjlig. Din led hålls samman och stabiliseras med hjälp av ledband (ligament) och muskler. Rörligheten hos en led bestäms av ledytornas form men också efter hur spända de omgivande ledbanden och musklerna är. Detta har stor betydelse för vilka rörelser som kan utföras i din led. Du har olika typer av leder: Kulled. Denna led kan röras åt alla håll. Gångjärnsled. Denna led utför rörelser omkring en rörelseaxel (som gångjärnet på en dörr, fram och tillbaka eller böjs och sträcks). Två-axlad led. Denna led kan röras i två mot varandra vinkelräta plan (böjas framåt, bakåt och i sidled). Vridled. I denna led kan benändarna bara vridas i förhållande till varandra (som rörelser omkring en axel). ömn 25

14 Din kropp består av hundratals muskler Musklerna i din kropp är av tre olika slag: kelettmuskulatur Hjärtmuskulatur Glatt muskulatur När man talar om muskler i samband med rörelseapparaten menar man skelettmuskulatur. kelettmusklerna är inte så uthålliga Din skelettmuskulatur består av drygt 600 muskler och utgör största delen av din muskelmassa. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig, då den innehåller proteintrådar som ligger på ett mycket regelbundet sätt och därför ser randig ut. En skelettmuskel är uppbyggd av ett antal muskelceller och fäster vid två eller flera punkter på skelettet. Fästpunkterna sitter på var sin sida om en led. kelettmuskler kan du påverka med din vilja. Musklerna reagerar och arbetar snabbt, men är inte så uthålliga och tröttas snabbt. Hjärtmuskulaturen arbetar alltid Din hjärtmuskel har ett speciellt tvärstrimmigt utseende. Hjärtmuskeln kan du inte viljemässigt styra. Muskeln är mycket uthållig och snabb och arbetar dag och natt under hela ditt liv. Ditt hjärtas viktigaste funktion är att pumpa runt blodet i din kropp. Detta sker med hjälp av din kropps transportsystem blodomloppet. Tack vare detta transportsystem kan blodet cirkulera runt i dina blodkärl och föra med sig syre, näringsämnen, olika hormoner och signalsubstanser. Blodet kan även föra bort avfall. Det finns framförallt tre slag av blodkärl som bildar ett sammanhängande nätverk i din kropp: Artärer som leder blodet från ditt hjärta. Vener som leder blodet till ditt hjärta. Kapillärer som via ett kärlnät förenar artärer och vener. Glatt muskulatur kan påverkas av stress Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, magtarmkanalen, luftrören och urinblåsan. Den är långsam, men mycket uthållig och du kan inte styra den med viljan. Däremot kan din glatta muskulatur påverkas av stress. Muskler ger kroppen stadga och skydd Dina muskler ger dig inte bara rörelseförmåga utan även stadga till ditt skelett och skydd åt dina inre organ. De gör det även möjligt för dig att tala, svälja, tugga och visa känslouttryck. Dina muskler hjälper dig också att kontrollera tarm och urinblåsa, och att hålla din kroppstemperatur på rätt nivå. ömn 26 ömn 27

15 ätt inte upp för höga mål med din träning Att röra på sig, motionera och träna, kan till exempel vara att promenera, cykla, simma eller löpträna. Det viktiga för dig är att hitta den träningsform du tycker är rolig och som du känner att du klarar av att genomföra. Det innebär att träningsformen ska anpassas efter din nuvarande fysik och förmåga, annars kommer du inte att känna någon glädje i att röra dig. Allt för många ger upp på grund av att de redan från början sätter för höga mål med sin träning och pressar sin kropp hårdare än vad den klarar av. Träning innebär inte att man i början måste ta ut sig till det yttersta. Efterhand som din fysiska status förbättras kan du höja din träningsfrekvens och målsättning. Även motion och träning på en lägre nivå har positiv effekt på din hälsa. atsa på allsidig träning en timme per dag För att bygga upp en god hälsa bör du bedriva en allsidig grundträning där både konditionsträning, rörlighetsträning och styrketräning ingår. Du kan gärna kombinera olika träningsformer för att uppnå bästa effekt på din träning. Du bör röra dig minst 60 minuter/dag. Det är bra om du 2-3 gånger i veckan kombinerar dina vardags aktiviteter med en mer fysiskt ansträngande aktivitet. Dessa träningspass bör ligga på minuter. Innan du väljer träningsform tänk på: Kom också ihåg att skolidrotten ger dig många tillfällen till en regelbunden fysisk aktivitet. Du får prova på olika aktiviteter och sporter och kanske du hittar en aktivitet som passar just dig. Tänk på att det alltid är helheten som räknas. Ett bra träningsupplägg, goda kostvanor och god sömn är nyckeln till en god hälsa. ömn 28 Välj något du tycker är roligt och tycker om. Vill du träna individuellt eller i grupp? Vad är ditt mål med träningen? Hur är din fysiska status? Tränad, otränad? Vad är lämplig träning för din ålder? Vad fungerar bäst för dig i vardagen? ömn 29

16 Vilken träningsform passar dig? tyrketräning ömn 30 Konditionsträning Din kondition är det samma som din kropps förmåga att utföra långvarig fysisk ansträngning. Med konditionsträning förbättrar du kroppens syreupptagning och uthållighet. Det är även bra för ditt hjärta, humör, ämnesomsättning och förbränningen. Målsättningen med konditionsträning är att förbättra eller bibehålla din kondition. Konditionsträningen kan delas in i tre olika kategorier. Välj den träningsform som passar dig bäst. Lågintensiv träning Med denna träningsform behöver du inte ta ut dig för mycket. Träningen är optimal för att förbränna fett och bra för din allmänkondition. Du ska träna på ca 65 % av din max puls genom att t ex jogga lätt eller promenera aktivt. Medelintensiv träning Med denna träningsform ökar du framförallt din syreupptagningsförmåga och uthållighet men förbränner även fett. Du ska träna på ca % av din max puls genom att t ex springa under en längre tid. Denna träning kan du även köra i intervaller. Högintensiv träning Med denna träningsform bibehåller eller ökar du din kondition. Träningen är också bra för din syreupptagningsförmåga och för att förbränna fett, särskilt om du tränar intervallträning. Du ska träna på % av din max puls med olika konditions- och styrkeövningar. Många idrotter kan räknas som högintensiv träning, där du ofta går på max, varvat med att du går ner i intensitet som till exempel fotboll och innebandy m.m. tyrketräning är en träningsform som förbättrar din muskelstyrka och stärker din kropp. Du kan träna allsidig styrketräning antingen med den egna kroppsvikten som belastning eller med olika träningsredskap. Förutom att du blir starkare genom styrketräning ökar du även din ämnesomsättning, energiförbrukning och förbränning. Kombinera gärna din styrketräning med konditionsträning för att få bästa effekt av din träning. Om du aldrig tidigare tränat styrketräning eller är otränad är det lämpligt att du får hjälp av en instruktör som visar dig hur du ska träna. Rörlighetsträning Rörlighetsträning är en träningsform som bibehåller eller ökar rörligheten i dina leder. Effekterna du uppnår med denna träning är bland annat minskad skaderisk, minskad stelhet och bättre kroppshållning. Lämpligt är att du tränar rörlighet både före och efter ditt träningspass. Rörlighetsträning är en töjningsaktivitet. Ofta förknippar vi denna träningsform med stretching, men det finns många olika metoder av töjningsaktiviteter inom rörlighetsträningen. Mental träning Mental träning är olika metoder som syftar till att förstärka och identifiera dina önskade tankar, känslor och beteenden. Grundläggande mental träning inom idrotten är en träningsform som ger din kropp och ditt sinne ny energi. Det är en muskulär och mental avslappning, som också är avstressande. Mental träning kan du använda till exempel för att ladda upp inför eller återhämta dig efter en fysisk aktivitet, men även i prestationsförhöjande syfte för att uppnå dina mål. ömn 31

17 ömn Det är inte bara vår kropp som behöver träning för att vi ska må bra. För att vi ska känna oss harmoniska och nöjda med livet är det också viktigt att alla våra sinnen är i balans. När vi talar om våra sinnen nämner vi oftast de fem traditionella sinnena, syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Till dessa ska vi även ta upp ett sjätte sinne; balans. Vi har även andra sinnen och totalt hur många dessa är vet vi inte säkert. Vad man emellertid säger idag, är att våra traditionella sinnen måste delas upp i många fler och att vi inte ens är medvetna om vissa av dem. Genom dina sinnen tar du emot en ofantlig mängd information, som omvandlas av dina sinnesceller till elektriska signaler. ignalerna förs vidare som nervimpulser i de nervtrådar som har kontakt med dina sinnesceller. Det är alltså dina sinnesceller som tar emot informationen och det är ditt nervsystem som för informationen vidare till din hjärna. innenas betydelse för ditt välbefinnande

18 tress kan påverka ditt minne Balanssinnet är viktigt för en friidrottare. Dina sinnen är viktiga för din personlighet ömn Informationen bearbetas sedan av din hjärna på olika sätt, så att det du upplever får en mening. På så sätt får du en helhetsbild och kan förstå sammanhang. Dina sinnen är alltså nödvändiga verktyg för att du ska kunna utforska och förstå verkligheten samt få en medvetenhet om dig själv och din omvärld. yn, hörsel, känsel och balans är mycket viktiga sinnen för att du ska kunna styra dina rörelser. Din rörelse bygger nämligen på dina sinnesimpulser och deras uppfattning. innesimpulserna och deras föreställningar ger dig också en erfarenhet och grund för dina kommande rörelser. Dina sinnesupplevelser kan bidra till en bättre hälsa Dina sinnen lägger grunden till: Att ditt nervsystem ska kunna styra din kropp och dina olika kroppsfunktioner. Att information om det som händer dig, lagras i ditt minne. Dina känslor, tankar och din inlärning. Att du kan utveckla en egen identitet och personlighet. innesupplevelser är väsentliga och ett fortlöpande behov för din hälsa oavsett ålder. Du ser oftast själv till att dagligen stimulera dina sinnen genom att vara ute i olika miljöer, via olika aktiviteter, måltider, samvaro och social gemenskap. Att vistas i naturen (friluftsaktiviteter) är ett mycket bra sätt att stimulera dina sinnen. Detta ger dig inte bara många sinnesupplevelser utan även träningsmöjligheter. Att gå och springa i ojämn terräng tränar bland annat din kondition, styrka, koordination och balans. Ditt minne är beroende av din vakenhet, det vill säga hur uppmärksam och koncentrerad du är och i hur hög grad du är intresserad av den information som du nås av, via dina sinnen. Ditt minne ger dig förmågan att lagra erfarenheter, känna igen och lära. Du har ett korttidsminne (arbetsminne) och ett långtidsminne. Enkelt uttryckt lagrar ditt korttidsminne information enbart för en mycket kort tid och ditt långtid s- minne information för en mycket lång tid. Om ditt korttidsminne av någon anledning begränsas, så kan din uppmärksamhet minska och det gör att koncentrationsförmågan försämras. Detta kan påverka din förmåga till inlärning. Ditt minne kan också påverkas av stress, fysisk aktivitet och kost. tresshormoner är kända för att påverka den del av din hjärna som bland annat styr beslutsfattande och korttidsminne. Om du regelbundet motionerar och rör på dig frigörs olika lugnande hormoner, blodtrycket och kolesterolet i blodet sjunker och blodsockret regleras bättre raka motsatsen till vad som sker om du är stressad. Många forskare anser idag att avsaknaden av motion kan framkalla stress. tudier och forskning visar också idag att regelbunden motion och välbalanserad kost ökar produktionen av proteinet BDNF (Brain-derived neurotrophic factor) som i sin tur förbättrar en rad olika funktioner i hjärnan som t ex vårt minne och inlärning. ömn

19 Hörselsinnet utvecklas tidigt Ögonen är sinnenas kamera Hörselsinnet är din förmåga att uppfatta ljud. Eftersom du har två öron har du även förmågan att avgöra från vilket håll ljudet kommer. Ditt hörselsinne ger dig viktig information om omvärlden men även att umgås med, tala och förstå andra människor. Hörseln är det sinne som utvecklas tidigast hos dig. Ljud består egentligen av vågor. Ljudvågorna påverkar dina sinnesceller i innerörat som registrerar dina hörselintryck. Nervimpulserna leds från dina sinnesceller till hörselcentrum i tinningloben i din hjärna med hjälp av hörselnerven. Först när nervimpulserna når ditt hörselcentrum blir du medveten om ljudet ömn ynen hjälper dig att uppfatta världen omkring dig. Nästan tre fjärdedelar av din kropps sinnesceller finns i dina ögon. Du kan förenklat likna dina ögon vid en kamera. Ditt öga är själva kameran. Tack vare små muskler kan ditt öga röra sig i ögonhålan och din blick föras uppåt och nedåt, inåt och utåt och rotera. Din pupill är kamerans bländare. Din pupill gör att ljuset kommer in i ditt öga. Den kan dra ihop sig vid kraftigt ljus och vidga sig i mörker för att så mycket ljus som möjligt ska komma in i ditt öga. Din hornhinna och lins är kamerans linser. Din hornhinna möjliggör att ljuset kommer in i ditt öga. Din lins ändrar form och gör att du kan se skarpt både på nära och långt håll. Din näthinna är kamerans film. Din näthinna innehåller ljus- och färgkänsliga mottagare, som kallas stavar och tappar. tavarna är mest ljuskänsliga och används när du ska se i mörker. Tapparna är mest färgkänsliga och dessa använder du i bra belysning. All information via din syn skickas vidare till din hjärna för att tolkas och sättas samman till synintryck. ynen är viktig för balansen Ditt synsinne är mycket viktigt för din kroppsbalans. Du kan testa detta genom att ställa dig på ett ben, blunda och se hur länge du kan stå utan synens hjälp. Jämför detta sedan med att stå på ett ben utan att blunda. Ditt öra består av tre delar: Ytterörat Ytterörat består av öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan består av elastiskt brosk och hörselgången av ben. Båda är täckta med hud. Ditt ytteröras viktigaste uppgift är att fånga upp ljud och leda in det i örat. Mellanörat I mellanörat finns de tre hörselbenen, hammaren, städet och stigbygeln. Hörselbenens uppgift är att överföra trumhinnans svängningar till innerörat. Innerörat I innerörat finns sinnescellerna som registrerar ljudinformationen. Hur vi uppfattar ljudintryck Din auditiva perception (förmågan att uppfatta och tolka ljud) är påverkad av dina ljudintryck. Att kunna lyssna aktivt, urskilja ljudintryck och använda dem ändamålsenligt är en viktig förutsättning för inlärning. I skolan kan olika ljudnivåer lätt distrahera oss och leda till svårigheter att koncentrera sig och lära. Exempel på ljudnivåer som vi inte kan kontrollera och ofta stör oss är t ex enformiga ljud som ventilationsbuller eller plötsliga ljud som prat, stolskrap, pappersprassel och mobilsignaler. Ju högre ljudnivåerna blir desto mer stör de oss. Ljudintrycken ger dig också en auditiv feedback som hjälper dig i dina rörelser. ömn

20 Känsel och smärta Genom ditt känselsinne upplever du t ex beröring, tryck, temperatur, smärta och dina kroppsdelars ställning och rörelser. Dina olika känselupplevelser registreras i din hud, senor, leder, muskler och dina inre organ. Du kan till exempel känna skillnad på varmt och kallt. Det är din hud som reagerar på värme och kyla. Du kan uppleva beröring när någon klappar dig på kinden eller stryker dig på ryggen. Du kan uppleva tryck som en liten obehaglig och hårdare känsla. märta kan du uppleva som en obehaglig känsla som vill skada din kropp. Men smärtupplevelser är din kropps säkerhetssystem som talar om för dig att något är fel och skyddar din kropp. Ofta räddar smärtupplevelsen dig från att råka riktigt illa ut. Tänk om du la din hand på något mycket hett och din hud inte kunde känna smärtupplevelsen. Då skulle du bli svårt bränd. Ditt känselcentrum sitter i hjärnan. Dina känselupplevelser skickas vidare med hjälp av nervbanor till din hjärna. Först när informationen når känselcentrum i din hjässlob, blir du medveten om upplevelsen. Ytlig känsel Luktsinnet ett känsligt sinne Ditt luktsinne uppfattar och reagerar på dofter och ämnen i luften. Man säger att luktsinnet är ett fjärrsinne, som kan påverkas långt från luktkällan. Ditt luktsinne är ett mycket känsligt sinne, som kan uppfatta mycket små doser av lukt. amtidigt kännetecknas ditt luktsinne av sin stora förmåga att anpassa sig, det vill säga din luktkänsla avtar efterhand, även om lukten är lika stark hela tiden. När dina luktceller i näsan stimuleras av olika dofter uppstår nervimpulser i luktnerven. Informationen leds vidare till luktcentrum i tinningloben i din hjärna. Först när informationen når din hjärna blir du medveten om lukten. Du kan uppfatta tusentals olika lukter. Ditt luktcentrum har också nära kopplingar till den del i hjärnan som har med dina känselupplevelser att göra. Därför kan en viss lukt ofta väcka minnet av en bestämd känsla. Doften av tång kan väcka minnen från när du låg i solen på stranden förra sommaren. Testa nya smaker och kryddor. Matlagning kan bli ett kul äventyr! DOFT OCH MAK HÄNGER IHOP Några saltkorn på frukostägget förhöjer smaken ömn Taktil perception eller ytlig känsel omfattar dina sinnen som har med beröring, smärta och temperatur att göra. Den taktila perceptionen är nära förknippad med din kroppsuppfattning och din balans. Djup känsel Kinestetisk perception eller djup känsel anger spänningar och tryck i dina muskler samt ger dig information om dina rörelser. Det kinestetiska sinnet är av största vikt för din muskelspännings styrkegrad, din kroppshållning samt för att du ska få koordinerade rörelser. Den kinestetiska perceptionen är nära förknippad med din kroppsuppfattning, balans, styrka och koordination. Via känseln kan vi även förmedla hur mycket vi tycker om någon. maksinnet gör att du kan uppleva smakintryck och känna olika smaker. Det finns fem grundsmaker: ött urt alt Beskt Umami; smaken av protein som finns i till exempel parmesanost och köttbuljong. makcellerna på din tunga samlas i små grupper till smaklökar. Tidigare har man ansett att grundsmakerna uppfattas på olika ställen på tungan, men nu har det visat sig att man känner de olika smakerna överallt på tungan. maksinnet ger dig också viktig information om vad du äter och dricker. Informationen leder dig till att bestämma, om du ska svälja eller spotta ut det du har stoppat i din mun. Ditt smaksinne är känsligast för besk smak. Det är viktigt eftersom olika gifter ofta smakar beskt. om regel spottar man ut sådant som smakar illa och därmed undviker man förgiftningar. När dina smakceller aktiveras skickas informationen vidare i form av nervimpulser till smakcentrum i tinningloben i din hjärna. Först när informationen når din hjärna blir du medveten om smaken. Dina smakupplevelser kommer inte bara från smaklökarna utan påverkas även av andra omständigheter. När du tuggar maten frigörs dofter som når din näsa och ditt luktsinne. Trevlig miljö, vackert upplagd mat och din sinnesstämning påverkar också smakupplevelsen. ömn

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

det är ganska enkelt. - att må bra. får mycket på köpet

det är ganska enkelt. - att må bra. får mycket på köpet det är ganska enkelt. Den Det är som det här rör det handlar sig om ofta - att må bra. får mycket på köpet How do you feel? Ibland är det långt mellan läxan och livet. Det är ju så mycket man vill hinna

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning

Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Studiehäfte om sömn, kost, hälsa, motion och träning Sömnbehovet varierar, men det är inga stora variationer. För en tonåring är den optimala sömntiden mellan 9-10 timmar. Dock kan det finnas variationer,

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN ANVÄNDARMANUAL KROPPEN TRÄNINGSLÄRA Hälsa är mer än bara träning Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Världshälsoorganisationens (WHO) definition på hälsa

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen KR2 Bra mat för barn och ungdomar Svenska näringsrekommendationer 2005 - för vuxna och barn från 2 års ålder Kolhydrater 50-60 E % Protein 10-20 E % Fett 25-35 E % varav hårt fett (mättat+trans) max 10

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Läs även informationen på förpackningen.

Läs även informationen på förpackningen. ANVÄNDARE INFORMATION VIKTKONCEPT Läs även informationen på förpackningen. Välj Din väg Med koncept kan Du välja bland flera hjälpmedel för att få en snabb effektiv och säker viktminskning. Den tekniska

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING?

VAD ÄTA FÖRE OCH EFTER TRÄNING? MAT&TRÄNING Ju mer du tränar, ju mer mat behöver du. När du tränar gör du dig av med energi. Äter du bra mat får du tillbaka den energin och bygger dessutom upp din kropp så att den blir starkare och tåligare

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

En riktig må bra-kasse!

En riktig må bra-kasse! En riktig må bra-kasse! Den här veckan handlar kassens innehåll om god mat och goda råd du mår bra av. Jag som fyllt kassen och skapat recepten heter Lena Camarch Rydberg och är dietist på Axfood. Ofta

Läs mer

Näringsrik)g mat för dig som tränar mycket

Näringsrik)g mat för dig som tränar mycket Näringsrik)g mat för dig som tränar mycket Sjöbo 20130424 Mimmi Kotka Nutri)onist Presta)onstriangeln - grunden för en god presta)on TRÄNING! VILA! PRESTATION! MAT! 1 Kompensa)onskurva Sömnbrist leder

Läs mer

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Träna Vila Näring Lagom? Lagom? Lina Strömvall Tove Thegerström Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Egna idrotter: Kampsport, vintersim, dans, gym, gruppträning,

Läs mer

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl.

Hur mycket är r lagom att äta? Mat för prestation. Energiintag för olika idrottare. Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Mat för prestation Ingela Wiese Lic. Personlig tränare Dipl. Kostrådgivare 0704 98 78 57 ingela.wiese@trainersonline.se www.iwprestation.se Hur mycket är r lagom att äta? Idrott Energiintag för olika idrottare

Läs mer

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader.

NIVÅ 1 HÖFTLYFT. Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. NIVÅ 1 NIVÅ 1 HÖFTLYFT Bra övning för löpare då baksidan av benen och sätet tränas ordentligt. Tränar: Säte, baksida lår, vader. Utgångsposition: Ligg på rygg med fötterna på en bänk eller stol. Pressa

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: 1 2 3 4 5 6 7 8. Bladgrönsaksgruppen: 21 22 23 24 25. Citrusgruppen: 58 59 60 61 62 63 64 65 Åk 5 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Bra mat för hela familjen

Bra mat för hela familjen Bra mat för hela familjen Centrum för folkhälsa, Tillämpad näringslära Uppdaterad juli 2008 En fråga om balans Med dagens enorma livsmedelsutbud kan det vara svårt att välja rätt. Bra mat behöver inte

Läs mer

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN Måltidsordning Fr att barn ska orka leka och lära hela dagen är det viktigt att de får fylla på energi regelbundet. Barn orkar inte äta så stora portioner. Maten br därfr

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd för idrott En vägledning för bättre kost inom idrotten Kostråd till handbollsspelare Aktiva idrottare utsätts ofta för ett stort flöde av reklam och tips hur man ska äta och vilka preparat man

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

god morgon önskar NU KÖR VI!

god morgon önskar NU KÖR VI! god morgon önskar NU KÖR VI! Nystarta dig själv med våra nyttiga frukostar Krispigt müsliknäcke Lättbakat krispigt knäcke fullproppat med fiber, vitaminer och mineraler! 1 plåt. Tid: 15 min varav 1 tim

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut.

Pulsen räknar man lättast ut att man räknar antal slag under 15sek och multiplicerar det med 4. Pulsen mäts i antal slag per minut. Konditionsträning Träna regelbundet! Kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är kraftigt förkyld, har feber eller infektion i kroppen.

Läs mer

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson

HÄLSOSAMMA MATVANOR. Leg Dietist Ebba Carlsson HÄLSOSAMMA MATVANOR Leg Dietist Ebba Carlsson 2013 Beskrivning av samtalskorten Dessa kort är framtagna för att fungera som ett verktyg vid ett motiverande samtal om hälsosamma matvanor. Inom MI-metodiken

Läs mer

Som medlem i Hälsoklubben får du:

Som medlem i Hälsoklubben får du: Visst vill vi vara friska och må bra, men ibland hinner eller orkar man inte ta hand om sig själv så bra som man borde. I Hälsoklubben får du den inspiration och motivation du behöver för att steg för

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

Välkomna! Träning. Matens betydelse för att orka prestera. Malin Olsson

Välkomna! Träning. Matens betydelse för att orka prestera. Malin Olsson Välkomna! Träning Matens betydelse för att orka prestera Malin Olsson Prestation Träning Mat Vila Energibalans- grunden för en bra prestation Du äter lika mycket som du gör av med /dygn Träning = mer energi!.

Läs mer