1. Jämför antikens slavekonomi med medeltidens livegenskap H 08

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Jämför antikens slavekonomi med medeltidens livegenskap H 08"

Transkript

1 1. Jämför antikens slavekonomi med medeltidens livegenskap H 08 Både antikens slavekonomi och medeltidens livegenskap var utan tvekan bland de viktigaste, om inte de viktigaste elementen i varsitt samhälle i fråga. Både antikens Grekland och Romarriket var beroende av sina slavar, som bland annat arbetade i gruvor och i latifundier. Dessutom arbetade stora mängder slavar i specialiserade arbeten, bl.a. som hantverkare och lärare. Med andra ord bidrog slavarna till att fria romarna från primärproduktionen, så att de kunde koncentrera sig på bl.a handeln av dessa råvaror, vilket bidrog till ekonomisk blomstring.. Samma fenomen uppkom under medeltidens livegenskap. Dåtida samhället var ett agrart samhälle och ekonomiskt sätt hade jordbruket en mycket stor betydelse, som bland annat levebröd och handelsvara. Detta betydde att de som styrde samhället skulle dra stor nytta av att binda bönderna till sina gårdar, för att få en säkrad, stadig inkomst lång framöver. Fastän båda hade liknande betydelsen för sina samhällen, skiljde de sig nämnvärt i bland annat sätten som man blev det. Största delen (eller de första) som blev livegna bönder gjorde det faktist av sin egen vilja. Bland annat de oroliga folkvandringsåren efter romarrikets fall bidrog till att många bönder sökte skydd för plundringar hos starka godsägare med mycket makt. I såna fall gav de upp sin frihet för att få beskydd av godsherren som i sin tur också krävde betalning i form av skatter och en livslång bundenhet till gården. Under antiken däremot, var största delen av slavarna krigsfångar, vilka det fanns mängder av tack vare de krig som både romarna och grekerna förde. Ett bra exempel på hur viktiga krigen var med tanke på slavekonomin är faktumet att under Pax Romana uppstod det en stor brist av slavar vilket orsakade en stor ekonomisk kris i Romarriket. Ett annat skiljetecken mellan slavekonomin och livegenskapen var faktumet att slavar ansågs som husbondens egendom. Han kunde i teorin göra vad han ville med en slav (men inte döda), och de hade mycket få rättigheter. Detta förändrades dock under årets lopp och i Romarriket fastlogs många lagar om bättre levnadssvilkor för slavar. I praktiken betraktades också många slavar som familjemedlemmar, och kunde stanna kvar hos familjen efter de blivit friade. Husbonden fick också bestämma om det var ekonomiskt fiffigt att slaven skaffade familj. En livegen bonde fick däremot bestämma fritt hur han bildade sin familj osv, dessutom kunde godsägaren inte sälja honom och det var synnerligen svår att förvisa honom. Det fanns också fall där bonden gav fria händer för slaven att bo på jorden och bilda familj hur han ville, bara han odlade bondens jord, mycket likt de livegna bönderna på medeltiden. En annan likhet mellan dessa två grupper var också ärftligheten, både slavheten och livegenskapen fick man i arv av sina föräldrar. 1

2 p.: Erot ja yhtäläisyydet antiikin orjan ja keskiajan maaorjan oikeudellisessa asemassa (kummankin alisteinen asema: orja omaisuutena, maaorja alistettuna puolivapaana talonpoikana). Käsitelty eri tapoja joutua orjaksi tai maaorjaksi. Orjat antiikin talouden perustana. Orjia työvoimana eri aloilla (esimerkiksi koti ja maatalous, kaivokset). Maaorjuus osana feodalismiin kuuluvaa kartanotaloutta. 5 6 p.: Orjan/maaorjan aseman tarkempi erittely: kohtelu riippui esimerkiksi omistajasta ja olosuhteista. Käsitelty orjien asemassa tapahtuneita muutoksia. Rooman valtakunnan loppuaikoina orjien asema osittain parani (taustalla esimerkiksi kristinusko ja pula orjista). Maaorjien aseman paraneminen keskiajan loppupuolella (taustalla esimerkiksi rutto ja rahatalouden elpyminen; mahdollisuus käsitellä myös Länsi ja Itä Euroopan eritahtista kehitystä.) 5 /6, Svaret är informativt och med tanke på hur mycket som finns i läroboken är det också heltäckande. Ändå anser jag att vissa viktiga aspekter saknas. Gällande slavekonomin så anser jag att man också borde betona de negativa aspekterna av slaveriet; den stora mängden slavar hämmade uppfinnesrikedom och konstruktiv utveckling slavarbetskraften dumpade priserna vilket resulterade i att de självständiga böndernas antal sjönk vilket i det långa loppet var katastrofalt för romarriket eftersom skattebetalarna försvann slavuppror, Spartacus bevisade att det fanns ett utbrett missnöje som t.o.m hotade rikets existens. Vad gäller livegenskapen så kunde man påpeka att det egentligen var en följd av att penningekonomin upphörde. Livegenskap uppstod ofta som följd av krediter för vilka man satte livet i pant. Efeter det gick livegenskapen i arv. Livegenskapen försvinner från västeuropa i.o.m penningekonomins återkomst. Man kunde också påpeka att livegenskapen inte rotade sig i Norden och uppstod i de östra delarna av europa först då den försvann från västeuropa. 2

3 3

4 Christofer Columbus Spanska flottan Teknologi: vapen och utrustning Olika religioner, Kyrkan (konverteringar) Ekonomi = handel (fria marknader, monopol) Handelsutbyte med Kina och Indien Upptäcktsfärder Conquistadorerna = erövrare (erfarenhet och vältränade för krig) Råvaror Spanien, Portugal, England och Frankrike Ursprungliga befolkningen = rädd för vapen (ljud, eld, rök etc.) = moralisk seger. England = kolonier runtom i världen > råvaror utomlands, produktion av vapen och militärteknologi i hemlandet (urbanisering). Teknologin i Europa var utvecklad (många nya uppfinningar) Teknologins utveckling i andra kontinenter stod stilla. Utbildning och stabil ekonomisk och socialsamhälle. Europas länder var civiliserade. Europa = Monarki, Demokrati Utomlands = Diktatur Arbetskraft = slavar Kulturkrockar mellan Europa och resten av världen Europa = ett välutvecklad rike, andra länder = stod ensam, teknologin fattas. Olika uppfattningar om världen och dess uppkomst (t.ex. religion 4

5 3 4 p.: Selityksinä esimerkiksi eurooppalaisten tekninen ja taloudellinen ylivoima eräillä aloilla suhteessa moniin ei eurooppalaisiin yhteiskuntiin (aseet ja kulkuvälineet), valloitettujen alueiden sisäisten riitojen hyväksikäyttö, eurooppalaisten tuomat kulkutaudit (Etelä Amerikka). 5 6 p.: Kattavammin ja yksityiskohtaisemmin edellä luetellut selitykset ja konkreettisia esimerkkejä eri alueista ja aikakausista tukemaan selityksiä (britit Intiassa, espanjalaiset Etelä Amerikassa, britit ja ranskalaiset Afrikassa). 4/6 Lite svårt att betygsätta eftersom det är frågan om den disposition men vissa centrala orsaker saknas; DE EUROPEISKA SJUKDOMARNAS ÖDESDIGRA FRAMFART måste finnas med. Divide et impera, europeerna lyckades framgångsrikt utnyttja stammotsättningar I Afrika regenternas girighet De enorma profiterna lockade till expansion 5

6 6

7 a) Vilken bild ger teckningen av den brittiske utrikespolitiken? b) Hur utveckaldes relationerna mellan stormakterna i Europa från år 1937 och fram till andra världskrigets utbrott? Relationerna mellan stormakterna växlade strakt i Europa under senare hälften av 1930 talet. Stormakterna hade utvecklat sin vapenindustri sedan första VKR och relationerna blev momentärt mycket spända. Speciellt mellan Storbritannien och Tyskland. Hitler planerade för fullt erövandet av Europa medan Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen funderade över hur de skulle stoppa tyskarna. För det första ger teckningenen en mycket förnedrande bild av den brittiske utrikespolitiken. Storbritanniens auktoritet pekas fram och man kan knappast tyda Chamberlain som en av ledarna, snarare en springpojke som fungerar som en tjänare för Mussolini och Hitler. Någon respekt för brittiska auktoriteten inom politiken i Europa syns inte till, på grund av Chamberlains svaghet. Att Chamberlain ber om en autograf lyfter automatiskt upp tanken om idolism, man kunde tro att Chamberlain har Hitler och Mussolini som idoler och låter dem göra vad de än vill. Så som fallet nästan var i verkligheten. Man börjar nästan undra i fall Chamberlain lät på flit tyskarna fortsätta sin frammarsh i Europa, möjligen hjälpt dem t.o.m.. Allt detta är dock bara spekulationer men på basen av bilden kunde man lätt tolka att det var på detta vis.chamberlain är tecknad som mindre än de andra och han är krokig i ryggen, han verkar ynklig i jämförelse till den ståtliga militären, Hitler och Mussolini. Genom detta har tecknaren försökt förmedla en bild av att utrikespolitiken var mycket feg och ynklig. Man bara satt och väntade på vilket som vore Hitlers nästa steg, och man slöt betydelselösa överenskommelser mellan länderna. När sedan Hitler bröt överenskommelserna så agerade Chamberlain mycket milt och bara följde med situationen. Det är klart att Chamberlain inte ville ha krig, och detta är troligtvis största orsaken varför han inte agerade trots att han skulle ha haft Frankrikes stöd bakom sig. Chamberlains och Storbritanninens agerande har senare kallats för appeacement politiken, dvs. att Chamberlain lät Hitler göra vad han än ville.2/2 Relationerna mellan stormakterna hade spänts som en följd till att Hitler hade övertagit Rehnlandet som Frankrike hade haft under sin kontroll sedan första världskriget. Genom detta hade Hitler trotsat Versaillefreden. Spanien låg i inbördeskrig 1937, kriget delade upp Europas fascister och republikaner. Ett non interventionsavtal skapades för att krisen inte skulle bli ett internationellt problem, dvs. att inget land skulle inblanda sig i kriget. Trots detta bröt Tyskland, Sovjetunionen och Italien mot avtalet och stödde de olika parterna i kriget. Samarbetet mellan Italien och Tyskland förstärktes och i slutet av 1937 slöts en allians mellan Italien, Tyskland och Japan. Kriget börjar sedan egentligen med att Japan anfaller Kina, detta betraktas dock inte som krigets början idag. Österrike förenas med Tyskland och Österrike blir en tysk provins,tyskland övertar Tsechoslovakien med Storbritanniens och Frankrikes lov, här stiger Storbritanniens och Frankrikes appeacement politik in igen. Frankrike, Storbritannien och Sovjetunionen låg i allians med varandra och preparerade sig för Tyskarnas offensiv. Stalin litade dock aldrig på Chamberlain och britterna var mycket långsamma med det diplomatiska arbetet mellan nationerna. För det första ville inte Chamberlain själv åka till Sovjetunionen för att förhandla med Stalin utom skickade en tjänsteman för att prata med Stalin. Stalin började så småningom bli trött på britternas långsamhet och började överväga andra möjligheter. Samtidigt ville Hitler undvika ett två fronts krig, han visste Sovjets situation och samtidigt att Sovjet var det enda möjliga landet som Tyskland kunde alliera sig med, för ingendera Storbritannien eller Frankrike skulle gå med på detta. Hitler skickade utrikesministern Ribbentrop till Sovjet för att förhandla om en möjlig allians. Stalin visste att krig mot Tyskland var oundvikligt, men han visste också att ifall han allierade sig med de allierade så skulle Sovjet hamna i ett krig mot Tyskland inom en mycket kort tidsperiod. I fall Stalin allierade sig med Hitler så skulle han få på sig en längre tid att förbereda sig till kriget mot Tyskland. Dessutom erbjöd Hitler att länderna skulle dela på Polen, alltså lönade sig avtalet för Stalin. Sovjetunionens utrikesminister, Molotov, och Ribbentrop undertecknade anti aggressions pakten. Vilken förbjöd länderna att attackera varandra. Chamberlain och Frankrike blev så klart rasande på Sovjet som övergett deras allians för att alliera sig med fienden. Chamberlain slöt ett par dagar efter att Molotov Ribbentrop pakten fastslutits en allians med Polen i vilken länderna lovar hjälpa varandra vid behov. I praktiken betydde detta att Storbritannien med Frankrike i hälen skulle förklara krig mot Tyskland så fort som den riktade sin offensiv mot Polen. Sedan 1939 när Tyskland riktade offensiven mot Polen försöker Chamberlain ännu övertala Hitler om att dra sina styrkor tillbaka, vilket han inte gör, Chamberlain förklarar krig mot Tyskland och Frankrike fortsätter i Storbritanniens fotspår. 6) 7

8 6) a) Vilken bild får man av den brittiske utrikespolitiken? (2p) På bilden ser den brittiske premiärministern Neville Chamberlain en aning desperat ut för att få autografen av Hitler och Mussolini. De marcherande soldaterna på bilden ser väldigt starka och bestämda ut medan britten relativt svag, jämfört med soldaterna. Hitler och Mussolini verkar inte bry sig alls utan bara marcherar bestämt genom ignorerande. Bilden man får av teckningen är att britterna ser upp mot Hitler och Mussolini och är väligt försiktiga med dem och låter dem göra lite vad de vill. Det ser ut som om britterna skulle vara, så att säga, maktlösa. På bilden ser man den brittiske apeasementpolitiken, dvs undgå krig med större och aggressiva makter.1/2 b) Hur utvecklades relationerna mellan stormakterna i Europa från år 1937 och fram till andra världskrigets utbrott? (4p) Tidsintervall ca. 2 år Stormakterna: England, Frankrike, Tyskland, Italien och SU Eng appeasment > Hitler tar rhenlandet. Sudetöandet överlämnades till TY ENG/FRA TY/ITA Britterna och fransmännen var allierade. Tyskland och Sovjetunionen underskrev en fredspakt med varandra, m.h.a dett undvek TY tvåfrontskrig, som de tidigare hade tvingats till, och SU kunde använda TY som skydd från väst. ITA och TY var allierade efter att ITA brytit mot sina tidigare allierade ENG och FRA I väst ansåg man att Hitler hade blivit för självisk, han kunde inte stoppas om inget skulle göras åt saken. Tidigare hade Hitler tagit Rhenlandet, britterna agerade inte, tråts FRA ville (de vågade inte ensamma) överlämnades Sudetlandet åt Hitler, men agerade inte då heller. Både SU och TY var intresserade av Polen, och 1939 invaderades Polen av dessa stormakter. Britterna hotade TY med krig i fall de invaderade, och då hade andra världskriget brytit ut. Det var alltså de allierade mot axelmakterna. I allierade ingick ENG,FRA, i axelmakterna TY och ITA.2/4 Svaret är nog alldeles för ytligt och kortfattat. Denhär frågan kräver en kronologisk och utförlig genomgång av utvecklingen Anscluss, Münchenöverenskommelsen, annekteringen av Tjeckoslovakien, Molotov Ribbentrop samt krigsutbrottet. 8

9 6. a) 2 p. Piirroksessa Britannian eli Chamberlainin harjoittama sopimuksiin uskova diplomatia on vaarassa jäädä Saksan ja Italian sotilasmarssin eli voimapolitiikan jalkoihin. Piirroksen voi katsoa syyttävän Chamberlainia myöntyvyydestä, hyväuskoisuudesta ja pehmeydestä mannermaan laajentumishakuisia militaristisia mahteja kohtaan. b) 1 2 p: Münchenin kokous syksyllä 1938 ja länsivaltojen myöntyminen Hitlerin vaatimuksille. Tšekkoslovakian miehitys keväällä Saksan ja NL:n hyökkäämättömyyssopimus ja Saksan hyökkäys Puolaan. 3 4 p: Itävallan liittäminen Saksaan Münchenin kokouksen taustat ja merkitys suurvalta suhteille. Ranskan ja Britannian myöntyväisyyspolitiikka ja sen motiivit. Saksan ja Italian yhteistyö (Berliini Rooma akseli). Neuvostoliiton jättäminen Münchenin kokouksen ulkopuolelle. Tšekkoslovakian miehityksen jälkeen Ranskan ja Britannian takuut Puolalle. Saksan ja Neuvostoliiton välisen hyökkäämättömyyssopimuksen motiivit. 9

Andra världskriget. 9gr HT-16

Andra världskriget. 9gr HT-16 Andra världskriget 9gr HT-16 Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rätt man på rätt plats i rätt tid Hitler kom i precis rätt tid. Lovade råda bot på arbetslöshet och fattigdom. Lyckades.

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

ORSAKER TILL ANDRA VK

ORSAKER TILL ANDRA VK HUVUDORSAKER: Hitler och aggressiv tysk utrikespolitik Nationernas Förbund kollektiv säkerhet misslyckas Eftergiftspolitiken (Appeasement) ANDRA VIKTIGA ORSAKER: Fredsuppgörelserna efter Första VK Ekonomi

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25

sep 15 19:44 sep 15 19:42 sep 15 20:13 sep 15 20:25 Kronologi: Det andra Världskriget 1939 40 Tyskland invaderar Polen den 1.9. Storbritannien och Frankrike förklarar Tyskland krig 3.9. Sovjetunionen rycker in i Polen några veckor senare, efter att Polen

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42)

UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR. Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) UTVECKLINGEN MOT 2:DRA VKR Titel: nov 8-20:04 (Sida 1 av 42) Titel: nov 8-20:06 (Sida 2 av 42) Titel: nov 8-20:07 (Sida 3 av 42) UTVECKLINGEN MOT DET ANDRA VÄRLDSKRIGET 1933; Japan angriper Manchuriet.

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Andra världskriget

Andra världskriget Andra världskriget 1939-1945 Vägen till kriget s.231-232 Upprustning, först i smyg sedan öppet. Allians Tyskland Italien Japan (axelmakterna). Rehnlandet (vid franska gränsen) besätts 1936. Österrike ansluts

Läs mer

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför?

l Österrike blir en del av Tyskland. l Folkomröstning om de6a i Österrike. 99.75 % stödde Hitler. Varför? Orsaker till 2VK Versaillesfreden Dolkstötslegenden Rä6 man på rä6 plats i rä6 :d Hitler kom i precis rä6 :d. Lovade råda bot på arbetslöshet och fabgdom. Lyckades. Blev snabbt populär. Rädslan för krig.

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Första världskriget The Great War

Första världskriget The Great War Första världskriget The Great War Europa 1800-talet Nationalismen: en ny tanke samma språk, religion och kultur skulle bli ett land Italien enas Tyskland (tidigare 38 stater) enades 1871 under Bismark

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena

DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena DET KALLA KRIGET KAPITEL 1 VARFÖR BLEV VÄNNERNA FIENDER? Mellan 1941 och 1945 var USA, kriget stod USA och dess allierade på ena Storbritannien och Sovjetunionen allierade sidan och Sovjet tillsammans

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget

VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget VÄRLDSKRIGENS TID - andra världskriget 1939 1 sept. Tyskland angriper Polen. 3 sept. Frankrike och Storbritannien förklarar Tyskland krig. 17 sept. Sovjetunionen angriper Polen. Tyskarna bombar Warszawa

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte

Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte Vid sekelskiftet 1900 hade Tyskland Europas största befolkning och var även ett ledande industriland med stora naturresurser. Dock hade Tyskland inte speciellt många kolonier jämfört med andra länder i

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika

Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

Finland under 1950 talet.

Finland under 1950 talet. Farans år 1944 1948 Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas för farans år. Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946 och ingen formell fred

Läs mer

Andra världskriget: en sammanfattning

Andra världskriget: en sammanfattning Andra världskriget: en sammanfattning Basfakta andra världskriget År: 1939-1945 Allianser: De allierade (USA, Storbritannien, Ryssland, Frankrike m. fl.) mot Axelmakterna (Tyskland, Japan, Italien m.fl.).

Läs mer

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 2. Förkrossande nederlag. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 2. Förkrossande nederlag. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET VÄRLDENS UNDERGÅNG ANDRA VÄRLDSKRIGET Del 2. Förkrossande nederlag Studiehandledning BAKGRUND Världens undergång del 2 Kriget är nu i full gång. Den 10 maj 1940 lägger Tyskland in offensiven när fallskärmsjägare

Läs mer

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11

INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET Måndag, 10 November, 2014 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA

Läs mer

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg

Konteramiral Johan Pitka. Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Konteramiral Johan Pitka Av Jan Eric Knutas, FM i Göteborg Johan Pitka föddes 1872, när Estland var en del av tsarens Ryssland. Han utbildade sig till sjökapten och var till sjöss under åren 1889 till

Läs mer

Moderniseringens kris

Moderniseringens kris Moderniseringens kris Modernisering: förändring från det traditionella och agrara till ett samhälle karakteriserat av industrialisering, urbanitet och sekulärt tänkande. Fokus på planering av samhälle

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

Planering historia tillval

Planering historia tillval Planering historia tillval Perioden 1871-1945 Vi skall arbeta med perioden 1871 till 1945. Vi kommer dela upp perioden i fyra block. Block 1- Imperialismen 1871-1914 Block 2 Första världskriget 1914-1918

Läs mer

Militärt försvar fredsbevarande?

Militärt försvar fredsbevarande? Militärt försvar fredsbevarande? Eders Majestäter, eders Kungliga högheter, herr talman, excellenser, akademiledamöter, mina damer och herrar Alla har vi hört uttrycket Si vis pacem para bellum, myntat

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Det andra världskriget

Det andra världskriget Det andra världskriget Vilka slogs mot vilka? Axelmakterna: Tyskland Italien (1940-43) Japan (mot USA) De allierade: Storbritannien Frankrike Sovjetunionen (bytte sida juni 1941) USA (fr.o.m. december

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Historia. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER

VARFÖR KRIG? FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION. ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 ORSAKER ORSAKER ORSAKER FÖRSTA VÄRLDSKRIGET - PRESENTATION Etablerad 2014 ORSAKER TILL FÖRSTA VÄRLDSKRIGET November 2015 HVISTORIA Denna presentation är en del av det arbete som ingår i det historiska projektet HVISTORIA för

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

FINLAND I KRIG. 1940-1944 andra delen

FINLAND I KRIG. 1940-1944 andra delen FINLAND I KRIG 1940-1944 andra delen Schildts förlags Ab Esbo 2000 Innehällsförteckning Varför frivilligt väga livetför ett annat land? 11 I MELLANKRIGSPERIODEN 1. Vinterkrigets konsekvenser (Kai Brunila)

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Hur byggdes Rom enligt sagan?

Hur byggdes Rom enligt sagan? Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan

Läs mer

Anteckningar från genomgång Så startar andra världskriget

Anteckningar från genomgång Så startar andra världskriget Bakgrund Hitler ville ha krig. Det skrev han redan år 1925 i sin bok Mein Kampf (min kamp). Men varför? Hitler brukade tala om Stortyskland. Där skulle alla Europas tyskar bo i ett land. Österrike och

Läs mer

Romarriket. Historia

Romarriket. Historia Romarriket Historia Rom - staden som växte fram. Rom växte fram vid floden Tibern. Staden passade bra för handel då det fanns flera landsvägar som möttes samtidigt som det gick att segla in med stora skepp.

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

tisdag 23 oktober 12

tisdag 23 oktober 12 ANDRA VÄRLDSKRIGET PÅ VÄG MOT KRIG Adolf Hitler blir rikskansler i Tyskland, 1933 Hitler sätter in militär i Rhenlandet, 1936 Hitler upphäver Versaillesfördaget, 1937 Ockuperar Österrike, Anschluss, 1938

Läs mer

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA

KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA KOLONIALISMEN & DEN AMERIKANSKA REVOLUTIONEN 1775-1783 Mikael C. Svensson BAKGRUND TILL KOLONIERNA Jag påstår att vi är den bästa rasen i världen och att ju större del av världen som vi har under oss,

Läs mer

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia

Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Filmhandledning av Petronella Ekström - Örebro Den stora amerikaresan: USA:s historia Målgrupp: 7-9 Tema: USA, historia, slaveri, västerländsk historieskrivning Sökord: USA, historia, slaveri, västerländsk

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig

Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Extramaterial till Blod och lera Det var ett världskrig Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

Två olika syner på Finlands roll i kriget.

Två olika syner på Finlands roll i kriget. Fortsättningskriget Fortsättningskriget är det andra kriget som Finland deltar i under andra världskriget. Kriget börjar efter att Tyskland inleder operation barbarossa, invasionen av Sovietunionen. Finland

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:4 2015

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:4 2015 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 135:4 2015 Uppfattningar om andra världskrigets historia: Svar till Lennart Andersson Palm Martin Hårdstedt* Umeå universitet Jag har i egenskap av författare till ett av kapitlen

Läs mer

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet

1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Inledning 1. Bakgrund inför det första världskriget- 1800-talet Efter den franska revolutionen samt Napoleons fall skulle Europa aldrig mer vara sig likt. Som ni vet bidrog Upplysningstiden under 1700-talet

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001

Målbeskrivning Historia. Världskartan ritas. Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Målbeskrivning Historia Världskartan ritas Namn:.. Läxa: Onsdag V.41 sid 136-139 i SOL 2001 eller sid 17-19 i SO-Lätt 2001 Läxa: Fredag V.42 sid 140-146 i SOL 2001 eller sid 20-24 i SO-Lätt 2001. Prov:

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Stalin förberedde sig för krig

Stalin förberedde sig för krig Stalin förberedde sig för krig Anders Frankson Den 22 juni 1941 inleddes historiens största fälttåg då den segerrika tyska krigsmakten invaderade Sovjetunionen. Stalin hade haft sedan 23 augusti 1939,

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET

VÄRLDENS UNDERGÅNG. Del 4. En värld i lågor. Studiehandledning ANDRA VÄRLDSKRIGET VÄRLDENS UNDERGÅNG ANDRA VÄRLDSKRIGET Del 4. En värld i lågor Studiehandledning BAKGRUND Världens undergång del 4 Japan är på väg att ta över hela Stilla havet, de enda som står i deras väg är USA. På

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande

Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande USA:s historia Vilka var först? 20 000 år sedan Fr Mongoliet, över Berings sund till amerikanska kontinenten Levde ett med naturen fredliga kollektivt ägande Krigiska listiga och dödade oskyldiga vita

Läs mer

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar:

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar: 1. Läget efter det första världskriget Europa har precis avslutat sin (hittills) värsta period i sitt långa liv, nämligen det första världskriget. Många människor har dött, många människor har lidit och

Läs mer

Romarnas framgång Trots att romarna inte hade lika mycket område som sina grannfolk hade de vissa övertag inom vissa områden. Rom låg på en väldigt br

Romarnas framgång Trots att romarna inte hade lika mycket område som sina grannfolk hade de vissa övertag inom vissa områden. Rom låg på en väldigt br Romarriket Till en början var romarriket endast en samling med fem byar i närheten av varandra som småningom växte ihop till en stad. Denna stad fick namnet Rom och var (är) belägen på Italiens västra

Läs mer

Kalla kriget Relationerna mellan Öst och Väst efter världskriget

Kalla kriget Relationerna mellan Öst och Väst efter världskriget Kalla kriget Det kalla kriget var en period av skarpa motsättningar utan konventionellt krig, mellan främst Sovjetunionen och USA, samt deras respektive allierade stater, från omkring 1946, precis efter

Läs mer

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet.

SIDAN 1 TOMAS DÖMSTEDT. Fakta om USA. Lärarmaterial. Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken gör en sammanfattning av Amerikas historia och bildandet av USA. Den berättar om viktiga personer och händelser,

Läs mer

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13

Hinduism/Buddism. torsdag 18 april 13 Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

ROM - En utmärkt plats för handel

ROM - En utmärkt plats för handel Romarriket ROM - En utmärkt plats för handel Ursprung: Bra plats för handel - vägar, floder, hav. kullar (vid flykt) 600 f.kr fanns det ett centrum Olika folkgrupper - kelter (galler), greker, latiner

Läs mer

Levande historia 7 9 STORDIOR FRÅGOR. Kaj Hildingson. Natur och Kultur

Levande historia 7 9 STORDIOR FRÅGOR. Kaj Hildingson. Natur och Kultur STORDIOR FRÅGOR Kaj Hildingson BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27323, 102 54 Stockholm Tfn

Läs mer

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A

Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste

Läs mer

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag

Romarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax

Läs mer

Varför migrerar människor?

Varför migrerar människor? Migration Begrepp: Migration är att flytta mellan olika platser = geografisk rörlighet. Regional migration är när människor flyttar mellan platser inom en region - till exempel från Tierp till Uppsala.

Läs mer

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel

Lurad var dag. Noveller och dikter om det oväntat uppenbara. Erik Thiel Lurad var dag Noveller och dikter om det oväntat uppenbara Erik Thiel En förändring krävs Ta en titt omkring er, det är allt ni behöver göra för att se att vi måste ändra vårt sätt att leva, att vi måste

Läs mer

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999

KRIGEN. 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien ( ) 3. Bosnien - Hercegovina( ) Övrigt: Kosovo ( ) Bombningar av Nato1995, 1999 BALKANKONFLIKTEN KRIGEN 1.Slovenien (1991) 2.Kroatien (1991-1995) 3. Bosnien - Hercegovina(1992-1995) Övrigt: Kosovo (1998-1999) Bombningar av Nato1995, 1999 DEN MODERNA HISTORIEN 1980 1989 1991-92 1995

Läs mer

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden.

För varje epok kommer här att ställas upp de viktigaste sakerna vad gäller ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållanden. Följande text är tagen ifrån http://stiglundberg.org/historiska-epoker/, texten är ursprungligen skriven av Gymnasieläraren Sofia Ahlgren. Texten är editerad och korrekturläst av mig. Att beskriva en epok

Läs mer