Redovisning av uppdraget att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/3577/FH)

Transkript

1 GENERALDIREKTÖREN NKC 2010/44 Socialdepartementet Stockholm Redovisning av uppdraget att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd (Ert ärende nr: S2010/3577/FH) Statens folkhälsoinstitut överlämnar härmed delredovisning för uppdraget att fördela stimulansmedel till utvärdering och utveckling av föräldrastöd. Statens folkhälsoinstitut fick i juni 2010 uppdrag att fördela 60 miljoner kronor till ett urval av kommuner att i samarbete med ett forskningslärosäte utveckla föräldrastödet i enlighet med definitionen i föräldrastöd i Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla, dess mål och delmål, med fokus på utveckling och utvärdering. Bland 21 sökande valdes nio projektkommuner ut att dela på närmare 60 miljoner kronor. Projekten ska pågå i tre år, De nio projekten har pågått i drygt ett år och har kommit igång med sina verksamheter. De fyra projekt som arbetar med att utvärdera effekter av föräldrastödprogram genomför eller har genomfört datainsamlingar innan föräldrarna deltar i något program, de har utbildat gruppledare och genomfört föräldragrupper. Vidare har ett projekt tagit fram ett validerat självskattningsformulär med hälsoekonomiska instrument som mäter föräldrarnas psykiska hälsa och barns grad av problembeteende. Ett annat projekt undersöker föräldrars intresse av att delta i ett föräldrastödsprogam. Preliminära resultat visar att föräldrar är intresserade av att delta i föräldrastödsprogram, de vill utbyta idéer och få ny information om föräldraskap och barns beteende. Ett projekt studerar befintligt utbud av familjestöd till föräldrar med unga i åldern år och redovisar att deltagande kommuner mestadels erbjuder stöd till föräldrar med yngre barn (0-10 år). Två projekt är mer inriktade på kvalitativa studier och belyser särskilt föräldrar med utländsk bakgrund och i socioekonomiskt utsatta områden och redovisar att universellt föräldrastöd behöver anpassas till dessa gruppers behov och upplevelse av stöd. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Sarah Wamala efter föredragning av utredare Anja Bloss. I ärendets handläggning har också projektledare Elsa Rudsby Strandberg, utredare Johanna Ahnquist deltagit. I ärendets slutliga avgörande har avdelningschef Anna Bessö deltagit. Sarah Wamala Anja Bloss Bilagor: 1. Översiktlig tabellredovisning för respektive projekt 2. Ekonomisk redovisning

2 Sammanfattning Statens folkhälsoinstitut fick i juni 2010 uppdrag att fördela 60 miljoner kronor till ett urval av kommuner att i samarbete med ett forskningslärosäte utveckla föräldrastödet i enlighet med definitionen i föräldrastöd i Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla, dess mål och delmål, med fokus på utveckling och utvärdering. Bland 21 sökande valdes nio projektkommuner ut att dela på närmare 60 miljoner kronor. Projekten ska pågå i tre år, De nio projekten har pågått i drygt ett år och har kommit igång med sina verksamheter. Projekten i Angereds SDF, Upplands Väsby, Örebro och Tjörns kommun arbetar med att utvärdera effekter av föräldrastödprogram och har genomfört eller håller på att genomföra datainsamlingar innan föräldrarna deltar i något program. Inget av projekten har så här långt resultat att redovisa från datainsamlingarna. Tjörnprojektet rapporterar att de har svårigheter att intressera föräldrar att delta i programmen och har därför utökat antalet deltagande kommuner och stadsdelar i Göteborgs kommun. Datainsamlingstiden kommer därför att förlängas. Angereds SDF redovisar att projektet är försenat på grund av det har tagit längre tid än beräknat att ta fram material och att det under projekttiden varit oro i stadsdelen på grund av omorganisation i Göteborgs kommun. Projektet i Västerviks kommun har tagit fram ett validerat självskattningsformulär med hälsoekonomiska instrument som mäter föräldrarnas psykiska hälsa och barns grad av problembeteende. Utifrån föräldrars deltagande i föräldrastödsprogrammet Triple P har Västervik med självskattningsformuläret genomfört mätningar före och efter deltagande i programmet. Enkätsvaren ska nu analyseras. Projektet i Östersunds kommun undersöker föräldrars intresse av delta i föräldrastödsprogrammet Alla Barn i Centrum (ABC) och de redovisar att deras resultat så långt bekräftar tidigare forskning som visar att föräldrar är intresserade av att delta i föräldrastödsprogram, de vill utbyta idéer och få ny information om föräldraskap och barns beteende. Projektet i Karlskoga kommun rapporterar att deras kartläggning av befintligt familjestöd till föräldrar med unga i åldern år visar att kommunerna (Karlskoga och Degerfors) mestadels erbjuder stöd till föräldrar med yngre barn. Umeå kommuns projekt rapporterar bland annat att det finns ideologiska dilemman med den nationella strategin för föräldrastöd: föräldrar beskrivs å ena sidan som välvilliga och huvudansvariga för sina barns fostran, å andra sidan som osäkra och inkapabla att ta detta ansvar fullt ut. Projektet redovisar även att nyanlända föräldrar upplever en informationsbrist om vilka lagar och regler som gäller samt att Svenska för invandrare (SFI) är en bra arena för att nå dessa grupper. Projektet i Linköpings kommun redovisar bland annat att det universella föräldrastödet behöver anpassas till föräldrar med socioekonomisk utsatthet och föräldrar med utländsk bakgrund, att skolor i socioekonomiskt utsatta områden har en skolvardag där barnets trygghet och lärande är starkt knutet till den eller de lärare de känner bäst, att föräldrars aktivitet på digitalt diskussionsforum på en föräldrawebbplats (Familjeliv.se) tycks avta i takt med att barnen växer upp. 2 (8)

3 Då regeringens satsning på föräldrastöd har som syfte att skapa förutsättningar för bättre uppväxtvillkor för barnen så har varje projekt ombetts redovisa om och hur man gjort överväganden avseende barnens perspektiv (d.v.s hur barn och unga får sina röster hörda) i de aktiviteter som planeras och genomförs inom projekten. Genomgående för alla projekt är att de anger att de utgår från barnkonventionen. Projekten i Karlskoga, Tjörn och Umeå är de tre projekt som direkt inkluderar barnens röster. Karlskogas projekt genom att de arbetar med deltagande forskning där ungdomar involveras i både planerande och genomförande av intervjuer. Projektet i Tjörn genom att de frågar deltagande föräldrars barn om effekter av föräldragrupper. I Umeåprojektet ges ungdomar utrymme att berätta hur de upplever att det är att ha föräldrar som deltar i föräldrastöd samt att barn tillfrågas om vilka effekter de antar att föräldrastöd kan ha. 3 (8)

4 1. Uppdrag och bakgrund Statens folkhälsoinstitut fick i juni 2010 uppdrag att fördela 60 miljoner kronor till ett urval av kommuner att i samarbete med ett forskningslärosäte utveckla föräldrastödet i enlighet med definitionen i föräldrastöd i Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla, dess mål och delmål, med fokus på utveckling och utvärdering. Projekten ska pågå i tre år, , och slutrapporteras till departementet den 30 juni Delrapportering har skett den 30 juni 2011 och ska även ske den 30 juni 2012 och Bland 21 sökande valdes nio projektkommuner med samarbetande forskningslärosäten ut att dela på närmare 60 miljoner kronor: Projektkommun Forskningslärosäte Beviljat bidrag (kronor) Karlskoga Örebro universitet Linköping Linköpings universitet Angereds SDF Uppsala universitet Tjörn Göteborgs universitet Umeå Umeå universitet Upplands Väsby Karolinska institutet Västervik Uppsala universitet Örebro Örebro universitet Östersund Uppsala universitet Förhållandet mellan Statens folkhälsoinstitut och respektive utvald kommun har reglerats särskilt i en överenskommelse. Kommunerna själva svarar för att teckna avtal med forskningslärosätet/forskarna och andra eventuellt förekommande externa resurser man samarbetar med samt ansvarar för att reglerna om upphandling följs. 2. Sammanfattning av pågående arbete i projekten Nedan följer en sammanfattning av det arbete som pågår i de nio projekten. Information om projektens syften, pågående och avslutade delprojekt, måluppfyllelse avseende nationella strategins delmål så långt samt projektens övervägande avseende barnens perspektiv finns även i redovisningens bilaga i form av en översiktlig tabellredovisning. Projekten i Angereds SDF, Upplands Väsby, Örebro och Tjörn kommun arbetar med att utvärdera effekter av föräldrastödprogram och har genomfört eller håller på att genomföra datainsamlingar innan föräldrarna deltar i något program. Inget av projekten har så här långt resultat att redovisa från datainsamlingarna. Projektet i Tjörns kommun rapporterar att de har svårigheter att intressera sin målgrupp, föräldrar med barn i åldern år, att delta i föräldrastödsprogrammen Aktivt föräldraskap, Connect, Cope, Komet samt Ledarskapsträning för tonårsföräldrar. Projektet har därför utökat antalet deltagande kommuner och stadsdelar i Göteborgs kommun och förlänger sin datainsamlingstid. Projektet i Upplands Väsby kommun har hittills intresserat 300 föräldrar att delta i sin studie i form av att de har besvarat en första enkät och randomiserats till antingen att direkt få gå programmet Alla Barn i Centrum (ABC) eller stå på väntelista. Så långt har 18 föräldragrupper i ABC genomförts. Uppföljande mätningar i form av enkäter kommer projektet att göra efter 4 (8)

5 föräldrarnas deltagande i ABC alternativt väntelista samt sex och tolv månader efter deltagande. Projektet anger att de förväntar sig att totalt cirka 600 föräldrar ska delta i studien. Projektet i Angereds SDF har utvecklat det program de studerar effekter av, Glädje och utmaningar. Programmet är universellt och riktar sig till föräldrar med barn i åldern 2,5-5 år. Angereds SDF har även normerat ett antal utvärderingsinstrument för att värdera olika aspekter på beteende och mående hos barn i åldern 2,5-5 år samt föräldrars uppfostringsstrategier och självtillit i föräldrarollen. Utifrån normeringen av utvärderingsinstrumenten har projektet tagit fram en enkät som ska besvaras av deltagande föräldrar (och en grupp föräldrar som valt att inte delta). Projektet rapporterar vidare att de är försenade av skäl som varit svåra att förutse, dels har framtagande av material och genomförande av normeringstudien tagit längre tid än beräknat, dels har olika moment fördröjts då det under projekttiden har varit oro i stadsdelen till följd av omorganisation i Göteborgs stad. Projektet i Örebro kommun har anpassat den internationellt framtagna Connect (U) till svenska förhållanden och riktar sig till föräldrar med barn i åldern 9-16 år. Örebros projekt gör en randomiserad kontrollerad utvärdering av Connect (U) och rapport med resultat från 1-års uppföljning beräknas vara färdig i december Projektet har även arbetat fram ett strukturerat förhållningssätt för att jämföra föräldrastödsprogram i relation till barnkonventionen och de rapporterar att det kan användas som underlag i andra kommuners jämförelser. Projektet har själva granskat Connect (U) och sammantaget visar den att Connect (U) kan underlätta implementeringen av barns rättigheter genom att programmet arbetar med föräldrars syn på barn. Projektet i Västerviks kommun genomför hälsoekonomiska analyser och beräkningar av föräldrastödsprogram. De har utarbetat ett validerat självskattningsformulär med hälsoekonomiska instrument som mäter föräldrarnas psykiska hälsa och barns grad av problembeteende. Utifrån föräldrars deltagande i föräldrastödsprogrammet Triple P och Active Parenting har projektet i Västervik med självskattningsformuläret genomfört mätningar före och efter föräldrars deltagande och enkätsvaren ska nu analyseras. Projektets relaterade samhällskostnader är också under analys. Kostnaderna delas upp i investeringskostnader, som marknadsföring och utbildning av ledare, och driftskostnader, som verksamhetskostnader inklusive löner, material och lokalhyra. Kostnader för föräldrarnas tid för att delta i programmet beräknas också. Projektet i Östersund kommun undersöker föräldrars intresse av att delta i föräldrastödsprogrammet Alla Barn i Centrum (ABC). Utgångspunkten är Health Belief modellen (HBM), som förklarar varför människor väljer att ta till sig hälsosamma eller bryta ohälsosamma vanor. Projektet har tagit fram en enkät som mäter familjens sociodemografiska förhållanden, barnets välmående, föräldrarnas beteende, föräldrars förmåga till självreglering, föredragen typ av program och benägenhet till att delta i föräldrastödsprogram. Enkäten har även inkluderat hur olika strategier för att intressera föräldrar påverkar deras deltagande. En med promotivt fokus där föräldrarna erbjuds program för att gynna positiv utveckling hos barn och en annan med preventivt fokus där föräldrarna erbjuds program för att förebygga beteendeproblem hos barn. Projektet rapporterar att man nått 34 procent av tillfrågade föräldrar i målpopulationen. Det innebär att 795 föräldrar har besvarat första enkäten. Projektet beskriver att det utgör vissa begränsningar i forskningen då en så liten andel av målpopulationen nåtts. Antalet är tillräckligt för att analysera modellerna, men det är inte representativt för hela målpopulationen, om det antas att personer som inte väljer att vara med i forskning också är mindre benägna att delta i föräldrastödsprogram. Det kan medföra, rapporterar projektet vidare, att mer kunskap kommer att fås om varför föräldrar deltar än varför de väljer att inte delta. 5 (8)

6 Östersundsprojektet redovisar att deras resultat bekräftar tidigare forskning som visar att föräldrar är intresserade av att delta i föräldrastödsprogram, de vill utbyta idéer och få ny information om föräldraskap och barns beteende. Projektet i Östersund rapporterar också att skolor är intresserade av att föräldrar erbjuds föräldrastöd, då 55,6 procent av tillfrågade skolor (via rektorer) har tackat ja till att delta och bidragit med kontaktuppgifter och marknadsföring av ABC. Nästa steg i projektet är att utvärdera föräldrars kännedom och uppfattning om ABC. Denna information kommer att tillsammans med data från den första enkäten att användas för att utvärdera hur användbar HBM är i arbetet med att förutsäga deltagande. Projektet i Karlskoga kommun kombinerar kvalitativa och kvantitativa ansatser i sitt projekt. Initialt var de inriktade på det befintliga familjestödet till föräldrar med unga i åldern år och rapporterar att deras kartläggning av det befintliga stödet till familjer visar att kommunerna mestadels erbjuder stöd till föräldrar med yngre barn (0-10 år). Representanter från kommunernas olika verksamheter har deltagit i dialogforum där kartläggningen presenterades och diskuterades. Dialogen synliggjorde brister i familjestödet i åldrarna 0-10 år och att delar av det stödet fungerade sämre än väntat. Då huvudmålet för projektet är att nå en samlad strategi kring familjestöd för deltagande kommuner, så har målgruppen förändrats till att inkludera även familjer med barn 0-10 år. Projektet rapporterar vidare att resultat från pågående intervjuundersökningar med ungdomar och föräldrar väntas vara klar senare delen av våren 2012 (d.v.s i samma stund denna rapport skrivs). Då barnens hälsa är ett av målen med familjestödet ser projektet det som mycket angeläget att, utifrån ett barnrättsperspektiv, även inkludera barnen och ungdomarna, för att låta dem komma till tals i frågor om föräldrar och familj. Därför använder projektet begreppet familjestöd istället för föräldrastöd. Projektet menar att en viktig lärdom är att hitta olika former för att synliggöra olika insatser för att främja utvecklingen av familjestöd. Umeå kommuns projekt studerar föräldrastöd i praktiken avseende intentioner, implementering och effekter. Projektet rapporterar bland annat att deras preliminära policyanalys av nationella strategin för föräldrastöd visar på ideologiska dilemman: föräldrar beskrivs å ena sidan som välvilliga och huvudansvariga för sina barns fostran, å andra sidan som osäkra och inkapabla att ta detta ansvar fullt ut. Projektets intervjuer med nyanlända föräldrar visar att de upplever en informationsbrist om vilka lagar och regler som gäller, vilket kan skapa ett negativt beroendeförhållande till deras barn som oftast snabbare lärt sig vilka rättigheter och skyldigheter man har som individ i Sverige. Projektet i Linköpings kommun studerar hur föräldrastödjande insatser utformas och tas emot av föräldrar och professionella och belyser särskilt hur föräldrar och barn med utländsk bakgrund och/eller i socioekonomiskt utsatta områden nås av, upplever och använder sig av olika former av generellt föräldrastöd. Projektet rapporterar bland annat att resultat som framkommit så här långt visar att det universella föräldrastödet behöver anpassas till dessa gruppers behov och upplevelser av stöd. Projektet redovisar vidare att de kvalitativa analyser som görs kan generera kunskap av stor betydelse för utveckling av nya former av föräldrastöd, med potential att stärka arbetet för att överbrygga sociala och kulturella klyftor. Resultat från delstudien om samarbete mellan hem och skola i socioekonomiskt utsatta områden visar att lärare beskriver en skolvardag där barnets trygghet och lärande är starkt knutet till den eller de lärare de känner bäst, relationen mellan barn och lärare är avgörande för lärandet, särskilt för barn från socioekonomiskt utsatta hem. Utifrån det lärarna berättar påverkas undervisningen i en skola i ett socioekonomiskt utsatt område, av att många av barnen har en lägre kunskapsnivå än barn i Sverige generellt. Svenska blir ett gemensamt språk men de olika språkbakgrunderna påverkar relationerna och lärande på skolan. Föräldrar kommer under hösten 2012 att intervjuas om hur de upplever relationen mellan hem och skola. I delprojektet som undersöker hur föräldrar använder det digitala diskussionsforumet på en föräldrawebbplats (familjeliv.se) 6 (8)

7 rapporteras en tendens till att föräldrars aktivitet på forumet tycks avta i takt med att barnen växer upp. Sammanfattningsvis har en övervägande majoritet av trådstarterna som funktion att ta del av andra föräldrars erfarenheter, praktiker och råd. Nästa steg i delprojektet är att välja ut ett mindre antal diskussionstrådar i forumet för en kvalitativ analys. Ett annat delprojekt analyserar det nätverk som upprättades inom ramen för projektet Linköpings kommun hade i regeringsuppdraget Kommunala strategier. Nätverket består av representanter från kommuner, landsting, ideella organisationer och forskare från Linköpings universitet. Delprojektet rapporterar iakttagelse av ett preliminärt mönster där initierade deltagare d.v.s de som finns nära nätverkets centrum (medverkar i beslut t.ex.) och deltar ofta känner att förståelsen för varandra ökat och nätverket stärkt samverkan. Det som befinner sig längre ut från centrum och upplever sig ha mindre grad av makt över beslut och utveckling upplever att nätverket har mindre grad av nytta för vardagen och samverkan ännu inte haft någon avgörande betydelse. Den nationella föräldrastödsstrategin, dess mål och delmål har varit utgångspunkten för de nio projekten inom regeringsuppdraget. Sammanfattningsvis kan sägas att samtliga projekt rapporterar att deras arbete leder till att mål och delmål i den nationella strategin till stor del uppfylls. Alla projekt redovisar att samverkan mellan berörda instanser inom kommunerna har ökat, flera kommuner redovisar ökad samverkan med ideella organisationer och landstingen och några av projekten har lett till formaliserad regional samordning. I de flesta kommunerna har föräldrar fått ökad kännedom om lokalt föräldrastöd och mötesplatser för föräldrar har blivit flera, bland annat lyfts Familjecentraler och förskolor fram som viktiga arenor. Alla projekt, utom Karlskoga, har i någon form arbetat med att erbjuda föräldrastödsprogram och har därför också ökat antalet aktörer med utbildning i hälsofrämjande, universella evidensbaserade föräldrastödsprogram. Karlskoga fokuserar på kommunens befintliga familjestöd för att hitta former för framtida familjestöd som är anpassat efter behov och efterfrågan. Tjörn, Linköping och Umeå kommun har deltagit i den tidigare satsningen om Kommunala strategier för föräldrastöd vilket innebär att de redan kommit en bra bit i utvecklingen av föräldrastödsarbetet. 3. Barnens perspektiv Då regeringens satsning på föräldrastöd har som syfte att skapa förutsättningar för bättre uppväxtvillkor för barnen så har varje projekt ombetts redovisa om och hur man gjort överväganden avseende barnens perspektiv (d.v.s hur barn och unga får sina röster hörda) i de aktiviteter som planeras och genomförs inom projekten. Genomgående för alla projekt är att de anger att de utgår från barnkonventionen. Projekten i Karlskoga, Tjörn och Umeå är de tre projekt som direkt inkluderar barnens röster. Karlskogas projekt genom att de arbetar med deltagande forskning där ungdomar involveras i både planerande och genomförande av intervjuer. Projektet i Tjörn genom att de frågar deltagande föräldrars barn om effekter av föräldragrupper. I Umeåprojektet ges ungdomar utrymme att berätta hur de upplever att det är att ha föräldrar som deltar i föräldrastöd samt att barn tillfrågas om vilka effekter de antar att föräldrastöd kan ha. I flera andra projekt vänder man sig inte direkt till barnen utan till föräldrar och andra vuxna i barnets närhet (t.ex. förskollärare, lärare) som tar barnets perspektiv. Till exempel arbetar projektet i Östersund med tematiska föräldramöten och teman till dessa har sitt ursprung från idéer från föräldrar och personal i förskola/skola, som i sin vardag möter barn, deras behov och önskningar och utifrån det kan bidra med kunskap. Projektet i Örebro har skapat en kommunikationsmodell som förts in i Connect (U) och som bygger på att föräldrarna tar barnets perspektiv, att de försöker att förstå hur barnen ser på vardagshändelser och hur man som förälder kan öppna upp kommunikationen på barnets villkor. Projekten i Örebro och Umeå har granskat föräldrastödsprogram utifrån barnkonventionen för att visa på programmens barnperspektiv. Projektet i Linköping studerar 7 (8)

8 barns möjligheter att få sin röst hörd och beaktad vid skolans utvecklingssamtal genom att analysera samtalet som spelas in, antingen via videofilm eller bandspelare. Statens folkhälsoinstitut kommer att vid höstens planerade besök hos respektive projekt att följa projektens fortsatta arbete med att direkt inkludera barnens perspektiv. 4. Avslutande reflektion om arbetet i projektkommunerna Sju av de nio deltagande projekten har kommit igång med sitt arbete enligt plan. Två av projekten, Tjörns kommun och Angereds SDF, som syftar till att utvärdera effekter av föräldrastödsprogram redovisar att de är försenade. Tjörns kommun förklarar att de har svårigheter med att intressera föräldrar och att de behöver förlänga sin datainsamlingstid. Angereds SDF redovisar att de är försenade av skäl som varit svåra att förutse, dels har framtagande av material och genomförande av normeringstudien tagit längre tid än beräknat, dels har olika moment fördröjts då det under projekttiden har varit oro i stadsdelen till följd av omorganisation i Göteborgs stad. Tre projektkommuner, Tjörn, Linköping och Umeå, har även tilldelats medel inom ramen för regeringsuppdraget Kommunala strategier för föräldrastöd. Det är ett uppdrag som har pågått i två år, och ska slutredovisas av Statens folkhälsoinstitut i juli Av de här tre projektens redovisningar kan konstateras att föräldrastödsarbetet finns på agendan i kommunerna, troligen som ett resultat från tidigare projekt. Vidare finns det uppbyggda projektorganisationer och projekten arbetar till viss del vidare med frågeställningar som de tidigare projekten hade. Projektet i Linköping rapporterar att de har en struktur som till stora delar liknar det föregående projektet. Den styrgrupp som fanns sedan tidigare är i detta projekt utvidgat och utformat som en referensgrupp med representanter från fler kommuner. Syftet är att referensgruppen även ska vara ett forum för kunskapsförmedling och erfarenhetsutbyte. Även de två nätverk som initierades tidigare finns kvar och Linköpingsprojektet ska nu utvärdera det upprättade nätverket och det samverkansarbete som tog fart under tidigare projekt. Umeåprojektet rapporterar att det föräldrastödsarbete, Familjepeppen, som togs fram i föregående projekt har stor spridning i Umeåregionen och att effekter av de föräldrastödsprogram som erbjuds inom ramen för Familjepeppen ska studeras i detta projekt. Umeåprojektet fortsätter även att studera det som tidigare projekt påbörjat, nämligen vad som påverkar unga blivande föräldrars deltagande i MVC:s föräldrastödsgrupper. I Tjörns projekt redovisar forskarna att de har samarbetat med Tjörns kommun och flera av samverkanskommunerna i flera år och märker att samarbetet flyter bättre och enklare år från år. Sammanfattningsvis kan konstateras att projekten så här långt har bedrivit mycket insamlings/kartläggningsarbete och att det för närvarande pågår analysarbete. 5. Statens folkhälsoinstituts åtagande Statens folkhälsoinstitut anordnade under hösten 2011 en gemensam projektledarträff för de nio deltagande projekten tillsammans med de två projekten inom föräldrastödsuppdraget som arbetar med stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. Syftet var att utbyta erfarenheter och kunskaper mellan projekten och Folkhälsoinstitutet. I slutet av maj 2012 arrangerade Folkhälsoinstitutet ett forskarseminarium för att diskutera det aktuella kunskapsläget gällande föräldrastöd. Statens folkhälsoinstitut fortsätter att följa projektens arbete och planerar att under hösten 2012 besöka projekten på plats för att följa upp hur de fortlöper. Statens folkhälsoinstitut planerar även, precis som förra hösten, att samla till en gemensam träff med projekten som arbetar med stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning. 8 (8)