Fristående tillägg. Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

Transkript

1 Fristående tillägg Tage Danielsson ( ) Utan tvivel är man inte riktigt klok

2 Innehållsförteckning Inledning Grundsatsen (maj-11) Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Kolgruveeffekt (april-11) Bjälken i ditt eget öga (april-11) Ekonomernas växande inflytande (mars-11) John Maynard Keynes vs Lunds drätselkammare anno 1913 (mars-11) Alltmer privat riskkapital investeras i rummets primärsektorer (feb-11) El-industrins marginalkostnadsprissättning (feb-11) Geotermisk energi (feb-11) En lika ovetenskaplig som tankeväckande beräkning (feb-11) Historiska inlåsningseffekter (jan-11) Traditionella brev vs elektronisk post (jan-11) Varför finns det städer (jan-11) ROT- och RUT- avdrag (dec-10) Transnationella företag och transnationella medborgare (dec-10) Ger högre företagsvinster och sänkta löner ökad sysselsättning (dec-10) Anpassning under omvandling (nov-10) Sprängpunkten (nov-10) Självförvållad reduktionsarbetslöshet (okt-10) Den nödvändiga pendelrörelsen (okt-10) Ett avlyssnat samtal från framtiden (sep-10) En tankeväckande betraktelse (sep-10) Samhällets robotisering (aug-10) Tävlingsmänniskor (aug-10) Miljörörelsen riskerar att bli sin egen fiende (juni-10) Ett fördelningspolitiskt förtydligande (juni-10) Nationella och regionala språks upplösning (maj-10) Varumärken och symbolproduktion (maj-10) Kunskapssamhället (april-10) Övertidsexpansionen (april-10) IT-revolutionen (mars-10) En fördelningspolitisk paradox (mars-10) Lagen om anställningsskydd (LAS) (feb-10) Koldioxidsreduktion vs sysselsättning (feb-10) Aktiemarknaden (jan-10) Post festum (jan-10) Improduktivt vs produktivt arbete (jan-10) Julhandeln (dec-09) Den intellektuella utmaningen (nov-09) Den långa cirkelrörelsen (nov-09) Primärsektorernas negativa spiral vs företagens övervinster (nov-09) Ordlista Bilaga 1 Skolorna behöver rustas för miljarder Bilaga 2 Låt upphovsrätten vila i frid Bilaga 3 EU öppnar för att betala mer Bilaga 4 Engelskan - den nya svenskan? Bilaga 5 Livsstilsbubblan Bilaga 6 Jordbruksregleringen Bilaga 7 Revoltera mot elbolagen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 2

3 Inledning Detta är fristående tillägg inom skilda ämnesområden som anknyter till tidigare sammanställningar på Läsaren bör ha en god förståelse för de strukturer som ligger till grund för resonemangen eftersom författaren här väljer att associera fritt. Tilläggen är utformade oberoende av varandra varför läsaren rekommenderas att botanisera fritt by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 3

4 Grundsatsen (maj-11) Värdeteori är centralt inom nationalekonomin 1. Egenvärdesteorin framhåller att en vara eller en tjänst har ett egenvärde medan den subjektiva värdeteorin anser att värdet uppstår i relation till de individer som efterfrågar den. Den idag mest utbredda uppfattningen är att varans eller tjänstens värde avgörs av den sist konsumerade enheten - maginalnytteteorin -, medan andra menar att värdet bestäms av det arbete som nedlagts på varan eller tjänsten arbetsvärdeteorin -. Värde 2 Värde har varje nyttighet, å vilken knapphet råder. Den nationalekonomiska forskningen har från början brottats med problemet att uppbygga en motsägelsefri värdelära. Adam Smith påpekade skillnaden mellan bruksvärde (eng. value of use) och bytesvärde (value of exchange). Bruksvärdet bestämde icke värdet men var dess förutsättning. För deras nyttigheter, som kunde reproduceras i önskad omfattning, voro kostnaderna för reproduktionen bestämmande för värdet. Viktigast bland dessa kostnader var det för nyttighetens framställande nödvändiga offret av arbete. Arbetet blev därför den rätta mätaren av varans värde. Denna på naturrättsliga äganderättsföreställningar grundade arbetsvärdelära utvecklades vidare av David Ricardo, som dock måste uppbygga sin stränga logiska teori på en serie verklighetsfrämmande förutsättningar. Driven till sin spets blev klassikernas värdelära av Marx och socialisterna. Gentemot nu nämnda försök till en objektiv värdelära, där värdet grundas på i varan inneboende egenskaper, står den subjektiva gränsnyttoläran i bestämd opposition. Som värdets grundval framställs gränsnytteteoretikerna (bland vilka framför allt märkas Jevons, Menger och Walras) nyttan, men icke totalnyttan utan den nytta, som den sist förfogade stående enheten av ett förråd kan skänka individen. Även den subjektiva värdeläran är motsägelsefylld och otillfredsställande. På gränsnyttoteoretikernas numera av alla erkända bytesteori har den moderna nationalvetenskapen byggt upp en värdefri prislära, där man med hjälp av jämviktsekvationer söker analysera de varandra bestämmande faktorer, vilka påverka prisbildningen. Arbetsvärdeteorin utgår från äganderättens princip, att människan äger rätten till resultatet av det egna arbetet. Gunnar Myrdal ( ); Vetenskap och politik i nationalekonomin (1930) 3 Förklaringen ligger i den naturrättsliga konstruktion av äganderätten såsom naturligt grundad i det nedlagda arbetet, en föreställning som införts i engelsk samhällsfilosofi av Hobbes, som fått sin närmare logiska gestaltning av Locke framför allt i dennes verk Civil Government och som därefter blev allmänt accepterad i det engelska samhällstänkandet. Tankegången som naturligtvis har än fler och än längre rötter, får i olika tolkningar en något skiftande utformning, men har i huvudsak följande innebörd. Gunnar Myrdal ( ); Vetenskap och politik i nationalekonomin (1930) 4 Locke utvecklar sin tankegång sålunda: Även om jorden själv och alla lägre varelser skulle vara gemensam egendom för alla människor, så har likväl varje människa en äganderätt till sin egen person; till den har ingen någon rätt utom hon själv. Det arbete 1 Syftet är inte att redovisa nationalekonomiska värdeteorier utan endast, med stöd av några utdrag, förtydliga den ekonomiska energiteorins relation till arbete, värde och kostnad 2 Svensk uppslagsbok 1937 års upplaga 3 Kapitel 5 Frihandelsläran; Utdrag från 1970 års svenska nyupplaga 4 Kapitel 3 Den klassiska värdeläran; Utdrag från 1970 års svenska upplaga by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 4

5 som kroppen utför, hennes händers verk, som man säger, är rättmäteligen hennes. Om nu en människa flyttar eller förändrar någonting, vad det än må vara, från det tillstånd vari naturen lämnat det, så har hon blandat sitt arbete därmed och givit en tillsats därtill av någonting, som är hennes eget; och därigenom gör hon det till sin egendom. Då hon förändrat en sak från dess allmänna naturtillstånd, så har denna sak genom detta arbete fått någonting knutet till sig, som utesluter andra människors allmänna rätt till saken. Ty då detta arbete utan tvekan är arbetarens egendom, så kan ingen annan människa än denna äga rätt till det, som arbete en gång förenats med. Under hela denna teori ligger en bestämd föreställning om människans ställning i naturen. Blott människan är i verkligheten levande, naturen är död; blott det mänskliga arbetet är värdeskapande, naturen är ett passivt objekt för denna verksamhet. Människan är ensam orsak, som Rodbertus sedermera säger, medan den yttre naturen bara är en summa av betingelser, förutsättningar, men alls inte orsaker. Det mänskliga arbetet är det enda aktiva momentet, den enda orsaken, den enda skaparen av det som är värde i tingen. Här har vi även ursprunget till det ekonomiska begreppet produktionsfaktor. Mot den idéhistoriska bakgrunden är det inte att undra över, att klassikerna egentligen bara ville räkna en produktionsfaktor, arbetet. På samma metafysiska analogier som man grundar en naturlig rätt, grundar man så även ett naturligt, ett realt värde. Den ekonomiska energiteorin kan tyckas utgå från den klassiska arbetsvärdeteorin, vilket den inte gör. Varken människans äganderätt till det arbete hon utför, eller människan som orsak till förändring av det allmänna naturtillståndet ligger till grund för teorin. Till skillnad från andra storheter, som t.ex. energi och rörelsemängd, existerar storheten kostnad 5 endast mellan människor. Därav följer slutsatsen att det samhällsekonomiska utrymme som den sänkta enhetskostnaden genererar med nödvändighet måste fördelas mellan människor. Vi skulle kunna stanna här, men i syfte att föra ett övergripande resonemang, tillåter vi oss att betrakta människan, hennes arbete, som en energikälla, vilken därmed kan ställas i relation till andra energikällor. Människan och hennes verktyg blir härigenom jämförbara med övriga energikällor och dess maskiner. Det är således inte människans arbete i sig som är avgörande, utan det faktum att kostnadsbegreppet omöjligt kan relateras till något annat än människan, varför, som en konsekvens och ett antagande, kostnadsbegreppet i den ekonomiska energiteorin relateras till energikällan muskelkraft. Utgångspunkten är således, att en sänkt enhetskostnad (generellt sett) skapar ett samhällsekonomiskt utrymme och därmed en efterfrågan. Det samhällsekonomiska utrymmet fördelas utifrån av samhället accepterade regelverk, där människans naturrättsliga konstruktion av äganderätten till resultatet av det egna arbetet, anses som en, av flera, accepterade konventioner. Läsaren bör därför inte förledas in i en diskussion huruvida en arbetsinsats genererar ett större eller mindre värde än en annan arbetsinsats. Jämförelser huruvida en arbetsinsats är effektivare än en annan arbetsinsats blir, utifrån den ekonomiska energiteorin, orelevant. Tandläkaren, direktören och snickaren representerar en kostnad. Det är allt vi behöver veta. Vi är inte ens intresserade av huruvida den ena tandläkaren representerar en annan kostnad än en annan tandläkare. Det som intresserar oss är den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande i vilket kostnadsbegreppet 5 Storheter används inom fysiken för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen. En storhet har både storlek och dimension, i vissa fall även riktning. Exempel på storheter är resans längd, min kroppsvikt (egentligen massa) eller bilens hastighet. Dimensionen i dessa exempel är längd, massa respektive hastighet. Det kallas ibland även storhetsslag. Källa: Wikipedia I den ekonomiska energiteorin definieras kostnad som en storhet vilken relateras till storheten energi by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 5

6 betydelse reduceras genom en fortlöpande övergång från muskelkraft till övriga energikällor. Vi skulle lika gärna kunna utrycka det som att maskiner, alltifrån robotisering av varuproduktionen till datoriseringen inom tjänstesektorn rationaliserar bort människan i produktionsprocessen 6. Vi väljer dock att uttrycka processen utifrån energibegreppet i syfte att bättre förstå den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande och konsekvens. I vårt resonemang är varans eller tjänstens bytesvärde kostnaden för arbetet alldeles oavsett i vilket form den uttrycks, till skillnad mot arbetsvärdeteorin där det i varan eller tjänsten nedlagda arbetet bestämmer bytesvärdet eftersom arbetet är källan och ursprunget till alltings värde. Hur det samhällsekonomiska utrymmet, den efterfrågan som den sänkta enhetskostnaden genererar, tillgodoser mänskliga behov och därmed omvandlas till värde, blir därmed av underordnad betydelse. Det svårdefinierade begreppet värde och rummets värderingar tillåts därmed att förändras fortlöpande inom ramen för de grundläggande samhällsekonomiska premisserna. Det sannolikt bästa sättet att förstå, eller komma till en djupare insikt om den ekonomiska energiteorin, är att förflytta betraktarens utgångspunkt med stöd av grundsatsen: Det är marknadsekonomin som gör en uppdelning mellan den av människans muskler producerade energin och alla andra energikällor. En av marknadsekonomins djupaste hemligheter ligger dolt i det faktum att olika energikällor, med undantag av muskelkraft, skapar ett värde men inte är en kostnad, medan muskelkraft skapar både ett värde och är en kostnad 7. En häst kan skapa ett värde i människans värld men är ingen kostnad. 6 Vars effekt blir tydligare i posteriore 7 Ekonomiska energiteorin; Kapitel 1 Den värdeskapande processen by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 6

7 Om handelns komparativa fördelar (maj-11) Begreppet handel tas upp i några sammanställningar 8 och det kan därför vara intressant att föra ett avgränsat resonemang om den renodlade handelns betydelse för rummets ekonomiska och sociala välstånd. Vi har diskuterat handeln tidigare, men då huvudsakligen ur producentens perspektiv, att en lantbrukare idkar handel för att få avsättning för den egna produktionen 9. Men om vi betraktar handeln som fristående, vad är då handel? Varför förekommer handel överhuvudtaget? Handel syftar till att tillfredställa behov och till att utjämna skillnader i enhetskostnad mellan olika rum 10. Om enhetskostnaden är högre (för en vara eller en tjänst för vilket det finns ett behov) i ett rum och lägre i ett annat rum, så motiverar det en handel, en överföring eller en förflyttning, av varor och tjänster, där transporten (vilken är en tjänst) finansierades inom ramen för den sammantagna sänkta enhetskostnaden. Kunden, transportören och handelsmannen delar på det överskott som uppstår när enhetskostnaden sänks. Men är det verkligen enbart en fråga om enhetskostnad? Naturresurserna är trots allt inte jämt fördelade. Brist på varor, som kryddor och siden, skapar förutsättningar för naturlig handel. Det finns inget motsägelsefullt i det faktum att kryddor och siden exporteras från Kina och Indien till Europa som saknar dessa varor, eftersom det endast blir en fråga om definition; vi skulle lika gärna kunna hävda att enhetskostnaden för siden och kryddor i Europa är oändligt hög, just av det anledningen att det inte finns någon inhemsk produktion av dessa varor. Det är samma grundläggande princip som driver IKEA och H&M eller vilket annat handelsföretag som helst; både igår, idag och imorgon. Samma envetna, ändlösa, strävan att sänka (och därmed utjämna) rummens enhetskostnad. Det viktiga är handelns utgångspunkt. Handeln i sig skapar inte något eget ekonomiskt och socialt utrymme. Det ekonomiska och sociala utrymme som handeln genererar uppstår i förmågan att omfördela enhetskostnader och därigenom bidra till att sänka rummets enhetskostnad och stimulera den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. Handeln i sig är en kostnad, men dess sammantagna resultat, dess summa, kan på flera sätt bidra till ekonomisk och social tillväxt. Går det att förtydliga vad som menas med det sammantagna resultatet? Om vi tänker oss en vara som produceras till en kostnad 100 i land A och till en kostnad 200 i ett land B. Låt oss anta att fraktkostnaden för varan är 20 mellan land A och land B. När land B importerar varan från land A uppkommer en kostnadssänkning (en vinst/ett överskott) på 80 att fördela mellan parterna 11. Härigenom sänker handeln enhetskostnaden vilket bidrar till ekonomisk och social tillväxt, trots att själva överföringen, frakten, i sig kostar 20. Vilket brukar benämnas absolut fördel. Redan David Ricardo utvecklade Adam Smiths teori om absoluta fördelar när han formade teorin om komparativa fördelar 12 som visar att två länder kan gynnas av att handla med varandra även om varje enskilt land har en absolut fördel i den egna produktionen. Om respektive land specialiseras på de produkter och tjänster där landet 8 Ekonomiska energiteorin, Samtal i Hagaparken, Betraktelsen 9 Ekonomiska energiteorin; Kapitel 1 Den värdeskapande processen 10 Rum: Den yttre begränsning som definierar vi och dem och som normalt förknippas med en geografisk begränsning (t.ex. staden, nationen eller världsdelen) men som även kan definieras utifrån mer abstrakta objekt som ett system (t.ex. multinationella företag) eller en intressegemenskap (t.ex. språklig och kulturell förankring) eller social ställning. 11 Kunden, transportören och handelsmannen 12 Se Ordlistan: Komparativ fördel by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 7

8 har komparativa fördelar så kommer båda ländernas ekonomiska och sociala välstånd att gynnas. David Ricardo ( ) Nationalekonomins och beskattningens huvudprinciper (1817) 13 Om Portugal inte hade någon handel med andra länder och inte använde en stor del av sitt kapital och sin verksamhet åt den vinproduktion som gör det möjligt för landet att för egen användning inköpa kläde och järnvaror från andra länder, skulle det vara tvunget att ägna en del av detta kapital åt att tillverka dessa varor, som då sannolikt skulle vara av mindre kvantitet och sämre kvalitet. Den kvantitet vin som Portugal skall ge i utbyte för Engands kläde, bestäms inte av de respektive mängder av arbete som nedläggs på att producera dessa varor, så som det skulle vara om båda varorna var tillverkade i England eller båda i Portugal. England kan befinna sig i sådana omständigheter att det kan behöva 100 mäns arbete i ett år för att producera klädet, och om England försökte producera vinet skulle kanske 120 man under samma tid behövas. England skulle därför fina det ligga i sitt intresse att importera vin och att köpa det genom export av kläde. För att producera vinet i Portugal krävs kanske bara 80 mäns arbete i ett år, och att producera klädet där kanske kräver 90 män under samma tid. Det skulle därför vara fördelaktigt för Portugal att exportera vin i utbyte mot kläde. Detta utbyte kan till och med äga rum även om den vara som Portugal importerar kunde produceras där med mindre arbete än i England. Även om Portugal kunde tillverka klädet med 90 mäns arbete, skulle Portugal importera det från ett land där det krävdes 100 mäns arbete att producera det, därför att det vore fördelaktigt för Portugal att snarare investera sitt kapital för att producera vin, för vilket Portugal skulle få mer kläde från England än Portugal kunde producera genom att styra över en del av sitt eget kapital från vinodling till klädesproduktion. På så sätt skulle England ge produkten av 100 mäns arbete för produkten av 80 mäns arbete. Ett sådant utbyte skulle inte kunna äga rum mellan personer i samma land. 100 engelsmäns arbete kan inte bytas mot 80 engelsmäns arbete, men produkten av 100 engelsmäns arbete kan ges för produkten av 80 portugisers arbete, 60 ryssars arbete eller 20 ostindiers arbete. Skillnaden i detta avseende mellan ett enstaka land och många länder förklaras lätt genom att ta hänsyn till den svårighet, med vilken kapital flyttas från ett land till ett annat land för att finna mer lönsamma investeringar och genom hänsyn till den energi med vilken det oföränderligen rör sig från en provins till en annan i samma land. Handel syftar till att påskynda den marknadsekonomiska mognadsprocessen genom att fortlöpande sänka rummens enhetskostnad, men även till att långsiktigt utjämna skillnaderna i enhetskostnad mellan dem. Betraktelsen 14 Det är således inte handeln i sig som driver det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess, utan den enskilda konsumentens egenintresse. Genom att fortlöpande välja billigare varor och tjänster, leder det (som en konsekvens) till en sänkning av rummets enhetskostnad, varför konsumtionen är att betrakta som en av marknadsekonomins motorer. 13 Om Utrikeshandel; avsnitt 1 14 Det marknadsekonomiska systemets järnhårda lagar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 8

9 Kolgruveeffekt (april-11) När de engelska kolgruvearbetarna under 1970-talet fick en extra löneökning så sjönk deras genomsnittliga veckoarbetstimmar. När orsaken senare utreddes så visade det sig att arbetarna, som i generationer sett konsekvenserna av sin arbetsmiljö, optimerade tiden i friska luften och minimerade den i gruvan. En löneökning medförde att den nödvändiga tiden i kolgruvan kunde minskas med bibehållande av samma nettoinkomst. Och därmed sjönk produktiviteten. Finns det en brytpunkt, då en politik som syftar till att motivera arbetslösa och sjuka tillbaka till arbetsmarknaden genom att sänka skatten för dem som arbetar och reducera det sociala skyddsnätet för dem som står utanför arbetsmarknaden, långsiktigt leder till att den arbetskraft som marknaden mest efterfrågar minskar? Fritiden viktigast för dagens unga; Fritiden är meningen med livet. Men på sikt vill de flesta unga ha både fast arbete och familj. Att hitta sin identitet och ta ansvar för sina egna handlingar är en viktigare vuxenfaktorer än att bli klar med studierna. Ända sedan mitten av 1950-talet har fritiden blivit viktigare för de unga, men de senaste åren har det blivit än tydligare, visar Ungdomsstyrelsens stora undersökning. Det är inte bara så att fler studerar, unga studerar längre och det tar längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Familjebildningen får vänta och synen på när man blir vuxen förskjuts. För dagens unga mellan 16 och 29 år är fritid en lika viktig faktor som att skapa en god framtid för barnen. För dåtidens unga, 1955, var det viktigast att skaffa sig ekonomisk trygghet, få fast arbete och därefter skapa en god framtid för barnen. Generella skattesänkningar gynnar höginkomsttagare allra mest. Kan vi då förmoda att utbudet av välutbildad arbetskraft, i likhet med kolgruvearbetarna, långsiktigt avtar? Vad kommer i längden att motivera den socialt balanserade människan, som redan har allt, att eftersträva ytterligare köpkraft istället för större fritid. Och om utbudet av välutbildad arbetskraft minskar, så riskerar kostnaden för den välutbildade arbetskraften att öka ännu mer, vilket vid en konstant efterfrågan höjer den ekonomisk ersättning ytterligare, vilket därmed sänker utbudet av välutbildad arbetskraft ännu mer osv. En sådan avveckling av muskelkraft, vilken till skillnad från en gradvis sänkning av den genomsnittliga veckoarbetstiden, skulle dessutom förstora motsättningarna mellan olika samhällsgrupper vilket förr eller senare skulle riskera att förlösa krafter som motverkar den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande. På ännu längre sikt, under förutsättning att den marknadsekonomiska mognadsprocessen tillåts fortskrida, är en kolgruveeffekt inom bredare samhällsgrupper sannolikt oundviklig allteftersom kostnadsbegreppet reduceras till förmån för tidsbegreppet varför en gradvis övergång till samhällstjänster därmed kommer att bli alltmer nödvändigt Metro ; Källa: TT 16 Vilket diskuteras i sammanställningen Tjänsteeffekten by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 9

10 Bjälken i ditt eget öga (april-11) Ett samtal med en pensionerad arbetare född några år efter första världskrigets slut. Pensionären: Egoismen breder ut sig i samhället på ett sätt som jag aldrig tidigare upplevt. Det enda som gäller är pengar och enbart pengar. Hela samhället är i avsaknad av etik och moral. Vi har inga politiska partier att rösta på längre eftersom de samtliga bedriver en och samma politik med några få nyansskillnader. Företagsledare har årsinkomster som bara för några decennier sedan aldrig ens hade kommit på fråga. Och som grädde på moset erhåller direktörerna flera miljoner i bonus; till och med i statligt ägda företag!! Får inte kapitalisterna som de vill hotar de med att föra tillgångarna ut ur landet. Jag känner inte igen mig i Sverige längre. Jag förstår mig inte på det här landet längre. En gång i tiden var det ärligt arbete som gällde. Handfast ärligt arbete. Vi jobbare skapade något med våra egna händer. Idag spelar de som har pengar på börsen och tjänar mer pengar under ett eller några år än vad en vanlig arbetare tjänar under en hel livstid. Vad är det vi håller på med? Vad är det för samhälle som vi överlämnar till våra barnbarn. Det är de som kommer att få betala för allt det här förr eller senare. Författaren: Vad vill du göra då? Pensionären: Jag vet inte vad som kan göras. Jag har inte tillräckligt med skolning för att kunna avgöra vad som behöver göras. Jag gick bara sex år i skolan. Sen fick jag börja göra rätt för mig som springpojk. Det jag ser är hur egoismen breder ut sig i samhället och det tycks inte finnas något som kan hejda den. Det enda som tycks betyda något idag är pengar. Pengar och åter pengar, samtidigt som moral och etik lyser med sin frånvaro. Jag vet inte vad det är som har hänt. Men det tycks som om samhället har tappat alla rättesnören efter att Olof Palme gick bort. Och när man läser tidningarna och ser på tv så förstår man att det bara blir värre och värre. Jag förstår inte längre vad det är som händer med Sverige. Det är som om all etik och all moral har raserats och ersatts av penningen. Vi har åtta procents arbetslöshet. I Spanien är arbetslösheten över tjugo procent. Men ingen bryr sig. På sextio och sjuttiotalet var det en katastrof om arbetslösheten närmade sig tre procent. Idag rycker makthavarna på axlarna åt åtta procents arbetslöshet. Och vår finansminister har som målsättning att komma ner till fem procents arbetslöshet om några år 17. Jag förstår det inte. Jag först inte vad som händer. Men jag är livrädd. Inte för egen del, jag ska snart vandra vidare, men jag är livrädd för våra barnbarn. Och jag har svårt att somna när jag tänker på vad det är för samhälle som min generation överlämnar till framtiden. Författaren: Du menar att egoismen breder ut sig. Men är det verkligen sant? Är det verkligen egoismen som breder ut sig? Är vi egentligen mer egoistiska idag än för femtio år sedan? Är du mer egoistisk idag? Pensionären: Det finns mängder med exempel på hur företagsledare och politiker bara roffar åt sig. De ska bara ha och ha utan att tänka det minsta på oss andra. Svindlande löner och orimliga bonusutbetalningar är bara några exempel på egoismens utbredning. Samhället har aldrig under min livstid varit så egoistiskt som det är idag. 17 SvD Sverige har tillsammans med Malta EU:s snabbast sjunkande arbetslöshet. Den är nere på fem procent före 2014, från 7,8 i dag, lovar finansminister Anders Borg (M). Borg målar upp en mycket optimistisk framtidsbild, enligt Sveriges Radios Ekot by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 10

11 Författaren: Men är du mer egoistisk idag? Trots allt är du samhället. Så jag upprepar frågan; har du blivit mer egoistisk idag än för femtio år sedan? Pensionären: Vi ser ju hur politiker som gjort karriär på arbetarrörelsen lämnar politiken för lönsamma jobb i näringslivets styrelser eller som verkställande direktörer, företagskonsulter och dyra föredragshållare. Från den ena dagen till den andra lämnar de solidariteten till oss vanliga människor för att sno åt sig pengar inom näringslivet. Egoism!! Vi har fått ett alltmer egoistiskt samhälle. Vi kan snart inte lita på en enda av våra ledare. Författaren: Men vilken är din roll? Vilket är ditt ansvar? Pensionären: Jag är nittio år! Vad kan jag göra? Jag kan inte göra något. Det är de däruppe som måste känna ett ansvar, men det gör de inte längre. De struntar alltmer i oss vanliga människor och hur vi har det. Jag läste i tidningen att sjuttiofem procent av alla beslut som tas i den svenska riksdagen i praktiken redan är avgjorda i Bryssel. Vi vanliga människor har ingenting att säga till om länge. Idag har det internationella ansiktslösa kapitalet helt tagit över. Och får inte kapitalisterna som de vill så lämnar de landet. Vi kan inte göra någonting. Och jag kan omöjligt göra något. Jag är för gammal. Författaren: Vad skulle du ha gjort om du varit trettio år yngre? Pensionären: Jag hade inte kunnat göra något då heller. Världen har blivit så stor och så komplex att det inte finns något jag hade kunnat göra då heller. Jag har varken utbildning eller pengar. Utan utbildning och pengar finns det inget man kan göra. Idag är samhället så komplext. Amerika och Afghanistan. Islam och katolicism. Ett Kina som växer så det knakar. Och klimatförändringar som vi inte kan påverka. Det finns inget vi kan göra. Den som inte har högre utbildning eller pengar kan inte göra någonting. Utvecklingen går för snabbt. Vanliga människor hänger inte med. Välbetalda lobbyister manipulerar våra politiker för sina uppdragsgivares räkning. Religionen har ett fast grepp om större delen av världen och religiösa självmordsbombare spränger sig själva i luften. Inte kan jag påverka egoismens utbredning när vi vanliga människor inte ens kan påverka huruvida vi ska ha vargar i Sverige eller inte, utan det ska avgöras i EU-domstolen. Ett EU som definierar minimistorleken på våra äpplen och miniavståndet mellan gungorna på barnens lekplatser. Den lilla människan har inget att säga till om längre. Vi har fått en växande elit i samhället som skor sig alltmer på oss andra. Författaren: Och det finns inget du kan göra..? Pensionären: Jag..! Vad ska jag göra? Jag är för gammal. Jag kan inget göra! Det är våra politiker som måste göra något. Det är den yngre generationen som har ansvaret nu. Jag vet inte. Allt är så stort idag. Massmedia har ett fruktansvärt ansvar. En vanlig arbetare eller tjänsteman kan bara hoppas på det bästa genom att rösta vart fjärde år. Det finns inget annat vi kan göra. Författaren: Men du säger samtidigt att det inte finns något att rösta på..? Pensionären: Nej det gör det inte. Det finns inget att rösta på idag. Det är ett sammelsurium alltsammans by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 11

12 Författaren: Och hur ska vi då kunna förändra något? Pensionären: Vi måste få politiker som tar ett större och bredare ansvar. De som har en ordentlig utbildning måste ta ett större samhällsansvar. Författaren: Och hur får vi det? Pensionären: Om jag kunde svara på det! Jag vet inte. Jag vet inte hur det ska gå till. Jag är gammal, har ingen högre utbildning och bara min pension att klara mig på. Jag vet inte hur det ska gå till. Något kommer att hända. Förr eller senare kommer något att hända. Det blir våra barnbarn som får ta smällen. För den kommer. Och det bekymrar mig. Jag kommer att klara mig, jag ska snart ner i backen. Men det blir värre för de som kommer efter mig. Och det gör mig ibland sömnlös om nätterna. Författaren: Det är märkligt faktum att kolarna 18 och sjåarna 19 på 1800 talet var så outbildade och därmed så dumma att de aldrig riktigt förstod, att de, som var så obefintliga, inte kunde påverka världens gång, varför de istället engagerade sig i politiska diskussioner. Just kolarnas och sjåarnas dumhet, deras oförmåga att inse hur obetydliga de egentligen var, de som varken hade utbildning eller pengar, ledde till att de faktiskt förändrade världen. Utan kolarnas och sjåarnas naiva inställning hade vi sannolikt inte levt i en demokrati idag. I dagens samhälle, med välinformerade medborgare, som förstår att världen inte går att förändra eftersom allting är så stort, så världsomfattande och så svårt att greppa, väljer alltfler av allmänintressets representanter att göra patron ur vilket leder till, får som konsekvens, att egenintresset breder ut sig 20. Det är således inte egenintressets och egoismens utbredning som är samhällets största problem utan allmänintressets insikt om att det är meningslöst att agera eftersom världen idag är så stor och så komplicerad. Den alldeles vanliga människan tycks oförmögen att se bjälken i sitt eget öga. 18 Träkol producerades i Sverige fram till andra världskrigets slut genom att täcka ved med torv, jord och sand varpå veden antändes. Den så kallade milan övervakades dag och natt av kolare. En mila fick aldrig börja brinna med öppen låga. 19 Hamnarbetare, stuveriarbetare 20 Läsaren bör notera att det fördelningspolitiska ställningstagandet inte är relaterat till ideologiska begrepp som jämlikhet och rättvisa utan är en, i längden, nödvändig förutsättning för den marknadsekonomiska mognadsprocessens fortskridande by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 12

13 Ekonomernas växande inflytande (mars-11) Ekonomers inflytande ökade under senare delen av 1900 talet på bekostnad av flera andra yrkesgrupper. Därmed försköts balansen mellan olika samhällsintressen. Är ekonomernas växande inflytande ofrånkomligt? Kenneth Hermele; Vad kostar framtiden 21 Ekonomer spelar en viktig roll, för att inte säga dominerande roll, i strider om hur det är och hur det blir. Så har det inte alltid varit i det svenska politiska samtalet. Tidigare säg för tjugo, trettio år sedan gav framför allt statsvetare men även övriga samhällsdebattörer viktiga infallsvinklar när det gällde politik, den offentliga sektorn, den svenska modellen och tillväxtens gränser. Sedan dess har, med sociologen Agneta Hugemarks ord, ekonomerna i Sverige lyckats med ett professionaliseringsprojekt och svängt debatten så att marknaden och inte politiken kommit att ses som den viktigaste beslutsarenan. Följaktligen har ekonomer efterträtt statsvetarna som främsta uttolkare av sunt förnuft. Ekonomerna har med andra ord lyckats erövra problemformuleringsprivilegiet, de bestämmer nu hur frågorna ska ställas, och därmed också till stor del vad svaren blir. Det är därför av intresse att fundera på hur just ekonomer gör när de diskuterar, vad de ser när de tittar sig omkring och lika viktigt vad de inte ser eller väljer att bortse från. En ekonomi i balans är viktig. I tider av ekonomisk obalans blir ekonomernas inflytande av naturliga skäl större, och till skillnad från statsvetare, sociologer och politiker finns ekonomer representerade inom i stort sett alla yrkesgrupper. Deras möjlighet, som yrkesgrupp, att påverka samhällsutvecklingen blir därmed större. Men det kan finnas anledning att lyfta fram ytterligare en aspekt. I Karriärstegen beskrivs hur den generella ledarrollen förändrades under 1970-talet. Karriärstegen 22 Ledarskap har historiskt varit synonymt med kunskap & kompetens. En ledare har förutsatts kunna fatta beslut i olika praktiska frågor. En mästarsmed utan yrkeskunskaper ansågs lika otänkbart som en snickare som inte kunde slå i en spik med sin hammare. I det gamla patriarkaliska samhällets hierarkiska struktur var lydnaden och underkastelsen till överhögheten det dominerande kännetecknet. Informationssamhällets framväxt och efterkrigstidens krav på ökat inflytande medförde stora förändringar för ledarrollen. I början av 70 talet utvecklades en ny generation ledare som hade förmåga att delegera ansvar och befogenheter djupt ner i organisationen. Det talades om en ny öppen ledargeneration som kunde leda samhället in på helt nya vägar och där den enskilde medarbetaren skulle ges betydligt större möjlighet att utvecklas. Den nya ledaren skulle genom entusiasm och karisma väcka den slumrande organisationens kraft till liv vilket skulle gynna alla. Klasskillnaderna var utjämnade och medarbetare var Du och Bror med varandra. En ny och bättre arbetsmiljö kunde utformas i vilken medarbetare skulle må bättre och finna en större tillfredställelse i arbetet. En tillfredställelse som skulle komma alla i samhället tillgodo. Under en kort tid på 70 talet talades det om det nya Skandinaviska ledarskapet som ett föredöme för resten av 21 Inledning. Vad är frågan? 22 Kapitel 2 Ledarskapets förändring efter andra världskriget by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 13

14 världen, med en utpräglad öppenhet och en förmåga att bryta upp gamla invanda mönster och ersätta dem med något nytt. Kännetecknande för den nya tidens ledarskap blev decentralisering och medbestämmande. Kompetenta medarbetare i organisationen skulle få möjlighet att utvecklas och arbeta självständigt och under eget ansvar. I denna nya managementmiljö med decentraliserade beslut utvecklades ett helt nytt ledarskrå för vilket kunskap & kompetens inte längre hade samma betydelse eller ens ansågs nödvändigt för att göra karriär eftersom delegering och decentralisering skapade helt nya förutsättningar för ledarrollen, vilket kunde utnyttjas till dessa nya ledares fördel. Vilket vi följer upp i Selekteringsprocessen: Selekteringsprocessen 23 Decentralisering & medbestämmande som till en början ansågs vara något påtvingat och obehagligt, vändes av dessa, så kallade High flyer, till något positivt som de kunde dra nytta av, till att senare bli en absolut förutsättning för deras existens. High flyer är en ledare som förväntas leda en organisation eller grupp av medarbetare alldeles oavsett den verksamhet som organisationen eller gruppen bedriver. Just det faktum att en High flyer kan arbeta ovanför verksamheten, genom delegering som princip, skapar spelregler och förutsättningar som på flera sätt skiljer sig från det patriarkaliska samhällets regelsystem. Auktoriteten vilar inte huvudsakligen på kunskap & kompetens utan på metoder och spelregler som är allmänt förekommande men sällan dokumenterade. Denna nya ledarkultur har, på mindre än trettio år, etablerats som samhällets dominerande ledarstruktur. Det är inget nytt i världshistorien att människor formar egna förutsättningar vilket naturligtvis i hög grad även gäller dess ledare. Det nya med High flyer är de förutsättningar som skapade dem och på det sätt de agerar för att nå sina mål och syften. Begrepp som fallskärmar, bonusavtal, lobbyister och livlinor infördes i det svenska språket under senare delen av 1900 talet. När vi fick ledare med begränsad verksamhetskunskap ökade ekonomernas inflytande eftersom ledarna alltmer övergick till att styra och leda verksamheten med stöd av balans- och resultaträkningen och tillgängligt statistiskt material. Ekonomernas växande inflytande blev därmed en konsekvens av samhällets förändrade ledarroll. Ett samhälle som på ett tydligare sätt selekterar fram ledare utifrån auktoritetsplattformen kunskap & kompetens kommer att ge andra yrkesgrupper, som statsvetare, sociologer och politiker, ett större inflytande Distansering 24 Vilket diskuteras i Selekteringsprocessen och i Värderingar by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 14

15 John Maynard Keynes vs Lunds drätselkammare anno 1913 (mars-11) Keynes ekonomiska idéer formades under 1920 och 1930 talet vars huvudtanke var att balansera konjunktursvängningarna med offentliga medel. Ekonomiska uppgångar skulle vidmakthållas så länge som möjligt medan ekonomin skulle stimuleras vid ekonomisk nedgång i syfte att upprätthålla sysselsättningen. Keynes hade dock ingen egen teori om den ekonomiska tillväxten men han menade att det gick att skapa balans i ekonomin med stöd av ekonomiska och politiska åtgärder. Och han framförde den radikala idén att konjunkturnedgångar och ekonomiska kriser kunde balanseras genom lånefinansierad efterfrågan istället för den då allmänna uppfattningen att samhället borde undergå ett renande stålbad. Det viktiga, menade Keynes, var att överskott och underskott balanserades över tiden, inte om det uppstod ett underskott under en begränsad tidsperiod. Keynes idéer fick ett stort genomslag och blev i praktiken den dominerande nationella politikens grundval fram till mitten av 1970 talet då många industrinationer drabbades av både hög arbetslöshet och hög inflation, så kallad stagflation, och Keynes idéer skulle visa sig alltmer verkningslösa. Istället kom Milton Fridmans idéer om penningpolitikens betydelse i centrum. Men hur radikala var egentligen Keynes idéer? Tage Erlander noterar följande i sina memoarer. Keynes vs Lunds drätselkammare (1913) 25 Ett märkligt uttryck för vad som nu 26 över hela världen uppfattas som den engelska ekonomen Keynes banbrytande insats finns i ett yttrande från Lunds drätselkammare Det bör observeras att Lund 1913 var högerstyrt. I goda tider, då priserna på allting dreves upp, borde det allmänna utan att därför åsidosätta vad som vore alldeles nödvändigt att utföra, i görligaste mån begränsa sina företag. Men när man såge nedgången börja, den forcerade privata företagssamheten mattas och arbetslösheten inträda, då vore tiden inne att igångsätta de större offentliga företag, som under föregående tid planerats. Sjunkande materialpriser o d skulle därvid komma det allmänna till godo på samma gång samhället, genom att dess arbeten och beställningar utfördes med vaken blick för arbetsmarknadens växlingar, kunde i viss mån förebygga och lindra arbetslöshet. Även av finansiella skäl vore det fördelaktigt, om det allmänna förlade sin förnämsta verksamhetsperiod till tider av lågkonjunktur. Här avsåges emellertid icke s k nödhjälpsarbeten, utan normalt på förhand beräknade och planerade arbeten, där det betalas vanliga löner. Det låge nämligen i samhällets intresse, att levnadsstandarden för arbetarna i nedgångstiden icke sjönke. Därigenom minskades ännu mera köpkraften hos den stora massan. Att spekulera i låga löner vore för samhället oklokt och det allmänna ovärdigt. Den politik som 1913 användes i staden Lund i syfte att utjämna konjunkturcyklerna blev under efterkrigstiden fram till mitten av 1970 en nationell ekonomisk politik baserad på Keynes allmänna teori som rönte stora framgångar. Efter en kortare nedgång under senare delen av 1900-talet kan vi nu åter se hur den nu internationella utjämningspolitiken används i syfte att upprätthålla det marknadsekonomiska systemets mognadsprocess. 25 Tage Erlanders memoarer ; Kapitel: Arbetslöshet och krispolitik 26 Nu refererar till inledningen av 1970-talet; förf.anm by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 15

16 Kanske kan man säga att den ekonomiska politik staden Lund representerade 1913, överfördes till att gälla nationer efter andra världskriget till att gälla globalt under 2000 talet. Eller för att härav dra en annan slutsats i likhet med en annan ledare för mer är 350 år sedan. Axel Oxenstierna ( ); Greve, rikskansler An nescis, mi fili, quantílla prudéntia régitur orbis? Vet du inte, min son, med hur liten klokhet världen styrs? by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 16

17 Alltmer privat riskkapital investeras i rummets primärsektorer (feb-11) Sverige har en ekonomisk tillväxt som ligger i nivå med 1960 talets rekordår trots att landet aldrig haft så höga energikostnader som idag och det privata näringslivet investerar alltmer i samhällets primärsektorer som vård och omsorg. Leder inte det till att den ekonomiska energiteorins slutsatser trots allt är felaktiga. Det går varken att försvara eller bestrida den ekonomiska energiteorins slutsatser utifrån rummets konjunktursvängningar eftersom teorin tar fasta på den långsiktiga, underliggande, ekonomiska och sociala tillväxten. Samtal i Hagaparken 27 Den ekonomiska energiteorin försöker spegla den ekonomiska verklighet i vilken samhället befinner sig. Det kan vara vanskligt att dra alltför långtgående slutsatser i det korta tidsperspektivet. Konjunkturcykler, penningpolitik, den allmänna opinionen är exempel på underliggande drivkrafter som i det korta perspektivet kan ha en avgörande inverkan på samhällsekonomin. Teorin bör betraktas ur ett längre tidsperspektiv, över decennier och sekler, eftersom teorin förklarar de långsiktigt underliggande krafter som styr den marknadsekonomiska utvecklingen. Högrespektive lågkonjunkturer kommer att inträffa i en samhällsekonomi även om den befinner sig i en strukturell nedförsbacke. Det går t.ex. att lånefinansiera fram en högkonjunktur under en tid av långsiktig ekonomisk nedgång. Men det blir en konstruerad högkonjunktur som förr eller senare får återbetalas med ränta. Det marknadsekonomiska systemets grundläggande drivkraft, den ständigt sjunkande enhetskostnaden, kommer att slå igenom på samhällsekonomin. Det går att lura marknadsekonomin under en begränsad tid och bedriva en ekonomisk politik som leder till en stabil enhetskostnad, men förr eller senare slår det marknadsekonomiska systemet tillbaka. Det är samtidigt anmärkningsvärt att vi resonerar i termer av rekordår i en situation där den svenska arbetslösheten överstiger åtta procent och trots det är bland den lägsta inom hela EU. Vi kanske borde ifrågasätta det sätt och de metoder vi idag använder för att mäta och definiera ekonomisk och social tillväxt 28. Dagens allt högre energikostnader kan komma att få långsiktigt negativa konsekvenser för den ekonomiska och sociala utvecklingen. Och hur ska vi tolka det ökade intresset för det privata näringslivets investeringar i samhällets primärsektorer? Generellt sett ökar det privata näringslivets intresse för samhällets primärtjänster ju större inkomstspridning samhället har. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt; ju mer ojämnlikt samhälle desto större andel av rummets primärtjänster kommer att privatfinansieras. Dagens växande intresse för privatfinansierad sjukvård, äldreomsorg och utbildning finner sitt ursprung i ett stigande ekonomiskt och socialt välstånd i kombination med växande inkomstklyftor. Det privata näringslivets investeringar syftar således inte primärt till att sänka primärtjänsternas enhetskostnad utan till att utnyttja det fördelningspolitiska utrymme som friläggs när den passiva fördelningspolitiken undermineras. Lägre skatter och 27 Arbete, sysselsättning, konkurrens och fritid 28 George Soros ( ); Den globala kapitalismens kris Vi är vana att mäta framsteg med BNP, men det är liktydigt med att acceptera pengar som mänsklig värdering. BNP mäter det monetära utbytet; ju mer social växelverkan antar formen av monetärt utbyte, desto större är BNP. Till exempel skulle aids, om alla andra faktorer var oförändrade, öka BNP på grund av behandlingskostnaderna by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 17

18 avgifter leder till att växande minoritet av medborgare har råd att finansiera allt kostsammare primärtjänster, därav det privata näringslivets ökade intresse. Men är inte det positivt? Mångfald och konkurrens är ju positiva samhällskrafter. Det finns inget entydigt svar på den frågan eftersom den beror av var rummets pendel befinner sig och i vilken riktning pendeln rör sig. Fristående tillägg 29 Både den aktiva och den passiva fördelningspolitiken har ett samhällsberättigande. Varken de fria marknadskrafterna (egenintresset) eller staten (som förväntas representera allmänintresset) tillåts agerar fritt, och fördelningen, eller balansen, mellan dem är ett politiskt ställningstagande. Traditionellt har konservativa politiker i större utsträckning förespråkat aktiv fördelningspolitik medan socialistiska politiker förespråkat passiv fördelningspolitik. Nogsamt bör dock noteras att varken konservativa eller socialistiska demokratier ensidigt förespråkat ett av alternativen, utan istället ett samhälle där den aktiva respektive passiva fördelningspolitisken förespråkats i en större eller mindre omfattning. Men det är samtidigt viktigt att förstå skillnaden mellan investeringar som (primärt) syftar till att sänka enhetskostnaden och investeringar som syftar till att utnyttja ett disponibelt fördelningspolitiskt utrymme. Generellt sett, utifrån ett helhetsperspektiv, är det sannolikt förståndigare att koncentrera det privata riskkapitalet på att sänka rummets enhetskostnad i syfte att öka rummets ekonomiska och sociala välstånd än att använda det privata riskkapitalet i fördelningspolitiska åtgärdsprogram. Potentialen i framtidens sänka enhetskostnad är trots allt mer begränsad inom samhällets primärsektorer (vars konsekvens är tjänsteeffekten). Det finns en risk för att det privata riskkapitalets intresse för fördelningspolitiska investeringar kan komma att öka allteftersom potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad minskar vilket i kombination med politiska åtgärder som syftar till att intensifiera den aktiva fördelningspolitiken (på bekostnad av den passiva fördelningspolitiken) genom allmänna skattesänkningar kan komma att leda till en långsiktig reduktion av rummets ekonomiska och sociala utrymme allteftersom en växande andel av det privata riskkapitalet investeras i samhällets primärsektorer. Vart leder det resonemanget? Bör allmänintresset även förbjuda privata caféer och restauranger i syfte att tvinga det privata riskkapitalet att investera i åtgärder som syftar till att sänka rummets enhetskostnad? Allmänintresset bör uppmuntra egenintresset, det privata riskkapitalet, genom att skapa goda förutsättningar för investeringar som syftar till att sänka enhetskostnaden. Historiskt har allmänintresset gjort betydande insatser inom bland annat energiproduktion och ekonomisk infrastruktur samt upprättat juridiska förutsättningar som uppmuntrat det privata riskkapitalet att investera. Allmänintresset bör investera och lagstifta i grundläggande samhällsfunktioner varför privata caféer och restauranger i likhet med många andra verksamheter med fördel kan, och bör, finansieras med privat kapital. Men om nu tjänsteeffekten gör att kostnaderna för den offentligt finansierade sjukvården fortlöpande stiger varför ska allmänintresset då motverka det privata riskkapitalets investeringar i vård och omsorg? 29 Ett fördelningspolitiskt förtydligande (juni-10) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 18

19 Det privata riskkapitalet investeras i de verksamheter där lönsamheten förväntas bli som störst. Historiskt har lönsamheten varit bättre inom de samhällsektorer där potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad varit som störst. Betraktelsen 30 Till det yttre kan det upplevas som om de privata samhällssektorerna blir allt effektivare medan de offentliga samhällssektorerna, som sjukvård, blir allt ineffektivare, men då förbiser man det faktum att privata intressen (av historiska lönsamhetsskäl) huvudsakligen har etableras inom de samhällssektorer där potentialen i framtidens sänkning av enhetskostnaden har varit, och fortfarande är, som störst. Därmed har privatägda samhällssektorer, redan från början, per definition, en grundläggande fördel i jämförelse med de samhällssektorer som av historiska skäl överlåtits till allmänintresset. Därav den missvisande slutsatsen att effektiviteten inom t.ex. sjukvården generellt sett är sämre och utvecklas långsammare, än inom den privatägda basindustrin, vilket leder till krav på en privatisering av offentlig verksamhet. En jämförelse som i grunden är djupt orättvis och vars slutsats är långt ifrån korrekt, eftersom tjänsteeffektens konsekvenser uppkommer alldeles oavsett privat (aktiv) eller offentlig (passiv) finansiering (fördelningspolitik). I en mogen samhällsekonomi med ett större ekonomiskt och socialt utrymme kan det uppstå obalanser i inkomst- och förmögenhetsfördelningen som ökar riskkapitalets intresse för samhällets primärsektorer. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: allteftersom potentialen i framtidens sänkta enhetskostnad sjunker och rummets allmänna välstånd stiger ökar det privata riskkapitalets intresse för investeringar i fördelningspolitiskt finansierade verksamheter. Och skulle det vara ett problem..? Om kapitalet som syftar till att sänka rummets enhetskostnad reduceras så undermineras rummets förutsättningar för att kunna bedriva någon som helst form av fördelningspolitik. Eller som Hans Werthén 31 en gång lär ha uttryckt det Vi kan väl inte leva av att tvätta skjortor åt varandra. Men om det privata riskkapitalet exempelvis investeras i specialistsjukhus med mycket hög kompetens så kan det leda till att patienter från andra länder söker sig hit. Vilket skulle kunna bli en viktig inkomstkälla som bidrar positivt till Sveriges ekonomiska och sociala tillväxt och skapar många nya arbetstillfällen. Utifrån rummet Sverige är resonemanget naturligtvis riktigt. Men om patienterna kommer från Tyskland, Italien och Irland och vi resonerar utifrån rummet Europa så blir vårt resonemang annorlunda eftersom vi då inser att den svenska intäkten är en europeisk fördelningspolitisk åtgärd vars förutsättning är ekonomisk och social tillväxt i Tyskland, Italien och Irland. 30 Kvinnans situation 31 Hans Werthén ( ); VD för Electrolux och sedermera koncernens ordförande ( ) by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 19

20 El-industrins marginalkostnadsprissättning (feb-11) Ekonomiska energiteorin 32 I slutet av 1800 talet motsvarade kostnaden för en svensk kwh el tre arbetstimmar, 1940 var motsvarande arbetstid tio minuter och 1990 endast en halv minut. 33 De svenska elpriserna har stadigt sjunkit sedan 1895 fram till avregleringen av den svenska elmarknaden Ekonomiska energiteorin var elbranschens strateger oroliga för prisutvecklingen. Vid vilken nivå kunde man förvänta att det extremt låga elpriset skulle stabiliseras? Strategerna drog slutsatsen att prisnivån på den nordiska marknaden visserligen skulle fluktuera något mellan torrår och våtår, men att nivån skulle komma att stabiliseras på högst öre per kwh, eftersom det var den prisnivå, när det blev ekonomiskt lönsamt för danska intressen att investera i naturgasdrivna turbiner, som dessutom kunde uppföras snabbt, till en rimlig ekonomisk risk. Oron visade sig vara obefogad. När välutbildade högskoleekonomer applicerade teorin om utbud och efterfrågan samt införde marginalkostnadsprissättning på elen var den hundraåriga prisnedgången slut och elpriserna började stiga. Vid marginalkostnadsprissättning är det produktionen av den dyraste varan/tjänsten som sätter priset för hela produktportföljen 35. Inom energisektorn med stora kostnadsskillnader mellan produktionen av billig vattenkraftproducerad el och dyr vindkraftproducerad el får marginalkostnadsprissättningen stora konsekvenser. Den billigt producerade vattenkraftproducerade elen säljs till samma marknadspris som den dyrt producerade vindkraftproducerade elen 36. Lönsamheten för den dyrt producerade vindkraftselen blir tillfredställande samtidigt som den blir enastående god för den vattenkraftsbaserade elen. Det bör understrykas att hälften av Sveriges elproduktion, 70 TWh, är vattenkraft. Detta sker med politikernas goda minne samtidigt som miljörörelsen applåderar i en strävan att rädda världen och direktörernas bonusutbetalningar slår alla tidigare rekord. Ekonomiska energiteorin 37 Elbolagen vill få allmänheten att tro att de nuvarande vinstmarginalerna är nödvändiga för att upprätthålla standarden på redan gjorda investeringar. Det bör i sammanhanget noteras att marginalen historiskt aldrig varit så hög som idag. Och historiskt hade industrin t.o.m. råd att bygga ut produktionskapaciteten. Det finns anledning att påpeka att ett genomsnittligt högre produktpris på 1 öre ger den svenska elbranschen (beräknat på årsbasis) en sammanlagd extraintäkt på MSEK 38. Om vi utgår från antagandet att normalpriset för el långsiktigt bör ligga på 25 öre/kwh så innebär det att el-industrins övervinster är betydande. 32 Samtal om den ekonomiska energiteorin; Energi och miljö 33 Källa: Stockholms Ström, utgiven av Stockholm Energi, Kapitel 5 Sveriges och EU:s energipolitik 35 Vid självkostnadsprissättning sätts marknadspriset utifrån en genomsnittlig produktionskostnad 36 Om samhällets vindkraftsubventioner reduceras blir således den vattenkraftproducerade elens lönsamhet ännu större 37 Kapitel 5 Sveriges och EU:s energipolitik TWh*0,01 SEK by Dan Jonsson. All Rights Reserved. / 20