Kvinnor och män i Malmbergets kåkstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvinnor och män i Malmbergets kåkstad"

Transkript

1 2004:03 D-UPPSATS Kvinnor och män i Malmbergets kåkstad Med kåkstaden i Kiruna som referenspunkt GUDRUN ANDERSSON Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap HISTORIA Vetenskaplig handledare: Åke Löfgren 2004:03 ISSN: ISRN: LTU - DUPP / SE

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod, material och disposition Källkritik Teorianknytning och begrepp Tidigare forskning Malmbergets kåkstad Rosenius och Dahlströms beskrivning av Malmberget Malmberget byggs upp Bostadsbrist En kåkstad växer fram Kåkstadens sanitära olägenheter Rosenius bild av kåkstaden Jordkojorna Brädkåkar Sammanfattning av kapitel två Kåkstaden, alkoholen och brottsligheten Lappmarksförbudet och brännvinsupproret Lönnkrögeriet, hembränningen och föreningarnas kamp mot brännvinet Lönnkrogarna och kvinnorna Kvinnor med dåligt rykte Brotten i kåkstaden Sammanfattning av kapitel tre Kvinnan i kåkstaden Kvinnorna och hemmen Fina arbetsfruar och ölkrögerskor De yrkesarbetande kvinnorna Ensamstående kvinnor Lärarinnor Barnmorskeyrket Sjuksköterskor och vaccinatörer Liksveperska Slumsystrarna Änkor Sammanfattning av kapitel fyra... 25

3 5 Kåkstaden i Kiruna Allmänt om Kiruna Tippen Bostads och vattenbrist i Kiruna Byggplan Kontroll av kvinnor och sprit Alkoholen i Kiruna Kvinnans arbete Arbetsfördelningen mellan könen Fritiden Föreningslivet En sammanfattning av kapitel fem En kort jämförelse mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna Sammanfattande slutsatser Käll och litteraturförteckning Bilagor... 40

4 Abstrakt I denna uppsats undersöks vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnor och män i de gamla kåkstäderna i Malmberget och Kiruna och hur dessa kåkstäder var uppbyggda. Detta är intressant på grund av att båda kåkstäderna byggdes upp under en tidsperiod då Norrbottens industrialisering började skjuta fart och då samhällsplanering, arbets- och bostadsförhållanden torde ha varit ytterst bristfälliga. Dessutom vill jag se om det fanns någon skillnad mellan kåkstäderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende på byggnads- och levnadsförhållanden. Det finns klara skillnader/likheter mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna, detta både i hur kåkstäderna byggdes upp samt hur folket levde. Ett exempel på en likhet är att folket i kåkstäderna levde i kåkar som spikades ihop av spillvirke och material från fläsk- och dynamitlådor. När det gäller olikheter så insåg myndigheterna i Kiruna att de inte ville göra en kopia av Malmbergets kåkstad. Orsaken till detta var det dåliga ryktet som kåkstaden hade.

5 1 Inledning Malmberget och Kiruna är Norrbottens största gruvorter och deras historia började i slutet av 1800-talet. Det var vid den tiden som gruvorna började tas i bruk och det i sin tur innebar att gruvarbetare började strömma till orterna. Tyvärr så hann inte gruvbolagen med att bygga upp bostäder åt alla gruvarbetare och deras familjer. Hur ser det ut i dagens Kiruna och Malmberget? Kåkstäderna i dessa samhällen revs i början av 1900-talet. År 1988 påbörjades en återuppbyggnad av den gamla kåkstaden I Malmberget och det var i samband med att samhället skulle fira sitt 100-års jubileum (Kåkstadsbladet, 1988). Tack vare gamla fotografier från Västerlånggatan har Malmbergets kåkstad kunnat byggas upp igen (Kåkstadsbladet, 1988). Den återuppbyggda kåkstaden skulle med sina byggnader och aktiviteter understryka andra sevärdheter i samhället som till exempel Kaptensgruvan och Kaptensspelet (Norrbottenskuriren, 10 oktober 1988). Jag växte upp i Malmberget och har därför haft det stora nöjet att se återuppbyggnaden av denna orts kåkstad. Varje sommar vandrade jag omkring bland de gamla kåkarna och försökte föreställa mig den tid då den gamla kåkstaden existerade. Som turist/gäst i kåkstaden fick man gå in i de gamla kåkarna och bodarna. I dessa gick det att köpa godis, souvenirer, lotter, fotograferas i tidsenliga kläder samt fika i ett café som hade tapetserats med dagstidningar från den aktuella perioden. Idag, sommaren 2003, står den återuppbyggda kåkstaden öde och tom. Det enda orsaken till detta är att ingen vill arrendera anläggningen och det innebär att den hotas av rivning (NSD, 13 juni 2003). 1

6 1.1 Syfte och frågeställningar Det finns två syften med uppsatsen. Syfte nummer ett är att se vilken arbetsfördelning som fanns mellan kvinnorna och männen och hur kåkstaden var uppbyggd. Detta är intressant på grund av att båda kåkstäderna byggdes upp under en tidsperiod då Norrbotten industrialisering började skjuta fart och då samhällsplanering, arbets- och bostadsförhållanden torde ha varit ytterst bristfälliga. Syfte nummer två går ut på att studera om det fanns någon skillnad mellan kåkstäderna i det gamla Malmberget och Kiruna med avseende på byggnadsoch levnadsförhållanden. För att kunna fullfölja syftet så kommer jag att ha följande frågeställningar: Hur såg arbetsfördelningen ut mellan kvinnorna och männen? Vilka levnadsvillkor hade familjer och enskilda i kåkstäderna? Vilka näringsutövningar och fritidssysselsättningar förekom i kåkstäderna? Vilka skillnader/likheter fanns det mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna? 1.2 Avgränsningar Uppsatsen avgränsas till perioden Detta faller sig naturligt eftersom Malmbergets kåkstad började byggas 1888 och den sista kåken i Malmbergets kåkstad revs år Metod, material och disposition Metoden är huvudsakligen kvalitativ och bygger på litteraturstudier. Den jämförelse som görs har Malmbergets kåkstad som huvudanalysobjekt och Kirunas kåkstad som referenspunkt. När det gäller kvinnornas arbete i Malmbergets kåkstad kommer jag att använda mig av uppsatsen Kvinnoliv i Kåkstadssamhället Malmberget Denna är skriven av Lis- Mari Reinfors år I uppsatsen har Reinfors bland annat studerat de grundläggande kvinnliga arbetsuppgifterna inom hushållsarbetet. För att kunna jämföra kvinnan i Malmberget med kvinnan i Kiruna används boken, Kvinnor och män i Kiruna. Om kön och vardag i förändring i ett modernt gruvsamhälle , som är skriven av Kerstin Hägg. 2

7 Boken Dennewitz är skriven av ABF: s grupp för arkivforskning. Deltagarna i denna grupp är personer som har levt i Dennewitz (ett litet samhälle utanför Malmberget) under den tid som området existerade. Boken skrevs för att bevara minnet av Dennewitz. Flera författare har vid tidigare tillfällen skildrat kåkstäderna i Malmberget och Kiruna. Ingen har dock tidigare gjort jämförelse på någon punkt mellan dessa kåkstäder. Jag har valt att börja uppsatsen med journalisten Efraim och författaren Kata Dahlströms beskrivning på hur Malmberget såg ut. Detta för att visa att det fanns olika sätt att se på livet i samhället. Efter det kommer ett kapitel om hur Malmberget byggdes upp. För att ge läsarna en klar bild av vad Malmbergets kåkstad var och hur den såg ut kommer det ett kapitel där jag bland annat beskriver kåkarnas uppbyggnad och hur folket levde i kåkstaden. Efter det kapitlet kommer ett avsnitt som handlar om kvinnan i kåkstaden. Där berättas bland annat om vilka yrken kvinnorna hade samt vilket liv de levde i Malmbergets kåkstad. För att kunna göra en jämförelse mellan Malmbergets och Kirunas kåkstäder kommer sedan ett kapitel om Kirunas kåkstad och hur kvinnorna i denna kåkstad levde. Därefter gör jag en jämförelse mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna. 1.4 Källkritik När det gäller kvinnorna i Malmbergets kåkstad så finns de inskrivna i kyrkoböckerna, men deras yrke nämns oftast inte och det kan leda till att litteraturens fakta om kvinnliga yrken kan vara missvisande. Ett annat problem kan vara att kvinnorna i kåkstäderna endast har behandlats av Kerstin Hägg (Kiruna) och Lis-Mari Reinfors (Malmberget). Det gör att jag inte har kunnat jämföra informationen med annan litteratur. Jag har använt mig av en stencil som handlar om slumsystrarna i Malmbergets kåkstad. Denna har jag funnit i en pärm på Malmbergets biblioteks specialsamling. Tyvärr finns det ingen hänvisning till var den kommer ifrån och det gör det svårt att få information om i vilket samband den har skrivits. 3

8 1.5 Teorianknytningar och begrepp Vilken innebörd har begreppet kön? I det svenska språket finns det inte några särskiljande begrepp för olika dimensioner av kön, utan svenskarna använder samma ord för att beteckna det biologiska könet som för det psykologiskt, socialt och kulturellt förvärvade könet. I engelskan används oftast ordet gender för att beteckna den psykologiska, sociala och kulturella dimensionen av kön. Ordet sex används för den biologiska dimensionen av kön. Som den svenska motsvarigheten till det engelska ordet gender har Yvonne Hirdman förespråkat och använt begreppet genus. En av fördelarna med begreppet genus är att det i jämförelse med socialt och kulturellt kön är språkligt lätthanterligt och parallellen till grammatik ger associationer till mönster och struktur. Begreppet kvinnligt används i det svenska språket i samband med biologisk betydelse och som samlingsnamn för en uppsättning kulturellt definierade karaktäristiska som ses som kvinnliga egenskaper (Hägg, 1993: 17). Arbetsfördelningen mellan könen är enligt Sandra Harding (professor i filosofi och utbildningsvetenskap) den sociala konsekvensen av de dikotoma (tudelning) könsmetaforerna och den sociala organiseringen av könsidentiteter. Hon jämför arbetsfördelningen mellan könen med den som utvecklades mellan kolonisatörer och koloniserade i Afrika. I båda fallen har uppdelning skett mellan dem som ger premisser för arbetet och dem som utför det. Harding har en vid definition av arbetsdelningen mellan könen. Utöver fördelningen av allt samhälleligt nödvändigt arbete, oavlönat och avlönat, privat och offentligt, gäller också värderingen av olika arbetsinsatser och fördelningen av ekonomiska resurser samt andra former av arbetsdelning i politisk och social verksamhet. Arbetsfördelningen omfattar i och med detta alla processer, där kön formas och reproduceras i det privata och offentliga livet, i familjen, i undervisning, arbetsliv och politik. Den strukturella dimensionen av kön formas och reproduceras i konkreta möten och maktkonflikter, öppna eller dolda, mellan kvinnor eller män, mellan män och män, mellan kvinnor och kvinnor. Olika normsystem för kvinnor och män bildas och fungerar som gränser mellan kvinnligt och manligt. Dessa gränser ändras genom att kvinnor och män får 4

9 gränsöverträdande uppgifter och positioner och genom förändringar i normsystem och föreställningar om kvinnligt och manligt. Med den strukturella dimensionen avses den sociala organisationen av kön i samhället. Den omfattar såväl den vertikala och horisontella arbetsdelningen som olika former för samhandlingar mellan kvinnor och män (Hägg, 1993: 21). Den andra teorianknytningen handlar om vad slum är. För att reda ut detta begrepp är det viktigt att utgå från både bostaden och de boende. Bostaden är dålig, dåligt underhållen, ofta saknas det avlopp, vatten och elström. Människorna bor trångt och miljön är ohälsosam. Låg bostadsstandard måste dock bedömas gentemot de generella levnadsvillkoren i landet. Slum är inget absolut begrepp, det har också att göra med förväntningarna hos de personer som bor där. Det går inte att bedöma bostadsstandarden utan att ta hänsyn till om bostaden ligger i en landsbygd eller i en stad. Det vill säga: en ytterst enkelt utrustad bostad i en indisk by kan vara tillräcklig för de behov som innevånarna har, speciellt med tanke på den kultursituation och levnadsstandard som de historiskt befinner sig i. Med tanke på ovanstående stycke skulle slum vara ett stadsfenomen, eftersom staden har en spridning i möjligheter och inkomster som ger sluminvånaren jämförelsematerial. Slumbegreppet kopplas ofta ihop med hopplöshet, utslagenhet och nedgångenhet. Slummens innevånare är ofta fattiga, arbetslösa och dåligt utbildade. Kriminalitet och alkoholism har oftast högre frekvens än i det övriga samhället. De som lever i slummen är dels de utslagna eller de som inte har råd att bo någon annanstans (Wennberg, 1977: 3). Hur könsdimensionen och den sociala dimensionen i form av slum framträder i kåkstäderna i Malmberget och Kiruna kommer att kommenteras sist i uppsatsen. 5

10 1.6 Tidigare forskning När det gäller kvinnorna i gamla kåkstaden i Malmberget har Lis-Mari Reinfors forskat om detta. Hon kom bland annat fram till att de flesta kvinnor som förvärvsarbetade var sysselsatta inom bland annat hälso och sjukvård, detaljhandel, undervisning, socialvård och caféverksamhet. En del kvinnor fick sin inkomst genom att prostituera sig. Kerstin Hägg, docent i pedagogiskt arbete, har i sin akademiska avhandling, Kvinnor och män i Kiruna. Om kön och vardag i förändring i ett modernt samhälle , undersökt hur betydelsen av kön förändrats i Kiruna under 1900-talet. Hon kom bland annat fram till att dåtidens strävan efter jämlikhet inte omfattade kvinnorna i den meningen att de hade samma rättigheter och skyldigheter som männen. Det fanns istället två regelsystem, ett för kvinnorna och ett för männen. Dessa hade delvis samma innehåll, men med avgörande skillnader med avseende på makt och rättigheter. Professor Gösta Forsström har skrivit boken Kåkstaden i Malmberget. Markdisposition och bebyggelse vid ett uppväxande gruvsamhälle. I denna bok beskriver han hur kåkstadens befolkning bodde och att de levde väldigt trångt. Han skriver vidare att klasskillnaderna kunde vara stora mellan borrskjutarna och vanliga gruvarbetare. Forsström kom fram till att männen dominerade bland inflyttarna, särskild bland ensamflyttarna. Det visade sig dock att den kvinnliga befolkningen hade en större bofasthet på orten och att samhället var ett höglönesamhälle med utpräglat mansöverskott. Professor Stefan Warg har i sin avhandling Familjen i gruvmiljö bland annat skrivit att samhällsbyggnaden i malmfälten var en unik process. Ett exempel på detta är att malmfältens samhällen växte fram i områden där förindustriell samhällsstruktur saknades. Detta ledde till speciella förutsättningar under tillväxtperioden. Vid studier av olika litteratur har jag funnit att det bara har gjorts undersökningar om Malmbergets och Kirunas kåkstäder för sig. Det verkar som att ingen annan har gjort någon jämförelse mellan kåkstäderna i Malmberget och Kiruna. 6

11 2. Malmbergets kåkstad Malmberget är ett samhälle där järnmalm upptäcktes i slutet av 1800-talet. Det innebar att folk strömmade till samhället och att samhällsuppbyggnaden inte höll rätt takt med befolkningsökningen. Detta tvingade människorna till att bo i kåkar som var byggda av billigt material. 2.1 Rosenius och Dahlströms beskrivning av Malmberget Malmberget har skildrats på många olika sätt under den aktuella tiden. För att visa på detta kommer två skilda beskrivningar på Malmberget här nedan. Journalisten och korrespondenten för Dagens Nyheter, Efraim Rosenius, var i Malmberget under fem dagar år 1898 för att ta reda på hur förhållandena var och för att skildra dem som de verkligen var. Här nedan kommer en kort sammanfattning av Rosenius skildring. Malmberget låg mer än sju mil ovanför polcirkeln och fem kilometer norr om Gellivare kyrkby. Vintrarna i Malmberget var till den grad civiliserade att en köld av 30 grader hör till de stora sällsyntheterna (DN, 2 november 1898). Tempen blev inte lägre än cirka 20 grader och höll sig ofta under de egentliga vintermånaderna vid 10 grader. Naturen var storslagen och det fanns ödemark runt Malmberget. Under vintern föll snön tätt och bredde sig som ett täcke över skog, berg och myr. Under vintern så var det oftast ljust en timme per dygn (DN, 2 november 1898). Författaren och socialistiska agitatorn Kata Dahlström har i sin bok Härjartåg. Kors och tvärs genom Sverige gett följande beskrivning på Malmberget. Den beryktade gruvstaden ligger på en höjd med all jordens härlighet för sina fötter. Malmberget vore ett paradis på jorden om ej den långa vinternattens köld och mörker voro dit att förvänta. Då visa sig ej solen långa stunder över horisonten, utan man nödgas bränna ljus nästan hela dygnet om, blott ett par, tre timmar mitt på dagen kan man släcka lampan (Dahlström, 1914: 19-20). 7

12 Hon skriver vidare att det var mörkt och att det låg en tät dimma över det vintriga Malmberget. Hon förstod varför folk söderifrån hade svårt att vänja sig vid klimatet uppe i lapphelvetet (Dahlström, 1914: 20). 2.2 Malmberget byggs upp År 1887 kom 300 rallare till Gällivare. Vid den tiden bodde det 276 personer i tätorten och hela den geografiskt vidsträckta kommunen hade cirka 4000 innevånare. Från år 1888 till 1900 växte Malmbergets befolkning till cirka personer. Även Gällivare växte och de båda samhällena tillsammans var i början av 1900-talet större än de sekelgamla kuststäderna Luleå, Umeå och Härnösand (ABF: s grupp för arkivforskning, 2000: 5). Järnvägen började läggas ut i riktning mot Malmfälten och rallarna slet sommar som vinter eftersom kommunikationen behövdes för landet ovanför Polcirkeln. En av orsakerna till detta var de rika malmfyndigheterna som fanns i dåvarande Gelliware Malmberg. I början av mars 1887 hade banan nått fram till det som idag är Malmberget och det innebar att transporterna med järnmalm ner mot kusten kunde börja på allvar (Norrskensflamman, 17 juni, 1988). Varför lockades allt större skaror med människor till Malmberget? Svaret på denna fråga är delvis givet: den goda lönen. Medan en borrare år 1896 i Dannemora tjänade kronor per månad och i Grängesberg cirka 75 kronor per månad tjänade arbetarna i Malmberget kronor per månad (Forsström, 1972: 29). Mekanismen verkar ha varit densamma som vid emigrationen till Amerika: de redan uppflyttades berättelser lockade nya inflyttare. Det var ont om yrkesgruvkarlar i Malmberget denna tid. Den som sågs som en vanlig yrkesman i Bergslagen sågs som en högt skattad specialist i Malmberget. Bergslagsfolket blev fort gruvans adel. Klasskillnaderna kunde vara stora mellan dessa borrareskjutare och vanliga gruvarbetare (Forsström, 1972: 29-30). En andra kategori arbetare var före detta rallare och stenhuggare vid järnvägen. Dessa tjänade 20 % mer i gruvan än vid järnvägen. En tredje kategori var personer som kom från Norrlandskusten. En stor del av bondeskogarna hade förvärvats av skogsbolagen. Strukturrationaliseringen inom sågverksrörelsen hade medfört nedläggningar av ett stort antal 8

13 småsågar till förmån för de moderna ångsågarna som låg vid kusten. En skicklig timmerbilare (en som bearbetar timmer) kunde 1892 som husbyggare i Ådalen tjäna cirka en krona per dag. I Malmberget tjänade gruvarbetarna mellan tre till fem kronor (Forsström, 1972: 30). Arbetskraftrekryteringen i Malmberget medförde en kraftig befolkningsutveckling i samhället. Mellan åren 1890 och 1900 ökade folkmängden i Gällivare församling (Malmberget ingick i denna församling) med närmare 175 %. Denna höga tillväxttakt bör delvis ses som ett resultat av att församlingarnas befolkning var låg före industrialiseringen (Warg, 2002: 53). Etablerandet av samhällena i Malmberget medförde en tämligen intensiv urbaniseringsprocess i det tidigare glest befolkade inlandsområdet. Gruvan i Malmberget kom att växa till en av länets största urbana centra. Innevånarantalet i Malmberget kom redan på 1910-talet att överstiga flertalet av städerna i regionen (Warg, 2002: 59). 2.3 Bostadsbrist Vid tiden för den industriella inledningsfasen mot slutet av 1880-talet i Malmberget var all mark utanför området förklarad som kronoöverloppsmark. Detta innebar att marken inte utan vidare kunde disponeras av företaget. För det engelskregistrerade företaget, Gellivare AB, var bostadsbyggandet en kostnadsfråga. Vid slutet av 1880-talet disponerade företaget över ett 20-tal bostadshus med ett 70-tal lägenheter. Detta bostadsbestånd går att jämföra med arbetarantalet som under 1880-talets sista år uppgick till ungefär 200 i medeltal (Warg, 2002: 60). Bostäderna täckte dock inte behovet. Följden av detta blev att de inflyttade arbetsstyrkorna hänvisades till att lösa bostadsfrågan på egen hand. Detta ledde till att det i Malmberget växte upp en kåkstad på kronoöverloppsmarken i anslutning till gruvorna. Vid början av 1890-talet gick det engelska företaget i konkurs och driften av gruvorna övertogs av det svenska Aktiebolaget Gällivare Malmfält (AGM). Vid denna tid var bebyggelsen inte reglerad i området (Warg, 2002: 60). Gruvbolagets misslyckade försök att lösa bostadsproblemet kom att kritiseras av både press och den svenska riksdagen. Den oreglerade bebyggelsen som växte fram var av skiftande 9

14 karaktär och varierade mellan regelrätta bostadshus och ren slum. De sämre bostadslösningarna sågs som tillfälliga lösningar och gav därmed kåkstaden ett starkt intryck av social misär. Förutom finansiella svårigheter i samband med bostadsbyggandet var bolagets handlingsutrymme begränsat, dels av förhållandena med avseende på dispositionsrätten och dels av att byggnadsplan på kronomarken saknades. Bolagets målsättning blev att själv tillhandahålla tomtmark och ombesörja bostadsbyggandet. År 1895 ansökte därför bolaget om rätt till arrende av 1370 hektar kronojord för bostadsbyggande. I ansökan framhölls att ordning och sundhet i samhället inte kunde hållas under rådande omständigheter och att tillsyn och kontroll kunde förbättras om bolaget fick sina önskemål uppfyllda (Warg, 2002: 61). 2.4 En kåkstad växer fram År 1896 inkom en skrivelse från gruvarbetarna, där de anhöll om att området istället skulle upplåtas för privat bebyggelse. Gruvbolaget godtog gruvarbetarnas förslag och det innebar bland annat att bolaget avstod från inmutningen som låg inom den blivande stadsplanens område (Forsström, 1954: 2). När arbetarna och dess familjer flyttade till kåkstaden fick de ögonblickligen välja en tomt, markera den med stockar och stora kullerstenar. När det var klart köpte de virke och började bygga huset. Medan husen byggdes låg familjerna ute under bar himmel. Kåkarna låg spridda i skogarna runt gruvberget. Det var dock området där husen hopade sig i en klunga som kallades för kåkstaden. Små kojor och hus var utspridda i hundratal huller om buller. Det kunde stå ett rödmålat tvåvåningshus mitt bland vedboliknande krypin. Enligt Rosenius så bestod ett typiskt hus av både gammalt stockvirke och bräder (DN 8 november 1898). Det dröjde dock till hösten 1899 innan alla formaliteter var klara och innan stadsplanen fastställdes (se bilaga 1). I och med detta fastställande kunde byggnads-, brand och hälsovårdsstadgan börja tillämpas och det innebar bland annat att många familjer blev uppsagda från kåkarna och att en del kåkar utdömdes som brandfarliga. Trots detta revs inte husen. (Forsström, 1954: 4). 10

15 2.5 Kåkstadens sanitära olägenheter Förste provinsialläkaren doktor Block har i sin årsberättelse för 1908 skrivit om de sanitära olägenheter som förekom i kåkstaden. Jag kommer att sammanfatta hans artikel här nedan. Block ansåg att den yttre renhållningen av gårdarna gav anledning till många anmärkningar. Orsaken till det var att många gårdar var starkt förorenade av slask, hushållsavfall och orenlighet. Några av de smutsigaste gårdarna stod Johan Andersson, K. L Hammarström och fru Strand för. Doktor Block skrev vidare att bageriet i fru Strands gård hade stockväggar och dåligt, smutsigt plankgolv. Butiken hade trasiga väggar och golv och att det var allt annat än snyggt och ordentligt hos fru Strand. När det gällde gruvbolagets arbetarbostäder så föreföll det som att många bostäder var trångbodda. Många av lägenheterna bestod endast av ett rum. Doktor Block berättade att det i en av enrumslägenheterna bodde en familj som bestod av fem personer och att två av familjemedlemmarna led av lungsot. Doktor Block skrev vidare att slasklådorna som fanns nedgrävda i marken vid gruvbolagets arbetarbostäder spred en vedervärdig lukt över området och dessa skulle enligt Block betraktas som synnerligen farliga (Block i Norrskensflamman 25 februari, 1909). 2.6 Rosenius bild av kåkstaden Rosenius skriver dock att det fanns en del hus som var propra små arbetshem. Han skriver att han blev inbjuden till en fru med en sex veckors gammal dotter. Detta hem var rent och huset hade något ovanligt, nämligen klistrade innanfönster. Rosenius ansåg att Malmbergskåkarna inte var ett hem, utan de var oftast inte större än svinstior och var mest nödhjälpsbaracker. Från början var de improviserade tak över hufvudet (DN 2 november, 1898) i avvaktan på bättre bostäder. Han skriver också att kvinnorna och männen var logerade huller om buller på ett sätt som var oförenligt med familjebegreppet (DN 2 november 1898). 11

16 2.7 Jordkojorna Jordkojorna var de enklaste husen. Dessa byggdes genom att man grävde sig in i bergssluttningen tills den inre väggen fått lagom takhöjd. Jordväggarna fodrades med sten, slanor eller bräder. Framväggen och den del av sidoväggen som inte var ingrävd i sluttningen byggdes av bräder, liksom taket som sluttade. Genom att låta framväggen luta inåt blev dörren självstängande. I dörren fanns det ett fönster. Vid den inre väggen stod det en norskspis som var cirka 4*6 dm stor. Ett plåtrör tjänstgjorde som skorsten. För att bevara värmen täcktes röret över när elden hade brunnit ut. Möbleringen bestod av en brits eller säng, ett litet bord, några lådor eller stolar att sitta på och en kista som förvaringsutrymme. Golvet bestod av ett tilltrampat jordgolv, som eventuellt täcktes med bräder. En del kojor byggdes med en stomme av bräder eller slanor i fyrkantig kåtaform eller som ett rektangulärt ryggåsrum (innertak saknas). Utanpå brädstommen isolerades det med jord och torv. Fönstret placerades oftast i dörren (Forsström, 1975: 10-12). 2.8 Brädkåkar Den vanligaste privata bostadstypen var brädkåkar. Den byggdes direkt på marken på en så stenfri plats som möjligt. Hörnstolparna slogs ned i marken och mellan dem andra bärande stolpar. Avståndet mellan dessa bestämdes efter längden på de bräder som användes. Bräderna kom oftast från dynamit eller fläsklådor. Bräderna spikades på både ut- och insidan av stolparna och mellanrummen fylldes bland annat med jord, torv, trasor och sågspån. Om väggarna hade fönster så gjordes dörren oftast fönsterlös (se bilaga 2). Om huset var litet så gjordes britsarna av lösa plankor, som bars ut på dagarna för att ge plats för andra inomhussysslor (Forsström, 1975: 10-12). I husen fanns det oftast liknande inredningar som bestod av följande: En torftig säng. En byrå eller en dragkista. Ett omålat bord. Järnspisen och plåtbiten i taket, där röken leddes upp. Ibland fanns det tapeter, ibland tidningar och pappersstycken istället för tapeter. Oftast fanns det endast bräd- eller stockväggar (Rosenius i DN 8 november, 1898). 12

17 Värdet på kåkarna låg kring kronor. Detta berodde på utbud och efterfrågan. För en välbyggd kåk med kammare kunde köparna betala upp till kronor. Privat kostade det kronor per månad att hyra in sig i en kåk. En helinackordering kostade 40 kronor per månad (Forsström, 1975: 10-12). 2.9 Sammanfattning av kapitel två I och med järnvägens ankomst till Malmberget kunde malmbrytningen påbörjas på allvar och det i sin tur innebar att en arbetsrekrytering påbörjades. Det kom att leda till att Malmberget växte till en av länets största urbana centra och att gruvbolaget inte hann bygga bostäder åt alla gruvarbetare med familjer. För att dessa skulle ha någonstans att bo tvingades de bygga kåkar av brädor, dynamit och fläsklådor och många av gårdarna var starkt förorenade av slask och hushållsavfall. Med tanke på ovanstående stycke verkar det som att befolkningen i Malmbergets kåkstad levde ett liv i misär. Detta delvis med tanke på att de bodde i ett område där det ofta var kallt under vintern och att deras kåkar bland annat bestod av billigt byggmaterial samt en järnspis. Arbetarna och deras familjer har troligen frusit en hel del under vintrarna och det är ett under att de inte har frusit ihjäl i deras kåkar. 13

18 3 Kåkstaden, alkoholen och brottsligheten 3.1 Lappmarksförbudet och brännvinsupproret När de första gruvarbetarna kom till Malmberget hamnade de i en officiellt, helnykter del av landet. Enligt lappmarksförbudet (tillkom 1723) fick ingen sälja, skänka eller mot varor förbyta något brännvin till lappländare (Gällivare kommunblad 1986). Detta förbud följdes dock dåligt och det kom att luckras upp 1752 då handelsmännen genomdrev att endast marknadsdagarna skulle vara brännvinsfria. Med stöd av detta tillägg kunde affärsmännen göra handelsuppgörelser på nedanstående sätt. Tågordningen vid handelsuppgörelser var den att handelsmannen först stod för välkomstsupen. Efter det dukade samen fram kokköttet. Till måltiden dracks det ytterligare en eller några supar. Efter detta var det åter dags för handelssupen. Denna rutin följdes för varje vara som såldes. Det ledde till att samerna inte sålde större partier på en gång. De portionerade av taktiska skäl ut sina varor i småportioner. När rallarna och gruvarbetarna kom till Malmberget brydde de sig inte om lappmarksförbudet. En anledning till det kan vara att de inte var medvetna om förbudets existens. Nitiska myndighetspersoner kom dock att se till att de blev medvetna om att förbudet fanns. Myndigheternas ingripande kom år 1888 att leda till ett tumult som gått till hävderna som brännvinsupproret (Gällivare kommunblad, 1986). I slutet av 1888 uppgick arbetsstyrkan i Malmberget till 322 man. Dessutom arbetade 369 män med banbygget. Dessa hade långledigt under julhelgen 1888 och för att fira det beställde de 260 liter brännvin i Luleå. En speciellt utvald skara skickades till Luleå för att hämta varorna (Gällivare kommunblad 1986). De utvalda fick 220 kronor (cirka två månadslöner) att handla brännvin för (Sandin, 1985: 34). Brännvinet köptes utan problem. När de skulle lasta varorna ombord på tåget ingrep järnvägslänsmannen. Han stoppade transporten och larmade sin kollega N E Söderberg i Gällivare. Gruvarbetarna bestämde sig för att ta landsvägen till Gällivare. De fick veta att en polispatrull placerats i Nunisvaara för att stoppa dem. 14

19 Polispatrullen misslyckades med sitt uppdrag. Gruvarbetarna i Malmberget ryckte ut för att ge brännvinstransportörerna sitt understöd. Dessa var en stor skara som var beväpnade med gevär, påkar och störar. Polismännen blev därmed tvungna att kapitulera. Myndigheterna gav inte upp. På kvällen gjorde polisen husrannsakan i flera arbetarbostäder. Detta resulterade i ett omhändertagande av tre kannor brännvin. Ingripandet kom att reta upp gruvarbetarna ordentligt och det ledde till att cirka 300 män tågade till länsmannen och tvingade honom att lämna tillbaka brännvinet mot kvitto. Bråket slutade inte i och med detta. Dagen därpå anmälde länsman Nils J Lomm det inträffade till länsstyrelsen. Han begärde till och med militärhjälp. Det ledde till att 40 fältjägare kom till Malmberget och att de omringade arbetarbostäderna och 13 personer anhölls. De män som hade kvitterat ut brännvinet hos länsmannen fick så småningom åtta månaders fängelse. Övriga fick varierande bötesstraff (Gällivare kommunblad, 1986). Ovanstående kapitel visar att brännvinsbruket var vida utbrett i Malmberget och att rallarna och gruvarbetarna var beredda på att begå brott bara för att få tag i brännvin. Kan detta eventuellt tyda på att arbetarna var beroende av alkohol för att klara av det hårda arbetslivet i gruvorna och kåkstadens misär? Det är svårt att ge ett ordentligt svar på denna fråga, men med tanke på hur arbetarna levde så kan många av dem ha varit beroende av alkohol. 3.2 Lönnkrögeriet, hembränningen och föreningarnas kamp mot brännvinet Det förekom lönnkrögeri i Malmberget och det fanns både manliga och kvinnliga lönnkrögare. Lönnkrögeriet orsakades av att det var förbjudet att föra in sprit till lappmarkerna (Reinfors, 1989: 41). Det gäller dock att komma ihåg att hembränning förekom i ytterst liten omfattning. Istället handlade det ofta om att lönnkrögarna och partihandlarna samarbetade. Detta genom att partihandlarna såg till att krögarna fick brännvinet genom att smuggla det till Malmberget, där det sedan såldes. Priset hade hunnit stiga en hel del under transporten upp till Malmberget och den var ännu dyrare när den serverades över disk i kåkstaden. Detta på grund av att partihandlarna och lönnkrögarna ville ha betalt för eventuella risker och böter som de kunde råka ut för. 15

20 En lönnkrögare kunde tjäna stora summor under en avlöningsdag i kåkstaden. Inkomster på kronor var ingen omöjlighet för en enda krog. Denna summa motsvarade mellan fyra till fem månadslöner för en vanlig gruvarbetare. Detta innebar att lönnkrögarna kunde dra sig tillbaka efter några år i branschen. När införselförbudet av brännvin till lappmarken hävdes år 1898 gick det mer eller mindre spårlöst förbi Malmberget. Det underlättade för såväl partihandlare som lönnkrögare genom att själva distributionen inte sågs som olaglig. Detta ledde i sin tur att krogarna fanns kvar och att priserna hölls höga. I och med att föreningarna började bli starka blev det svårare för lönnkrögarna. Detta på grund av att nykterhetsfolket och arbetarföreningen försökte utrota det gissel som lönnkrögeriet förde med sig. Det hände att lönnkrogar revs och att det var lugnt tills lönnkrögaren fann en ny lokal. Det dröjde ända till år 1911 och åren därefter innan kåkstaden hade rensats på lönnkrogarna (Kåkstadsbladet, 1988). 3.3 Lönnkrogarna och kvinnorna När det gällde lönnkrogarna så var många av dem öppna nästan dygnet runt. Ett exempel på en sådan krog var den som änkefru Hanna Strand bedrev. Förhållandena vid änkefru Strands matservering i Malmberget var föremål för en undersökning av häradsrätten. Herr Agne Holmström åtalade henne för att hon bedrev olaglig maltdrycksförsäljning. Under rättegången hyrde änkefru Strand en brännvinsadvokat (Norrskensflamman, 19 februari, 1910) som hade till uppgift att rentvå henne. Under rättegången framträdde dock en del vittnen som berättade att hon dagligen serverade maltdrycker och att hon dessutom hade sålt öl utan samband med måltider. När dryckerna hade konsumerats lade gästerna betalningen på bordet eller serveringsbrickan. Änkefru Strand tog hand om dessa pengar (Norrskensflamman, 19 februari, 1910). Änkefru Hanna Strand fick 50 kronor i vite och gick ed på att hon besökt sin själasörjare för att få undervisning om edens vikt och vilken våda mened skulle ge (Norrskensflamman, 1 december, 1910). 16

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV

GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV GAMMELSTADS KYRKSTAD ETT VÄRLDSARV Gammelstads kyrkstad är ett världsarv från och med 1996 och ett uppskattat besöksmål för människor från hela världen. Gemensamt för

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 29 Fredag 23 september 2011. Nu kan serverhallarna byggas. -Det känns riktigt bra, säger Karl Petersen.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 29 Fredag 23 september 2011. Nu kan serverhallarna byggas. -Det känns riktigt bra, säger Karl Petersen. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 29 Fredag 23 september 2011 NORRBOTTEN Nu kan serverhallarna byggas Nu kan serverhallarna på Porsön i Luleå börja byggas. Domstolen har bestämt att den person som vill stoppa bygget

Läs mer

Den otillgängliga malmen

Den otillgängliga malmen Den otillgängliga malmen Att få ut den malm som finns i de nästan obebodda fjälltrakterna i Lappland, har varit ett problem sedan början på 1600-talet. Namn på platser som Nasafjäll, Svappavaara och Sjangeli

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie

Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter. McCords studie Jerzy Sarnecki Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policyimplikationer Långsiktiga effekter McCords studie Början Fortsättning Slutet Intermittency Vändpunkter Human agency Klientel (födda 1943 51)

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad

Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad Historik Överkalix Marknad 1 (5) Historik Överkalix Marknad 1500-talet För Östra Norrbotten hade Torneå sedan medeltiden utgjort den viktigaste orten för varuutbyte. På 1500-talet fick Kalix en egen marknad

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Gillska stugan Rapport om ett skolprojekt

Gillska stugan Rapport om ett skolprojekt Gillska stugan Rapport om ett skolprojekt Norra Bergets Kulturhistoriska verksamhet i samarbete med Föreningen Svartviksdagarna och Svartviks skola Innehållsförteckning Inledning sid 3 Syfte och målsättning

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping

Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Jul och andra upptäckter i Friluftsmuseet Gamla Linköping Vandra runt med hjälp av kartan och svara på kluriga frågor om förr i tiden. Starta vid Kapellplan, längst upp på Tunnbindaregatan. Kartan och

Läs mer

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar.

KIDNAPPAD. Linus har kommit hem från pizzaresturangen. Han undrar om det är han som har gjort slut på alla pengar. innehållsförteckning Kap 1 Byxor s.1 Kap 2 Kidnappad s.2 Kap 3 den stora resan s.3 Kap 4 Hittat honom s.4 kap 5 Ingen tror oss s.5 Kap 6 Äntligen fångade s.6 BYXOR $$ Kap 1 Linus satt en tidig lördagmorgon

Läs mer

Stugors och ladugårdars lägen

Stugors och ladugårdars lägen 13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

Snövit. Klassiska sagor. efter bröderna Grimm

Snövit. Klassiska sagor. efter bröderna Grimm Klassiska sagor Snövit efter bröderna Grimm Illustrerad av Anna Friberger Det var mitt i vintern och snön föll som dun från himmelen. Vid fönstret, som hade karmar av svartaste ebenholts, satt drottningen

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5. Intervju: Andreas B Nuottaniemi Stina Inga Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN 91 972792 8 5 Intervju: Andreas B Nuottaniemi 72 Jag skriver mest på omöjliga ställen, i bilen eller

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret. Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind

Barnfattigdom. Ett arbete av Hind Barnfattigdom Ett arbete av Hind 8m3 2016 BARNFATTIGDOM Jag valde att arbeta med ämnet barnfattigdom för att jag ville lära mig mer om det. Ämnet är stort och det är viktigt. Det känns som om vi inte bryr

Läs mer

En bättre värld LÄSFÖRSTÅELSE WILLIAM KOWALSKI ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

En bättre värld LÄSFÖRSTÅELSE WILLIAM KOWALSKI ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN WILLIAM KOWALSKI LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 härbärge (sida 5, rad 1), en plats att sova på misshandlat (sida 5, rad 9), slagit blåtira (sida 7, rad 9), blåmärke runt ögat efter

Läs mer

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca 1915. Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle betydligt större bostadsyta. Trähuset hyrdes ut när familjen inte hade användning

Läs mer

Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det

Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det Mot alla odds Ensam vid livets vägskäl Jag huttrade där jag stod på trappan utanför sjukhuset. Det var en riktigt kall februarikväll. Jag ångrade att jag inte dragit på mig långkalsongerna. De stack upp

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar

Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar Varför anlägger unga bränder? en första analys av mordbrandsdomar Sara Uhnoo Material Totalurval: 94 mordbrandsdomar från 10 tingsrätter i Västra Götaland De dömda är mellan 15-25 år Undersökningsperioden

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Beredd på det värsta Arbetsmaterial för läsaren Författare: Lou Allin

Beredd på det värsta Arbetsmaterial för läsaren Författare: Lou Allin Beredd på det värsta Arbetsmaterial för läsaren Författare: Lou Allin Arbeta med ord Beskrivande ord 1) Gör en lista med de ord från ordlistan (se slutet av det här materialet) som du använder för att

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE

LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE Ämne: Svenska/SO Namn: Johanna Wennberg Handledare: Anna och Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning LITTERATURSTUDIE AV BOKEN JANE EYRE...1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2

Läs mer

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar.

Bra Du svarar grundligt på frågorna. Du motiverar och förklarar dina egna tankar. Instuderingsfrågor Bibeln och kristendomen - Läs följande sidor i läroboken 30-38 (om Bibeln) och 55-60, 62, 67-68 (om kristendomen) - Läs följande stenciler: Jesu under, äktenskapsbryterskan och Jesu

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch.

RAPPORT FRÅN ZAMBIA. Det fanns tom toalett och dusch. RAPPORT FRÅN ZAMBIA I november besökte Ulla och jag familjen Linyama i Zambia 5 dagar. Ett besök som var efterlängtat från båda parter. Vi togs verkligen emot med stora famnen. Det visade sig att Michael

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare.

En samordnare tillsattes på MCC. Under åren har det varit fyra (4) olika samordnare. 1 Rapport MCC:s fadderprogram hösten 2012 Bakgrund Rapporten gjordes av Linda Hårsta-Löfgren under hennes praktik vid MCC under hösten 2012. Innan Linda for till Sri Lanka fick hon ett underlag med frågeställningar

Läs mer

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen

Del 3: De Engelska radhusen. Deflationskrisen Del 3: De Engelska radhusen Deflationskrisen Tjugotalets början var en tuff tid för banker och industrier i Sverige, och naturligtvis då också för de som arbetade inom dessa. Första världskriget var slut

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

DET NYA BRUKSSAMHÄLLET

DET NYA BRUKSSAMHÄLLET DET NYA BRUKSSAMHÄLLET Monica Quinteiro, LKAB Narvik Hamn Kiruna Underjordsgruva och förädling Malmbanan Narvik - Luleå Svappavaara Dagbrottsgruvor och förädling Malmberget Underjordsgruva och förädling

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp

tacksamma för att det finns någon som bryr sig om dem för att deras liv är lika mycket värda som andras. Hjälp När sommaren var slut, lämnades min mamma av sin familj. Hon har berättat att hon sprang flera kilometer efter bilen, men ingen hörde hennes rop på hjälp. Till slut gav hon upp och kröp in i en håla under

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn

Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Nr 3/2007 Dags för e-tidningen Ur innehållet Fokusera Rutiner och ritualer Jaget, vädret och betraktandet Nybyggaren i Lappmotjärn Fokusera Under söndagspromenaderna med gubbarna i byn behandlas inte bara

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Adjektiv Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Skapandet är det största i livet

Skapandet är det största i livet Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Nu ska vi åka till Sverige

Nu ska vi åka till Sverige Nu ska vi åka till Sverige Hanna Fagerlund Vad händer med ett folk de svenska myndigheterna frenetiskt eftersträvar att försvenska? Det var inte förrän 1957 förbudet för tornedalingar att tala meänkieli

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG

OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG OM PLATSEN DÄR JAG BOR ÄR VÄRLDEN VEM ÄR DÅ JAG Jag behöver vara ensam med mina tankar lämna mig inte ensam Det talas om språket där jag vandrar jag vet inte vad jag ska säga Om jag behärskar språket vad

Läs mer

Egnahemsområdet Negerbyn

Egnahemsområdet Negerbyn BOENDETS MILJÖER Egnahemsområdet Negerbyn En dokumentation inom projektet Retro Nossebro 2010-2012 Projektet finaniseras av NEGERBYN Bostadsbebyggelsen öster om Necks mekaniska verkstäder i Nossebro kallas

Läs mer

ANGNAR, DEN OSKYLDIGE

ANGNAR, DEN OSKYLDIGE ANGNAR, DEN OSKYLDIGE (Social omtanke i skamvrån) Vid ett tidigare tillfälle skrev jag i en kulturhistorisk artikel om barnauktioner och rotegång som pågick i vårt land så sent som för en mansålder sedan.

Läs mer

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1 LIDAHULT Klass 3 Berättelserna: Vilhelm Moberg tog intryck av människoöden i Lidahult, och skrev om det i sina verk. Hans gudföräldrar förestod fattiggården. En pusselbit i fattigvårdens historia. Carl

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

Den magiska dörren. Författare Deni saeed

Den magiska dörren. Författare Deni saeed Den magiska dörren Författare Deni saeed Kap1 Hej jag heter Kristian. Jag är 10 år. Jag har en kompis, men han är inte riktigt min vän, jag är bara hans kompis för hans farsa är miljonär. Jag är lite rädd

Läs mer

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR

NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Årgång 9 Nr 9 December 2006 BILDER FRÅN HALLOWEEN BASTUN ÄR ÖPPEN BASAR PÅ SKOLAN JULMARKNAD I UR OCH SKUR INVIGNING AV SKOLAN 0-12ÅR NY ÄGARE PÅ CAMPINGEN SSK 80ÅR Sida 1 MANUSSTOPP DEN 20:E I VARJE MÅNAD

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Ekalyckan och Klockarebolet

Ekalyckan och Klockarebolet Ekalyckan och Klockarebolet Föreningen har tre byggnader, Ekalyckan, Klockarebolet och Mölarps kvarn, som genom många frivilliga arbetstimmar har iordningställts och nu vårdas. I början av december hålls

Läs mer

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta

Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Jag har accepterat, men kommer aldrig förlåta Publicerad 2016-02-15 Hedersvåld. Melissa är en av många flickor som under uppväxten kontrollerades av sina föräldrar. Efter åratal av kontroll, hot och våld

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 8 Fredag 12 mars 2010 NORRBOTTEN Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå Regeringen har sagt ja till att bygga 1 100 vind-kraftverk i Piteå kommun. -Det är ett av världens största

Läs mer

I mitt hjärtas trädgård. av Margot Haglund

I mitt hjärtas trädgård. av Margot Haglund I mitt hjärtas trädgård av Margot Haglund Bildspelet "I mitt hjärtas trädgård" presenterades vid en samling i Immanuelskyrkan, Stockholm våren 2010. Alla bilder är kopior av Margots originalbilder i akvarell

Läs mer