Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989 2003"

Transkript

1 Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

2

3 Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond GIDLUNDS FÖRLAG

4 Gidlunds Förlag, Box 123, HEDEMORA Riksbankens Jubileumsfond, Box 5 675, STOCKHOLM hinc robur et securitas (lat., härav styrka och säkerhet ), den svenska riksbankens devis sedan Långt in på 1900-talet stod den skriven på sedlarna. ur Nationalencyklopedin ISBN Thora Margareta Bertilsson, Thorsten Nybom, Francis Sejersted, Esko-Olavi Seppälä, Hans Skoie, Bengt Stenlund, Klas Åmark och Riksbankens Jubileumsfond 2004 Produktion Bo Heurling AB Tryck Fälth & Hässler, Värnamo 2004

5 Överlämning av rapporten Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond beslöt vid sitt möte 21 mars 2002 att låta utvärdera fondens organisation och hela verksamhet under perioden Utvärderingsgruppen överlämnar härmed sin enhälliga rapport till fondens styrelse. Stockholm 22 oktober 2004 Bengt Stenlund Thora Margareta Bertilsson Francis Sejersted ordförande Thorsten Nybom sekreterare

6

7 Innehåll Förord 9 Gruppordförandes tack 11 Inledning 13 Från doktorssmedja till kraftfull forskningspolitisk aktör Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Den kulturvetenskapliga donationens tillkomst och etablering Riksbanksfondens stadgar, styrelse, arbetsutskott, verkställande direktör och personal 56 Fondens kapitalutveckling och anslagsutdelning Beredningsorganisationen samt exempel på utdelningens resultat 69 Ämnen och institutioner, jämställdhetsaspekter samt projektuppföljning 90 Särskilda satsningar 100 Från diskret ensamvarg till forskningspolitisk flockledare Riksbanksfonden som forskningspolitisk aktör Internationellt samarbete från komplement till kärnverksamhet 132 Områdesgrupper en resurs för forskningsinitiering 140 Framtida forskningsfinansiering och organisation 155 Bilagor Nordisk forskningsfinansiering likheter och olikheter (1) 175 Thora Margareta Bertilsson Den högre utbildningen och forskningen i Danmark (2) 181 Esko-Olavi Seppälä och Bengt Stenlund Den högre utbildningen och forskningspolitiken i Finland (3) 191 Hans Skoie Offentlig forskningsfinansiering i Norge (4) 199 Finansiering av högre utbildning och forskning i Sverige (5) 209 Kort jämförelse med andra stiftelser (6) 214 Svenskt i Finland finskt i Sverige (7) 225 Klas Åmark Väl försedd Att forska med medel från Riksbankens Jubileumsfond (8) 229 Sara Danius Ur anförande vid Stiftelsekonferensen 5 maj 2004 i riksdagen (9) 237 Projektuppföljningsbesök år 2003 (10) 240 Kulturvetenskapliga donationen en kort exempelsamling (11) 246 Styrelsens beslut om ny forskningsfinansieringspolicy (12) 254 Stadgan (13) 258 Förteckning över intervjuade personer (14) 269 Vetenskapsområden för styrelseoch beredningsgruppsmedlemmar (15) 274 Riksbanksfondens personal (16) 276

8

9 Förord Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har nu verkat i fyrtio år. Fonden började sin verksamhet vid en tidpunkt när Sverige just fått sitt femte universitet, och stod på tröskeln till de följande decenniernas snabba expansion av FoU-sektorn. Tillgången på externa forskningsmedel via de statliga råden var begränsad och en efterfrågad bristvara. Riksbankens Jubileumsfond kunde utifrån sina stadgar och i kraft av sin ekonomiska ställning redan från början ge för tiden stora anslag till forskning och forskarutbildning vid landets universitet. Fonden var under drygt ett årtionde en dominerande aktör i forskningsfinansieringen inom humaniora och samhällsvetenskap. Under de gångna fyrtio åren har det skett utomordentligt stora förändringar i det landskap, där fonden haft att verka. Staten har gjort stora satsningar i form av snabb utbyggnad av högre utbildning och forskning. I dag finns drygt ett fyrtiotal högskolor och starka statliga forskningsråd och möjligheter att medverka i EU-program. Genom riksdagens beslut 1993 om utskiftningen av löntagarfonderna skapades nya fristående forskningsstiftelser. Forskning och högre utbildning har blivit allt mer internationaliserad, även inom humaniora och samhällsvetenskaperna. Trots den expansiva utvecklingen inom FoUsystemet finns fortfarande efter fyrtio år samma efterfrågan på de forskningsmedel, som Riksbankens Jubileumsfond kan erbjuda. I själva verket har statens utbyggnad av universitet och högskolor och internationaliseringen snarast ökat betydelsen av den typ av insatser som en aktör av fondens typ förmår att bidra med. Mot bakgrund av att stiftelsen snart verkat under fyrtio år av stora förändringar i det utbildnings- och forskningspolitiska landskapet beslutade styrelsen år 2002 att ingående låta utvärdera RJs forskningsstödjande verksamhet. Till att utföra uppdraget utsågs professorerna Bengt Stenlund, f.d. rektor vid Åbo Akademi, ordförande, Thora Margareta Bertilsson, Köpenhamns universitet, och Francis Sejersted, Universitetet i Oslo. Professor Thorsten Nybom, Örebro universitet, engagerades som sekreterare. I gruppens direktiv framhålls bl.a. att den skall bedöma i vad mån forskningsstödet legat i linje med RJs stadgar: Har anslagen varit brett fördelade mellan olika områden? Har fonden stött stora långsiktiga program? Några andra särskilt specificerade punkter gäller bedömningen av de stora riktade satsningarna i form av stöd till doktorander i slutskedet, nya forskarskolor och postdoktorala tjänster som gjordes i slutet av 1990-talet. Hur ser forskningssamfundet och universiteten på RJs roll och verksamhet? Vidare skall utvärderarna bedöma om fonden har gjort nya och andra prioriteringar i förhållande till de statliga forsk- 9

10 ningsråden och (de förutvarande) sektorsorganen. I samband därmed skall de även undersöka vilka samverkansformer med andra finansiärer såväl statliga som privata som fonden varit engagerad i. Riksbankens Jubileumsfond kan konstatera att utvärderarna har utfört ett omfattande och värdefullt arbete, i praktiken närmast ett forskningsprojekt. Deras rapport innehåller intressanta iakttagelser och förslag av såväl övergripande forskningspolitisk natur som rörande hanteringen av forskningsansökningar. Genom sin breda jämförande inriktning ger den goda förutsättningar för en kritisk reflektion över de gångna årens insatser och kan tjäna som ett redskap i styrelsens strategiska planering, såväl i ett nationellt som internationellt perspektiv. Från stiftelsens sida hoppas vi att den även ger bidrag till den sannolikt närmast eviga diskussionen om samspelet mellan å ena sidan statens och å andra sidan stiftelsers och andra finansiärers roll i forskningsfinansieringen detta inte minst när det gäller relationerna till universitet och högskolor, där merparten av all svensk forskning utförs. Vi tackar våra utvärderare för väl genomfört arbete! Eva Österberg professor ordförande Dan Brändström professor VD 10

11 Gruppordförandes tack Sverige bör lyckönskas till sina framsynta beslut att instifta fonder och stiftelser med uppgift att stöda kvalificerad forskning. Inte minst gäller detta landets humanister och samhällsvetare som har tillgång till Riksbankens Jubileumsfond. Uppdraget att leda fondens första helhetsutvärdering har varit utmanande och stimulerande. Fonden bör ges erkännande för att utvärderingsgruppen fått tid och resurser att välja metod och omfattning för sitt arbete. Jag vill tacka alla dem som i samband med våra intervjuer gett oss rundlig tid och uppriktiga svar på våra djuplodande frågor. Fondens personal har genomgående tagit väl emot oss och ställt sig till förfogande för diskussioner och utredningar. Speciellt vill jag tacka forskningssekreterare Anna-Lena Winberg som av fonden utsetts till vår kontaktperson. Ett erkännande går även till styrelsen, arbetsutskottet och beredningsgrupperna för att vi fått känna oss välkomna till deras möten. Mina kolleger i utvärderingsgruppen vill jag tacka för djupgående sakkunskap och konstruktiva bidrag till utvärderingsarbetet och -rapporten. Gruppen avger en enhällig rapport men i de fall det eventuellt finns anledning till kritik skall denna riktas till gruppens ordförande. Utvärderingsgruppen valde sin sekreterare med stor omsorg. Ordförande och sekreteraren bildade rätt snart en aktionsgrupp som genomförde intervjuer, författade basrapporter, planerade rapportuppläggningen och på var sitt håll författade valda delar av rapporten som sedan utbyttes för kommenterande genomläsning. Det är Thorsten Nyboms förtjänst att utvärderingsrapporten bland annat innehåller en sällsynt träffsäker historisk exposé över fonden och särskilt den kulturvetenskapliga donationen. För en teknolog har det varit stimulerande att samförfatta med en boren humanist och historiker med eminent kännedom om svensk forskningspolitik. Några medhjälpare har bidragit med viktiga synpunkter på rapporteringen, detta förtjänar även ett stort tack. Vår redaktör Bo Heurling har varit viktig då det gällt att strukturera rapporten och hålla tidschemat. Han har varit följsam och in i det sista godtagit korrigeringar och tillägg. Rapportens tilltalande typografiska utformning är Bo Heurlings förtjänst. Jag avslutar med ett varmt tack till VD Dan Brändström som öppnat fonden för oss och välvilligt ställt sig till förfogande för upprepade och mångfasetterade diskussioner om fonden och svensk forskningspolitik. Bengt Stenlund professor 11

12

13 Inledning Inom sitt speciella vetenskapliga verksamhetsområde, kulturvetenskaplig forskning, representerar Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond inte bara den kanske tyngsta enskilde aktören som svarar för ungefär hälften av de svenska forskningsanslagen inom humaniora och samhällsvetenskap. I svensk forskningsfinansiering och forskningspolitik utgör fonden även en central forskningspolitisk aktör. Av den totala svenska offentliga och stiftelsebaserade FoU-satsningen år 2003 utgjorde Riksbanksfondens andel cirka 2 procent, och av stiftelsernas samlade forskningsanslag svarar fonden för 7 procent. Den speciella roll och ställning, som Riksbanksfonden i dag kommit att inta i svensk forskningspolitik, bör ses som en integrerad del av den omvälvande och delvis turbulenta process som det svenska universitets- och forskningssystemet genomgått under det senaste dryga decenniet. Fondens agerande och ställning i forskarsamfundet liksom dess självförståelse bör även förstås och eventuellt förklaras i ljuset av dess 40-åriga historia. I Riksbanksfondens fall torde denna historiska inbäddning, som i och för sig sätter sin prägel på snart sagt alla typer av institutionella ordningar, vara osedvanligt märkbar. Även om tyngdpunkten i utredningsarbetet självklart legat på den senaste femtonårsperioden, har utvärderingsgruppen även försökt förankra sin analys i ett bredare institutionshistoriskt och forskningspolitiskt perspektiv. Detta privilegium att utvidga undersöknings- och analysramen i tid och omfång ges, som bekant, mycket sällan till utvärderare och utredare utan dessa uppmanas nu för tiden vanligen i stället att vara klara i går. I föreliggande fall har dock uppdragsgivaren inte bara accepterat en utvidgning och fördjupning av arbetet, Riksbanksfonden har till och med aktivt uppmuntrat detta förfarande. För denna generositet och för det aktiva men aldrig påträngande intresse Riksbanksfonden visat för utredningsuppdraget vill utvärderarna uttrycka sin djupt kända professionella tacksamhet. Breddningen av uppdraget tillsammans med gruppens sammansättning har bland annat inneburit att det varit möjligt att till utvärderingen även bilägga jämförelser med utvecklingen i de nordiska grannländerna (bilaga 1 4). Därmed blir det möjligt att ytterligare belysa och förstå vilken faktisk forskningspolitisk verklighet Riksbanksfonden haft att arbeta i både med avseende på möjligheter och på restriktioner. Denna utvidgade omvärldskunskap torde vara helt nödvändigt om man någorlunda korrekt skall kunna värdera och bedöma de faktiska åtgärder och de prioriteringar som Riksbanksfonden vidtagit under det senaste dryga decenniet. 13

14 FRÅN UTVÄRDERING TILL UTREDNING Utvärderarna har således inte behövt betrakta det ursprungliga uppdraget som en bjudande begränsning utan de har även fritt kunna ta upp och analysera frågeställningar som inte uttryckligen nämnts i fondens beslut men som de har bedömt som relevanta i ett helhetsperspektiv. Till dessa frågeställningar hör bland annat Riksbanksfondens stadga samt styrelsens sammansättning och verksamhet. Det förhållandet, att Riksbanksfonden under utvärderingens gång inledde ett internt utvecklingsarbete och strategiska diskussioner kring principerna för den framtida forskningsfinansieringen och andra strategiska policyfrågor, har medfört att utvärderarna bidragit aktivt i denna analys och beslutsprocess. Detta har bland annat inneburit att utvärderarna fortlöpande kommenterat och gett synpunkter på de preliminära utvecklingsplaner och förslag som fonden utifrån sina interna diskussioner presenterat. Det praktiska och intellektuella biståndet har innefattat såväl statistiska uppgifter som annan relevant information kring den hittillsvarande verksamheten som utvärderarna fortlöpande producerade. Detta innebar att uppdraget i någon mån förändrades och övergick från en traditionell utvärdering till en substans- och tidsmässigt mera omfattande internutredning eller konsultverksamhet som även förväntades presentera konkreta förslag till praktiska åtgärder på kort och lång sikt. I realiteten har den dubbla uppgiften även lett till att Riksbanksfonden redan beslutat genomföra en del av utvärderingsgruppens rekommendationer och förslag. I vilken grad utvärderarna sedan kan ta åt sig äran/ta på sig skulden för dessa beslut är en annan sak. GRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH ARBETSFÖRDELNING Såsom framgått utsåg Riksbanksfonden en utvärderingsgrupp som bestått av nordiska forskare. Dessutom var fonden angelägen att utvärderarna skulle representera ett brett spektrum av akademiska och vetenskapliga erfarenheter och kompetenser såväl befattningsmässigt (universitetsrektor, stiftelseordförande, institutsledare) som disciplinärt (historia, sociologi, naturvetenskap/teknik). Den uttalade ambitionen från Riksbanksfondens sida var således att i möjligaste mån undvika en alltför närsynt, intern svensk kulturvetenskaplig betraktelse av fondens verksamhet och roll. I samråd med fonden beslöt gruppen att engagera professor Thorsten Nybom, Örebro universitet, som sekreterare. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET Relation till uppdragsgivaren Relationen till uppdragsgivaren har karaktäriserats av genomgående öppenhet och ömsesidigt förtroende. Utvärderarna har utan problem och restriktioner fått tillgång till alla uppgifter och all dokumentation de efterfrågat. Dessutom har gruppen haft obegränsat tillträde till Riksbanksfondens samtliga beredande och beslutande organ och aktiviteter. Personal på olika nivåer och i skilda funktioner har trots en väldokumenterat stor ordinarie arbetsbörda beredvilligt ställt sin tid och sitt kunnande till utvärderarnas förfogande. Därutöver har personalen aktivt medverkat i ett par informella internseminarier som utvärderingsgruppen initierat liksom även försett gruppen med sammanställningar av olika typer av statistiska och kvantitativa rådata som varit en grundläggande förutsättning för utvärderarnas arbete. Även om samt- 14

15 liga befattningshavare utan minsta knot bidragit till denna ovärderliga markservice, vill utvärderarna i detta sammanhang ändå särskilt framhålla forskningssekreterare Anna-Lena Winberg som av Riksbanksfonden utsågs till utvärderingsgruppens stödoch kontaktperson. i utförliga referat. De fullständiga intervjurapporterna kommer att deponeras vid Åbo Akademis handskriftbibliotek. Tanken är att detta omfattande och tämligen unika material, efter genomläsning och godkännande av respektive intervjuperson, även skall kunna bli tillgängligt för framtida forskning. Relation till omvärlden För att få en så bred och så mångfasetterad bild som möjligt av den akademiska och forskningspolitiska verklighet fonden har att verka i och även för att skapa sig en allmän uppfattning om omvärldens syn och värdering av Riksbanksfondens verksamhet och ställning beslöt utvärderarna att genomföra ett stort antal intervjuer över ett brett spektrum av befattningshavare och kompetenser. Även om utvärderingsgruppen i detta sammanhang kontaktat personer, vilka i olika kapaciteter anslagsmottagare, anslagssökande, beredningsgrupps- och styrelseledamöter samt institutionella samarbetspartners haft direktkontakt med fonden, har det varit utvärderarnas ambition att i sina intervjuer också inkludera ett representativt och brett urval av universitetsrektorer, dekaner, institutionsledare, aktivt verksamma forskare, forskningspolitiker och -administratörer. Utvärderingsgruppen vill även framhålla att av de personer, som ombetts medverka, har snart sagt alla utan undantag visat stor beredvillighet att deltaga i dessa samtal som inte sällan sträckt sig över mer än två timmar. Detta faktum torde i sig även återspegla den stora vikt man inom universitets- och forskningssystemet fäster vid Riksbanksfonden. Ty även om vi som utvärderare ingalunda uppfattades som fondens representanter, fick vi den bestämda uppfattningen att besöken ändå betraktades som en viktig del av Riksbanksfondens kontakter med forskarna och forskningsmiljön. Samtalen, som vanligtvis varit mycket öppenhjärtiga och förtroliga, har nedtecknas Relation till andra samtida utvärderingar och projekt Samtidigt som Riksbanksfondens styrelse beslöt om föreliggande utvärderingsprojekt, beslöt den även att genomföra en utvärdering av fondens rent finansförvaltande verksamhet. Utvärderingen, som utfördes av Lennart Nilsson och Claes de Neergaard, rapporterades i mars Riksbanksfonden har som delfinansiär även medverkat i det så kallade Stiftelseprojektet 2004 som fokuserar (löntagarfonds-)stiftelsernas roll i det nationella forsknings- och högre utbildningssystemet. Föreliggande utvärdering har samarbetat och utbytt erfarenheter med Stiftelseprojektet. Främst gäller detta FD Susan G. Marton, Göteborg, som speciellt ägnat sig åt kulturvetenskapernas utveckling vid universiteten och deras relationer till de så kallade externa forskningsfinansiärerna under de senaste tio åren. Projektets slutrapport förväntas utkomma under våren KÄLLMATERIAL Grunddokumentationen för utvärderingen har främst utgjorts av årsberättelser, styrelseprotokoll och olika former av beslutsunderlag, interna PM etc. Därtill kommer även projektbeskrivningar, sakkunnigutlåtanden, projektredovisningar, projektkorrespondens, områdesgruppssammanfattningar, interna utredningar och utvärderingar samt givetvis även de sakuppgifter som erhållits i samband med intervjuer och samtal. De enskilda intervjucitat som 15

16 återges i texten har anonymiserats. I det fall då den infogade texten avslutas med ett årtal härrör citatet från fondens årsberättelser. Bilagor Som redan nämnts innefattar bilagorna (bilaga 1 4) en nordiskt jämförelse och presentationer av FoUfinansieringen i Danmark, Finland och Norge samt en sammanfattning av den nordiska situationen. Bilaga 5 ger en koncentrerad sammanställning av finansieringen av högre utbildning och forskning i Sverige. I bilaga 6 finns en kortfattad beskrivning av ett antal, i jämförelse med Riksbanksfonden intressanta och relevanta fristående forskningsfinansiärer i inoch utland. Bilagan innefattar dessutom ett längre samtal med Dr. Wilhelm Krull, Generalsekretär vid Volkswagen-Stiftung i Hannover. Bilaga 7 redovisar i detalj innehållet i och erfarenheterna av ett av Riksbanksfondens större internationella samarbetsprojekt Svenskt i Finland finskt i Sverige. Professorn i historia Klas Åmark, Stockholm, ombads av utvärderingsgruppen att, i egenskap av framgångsrik forskningsledare med lång erfarenhet av externfinansiering i allmänhet och Riksbanksfondfinansiering i synnerhet, reflektera över förändringar och förskjutningar i kulturvetenskapens forskningsvillkor under de tre senaste decennierna (bilaga 8). I bilaga 9 redovisar även en av Riksbanksfondens Pro Futura-stipendiater, docent Sara Danius, Uppsala, sina erfarenheter som research fellow vid Wissenschaftskolleg zu Berlin och SCASSS. Bilaga 10 innefattar en kommenterad förteckning av utvärderingsgruppens projektuppföljningsbesök under år I bilaga 11 redovisas och diskuteras ett begränsat antal projekt ur den kulturvetenskapliga donationen. Riksbankens Jubileumsfond i siffror Tillgångar vid årsskiftet 2003/04 Kumulativ anslagsutdelning Jubileumsdonationen Kulturvetenskapliga donationen Totalt Anslagsutdelning 2003 Jubileumsdonationen Kulturvetenskapliga donationen Rönnbergs donationer Totalt Administrativa kostnader mnkr mnkr mnkr mnkr 109 mnkr 170 mnkr 0,7 mnkr 279,7 mnkr 22,6 mnkr Därtill ges en förteckning över de största kulturvetenskapliga projekten. I bilagorna 12 och 13 återges två centrala styrdokument för Riksbanksfondens verksamhet: styrelsens beslut om ny forskningsfinansieringspolicy 2004 samt fondens stadga(or). Bilaga 14 är en förteckning över de av utvärderarna intervjuade personerna. Bilaga 15 innefattar en förteckning över samtliga vetenskapliga styrelse- och beredningsgruppsledamöter i Riksbanksfonden mellan åren 1989 och En förteckning över fondens personal åren återfinns i bilaga 16. OMVÄRLDENS SYN PÅ RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND I sina intervjuer med ett hundratal personer har utvärderarna sällan stött på ens inlindad kritik av Riksbanksfonden. Tvärtom har det snarast handlat om en unison lovsång. Därmed har utvärderarna knappast fått någon hjälp utifrån att identifiera eventuellt tvivelaktiga och kritikvärda inslag i Riksbanks- 16

17 fondens numera mycket omfattande och vittförgrenande verksamhet. I en sektor och verksamhet, där kritiska synpunkter knappast brukar vara en bristvara, framstår denna nästan odelat positiva syn på Riksbanksfonden för utvärderarna som både överraskande och en smula egendomlig. Det kunde enligt utvärderarna till och med finnas skäl att ställa frågan om denna kompakta positiva konsensus är alltigenom hälsosam och önskvärd ens för Riksbanksfonden själv. Efter ett ingående och brett studium av Riksbanksfonden vill dock utvärderarna med smärre reservationer instämma i denna positiva grundinställning och konstatera att fonden är välskött. Den har gott renommé såväl inom som inte minst utom landet. Fonden tycks även på ett förtjänstfullt sätt varit beredd att ta vissa risker i sin anslagspolitik och medverka till att möjliggöra en antal intressanta och ibland nyskapande större forskningsprojekt. Riksbanksfonden med sin VD i spetsen har under det senaste decenniet därtill utvecklats till den mest aktiva forskningspolitiska aktören i Sverige och framför allt internationellt. Den har dessutom avgjort bidragit till den svenska humanistisk/samhällsvetenskapliga forskningens snabba internationalisering under senare år. Möjligheterna att fortsätta detta förtjänstfulla arbete borde enligt utvärderarna ytterligare kunna utvecklas och förstärkas genom fondens beslut att återintroducera storprojekt med totalbudgeter uppgående till 50 mnkr med projekttider omspännande sex till åtta år. Med hänvisning till de reaktioner utvärderarna mött inom forskarsamfundet anser de att det finns goda skäl att hävda att fonden inom sitt speciella ansvarsområde, den kulturvetenskapliga forskningen, förmodligen inte bara är den viktigaste utan även den mest uppskattade och respekterade forskningsfinansiären. Därmed vare icke sagt att denna välfyllda och uppskattade bägare helt skulle sakna inslag av organisatoriskt och beredningspraktiskt smolk. UTVÄRDERARNAS GENERELLA BEDÖMNING OCH MEST CENTRALA REKOMMENDATIONER Dels för att komma till rätta med såväl ovan antydda som andra brister, dels för att rent generellt skapa förutsättningar för en fortsatt positiv och dynamisk utveckling av Riksbanksfonden, vill utvärderarna redan inledningsvis sammanfatta ett antal av de rekommendationer och förändringsförslag som de i sina givna kontexter presenterar i den följande framställningen. Inte minst gäller detta det avsnitt som har rubriken Framtida forskningsfinansiering och organisation (s. 115). Övergripande rekommendationer Utvärderingsgruppen föreslår att Riksbanksfonden reviderar och samlar sin stadga i ett dokument. I samband härmed bör fonden även minska antalet styrelsemedlemmar och i likhet med andra jämförbara stiftelser avstå från personliga suppleanter. Utvärderarna betonar därtill att medlemmar i beredningsgrupperna inte skall ingå i styrelsen för att fonden skall uppnå ett mer renodlat och genomskinligt beslutsförfarande (s. 56). För att rationalisera och underlätta projektfinansieringen bör fondens centrala donationer sammanföras till en enhetlig ekonomisk resurs. Den särredovisning vissa donationsbrev kräver bör detta oaktat kunna uppfyllas. Det finns ett antal exempel på såväl mindre som större projekt, ibland överskridande 20 mnkr, vilka knappast kan karakteriseras som forskningsprojekt utan snarast är att betrakta som utredningsarbeten. Denna sammanblandning bör fonden undvika i framtiden. 17

18 Projektuppföljningen bör uppgraderas och effektiveras så att projektplanering och -ledning beaktas i tillbörlig utsträckning. Utvärderarna föreslår därtill att projektanslagen utdelas vid ett årligt solent tillfälle där även väl genomförda projekt presenteras och honoreras (s. 98, 164). Det är utvärderingsgruppens övertygelse och rekommendation att Riksbanksfonden säger upp det oförmånliga schablonmässiga overhead-avtalet och övergår till individuellt framförhandlade överenskommelser med berörda lärosäten (s. 117). Utvärderarna välkomnar Riksbanksfondens beslut att återinföra storprojekt och därmed uppfylla stadgans bokstav. För att en genomskinlig beredningsprocess skall skapas föreslås att fonden tydligt formulerar och offentliggör sina bedömningskriterier. I framtidsavsnittet har utvärderarna presenterat förslag till en självutvärderingsprocedur för potentiella sökande och dito förslag till bedömningsprocedurer och kriterier att tillämpas i beredningsgrupperna (s. 161). Avslutningsvis vill utvärderarna betona vikten av att Riksbanksfonden i högre grad följer upp och analyserar sin egen verksamhet för att därmed få större möjligheter att reflektera över och bedöma resultatet. Utvärderarna föreslår i detta sammanhang att fonden inrättar en områdesgrupp med den specifika uppgiften att analysera verksamheten och för styrelsen och VD framföra förslag till nya insatsområden och fortsatt verksamhetsutveckling. 18

19 Från doktorssmedja till kraftfull forskningspolitisk aktör Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Riksens Ständers bank världens äldsta centralbank grundades år I en skrivelse till riksdagens bankoutskott den 1 mars 1962, undertecknad av ingen mindre än dess ordförande, den framstående amatörhistorikern Per-Edvin Sköld, framhöll riksbanksfullmäktige att ett så speciellt jubileum, som det år 1968 instundande, borde uppmärksammas och celebreras genom en manifestation som vore riksbankens ställning och långa historia värdigt. En tanke som därvid föreföll riksbanksfullmäktige tilltalande var att reservera en ansenlig del av överskotten från bankens rörelse för att grunda en stor donation till hugfästande av riksbankens 300-åriga tillvaro och samtidigt till främjande av ett angeläget nationellt ändamål. Ett lämpligt sätt att uppnå detta vore, enligt fullmäktige, att riksdagen dels beslöt avsätta ett belopp på kronor [2 330 miljoner 1993] [ ] för en särskild riksbankens jubileumsdonation till främjande av till Sverige anknuten vetenskaplig forskning, dels ock [ ] att uppdraga åt en särskild kommitté att [ ] för riksdagen framlägga förslag till närmare bestämmelser rörande [ ] donationens handhavande och utnyttjande. Med hänvisning till den nationella karaktär fullmäktige önskat ge åt den föreslagna jubileumsdonationen, tog man sig även den tämligen (helt?) unika friheten föreslå att statsministern kallas att vara ordförande. Utgångspunkten för riksbanksfullmäktige var att donationen skulle utgöra en under Riksbanken fristående fond som skulle inrättas snarast och där utdelningen från avkastningen kunde inledas från och med jubileumsåret Som vanligt i forsknings- och forskarsammanhang väckte även denna propå om nya friska pengar inte bara entusiasm utan den initierade även en tämligen intensiv debatt om hur pengarna bäst skulle brukas, vilka de mest angelägna och relevanta forskningsområdena och forskningsfälten var, när utdelningen skulle starta, hur verksamheten skulle organiseras och hur den bäst skulle inordnas i den redan existerande offentliga forskningsfinansieringen. Detta var knappast förvånande mot bakgrund av vilka i tiden jämförelsevis betydande summor det beräknades röra sig om. Den årliga avkastningen förväntades således komma att uppgå till mnkr, vilket, när det ställdes i relief till forskningsrådens totala anslag för budgetåret 1962/63, 20 mnkr, framstod som en nära nog enorm resursförstärkning. Även beträffande verksamhetens konstitutionella ställning och administrativa inordning framkom ett antal alternativa lösningar. Så framfördes framför allt ifrån folkpartihåll förslaget att denna betydande donation skulle inlevereras till statsverket och fördelas via den befintliga forskningsfinansieringsapparaten 19

20 eller så skulle man inrätta en särskild statlig forskningsfond, närmast i enlighet med de principer som den så kallade Malmfonden representerade. Som huvudskäl till att motsätta sig inrättandet av en kraftfull, fristående fond angav ett antal borgerliga riksdagsledamöter att den konstruktion riksbanken förordade riskerade att skapa märkbara prioriteringsoch samordningsproblem inom forskningspolitiken samt att riksdagen härigenom skulle förlora den omedelbara kontrollen över en icke försumbar del av svensk forskningsfinansiering. Efter en längre debatt kunde dock en enig första kammare och en icke helt enig andra kammare besluta om tillsättande av en utredningskommitté under ordförandeskap av statsminister Tage Erlander i enlighet med riksbanksfullmäktiges ursprungliga, av bankoutskottet sekunderade, förslag. Däremot ansåg en överväldigande majoritet i riksdagen att medlen, på grund av de akuta resursbehoven, borde tas i anspråk redan före det egentliga jubileumsåret. Det finns således en rad tecken som tyder på att de första avgörande stegen mot inrättande av en fristående offentlig forskningsfinansiär i stiftelseform ingalunda var komplikationsfri, och det finns även vissa indikationer på att både den formella ställning och den verksamhetsinriktning, som fonden slutligen fick, i icke ringa grad berodde på den starka övertygelsen och beslutsamheten hos två av tillkomstprocessens huvudaktörer, statsminister Tage Erlander och riksbankchef Per Åsbrink. I ljuset av både den turbulens och den principiella debatt som 1990-talets stiftelsebeslut medförde och även med tanke på den centrala och självklara position Riksbankens Jubileumsfond, enligt de allra flesta bedömare, ganska snart och av olika skäl kom att inta, är det inte helt ointressant eller irrelevant att erinra sig omständigheterna vid och förutsättningar för fondens tillkomst. Dessutom finns det goda skäl att hävda att Riksbanksfonden redan under de 15 första åren av sin existens i mångt och mycket utvecklade och institutionaliserade de forskningspolitiska, operationella och kulturella särdrag som i hög grad kommit att prägla såväl fondens faktiska verksamhet som dess offentliga ställning och delvis även dess självförståelse och självbild. Således även om vår huvuduppgift självklart är att belysa och diskutera Riksbanksfondens handel och vandel under det senaste decenniet, menar vi bestämt att om man skall förstå och förklara den i dag verksamma fonden, finns det goda skäl att inledningsvis även ägna de formativa 25 Gründerjahre ett visst intresse : FÖRSPEL OCH TILLKOMST Utredningskommittén avhöll sitt första sammanträde under statsministerns ordförandeskap i december 1962, och den 14 april 1964 överlämnade den sitt slutgiltiga förslag rörande Jubileumsfondens ändamål, inriktning, medelsförvaltning, styrelse och kanslifunktioner. Vad fondens verksamhet beträffar slog kommittén fast att den borde ges en betydande flexibilitet, och i princip bör icke något forskningsområde vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från fonden. Icke desto mindre slog kommittén i nästföljande mening fast att: Företräde bör ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så väl tillgodosedda på annat sätt. Denna rekommendation från utredningens sida fick en central betydelse för fondens inriktning och prioriteringar, eftersom den inte, som man kunde tro, innebar att fonden skulle identifiera specifika ämnesfält och studier, utan med uttrycket icke så väl tillgodosedda avsågs kulturvetenskaperna i allmänhet och då kanske samhällsvetenskaperna i synnerhet. 20

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17

STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND. Giltiga från 2013-06-17 STADGAR STOCKHOLMS SCHACKFÖRBUND Giltiga från 2013-06-17 1 Förbundets namn och geografiska omfattning Förbundets namn är Stockholms Schackförbund, i fortsättningen benämnt Förbundet, bildat den 28 januari

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

Reglemente för fastighets- och servicenämnden

Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente för fastighets- och servicenämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente 2014-11-17 181 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45)

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) 1 Bakgrund Genom beslut i kommunfullmäktige den 22 december 2008 (KF 175) beslutades att bilda en bolagskoncern med Tjörns

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

STADGAR. a) har relevant akademisk utbildning eller mångårig chefserfarenhet från befattning inom företags eller organisations ledningsgrupp

STADGAR. a) har relevant akademisk utbildning eller mångårig chefserfarenhet från befattning inom företags eller organisations ledningsgrupp STADGAR för Föreningen Sveriges Executive Search Konsulter, ESK antagna vid föreningens bildande 1989-09-01 och reviderade vid årsmöten 1989, 1994, 1998, 2000, 2001, 2002, 2003, 2010 och 2011. 1 Föreningens

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer

Framgångsrik valberedning - en nyckelroll i förbundet

Framgångsrik valberedning - en nyckelroll i förbundet Framgångsrik valberedning - en nyckelroll i förbundet vi får den styrelse vi förtjänar Vi får de ledare vi förtjänar! Arne Karlsson Kort presentation Augusti 1976 Valberedningens plats i Förbundet Revisorer

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND

STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND STADGAR FÖR STOCKHOLMS ORIENTERINGSFÖRBUND Antagna vid Stockholms Orienteringsförbunds årsmöte 2005-03-09 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Ändamål 1 Stockholms Orienteringsförbund (OF) skall främja, utveckla och

Läs mer

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015

IAR Systems Group AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 Handlingar inför årsstämma i onsdagen den 29 april 2015 Dagordning för årsstämma med aktieägarna i IAR Systems AB (publ) onsdagen den 29 april 2015 kl. 18.00 i Lundqvist och Lindqvist, Klarabergs-viadukten

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun (2015) Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-26 127 2 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Utöver det som står skrivet om

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar

Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Uppföljning av granskning Verkställighet av beslut samt översiktlig granskning av beredningsprocessen och hanteringen av allmänna handlingar Revisionsrapport Juni 2011 Hans Gåsste Innehåll Sammanfattning...3

Läs mer

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008.

Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. Stadgar Antagna vid konstituerande stämma den 17 juni 2004, stadgeändring i punkt 5 och 20 vid stämman den 11 februari 2008. 1 Firma Föreningens firma är Nätverket för Elektroniska Affärer, förkortat NEA.

Läs mer

Reglemente för bygg- och trafiknämnden

Reglemente för bygg- och trafiknämnden Reglemente för bygg- och trafiknämnden Fastställt av kommunfullmäktige 18 maj 1995, 78 Reviderat av kommunfullmäktige 29 mars 2007, 54 3 september 2009, 134 23 februari 2012, 38 1(6) Reglemente för bygg-

Läs mer

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB Antagen 2014-03-27 Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för styrelsen i Svensk Privattandvård Aktiebolag ( Bolaget ), har upprättats som ett komplement

Läs mer

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning

Författningssamling. Reglemente för socialnämnden 1(5) Sammansättning 1(5) Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-04-24 73 Reviderad: 2014-10-30 153, 2015-09-24 116 Reglemente för socialnämnden Sammansättning 1 Socialnämnden består av elva ledamöter och elva

Läs mer

SIG Securitys stadgar

SIG Securitys stadgar SIG Securitys stadgar Fastställda 2002-10-08. Reviderade 2006-03-16. Reviderade 2008-03-14. Reviderade 2013-04-18. 1 Firma Föreningens benämning skall vara SIG Security. 2 Ändamål SIG Security är en intressegrupp

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541

HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 HSN 2001-12-18 p 15 TJÄNSTEUTLÅTANDE HSNstaben 2001-12-07 HSN 0111-0541 Yttrande över departementspromemorian (Ds 2001:62) Etikprövning av forskning som avser människor (2 bilagor) ÄRENDET Stockholms läns

Läs mer

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö

Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Handledning för valberedning Bostadsrättsföreningen BRF Nyängen i Vendelsö Valberedningens uppgift Enligt bostadsrättsföreningen stadgar skall årsstämman välja en valberedning med uppgift att förbereda

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

arbetsmarknadsnämnden

arbetsmarknadsnämnden Reglemente för arbetsmarknadsnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2014-12-11 238 Ansvar för revidering: kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Arbetsmarknadsnämndens

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Valberedningens i Nobia AB (publ) förslag till beslut, motiverade yttrande och redogörelse för sitt arbete inför årsstämman 2015

Valberedningens i Nobia AB (publ) förslag till beslut, motiverade yttrande och redogörelse för sitt arbete inför årsstämman 2015 Valberedningens i Nobia AB (publ) förslag till beslut, motiverade yttrande och redogörelse för sitt arbete inför årsstämman 2015 Bakgrund Årsstämman i Nobia AB (publ) ( Nobia ) har vid årsstämman 2011

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Stadgar för Föreningarna Nordens Förbund

Stadgar för Föreningarna Nordens Förbund Stadgar för Föreningarna Nordens Förbund Ändringar antagna av Föreningarna Nordens Förbunds Presidium vid möte i Stockholm 9. April 2013 1 Förbundets medlemmar Föreningarna Nordens Förbund är ett samarbetsorgan

Läs mer

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845

Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 Stadgar för Göteborgs Läkaresällskap Stiftat år 1845 antagna den 11 dec 1974 ändrade den 7 nov 1994 samt den 4 juni 2003 Sällskapets syfte och sammansättning 1 Göteborgs Läkaresällskap har som syfte att

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar!

Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Byalaget vill vara Tyringebornas samlade röst! 1 Uppgift Målsättningen för Byalaget är att Tyringe ska kunna erbjuda bra service och upplevas tryggt, attraktivt och framåt av de boende i alla åldrar! Tyringe

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet

Slutande av Avtal om Rådet för partsgemensamt stöd inom det statliga avtalsområdet Förhandlingsprotokoll 2008-05-23 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: OFR:s förbundsområden inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna Saco-S Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Kårfullmäktigesammanträde

Kårfullmäktigesammanträde Verksamhetsåret 2012/2013 Kårfullmäktigesammanträde den 17 december 2012 - Utskotts- och kommittéförslag a) förslag om ändring i Reglemente för Ekonomiska sektionen 2011-01-18 Reglemente för Ekonomiska

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-03 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 27 mars 2002

Läs mer

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt 2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 2004-01-19, 10 reviderad KF 2007-09- 24, 87, 2007-12-10, 142, 2011-02-21 34, 2015-03-30 65. Utöver det som föreskrivs om

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

EUROPA NOSTRA SVERIGE

EUROPA NOSTRA SVERIGE EUROPA NOSTRA SVERIGE Organisationen Europa Nostra (Vårt Europa), bildades 1963 i syfte att internationellt uppmärksamma och värna om det gemensamma europeiska kulturarvet. Europa Nostra är en paraplyorganisation

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Nuvärdesanalys av tre offentliga forskningsstiftelser

Nuvärdesanalys av tre offentliga forskningsstiftelser S t i f t e l s e n f ö r s t r at e g i s k f o r s k n i n g 1 Nuvärdesanalys av tre offentliga forskningsstiftelser Joakim Amorim SSF-rapport nr 8 ISSN 1654-9872 ISBN 978-91-8926-47-2 2 Nuvärdesanalys

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR

FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR FÖRENINGEN NORDENS UNGDOMSFÖRBUNDS STADGAR Antagna vid förbundsstämman 1995-11-26, reviderade vid förbundsstämman i april 2003, förbundsstämman i maj 2004 vid förbundsstämman 14 april 2007 vid förbundsstämman

Läs mer

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.)

STADGAR. för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) STADGAR för Gotlands Gille ( Reviderade 1955 samt med mindre ändringar 1963, 1976, 1993 och 1996.) I KAP. Gillets ändamål och omfattning 1. Gotlands gille skall hava till ändamål att, jämte befrämjandet

Läs mer

Protokoll fört vid bolagsstämma med aktieägarna i H & M Hennes & Mauritz AB i Stockholm den 26 april 2005.

Protokoll fört vid bolagsstämma med aktieägarna i H & M Hennes & Mauritz AB i Stockholm den 26 april 2005. Protokoll fört vid bolagsstämma med aktieägarna i H & M Hennes & Mauritz AB i Stockholm den 26 april 2005. Närvarande aktieägare: Se bilagda förteckning. 1 Stämman öppnades av Stefan Persson. Advokat Sven

Läs mer

Stadgar Charity Rating Ideell förening

Stadgar Charity Rating Ideell förening Stadgar Charity Rating Ideell förening 1 Föreningens namn Föreningens namn är Charity Rating Sverige ideell förening. 2 Föreningens säte Föreningen skall ha sitt säte i Stockholm. 3 Föreningens verksamhetsområde

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

SVENSKA FÖRENINGEN FÖR KOGNITIVA OCH BETEENDEINRIKTADE TERAPIER (SFKBT) S T A D G A R

SVENSKA FÖRENINGEN FÖR KOGNITIVA OCH BETEENDEINRIKTADE TERAPIER (SFKBT) S T A D G A R SVENSKA FÖRENINGEN FÖR KOGNITIVA OCH BETEENDEINRIKTADE TERAPIER (SFKBT) S T A D G A R 1 ÄNDAMÅL Svenska föreningen för kognitiv psykoterapi bildades 1986 och bytte namn till Svenska föreningen för kognitiva

Läs mer

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29

Södertälje kommuns revisorer. Arbetsordning. Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2015-01-29 1 Inledning Revisorernas verksamhet regleras i lag och i det av kommunfullmäktige beslutade reglementet för kommunrevisionen.

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING MOTALA KOMMUN 92/KK542 107 KFS 1995:3 Ers KFS 1993:5 STADGAR FÖR BOSTADSSTIFTELSEN PLATEN (Antagna av KF 1995-09-25, 121, att gälla fr o m 1 oktober 1995) 1 Stiftelsens firma

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE Ersätter KF 125/2006 Utbytt den Sign 1:1 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE 1 kap. Ansvarsområden 1 Kultur- och utbildningsnämnden ska i enlighet med skollag, läroplaner och förordningar

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR

STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND STADGAR STIFTELSEN SCAs SOCIALA FOND För förvaltningen av de medel, som på grund av 1950 och 1951 års avtal angående konjunkturutjämningsavgifter mellan Statens Handels- och Industrikommission, å ena samt Svenska

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Länsförsäkringar Jönköping

Instruktion för valberedningen i Länsförsäkringar Jönköping Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Jönköping Fastställd av ordinarie bolagsstämma den 10 april 2014 Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande...

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Fouriertranform Aktiebolag, 556771-5700.

Härmed kallas till årsstämma i Fouriertranform Aktiebolag, 556771-5700. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform Aktiebolag

Läs mer

Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD)

Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD) Stadgar för SVENSKA FÖRENINGEN FÖR ALKOHOL- OCH DROGFORSKNING (SAD) Enligt beslut av årsmöte 1997-11-10 1 Målsättning Föreningens verksamhet syftar till att främja forskning om alkohol och andra beroendeframkallande

Läs mer