Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond 1989 2003"

Transkript

1 Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond

2

3 Hinc robur et securitas? En forskningsstiftelses handel och vandel Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond GIDLUNDS FÖRLAG

4 Gidlunds Förlag, Box 123, HEDEMORA Riksbankens Jubileumsfond, Box 5 675, STOCKHOLM hinc robur et securitas (lat., härav styrka och säkerhet ), den svenska riksbankens devis sedan Långt in på 1900-talet stod den skriven på sedlarna. ur Nationalencyklopedin ISBN Thora Margareta Bertilsson, Thorsten Nybom, Francis Sejersted, Esko-Olavi Seppälä, Hans Skoie, Bengt Stenlund, Klas Åmark och Riksbankens Jubileumsfond 2004 Produktion Bo Heurling AB Tryck Fälth & Hässler, Värnamo 2004

5 Överlämning av rapporten Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond beslöt vid sitt möte 21 mars 2002 att låta utvärdera fondens organisation och hela verksamhet under perioden Utvärderingsgruppen överlämnar härmed sin enhälliga rapport till fondens styrelse. Stockholm 22 oktober 2004 Bengt Stenlund Thora Margareta Bertilsson Francis Sejersted ordförande Thorsten Nybom sekreterare

6

7 Innehåll Förord 9 Gruppordförandes tack 11 Inledning 13 Från doktorssmedja till kraftfull forskningspolitisk aktör Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Den kulturvetenskapliga donationens tillkomst och etablering Riksbanksfondens stadgar, styrelse, arbetsutskott, verkställande direktör och personal 56 Fondens kapitalutveckling och anslagsutdelning Beredningsorganisationen samt exempel på utdelningens resultat 69 Ämnen och institutioner, jämställdhetsaspekter samt projektuppföljning 90 Särskilda satsningar 100 Från diskret ensamvarg till forskningspolitisk flockledare Riksbanksfonden som forskningspolitisk aktör Internationellt samarbete från komplement till kärnverksamhet 132 Områdesgrupper en resurs för forskningsinitiering 140 Framtida forskningsfinansiering och organisation 155 Bilagor Nordisk forskningsfinansiering likheter och olikheter (1) 175 Thora Margareta Bertilsson Den högre utbildningen och forskningen i Danmark (2) 181 Esko-Olavi Seppälä och Bengt Stenlund Den högre utbildningen och forskningspolitiken i Finland (3) 191 Hans Skoie Offentlig forskningsfinansiering i Norge (4) 199 Finansiering av högre utbildning och forskning i Sverige (5) 209 Kort jämförelse med andra stiftelser (6) 214 Svenskt i Finland finskt i Sverige (7) 225 Klas Åmark Väl försedd Att forska med medel från Riksbankens Jubileumsfond (8) 229 Sara Danius Ur anförande vid Stiftelsekonferensen 5 maj 2004 i riksdagen (9) 237 Projektuppföljningsbesök år 2003 (10) 240 Kulturvetenskapliga donationen en kort exempelsamling (11) 246 Styrelsens beslut om ny forskningsfinansieringspolicy (12) 254 Stadgan (13) 258 Förteckning över intervjuade personer (14) 269 Vetenskapsområden för styrelseoch beredningsgruppsmedlemmar (15) 274 Riksbanksfondens personal (16) 276

8

9 Förord Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har nu verkat i fyrtio år. Fonden började sin verksamhet vid en tidpunkt när Sverige just fått sitt femte universitet, och stod på tröskeln till de följande decenniernas snabba expansion av FoU-sektorn. Tillgången på externa forskningsmedel via de statliga råden var begränsad och en efterfrågad bristvara. Riksbankens Jubileumsfond kunde utifrån sina stadgar och i kraft av sin ekonomiska ställning redan från början ge för tiden stora anslag till forskning och forskarutbildning vid landets universitet. Fonden var under drygt ett årtionde en dominerande aktör i forskningsfinansieringen inom humaniora och samhällsvetenskap. Under de gångna fyrtio åren har det skett utomordentligt stora förändringar i det landskap, där fonden haft att verka. Staten har gjort stora satsningar i form av snabb utbyggnad av högre utbildning och forskning. I dag finns drygt ett fyrtiotal högskolor och starka statliga forskningsråd och möjligheter att medverka i EU-program. Genom riksdagens beslut 1993 om utskiftningen av löntagarfonderna skapades nya fristående forskningsstiftelser. Forskning och högre utbildning har blivit allt mer internationaliserad, även inom humaniora och samhällsvetenskaperna. Trots den expansiva utvecklingen inom FoUsystemet finns fortfarande efter fyrtio år samma efterfrågan på de forskningsmedel, som Riksbankens Jubileumsfond kan erbjuda. I själva verket har statens utbyggnad av universitet och högskolor och internationaliseringen snarast ökat betydelsen av den typ av insatser som en aktör av fondens typ förmår att bidra med. Mot bakgrund av att stiftelsen snart verkat under fyrtio år av stora förändringar i det utbildnings- och forskningspolitiska landskapet beslutade styrelsen år 2002 att ingående låta utvärdera RJs forskningsstödjande verksamhet. Till att utföra uppdraget utsågs professorerna Bengt Stenlund, f.d. rektor vid Åbo Akademi, ordförande, Thora Margareta Bertilsson, Köpenhamns universitet, och Francis Sejersted, Universitetet i Oslo. Professor Thorsten Nybom, Örebro universitet, engagerades som sekreterare. I gruppens direktiv framhålls bl.a. att den skall bedöma i vad mån forskningsstödet legat i linje med RJs stadgar: Har anslagen varit brett fördelade mellan olika områden? Har fonden stött stora långsiktiga program? Några andra särskilt specificerade punkter gäller bedömningen av de stora riktade satsningarna i form av stöd till doktorander i slutskedet, nya forskarskolor och postdoktorala tjänster som gjordes i slutet av 1990-talet. Hur ser forskningssamfundet och universiteten på RJs roll och verksamhet? Vidare skall utvärderarna bedöma om fonden har gjort nya och andra prioriteringar i förhållande till de statliga forsk- 9

10 ningsråden och (de förutvarande) sektorsorganen. I samband därmed skall de även undersöka vilka samverkansformer med andra finansiärer såväl statliga som privata som fonden varit engagerad i. Riksbankens Jubileumsfond kan konstatera att utvärderarna har utfört ett omfattande och värdefullt arbete, i praktiken närmast ett forskningsprojekt. Deras rapport innehåller intressanta iakttagelser och förslag av såväl övergripande forskningspolitisk natur som rörande hanteringen av forskningsansökningar. Genom sin breda jämförande inriktning ger den goda förutsättningar för en kritisk reflektion över de gångna årens insatser och kan tjäna som ett redskap i styrelsens strategiska planering, såväl i ett nationellt som internationellt perspektiv. Från stiftelsens sida hoppas vi att den även ger bidrag till den sannolikt närmast eviga diskussionen om samspelet mellan å ena sidan statens och å andra sidan stiftelsers och andra finansiärers roll i forskningsfinansieringen detta inte minst när det gäller relationerna till universitet och högskolor, där merparten av all svensk forskning utförs. Vi tackar våra utvärderare för väl genomfört arbete! Eva Österberg professor ordförande Dan Brändström professor VD 10

11 Gruppordförandes tack Sverige bör lyckönskas till sina framsynta beslut att instifta fonder och stiftelser med uppgift att stöda kvalificerad forskning. Inte minst gäller detta landets humanister och samhällsvetare som har tillgång till Riksbankens Jubileumsfond. Uppdraget att leda fondens första helhetsutvärdering har varit utmanande och stimulerande. Fonden bör ges erkännande för att utvärderingsgruppen fått tid och resurser att välja metod och omfattning för sitt arbete. Jag vill tacka alla dem som i samband med våra intervjuer gett oss rundlig tid och uppriktiga svar på våra djuplodande frågor. Fondens personal har genomgående tagit väl emot oss och ställt sig till förfogande för diskussioner och utredningar. Speciellt vill jag tacka forskningssekreterare Anna-Lena Winberg som av fonden utsetts till vår kontaktperson. Ett erkännande går även till styrelsen, arbetsutskottet och beredningsgrupperna för att vi fått känna oss välkomna till deras möten. Mina kolleger i utvärderingsgruppen vill jag tacka för djupgående sakkunskap och konstruktiva bidrag till utvärderingsarbetet och -rapporten. Gruppen avger en enhällig rapport men i de fall det eventuellt finns anledning till kritik skall denna riktas till gruppens ordförande. Utvärderingsgruppen valde sin sekreterare med stor omsorg. Ordförande och sekreteraren bildade rätt snart en aktionsgrupp som genomförde intervjuer, författade basrapporter, planerade rapportuppläggningen och på var sitt håll författade valda delar av rapporten som sedan utbyttes för kommenterande genomläsning. Det är Thorsten Nyboms förtjänst att utvärderingsrapporten bland annat innehåller en sällsynt träffsäker historisk exposé över fonden och särskilt den kulturvetenskapliga donationen. För en teknolog har det varit stimulerande att samförfatta med en boren humanist och historiker med eminent kännedom om svensk forskningspolitik. Några medhjälpare har bidragit med viktiga synpunkter på rapporteringen, detta förtjänar även ett stort tack. Vår redaktör Bo Heurling har varit viktig då det gällt att strukturera rapporten och hålla tidschemat. Han har varit följsam och in i det sista godtagit korrigeringar och tillägg. Rapportens tilltalande typografiska utformning är Bo Heurlings förtjänst. Jag avslutar med ett varmt tack till VD Dan Brändström som öppnat fonden för oss och välvilligt ställt sig till förfogande för upprepade och mångfasetterade diskussioner om fonden och svensk forskningspolitik. Bengt Stenlund professor 11

12

13 Inledning Inom sitt speciella vetenskapliga verksamhetsområde, kulturvetenskaplig forskning, representerar Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond inte bara den kanske tyngsta enskilde aktören som svarar för ungefär hälften av de svenska forskningsanslagen inom humaniora och samhällsvetenskap. I svensk forskningsfinansiering och forskningspolitik utgör fonden även en central forskningspolitisk aktör. Av den totala svenska offentliga och stiftelsebaserade FoU-satsningen år 2003 utgjorde Riksbanksfondens andel cirka 2 procent, och av stiftelsernas samlade forskningsanslag svarar fonden för 7 procent. Den speciella roll och ställning, som Riksbanksfonden i dag kommit att inta i svensk forskningspolitik, bör ses som en integrerad del av den omvälvande och delvis turbulenta process som det svenska universitets- och forskningssystemet genomgått under det senaste dryga decenniet. Fondens agerande och ställning i forskarsamfundet liksom dess självförståelse bör även förstås och eventuellt förklaras i ljuset av dess 40-åriga historia. I Riksbanksfondens fall torde denna historiska inbäddning, som i och för sig sätter sin prägel på snart sagt alla typer av institutionella ordningar, vara osedvanligt märkbar. Även om tyngdpunkten i utredningsarbetet självklart legat på den senaste femtonårsperioden, har utvärderingsgruppen även försökt förankra sin analys i ett bredare institutionshistoriskt och forskningspolitiskt perspektiv. Detta privilegium att utvidga undersöknings- och analysramen i tid och omfång ges, som bekant, mycket sällan till utvärderare och utredare utan dessa uppmanas nu för tiden vanligen i stället att vara klara i går. I föreliggande fall har dock uppdragsgivaren inte bara accepterat en utvidgning och fördjupning av arbetet, Riksbanksfonden har till och med aktivt uppmuntrat detta förfarande. För denna generositet och för det aktiva men aldrig påträngande intresse Riksbanksfonden visat för utredningsuppdraget vill utvärderarna uttrycka sin djupt kända professionella tacksamhet. Breddningen av uppdraget tillsammans med gruppens sammansättning har bland annat inneburit att det varit möjligt att till utvärderingen även bilägga jämförelser med utvecklingen i de nordiska grannländerna (bilaga 1 4). Därmed blir det möjligt att ytterligare belysa och förstå vilken faktisk forskningspolitisk verklighet Riksbanksfonden haft att arbeta i både med avseende på möjligheter och på restriktioner. Denna utvidgade omvärldskunskap torde vara helt nödvändigt om man någorlunda korrekt skall kunna värdera och bedöma de faktiska åtgärder och de prioriteringar som Riksbanksfonden vidtagit under det senaste dryga decenniet. 13

14 FRÅN UTVÄRDERING TILL UTREDNING Utvärderarna har således inte behövt betrakta det ursprungliga uppdraget som en bjudande begränsning utan de har även fritt kunna ta upp och analysera frågeställningar som inte uttryckligen nämnts i fondens beslut men som de har bedömt som relevanta i ett helhetsperspektiv. Till dessa frågeställningar hör bland annat Riksbanksfondens stadga samt styrelsens sammansättning och verksamhet. Det förhållandet, att Riksbanksfonden under utvärderingens gång inledde ett internt utvecklingsarbete och strategiska diskussioner kring principerna för den framtida forskningsfinansieringen och andra strategiska policyfrågor, har medfört att utvärderarna bidragit aktivt i denna analys och beslutsprocess. Detta har bland annat inneburit att utvärderarna fortlöpande kommenterat och gett synpunkter på de preliminära utvecklingsplaner och förslag som fonden utifrån sina interna diskussioner presenterat. Det praktiska och intellektuella biståndet har innefattat såväl statistiska uppgifter som annan relevant information kring den hittillsvarande verksamheten som utvärderarna fortlöpande producerade. Detta innebar att uppdraget i någon mån förändrades och övergick från en traditionell utvärdering till en substans- och tidsmässigt mera omfattande internutredning eller konsultverksamhet som även förväntades presentera konkreta förslag till praktiska åtgärder på kort och lång sikt. I realiteten har den dubbla uppgiften även lett till att Riksbanksfonden redan beslutat genomföra en del av utvärderingsgruppens rekommendationer och förslag. I vilken grad utvärderarna sedan kan ta åt sig äran/ta på sig skulden för dessa beslut är en annan sak. GRUPPENS SAMMANSÄTTNING OCH ARBETSFÖRDELNING Såsom framgått utsåg Riksbanksfonden en utvärderingsgrupp som bestått av nordiska forskare. Dessutom var fonden angelägen att utvärderarna skulle representera ett brett spektrum av akademiska och vetenskapliga erfarenheter och kompetenser såväl befattningsmässigt (universitetsrektor, stiftelseordförande, institutsledare) som disciplinärt (historia, sociologi, naturvetenskap/teknik). Den uttalade ambitionen från Riksbanksfondens sida var således att i möjligaste mån undvika en alltför närsynt, intern svensk kulturvetenskaplig betraktelse av fondens verksamhet och roll. I samråd med fonden beslöt gruppen att engagera professor Thorsten Nybom, Örebro universitet, som sekreterare. ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET Relation till uppdragsgivaren Relationen till uppdragsgivaren har karaktäriserats av genomgående öppenhet och ömsesidigt förtroende. Utvärderarna har utan problem och restriktioner fått tillgång till alla uppgifter och all dokumentation de efterfrågat. Dessutom har gruppen haft obegränsat tillträde till Riksbanksfondens samtliga beredande och beslutande organ och aktiviteter. Personal på olika nivåer och i skilda funktioner har trots en väldokumenterat stor ordinarie arbetsbörda beredvilligt ställt sin tid och sitt kunnande till utvärderarnas förfogande. Därutöver har personalen aktivt medverkat i ett par informella internseminarier som utvärderingsgruppen initierat liksom även försett gruppen med sammanställningar av olika typer av statistiska och kvantitativa rådata som varit en grundläggande förutsättning för utvärderarnas arbete. Även om samt- 14

15 liga befattningshavare utan minsta knot bidragit till denna ovärderliga markservice, vill utvärderarna i detta sammanhang ändå särskilt framhålla forskningssekreterare Anna-Lena Winberg som av Riksbanksfonden utsågs till utvärderingsgruppens stödoch kontaktperson. i utförliga referat. De fullständiga intervjurapporterna kommer att deponeras vid Åbo Akademis handskriftbibliotek. Tanken är att detta omfattande och tämligen unika material, efter genomläsning och godkännande av respektive intervjuperson, även skall kunna bli tillgängligt för framtida forskning. Relation till omvärlden För att få en så bred och så mångfasetterad bild som möjligt av den akademiska och forskningspolitiska verklighet fonden har att verka i och även för att skapa sig en allmän uppfattning om omvärldens syn och värdering av Riksbanksfondens verksamhet och ställning beslöt utvärderarna att genomföra ett stort antal intervjuer över ett brett spektrum av befattningshavare och kompetenser. Även om utvärderingsgruppen i detta sammanhang kontaktat personer, vilka i olika kapaciteter anslagsmottagare, anslagssökande, beredningsgrupps- och styrelseledamöter samt institutionella samarbetspartners haft direktkontakt med fonden, har det varit utvärderarnas ambition att i sina intervjuer också inkludera ett representativt och brett urval av universitetsrektorer, dekaner, institutionsledare, aktivt verksamma forskare, forskningspolitiker och -administratörer. Utvärderingsgruppen vill även framhålla att av de personer, som ombetts medverka, har snart sagt alla utan undantag visat stor beredvillighet att deltaga i dessa samtal som inte sällan sträckt sig över mer än två timmar. Detta faktum torde i sig även återspegla den stora vikt man inom universitets- och forskningssystemet fäster vid Riksbanksfonden. Ty även om vi som utvärderare ingalunda uppfattades som fondens representanter, fick vi den bestämda uppfattningen att besöken ändå betraktades som en viktig del av Riksbanksfondens kontakter med forskarna och forskningsmiljön. Samtalen, som vanligtvis varit mycket öppenhjärtiga och förtroliga, har nedtecknas Relation till andra samtida utvärderingar och projekt Samtidigt som Riksbanksfondens styrelse beslöt om föreliggande utvärderingsprojekt, beslöt den även att genomföra en utvärdering av fondens rent finansförvaltande verksamhet. Utvärderingen, som utfördes av Lennart Nilsson och Claes de Neergaard, rapporterades i mars Riksbanksfonden har som delfinansiär även medverkat i det så kallade Stiftelseprojektet 2004 som fokuserar (löntagarfonds-)stiftelsernas roll i det nationella forsknings- och högre utbildningssystemet. Föreliggande utvärdering har samarbetat och utbytt erfarenheter med Stiftelseprojektet. Främst gäller detta FD Susan G. Marton, Göteborg, som speciellt ägnat sig åt kulturvetenskapernas utveckling vid universiteten och deras relationer till de så kallade externa forskningsfinansiärerna under de senaste tio åren. Projektets slutrapport förväntas utkomma under våren KÄLLMATERIAL Grunddokumentationen för utvärderingen har främst utgjorts av årsberättelser, styrelseprotokoll och olika former av beslutsunderlag, interna PM etc. Därtill kommer även projektbeskrivningar, sakkunnigutlåtanden, projektredovisningar, projektkorrespondens, områdesgruppssammanfattningar, interna utredningar och utvärderingar samt givetvis även de sakuppgifter som erhållits i samband med intervjuer och samtal. De enskilda intervjucitat som 15

16 återges i texten har anonymiserats. I det fall då den infogade texten avslutas med ett årtal härrör citatet från fondens årsberättelser. Bilagor Som redan nämnts innefattar bilagorna (bilaga 1 4) en nordiskt jämförelse och presentationer av FoUfinansieringen i Danmark, Finland och Norge samt en sammanfattning av den nordiska situationen. Bilaga 5 ger en koncentrerad sammanställning av finansieringen av högre utbildning och forskning i Sverige. I bilaga 6 finns en kortfattad beskrivning av ett antal, i jämförelse med Riksbanksfonden intressanta och relevanta fristående forskningsfinansiärer i inoch utland. Bilagan innefattar dessutom ett längre samtal med Dr. Wilhelm Krull, Generalsekretär vid Volkswagen-Stiftung i Hannover. Bilaga 7 redovisar i detalj innehållet i och erfarenheterna av ett av Riksbanksfondens större internationella samarbetsprojekt Svenskt i Finland finskt i Sverige. Professorn i historia Klas Åmark, Stockholm, ombads av utvärderingsgruppen att, i egenskap av framgångsrik forskningsledare med lång erfarenhet av externfinansiering i allmänhet och Riksbanksfondfinansiering i synnerhet, reflektera över förändringar och förskjutningar i kulturvetenskapens forskningsvillkor under de tre senaste decennierna (bilaga 8). I bilaga 9 redovisar även en av Riksbanksfondens Pro Futura-stipendiater, docent Sara Danius, Uppsala, sina erfarenheter som research fellow vid Wissenschaftskolleg zu Berlin och SCASSS. Bilaga 10 innefattar en kommenterad förteckning av utvärderingsgruppens projektuppföljningsbesök under år I bilaga 11 redovisas och diskuteras ett begränsat antal projekt ur den kulturvetenskapliga donationen. Riksbankens Jubileumsfond i siffror Tillgångar vid årsskiftet 2003/04 Kumulativ anslagsutdelning Jubileumsdonationen Kulturvetenskapliga donationen Totalt Anslagsutdelning 2003 Jubileumsdonationen Kulturvetenskapliga donationen Rönnbergs donationer Totalt Administrativa kostnader mnkr mnkr mnkr mnkr 109 mnkr 170 mnkr 0,7 mnkr 279,7 mnkr 22,6 mnkr Därtill ges en förteckning över de största kulturvetenskapliga projekten. I bilagorna 12 och 13 återges två centrala styrdokument för Riksbanksfondens verksamhet: styrelsens beslut om ny forskningsfinansieringspolicy 2004 samt fondens stadga(or). Bilaga 14 är en förteckning över de av utvärderarna intervjuade personerna. Bilaga 15 innefattar en förteckning över samtliga vetenskapliga styrelse- och beredningsgruppsledamöter i Riksbanksfonden mellan åren 1989 och En förteckning över fondens personal åren återfinns i bilaga 16. OMVÄRLDENS SYN PÅ RIKSBANKENS JUBILEUMSFOND I sina intervjuer med ett hundratal personer har utvärderarna sällan stött på ens inlindad kritik av Riksbanksfonden. Tvärtom har det snarast handlat om en unison lovsång. Därmed har utvärderarna knappast fått någon hjälp utifrån att identifiera eventuellt tvivelaktiga och kritikvärda inslag i Riksbanks- 16

17 fondens numera mycket omfattande och vittförgrenande verksamhet. I en sektor och verksamhet, där kritiska synpunkter knappast brukar vara en bristvara, framstår denna nästan odelat positiva syn på Riksbanksfonden för utvärderarna som både överraskande och en smula egendomlig. Det kunde enligt utvärderarna till och med finnas skäl att ställa frågan om denna kompakta positiva konsensus är alltigenom hälsosam och önskvärd ens för Riksbanksfonden själv. Efter ett ingående och brett studium av Riksbanksfonden vill dock utvärderarna med smärre reservationer instämma i denna positiva grundinställning och konstatera att fonden är välskött. Den har gott renommé såväl inom som inte minst utom landet. Fonden tycks även på ett förtjänstfullt sätt varit beredd att ta vissa risker i sin anslagspolitik och medverka till att möjliggöra en antal intressanta och ibland nyskapande större forskningsprojekt. Riksbanksfonden med sin VD i spetsen har under det senaste decenniet därtill utvecklats till den mest aktiva forskningspolitiska aktören i Sverige och framför allt internationellt. Den har dessutom avgjort bidragit till den svenska humanistisk/samhällsvetenskapliga forskningens snabba internationalisering under senare år. Möjligheterna att fortsätta detta förtjänstfulla arbete borde enligt utvärderarna ytterligare kunna utvecklas och förstärkas genom fondens beslut att återintroducera storprojekt med totalbudgeter uppgående till 50 mnkr med projekttider omspännande sex till åtta år. Med hänvisning till de reaktioner utvärderarna mött inom forskarsamfundet anser de att det finns goda skäl att hävda att fonden inom sitt speciella ansvarsområde, den kulturvetenskapliga forskningen, förmodligen inte bara är den viktigaste utan även den mest uppskattade och respekterade forskningsfinansiären. Därmed vare icke sagt att denna välfyllda och uppskattade bägare helt skulle sakna inslag av organisatoriskt och beredningspraktiskt smolk. UTVÄRDERARNAS GENERELLA BEDÖMNING OCH MEST CENTRALA REKOMMENDATIONER Dels för att komma till rätta med såväl ovan antydda som andra brister, dels för att rent generellt skapa förutsättningar för en fortsatt positiv och dynamisk utveckling av Riksbanksfonden, vill utvärderarna redan inledningsvis sammanfatta ett antal av de rekommendationer och förändringsförslag som de i sina givna kontexter presenterar i den följande framställningen. Inte minst gäller detta det avsnitt som har rubriken Framtida forskningsfinansiering och organisation (s. 115). Övergripande rekommendationer Utvärderingsgruppen föreslår att Riksbanksfonden reviderar och samlar sin stadga i ett dokument. I samband härmed bör fonden även minska antalet styrelsemedlemmar och i likhet med andra jämförbara stiftelser avstå från personliga suppleanter. Utvärderarna betonar därtill att medlemmar i beredningsgrupperna inte skall ingå i styrelsen för att fonden skall uppnå ett mer renodlat och genomskinligt beslutsförfarande (s. 56). För att rationalisera och underlätta projektfinansieringen bör fondens centrala donationer sammanföras till en enhetlig ekonomisk resurs. Den särredovisning vissa donationsbrev kräver bör detta oaktat kunna uppfyllas. Det finns ett antal exempel på såväl mindre som större projekt, ibland överskridande 20 mnkr, vilka knappast kan karakteriseras som forskningsprojekt utan snarast är att betrakta som utredningsarbeten. Denna sammanblandning bör fonden undvika i framtiden. 17

18 Projektuppföljningen bör uppgraderas och effektiveras så att projektplanering och -ledning beaktas i tillbörlig utsträckning. Utvärderarna föreslår därtill att projektanslagen utdelas vid ett årligt solent tillfälle där även väl genomförda projekt presenteras och honoreras (s. 98, 164). Det är utvärderingsgruppens övertygelse och rekommendation att Riksbanksfonden säger upp det oförmånliga schablonmässiga overhead-avtalet och övergår till individuellt framförhandlade överenskommelser med berörda lärosäten (s. 117). Utvärderarna välkomnar Riksbanksfondens beslut att återinföra storprojekt och därmed uppfylla stadgans bokstav. För att en genomskinlig beredningsprocess skall skapas föreslås att fonden tydligt formulerar och offentliggör sina bedömningskriterier. I framtidsavsnittet har utvärderarna presenterat förslag till en självutvärderingsprocedur för potentiella sökande och dito förslag till bedömningsprocedurer och kriterier att tillämpas i beredningsgrupperna (s. 161). Avslutningsvis vill utvärderarna betona vikten av att Riksbanksfonden i högre grad följer upp och analyserar sin egen verksamhet för att därmed få större möjligheter att reflektera över och bedöma resultatet. Utvärderarna föreslår i detta sammanhang att fonden inrättar en områdesgrupp med den specifika uppgiften att analysera verksamheten och för styrelsen och VD framföra förslag till nya insatsområden och fortsatt verksamhetsutveckling. 18

19 Från doktorssmedja till kraftfull forskningspolitisk aktör Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Riksens Ständers bank världens äldsta centralbank grundades år I en skrivelse till riksdagens bankoutskott den 1 mars 1962, undertecknad av ingen mindre än dess ordförande, den framstående amatörhistorikern Per-Edvin Sköld, framhöll riksbanksfullmäktige att ett så speciellt jubileum, som det år 1968 instundande, borde uppmärksammas och celebreras genom en manifestation som vore riksbankens ställning och långa historia värdigt. En tanke som därvid föreföll riksbanksfullmäktige tilltalande var att reservera en ansenlig del av överskotten från bankens rörelse för att grunda en stor donation till hugfästande av riksbankens 300-åriga tillvaro och samtidigt till främjande av ett angeläget nationellt ändamål. Ett lämpligt sätt att uppnå detta vore, enligt fullmäktige, att riksdagen dels beslöt avsätta ett belopp på kronor [2 330 miljoner 1993] [ ] för en särskild riksbankens jubileumsdonation till främjande av till Sverige anknuten vetenskaplig forskning, dels ock [ ] att uppdraga åt en särskild kommitté att [ ] för riksdagen framlägga förslag till närmare bestämmelser rörande [ ] donationens handhavande och utnyttjande. Med hänvisning till den nationella karaktär fullmäktige önskat ge åt den föreslagna jubileumsdonationen, tog man sig även den tämligen (helt?) unika friheten föreslå att statsministern kallas att vara ordförande. Utgångspunkten för riksbanksfullmäktige var att donationen skulle utgöra en under Riksbanken fristående fond som skulle inrättas snarast och där utdelningen från avkastningen kunde inledas från och med jubileumsåret Som vanligt i forsknings- och forskarsammanhang väckte även denna propå om nya friska pengar inte bara entusiasm utan den initierade även en tämligen intensiv debatt om hur pengarna bäst skulle brukas, vilka de mest angelägna och relevanta forskningsområdena och forskningsfälten var, när utdelningen skulle starta, hur verksamheten skulle organiseras och hur den bäst skulle inordnas i den redan existerande offentliga forskningsfinansieringen. Detta var knappast förvånande mot bakgrund av vilka i tiden jämförelsevis betydande summor det beräknades röra sig om. Den årliga avkastningen förväntades således komma att uppgå till mnkr, vilket, när det ställdes i relief till forskningsrådens totala anslag för budgetåret 1962/63, 20 mnkr, framstod som en nära nog enorm resursförstärkning. Även beträffande verksamhetens konstitutionella ställning och administrativa inordning framkom ett antal alternativa lösningar. Så framfördes framför allt ifrån folkpartihåll förslaget att denna betydande donation skulle inlevereras till statsverket och fördelas via den befintliga forskningsfinansieringsapparaten 19

20 eller så skulle man inrätta en särskild statlig forskningsfond, närmast i enlighet med de principer som den så kallade Malmfonden representerade. Som huvudskäl till att motsätta sig inrättandet av en kraftfull, fristående fond angav ett antal borgerliga riksdagsledamöter att den konstruktion riksbanken förordade riskerade att skapa märkbara prioriteringsoch samordningsproblem inom forskningspolitiken samt att riksdagen härigenom skulle förlora den omedelbara kontrollen över en icke försumbar del av svensk forskningsfinansiering. Efter en längre debatt kunde dock en enig första kammare och en icke helt enig andra kammare besluta om tillsättande av en utredningskommitté under ordförandeskap av statsminister Tage Erlander i enlighet med riksbanksfullmäktiges ursprungliga, av bankoutskottet sekunderade, förslag. Däremot ansåg en överväldigande majoritet i riksdagen att medlen, på grund av de akuta resursbehoven, borde tas i anspråk redan före det egentliga jubileumsåret. Det finns således en rad tecken som tyder på att de första avgörande stegen mot inrättande av en fristående offentlig forskningsfinansiär i stiftelseform ingalunda var komplikationsfri, och det finns även vissa indikationer på att både den formella ställning och den verksamhetsinriktning, som fonden slutligen fick, i icke ringa grad berodde på den starka övertygelsen och beslutsamheten hos två av tillkomstprocessens huvudaktörer, statsminister Tage Erlander och riksbankchef Per Åsbrink. I ljuset av både den turbulens och den principiella debatt som 1990-talets stiftelsebeslut medförde och även med tanke på den centrala och självklara position Riksbankens Jubileumsfond, enligt de allra flesta bedömare, ganska snart och av olika skäl kom att inta, är det inte helt ointressant eller irrelevant att erinra sig omständigheterna vid och förutsättningar för fondens tillkomst. Dessutom finns det goda skäl att hävda att Riksbanksfonden redan under de 15 första åren av sin existens i mångt och mycket utvecklade och institutionaliserade de forskningspolitiska, operationella och kulturella särdrag som i hög grad kommit att prägla såväl fondens faktiska verksamhet som dess offentliga ställning och delvis även dess självförståelse och självbild. Således även om vår huvuduppgift självklart är att belysa och diskutera Riksbanksfondens handel och vandel under det senaste decenniet, menar vi bestämt att om man skall förstå och förklara den i dag verksamma fonden, finns det goda skäl att inledningsvis även ägna de formativa 25 Gründerjahre ett visst intresse : FÖRSPEL OCH TILLKOMST Utredningskommittén avhöll sitt första sammanträde under statsministerns ordförandeskap i december 1962, och den 14 april 1964 överlämnade den sitt slutgiltiga förslag rörande Jubileumsfondens ändamål, inriktning, medelsförvaltning, styrelse och kanslifunktioner. Vad fondens verksamhet beträffar slog kommittén fast att den borde ges en betydande flexibilitet, och i princip bör icke något forskningsområde vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från fonden. Icke desto mindre slog kommittén i nästföljande mening fast att: Företräde bör ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov icke är så väl tillgodosedda på annat sätt. Denna rekommendation från utredningens sida fick en central betydelse för fondens inriktning och prioriteringar, eftersom den inte, som man kunde tro, innebar att fonden skulle identifiera specifika ämnesfält och studier, utan med uttrycket icke så väl tillgodosedda avsågs kulturvetenskaperna i allmänhet och då kanske samhällsvetenskaperna i synnerhet. 20

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden.

Vetenskapsrådet är en myndighet med huvuduppgift att främja grundläggande forskning av högsta vetenskaplig kvalitet inom alla områden. Remisspromemoria 2009-07-03 Utbildningsdepartementet Nya regler om Vetenskapsrådet och ämnesråden, m.m. I forsknings- och innovationspropositionen Ett lyft för forskning och innovation(prop. 2008/09:50)

Läs mer

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola

Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola Vägledning inför beställning av utvärdering vid Malmö högskola 1. Vad är det övergripande motivet bakom utvärderingen vad är syftet? Varför? Detta är en av de viktigaste frågorna att ställa sig inför planeringen

Läs mer

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet

Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Instruktion för Handelshögskolan vid Umeå universitet Fastställd av rektor vid Umeå universitet 2015-01-27 Sid 2 (7) Innehåll 1 Namn...3 HandelshögskolanvidUmeåuniversitet(HH)UmeåSchoolofBusinessandEconomics(USBE)

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M

KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M BILAGA till rektors beslut 39/2012 1 (6) 1.3.2012 KARRIÄRSYSTEMET (TENURE TRACK) FÖR UNDERVISNINGS- OCH FORSKNINGSPERSONAL VID HELSINGFORS UNIVERSITET FR.O.M. 1.3.2012 BAKGRUND OCH SYFTE Helsingfors universitet

Läs mer

Internet of Things Sverige regler för samverkan

Internet of Things Sverige regler för samverkan Internet of Things Sverige regler för samverkan Fastställd av prefekten vid institutionen för informationsteknologi Allmänt 1 Bakgrund Strategiska innovationsprogram är en del av Vinnova, Energimyndigheten

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16)

Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU 2015:16) Näringsdepartementet Enheten för innovation och forskning 103 33 Stockholm Stockholm Vår referens Dnr 2015-06-08 Ulrica Dyrke N2015/2421/IF Remissvar Ökat värdeskapande ur immateriella tillgångar (SOU

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Arbets- och beslutsordning. Styrelsen för forskning

Arbets- och beslutsordning. Styrelsen för forskning Arbets- och beslutsordning Styrelsen för forskning Dnr 841/2012-010 Arbets- och beslutsordning Styrelsen för forskning Fastställd vid sammanträde 2012-01-30 Innehåll Inledning... 2 Övergripande ansvar

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Umeå universitet Arkitekthögskolan

Umeå universitet Arkitekthögskolan Umeå universitet Arkitekthögskolan Sammanfattning av arbetsmiljökartläggning Hösten 2015 Anneli Karlsson Bengt Larsson Uppdraget Umeå universitet har, genom Rektor vid Arkitekthögskolan, Dekan vid Teknisk

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2

VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING 471.2 STADGAR FÖR STIFTELSEN VÄSTERVIKS MUSEUM Fastställda av kommunfullmäktige 1994-02-24, 25 med ändringar 1997-05-29, 41, 1998-06-25, 75 och 2012-12-17 242

Läs mer

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB Antagen 2014-03-27 Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för styrelsen i Svensk Privattandvård Aktiebolag ( Bolaget ), har upprättats som ett komplement

Läs mer

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT

RIKTLINJER ANTAGNING AV DOCENT 1(5) Beslut av Forsknings- och forskarutbildningsnämnden 2013-02-25 Dnr 2013/229 A 21 ANTAGNING AV DOCENT Allmänt Genom att anta docenter stärks forsknings- och utbildningskvalitén vid Högskolan Väst.

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

Insamlingsstiftelsen IndianChildren Arbetsordning för styrelsen

Insamlingsstiftelsen IndianChildren Arbetsordning för styrelsen Fastställd av styrelsen den 9 november 2015 Insamlingsstiftelsen IndianChildren Arbetsordning för styrelsen Styrelsens övergripande uppgift är att för medlemmarnas räkning förvalta stiftelsens angelägenheter.

Läs mer

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab:

2 Förutom styrelsen finns följande organ vid SciLifeLab: Bilaga A. Arbetsordning för styrning och ledning av SciLifeLab Kap. 1. Inledning 1 Nationellt centrum för livsvetenskaplig forskning (Science for Life Laboratory, SciLifeLab) är ett nationellt resurscentrum

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet

Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Regler och handläggningsordning för inrättande av institutioner, centrumbildningar, arbetsenheter och högskolor vid Umeå universitet Dokumenttyp: Regel Dnr: 100-828-10 Område: Beslutsfattare: Universitetsstyrelsen

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

Förslag till ny universitetslag

Förslag till ny universitetslag Förslag till ny universitetslag Ändringar sker... Autonomin stärks: universiteten blir juridiska personer Universiteten ersätter staten som arbetsgivare: tjänsterna blir arbetsavtalsförhållanden Relationerna

Läs mer

Framtidens tjänstepensioner

Framtidens tjänstepensioner Michael Møller Niels Christian Nielsen Framtidens tjänstepensioner SNS FÖRLAG SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 order@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet

Läs mer

Dnr A-~ ~~'tf/o1. Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation punkt 12

Dnr A-~ ~~'tf/o1. Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation punkt 12 Dnr A-~ ~~'tf/o1 Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation Nedanstående kortfattade information syftar till att ge styrelsen en viss bakgrund till varför lärarutbildningens organisation

Läs mer

STADGAR FÖR CENTRUM FÖR KOMMERSIELL RÄTT I STOCKHOLM (STOCKHOLM CENTRE FOR COMMERCIAL LAW)

STADGAR FÖR CENTRUM FÖR KOMMERSIELL RÄTT I STOCKHOLM (STOCKHOLM CENTRE FOR COMMERCIAL LAW) 1 (3) STOCKHOLMS UNIVERSITET Juridiska fakulteten STADGAR FÖR CENTRUM FÖR KOMMERSIELL RÄTT I STOCKHOLM (STOCKHOLM CENTRE FOR COMMERCIAL LAW) vid Stockholms universitet, fastställda av rektor 2000-09-21

Läs mer

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Reglemente för socialnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2016-11-24 323 Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: från 1 januari 2017 tills vidare A: Socialnämndens

Läs mer

Strategi för Kristianstads kommuns internationella

Strategi för Kristianstads kommuns internationella STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga

Läs mer

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor

Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor SP 2010:1 Dnr 09/044 Etiska riktlinjer för hantering av externa forskningsbidrag vid svenska universitet och högskolor Fastställda av SUHF:s styrelse den 14 december 2010 Inledning För att främja en gemensam

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för konstitutionella frågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för konstitutionella frågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för konstitutionella frågor PRELIMINÄR VERSION 23 juni 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor till budgetutskottet över förslaget till

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016.

Kommittédirektiv. Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Dir. 2016:2. Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Kommittédirektiv Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö Dir. 2016:2 Beslut vid regeringssammanträde den 21 januari 2016. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Arbetsordning för fakultetsnämnd och dess utskott vid Mälardalens högskola

Arbetsordning för fakultetsnämnd och dess utskott vid Mälardalens högskola Beslutsdatum: 2013-06-25 MDH 1.1.1 220/13 1 (6) Beslutande: Rektor Handläggare: Maria Spennare Dokumentansvarig: Utbildnings- och forskningssektionen Dokumenttyp: Delegationsordning/organisationsbeslut

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen

Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen PM 2015:130 RV (Dnr 110-847/2015) Översyn av den kommunala energi- och klimatrådgivningen Remiss från Miljö- och energidepartementet Remisstid den 16 september 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Reglemente för miljö- och tillsynsnämnden

Reglemente för miljö- och tillsynsnämnden Reglemente för miljö- och tillsynsnämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för miljö- och tillsynsnämnden Reglemente 2014-11-17 182 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Reglemente för fastighets- och servicenämnden

Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente för fastighets- och servicenämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente 2014-11-17 181 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Oredlighet i vetenskaplig verksamhet

Oredlighet i vetenskaplig verksamhet ANVISNING Gäller från och med 2010-04-22 Oredlighet i vetenskaplig verksamhet Gäller fr o m 2010-04-22 Anvisningen grundar sig på: Rektorsbeslut UF-212, Dnr V-2010-0249, Doss 10 Intern föreskrift och handläggningsordning

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

Denna arbetsordning fastställs av styrelsen för ett år i sänder, första gången den 21 maj 2014, och ska revideras när det behövs.

Denna arbetsordning fastställs av styrelsen för ett år i sänder, första gången den 21 maj 2014, och ska revideras när det behövs. ARBETSORDNING FÖR STIFTELSEN RADIOHJÄLPENS STYRELSE Detta dokument innehåller styrelsens arbetsordning och instruktion för arbetsfördelning mellan styrelsen och generalsekreteraren. Denna arbetsordning

Läs mer

Riksföreningen för anestesi och intensivvård - intresseförening för sjuksköterskor inom anestesi och intensivvård sedan

Riksföreningen för anestesi och intensivvård - intresseförening för sjuksköterskor inom anestesi och intensivvård sedan STADGAR RIKSFÖRENINGEN FÖR ANESTESI OCH INTENSIVVÅRD 1 ÄNDAMÅL Mom. 1 Syfte Riksföreningen för anestesi och intensivvård är en professionell förening för legitimerade sjuksköterskor som är verksamma inom

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Riktlinjer angående bildande/förvaltning av stiftelser och mottagande/hantering av gåvor

Riktlinjer angående bildande/förvaltning av stiftelser och mottagande/hantering av gåvor PM Antagna av regionfullmäktige 2001-03-06, 55 Juridiska avdelningen Referens Datum Diarienummer Björn Ahlberg 2001-01-15 98-2001 Riktlinjer angående bildande/förvaltning av stiftelser och mottagande/hantering

Läs mer

Valberedningsmanual. Förslag till bolagsstämma

Valberedningsmanual. Förslag till bolagsstämma Valberedningsmanual Förslag till bolagsstämma 2016-04-21 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 2 2 Allmänt... 2 3 Process... 2 4 Valberedningens uppdrag och ansvar... 2 4.1 Förslag på styrelseledamöter...

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Nämnden för utbildningsvetenskap

Nämnden för utbildningsvetenskap Protokoll Sammanträdesdatum 2010-01-20 2010-01-21 Nämnden för utbildningsvetenskap Närvarande Ledamöter: Per Gerrevall, ordförande Inger Edfors, vice ordförande Brita Johansson-Cederblad, ledamot Maria

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)

Läs mer

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001

1. Sammanfattning. Stockholm den 13 mars 2008 R-2008/0031. Till Finansdepartementet. Fi2007/9001 R-2008/0031 Stockholm den 13 mars 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9001 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Finansinspektionens rapport

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva februari :4

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva februari :4 SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2017 3:4 REGLEMENTE FÖR MILJÖNÄMNDEN I anslutning till kommunallagens bestämmelser om nämnder skall följande gälla. Verksamhetsområde 1 Miljönämnden

Läs mer

Direktiv för utvärdering av program inom SLU:s fortlöpande miljöanalys

Direktiv för utvärdering av program inom SLU:s fortlöpande miljöanalys 1(7) Dnr SLU ua 2014.5.1-317 Planeringsavdelningen Skapad av Status Fastställt/ Tidpunkt Dnr reviderat av Fomakansliet Fastställt Fomar 2014-02-06 SLU ua 2014.5.1-317 Direktiv för utvärdering av program

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14)

Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU 2015:14) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-03-13 S2015/1547/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sedd, hörd och respekterad ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården (SOU

Läs mer

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY

RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY 1 (7) RIKTLINJER VID TILLÄMPNING AV PROJEKTPOLICY Inledning Syftet med denna projektpolicy är att skapa en tydlig och enhetlig styrning och struktur för projektarbete i kommunen. Målet med projekt i Strömsunds

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

1(8) Arbetsordning. Styrdokument

1(8) Arbetsordning. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av 2010-03-12, 23 Dokumentansvarig VD Reviderad av 3(8) Innehållsförteckning 1 Styrelsens uppgifter enligt aktiebolagslagen...4 2 Styrelseledamots

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

STADGAR för EFS Västerbotten

STADGAR för EFS Västerbotten STADGAR för EFS Västerbotten antagna 1908 med ändring 1924, 1964, 1969, 1976, 1985, 1988, 1989, 2010 och 2015 1 Grundval och uppgift 1.1 EFS Västerbotten har till mål att på Guds ords och den evangelisk-lutherska

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

arbetsmarknadsnämnden

arbetsmarknadsnämnden Reglemente för arbetsmarknadsnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2014-12-11 238 Ansvar för revidering: kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Arbetsmarknadsnämndens

Läs mer

STADGAR för EFS Västerbotten

STADGAR för EFS Västerbotten STADGAR för EFS Västerbotten Stadgarna är antagna 1908 med ändring 1924, 1964, 1969, 1976, 1985, 1988, 1989 och 2010. 1 Grundval och uppgift 1.1 EFS Västerbotten har till mål att på Guds ords och den evangelisk-lutherska

Läs mer

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH)

Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) Umeå universitet Dokumenttyp: BESLUT Datum:2015-11-03 Dnr: FS 2015/1119 Sid 1 (2) Remiss av betänkandet SOU 2015:70 Högre utbildning under tjugo år (U2105/03787/UH) 1. Bakgrund Umeå universitet har erbjudits

Läs mer

Jämställdhetsstrategi

Jämställdhetsstrategi FAS styrelse Beslutad 2012-11-21 Diarienummer 2012-3115 Handläggare Inger Jonsson Jämställdhetsstrategi 2013-2016 Mål för FAS jämställdhetsarbete FAS ska enligt instruktionen främja jämställdhet mellan

Läs mer

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är:

Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. 1. Ändamål. 2. Uppgifter Riksorganisationens uppgifter är: Lokalföreningens uppgifter är: Stadgar för Alzheimer Sverige och för lokala föreningar. Stadgar antagna vid årsmöte den 28 februari 1988 Ändringar av stadgarna antagna vid årsmöte 15 maj 2004 Ändringar av stadgar antagna vi årsmöte

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Reglemente för bygg- och trafiknämnden

Reglemente för bygg- och trafiknämnden Reglemente för bygg- och trafiknämnden Fastställt av kommunfullmäktige 18 maj 1995, 78 Reviderat av kommunfullmäktige 29 mars 2007, 54 3 september 2009, 134 23 februari 2012, 38 1(6) Reglemente för bygg-

Läs mer

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten

Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Godkänd vid fakultetsrådets möte 21.5.2013 Punkt 5 Bilaga A Helsingfors universitet Juridiska fakulteten Anvisning om grunder för bedömningen av behörighetsvillkoren för anställning som professor vid Juridiska

Läs mer

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen

Reglemente. socialnämnden. för. Fastställt: Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Reglemente för socialnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2015-12-10 237 Ansvar för revidering: Kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Socialnämndens verksamhet Verksamhetsområde

Läs mer

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland

Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (5) Stadgar för Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland Antagen av kommunfullmäktige 1994-05-09. 1 Stiftelsen Länsmuseet Västernorrland. 2 Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Härnösand.

Läs mer

Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM

Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM Sametinget UNGDOMSPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM BAKGRUND Vid Sametingets plenum i Funäsdalen den 15-18 maj 2006 utsågs en tillfällig ungdomspolitisk kommitté. Den dåvarande politiska majoriteten i Sametinget

Läs mer

STADGAR FÖR NORDISK VELFAERDSCENTER DANMARK (NVC DANMARK)

STADGAR FÖR NORDISK VELFAERDSCENTER DANMARK (NVC DANMARK) 1 STADGAR FÖR NORDISK VELFAERDSCENTER DANMARK (NVC DANMARK) Fastställda av Nordiska ministerrådet (MR-SAM på förslag från MR-S) den 10.desember 2008 och gällande från den 1 januari 2009. Samtidigt upphör

Läs mer

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30)

Forskningsfinansiering kvalitet och relevans (SOU 2008:30) Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Maria Lönn 08-563 085 61 maria.lonn@hsv.se YTTRANDE

Läs mer

gb,aof9-0y 4 / 7e)./ 3

gb,aof9-0y 4 / 7e)./ 3 gb,aof9-0y 4 / 7e)./ 3 e e LINKOPINGS UNIVERSITET 2017-02-13 DNR LIU-2017-00684 BESLUT 1(2) Beslut om inrättande av och instruktion för avtalscentrumet C-research Linköpings universitet har under en följd

Läs mer

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11

Kommittédirektiv. Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd. Dir. 2013:11 Kommittédirektiv Expertgrupp för utvärdering och analys av Sveriges internationella bistånd Dir. 2013:11 Beslut vid regeringssammanträde den 31 januari 2013 Sammanfattning Regeringen inrättar en kommitté

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet

Stadgar för Svenska Fysikersamfundet Stadgar för Svenska Fysikersamfundet 1 Namn och ändamål 1.1 Svenska Fysikersamfundet 1 (härefter benämnt Samfundet) är en sammanslutning av den fysikaliska vetenskapens utövare, främjare och vänner. 1.2

Läs mer

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017

Kommittédirektiv. En tydligare budgetprocess. Dir. 2017:3. Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Kommittédirektiv En tydligare budgetprocess Dir. 2017:3 Beslut vid regeringssammanträde den 19 januari 2017 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges i uppdrag att göra en översyn av vissa

Läs mer

Instruktioner för Erikshjälpens valberedningar

Instruktioner för Erikshjälpens valberedningar 1(6) ESH-styrelsen 27 januari Erikshjälpens 1. INLEDNING Ett samordnat valberedningsarbete och ett strategiskt rekryteringsarbete till våra olika förtroendevalda poster är en av Erikshjälpens viktiga framtidsfrågor.

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Arbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet

Arbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet 2015-05-19 Arbetsordning för styrelsen i Prostatacancerförbundet 1. Inledning Styrelsen i Prostatacancerförbundet (PCF) har fastställt denna arbetsordning för sitt arbete. Arbetsordningen för styrelsen

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Valberedningens förslag till beslut och motivering av förslaget till styrelse inför årsstämman 2016

Valberedningens förslag till beslut och motivering av förslaget till styrelse inför årsstämman 2016 Valberedningens förslag till beslut och motivering av förslaget till styrelse inför årsstämman 2016 Årsstämman i Nordax Group AB (publ) ( bolaget ) har tidigare beslutat om principer för utseende av valberedningen.

Läs mer