Omställning Sverige en ny folkrörelse! Lerdalshöjden Rättvik 21 januari 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omställning Sverige en ny folkrörelse! Lerdalshöjden Rättvik 21 januari 2012"

Transkript

1 Omställning Sverige en ny folkrörelse! Lerdalshöjden Rättvik 21 januari 2012

2 Innehåll Hela Sverige ska leva Bakgrund Hållbara Bygder Transitionrörelsen Omställning Sverige 12 steg Omställningens principer Världens sju underverk

3 The Global Village

4 DEN SOM STÄLLER MÅNGA FRÅGOR ÖKAR MÅNGAS VISDOM Kongolesiskt ordspråk

5 HELA SVERIGE SKA LEVA!

6 Hela Sverige ska leva! Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer

7 Sprida erfarenheter Stimulera samverkan Bilda opinion Påverka politiken Tillhandahålla verktyg och metoder Internationell samverkan Jämställdhet Service Lokalt kapital Integration & Mångfald Hållbar utveckling Lokal planering Vindkraft Ingå i nätverk Inspirera genom goda exempel

8 Landsbygdsambassadör Heidi Andersson Armbryterskan från Ensamheten

9 Bakgrund

10 Världens energiförsörjning

11 Oljeproducenter (98) Producenter som nått oljetoppen (64)

12 Den obekväma sanningen om olja

13 Hur snabbt minskar befintlig 4,5 % CERA produktion, egentligen? 4-6 % Exxon Mobil 8 % Schlumberger 8 % T. Boone Pickens 5,5-6,7 % IEA (Internationell Energy Agency) 5,5-6,5 Höök & Hirsch Detta innebär att mellan 4-7miljoner fat olja per dag i ny produktionskapacitet måste tillföras per år för bara för att hålla produktionen konstant! Detta motsvarar ungefär ett nytt Nordsjön per år.

14 Peak Oil Peak oil redan 2015 enligt amerikansk militär Den amerikanska militären sällar sig till dem som varnar för att oljeproduktionen snart har nått sitt maximum, skriver The Guardian enligt Miljörapporten Direkt. I en rapport från US Joint Forces Command förutspås oljeproduktionen börja minska redan 2012 och 2015 kan oljebristen vara så stor som 10 miljoner fat per dag.

15 Dansk framtidsprognos

16 Danmark utan kol och olja Mot ett Danmark utan kol och olja 29 september 2010 Genom i huvudsak en mångdubbling av vindkraften ska Danmark bli helt fritt från fossila bränslen till Efter två års arbete lade regeringens klimatkommission fram sina långtgående förslag, som påstås bli förvånansvärt billiga, skriver Sveriges Television. Vindkraften som andel av energiproduktionen ska ökas från 20 procent till procent När det inte blåser ska energibehovet täckas av biobränsle och avfallsförbränning. Därutöver kan åtskilligt göras för att spara energi, enligt de tio forskarna i kommissionen. Omställningen blir inte heller så dyr: en halv procent av BNP år 2050, tror forskarna.

17 Koldioxidhalten i atmosfären Juli ,8 ppm Juli ,1 ppm Juli ,4 ppm Källa: National Oceanic and Atmospheric Administartion (NOAA)

18 Indien ökar sina utsläpp Indien tredubblar sina utsläpp på 20 år En ny rapport visar att Indiens utsläpp av växthusgaser kommer att mer än Tredubblas under de närmaste tvåårtiondena, rapporterar Sveriges Telvisions Rapport. Enligt rapporten kommer Indiens utsläpp av växthusgaser att stiga från ungefär 1,2 miljarder ton idag till mellan 4 och 7 miljarder ton år Men Indiens miljöminister Jairam Ramesh menar att vi inte behöver oroa oss för hotet som landets koldioxidutsläpp innebär, eftersom utsläppsnivån per person i Indien aldrig kommer att överskrida nivån i i-länderna.

19 Vattenfall investerar stort i "smutsig" energi. Uppdaterad :49 Vattenfall ökar sina investeringar i fossil energi med 72 procent. Samtidigt halverar bolaget investeringarna i vindkraft. Det framgår av den nya 5-årsplanen. Statliga kraftjätten Vattenfall har i skymundan utökat offensiven på fossil energi i form av kol- och gasverk samt brunkolsbrytning. Bolaget ska där pumpa in över 100 miljarder kronor de kommande fyra åren, skriver Dagens Industri. Det kommer att öka Sveriges utsläpp av koldioxid med nästan 30%.

20 /8 Overshoot day

21 Överutnyttjande av resurser

22 There is enough for everybodys need, but not enough for one mans greed Mahatma Gandhi

23 Det finns inte bara en nedre gräns för rättvis fördelning, utan även en övre. Massbilismen kan inte demokratiseras till att omfatta alla. Utmaningen är att identifiera nya former av välfärd, former som kan omfatta hela Jordens befolkning Wolfgang Sachs, tysk miljöforskare

24 De grundläggande behoven Enligt den chilenske ekonomen Manfred Max-Neef Fysiska behov (permanence/subsistence) Skydd/trygghet (protection) Tillgivenhet (affection) Förståelse (understanding) Delaktighet (participation) Ledighet/frihet (leisure) Skapande (creation) Identitet/meningsfullhet (identity/meaning) Frihet (freedom)

25 Vad gör oss lyckliga? Energiintensitet (J/h) Mycket låg (noll) Bruk av apparater: medelhög Pendling: mycket hög Aktivitet Upplevd lycka Sex 4,7 Umgås 4,0 Avkoppling 3,9 Bön/meditation 3,8 Äta 3,8 Motionera 3,8 Se på TV 3,6 Shoppa 3,2 Laga mat 3,2 Tala i telefon 3,1 Ta hand om sina barn 3,0 Dator/Internet/E-post 3,0 Hushållsarbete 3,0 Arbeta 2,7 Pendla 2,6

26 Livsmedel Utemåltider Alkohol & tobak Förbrukningsvaror Hushållstjänster, sjukvård Kläder & skor Bostad El & bränslen Möbler & inventarier Hushållsutrustning Inköp av fordon Drift av fordon Lokalresor, transporttjänster Fritidsbostad Tele, Radio, TV Resor, hotell Böcker, tidningar, TV-licens etc. Övrig fritid Skattepliktiga förmåner Medelkonsumtion Hushållens konsumtion kr per 1000 kr totala utgifter

27 Kostnader bil Volvo V70-01 Bilen har gått mil på 5,5 år (aug -04 mars -10) Bensin, 9000 liter x 12:- = Värdeminskning = Service = Reparationer = Skatt = Försäkring = Däck = Summa =

28 Yttre materiell konsumtion gör oss inte lyckligare Årsinkomst efter skatt ($) % som beskriver sig själv som väldigt lyckliga Omritad från diagram i: DuNann Winter, 1996

29 utan kanske olyckligare Ohälsotalen ökar Flickor och unga kvinnor mår särskilt dåligt En ökad tidspress, speciellt hos föräldrar och tidspressen ökar med högre konsumtionsnivå Stressen över att känna sig otillräcklig Mindre tid till umgänge

30 Spara eller slösa?

31 Dagens Ekonomiska tillväxtmodell, hot eller möjlighet? Kräver en konstant ökning av vår konsumtion Mår bra av mycket transporter Mår bra av miljökatastrofer Skapar storskalighet och centralisering Ger ett ökat materiellt välstånd Ökar klyftorna i samhället Är idag beroende av billig fossil energi Kan dagens tillväxtmodell skapa en hållbar framtid och en levande landsbygd? Kan alla bygder, kommuner, regioner, länder och världsregioner öka sin befolkning samtidigt, och är det bara av godo?

32 Vi övertalas att spendera pengar som vi inte har, på saker vi inte behöver, för att skapa intryck som inte varar, på personer vi inte bryr oss om. Tim Jackson

33 Om du vill ha med dig en trevlig men tveksam person på semestern är det klokt att ge en positiv bild av resan och semesterorten. Miljörörelsen lägger ofta tonvikten på alla hot Rob Hopkins

34 HÅLLBARA BYGDER

35 Hållbara bygder sedan 2003 Ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ett anpassat ekonomisystem Landsbygden är en viktig resurs i omställningen till ett hållbart samhället En stark demokratisk förankring som grund för uthållighetsarbetet genom lokala utvecklingsplaner Varje bygd driver sitt eget lokala projekt byggt på lokala förutsättningar Vi ska inspirera andra genom att skapa goda exempel Hela Sverige ska leva är sammanhållande i det nationella projektet Samarbete med SLU, SNF, CBM, LRF

36

37 TRANSITIONRÖRELSEN RELSEN

38 Transitionrörelsen Oljekulmen - Peak Oil Koldioxidhalten och temperaturen ökar Världsekonomin är i turbulens

39 Så startade Transitionrörelsen Rob Hopkins är grundare Kinsale, Irland, omställningsplan, 2021 Viktiga erfarenheter för Transitionarbetet Vikten av lokal förankring Eleverna kom från andra orter Rob flyttade till Totnes med 8500 invånare Totnes utropade sig till den första Transition Towns i september 2006 Ett år av mobilisering med filmvisningar, nätverksbyggande och föreläsningar Lanseringen samlade 350 personer och öppnades av borgmästaren Undvikit vi och dom

40 Vi sitter alla i samma båt och ingen av oss har svaren Rob Hopkins

41 THE TRANSITION HANDBOOK From oil dependency to local resilience

42 Totnespund Ett av de mest uppmärksammade projekten är den lokala valutan, Totnespundet Valutan lanserades i mars 2007 Stärker samarbetet mellan lokala entreprenörer och minska sårbarheten som beroendet av internationella storföretag kan innebära Bidra till att människor handlar mer närproducerade varor och behålla pengarna i bygden Vid lansering 18 affärer, idag ett 70-tal Konkret handling och inte bara prat

43 Ett partnerskap mellan bönder och konsumenter där ansvaret för och belöningen från jordbruket delas. Del i skörden Engagerade konsumenter Stödgrupp till jordbruket Deltar själv i arbetet Öppet för alla Gemensamhetsägt företag Stödja ekologisk odling Skapa en ny ekonomisk modell byggd på ömsesidiga förmåner, delad risk och en garanti till att bonden har en anständig lön. Stödja praktisk medverkan på alla nivåer Transparant affärsverksamhet Beslut i consensus Erbjuda lärande om livet på Jorden

44 OMSTÄLLNING SVERIGE

45 Omställning Sverige Att inspirera Att nätverka Att stödja Att träna och utbilda Att hjälpa till med projektansökningar Översättning av material

46 Omställning Sverige/ Transition Sweden Hela Sverige ska leva stödjer arbetet Nätverk av bygder, byar och städer (HB) personer på hemsidan (99) 141 omställningsgrupper 48 seminarier under 2010 och 2011 Informationsmöten Ställ om Sverige en inspirationsskrift Samverka med några Leaderområden

47 Vår plattform Vi måste ställa om för att hantera konsekvenserna av oljetoppen, den globala uppvärmningen, ekosystemerosionen, de sociala orättvisorna samt bristerna i det ekonomiska systemet

48 Vår plattform Det räcker inte med att byta till förnyelsebara energikällor. Vi behöver samtidigt minska vår energiförbrukning. Det är bättre att planera för en förändring än att överraskas av den En obegränsad tillväxt i ett slutet system (såsom jorden) fungerar inte. En ekonomisk och ekologisk kris som beror på sinande naturresurser går det inte att konsumera sig ur Vi behöver skapa ett utrymme för rättvis omfördelning av den globala resursanvändningen Vi behöver bevara och återskapa de ekosystemtjänster som idag är hotade och som vi är beroende av för vår överlevnad

49 Vår plattform Vi behöver bygga social, ekologisk och teknologisk resiliens samt justera det ekonomiska systemet så det stödjer omställningen Vi har mycket att vinna på att fokusera på hälsa, livskvalitet och livsinnehåll framför ökad materiell konsumtion Det lokala samhället har förmåga att lösa de flesta av innevånarnas grundläggande behov Vår kreativa förmåga att hitta lösningar och vår lust att dela kunskaper och erfarenheter är positiva krafter i omställningsarbetet

50 Ställ om Sverige!

51 Det finns de som får saker att hända. Det finns de som ser saker hända. Det finns de som undrar vad som hände Philip Kotler

52 12 stegen

53 Ni tillhör dem som har förstått att det är hög tid att påbörja omställningen av samhället. Ni inser att det inte går att vänta längre. För att komma igång behöver ni söka upp några andra i ert lokalsamhälle som är beredda att starta arbetet tillsammans med er. 1 Sätt igång Vilket är förta steget?

54 Lokalsamhälle Ordet lokalsamhälle används ofta när vi pratar om lokal utveckling och omställning. Lokalsamhället är ett begränsat geografiskt område som kan variera i storlek och antal invånare. Det är ni som bor i området som bestämmer vilken avgränsning som gäller. Det kan handla om naturliga geografiska avgränsningar eller historiska avgränsningar byggda på traditionellt samarbete. Det kan till exempel vara en by, fler byar tillsammans, en socken, en kommundel, en dalgång, en förort, en bygd, en församling eller en stadsdel. Hur ser ert lokalsamhälle ut?

55 2 Skapa goda relationer Vilka är våra samarbetspartners? Omställningen av samhället är inget man gör bäst ensam. Nej, här handlar det om att arbeta tillsammans med både andra personer och andra organisationer.

56 3 Öka medvetenheten Hur skapar ni engagemang för omställning? Att verkligen ta in den nya omvärldsanalysen kan liknas vid att ta påsig ett par nya glasögon. Plötsligt ser vi strömmar av billig energi från fossila lager eldas upp till växthusgaser i atmosfären.

57 Att leda möten handlar inte bara om olika mötestekniker utan också om förhållningssätt. Som mötesledare skapar du en atmosfär. Denna ska helst vara trygg och tillåtande samtidigt som det behöver finnas en spänning i luften över det som komma skall när 4 Skapa delaktighet Vilka mötesmetoder ger bra möten? deltagarna kommer loss.

58 5 Fira att omställningen kan börja Hur gör ni den stora lanseringen? Det tar oftast mellan sex till tolv månader att nåden punkten. Det som gör en lansering lyckad är när lust, glädje, helhetssyn och möjligheter presenteras som ett svar påett behov. En motkraft som känns som en frisk fläkt mitt i problemen och eländet.

59

60 6 Bjud in till visionsarbete Vilken framtid längtar ni efter? Det är lättare att fåmänniskor med sig påen resa om de har en positiv inre bild av platsen som ni ska resa till. Eftersom ingen vet riktigt hur det efterfossila samhället kommer att se ut kan ni naturligtvis inte utfärda några löften. Vad ni kan göra är att bjuda in människor att formulera sina egna visioner.

61 7 Starta arbetsgrupper Kan alla arbeta med sin hjärtefråga? Under arbetets gång, från det allra första mötet som hålls, kommer idéer att finnas kring konkreta förslag till förändring inom olika områden. Det är viktigt att uppmuntra det här engagemanget som är början till att arbetsgrupper kan växa fram kring olika teman. Alla kan ju inte arbeta med allt och resultatet blir bäst om var och en får fokusera pådet som den brinner för.

62 Teman i Ställ om Sverige Lokal ekonomi Förnyelsebar energi Hållbara transporter Lokal service Vattenförsörjning Avlopp och avfall Traditionell kunskap Permakultur Mångfald Livsmedel Lokal planering Kris och säkerhet

63 8 Visa vad som händer Hur gör ni omställningen synlig? Omställningen handlar mycket om att såin ett nytt sätt att tänka. När människor börjar tänka påett nytt sätt börjar det ocksåhända nya saker. Men omställningen i tanken tar tid och det är viktigt att undvika känslan av att ni bara är en diskussionsklubb. Därför behöver ni från ett tidigt stadium fåkonkreta händelser att synas i lokalsamhället.

64 9 Lär av fram- och motgångar Vad var mest överraskande? Det är lika bra att säga det påen gång. Ni kommer inte att lyckas med allt ni företar er. Men om ni går in i arbetet med inställningen att i allt ni gör finns det möjligheter till lärande såblir arbetet garanterat meningsfullt. Och spännande!

65 10 Återta förlorad kunskap Vilket hantverk vill du lära dig? Om visionen är att skapa ett starkare lokalsamhälle som genom minskad energianvändning och ökad självhushållning blir mindre sårbart för höga energi-och livsmedelspriser behöver man inte uppfinna hjulet igen. Det kan vi lära mer om genom att studera hur man levde före 1950, då oljeboomen tog fart.

66 11 Bygg på människors lust Är du beredd att släppa taget? I omställningsarbetet finns det så många meningsfulla uppgifter att göra. Låt människor själva välja vilka frågor de vill engagera sig i. Vi brinner alla extra för vissa saker. Om var och en får jobba med sitt favoritämne blir resultaten bättre. Passion är som bekant en stark drivkraft och om vi bygger omställningen påmänniskors lust istället för tvång såblir resan både roligare och bättre.

67 12 Gör en lokal omställningsplan Hur sammanställer ni vad ni vill uppnå? Det finns många anledningar till att göra en lokal omställningsplan. Planen blir ett dokument som samlar de visioner, idéer och ställningstaganden som de olika arbetsgrupperna har kommit fram till.

68 Omställningsprocess Lokal, kommunal, regional och nationell Utgår från den lokala nivån Omställningscoach/samordnare Vi ska inte backa, vi ska byta spår Gemensam framtidsbild, passion & handling SoS ett inspirations- och handledningsmaterial Sammanställa en omställningsplan Finansiering från Landsbygdsprogram, Leader...

69 Hur som helst tror jag att det är lättast att ställa om genom att skapa något nytt, roligt, spännande projekt. Utmana sig själv och lära sig mer Johan Liljendahl

70 OMSTÄLLNINGENS PRINCIPER

71 Synliggör en positiv framtid Om vi inte kan föreställa oss den framtid vi vill ha kan vi heller inte skapa den. Saker och ting kommer att förändras. Vi kan välja mellan en framtid som vi själva är med och skapar eller en framtid som bara drabbar oss.

72 Verka för ökad medvetenhet Vi förstår att informationen i media är motsägelsefull. Vi strävar efter att berätta sanningen och har tillit till att människor hittar egna svar. Vi gör inga prioriteringar för andra, utan låter dem göra det själv.

73 Poängtera att alla behövs Vi värderar alla kunskaper. Vi välkomnar alla färdigheter. Det kan vara goda lyssnare, trädgårdsmästare, människor som tycker om att göra och laga saker, trevliga fester, dialoger, energiingenjörer, inspirerande konst och musik, byggare, planerare, projektledare och många fler. Vi använder vår passion som insats. Om det inte finns någon arbetsgrupp som jobbar med det du är passionerad av, starta en.

74 Gör det enkelt och kraftfullt Vi försöker skapa praktiska sätt att jobba på som är enkla att kopiera. De 12 stegen för omställning är enkel och ändå kraftfull och provas nu i praktiken på många håll. Här finns idéer om hur vi kan dela resurser och information från första början.

75 Bygg resiliens Vi strävar efter att stärka lokalsamhället. Resiliens är förmågan hos ett system att fungera trots att det utsätts för förändring. I de flesta samhällen för en eller två generationer sedan behövdes en baskunskap för att klara livet som att odla och konservera mat, göra kläder, bygga med lokala material. Vi brukade baka kakan lokalt och importera glasyren. Nu importerar vi kakan och producerar glasyren lokalt. Det gör oss sårbara.

76 Sök lokala lösningar Vi söker lösningar på lokal nivå. Vi behöver inte vänta på andra för att agera. Problemet är början till lösningen och förändringarna står i proportion till problemen. Många filmer och böcker antyder att byte av glödlampor, återvinning och byte till bränslesnålare bilar är tillräckligt. Detta orsakar ett tillstånd som kallas Kognitiv Dissonans - en situation där du fått ett svar, men vet att det inte kommer att lösa problemet. Åtgärderna är inte tillräckliga.

77 Stimulera in- och utvändig omställning Vi för en dialog om våra värderingar och hur vi uppfattar världen. De förändringar som vi ser är inte bara orsakade av tekniska och ekonomiska krafter utan ett direkt resultat av vår verklighetsuppfattning, världsbild och våra värderingar. Informationen om vår planets tillstånd kan framkalla rädsla och sorg något som kan ligga bakom det förnekelsetillstånd som många människor befinner sig i. Här kan psykologiska modeller hjälpa oss förstå.

78 Om vi ska komma vidare de närmaste fem tio åren måste vi få igång längtan och lust till en annan framtid Rob Hopkins

79 VÄRLDENS SJU UNDERVERK

80 1. Att kunna se

81 2. Att kunna höra

82 3. Att kunna beröra

83 4. Att kunna lukta

84 5. Att kunna känna

85 6. Att kunna skratta

86 7..och att älska.

87 Framtiden i en värld utan olja kan bli bättre än världen idag om vi använder vår fantasi och tänker kreativt Rob Hopkins

88 Vår okunnighet är inte så stor som vårt misslyckande med att använda vad vi vet M King Hubbert

89 Om du tror du är för liten att påverka har du aldrig sovit med en mygga i sovrummet NannyMaja Anderback

90 Det är mycket lättare att bli förlåten än att få tillstånd Vi måste våga bryta strukturer och använda sunt förnuft

91 Vår generation kan göra något åt situationen om vi vill. Utnyttjar vi inte den möjligheten kommer våra barn att tillhöra den generationen som vill göra något men inte kan.

92 Vad gör livet värt att leva, egentligen?

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse Landsbygdskonferensen Emmaboda Omställning Sverige -en ny folkrörelse Transitionrörelsen Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens Låt oss göra någonting

Läs mer

Hållbara Järle 16 apr 2013

Hållbara Järle 16 apr 2013 Hållbara Järle 16 apr 2013 VÄLKOMNA!!! 18.00 Inledning med presentation varför mötet hålls, innehåll och mål. Järle byalags kom. presenterar sig, sitt syfte och verksamhet kort. 18.10 Info om omställningsrörelsen

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori 500 450 400 350 300 250 200 150

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

~ Omställning Tranås ~

~ Omställning Tranås ~ ~ Omställning Tranås ~ Arbete med hållbar utveckling i Tranås och Sommenbygd Förstudie hösten 2011 Hypotes Vi tror att det finns många som arbetar med omställningsarbete men inte ser det i ett större sammanhang

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Hur handlar vi hållbart?

Hur handlar vi hållbart? SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07 Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 2014 06 07 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning September 2008 Klimatcirkel Resor Konsumtion Boende Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 98 kansliet@fa21.se Förord Klimatcirkel Växthuseffekten

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings

Möten för miljarder! Micke Darmell, Gr8Meetings Möten för miljarder! Onsdagen den 26 november klockan sju minuter över sju samlades ett hundratal Malmöföretagare på Slagthuset för att diskutera nyttan med just möten. Vad ska det här frukostmötet leda

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan

Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Handledning för inspirationsmaterial om hållbar utveckling i gymnasieskolan Innehåll Inledning...2 Sajten we-change-larare.se...3 Hur vill du att din värld ska se ut?...4 Utmaningarna i tävlingen...6 Magasinet

Läs mer

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Torbjörn Lahti. EMEa. Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA Torbjörn Lahti Grundare, delägare, styrelseledamot Esam AB EMEa Institute for Eco-Municipality Education & Assistance, IEMEA

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

OMSTÄLLNING SVERIGE. Seminarium Kronoberg 2 oktober 2010, Berg

OMSTÄLLNING SVERIGE. Seminarium Kronoberg 2 oktober 2010, Berg OMSTÄLLNING SVERIGE Seminarium Kronoberg 2 oktober 2010, Berg Program 10.00 Presentationer, Bakgrund Varför behöver vi ställa om? 11.00 Hur ställer vi om? Transitionrörelsen 12.00 Lunch 13.00 Verkstad

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

John Holmberg. Hållbar utveckling. Välbefinnande i framtiden. Välbefinnande idag. Ekonomisk. Ekogisk. Social

John Holmberg. Hållbar utveckling. Välbefinnande i framtiden. Välbefinnande idag. Ekonomisk. Ekogisk. Social NAS John Holmberg Klimatomställningen och det goda livet Konferensen: Arena hållbar stad, Göteborg, 6 nov John Holmberg Professor i fysisk resursteori och vicerektor vid Chalmers Ekogisk Social Ekonomisk

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se

Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se Foto Ingela Nyman Verksamhetsplan 2015 www.helasverige.se Allt vårt arbete har sin utgångspunkt i lokal utveckling för hållbara bygder i ett hållbart samhälle. Med bygdens intressen i fokus är vi nyfikna,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation

Volontärutbildning. Modul 1: Introduktion / Motivation Volontärutbildning Modul 1: Introduktion / Motivation Välkommen och program för dagen MODUL 1: Introduktion / Motivation Mål med utbildningen Introduktion Energi och klimatförändringar Klimatförändringar

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013 2012-11-28. www.helasverige.se

VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013 2012-11-28. www.helasverige.se VERKSAMHETSPLAN FÖR 2013 2012-11-28 www.helasverige.se Förord I verksamhetsplanen för 2013 redovisar vi vår vision, vår värdegrund, våra övergripande mål och vår verksamhetsidé. Vi preciserar verksamheten

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. På senare år har dock flaskvatten

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Korta fakta om vatten på flaska och miljön

Korta fakta om vatten på flaska och miljön Korta fakta om vatten på flaska och miljön Vatten på flaska är en utmärkt dryck, som passar i de flesta situationer. Det är gott, det är naturligt och det är hälsosamt. Du är ingen miljöbov för att du

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer