Omställning Sverige en ny folkrörelse! Lerdalshöjden Rättvik 21 januari 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omställning Sverige en ny folkrörelse! Lerdalshöjden Rättvik 21 januari 2012"

Transkript

1 Omställning Sverige en ny folkrörelse! Lerdalshöjden Rättvik 21 januari 2012

2 Innehåll Hela Sverige ska leva Bakgrund Hållbara Bygder Transitionrörelsen Omställning Sverige 12 steg Omställningens principer Världens sju underverk

3 The Global Village

4 DEN SOM STÄLLER MÅNGA FRÅGOR ÖKAR MÅNGAS VISDOM Kongolesiskt ordspråk

5 HELA SVERIGE SKA LEVA!

6 Hela Sverige ska leva! Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer

7 Sprida erfarenheter Stimulera samverkan Bilda opinion Påverka politiken Tillhandahålla verktyg och metoder Internationell samverkan Jämställdhet Service Lokalt kapital Integration & Mångfald Hållbar utveckling Lokal planering Vindkraft Ingå i nätverk Inspirera genom goda exempel

8 Landsbygdsambassadör Heidi Andersson Armbryterskan från Ensamheten

9 Bakgrund

10 Världens energiförsörjning

11 Oljeproducenter (98) Producenter som nått oljetoppen (64)

12 Den obekväma sanningen om olja

13 Hur snabbt minskar befintlig 4,5 % CERA produktion, egentligen? 4-6 % Exxon Mobil 8 % Schlumberger 8 % T. Boone Pickens 5,5-6,7 % IEA (Internationell Energy Agency) 5,5-6,5 Höök & Hirsch Detta innebär att mellan 4-7miljoner fat olja per dag i ny produktionskapacitet måste tillföras per år för bara för att hålla produktionen konstant! Detta motsvarar ungefär ett nytt Nordsjön per år.

14 Peak Oil Peak oil redan 2015 enligt amerikansk militär Den amerikanska militären sällar sig till dem som varnar för att oljeproduktionen snart har nått sitt maximum, skriver The Guardian enligt Miljörapporten Direkt. I en rapport från US Joint Forces Command förutspås oljeproduktionen börja minska redan 2012 och 2015 kan oljebristen vara så stor som 10 miljoner fat per dag.

15 Dansk framtidsprognos

16 Danmark utan kol och olja Mot ett Danmark utan kol och olja 29 september 2010 Genom i huvudsak en mångdubbling av vindkraften ska Danmark bli helt fritt från fossila bränslen till Efter två års arbete lade regeringens klimatkommission fram sina långtgående förslag, som påstås bli förvånansvärt billiga, skriver Sveriges Television. Vindkraften som andel av energiproduktionen ska ökas från 20 procent till procent När det inte blåser ska energibehovet täckas av biobränsle och avfallsförbränning. Därutöver kan åtskilligt göras för att spara energi, enligt de tio forskarna i kommissionen. Omställningen blir inte heller så dyr: en halv procent av BNP år 2050, tror forskarna.

17 Koldioxidhalten i atmosfären Juli ,8 ppm Juli ,1 ppm Juli ,4 ppm Källa: National Oceanic and Atmospheric Administartion (NOAA)

18 Indien ökar sina utsläpp Indien tredubblar sina utsläpp på 20 år En ny rapport visar att Indiens utsläpp av växthusgaser kommer att mer än Tredubblas under de närmaste tvåårtiondena, rapporterar Sveriges Telvisions Rapport. Enligt rapporten kommer Indiens utsläpp av växthusgaser att stiga från ungefär 1,2 miljarder ton idag till mellan 4 och 7 miljarder ton år Men Indiens miljöminister Jairam Ramesh menar att vi inte behöver oroa oss för hotet som landets koldioxidutsläpp innebär, eftersom utsläppsnivån per person i Indien aldrig kommer att överskrida nivån i i-länderna.

19 Vattenfall investerar stort i "smutsig" energi. Uppdaterad :49 Vattenfall ökar sina investeringar i fossil energi med 72 procent. Samtidigt halverar bolaget investeringarna i vindkraft. Det framgår av den nya 5-årsplanen. Statliga kraftjätten Vattenfall har i skymundan utökat offensiven på fossil energi i form av kol- och gasverk samt brunkolsbrytning. Bolaget ska där pumpa in över 100 miljarder kronor de kommande fyra åren, skriver Dagens Industri. Det kommer att öka Sveriges utsläpp av koldioxid med nästan 30%.

20 /8 Overshoot day

21 Överutnyttjande av resurser

22 There is enough for everybodys need, but not enough for one mans greed Mahatma Gandhi

23 Det finns inte bara en nedre gräns för rättvis fördelning, utan även en övre. Massbilismen kan inte demokratiseras till att omfatta alla. Utmaningen är att identifiera nya former av välfärd, former som kan omfatta hela Jordens befolkning Wolfgang Sachs, tysk miljöforskare

24 De grundläggande behoven Enligt den chilenske ekonomen Manfred Max-Neef Fysiska behov (permanence/subsistence) Skydd/trygghet (protection) Tillgivenhet (affection) Förståelse (understanding) Delaktighet (participation) Ledighet/frihet (leisure) Skapande (creation) Identitet/meningsfullhet (identity/meaning) Frihet (freedom)

25 Vad gör oss lyckliga? Energiintensitet (J/h) Mycket låg (noll) Bruk av apparater: medelhög Pendling: mycket hög Aktivitet Upplevd lycka Sex 4,7 Umgås 4,0 Avkoppling 3,9 Bön/meditation 3,8 Äta 3,8 Motionera 3,8 Se på TV 3,6 Shoppa 3,2 Laga mat 3,2 Tala i telefon 3,1 Ta hand om sina barn 3,0 Dator/Internet/E-post 3,0 Hushållsarbete 3,0 Arbeta 2,7 Pendla 2,6

26 Livsmedel Utemåltider Alkohol & tobak Förbrukningsvaror Hushållstjänster, sjukvård Kläder & skor Bostad El & bränslen Möbler & inventarier Hushållsutrustning Inköp av fordon Drift av fordon Lokalresor, transporttjänster Fritidsbostad Tele, Radio, TV Resor, hotell Böcker, tidningar, TV-licens etc. Övrig fritid Skattepliktiga förmåner Medelkonsumtion Hushållens konsumtion kr per 1000 kr totala utgifter

27 Kostnader bil Volvo V70-01 Bilen har gått mil på 5,5 år (aug -04 mars -10) Bensin, 9000 liter x 12:- = Värdeminskning = Service = Reparationer = Skatt = Försäkring = Däck = Summa =

28 Yttre materiell konsumtion gör oss inte lyckligare Årsinkomst efter skatt ($) % som beskriver sig själv som väldigt lyckliga Omritad från diagram i: DuNann Winter, 1996

29 utan kanske olyckligare Ohälsotalen ökar Flickor och unga kvinnor mår särskilt dåligt En ökad tidspress, speciellt hos föräldrar och tidspressen ökar med högre konsumtionsnivå Stressen över att känna sig otillräcklig Mindre tid till umgänge

30 Spara eller slösa?

31 Dagens Ekonomiska tillväxtmodell, hot eller möjlighet? Kräver en konstant ökning av vår konsumtion Mår bra av mycket transporter Mår bra av miljökatastrofer Skapar storskalighet och centralisering Ger ett ökat materiellt välstånd Ökar klyftorna i samhället Är idag beroende av billig fossil energi Kan dagens tillväxtmodell skapa en hållbar framtid och en levande landsbygd? Kan alla bygder, kommuner, regioner, länder och världsregioner öka sin befolkning samtidigt, och är det bara av godo?

32 Vi övertalas att spendera pengar som vi inte har, på saker vi inte behöver, för att skapa intryck som inte varar, på personer vi inte bryr oss om. Tim Jackson

33 Om du vill ha med dig en trevlig men tveksam person på semestern är det klokt att ge en positiv bild av resan och semesterorten. Miljörörelsen lägger ofta tonvikten på alla hot Rob Hopkins

34 HÅLLBARA BYGDER

35 Hållbara bygder sedan 2003 Ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ett anpassat ekonomisystem Landsbygden är en viktig resurs i omställningen till ett hållbart samhället En stark demokratisk förankring som grund för uthållighetsarbetet genom lokala utvecklingsplaner Varje bygd driver sitt eget lokala projekt byggt på lokala förutsättningar Vi ska inspirera andra genom att skapa goda exempel Hela Sverige ska leva är sammanhållande i det nationella projektet Samarbete med SLU, SNF, CBM, LRF

36

37 TRANSITIONRÖRELSEN RELSEN

38 Transitionrörelsen Oljekulmen - Peak Oil Koldioxidhalten och temperaturen ökar Världsekonomin är i turbulens

39 Så startade Transitionrörelsen Rob Hopkins är grundare Kinsale, Irland, omställningsplan, 2021 Viktiga erfarenheter för Transitionarbetet Vikten av lokal förankring Eleverna kom från andra orter Rob flyttade till Totnes med 8500 invånare Totnes utropade sig till den första Transition Towns i september 2006 Ett år av mobilisering med filmvisningar, nätverksbyggande och föreläsningar Lanseringen samlade 350 personer och öppnades av borgmästaren Undvikit vi och dom

40 Vi sitter alla i samma båt och ingen av oss har svaren Rob Hopkins

41 THE TRANSITION HANDBOOK From oil dependency to local resilience

42 Totnespund Ett av de mest uppmärksammade projekten är den lokala valutan, Totnespundet Valutan lanserades i mars 2007 Stärker samarbetet mellan lokala entreprenörer och minska sårbarheten som beroendet av internationella storföretag kan innebära Bidra till att människor handlar mer närproducerade varor och behålla pengarna i bygden Vid lansering 18 affärer, idag ett 70-tal Konkret handling och inte bara prat

43 Ett partnerskap mellan bönder och konsumenter där ansvaret för och belöningen från jordbruket delas. Del i skörden Engagerade konsumenter Stödgrupp till jordbruket Deltar själv i arbetet Öppet för alla Gemensamhetsägt företag Stödja ekologisk odling Skapa en ny ekonomisk modell byggd på ömsesidiga förmåner, delad risk och en garanti till att bonden har en anständig lön. Stödja praktisk medverkan på alla nivåer Transparant affärsverksamhet Beslut i consensus Erbjuda lärande om livet på Jorden

44 OMSTÄLLNING SVERIGE

45 Omställning Sverige Att inspirera Att nätverka Att stödja Att träna och utbilda Att hjälpa till med projektansökningar Översättning av material

46 Omställning Sverige/ Transition Sweden Hela Sverige ska leva stödjer arbetet Nätverk av bygder, byar och städer (HB) personer på hemsidan (99) 141 omställningsgrupper 48 seminarier under 2010 och 2011 Informationsmöten Ställ om Sverige en inspirationsskrift Samverka med några Leaderområden

47 Vår plattform Vi måste ställa om för att hantera konsekvenserna av oljetoppen, den globala uppvärmningen, ekosystemerosionen, de sociala orättvisorna samt bristerna i det ekonomiska systemet

48 Vår plattform Det räcker inte med att byta till förnyelsebara energikällor. Vi behöver samtidigt minska vår energiförbrukning. Det är bättre att planera för en förändring än att överraskas av den En obegränsad tillväxt i ett slutet system (såsom jorden) fungerar inte. En ekonomisk och ekologisk kris som beror på sinande naturresurser går det inte att konsumera sig ur Vi behöver skapa ett utrymme för rättvis omfördelning av den globala resursanvändningen Vi behöver bevara och återskapa de ekosystemtjänster som idag är hotade och som vi är beroende av för vår överlevnad

49 Vår plattform Vi behöver bygga social, ekologisk och teknologisk resiliens samt justera det ekonomiska systemet så det stödjer omställningen Vi har mycket att vinna på att fokusera på hälsa, livskvalitet och livsinnehåll framför ökad materiell konsumtion Det lokala samhället har förmåga att lösa de flesta av innevånarnas grundläggande behov Vår kreativa förmåga att hitta lösningar och vår lust att dela kunskaper och erfarenheter är positiva krafter i omställningsarbetet

50 Ställ om Sverige!

51 Det finns de som får saker att hända. Det finns de som ser saker hända. Det finns de som undrar vad som hände Philip Kotler

52 12 stegen

53 Ni tillhör dem som har förstått att det är hög tid att påbörja omställningen av samhället. Ni inser att det inte går att vänta längre. För att komma igång behöver ni söka upp några andra i ert lokalsamhälle som är beredda att starta arbetet tillsammans med er. 1 Sätt igång Vilket är förta steget?

54 Lokalsamhälle Ordet lokalsamhälle används ofta när vi pratar om lokal utveckling och omställning. Lokalsamhället är ett begränsat geografiskt område som kan variera i storlek och antal invånare. Det är ni som bor i området som bestämmer vilken avgränsning som gäller. Det kan handla om naturliga geografiska avgränsningar eller historiska avgränsningar byggda på traditionellt samarbete. Det kan till exempel vara en by, fler byar tillsammans, en socken, en kommundel, en dalgång, en förort, en bygd, en församling eller en stadsdel. Hur ser ert lokalsamhälle ut?

55 2 Skapa goda relationer Vilka är våra samarbetspartners? Omställningen av samhället är inget man gör bäst ensam. Nej, här handlar det om att arbeta tillsammans med både andra personer och andra organisationer.

56 3 Öka medvetenheten Hur skapar ni engagemang för omställning? Att verkligen ta in den nya omvärldsanalysen kan liknas vid att ta påsig ett par nya glasögon. Plötsligt ser vi strömmar av billig energi från fossila lager eldas upp till växthusgaser i atmosfären.

57 Att leda möten handlar inte bara om olika mötestekniker utan också om förhållningssätt. Som mötesledare skapar du en atmosfär. Denna ska helst vara trygg och tillåtande samtidigt som det behöver finnas en spänning i luften över det som komma skall när 4 Skapa delaktighet Vilka mötesmetoder ger bra möten? deltagarna kommer loss.

58 5 Fira att omställningen kan börja Hur gör ni den stora lanseringen? Det tar oftast mellan sex till tolv månader att nåden punkten. Det som gör en lansering lyckad är när lust, glädje, helhetssyn och möjligheter presenteras som ett svar påett behov. En motkraft som känns som en frisk fläkt mitt i problemen och eländet.

59

60 6 Bjud in till visionsarbete Vilken framtid längtar ni efter? Det är lättare att fåmänniskor med sig påen resa om de har en positiv inre bild av platsen som ni ska resa till. Eftersom ingen vet riktigt hur det efterfossila samhället kommer att se ut kan ni naturligtvis inte utfärda några löften. Vad ni kan göra är att bjuda in människor att formulera sina egna visioner.

61 7 Starta arbetsgrupper Kan alla arbeta med sin hjärtefråga? Under arbetets gång, från det allra första mötet som hålls, kommer idéer att finnas kring konkreta förslag till förändring inom olika områden. Det är viktigt att uppmuntra det här engagemanget som är början till att arbetsgrupper kan växa fram kring olika teman. Alla kan ju inte arbeta med allt och resultatet blir bäst om var och en får fokusera pådet som den brinner för.

62 Teman i Ställ om Sverige Lokal ekonomi Förnyelsebar energi Hållbara transporter Lokal service Vattenförsörjning Avlopp och avfall Traditionell kunskap Permakultur Mångfald Livsmedel Lokal planering Kris och säkerhet

63 8 Visa vad som händer Hur gör ni omställningen synlig? Omställningen handlar mycket om att såin ett nytt sätt att tänka. När människor börjar tänka påett nytt sätt börjar det ocksåhända nya saker. Men omställningen i tanken tar tid och det är viktigt att undvika känslan av att ni bara är en diskussionsklubb. Därför behöver ni från ett tidigt stadium fåkonkreta händelser att synas i lokalsamhället.

64 9 Lär av fram- och motgångar Vad var mest överraskande? Det är lika bra att säga det påen gång. Ni kommer inte att lyckas med allt ni företar er. Men om ni går in i arbetet med inställningen att i allt ni gör finns det möjligheter till lärande såblir arbetet garanterat meningsfullt. Och spännande!

65 10 Återta förlorad kunskap Vilket hantverk vill du lära dig? Om visionen är att skapa ett starkare lokalsamhälle som genom minskad energianvändning och ökad självhushållning blir mindre sårbart för höga energi-och livsmedelspriser behöver man inte uppfinna hjulet igen. Det kan vi lära mer om genom att studera hur man levde före 1950, då oljeboomen tog fart.

66 11 Bygg på människors lust Är du beredd att släppa taget? I omställningsarbetet finns det så många meningsfulla uppgifter att göra. Låt människor själva välja vilka frågor de vill engagera sig i. Vi brinner alla extra för vissa saker. Om var och en får jobba med sitt favoritämne blir resultaten bättre. Passion är som bekant en stark drivkraft och om vi bygger omställningen påmänniskors lust istället för tvång såblir resan både roligare och bättre.

67 12 Gör en lokal omställningsplan Hur sammanställer ni vad ni vill uppnå? Det finns många anledningar till att göra en lokal omställningsplan. Planen blir ett dokument som samlar de visioner, idéer och ställningstaganden som de olika arbetsgrupperna har kommit fram till.

68 Omställningsprocess Lokal, kommunal, regional och nationell Utgår från den lokala nivån Omställningscoach/samordnare Vi ska inte backa, vi ska byta spår Gemensam framtidsbild, passion & handling SoS ett inspirations- och handledningsmaterial Sammanställa en omställningsplan Finansiering från Landsbygdsprogram, Leader...

69 Hur som helst tror jag att det är lättast att ställa om genom att skapa något nytt, roligt, spännande projekt. Utmana sig själv och lära sig mer Johan Liljendahl

70 OMSTÄLLNINGENS PRINCIPER

71 Synliggör en positiv framtid Om vi inte kan föreställa oss den framtid vi vill ha kan vi heller inte skapa den. Saker och ting kommer att förändras. Vi kan välja mellan en framtid som vi själva är med och skapar eller en framtid som bara drabbar oss.

72 Verka för ökad medvetenhet Vi förstår att informationen i media är motsägelsefull. Vi strävar efter att berätta sanningen och har tillit till att människor hittar egna svar. Vi gör inga prioriteringar för andra, utan låter dem göra det själv.

73 Poängtera att alla behövs Vi värderar alla kunskaper. Vi välkomnar alla färdigheter. Det kan vara goda lyssnare, trädgårdsmästare, människor som tycker om att göra och laga saker, trevliga fester, dialoger, energiingenjörer, inspirerande konst och musik, byggare, planerare, projektledare och många fler. Vi använder vår passion som insats. Om det inte finns någon arbetsgrupp som jobbar med det du är passionerad av, starta en.

74 Gör det enkelt och kraftfullt Vi försöker skapa praktiska sätt att jobba på som är enkla att kopiera. De 12 stegen för omställning är enkel och ändå kraftfull och provas nu i praktiken på många håll. Här finns idéer om hur vi kan dela resurser och information från första början.

75 Bygg resiliens Vi strävar efter att stärka lokalsamhället. Resiliens är förmågan hos ett system att fungera trots att det utsätts för förändring. I de flesta samhällen för en eller två generationer sedan behövdes en baskunskap för att klara livet som att odla och konservera mat, göra kläder, bygga med lokala material. Vi brukade baka kakan lokalt och importera glasyren. Nu importerar vi kakan och producerar glasyren lokalt. Det gör oss sårbara.

76 Sök lokala lösningar Vi söker lösningar på lokal nivå. Vi behöver inte vänta på andra för att agera. Problemet är början till lösningen och förändringarna står i proportion till problemen. Många filmer och böcker antyder att byte av glödlampor, återvinning och byte till bränslesnålare bilar är tillräckligt. Detta orsakar ett tillstånd som kallas Kognitiv Dissonans - en situation där du fått ett svar, men vet att det inte kommer att lösa problemet. Åtgärderna är inte tillräckliga.

77 Stimulera in- och utvändig omställning Vi för en dialog om våra värderingar och hur vi uppfattar världen. De förändringar som vi ser är inte bara orsakade av tekniska och ekonomiska krafter utan ett direkt resultat av vår verklighetsuppfattning, världsbild och våra värderingar. Informationen om vår planets tillstånd kan framkalla rädsla och sorg något som kan ligga bakom det förnekelsetillstånd som många människor befinner sig i. Här kan psykologiska modeller hjälpa oss förstå.

78 Om vi ska komma vidare de närmaste fem tio åren måste vi få igång längtan och lust till en annan framtid Rob Hopkins

79 VÄRLDENS SJU UNDERVERK

80 1. Att kunna se

81 2. Att kunna höra

82 3. Att kunna beröra

83 4. Att kunna lukta

84 5. Att kunna känna

85 6. Att kunna skratta

86 7..och att älska.

87 Framtiden i en värld utan olja kan bli bättre än världen idag om vi använder vår fantasi och tänker kreativt Rob Hopkins

88 Vår okunnighet är inte så stor som vårt misslyckande med att använda vad vi vet M King Hubbert

89 Om du tror du är för liten att påverka har du aldrig sovit med en mygga i sovrummet NannyMaja Anderback

90 Det är mycket lättare att bli förlåten än att få tillstånd Vi måste våga bryta strukturer och använda sunt förnuft

91 Vår generation kan göra något åt situationen om vi vill. Utnyttjar vi inte den möjligheten kommer våra barn att tillhöra den generationen som vill göra något men inte kan.

92 Vad gör livet värt att leva, egentligen?

Hela Sverige ska leva!

Hela Sverige ska leva! Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer Hela Sverige ska leva! Sprida

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse Landsbygdskonferensen Emmaboda Omställning Sverige -en ny folkrörelse Transitionrörelsen Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens Låt oss göra någonting

Läs mer

Sverige har börjat halka efter Varför?

Sverige har börjat halka efter Varför? Sverige har börjat halka efter Varför? 1 Miljarder ton koldioxidekvivalenter / år Tvågradersmålet P = 20 % P = 80 % P = 50 % Rummukainen m fl, 2011, SMHI rapport År Kumulativ emissionsbudget WBGU, 2009

Läs mer

Hållbara Järle 16 apr 2013

Hållbara Järle 16 apr 2013 Hållbara Järle 16 apr 2013 VÄLKOMNA!!! 18.00 Inledning med presentation varför mötet hålls, innehåll och mål. Järle byalags kom. presenterar sig, sitt syfte och verksamhet kort. 18.10 Info om omställningsrörelsen

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Hela Sverige ska leva

Hela Sverige ska leva Hela Sverige ska leva 50 Medlemsorganisationer 5000 Lokala utvecklingsgrupper 100 Kommunbygderåd 24 Länsbygderåd Landsbygdsriksdag vart annat år Hållbara Bygder sedan 2003 Omställning Sverige start 2009

Läs mer

~ Omställning Tranås ~

~ Omställning Tranås ~ ~ Omställning Tranås ~ Arbete med hållbar utveckling i Tranås och Sommenbygd Förstudie hösten 2011 Hypotes Vi tror att det finns många som arbetar med omställningsarbete men inte ser det i ett större sammanhang

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

Hela Sverige ska leva skapar Hållbara bygder!

Hela Sverige ska leva skapar Hållbara bygder! Hela Sverige ska leva skapar Hållbara bygder! Varför behöver vi arbeta med Hållbara bygder? Svensken den åttonde värsta miljöboven i världen? Vårt ekologiska fotavtryck är på över 6 ha / person Den största

Läs mer

Hållbar utveckling Broddetorp

Hållbar utveckling Broddetorp Detta är ett levande dokument dokument i utveckling Hållbar utveckling Broddetorp Socialt hållbar utveckling Ekologiskt hållbar utveckling Ekonomiskt hållbar försörjning De tre byggstenarna, hållbarhetstriangeln,

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand?

Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Kan låg klimatpåverkan och högt välbefinnande gå hand i hand? Jörgen Larsson Göteborgs universitet, sociologiska institutionen Chalmers, avdelningen för fysisk resursteori 500 450 400 350 300 250 200 150

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET

VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens. Låt oss göra någonting åt saken!!! PPM

Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens. Låt oss göra någonting åt saken!!! PPM TRANSITIONRÖRELSEN Transitionrörelsen Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens Låt oss göra någonting åt saken!!! PPM Co2 THE TRANSITION HANDBOOK From

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Energiförsörjningens risker

Energiförsörjningens risker Energiförsörjningens risker Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Riskkollegiets seminarium, ABF-huset Stockholm 9 November 2010 Dr Mikael Höök Globala Energisystem, Uppsala Universitet

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Miljöos MOS. Den ekologiska lokala valutan Engåva till miljön - en gåva till dig själv

Miljöos MOS. Den ekologiska lokala valutan Engåva till miljön - en gåva till dig själv Miljöos MOS Den ekologiska lokala valutan Engåva till miljön - en gåva till dig själv Anledningen till projektet är att det saknas en koppling mellan att göra goda saker för miljön och pengar. En kritik

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan? Innehållsförteckning 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?... 1 2 Hur använder jag Min Klimatpåverkan?... 2 3 Hur beräknas mitt hushålls fotavtryck?... 2 4 Hur kan jag samarbeta med SEI för att vidareutveckla

Läs mer

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten. Bakgrund till projektet Den ekologiska krisen, klimatkrisen, energikrisen och den ekonomiska Vi ser att dessa kriser hänger ihop och att lösningarna på dem

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig? Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap Mikael Brändström, BioFuel Region (mikael.brandstrom@biofuelregion.se Syfte med dagens föreläsning Visa på globala drivkrafter som styr mot en hållbar utveckling

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper

Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Ställ om Sverige! Inspiration och handledning för omställningsgrupper Innehåll Inledning 1. Ställ Om! - Lokala initiativ - Plattform Omställning Sverige 2. Omvärldsanalys - Vi behöver ställa om - Varför

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala)

Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) Verksamhetsplan 2015 Norra Mälardalen (Västmanland o Uppsala) MENINGSFULLHET-SÄKERHET-KUNSKAP-HOPP-ANSVAR-MOD-RESPEKT-OMTANKE Innehållsförteckning Din trygghet sid. 3 Frivilliga resursgrupper sid. 3 Medlemsvård,

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden

Klimatsmarta brf Timotejen. Träff 1: omvärlden Klimatsmarta brf Timotejen Träff 1: omvärlden Magnus Ulaner Projektledare Klimat och Kvalitet Klimatcoach HSB Södertörn magnus.ulaner@sodertorn.hsb.se 08 608 68 36 Kvällens innehåll 19.00 Klimatproblematiken

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

I huvudet på en ny verksamhetschef för

I huvudet på en ny verksamhetschef för I huvudet på en ny verksamhetschef för Familj Vänner Kärlek Barnen 1 Huset Städa Handla Laga mat Motion Avkoppling Sova Planera Resa Packa 2 3 4 5 6 Organsationen Verksamheten Personal Planering Organsationen

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Gnistan

VERKSAMHETSPLAN Gnistan VERKSAMHETSPLAN Gnistan Hösten -09 Våren -10 Sanna Alvén Anna Stengard Ann-Kristin Lilja Marianne Fredriksson En dag på Gnistan 6:30 Förskolan öppnar, öppningsavdelning Gnistan 8:00 Frukost 8:30 lek ute/inne

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Presentation av medlemmarna i arbetsgruppen för Hållbara bygder

Presentation av medlemmarna i arbetsgruppen för Hållbara bygder Presentation av medlemmarna i arbetsgruppen för Hållbara bygder Thomas Norrby Jag är bördig från Gotland, lever med en underbar familj med fru och 4 barn i Storvreta. Jag gillar att laga mat, sporta och

Läs mer

Vi strävar efter att bli bättre....alltid - vad vi än gör

Vi strävar efter att bli bättre....alltid - vad vi än gör Kulturguide v1.1 Vi strävar efter att bli bättre...alltid - vad vi än gör Vår kultur är grunden för allt vi gör på Squeed Uppdrag Människor Kultur Vår kultur är det vi säger, det vi gör och så vi uppfattas

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS

SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS SÅ PLANERAS KRAFTVÄRMEVERKET MODERNISERAS OCH UTVECKLAS BLOCK 7 FÖRNYELSEN ETAPP 2 Magnus Eriksson Avdelningschef, Värme Anläggningsutveckling Det här är Mälarenergi VÅR VISION VÅR AFFÄRSIDÉ VÅR DRIVKRAFT

Läs mer

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07

Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus 2014 06 07 Bortom tillväxtparadigmet arbete och välfärd i den nya ekonomin Mikael Malmaeus 2014 06 07 Den tyska ekonomin bromsar in rejält nästa år och tillväxten minskar ordentligt Operahus ökar den ekonomiska tillväxten

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Hur handlar vi hållbart?

Hur handlar vi hållbart? SKOLA NAMN Klass Hur handlar vi hållbart? Du och jag önskar oss många saker. Vissa av dem tär mer än andra på jordens resurser av ren luft, råmaterial och natur. Det sägs att på det sätt vi lever i Sverige

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Energimyndigheten.

Energimyndigheten. ASPO SVERIGE onsdag 25 maj 2016 E-post info@asposverige.se www.asposwerige.se Energimyndigheten. transportstrategi@energimyndigheten.se Strategi för omställningen av transportsektorn, Energimyndigheten.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen... 1 Samtliga arbetsområden 1-6... 2

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle

Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle Hälsofrämjande lärande för ett hållbart samhälle - med sikte på sju landmärken Gittan Matsson Miljöpedagog Falun Hälsofrämjande den process som ger människor möjligheter att öka kontrollen över sin hälsa

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Pressmeddelande 2009-04-08 Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften Svenska folket anser att den ekonomiska krisen (37 procent) och klimathotet (18 procent) är de allvarligaste samhällsproblemen

Läs mer

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi OM SERIEN Filmserien Upptäck Norden är en filmserie som handlar om just Norden och dess länder. t med filmerna är att ge en faktagrund för att kunna resonera kring

Läs mer

Sju viktiga frågor för ett bra Söderköping

Sju viktiga frågor för ett bra Söderköping Sju viktiga frågor för ett bra Söderköping En stabil ekonomi som alltid är i god ordning är grunden för långsiktiga, angelägna och framåtsyftande satsningar inom alla kommunens områden. Centerpartiet i

Läs mer

Eftermiddagens innehåll:

Eftermiddagens innehåll: Eftermiddagens innehåll: Kort om Håll Sverige Rent Vad är hållbar utveckling? Hållbar utveckling i de nya läroplanerna Grön Flagg Vad gör skolorna/förskolorna idag? Friluftsmuseer och Grön Flagg- skolor

Läs mer

Hultabygdens Kretsloppsförening

Hultabygdens Kretsloppsförening Hultabygdens Kretsloppsförening Samverkan mellan boende och lantbruk 3mil söder om Linköping Huvudmålsättningen är att anpassa den befintliga bebyggelsen till ett kretsloppssamhälle Hållbarhet När man

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Checklista för Europeiska Trafikantveckan 1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer