Energiinventering. för Landskrona stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energiinventering. för Landskrona stad"

Transkript

1 Energiinventering för Landskrona stad

2 Innehållsförteckning Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Framtagande av uppgifter... 3 Inledning... 4 Upplägg... 4 Ingående energistatistik... 4 Kompletteringar pga. Kvalitetsbrister i statistiken... 5 Övriga statistikkällor... 5 Sekretessbelagd energistatistik (KRE)... 6 Hantering av sekretess... 6 Fjärrvärme statistik... 8 Övrig energi Vindkraftsverk Sol-el och solvärme Biogas Energiläget (energibalans 2012) Energibalans Slutanvändning Uppvärmning av hushåll Försörjningstrygghet - el Persontrafiken Cykelresor Kollektivtrafik (buss) Personbil Planering och byggande Kollektiv trafiken i Landskrona Stadens egna verksamheter Kommunala fordonsflottan Kommunala flygresor Kommunala fastigheter Bilagor

3 Syfte Syftet med energiinventering är att skapa en samlad bild av energiförsörjning och energianvändning inom kommunens gränser. Inventering skall ge en helhetsbild och peka ut förutsättningarna för en energiomställning i mer hållbar riktning, ge handlingsberedskap och underlätta beslutsfattande i energi- och miljöfrågor. Inventeringen skall dessutom öka samverkan mellan de förvaltningar och bolag som arbetar med energifrågor på olika sätt. Avgränsningar Energiinventeringen omfattar hela energisystemet inklusive transportsektorn, vilket är en viktig del med tanke på trafikens stora och växande påverkan på miljön. Gods- och varutransporterna på väg, järnväg och sjöfart kommer inte att presenteras i denna inventering. Detta på grund av omfattande arbete som krävs för att dela upp transporterna. Istället kommer endast totala slutanvändningen från transporter att presenteras. Nulägesbeskrivning av tillförsel och användning från förgående energiplan (2009) används som underlag för jämförelse med nuvarande inventering. Framtagande av uppgifter Arbetet med energiinventeringen har tagits fram med hjälp utav en arbetsgrupp som består av representanter från Stadsbyggnadsförvaltningen (SBF), Miljöförvaltningen (MF), Landskrona Energi (LEAB), Landskrona Svalöv Renhållnings (LSR), LandskronaHem (LaHem), Teknik- & serviceförvaltningen (TS) och Landskrona hamn (LaHamn). I ledningsgruppen ingår chefer för dessa förvaltningar och bolag. Till arbetet med energiinventering hör också en referensgrupp som fungerar som bollplank under informationsinsamlingen. I referensgruppen ingår Statistiska Centralbyrån (SCB), Länsstyrelsen Skåne, Trafikverket (TRV), Skånetrafiken, Trafikanalys (TRAFA) samt Regional Utveckling & Samverkan i miljömålssystemet (RUS). Arbetsgruppen är uppdelad i fyra delgrupper: Produktion och distribution, med deltagare från LEAB (sammankallande), LSR och SBF. Användare och information, med deltagare från LaHem (sammankallande), LEAB och SB. Transporter, med deltagare från LaHamn, MF och SBF. Myndighet och fysisk planering, med deltagare från SBF och MF. 3

4 Inledning Rapporten Energiinventering för Landskrona stad påbörjades 2014 och är tänkt att ge en övergripande bild av energiläget i Landskrona mellan åren Som vägledning till arbetet användes metodbeskrivning Energibalans för Skåne som utfärdadats av Länsstyrelsen i Skåne och var tänkt att fungera som vägledning för andra län, kommuner och aktörer i arbete med SCBs energistatistik. Inventeringen för Landskrona stad är tänkt att presentera tillförsel, produktion och slutanvändning för olika energislag samt utvecklingen genom åren. Rapporten kommer även ge en detaljerad bild över Landskrona stads energibalans 2012 (presenterat i Sankey diagram). Förutom redovisning av energibalansen kommer även energi uppgifter över de kommunala verksamheterna redovisas (energianvändning i fastigheter och energiförbrukning för transporter). Upplägg Rapporten följer samma arbetssätt som Energibalasen för Skåne och beskriver utförligt de kompletteringar och avvägningar som gjorts vid sammanställningen av energistatistiken. Energistatistiken har krävt olika bearbetningar under sammanställningen över Landskrona stads energiläge. Den ingående statistiken är hämtad från olika källor med olika uppgifter från år till år. Dessa avvikelser i underlaget har krävt bearbetning av inhämtad statistik för att möjliggöra jämförelse mellan åren. Statistiken har även krävt diverse avvägningar och kompletteringar pga. kvalitetsbrister och sekretessbelagda uppgifter i energistatstiken. Avvägningarna och kompletteringarna kan delas upp i tre delar: Ingående energistatistik Kompletteringar pga. kvalitetsbrister i statistiken Sekretessbelagd energistatistik. Metodbeskrivningens första del går igenom hur statistiken har hanterats för att möjliggöra jämförelse mellan åren. Andra delen går igenom hur olika avvägningar och kompletteringar använts för att förbättra kvaliteten av det statistiska underlaget. Den sista delen beskriver de metoder som använts för att hantera sekretessbelagda uppgifter i SCBs statistik. Ingående energistatistik Kommunal och regional energistatistik (KRE) Utgångspunkten för insamlad energistatistik för Landskrona stad har skett från SCBs sammanställning (Kommunal och Regional energistatistik, KRE). SCB har sedan 2003 fått i uppdrag att sammanställa bearbetad statistik från KRE, statistiken hämtas från fem undersökningar: 1. Årligt el-, gas-, och fjärrvärmestatistik (AREL) 2. Industrins energianvändning (ISEN) 3. Oljeleveranser kommunvis inledning (KomOlj) 4. Dieselanvändning inom jordbruket 5. Energistatistik i småhus. Bearbetning av statistiken gör att KRE publiceras med en fördröjning på två år, varför uppgifter för 2012 är den mest aktuella statistik som finns att tillgå idag. Den kommunala och regionala energistatistiken har fr.o.m fått ett nytt utseende. I förgående statistik var bränslen sorterade i egna bränslekategorier. I den nya statistiken från 2009 och framåt används istället en aggregerad indelning av bränsleslagen i fast, flytande och gas för förnybara och 4

5 icke förnybara bränslen. För att möjliggöra jämförelsen mellan de nya och gamla uppgifterna från KRE-statistiken har de gamla bränsleslagen sorterats i de nya bränslekategorierna enligt Tabell 1. Tabell 1 Bränslekategorier från KRE statistik mellan och nya bränslekategorier i KRE Bränslekategori i KRE fr.o.m Bränslekategori i KRE Icke förnybar (Fast) Stenkol, koks, avfall (50 %), torv, övrigt (50 %) Icke förnybar (Flytande) Bensin, diesel, eldningsolja 1, eldningsolja >1 Icke förnybar (Gas) Gasol, naturgas Förnybar (Fast) Trädbränsle, avfall (50 %), övrigt (50 %) Förnybar (Flytande) Avlutar Förnybar (Gas) - Bränsle kategorin Övrig energi från gamla energistatistiken ( ) har valts att exkluderas i sammanställningen. Kompletteringar pga. Kvalitetsbrister i statistiken Kvalitén på inhämtad statistik från KRE har försvagats av olika anledningar. De undersökningar som KRE bygger på startade med syfte att ta fram energistatistik på riksnivå. Det var inte menat att denna statistik skulle användas på kommunal nivå. Av denna anledning finns det många osäkerheter och avvikelser när statistiken bryts ner på kommunal och regional nivå, som i stort kan försummas på nationell nivå. Det förekommer även bortfall av statistik för vissa år, detta kan bero på att företag eller arbetsställen inte besvarat SCBs utskick. Dessa uppgifter kan kompletteras i efterhand genom kontakt med företag och industri. Utöver dessa bortfall och brister ingår inte vissa uppgifter över produktion och användning av olika energislag inom ramen för KRE. Flera av bortfallen är möjliga att komplettera genom uppgifter från andra källor, medan andra bortfall anses vara ogörliga. Detta innebär att det saknas uppgifter över viss energianvändning och för vissa produktionstyper. Exempelvis flygbränslen, mindre värmepumpar och användning av gas i hushållssektorn, samt användning fast förnybart bränsle i flerbostadshus och fritidshus. Nedan följer en genomgång av kompletteringar och avvägningar som gjorts pga. kvalitetsbrister i statistiken. Övriga statistikkällor Övriga statistikkällor som används har varit för framtagning av följande statistik: - Transportstatistik (TRAFA & RUS) - Kollektivtrafikresor (Skånetrafiken) - Förbrukning hushållssektorn (Landskrona Hem) - Statistik över kommunala verksamheter, fastigheter, tjänsteresor samt fordonspark (SB & MF) All statistik från ovanstående områden har i flesta fall varit kompletta och har krävts endast mindre kompletteringar. De uppgifterna som inhämtats från olika förvaltningar har antagits hålla god kvalitet. Det återstår diverse kompletteringar från den kommunala statistiken (främst från fastighetsbeståndet, A temp ) och bearbetas när mer information finns tillgänglig. 5

6 Sekretessbelagd energistatistik (KRE) Arbetet med energibalansen för Landskrona stad har försvårat kraftigt pga. de sekretessbelagda uppgifterna i SCBs energistatistik. Sekretessen gör att flera uppgifter om total slutanvändning av olika bränslekategorier och sektorer i Landskrona är okända. Bakgrunden till dagens sekretess är en hårdare tillämpning av offentlighets- och sekretesslagstiftningen (SFS 2009:400). Lagen har genomgått flera förändringar sedan första året den började tillämpas i den kommunala och regionala energistatistiken Tillämpningen av lagstiftningen har sedan dess skärpts, vilket påverkat 2009 och 2012 års statistik. Tabell 2 visar hur de sekretessbelagda uppgifterna presenteras från ett utdrag ur KRE. Energistatistik sekretessbeläggs av tre primära anledningar: A Det måste finnas minst tre objekt i varje cell B Ett objekt får inte dominera med mer än 50 % av cellvärdet C Två objekt från inte dominera med mer än 90 % av cellvärdet (innan 2010 gällde 75 %). Tabell 2 Hämtad från Energibalans för Skåne, tabellen visar ett utdrag från KRE år Röd cell är sekretessbelagd uppgift, grön cell är uppgifter som ingår i KRE och vita celler ingår inte i KRE. För att minimera antal sekretess på kommunal och regional nivå ska SCB arbeta aktivt med s.k. medgivandeutskick. Det innebär att man ställer en förfrågan till företags firmatecknare om medgivande att publicera företagets energiuppgifter i KRE. Under 2011 genomförde SCB ett stort utskick som riktade sig till företag som rapporterade in till undersökningen AREL. Utskicket föll väl ut då 87 % av de tillfrågade gav sitt medgivande, vilket är orsaken till att sekretessen började lätta i kommande energistatistik från KRE. Antalet sekretessbelagda uppgifter har varit omfattande och påverkat den totala sammanställningen av Landskronas energistatistik. Nedan följer den arbetsmetod som presenterades av Länsstyrelsen Skåne i rapporten Energibalans för Skåne och som valts att använda vid denna energiinventering för Landskrona stad. Hantering av sekretess Till att börja med kan sekretess reglerna delas upp innan och efter Sekretessen för åren innan 2009 är inte lika strikta och har möjliggjort användningen av Sudoku-lösningen vilken kommer att förklaras nedan. Sekretessen efter 2008 förklaras under respektive rubrik ( Sekretess efter 2008 ). 6

7 Sekretess år Den metod som tagits fram under framställningen av Energibalans i Skåne har varit väldigt effektiv för att bryta ut sekretessbelagda uppgifter mellan åren Metoden kan användas på två sätt. Antingen utgår man från tillförd energi i statistiken och räknar framåt till dess att man löst upp den sekretessbelagda uppgiften. I det andra alternativet räknar man från den totala slutanvändningen för olika sektorer och därifrån räkna bakåt för att lösa ut sekretessen. Det senare alternativet används för Landskrona stads sekretess belagda uppgifter mellan åren Sekretess efter 2008 De nya sekretess reglerna som tillämpades fr.o.m för energistatistiken från KRE har inte möjliggjort användning av Sudoku-lösningen. Istället kommer dessa uppgifter kompletteras genom kontakt med respektive användare i Landskrona stad. Exempel Sudoku-lösning Ett exempel på hur sudoku-lösningen har använts kommer att presenteras för år 2008 där koks (icke förnybara fast) & naturgas (icke förnybara gas) innehåller sekretessbelagda uppgifter. Denna sekretess gäller endast slutanvändningen för industri- och byggsektorn. Eftersom bruttotillförseln (2), insatt för omvandling (3), omvandlat (4), användning i energisektorn (5) samt överföringsförlusterna (7) är kända för respektive bränsleslag kan slutanvändningen räknas ut genom följande formel (se förklaring i Figur 1). 9 = = Bruttotillförsel Total tillförsel av energi och likvärdig energi. Omfattar inhemsk tillförsel av primär energi och sekundära energibärare. Bruttotillförseln räknas fram från övriga poster enligt bottom-up principen, det vill säga bruttotillförsel sätts lika med den totalt kända användningen. Därigenom kommer tillförsel och användning alltid att balasera. Bruttotillförseln räknas ut enligt följande: 2 = = Insatt för omvandling Denna del visar de bränslen som har satts in för el- och värmeproduktion. Uppgifter tas från AREL och kommuntillhörighet bestäms utifrån anläggnings kommunkod. 4 = Omvandlat Här anges den el- och värmeproduktion som skett med de bränslen som angetts i punkt 3. Alltså den el och värme som producerats efter omvandlingsförluster. Uppgifterna tas från AREL och kommuntillhörighet bestäms utifrån anläggningens kommunkod. 5 = Användning i energisektorn Denna del visar energisektorns egen elanvändning för drift av anläggningar o.d. Uppgifterna tas från AREL och kommuntillhörighet bestäms utifrån anläggningens kommunkod. 7 = Överföringsförluster Förluster av el och fjärrvärme som uppstår vid överföring från leverantörer till slutanvändare. Dessa uppgifter hämtas från AREL och fördelas per kommun efter fördelningen för den totala slutliga användningen. 9 = Slutanvändning Slutlig användning av den energi som tillförts de slutliga användarna. Figur 1 Förklaring av de olika faktorer som använts i uträkningen redovisas i rutan ovan. 7

8 Fjärrvärme statistik Fjärrvärme statistiken innehöll små till inga kvalitetsbrister mellan åren , bränsleanvändningen och producerad fjärrvärme anses vara komplett och har kvalitetssäkras med hjälp från Landskrona Energi (LEAB). De största bristerna i statistiken härrör från sekretessbelagda uppgifter för bränsletillförseln samt hanteringen av överskott/underskott av bruttotillförsel från fjärrvärme användningen. Detta gäller åren innan fjärrvärmeledningen mellan Landskrona och Helsingborg färdigställdes (2005/2006). Tabell 3, sammanställer SCBs statistik över bruttotillförsel av fjärrvärme mellan åren Under åren 1990 och 2002 finns ett underskott av fjärrvärme i Landskrona stad (bruttotillförsel överföringsförluster slutanvändning + omvandlad fjärrvärme). Ytterligare information krävs för att ta reda på hur underskottet av fjärrvärme tillgodosågs innan fjärrvärmeledningen mellan Landskrona och Helsingborg färdigställdes. Åren 1995, 2000 och 2003 gick bruttotillförsel överföringsförluster slutanvändning + omvandlad fjärrvärme jämt ut och 2004 producerades det mer fjärrvärme än vad som användes inom kommunen hur överskottet hanterades framgår inte av statistiken. Resterande år har det funnits ett underskott av fjärrvärme vilken antas komma från Öresundskraft AB efter åren 2005/2006 då ledningen var driftklar. Överföringsförlusterna redovisades i den gamla kommunala och regionala energistatistiken och medelvärdet för dessa låg runt 7 %. I den nya statistiken har överföringsförlusterna ersatts med en tumregel på 8 % vilket har används i uträkningen för åren Tabell 3 Överskott/underskott mellan bruttotillförsel + omvandlad överföringsförluster - slutanvändning av fjärrvärme (MWh) mellan åren De sekretessbelagda uppgifterna för den gamla energistatistiken ( ) har varit möjligt att räkna ut baklänges med användning av sudoku-lösningen som presenterats först i Energibalans för Skåne. Denna metod har tyvärr inte varit möjlig att använda för den nya energistatistiken (2009-) vilket beror på striktare tillämpning av sekretess reglerna. Metodanvändningen (sudoku-lösningen) och sekretess reglerna beskrivs närmare under Hantering av sekretess och Sekretessbelagd energistatistik (KRE). 8

9 MWh Fjärrvärme produktionens bränsle mix för 2012 redovisas under Figur 2, Landskrona stads slutanvändning av fjärrvärme har delats upp i producerad fjärrvärme från LEAB, köpt fjärrvärme från Öresundskraft AB och spillvärme (inkl. överföringsförluster). Statistiken för åren är sammanställd under Figur 3. Andelar tillfört bränsle till fjärrvärmeproduktionen Totalt MWh Öresundskraft AB 39% Spillvärme 24% Olja 2% Naturgas 7% Biogas 2% Figur 2 Använd bränsle mix i fjärrvärmeverket Biobränsle (Flis+Frö+RDF) 26% Total tillförsel av fjärrvärme i Landskrona Stad mellan åren Öresundskraft AB Spillvärme Fristående värmeverk Inklusive överföringsförluster Figur 3 Fördelning av fjärrvärme tillförsel mellan åren (MWh). Bakgrund (energiplan 2009) Produktionen av fjärrvärme sker huvudsakligen i Hetvattencentralen (HVC) och baseras till största delen på förbränning av träflis, fröavfall, RDF (sorterade och pelleterade sopor) och biogas från Lundåkradeponin. Det finns ytterligare fem anläggningar runt om i tätorten varav fyra fungerar som 9

10 spets- och reservanläggningar. I spetsanläggningarna för-bränns huvudsakligen naturgas och olja. Utanför tätorten finns ytterligare två panncentraler som förser två lokala närvärmesystem med värme i Landskrona. Den ena av dem finns i Asmundtorp och den andra i Häljarp. Utöver värmeproduktionen i Landskronas olika pannor erhålls idag spillvärme från industrierna ScanDust AB och Boliden Bergsöe AB samt värmeleveranser från Öresundskraft AB genom en överföringsledning mellan Landskrona och Helsingborg. Leveranserna från Öresundskraft AB består främst av värme producerat från deras biobränslebaserade kraftvärmeverk, men även av spillvärme från Kemira, värme från deras värmepump och avgasvärme från deras gasturbin. Detta medför att elproduktionen i regionen har ökat p.g.a. ökad värmelast för kraftvärmeverket och gasturbinen i Helsingborg. År 2011 producerades totalt 170 GWh fjärrvärme (med spillvärme inräknat). Ytterligare 130 GWh levererades från Öresundskraft AB genom överföringsledning mellan Landskrona och Helsingborg. När distributionsförlusterna räknats av blir det 278 GWh fjärrvärme som till slut användes i Landskrona 2011 (skall kunna jämföras/presenteras i energibalansen). Den tillförda bränslemixen 2008 bestod av 25 % biobränsle (främst skogsflis), 41 % från Öresundskraft AB (delvis spillvärme), 27 % spillvärme (Scandust AB och Boliden Bergsöe AB), 3 % naturgas och 4 % biogas. Nationella mål Minst 50 procent förnybar energi, handlingsplanen till att nå målet innehåller: - Elcertifikatsystemet utvecklas, målnivån höjs, innebär en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med Nationell planeringsram för vindkraft med en produktionskapacitet på 30 TWh varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs - Förbättra villkoren för anslutningen av förnybar elproduktion till elnätet - Utveckling av biogas för fordon ska stimuleras. 40 procent minskning av klimatutsläpp: Målet avser en jämförelse mellan år och avser den icke handlande sektorn, alltså de sektorer som inte ingår EU:s utsläppshandelsystem. Detta gäller då transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsbruk, vattenbruk samt delar av industrin. För de verksamheter som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bestäms minskningen av utsläppen gemensamt på EU-nivån inom ramen för handelssystemets regler. EU-länderna har enats om att minska utsläppen i handelssystemet med 21 procent mellan 2005 och 2020). Övrig energi Fram till 2008 redovisades Övrig energi som en bränslekategori i den kommunala och regionala energistatistiken (KRE). I bränsle kategori ingick flera olika typer av bränslen som SCB ansett haft för liten användning för att få egna bränslekategorier. De innehåller t.ex. tall- och becksolja, petroleumkoks, fotogen, stadsgas, masugnsgas, koksugnsgas, deponigas, rötgas, färdig värme, spillvärme, ånga, hetvatten samt diverse andra lokalt förekommande bränslen (halm, havre, olivkärnor, kaffebönskal, köttmjöl animaliska biprodukter, gummidäck, plast osv.). Övrig energi har valts att exkluderas från statistiken eftersom den dels innehåller både förnybara och icke förnybara bränslen vilket inte möjliggör uppdelning till de nya bränslekategorier som SCB använder i KRE för åren (se Tabell 1 för uppdelning av bränslekategorierna). Den andra anledningen till att exkludera detta bränsle är pga. den låga andelen som detta bränsle står för jämfört med bruttotillförseln över ett år. I genomsnitt står övrig energi för 2 % av den totala brutto tillförseln mellan åren

11 Vindkraftsverk Producerad el från vindkraftverk SCBs statistik över vindkraftsproduktionen i Landskrona stad ingår fram till Åren 1990 och 1995 saknas uppgifter över producerad el från vindkraftverk och mellan åren har den producerade elen från vindkraftverk sekretessbelagts. Dessa har tyvärr inte varit möjliga att räkna ut med hjälp av sudoku-lösningen. Istället har statistiken från SCB kompletteras med hjälp från LEAB för åren I denna energiinventering ingår jämförelse av antal vindkraftverk och kapacitetsstorlek på vindkraftsverken i Landskrona från förgående energiplan 2008 och senaste inventering för Bakgrund (energiplan 2009) Landskrona stad uppförde två stycken vindkraftverk under 1990-talet. Det ena var helägt av staden medan det andra var en andelsförening där elnätskunder i Landskrona kunde köpa andelar. Ungefär hälften av andelarna såldes. Övriga förblev i kommunens ägo. Båda dessa vindkraftverk såldes senare till Sydkraft (nuvarande E.ON). Kraftverken demonterades år 2008 och ersattes med större modeller med bättre lönsamhet. Den elproduktion som fanns i stadens gränser utgjordes av 20 stycken vindkraftverk var de innehöll en samlad effekt på 15,7 MW 2008 (E-on, A.B. Vindkraft och Eolus). Den potentiella producerade elen från dessa var 40 GWh/år. Vindkraftverken ägdes till en början av Landskrona stad men 2008 var 16 stycken av de 20 vindkraftverken uppköpa av E.ON. (två stycken av dem, Vindella och Landskronavind, demonterats år 2008 och ersattes av två stycken nya vindkraftverk som ägs av E.ON). I Annelöv fanns totalt fyra vindkraftverk stationerade, två utav dessa ägs av A.B. Vindkraft (ca 1 MW tillsammans) och de resterande två ägs av Eolus (vardera 1,5 MW). Tidigare fanns även en biogasdriven motor som med gas från Lundåkradeponin och reningsverket under vinterhalvåret producerade en liten mängd el och värme. Inom stadens gränser utgjordes E.ONs del av 12 vindkraftverk på Gipsön om vardera 600 kw (7,2 MW) och 4 vindkraftverk i Lundåkrabukten (de som köptes upp och uppgraderades från Vindella och Landskronavind, på totalt 9 MW (2x2 + 2x2,5 MW). Summa ansluten effekt låg på 16,2 MW. Tillsammans med A.B. Vindkraft och Eolus fanns en installerad effekt på 20,2 MW inom kommunens gränser Uppföljning 2014 Sedan senaste energiplanen (2008) har E.ON uppfört ytterligare tre vindkraftverk ute i Tofta (Örja) på vardera 2 MW (6 MW totalt). Detta har medfört en ökad effektinstallation från 16,2 MW till 22,2 MW. Även Eolus har installerat ytterligare ett vindkraftverk i Annelöv på 2,3 MW. Detta ger i sin tur en total ökning på 8,3 MW av vindkraftskapaciteten. Kapacitetutökningen har medfört en ökning av den totala vindkraftsproduktionen med närmare 30 % mellan åren 2008 och 2012 se Figur 4. Den totala effekten av de 20 vindkraftsverken i Landskrona uppgick till 20,2 MW Uppföljningen har visat att ytterligare fyra vindkraftverk har uppförts inom kommunens gränser vilket har medfört en effektökning på 8,3 MW (20,2 MW till 28,5 MW). Detta ger en procentökning på 28 % mellan åren 2008 och 2014 (se Figur 5). 11

12 Antal Effekt (MW) MWh Årlig vindkraftsproduktion Produktion vindkraft Figur 4 Utvecklingen av vindkraftsproduktionen i Landskrona stad mellan åren (LEAB). - E.ON, I dagsläget har E.ON 19 vindkraftverk med en samlad effekt på 22,2 MW ägde E.ON 16 vindkraftverk med en samlad effekt på 20,2 MW (efter uppköp och uppgradering av Vindella och Landskrona vinds vindkraftverk). Installerade effekten mellan har ökat med nästa 10 % sedan 2008 (9,9 %). - AB Vindkraft, har inte förnyat de två vindkraftverken i Annelöv sedan 2008 (två vindkraftverk på cirka 1MW). - Eolus, äger i dagsläget tre vindkraftverk i Annelöv, där två av vindkraftverken fanns sedan tidigare. Det senaste vindkraftverket har en installerad effekt på 2,3 MW vilket motsvarar en ökning på cirka 77 % i installerad effekt jämfört med 2008 (76,7 %) Vindkraftverk i Landskrona E.ON A.B. Vindkraft Eolus Figur 5 Installerad effekt och antal vindkraftverk fördelat på energiproducent 2012 (MW). Potential (energiplan 2009) Idag består den förnybara elproduktionen i Landskrona huvudsakligen av vindkraftsel. På Gipsön finns idag tolv stycken vindkraftverk som till storleken har lägre effekt än de nya vindkraftsverk som byggs och uppförs idag. Enligt översiktsplanen 2010 bör dessa inte ersättas med större verk på grund av Gipsöns närhet till Landskrona centrum. Sverige har i sin energi- och klimatpolitik antagit målet att till år 2020 ha utfört en planeringsram för hur det i Sverige ska införas 30 TWh vindkraft. Landskrona Antal 2011 Effekt (MW) 12

13 stad ansluter sig till den nationella energi och klimatpolitiken och man är positivt inställd till en fortsatt utbyggnad av vindkraft för att ytterligare öka tillförseln av den fossilfria energin. Vindkraften utgjorde 6 % av tätortens elanvändning i Landskrona Denna andel kan ökas då förutsättningarna för fortsatt utbyggnad av vindkraft i Landskrona är goda tack vare god vindtillgång inom hela kommunen. Om det i Landskrona byggs två vindkraftsparker om vardera tolv stycken verk och ytterligare en park om 30 stycken verk utanför Landskronas kust skulle det enligt Miljöredovisningen för Landskrona stad 2008 ge 450 GWh el per år vilket motsvarar 31 % av dagens Energiförbrukning. Nationella mål Till år 2020 skall minst 50 % av Sveriges energi komma från förnybara källor. Nationellt har energimyndigheten och regeringen fastställt att det behövs kraftfulla satsningar på utbyggnaden av vindkraft. I Energimyndighetens planeringsmål skall vindkraften producera 30 TWh el år TWh skall komma från landsbaserade verk och de resterande 10 TWh skall vara havsbaserade. Vindkraft är idag den förnybara energikällan som ökar mest i världen. År 2008 producerades 2,0 TWh el i Sverige och år 2012 var siffran uppe i cirka 7 TWh. Detta utgör cirka 5 procent av Sverige elanvändning (källa Svensk Energi). Förutom det nationella planeringsmålet på 30 TWh vindkraftsproducerad el finns inga rekommendationer för hur mycket enskilda kommuner skall producera fram till Avsaknaden av rekommendationer försvårar uppföljningsarbetet eftersom det saknas tydliga mål att förhålla sig till. I Figur 6 följer en uträkningsmodell för vindkraftsproduktion i Landskrona stad med avstämning av det nationella målet. Denna uträkningsmodell är till för att ge en fingervisning av Landskrona stads vindkraftsproduktion jämfört med det uppsatta nationella målet. Inhämtad invånarstatistik kommer från SCB och nuvarande vindkraftsproducerad el är inhämtade från Landskrona Energi (LEAB). 1. Det nationella målet på 30 TWh vindkraftsproducerad el bryts ner till kommunal nivå, detta görs genom att räkna ut procentandelen invånare som bor i kommunen jämfört med riket. 2. Därefter kan procentandelen multipliceras på det uppsatta målet (30 TWh) för att ta reda på hur stor del Landskrona stad kan förväntas producera år Sista steget blir att ta reda hur Landskrona stad förhåller sig till det nationella målet i dagsläget. Detta görs genom att dividera senaste årets vindkraftsproducerad el med det uträknade målet för Landskrona = invånare Sverige = invånare Landskronas andel = 0, cirka 0,45 % 2. Vindkraftsproduktion i Landskrona ,45 30 = 0,134 TWh MWh 3. Idag producerar vi cirka MWh vilket motsvarar cirka 27 % av målet = 0,268 Uträkningen visar att vindkraftsproduktionen i Landskrona stad i dagsläget producerar cirka 27 % av det uppsatta nationella målet för 2020 (nerbrutet på kommunal nivå). Eftersom uträkningen är baserad på invånare har andra faktorer som vindtillgång, mark m.m. inte tagits hänsyn till. Resultatet skall endast användas som en fingervisning för framtida uppföljningsarbete. Figur 6 Räkne exempel av det nationella planeringsmålet för vindkraftsproduktionen nedbruten till kommunal nivå för Landskrona stad 13

14 Sol-el och solvärme El- och värmeproduktionen från solceller och solfångare inom Landskrona stads gränser ingår inte i SCBs statistik. Eftersom större producenter av solenergi inom Landskrona stad saknas har uppgifter varit svåra att sammanställa och har uteslutits i denna inventering. För att väcka intresse för solenergi bland kommun invånarna har Landskrona stad påbörjat framtagning av en solpotential karta inom kommunen. Kartan skall informera privatpersoner om vilka byggnader kan vara lämpliga för solenergianläggningar. Utvecklingen av antal solenergiinstallationer, installerade effekt och producerad energi kan följas upp efterhand som verktyget görs tillgängligt. Biogas SCB inkluderar inga uppgifter över biogas produktionen. Istället redovisas uppgifter hur de förnybara gaserna används inom industrin och i el- och fjärrvärmeproduktionen efter 2009 och framåt. Fram till 2008 har bränslekategorin biogas ingått i övrig energi. I den nya statistiken ingår biogas användning i bränslekategorin gas (förnybara). Rötgas Inom kommunens gränser finns lokala tillgångar på rötgas som uppstår i avloppsreningsverket samt deponigas som bildas vid nedbrytning av organiskt material i deponier. I Landskrona stad drivs avloppsreningsverket (Lundåkraverket) av NSVA medan LSR ansvarar för deponin (Lundåkradeponin). Både deponigasen och rötgasen är en biogas som levereras till Landskrona Energi som förbränner gasblandningen för produktion av fjärrvärme. Sedan den 1 januari 2009 slutade Lundåkradeponin ta emot avfall, målet är att återställa deponin. Detta är ett långsiktigt arbete där det beräknas ta minst till 2019 innan deponin förvandlas till ett båda grönskade och miljösäkert område. På grund av all sorts möjligt avfall som tippats och grävts ner i deponin förväntas det inte vara säkert under hundratals år framöver och tuffa regler kommer diktera vad som får göras på Lundåkradeponin. Datainsamling från LEAB gällande använd biogas (deponigas och rötgas) i fjärrvärme produktionen kompletteras i efterhand för åren då bränsleslaget övrig energi har valts att exkluderas. Bakgrund (energiplan 2009) I mitten av 1980-talet byggdes i Landskrona en anläggning inom Lundåkradeponin för upptag av deponigas. Om gasen inte tas tillvara läcker den ut i atmosfären och man förlorar en lokal energiresurs. Insamlingssystemet för deponigas har sedan dess successivt byggts ut i omgångar år 1990, 1994, 2004 och Utbyggnaden 2004 omfattade cirka 20 nya brunnar inom deponiområdet och en ökning av effektkapaciteten med cirka 400 kw till totalt cirka 1,4 MW. År 2003 producerades drygt 8 GWh energi från Lundåkradeponin och reningsverket och efter utbyggnaden 2004 uppgick produktionen till 11 GWh. Under 2005 investerades i ny produktionskapacitet för att kunna utnyttja all producerad biogas för värmeproduktion. Omfattande utbyggnad skedde under 2008, då det på nytt infördes fler insamlingsbrunnar. Idag finns totalt 63 insamlingsbrunnar inom Lundåkradeponin. Här finns även ett utbyggt ledningsnät som transporterar biogasen till fjärrvärmeverket där gasen blandas med rötgas från det närbelägna reningsverket innan blandningen förbränns i panna på Hetvattencentralen. Den sammanlagda utbyggnaden har skapat en ökad potential för insamling av deponigas. Den nya potentialen bedöms årligen ha ökat från 1,5 miljoner m 3 till 2,3 miljoner m 3. Det innebär att den årliga energimängden som produceras ur deponigasen uppgår till MWh. 14

15 Energiläget (energibalans 2012) Energibalans 2012 Energibalansen 2012 för Landskrona stad redovisas i Figur 7. Diagrammet illustrerar de olika energislag som används i SCBs energistatistik (icke förnybara/ förnybara flytande, fast och gas) och de som används i Landskronas fjärrvärmeproduktion. Finns även möjligheter att presentera el- och värmeproduktionen efter 2012 då kraftvärmeverket togs i drift. Totalt omfattar hela energibalansen cirka GWh för Landskrona stad Den tillförda energin visas på vänster sida av diagrammet i GWh. Denna energi används i produktionen av fjärrvärme samt av slutanvändare vilka är redovisade nederst i diagrammet. Spillvärme från industrier (gul pil) tas tillvara av fjärrvärmeverket, dessutom tillfördes det ytterligare fjärrvärme från Öresundskraft AB för att tillgodose slutanvändningen av fjärrvärme Rökgaskondens är en ny post som börjat redovisas i SCBs energistatistik och placeras under Fjärrvärme LEAB i diagrammet. Eldistributionen är placerad i högra hörnet av diagrammet och är en blandning mellan importerad el och vindkraftsproducerad el. Elproduktionen från kraftvärmeverket ingår inte i energibalansen Energibalansen finns även tillgänglig under bilagor i högre upplösning. Figur 7 Energibalans för Landskrona stad år 2012 (GWh), baserad på SCBs energistatistik. 15

16 MWh Slutanvändning Den totala slutanvändningen mellan åren med fördelning av bränsleslag finns redovisad under Figur 8. Diagrammet visar den totala mängden använda bränslen samt deras fördelning åren De tre största energislagen/bränslen som använts genom åren är El-, fjärrvärme användningen samt de flytande icke förnybara bränslen. Dessa kommer undersökas vidare under Fel! Hittar inte referenskälla. och Figur 11. Användningen av flytande icke förnybara har valts att inte undersökas vidare under denna paragraf Total slutlig användning i Landskrona Stad Elenergi Fjärrvärme Förnybara - Gas Förnybara - Fast Förnybara - Flytande Icke förnybara - Gas Icke förnybara - Fast Icke förnybara - Flytande Figur 8 Totala mängden använd energi i Landskrona stad för åren (MWh). Vid fördelningen av Landskrona stads totala energianvändning på sektorer förbrukades mest energi 2012 inom industri- & byggverksamhet, transporter och hushåll nämnd efter storleksordning (Figur 9). Tillsammans står de för 88 % av den totala slutanvändningen Total slutlig energianvändning fördelat på sektorer år Totalt MWh Övriga tjänster 6% Hushåll 21% Jordbruk, skogsbruk, fiske 2% Industri, byggverksamhet 34% Transporter 33% Figur 9 Fördelningen av slutanvändningen mellan olika sektorer i Landskrona stad Offentlig verksamhet 4% 16

17 MWh Uppvärmning av hushåll Bakgrund (energiplan 2009) Under 2008 användes i Landskrona cirka 260 GWh för uppvärmning av hushållen, fördelat över bränsleslagen nedan: Fjärrvärme 180 GWh El 69 GWh Olja 4,5 GWh Biobränslen 7,5 GWh Totalt 251 GWh fjärrvärme levererades till Landskrona år Uppföljning 2012 Under 2012 användes i Landskrona cirka 212 GWh för uppvärmning av hushållen, fördelat enligt nedan: Fjärrvärme El Olja Biobränslen 199 GWh Saknas 0,4 GWh 13,1 GWh Statistik för eluppvärmda hushåll har upphört efter Förklaringen till detta är att allt fler konverterar från direktverkande el till alternativa uppvärmningssystem. Detta har försvårat för producenter/leverantörer att särskilja sina uppgifter (siffran har blivit alltför osäker att redovisa varför den har tagits bort i SCBs energistatistik). Resultatet redovisas under Figur 10. Utvecklingen visar en positiv trend som skett under åren där fler hushåll konverterat från användning fossila bränslen (olja) till fjärrvärme. Andelen hushåll som använder trädbränslen visar också en ökande trend. Fjärrvärme användningen för uppvärmning av hushåll har ökat samtidigt som de fossila bränslena har börjat fasas ut. Slutanvändning för uppvärmning av hushåll mellan åren Elenergi Icke förnybara - Flytande Förnybara - Fast Fjärrvärme Figur 10 Utveckling av använda bränsle för uppvärmning av hushåll i Landskrona stad,

18 GWh Försörjningstrygghet - el Bakgrund (energiplan 2009) Elnätet i Landskrona består av nedgrävda jordkablar och elnätsverksamheten har drygt abonnenter. Den sammanlagda längden på elnätet var år 2007 cirka 615 km varav 75 % utgjordes av lågspänningsledningar och 25 % av högspänningsledningar. Landskronas elnät ägs av Landskrona stad som har nätkoncession för elnätet i tätorten och för närvarande är Lunds Energi anvisad elleverantör inom området. Det innebär att kunder inom Landskrona elnät som inte själv väljer elleverantör får Lunds Energi som leverantör. Landskrona elnät omfattar den elnätkoncession som förser boende, företag och andra organisationer i Landskrona med el. I övriga delar av Landskrona och på Ven har E.ON elnät och koncession. Det elavtal som staden tecknat för el till offentliga verksamheter och lokaler skall försäkra att det är s.k. grön el från vattenkraft och vindkraft som används under ett normalår. Uppföljning 2012 År 2012 transporterades cirka 560 GWh på Landskronas elnät. Det är en ökning med cirka 8 % jämfört med år 1990 då det transporterades 514 GWh. Andelen nätförluster bygger energistatistiken från Fr.o.m används en tumregel på 8 % för nätförlusterna. Resultatet av distribuerad el och förluster redovisas i Figur Slutanvändning elenergi, inkl. förluster Överföringsförluster MWh Slutanvändning MWh Figur 11 Distribution till elnätskunder i Landskrona stad,

19 Persontrafiken Informationsinsamlingen har gjorts genom kontakt med följande: - TRAFA, Trafikanalys (tillgänglig statistik) - SCB, Statistiska Centralbyrån (Helena Rehn) - RUS, Regional Utveckling & Samverkan i Miljömålssystemet (tillgänglig statistik) - Skånetrafiken, (Maria Heideman). Följande statistik har samlats in: - Cykelresor per år inom strategiskt utvalda platser (centrum & stationen) - Antal påstigningar på kollektivtrafiken i Landskrona stad - Utvecklingen av persontrafiken i Landskrona kommun, körsträckor per invånare - Andel miljöbilar i kommunen samt utvecklingen av nyregistrerade miljöbilar - Analys av resvaneundersökningen 2013 för Landskrona kommun. Nyckeltal Vilka nyckeltal kan vara lämpliga att använda: - Körsträckor per invånare - Andel miljöbilar registrerade i kommunen. - Antal påstigningar per invånare - Cykelresor per invånare Finns möjligheter att jämföra statistiken mellan kommuner och län för att undersöka om vi ligger över eller under genomsnittet. Cykelresor Antal cykelresor i kommunen det senaste året presenteras i Figur 12. Strategiskt placerade cykelbarometer (mätstationer) har används vid framtagandet av statistik. En barometer i centrum och en vid centralstationen har placerat ut. Värden gäller för det senaste året ( t.o.m ) Cykelresor Barometer Kasernplan Barometer Stationen 0 Figur 12 Mätning av antal cykelresor i Landskrona stad med hjälp av mätstationer, aug 2013 jul

20 Mil/invånare Invånare Kollektivtrafik (buss) Antal påstigningar på stadsbussen finns presenterat under Figur 13. Utvecklingen visar en positiv trend där stadsbussen används i större utsträckningen. Anledningar till denna positiva ökning kan bero på en utökad busslinje trafik samt en aktiv planering i att minska avstånden från kollektivtrafiken och boende/arbete (Skånetrafikens brytvärden 500m tills stadsbuss, 1000m till regionbuss samt 1500m till tåg). Förklaras mer under Planering och byggande = cirka 13 påstigningar per invånare och år = cirka 51 påstigningar per invånare och år Antal påstigande Antal påstigande Figur 13 Antal påstigningar på Skånetrafikens linjebussar i Lanskrona stad mellan åren Personbil Uppgifter insamlat från RUS (Regional Utveckling & Samverkan i miljömålssystemet) angående antal körsträckor per invånare (Figur 14). Diagrammet visar en minskad trend av antal mil per invånare och år. Detta resultat kan bero på att fler bil resor har ersatts med bussresor inom kommunen om man jämför utvecklingen av antal påstigningar på Skånetrafikens linjebussar (förgående figur). Uppgifterna bygger på vilken kommun fordonen är registrerade i samt mätarställningen från årliga besiktigningar. Detta kan skilja lite från verkligheten då de bilar som körs i en viss kommun kan vara registrerade i en annan. Om man jämför data mellan likstora kommuner samt med genomsnittsvärdet för kommuner i Skåne ser man att persontrafiken i Landskrona ligger under snittet för Skåne (se Figur 15) Körsträckor per invånare i Landskrona Figur 14 Antal mil körda per invånare för Landskrona stad. mellan åren Körsträcka per invånare Invånare 20

21 Körsträcka/invånare Körsträckor per invånare jämfört med snitt LANDSKRONA TRELLEBORG ÄNGELHOLM HÄSSLEHOLM SKÅNE LÄN Figur 15 Jämförelse mellan likstora för körsträckor per mil, mellan åren För att ta reda på hur fordonsbeståndet ser ut för respektive kommun har data samlats in från RUS gällande registrerade fordonstyper. Förgående diagram ger en fingervisning hur ofta bilen används årligen i likstora kommuner i Skåne jämfört med genomsnittet. Dessa uppgifter kan ha helt olika miljöpåverkan då bränslen för fordonen kan ha mycket större spridning. Utfasning av fossila bränslen (bensin och diesel) är av största intresse, det är viktigt att minska beroendet av personbilen och istället använda sig mer utav kollektivtrafiken och cykel. När sträckorna är för långa eller när personbilen inte går att ersätta är det viktigt att se till man använder alternativa bränslen istället för fossila för att minska miljöpåverkan. Eftersom begreppet miljöbilar används olika i samhället finns tyvärr ingen samlad definition. Tanken från transportstyrelsen är att en miljöbil skall ha liten klimatpåverkan och låga utsläpp av miljö- och hälsoskadliga avgaser. Detta innefattar olika typer av alternativbränslebilar, flexifuelbilar, hybridbilar och snåla bilar med vanliga bensin- eller dieselmotorer. Av denna anledning har följande fordonstyper för respektive tagits fram: - Miljöklass 1 - Miljöklass 2 - Miljöklass 3 - Euro 3 - Euro 4 - Euro PM - Hybrid - El - Samt övriga Figur 16 visar fordonsfördelningen för Landskrona 2013, data visar att 64 % av de registrerade fordonen i Landskrona stad har någon typ av miljödefinition. Den absolut vanligaste är miljöklass Euro 4 med hela 36 %. 21

22 Registrerade personbilar i Landskrona 2013 Euro 5 0% Euro 3 3% Övriga 36% Miljöbilar 64% Figur 16 Registrerade fordonstyper i Landskrona stad Miljöklass 3 8% Miljöklass 2 5% Miljöklass 1 7% El 0% Hybrid 0% Euro 4 36% Euro 4 (2005 PM) 5% Planering och byggande Kollektiv trafiken i Landskrona Stationsnära läge Definitionen av stationsnära läge beskriver det maximala avståndet från bostad/arbete till närmaste hållplats som ökar chansen till resor med kollektivtrafik framför fordon. Begreppet stationsnära skiljer sig en del beroende på vem man frågar. Banverket och Vägverket anser att områden inom en radie av 2-3km från närmaste tågstation kan anses som stationsnära läge. Skånetrafiken har däremot ställt upp ett antal brytvärden för hur långt det anses vara rimligt att förflytta sig till och från enjärnvägsstation eller busshållplats, beroende på trafikslag. För stadsbuss är detta avstånd 500 meter, för regionbuss 1000 meter och tåg 1500 meter. Områden inom dessa avstånd från hållplats eller station är i Skåne att beteckna som kollektivtrafiknära lägen. Det tredje exemplet som länsstyrelsen använder sig av har definitionen av stationsnära läge hämtats från en dansk studie Stationsnærhedsp litikken i hovedstadsområdet baggrund och effekter. I denna visas att om bostad och arbetsplats ligger inom 600m från en järnvägsstation är chansen att man ställer bilen och istället åker kollektivt som störst. En generell tumregel skulle kunna vara att det är dubbelt så många som nyttjar kollektivtransporter till en stationsnära arbetsplats eller bostad inom 600 respektive 1000 meter till en station. Skånetrafikens brytvärden har använts för inventering utav andelen Laga kraft vunna planer från 1999 fram till 2014 som skett inom stationsnära lägen (stadsbuss, regionbuss och tåg). Inventeringen har skett inom följande områden: - Landskrona stad - Glumslöv - Härslöv - Asmundtorp - Häljarp - Saxtorp - Annelöv För respektive område kommer stationsnära lägen (1500 m tåg) undersökas: 22

23 - Landskrona stad - Glumslöv - Häljarp För respektive område kommer stationsnära lägen (1000 m regionbuss) under sökas: - Landskrona stad - Glumslöv - Härslöv - Asmundtorp - Häljarp - Saxtorp - Annelöv För respektive område kommer stationsnära lägen (500 m stadsbuss) undersökas: - Landskrona stad Inventeringen av stationsnära lägen, kommer ligga till grund för fortsatt analys för att ta reda på hur/om planeringsarbetet har bistått till den positiva minskningen av fordonstrafik samt ökade kollektivtrafik resandet inom kommunen. Underlaget kommer analyseras vidare där resultatet kommer att presentera hur planeringsarbetet har bistått till ökad närhet till stationsnära lägen. Figur 17 presenterar en illustration av de olika tillgängliga kollektivtrafikslagen inom kommunen med tillhörande laga kraft vunna detaljplaner mellan åren Figur 17 Illustration av den tillgängliga kollektivtrafik alternativen inom Landskrona kommun med tillhörande laga kraft vunna detalj planer mellan åren Övre bild till vänster hörn stationsnära lägen för tågtrafik (1500m radie), övre bild till höger hörn stationsnära lägen för regionbussar (1000m radie), nedre bild till vänster hörn stationsnära lägen stadsbuss (500m radie) och nedre bild till höger nya planerade busshållsplatser för stadsbuss (500m radie). 23

24 Stadens egna verksamheter Kommunala fordonsflottan Utgångsläge 2014 Teknik- och serviceförvaltningen påbörjade 2012 med att sammanföra samtliga Landskrona stads fordon under en och samma förvaltning. Bakgrunden till arbetet låg i att skapa en rationell metod för optimering av fordonsinnehavet genom att följa upp resorna och reducera användningen av privata körningar i tjänst. Genom att ha en genomsam fordonspark skall miljöbilar tillhandahas vilket på sikt skall reducera miljöpåverkningen. Inventering har gjorts av fordonsparken där den totala på storleken av fordonsparken redovisas i Tabell 4. Uppgifterna är fördelade på fordonsslag, antal fordon samt bränsletyp. Fördelningen över respektive bränsleslagen illustreras i Figur 18. Målet med inventeringen har varit att fastställa andelen miljöbilar i stadens egna fordonsinnehav, detta framgår i Figur 19. Tabell 4 Inventering av den kommunala fordonsparken. Fordonsslag Bensin Diesel El Metangas Bensin/etanol Bensin/metangas Bensin/el Personbil Lätt lastbil Tung lastbil Moped Traktor Övrigt Specialfordon Totalt Antal fordon Bränslefördelning 16% 5% 2% 24% Bensin Diesel El 11% Metangas 4% Bensin/etanol Bensin/metangas 38% Bensin/el Figur 18 Fördelning av fordonsflottans bränsleslag. 24

25 m3 nm3 Andelar miljöbilar 38% 62% Fossilt bränsle Miljöbilar Figur 19 Andel miljöbilar. Att inneha en stor andel miljövänliga fordon i fordonsflotta är ett steg i rätt riktning, nästa steg är att undersöka vilka bränsleslag används i största utsträckning, om det är de alternative bränslen eller de fossila som har störst användning. Eftersom vissa fordon kan drivas på mer än ett bränsle slag blir det mer rättvisande att undersöka mängden använd bränsle istället för körsträckor då det inte går att koppla vilka km är körda med vilka bränsleslag. Uppgifter är inhämtade från Teknik & Service (TS) gällande mängden tankad bensin, diesel och metangas i fordonsflottan från Dessa uppgifter är presenterade i Figur 20. För uppgifter gällande använd etanol och el till fordonsflottan behöver respektive tankställe i kommunen kontaktas, då det finns tankkort kopplade till dessa fordon. Bränsleförbrukning 180,00 160,00 140,00 120,00 100,00 80,00 60,00 40,00 20,00 0, ,00 18,00 16,00 14,00 12,00 10,00 8,00 Bensin [m3] Diesel [m3] Metangas [nm3] Figur 20 Bränslemängder använda för fordonsflottan mellan åren En annan undersökning som utförts har varit att ta reda på om antalet resor i tjänst med privat bil har minskat sedan bilpoolen aktualiserades. För att få fram siffror över användningen av privat bil i tjänsteärenden har kontoutbetalningar följts mellan åren Eftersom endast utbetalningarna finns tillgängliga har sträckorna räknats ut med hjälp av utbetald ersättningen per km (2,9 kr/km). All bränsleförbrukning från privata bilar i tjänsteresor har antagits härröra från bensin och diesel (värsta fallet). Antal kilometer körda med privat bil i tjänsteresor kontra bilpoolen har sammanställts i Figur

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Metodbeskrivning. Energibalans för Skåne

Metodbeskrivning. Energibalans för Skåne Metodbeskrivning Energibalans för Skåne Innehåll METODBESKRIVNING... 1 INLEDNING... 3 Upplägg... 3 INGÅENDE ENERGISTATISTIK... 4 Kommunal och regional energistatistik (KRE)... 4 Svensk Fjärrvärme AB...

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Skånes energiläge 2015. Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram

Skånes energiläge 2015. Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram Skånes energiläge 2015 Energistatistik och energipotentialer i siffror och diagram Titel: Skånes energiläge 2015 Utgiven av: Författare: Kontakt: Copyright: Länsstyrelsen Skåne Åsa Skillius Länsstyrelsen

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla?

Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Vilka mål ska programmet för förnybar energi innehålla? Arbetsgrupp Fredrik Karlsson, LST Päivi Lehtikangas, Energikontoret Efwa Nilsson, E.ON Jörgen Amandusson, Skogsstyrelsen Kristian Petersson, LRF

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Kommunal och regional energistatistik 2013 EN0203

Kommunal och regional energistatistik 2013 EN0203 RM/ET 2015-02-26 1(10) Kommunal och regional energistatistik 2013 EN0203 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin Projektfinansiering Statens Energimyndighet Länsstyrelsen Örebro län Företag och kommunala energirådgivare Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2013 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2014-03-28 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 736 MWh energi år 2013 till kommunens byggnader

Läs mer

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011

Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Uppföljning av energieffektiviseringsarbetet år 2011 Selina Malik, miljöstrateg Hörby kommun 2011-03-30 1 Övergripande sammanfattning Totalt användes 20 973 MWh energi år 2011 till kommunens byggnader

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Verksamhetsåret 2014

Verksamhetsåret 2014 Klimatredovisning AB Svenska Spel Verksamhetsåret Utförd av Rapport färdigställd: 2015-03-05 Sammanfattning klimatpåverkan Svenska Spel Tricorona Climate Partner AB (Tricorona) har på uppdrag av AB Svenska

Läs mer

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson

Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål. Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Bättre kollektivtrafik kräver långsiktiga mål Stockholm 17 mars 2010 Kristina Christensson Korta Miljöfakta från Skånetrafiken Korta miljöfakta 2009 Följande sträcka kördes: Tåg (Öresundståg+Pågatåg) Regionbuss

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...

1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8. 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9. 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen... Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...6 2 Syfte...7 3 Metod...8 3.1 Skillnader i SCB-statistiken jämfört med tidigare år...9 3.2 Förklaring till sankey-diagrammen...9 4 Jämtlands och Västernorrlands

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se

Lennart Östblom. www.kommunanalys.se Lennart Östblom www.kommunanalys.se Arbetar med att samla in bearbeta analysera sammanställa presentera information om Sveriges kommuner och deras verksamhet Personbilar 2009 till 2013 Ökning 3,3 procent

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008

Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Redovisning av myndigheters miljöledningsarbete 2008 Miljöledningssystemets miljöeffekter (besvaras frivilligt år 2008) Blanketten följer Miljödepartementets riktlinjer 2008-06-17 Inramade gultonade fält

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2

Energibalans Alvesta kommun 2007. Bilaga 2 Energibalans Alvesta kommun 2007 Bilaga 2 Dokumentinformation Titel: Energibalans Alvesta kommun 2007 Dokumentet är sammanställt av: Marita Lorentzon, Förvaltningen för Samhällsplanering Färdigställt:

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Framtagande, uppföljning och utvärdering 6 Kritiska framgångsfaktorer för att nå målen 7 Energi och koldioxid i kommunen 10 Energianvändningen 10 Klimatpåverkan

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik

MarknadsanalYZ. BioFuel Region AB. Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik MarknadsanalYZ Potentiell marknadsutveckling för fordonsgas i regionerna Östersund, Sundsvall och Örnsköldsvik BioFuel Region AB 2013 2 3 FÖRORD Denna rapport är skriven av BioMil AB för att visa en översiktlig

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Gas i transportsektorn till lands og till vands Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN

BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN- OCH MILJÖAVDELNINGEN SID 1 (5) 2010-12-03 pm BERÄKNING AV BILARS KLIMATPÅVERKAN Vi föreslår ett schabloniserat sätt att kvantifiera biodrivmedelsbilars klimatpåverkan i relation

Läs mer