Terminsstart i DtP-skolan

Transkript

1 DESIGN TYPOGRAFI PRODUKTION NR 4 ÅRG 3 AUGUSTI EN KOMPLETT LATHUND FÖR TIDNINGSDESIGN Sid 3 5 Dt P VISAR VÄGEN TILL ARKIVBILDER PÅ CD-ROM Sid 6 8 Terminsstart i DtP-skolan Varsågod och sitt. På sista sidan i höstterminens första nummer hittar vi Doktor DtP själv som hedrar vår lilla tidning med en föreläsning. Redan i nästa nummer kommer han åter, för att den gången prata luft; alltså om mellanrum mellan ord och bokstäver. Ett ämne med mer substans än vad man kan tro vid första anblicken. Vi skriver mycket om bilder i detta nummer, och publicerar också den utlovade lathunden för dig som står i begrepp att ge ny form åt en tidning. Men nu får det räcka med handledning från redaktören; nu vill vi veta vad du tycker i stället. Reagera vänligen på nedanstående påståenden om vad du tycker om DtP vem vet, vi kanske gör som du säger I LONDON BÖRJAR HÖSTREGNEN MED POLISER Sid 9 11 ETT FORMAT FÖR ALLA DIGITALA DOKUMENT? Sid PAGEMAKER LIKA SNABBT PÅ QUADRA OCH POWER MAC Sid 14 HAR DU FÅTT»GÅSFOTEN«OM BAKFOTEN? Sid 16 Påstående Ja Nej Jaså DtP borde komma ut oftare b b b DtP borde tryckas i fyrfärg b b b DtP borde komma ut på diskett b b b DtP borde acceptera annonser b b b DtP borde finnas i en databas b b b DtP skriver för lite om Quark XPress b b b DtP skriver för lite om PageMaker b b b DtP skriver för lite om Photoshop b b b DtP skriver för lite om typografi b b b DtP skriver för lite om tidningsdesign b b b DtP skriver för lite om produktionsteknik b b b DtP är värd pengarna b b b Jag använder typsnitten på DtP-disketterna b b b Jag använder XTensions på DtP-disketterna b b b Jag använder programmen på DtP-disketterna b b b Jag använder spelen på DtP-disketterna b b b Jag använder inte DtP-disketterna alls b b b Sådana här undersökningar är fåniga b b b När du svarat snällt på alla frågor så tar du en kopia på sidan och faxar den till oss på Nu är det rast! Pelle Anderson, redaktör

2 2 Design Typografi Produktion # 4 Augusti prenumeranter utan att trycka tidningen ClariNet heter dagstidningen på Internet, det världsomspännande elektroniska nätverket som har miljoner användare; från Bill Clinton i USA till Carl Bildt i Sverige. I svenska medier och för dem som så sent som i våras tyckte att ett GSM-telefonnummer var höjden av digitalt medvetande, har nu den lilla blivit det nya adelsmärket. Den ingår nämligen i Internet-adressen, och en sådan bör du numera ha på ditt visitkort (jodå, CompuServe går också bra, de bägge näten kan prata med varandra). ClariNet började komma ut 1989 och har enligt ägaren gått med vinst från början. I dag når den betalande prenumeranter, som laddar ner den via modem till sina datorer. Tidningen har 200 olika avdelningar, och prenumeranten kan skräddarsy sin egen tidning genom att välja vilken information som han/hon vill ha. Vill du inte ha sporten eller börstabellerna så slipper du. Digitala fingeravtryck hindrar piratkopiering Ett brittiskt företag, MOR Ltd. i Nottingham, har utvecklat en teknik som placerar ett digitalt ID-kort, osynligt för den som inte har tillgång till programmet, i exempelvis ett bilddokument. ID-informationen, som kan innehålla exempelvis namn och adress till fotografen, är omöjligt att radera från bilden. Inte ens kraftig bildmanipulation påverkar ID-kortet, något som fotografer säkert välkomnar de tekniska möjligheterna till elektronisk bildbearbetning och copyright-regler har ju ibland krockat. Adobe ändrar villkor för typsnittskunder Tidigare, när du köpte typsnitt av Adobe, fick du rätt att installera typsnittet på de datorer som använde en och samma skrivare. Numera gäller inte den principen; istället får du installera typsnittet på maximalt fem datorer på ett och samma företag. Apples QuickDraw GX kommer i oktober Apple introducerar i höst sitt nya system 7.5, som bland andra nyheter kommer att innehålla QuickDraw GX. För program som utnyttjar denna teknik kommer behandlingen av typografin att bli mycket mer avancerad. Exempelvis kommer flera ligaturer, äkta kapitäler, optisk linjering av spalter (dvs. punkter och diviser hängs ut i marginaler och spaltmellanrum) m.m. Två stora aber finns dock; för det första finns nästan inga GX-fonter på marknaden. Folk har köpt PostScripttypsnitt, och kommer säkert att fortsätta att göra detta. För det andra krävs att programmet du jobbar i understödjer GX-formatet. Och det är det hittills bara ReadySetGo som deklarerat att de gör (i versionen som kommer senare i höst). En liten sak som DtP-prenumeranter har haft nytta av sedan 1992, nämligen Windowshade, det lilla programmet som låter dig krympa fönster till bara fönsterlisten överst, kommer i fortsättningen att vara en del av Macintosh system. Barcelona laddar för designmöte 1995 För första gången håller Society of Newspaper Design sin årliga workshop utanför USA:s gränser september 1995 träffas tidningsformgivare från Europa, USA och andra hörn av världen i Barcelona, en av Europas hetaste städer just nu. Eftersom nästa sommar förmodligen blir blöt och kall i Sverige så är det en bra idé att boka in sig. Du kan faxa direkt till den spanska arrangörskommittén på eller till ordföranden för den nordiska sektionen, Svenåke Boström, på Beslutet att placera organisationens konferens och årsmöte i Europa har orsakat protester från medlemmar i USA, men ledningen har stått på sig. Aldus erbjuder enkelt diagramprogram ChartMaker skapar diagram till dina PageMaker, Quark XPress, Word-dokument eller vilka andra program som helst som arbetar i Mac- eller Windowsmiljö. I programmet finns mallar för 84 olika två- och tredimensionella diagramformat. Diagrammen kan sedan bearbetas genom att ändra storlek eller lägga till skuggor. Diagrammet placeras i ditt dokument på vanligt sätt eller via publicera/prenumerera eller klippboken (Mac). Du kan dock inte skriva ut diagrammet inifrån ChartMaker. ChartMaker kostar runt tusenlappen. Nya tangentbord minskar skaderisk Förslitningsskador står för en mycket stor del av arbetsskadorna; oftast är det tyngre monteringsjobb med återkommande moment som är farligast. Men även datoranvändare löper risker, musarm, nackspärr, ont i rygg och axlar är varningssignaler. DataHand heter ett alternativ till tangentbord som nyligen lanserades av Industrial Innovations Inc. DataHand består av två separata formgjutna plattor, en för varje hand, med urtag för varje finger. För att skriva en bokstav behöver du bara röra fingret en millimeter i en av fyra riktningar eller neråt, så når du en magnetkontakt. Företaget bakom produkten hävdar att endast 5 % av de återkommande rörelser ett vanligt tangentbord tvingar användaren till finns kvar om du använder DataHand. Pris? US dollar, tyvärr. Industrial Innovations Inc har faxnummer PSI lanserar modem för nätverk Med Postman NetFax från PSI behöver du bara ett modem för alla Macar på kontoret. Med en server räcker det med en telefonlinje för såväl datakommunikation som fax. Alla kan också arbeta med Apple Remote Access via modemet. Köper du programmet med licens för fem användare och ett snabbt modem kostar det cirka kr. PSI har tel Adobe /Aldus släpper FreeHand till Altsys Ett förslag till Adobe Systems (som kombinationen av Aldus och Adobe kommer att heta) var att slå ihop FreeHand och Illustrator till Frustrator. Så blev det inte. Istället släpps rättigheterna till Free- Hand i januari nästa år tillbaka till dem som skapade programmet, AltSys, sedan företaget stämt Aldus. På fontsidan är också Altsys en vinnare; Letraset har slutat stödja programmet FontStudio, och låter sina kunder uppgradera till Altsys marknadsledande Fontographer för 99 US dollar. En späckad höst efter en het sommar september. Seybold. Ett måste för branschens tungviktare. San Francisco, USA. Fax september. PageMaker användarkonferens. Hamburg, Tyskland. Fax oktober. Ifra 94; mastodontmässa om tidningsteknik. Mycket svenskar med slipsar. München, Tyskland. Fax oktober. CD-ROM Expo. Hur man tjänar pengar på digital publicering. Boston, USA. Fax oktober. Society of Newspaper Design håller sin årliga workshop. Kansas City, USA. Fax oktober. Monotype Conference. The gangs all there, inklusive Malcolm Garrett och Erik Spiekermann. London, England. Fax oktober 4 november. Folio; jättekonferens om alla aspekter på tidskriftsutgivning. New York, USA. Fax nov. Multimediamässa. Mainz, Tyskland. Fax november. Sjunde konferensen för DtP-användare. Berlin, Tyskland. Fax

3 Design Typografi Produktion # 4 Augusti Tony Suttons lathund för bra, ny tidningsdesign Hemligheten med bra tidningsdesign? Det är summan av effektiv journalistik, klok företagsledning och kvalitetskontroll. Och stor konst! Så säger kanadensaren Tony Sutton, designkonsult på tidningsgruppen Thomson och redaktör på designtidskriften Ragged Right. Här utvecklar Sutton sina åsikter i en lathund för dagspressdesign. Redaktörer och utgivare tror ofta att en ny design av deras tidningar innebär en magisk, konstnärlig osmos, en process under vilken nya typer, extra utrymme, större bilder och lite färggrannt grafiskt pynt gör sidorna så fantastiska att nya läsare står på kö för att köpa varenda exemplar som trycks. Det stämmer inte. och läsbar. En ny design kräver en mycket större mobilisering av kunskaper och ansträngningar än så om den ska lyckas. Den är förenad med omformning av såväl sammanhang. tankeprocesser som sidornas rent fysiska struktur. Det handlar om journalistik. Att förbättra innehållet genom att göra det mer spännande, mer övertygande och lättare att förstå för läsare som oftast har andra, meningsfullare saker att lägga sin tid på. management. Att organisera och omstrukturera de olika momenten redaktionellt arbete, annonsering, tryckning och distribution som tillsammans ska resultera i en effektiv tidningsprodukt. kvalitetskontroll. Att förbättra typografin, att avpassa flytet mellan sektionerna och sidornas ordningsföljd, och Definition av god design 1. Bra design är tydlig, hänsynsfull 2. Bra design är disciplinerad. 3. Bra design är flexibel. 4. Bra design har balans och 5. Bra design innehåller överraskningsmoment. 6. Bra design hjälper till att klargöra en komplicerad eller teknisk text. 7. Bra design är originell. 8. Bra design är kostnadseffektiv. 9. Bra design säljer innehållet. 10. Bra design klarar deadline. att granska och omdefiniera det ofta olustiga förhållandet mellan annonser och artikeltext. filosofi. Att klargöra de redaktionella och affärsmässiga uppgifterna. Vilka är läsarna? Vilken roll spelar, eller borde tidningen spela i deras liv? Dessa frågor leder ofrånkomligen till beslut om vilken sorts artiklar man ska sträva efter, var de ska placeras i tidningen och hur de ska framhävas på sidorna. och visst, konst. Att utveckla formatering som använder skala och proportioner för att framhäva olika informationsnivåers relativa betydelse. Att införa tydliga typografiska och grafiska stilar som, för att citera juryn för det första brittiska tidningsdesignpriset år 1952, skiljer mellan olika typer av artiklar och avgränsar nyheter från reportage. Den nya formgivningen är givetvis det mest synbara beviset på förändring men paradoxalt nog är det också det mest försumbara. Efter ett par veckor är läsarna vana vid förändringarna men många kommer att längta efter den gamla produkten som idé. För att motverka dessa känslor måste vi ge bestående bevis för att en viktig förändring har skett. Detta betyder bättre innehåll, klarare uppläggning, renare tryck och en mer genomtänkt placering av annonser. Allt detta kräver ett starkt engagemang för en tidning som ständigt utvecklas, en tidning där förändring är ett nyckelord. Allt annat i livet förändras ständigt, så det finns ingen anledning till att en tidning skulle vara ett undantag från denna naturlag. Tio steg mot en effektiv omarbetning av din produkt.1. Varför gör ni det? Vad vill ni få ut den nya designen? Är ni ute efter större upplagor? Vill ni kommunicera klarare? Har ni nya hjälpmedel som kommer att förbättra produktions- eller tryckningsrutinerna? Eller har ni äntligen insett att er tidning inte är lika lättillgänglig som den storstadskonkurrent som mer och mer börjar inkräkta på ert område? Vad ni än svarar måste ni först och främst utvärdera innehållet, bestämma vad som ska vara kvar, vad som ska tas bort och vilka delar som ska läggas till..2. Vad vill ni uppnå? Det självklara svaret på denna fråga är: En bättre produkt som kan hjälpa till att behålla de kunder vi redan har och locka nya. För att uppnå detta måste ni hitta de områden som det lönar sig att förbättra, och definiera, planera och utveckla de komponenter som gör det möjligt att klara det. Gör upp listor och titta på andra, framgångsrika tidningar för att få idéer som kan anpassas för era behov. Ska ni byta till nya typsnitt? I så fall, gör inte misstaget att skaffa nya typsnitt bara för att de ser bra ut i en annan tidning. Se till att testa den nya typografin i er press innan ni bestämmer er. Om ni är en liten tidning med liten personalstyrka, tänk efter två gånger innan ni försöker efterlikna den grafiska formen i en storstadstidning med en personal på 300. Omarbeta med förnuft och kom ihåg att kvalitet kostar, både pengar och mänskliga resurser..3. Vem ska göra jobbet? Utse en ledare till projektet och leta reda på någon som ska ansvara för designen. Var hittar man den personen? Alla nyhetsredaktioner har någon medarbetare som är bättre på design och layout än resten av personalen. Han eller hon bör få ansvaret för den nya utformningen, sannolikt i samarbete med en konsult. Förvissa er om att alla i huset medverkar, genom att organisera kommittéer för de olika ämnesområdena innehåll, design, annonsering, produktion, tryckning och marknadsföring. Men den beslutsfattande gruppen bör vara liten och kunna agera snabbt. Tre personer räcker oftast: förläggaren, chefredaktören och formgivaren..4. Hur ska ni lyckas med det? Effektiv omarbetning innebär nytänkande runt varje del i tidningen. Formulera uppgifter för varje tidningssektion och varje avdelning på redaktionen. Be alla medarbetare (inte bara journalisterna) att utarbeta en önskelista över vad de skulle vilja se i den nya produkten.

4 4 Design Typografi Produktion # 4 Augusti 1994 Förstasidorna till höger visar processen när Tony Sutton m.fl. gjorde om Altoona Mirror i Pennsylvania. närmast t.h: originalsidan Pufflådor i sidhuvudet är inte alltid ett bra sätt att locka läsare. Logotypen är klumpig; vit text på mörkblå bakgrund är svårläst. Rubriker satta i Bodoni ger tidningen ett föråldrat utseende. Stora luftrum mellan rubrikraderna och efter slagraden Ordeal. Statiska foton ger ett trist intryck och lockar inte lösnummerköpare. Sidans nedre halva är grå och avskräcker från läsning. Sidlayouten är för horisontell, utan vertikal betoning. i mitten: första omgjorda förslaget Pufflådorna har plockats bort, utom Michael Jackson-puffen som ligger i botten på sidan. Logon har gjorts om, större med ett smalare och kraftigare typsnitt. Rubriksnittet har bytts mot kondenserad Walbaum. De viktigaste rubrikerna har kompletterats med nerryckare/ingress i Franklin Gothic Book. Rubriken i vänsterkrysset har fått dårrad. Det nya brödtextsnittet Nimrod är tydligare med bättre typografisk kontrast än originalet. Bilden i topp på ettan är starkare och det underordnade porträttet på pojken är bättre beskuret. Puffartiklarna är separerade av två punkters vertikala linjer. Den nedre halvan av sidan är starkare redigerad. längst t.h: andra omgjorda förslaget Sidan har omdisponerats för att bättre lyfta fram lokalt material. Rubriken i vänsterkrysset har fått nerryckare i stället för dårrad. En lokal bildnotis, med rubrik satt i Franklin Gothic Heavy, ersätter den statiska arkivbilden på Clinton. Den lokala familjetragedin har lyfts fram som andranyhet. Clinton reducerad till enspaltare. Puffraden i sidhuvudet hänvisar endast till sportsidorna. Vertikal spaltsticka separerar artiklarna tydligare. Hitta lösningar på de problem som redan finns. Om trycket är dåligt måste det rättas till. Om annonsstaplarna är klumpiga pyramider som kväver innehållet i artiklarna måste de ändras..5. När ska det göras? Jäkta inte på processen. Fyra månader är antagligen minimitiden för förändring, men ju längre tid desto bättre, särskilt om tidningen har en liten personalstyrka. När deadline väl har satts, besluta vad som ska göras och gör upp en plan som omfattar preliminära designförslag, fullständiga provnummer för läsare och annonsundersökningar, och tillräckligt med tid för reklam och marknadsföring..6. Gör provnummer Börja med fyra sidor. När ni är nöjda med de grafiska delarna och sammansättningen, kan ni utarbeta en dummy för marknadsundersökningar. Var hänsynslösa i er kritik av de nya sidorna om ni vill ha en effektiv produkt. Omarbeta inte i ett vakuum, utan ta sidorna från en existerande tidning och utforma dem i den nya stilen. Sätt upp de tryckta före- och efter-sidorna på en vägg så att man kan jämföra. Om man inte kan avgöra vad som är omarbetat så har jobbet gjorts dåligt. Testa hur varje del fungerar i praktiken: Kan personalen ro det i land varje dag? Klarar tryckeriet att trycka de färger ni har valt till logotypen? Är det några delar av formgivningen som tar så lång tid att ni skulle missa deadline? Utveckla fullständiga provnummer som personal och referensgrupper får kritisera. Ge därefter, när utformningen är klar, tryckta provnummer till annonsavdelningen så att den kan börja sälja annonsplats i den förnyade produkten..7. Framställ en grafisk stilbok Vill ni att era medarbetare ska veta hur allt fungerar så utbilda dem ordentligt och ge dem en redigeringsguide, en grafisk stilbok som förklarar de nya formelementen. Vänta inte med framställningen av detta viktiga dokument till sista minuten. Börja genast, när ni fattar era första beslut om designen, så blir det lätt att ställa samman designreglerna vid slutet av omgörningsprocessen. Uppdatera den regelbundet för att få med de justeringar som görs efter det att den nya designen är klar. I slutänden är det bara om er personal vet vad som förväntas av dem som omarbetningen blir lyckad. Detta kräver tydlig kommunikation och god utbildning av dem som ska verkställa förändringarna..8. Marknadsför förändringarna Man kan inte locka till sig nya kunder om man inte talar om vad man håller på med. Så förbered annonser för att lansera startdagen, och sätt marknadsavdelningen på att arbeta med reklamkampanjer för att locka potentiella läsares intresse. Om det finns lokal-tv, boka reklamtid för två eller tre dagar före och efter starten, boka sändningstid på lokalradion

5 Design Typografi Produktion # 4 Augusti eller använd reklampelare för att berätta för alla om den stora dagen. Samla starka artiklar till startdagen och lämna plats på förstasidan så att utgivaren kan förklara förändringarna för läsarna..9. Startskottet för nya tidningen Detta blir antingen den bästa eller den värsta dagen i era liv ända till imorgon, när det måste göras om igen. Njut av stunden och upplevelsen, och gör allting så perfekt ni bara kan utan att missa deadline. När slutspurten är över är det dags att analysera produkten, fixa felen, ha fest och säga tack till medarbetarna och andra inblandade..10. Fortsätt att förändra. Läs er tidning varje dag och kontrollera att artiklarna är intressanta och välskrivna, att rubriker och underrubriker passar och att bilder, grafik och tryck håller högsta kvalitet. Förbättra produkten genom att regelbundet föra in nya inslag, och tänk på det dagliga behovet av överraskningsmoment. Och slutligen, var inte rädda för förändring. Era läsare är det absolut inte. Tony Sutton Översättning: Ewa Rossing Att ställa de rätta frågorna Thomson Newspapers är en tidningskedja i Canada som har en egen designbyrå. De publicerar regelbundet rapporter om sin verksamhet och ger också ut månadsmagasinet The Editor. Texten är hämtad ur specialutgåvan Changed Pages, som handlar om redesign av Thomsons tidningar. Tony Sutton, Thomson Newspapers, Toronto, Canada Här är några av de frågor som måste besvaras innan omarbetningen kan påbörjas. Listor bör göras upp för varje avdelning på tidningen. 1. Ska ni använda nya rubriker och/eller textstilar? Vem ska installera dem? 2. Ska underrubriker och ingresser användas i början av artiklarna? Hur ska ni i så fall göra dem sparsamma och effektiva? Hur ska de kombineras med rubriker och text på ett sätt som ger effekt utan att de ser malplacerade ut? 3. Ska ni introducera nya skribenter, kolumnister eller andra regelbundna inslag? Vad ska tas bort? Var finns de största möjligheterna att förbättra? 4. Hur ska fotot utnyttjas? Kommer grafiken att få större utrymme i den nya formgivningen? Hur ska den i så fall framställas? 5. Kommer den nya layoutmallen att bättre betona artiklar som är vertikalt placerade eller ligger i botten på sidan? 6. Kommer artiklarna att bli kortare? Kommer de att hoppa från första sidan? 7. Hur många tidningssektioner ska ni ha? Hur kommer ni att behandla framsidor? 8. Kommer sidföljden att ändras? Kommer ni att göra undersökningar för att få veta hur era kunder läser tidningen? 9. Kommer annonsutlägget att förändras från pyramider till blockbrytning? 10. Hur kommer ni att handskas med färg i den nya utformningen?

6 6 Design Typografi Produktion # 4 Augusti 1994 Tänk att ha ett bildarkiv i byrån som en CD bland andra saker i] Klockan är kvart över fem. Alla bildarkiv har just stängt när du inser att du behöver en bild till det där jobbet som skall vara klart i morgon. II] Informationssamhället är här. Men Stockholm är långt borta. Och de bilder som kommer med posten har inte ens en avlägsen likhet med de visioner du målat upp för bildbyrån i telefon. III] Budgeten är noll. Förväntningarna skyhöga. Du inser att Trolla med Truxa hade varit lämpligare kurslitteratur än Typiskt typografiskt. IV] Du skulle behöva en bild där det regnar poliser över London. Men att klippa ihop en sådan med bildbyråbilder skulle driva firman i konkurs. För två år sedan var detta fyra omöjliga fall. Men plötsligt har situationen ändrats du har börjat kunna köpa foton på CDrom-skiva. Till priser som är allt från löjligt låga (om man räknar pris per bild) till rimliga eller höga (om man räknar pris per bild som man verkligen använder). Men varje paradis har sin orm och att köpa foton på CD är inte helt utan komplikation. Photo CD är inget problemfritt medium Många av samlingarna är gjorda på Photo CD. Ett sätt att lagra och distribuera bilder som man för ett år sedan trodde skulle slå ut all annan repro. Men som visat sig mindre lyckat för bilder som skall tryckas; en Photo CD-bild kan behöva en hel del arbete för att anpassas till trycket varje gång den används. Kolla med din repro om de tar extra betalt för att hantera Photo CD-bilder 100 kronor / bild tycks vara en vanlig kostnad. Å andra sidan är Photo CD ett av de mest kompakta lagringsformaten, och bilderna håller gott och väl för att förstoras upp till A4 sedan de väl tryckanpassats. Och att lagra i RGB eller CMYK är inte heller helt problemfritt. En RGB-bild måste översättas till fyrfärg om den skall tryckas och denna översättning kräver kunskap och kan ta en del tid. Bilder lagrade i CMYK är färdigt fyrfärgade men separationen har (förhoppningsvis) gjorts så den skall fungera med många olika slags papper och tryck. En separation gjord för just ditt tryck skulle förmodligen ge bättre kvalitet. Ett stort problem är att informationen om vad skivorna innehåller är svår att samla på ett ställe. Har du tjugo olika skivor kan du tvingas stoppa in var och en av dem i CD-spelaren och öppna, söka i och stänga tjugo olika kataloger, bara för att göra ditt första urval. Därför tror jag att sannolikheten för att man använder Digital Stock där katalogen (en sammanslagen katalog!) för alla deras skivor ligger på en CD är betydligt större än att man skulle orka söka igenom PhotoDiscs 13 olika kataloger. Jag tror också att temasamlingar som Corel och Digital Stock där varje skiva ägnas åt ett begränsat motivområde klarar sig betydligt bättre än generella skivor som CD Bildarkivs Sverigemotiv. Det är helt enkelt en fråga om att vi trätt in i informationsåldern problemet är inte längre huruvida informationen (bilden) finns bland skivorna på ditt skrivbord eller inte, problemet är att hitta den inom rimlig tid. Men det är klart du kan ju önska dig Kodaks nya CD-jukebox, som tar hundra skivor, till julklapp. Tryggt med tryckt katalog Att bedöma bilder på skärmen kan vara svårt. Då är en tryckt katalog ofta en hjälp. Dessutom går det ofta fortare att leta i en tryckt katalog än i en elektronisk. När du söker elektroniskt är det nästan alltid på engelska. Aldus Fetch verkar vara det populäraste katalogiseringsprogrammet. Tyvärr. Fetch tillåter inte att du har flera kataloger öppna samtidigt, vilket gör det tidsödande att söka på mer än en skiva samtidigt. Kodaks katalogprogram som Image Bank använder gör jobbet litet lättare än de andra katalogprogrammen genom att du väljer dina sökord ur en lista över alla som finns. Alla skivor har katalogprogram också för Windows. Liberala regler för publicering av CD-bilder Till fördelarna med foton på CD är att användningsbestämmelserna ofta är mycket liberala. Det brukar vara fritt fram att använda dem i reklam utan att betala modellarvode. Och fritt fram att manipulera bilderna något som kan vara svårt att få tillstånd till av traditionella bildbyråbilder. Men för att inte åka på några smällar är det alltid säkrast att kolla dessa saker innan du sätter igång. En mycket vanlig begränsning är att du inte får sälja vidare själva bilderna dvs. du får inte använda dem till att göra din egen CD eller fotobok. Tommy Sundström Din guide till digitala bildarkiv på CD-ROM Aztech Med en samling på tretusen bilder på 24 skivor är The World Bank ett mycket ambitiöst upplägg. Fotografikvaliteten är dock tveksam, nivån är ungefär hyfsade amatörbilder. Och bildurvalet verkar något slumpmässigt en sökning på Norden gav 87 bilder från Danmark, 39 finska, men inga från Norge eller Sverige. Säljs av Aztech Fax Titlar Sampler (kataloger från flera av samlingarna och provbilder. Pris $ 25), The World Bank (3 000 bilder på 24 CD-skivor. Pris $ 1000). Övriga titlar ($ 40 75) Fashion, Advertising and Lifestyles. Visual Rhythms. Floral Tapestry. Gems and Semi-Precious Stones. Jurassic Dinosaur. Underwater Realms. The Office Woman. The Fitness Woman. Secret Paradises. Africa. Lagringsformat Ej komprimerad TIFF CMYK. Några titlar finns också i Photo CD-version till lägre pris. Elektronisk katalog Aldus Fetch. Samlings-CD med enbart minibilder och olika kataloger för olika samlingar. Obefintlig eller dålig indexering gör det dock svårt att hitta rätt bild. Tryckt katalog Affisch med alltför små bilder.

7 Design Typografi Produktion # 4 Augusti CDFoto Detta är en splitter ny katalog-cd med i stort sett bara svenska motiv. Själva bilderna måste man beställa. Det är litet klumpigt, men å andra sidan blir sökningen väldigt mycket lättare med många bilder på samma CD. Säljs av CDL-Press Fax Pris 995 kr. Antal bilder Ytterligare en volym kommer i november. Restriktioner Avsedd som katalog. Bilderna får bara användas för skisser samt i små upplagor internt. Lagringsformat Lågupplöst Photo CD. Bilderna man beställer kommer som högupplöst Photo CD. Elektronisk katalog Aldus Fetch. Index på svenska. Tryckt katalog Nej. Corel Corel kör med massverkan. Över 160 titlar, 100 bilder per titel. Det är ett bra upplägg med många bilder kring ett smalt ämne finns det en rimlig chans att man skall hitta en användbar bild. Bilderna är ok och priset oslagbart dessa skivor lönar sig även om man bara använder en bild. Kan de bara hålla korta leveranstider så kan detta bli en svår konkurrent för bildbyråerna. Katalogsystemet är dock inte ens under all kritik det är helt obefintligt. Vilket gör det svårt att hitta bilder och omöjligt att veta vad bilden man hittat föreställer. Jag är också skeptisk till Photo CD-formatet att behöva betala färgkorrigering varje gång man använder en bild är kanske inte någon finansiell katastrof, men det retar mig. Säljs av Min Dator Fax Stadab Corel (USA) ext 106. Titlar Sunrises and Sunsets. Mountains of America. Exotic cars. WW II Planes. Porsche Racing. Coasts. Wild Animals. Sailboats. Birds. Trees and Leaves. Air Shows. Patterns. Underwater Reefs. Flowers. The Artic. China and Tibet. Rural Africa. Ireland. Western Canada. Arizona Desert. Spirit of Buddha. Auto Racing. Bridges. People. Churches. Food. Lakes and Rivers. Waterfalls. Fields. Egypt. Residential Interiors. Deserts. Aviation Photography. Insects. New Zealand. Fighter Jets. Fireworks. Predators. Waterfowl. Alaska. Underwater Life. Hawaii. Turkey. Northern California. Apes. California Parks. Cactus Flowers. Butterflies. Mexico City. New Mexico. Korea. Sacred Places. Old Singapore. Guatemala. Doors of San Francisco. Skiing in Switzerland. Ski Scenes. Windsurfing. Commercial Construction. Mexico. m.fl. Totalt över 160 titlar, svenska agenten har dock bara ett mindre urval. Pris ca 500 kr eller $ 30 per skiva med 100 bilder. Lagringsformat Photo CD. Elektronisk katalog Nej. (Katalogprogram medföljer, men man får själv skapa själva katalogen.) Tryckt katalog Nej. Digital Stock Imponerade både genom ovanligt hög fotografisk kvalitet och att vara nästan ensamma om att ha en användbar elektronisk katalog. Katalogen ligger samlad på en CD-skiva alltså slipper man strulet att skyffla tjugo skivor för att hitta en bild. Och denna skiva innehåller även medelupplösta bilder, så man kan få se en uppförstorad bild innan man gör sitt val. Katalogen skulle kunna sälja en hel del bilder åt dem det är ju mycket lättare att lägga två tretusen på en skiva när man vet att man behöver en bild från den, än att köpa och hoppas den kommer till användning. Men den fördelen urholkas av generalagentens beslut att inte hålla skivorna i lager. Påstår sig ha löst problemet med Photo CD-bildernas dåliga tryckanpassning genom att använda specialgjorda färgmatchningsprofiler till Kodaks Color Management. DtP har inte haft tillfälle att pröva dessa, men är skeptisk. Säljs av CD Bildarkiv Fax Titlar: Katalog-CD (2 000 bilder, innehåller även medelupplösta. 300 kr) Professional Discs (100 bilder, kr styck): Active Lifestyles. Business & Industry. Landscapes. Space & Spaceflight. Trees. Animals. Flowers. Men, Women & Romance. Sunsets, Skies & Weather. Undersea Life. Babies & Children. Mountains & Waterfalls. Textures & Backgrounds. Buildings & Structures. Indigenous Peoples. Oceans & Coasts. Transportation. Signature Discs (100 bilder av samma fotograf, kr styck): Food. Undersea textures. Western Scenics. Lagringsformat Photo CD. Elektronisk katalog Aldus Fetch. Tryckt katalog Nej. Image Club Två mycket smala skivor. Inget ont i det, många bilder inom samma motivområde ökar väsentligt chansen att hitta en som passar. Business består enbart av symbolbilder med affärsanknytning. Tyvärr har den tryckta katalogen alltför små bilder. Bra pris. Säljs av ImageClub Fax Titlar Photogear: Business. Mountainscapes. Pris $ 59 styck. Antal bilder 100 per skiva. Lagringsformat RGB TIFF. Elektronisk katalog Aldus Fetch. Tryckt katalog Ja, i samma format som ett CD-fodral.

8 8 Design Typografi Produktion # 4 Augusti 1994 PhotoDisc En utmärkt samling bilder, handikappad av ett dåligt elektroniskt katalogsystem att behöva upprepa samma sökning elva gånger är inte precis kul. Den tryckta katalogen är däremot den bästa jag sett. Och bildkvaliteten är hög. Säljs av MacWarehouse Fax Pris kr styck. Titlar Business & Industry. People & Lifestyles. Backgrounds & Textures. Science, Technology & Medicine. World Commerce & Travel. Nature, wildlife and the Environment. Business & Occupations. Backgrounds & Objects. Holidays & Celebrations. Sports & Recreation. Retro Americana Collection. Antal bilder bilder per skiva. Lagringsformat Komprimerad RGB TIFF. Fritt använda i reklam Ja. Manipulering Ja. Elektronisk katalog Lightbox. Tryckt katalog Ja. Blad i A4-storlek och samlingspärm. CD Bildarkiv Ännu en svensk skiva, något som är väl motiverat. Många bilder i de amerikanska samlingarna ser onekligen väldigt amerikanska ut. Men den disparata samlingen bilder och bristen på åtminstone en tryckt katalog i A4-format gör att jag är rädd för att en sådan här skiva ligger och samlar damm. Inte för att bilderna är dåliga, utan för att chansen att hitta den bild man behöver är så låg. Å andra sidan är priset rimligt och blott Sverige svenska krusbär har. Säljs av CD Bildarkiv Fax Titel Sverige motiv 1. Pris 950 kr. Antal bilder 100. Lagringsformat Photo CD. Elektronisk katalog Nej. Tryckt katalog Ja, affisch. Image Bank Bildbyrån Image Banks skiva är bara en katalog. Hittar man en bild man vill använda får man beställa den på traditionellt vis. Bilden på skivan kan dock användas som skissbild. Innehåller överlägset flest bilder, och katalogen har det bästa sökordssystemet, även om den är långsam. Men priset är helt orimligt. Tvåtusen är mycket pengar för privilegiet att själv göra jobbet åt bildbyråns säljare. Den låga upplösningen (säkert en följd av det höga bildantalet) gör också bilderna för oskarpa för att man riktigt skall kunna bedömma bildkvalitén. Säljs av Image Bank Fax Pris kr. Antal bilder Restriktioner Endast avsedd som katalog. Bilderna får inte användas som annat än skissbilder. Lagringsformat Lågupplösta Photo CD. Elektronisk katalog Kodak Browser. Tryckt katalog Ja, med betydligt fler bilder än CD-skivan. Aris Ser bra ut på skärmen, men bilderna är på under en megabyte styck och håller inte för att dras upp. Med 133 linjers raster och måttligt kvalitetskrav blir maxstorleken 8 6 cm alltså ungefär som bildexemplet ovan. Till multimediaarbeten kan dessa skivor däremot vara intressanta även om QuickTimefilmerna inte imponerar. Säljs av Aris Fax Titlar Animal Kingdom. Island Designs. Business Backgrounds. Deep Voyage. Full Bloom. Jets and Props. Majestic Places. Money, Money, Money. Tropical Rainforest. Wild Places. Worldview. Pris? (vi har ej fått någon uppgift från Aris). Antal bilder 100 per skiva. Lagringsformat Pict. (Skivorna innehåller även ljud och QuickTime-filmer.) Elektronisk katalog HyperCard. Tryckt katalog Nej. Vi fortsätter bevakningen av digitala bildarkiv i DtP # 5. Tommy Sundström

9 Design Typografi Produktion # 4 Augusti Photoshop och bilder på CD: poliserna de bara öser ner Att sälja foton på CD har blivit populärt. Otaliga samlingar av varierande kvalitet har dykt upp. Bra som utfyllnad men också utmärkt grundmaterial för en ny illustrationsgenre. Foton på CD kan vara en räddare i nöden när man behöver en bild snabbt och billigt (även om Murphys lag säger att man ändå aldrig har just den bild man behöver). Tyvärr är dock överväldigande delen av dessa foton ganska tråkiga. Men de ger möjligheter för den som vill ge sig på att göra en ny slags bilder någon slags mellanting mellan foton och illustrationer. Så den här gången skall vi se om vi kan göra något kul av ett par CD-bilder. Jag sätter PhotoDiscs World Commerce & Travel i CD-spelaren och sätter igång. Jag dubbelklickar på klonverktyget och väljer Klona (Ej kontinuerligt). Så håller jag ner alternativknappen och klickar på det ställe där jag vill hämta vatten. Sedan är det bara att måla på. Med klonverktyget målas båten bort. Borta! Lägg märke till att sedan jag väl målat bort den del av båten som dolde sockeln har jag lagt en markering som skyddar huset mot mitt slabbande med vatten. En bra bakgrundsbild. Utgångspunkten får bli denna tämligen ordinära bild från London av Big Ben och Parlamentet. Min plan är att göra den till bakgrund och på något sätt täcka den med andra Londonbilder. Radera båten Första åtgärden blir att ta bort båten för att få en renare bild. Båtar är trevliga. De har nämligen för vana att befinna sig i vatten. Och att skarva vatten hör till det lättare man kan ge sig på med Photoshop. (Men glöm ändå inte att spara innan du ger dig på det, så du har något att återvända till om du blir missnöjd med resultatet.) Byt källa ofta och var vaksam mot repeterande mönster. Försök ha källan och det ställe där du målar på ungefär samma höjd, så perspektivet bevaras. Det är också viktigt att tänka på att försöka fånga reflektionerna från huset och att måla bort åtminstone de ljusa delarna av båtens spegelbild. När jag är av med båten är bilden egentligen klar. Men eftersom jag just fått Kai s Power Tools 2.1 kan jag inte avhålla mig från frestelsen att använda det nya filtret Gaussian Electrify på den. Effekten blir ungefär som om man strukit vaselin på kameralinsen: litet softat. Softad glöd. Det finns en farlig fallgrop när man gör den här sortens bilder noggrannhet. Noggrannhet är naturligtvis en dygd och något man bör sträva efter om man skall bli en bra människa. Men noggrannhet i kombination med Photoshop kan leda till att man försummar sina barn, förtränger världen och förlorar nattsömnen. Med Photoshop går det att göra sin bild perfekt. Men den perfektionen kommer att ta oerhört mycket tid. Så det gäller att hitta en bra avvägning mellan kvalitet och tidsåtgång. Själv undviker jag i det längsta de verklighetstrogna fotomontagen, utan försöker i stället finna lösningar som är mer illustrationer. De kräver en rimligare mängd arbete och de blir ofta fantasifullare. För att verkligen bevisa hur fantasifullt det kan bli tänkte jag låta det regna poliser över London.

10 10 Design Typografi Produktion # 4 Augusti 1994 Egentligen skulle det vara roligare att leta fram alla möjliga sorters människor och ting som kan fungera som symboler för staden, men då skulle denna artikel bli alltför lång. På CD:n hittar jag en bild på två bobbies. De är inte bara utmärkta representanter för London, de är också lätta att frilägga. Ett klick med trollspöet ger huvuddelen av konturen (dubbelklicka på trollspöet och prova med andra inställningar om du är missnöjd med resultatet). Med Lokalfärg och lätt att frilägga. hjälp av Markering>Utvidga och Markering>Liknande får jag sedan ännu bättre passform på markeringen. Slutligen klickar jag på snabbmasken för att göra den sista friläggningen med hjälp av pennverktyget. Jag har (i likhet med de flesta högerhänta) lättare att rita till vänster än till höger. Så i snabbmaskläget brukar jag flitigt rotera runt och spegelvända bilden, för att komma åt bättre. Jag skiftar också ofta mellan svart och vit färg, och mellan att låta masken täcka polisen eller omgivningen (skifta med Bild>Ljusvärden>Invertera). Jag har lärt mig snabbkommandona för dessa skiften, och gjort QuicKeys för dem som inte har några, så att jag någotsånär kan behålla flytet när jag jobbar med masker. Gör poliserna mindre och rensa mask Eftersom poliserna skall bli avsevärt mycket mindre passar jag på att redan nu minska ner dem till en tredjedel av ursprungstorleken. De skall bli mindre än så, men det är bra att ha litet marginal överkvalitet så att de håller för rotationer och storleksförändringar. Eftersom jag låtit automatiken ta hand om större delen av maskmakningen, är det säkrast att rensa maskerna. Med hjälp av Lagerpaletten ser jag till att bara masklagret syns och är aktivt. Så tar jag trollspöet och klickar utanför de två poliserna. Jag shift-klickar i armhålor och på andra ställen där jag vill att bakgrunden skall synas igenom. Så tar jag Markering> Omvänd. Nu är allt innanför polisernas kontur valt, och jag fyller det med svart för att försäkra mig om att inte knappblänk, revärer etc. orsakat några otäckta områden. På motsvarande sätt klickar jag sedan i poliserna, vänder markeringen och fyller bakgrunden med vitt för att bli av med allt eventuellt skräp. Abstrakt? Låt mig förklara på ett annat sätt vad jag gör: Med hjälp av trollspöet hittar jag konturerna på min markering. Allt innanför dem gör jag svart. Allt utanför gör jag vitt. Efter att markeringen vänts ut och in är siluetterna heltäckande. Klipp poliserna Slutligen gör jag en extra kopia av min polisbild (Arkiv>Spara som ) och beskär dem så jag får en bild med den ena polisen och en med den andra. Det är dags att placera ut poliserna nu. Men problemet är att jag vill ännu ett tag vill ha poliserna på en bild för sig, inte på bakgrunden. Samtidigt vill jag kunna se hur de hamnar i förhållande till bakgrunden. Det finns mig veterligen inget sätt att lägga två färgbilder över varandra utan att smälta samman dem. Men med en svartvit och en färgbild går det. Och en svartvit bild av bakgrunden är allt jag behöver för att få placeringen rätt. Jag gör två kopior av bakgrundsbilden (Bild>Beräkningar> Duplicera). Den ena gör jag svartvit (Läge>Gråskala). Den andra markerar jag allt på och stryker så jag får en helt vit yta. Det är här som poliserna skall placeras. (Att jag utgick från bakgrundsbilden var för att försäkra mig om att den och polisbilden skulle bli exakt lika stora.) Men innan jag börjar placera in poliser vill jag ha dit bakgrunden. Jag kopierar den svartvita bilden. På den vita bilden skapar jag ett nytt lager (görs på Lagerpaletten) och klistrar in. Sedan ser jag till att detta lager är synligt, men låst (ögat syns på Lagerpaletten, men inte pennan). Nu syns bakgrundsbilden i en genomskinlig färg medan jag klistar in poliser i förgrunden. Några stora, några små, några som är vridna på Jag kopierar en av poliserna och klistrar in. Flyttar runt honom, vrider honom, förminskar honom (vrid först, förminska sedan!) tills jag är nöjd. Jag vill inte förlora masken, så innan jag släpper honom sparar jag markeringen. Jag har nu fem eller sex lager beroende på om jag jobbar med en RGB- eller CMYK-bild (3 4 lager för bilden, 1 för den svartvita bakgrunden och 1 för polismaskerna). I Lagerpaletten ställer jag in så jag ser alla lager, men bara själva bildlagren är aktiva. När jag klistrat in, flyttat, vridit och förminskat nästa polis (jag gör dem olika stora för att få mer djupkänsla i bilden) aktiverar Ett fall för polisen. jag masklagret, raderar, och aktiverar sedan bildlagren. Låt mig förklara sista stycket en gång till: Den placerade / vridna / förminskade polisen är fortfarande markerad. Den markeringen vill jag spara för att använda som mask, tillsammans med alla andra polis- Genom att ha alla lager synliga kan man snabbt växla mellan masker. Om jag skulle spara den via markeringsme- dem med hjälp av tangentbordet. nyn skulle jag få ett nytt lager, och det vill jag inte ha. Istället aktiverar jag det masklager jag redan har och använder markeringen till att göra ett vitt hål i det. Samma sak beskriven på ytterligare ett sätt: kringla-5, backsteg, kringla-0. (Kringla-6 om man jobbar med en CMYK-bild.) Fallna poliser Efter en stunds plockande är jag nöjd med mitt polismönster. Nästa steg blir att få dem att falla. I den bästa av världar skulle jag bara kopiera in poliserna på bakgrundsbilden och använda rörelseoskärpefiltret på dem.

11 Design Typografi Produktion # 4 Augusti Mönsterpoliser. Bakgrund och mask får följa med i oskärpan. Med hjälp av den oskarpa masken klipps poliserna över till den skarpa bilden. För att få riktning på rörelsen klistras skarpare poliser in. Men tyvärr stöter jag då på två problem. Jag vill att rörelseoskärpan bara skall påverka poliserna, så därför har jag dem markerade. Men då kommer oskärpeeffekten bara innanför markeringen, vilket ser hemskt avklippt och konstigt ut. Det andra problemet är att Photoshops rörelseoskärpefilter inte har någon riktning, så det är svårt att få en fallande känsla med det. För att lösa detta är jag tvungen att gå en omväg. Jag lägger samman poliserna med en kopia av bakgrunden och ger allt rörelseoskärpa, även polisernas masker. Sedan använder jag dessa utsträkta masker till att klippa ut poliserna, och lägger dem så på bakgrunden. Metoden är inte perfekt, eftersom litet av den rörelseoskärpta bakgrunden kommer med vid det sista klippet. Men i praktiken brukar det inte märkas. Alternativet att ge poliserna rörelseoskärpa utan att flytta dem från sin vita bakgrund fungerar betydligt sämre, eftersom de fragment av vit bakgrund man får med märks betydligt mer. Alltså, för att vara mer utförlig: Gör en kopia av bakgrunden. Använd polismasken till att kopiera poliserna och klistra in dem på bakgrundskopian. Ta Redigera>Val för sammansatt bild >Metod: Vit mask för att undvika den vita kontur som annars lätt uppstår när man klistrar in något som legat på vit bakgrund. Spara markeringen. Se till att både lagret där markeringen sparats och själva bilden är aktiva. Ta Markering > Ingen. Använd rörelseoskärpefiltret i lodrät eller nästan lodrät riktning. Läs in markeringen. Kopiera poliserna (och det av bakgrunden som råkar följa med). Klistra in på bakgrundsbilden. Ta en paus, det är din kropp värd. Det slutliga resultatet. Fortfarande har jag dock inte löst problemet med riktningen. Jag återvänder därför till bilden med många skarpa poliser, kopierar dem och klistrar in. Så flyttar jag dem litet nedåt, först med musen och sedan med piltangenterna, så att de lägger sig som avslutningar på de fartlinjer som de oskarpa poliserna är. Jag tar Redigera>Val för sammansatt bild >Metod: Vit mask och sätter Opacitet (genomskinlighet) till 50 procent. Genom att göra dem genomskinliga får jag dem att bättre smälta samman med sina fartoskarpa tvillingar. Som en avslutande touch tar jag ytterligare ett Kai-filter och lägger på Hue Protected Noise Minimum för att få en litet kornigare yta och göra detta mindre till ett fotografi och kanske något mer till en illustration. Fritt fram att manipulera CD-bilder oftast Jag tänkte också ta den avslutande reflektionen att denna sorts bild knappast hade varit möjlig om jag jobbat med bilder från de traditionella bildbyråerna de hade förmodligen velat ta betalt för varje förekomst av polisen, och hade dessutom inte tillåtit så här stora ingrepp i bilderna. Med många av fotosamlingarna på CD är det däremot fritt fram att klippa, klistra, förvränga och manipulera. Dock inte med alla! Så kolla vad som gäller för dina CD-samlingar innan du sätter igång. Tommy Sundström

12 12 Design Typografi Produktion # 4 Augusti 1994 Från tryckta medier till elektroniska med ett musklick Hur ska en tidning som görs i PageMaker kunna sprida sina sidor via databas och modem till folk som inte har vare sig typsnitt eller program? Hur ska den som har PC, och saknar layoutprogram, kunna ta del av Quark XPress-dokument skapade på en Macintoshdator? Svaret på dessa frågor följer här. Varje dag kommer du i kontakt med dokument av olika slag, och i olika format. I datorn finns de i elektronisk form, i Word-dokument eller XPress-filer, eller dokument skapade i andra program. Hos företag, kommuner och i offentliga förvaltningar, liksom inom utbildningsväsende och i hemmen är A4-formatet standard för pappersdokument. Nu ändras formerna för kommunikation och distribution av information. Den tidning du vant dig vid att se i A4-format, DtP, överväger att komma ut i elektronisk form, på diskett och via databas. Vi är inte ensamma om detta; det finns inte ett bokförlag eller en dagstidning som inte funderar i dessa banor. En del har redan beträtt den elektroniska vägen, och publicerar CD-ROM eller ser till att den information som i dag är tillgänglig i tryckt form också finns att hämta via modem. Men då finns givetvis problemet med format. Precis som pappersbunden kommunikation har varit liktydigt med A4 i Europa, eller COMMON GROUND COMMON GROUND Common Ground består av två delar, en Maker där du tillverkar dokumenten, och en Viewer, där du kan titta på dem och skriva ut dem. Programmet har ett eget format för sina dokument (Digital Paper) men klarar numera att översätta till och från PostScript. Common Ground finns för såväl Mac- som Windows-miljö. Förutom standardfunktionerna betrakta, skriva ut, söka i dokument oavsett format och plattform, har Common Ground en rad andra finesser. Med hjälp av Macintosh Easy Open, ett systemtillägg från Apple som följer med Common Ground, kan dokumenten öppnas och redigeras även i andra program. Common Ground stödjer OLE, en standard för länkning mellan olika objekt utvecklat av Microsoft, vilket innebär att du kan exemplevis montera en bildfil sparad i Digital Paper-format direkt i ditt Quark XPress-dokument. Du kan spela in ljud till dina Common Ground-dokument, och du kan lägga in lösenord så att obehöriga inte kan öppna dem. JPEG-komprimering är ett alternativ om ditt dokumentet innehåller bilder. Common Ground kan skicka direkt inifrån programmet med hjälp av Apple PowerTalk (ingår i system 7 Pro och kommer för alla i version 7.5 i höst). Mottagaren kan öppna dokumentet med hjälp av Apples systemprogram, och behöver inte Common Ground över huvud taget. Annars är en viktig skillnad mellan Common Ground och Acrobat att ett verktyg för att titta på och skriva ut dokumenten, MiniViewer, kan distribueras gratis med Common Ground-dokument. Acrobat Reader kostar däremot pengar. PAGETURNER Med PageTurner kan du ta del av alla dokument sparade i PostScript-format, även om du inte har programmet det skapades i, eller ens arbetar på samma datortyp. PageTurner finns ännu så länge bara för OS/2 och Windows, med versioner för Mac och Unix-datorer är på gång. PageTurner låter användaren se dokumentet på skärmen, flytta sig från sida till sida, söka på ord (men låter dig se sidan utan att markera var ordet finns) samt låter användaren manuellt skapa en innehållsförteckning i ett enkelt ASCII-format. PageTurner saknar de mesta av Acrobats funktioner, och har en del avgörande brister. Exempelvis byter den ut alla typsnitt som saknas i användarens dator mot Helvetica precis en sådan sak som får en DtP-redaktör att härskna till. Som helhet ingen allvarlig konkurrent till Acrobat och Common Ground. tabloid/ broadsheet inom tidningsvärlden, kommer det att krävas en standard för den elektroniska kommunikationen. John Warnock från Adobe vill inget hellre än att förse marknaden med denna standard; men det finns givetvis en prislapp för vänligheten. Och han är heller inte ensam om att erbjuda ett standardformat, även om exempelvis Quark Inc:s lösning är lite klumpigare: låt bara alla skaffa Quark XPress så blir det standard. Vi får se om Quarks samtal med Apple om att sälja paket med dator och program leder någonstans. Andra medtävlande i kampen om vilket format som ska bli förhärskande i desktopvärlden är No Hands Software med Common Ground, Magus med programmet PageTurner och Farallon med Replica för Windows. Adobe utvecklade sina tankar på Seyboldkonferensen i Paris i juni. Och tekniken de visade, nya versionen av Adobe Acrobat, var visst imponerande. Acrobatkonster Grundläggande för Adobes inställning är att man skiljer på skapandeprocessen och kommunikationen. Skapa information är en process, att distribuera den en annan, tycker Adobe enligt John Warnock. Acrobat är uppbyggt enligt den filosofin. En hierarkisk syn på dokumenthantering, om man så vill; en del skapar information andra läser den, i stort sett utan att kunna påverka eller ändra den. Kommunikation blir då ett något missvisande begrepp för vad som försiggår. Visserligen tillåter Acrobat att den som läser dokumentet fäster en sorts elektroniska gula lappar på det, men vill man göra större förändringar måste man öppna dokumentet i det program som skapade det, eller i nya Illustrator 5.5, som också klarar av att öppna och redigera Acrobat-filer. Adobe satsar på att Acrobat ska bli standard på samma sätt som Post- Script har blivit det. Därför ser man gärna att andra program har möjligheten att spara dokument i Acrobat-format, och att Acrobat Reader, det program som gör att man kan öppna och läsa Acrobat-filer, ska finnas inbakat i operativsystemet på alla datorer i framtiden. Acrobat blir, om Adobes förhoppningar slår in, ett gränssnitt mellan program, datorer, företag etc. Datorer har hittills använts för att producera information, sade John Warnock. Med Acrobat blir datorn också ett kommunikationsverktyg. Vilket program som informationen skapats med blir oväsentligt. Via ett företags nätverk, som t.ex. Adobes eget, kan alla dokument finnas tillgängliga för alla i organisationen, i aktuell version, möjliga att läsa och skriva ut om man så önskar. Men i stället för att distribuera papper över hela världen, som snabbt blir inaktuella, finns ett elektroniskt dokument, uppdaterat och tillgängligt. Något speciellt program, förutom Acrobat Reader behövs inte. Vilken datortyp, bild-

13 Design Typografi Produktion # 4 Augusti skärm etc. som användaren har spelar heller ingen roll. Ändå är det ingen tillfällighet att Acrobat lockat kunder som de amerikanska skattemyndigheterna och andra statliga organisationer, försäkringsbolag, företag som distribuerar börsdata, stora sjukhus, rättsvårdande instanser etc. Kommunikation handlar det knappast om, snarare distribution av blanketter och formulär, journaler eller liknande. I Acrobat kommer rörliga bilder och ljud att ingå som en naturlig, integrerad del av dokumentet (här ska tilläggas att filer med Quick- Time-film och ljud snabbt blir otympligt stora). En viktig del av nya versionen av Acrobat är de utvecklade sökfunktionerna. Globala sökningar kan göras på grupper av Acrobat-filer. Som kuriosum kan nämnas att även texter i bilder, t.ex. i nyhetsgrafik gjorda i Illustrator eller FreeHand, blir sökbara! När jag säger att Acrobat-filer inte går att redigera eller ändra i är det en sanning med modifikation. I nya versionen, som ännu så länge bara finns i en beta-version, är texten redigeringsbar; du kan plocka ut den i RTF (Rich Text Format) till exempelvis Microsoft Word och ändra i texten och slussa tillbaka den till dokumentet. Bilder går att klippa ur och sätta in igen via klippboken. Men dokumentets struktur går inte att ändra förutom i Illustrator 5.5 eller i programmet som skapade dokumentet. Amerikanska annonser i Acrobat-format I USA har Associated Press börjat distribuera annonser i Acrobat-format, de används av flera amerikanska dagstidningar som tryckoriginal (ett tips till den svenska tidningsutgivareföreningen, som länge funderat över problemet). Typsnittsinformationen följer med dokumentet, liksom bildfilerna all PostScript-information går att destillera till Acrobat-format. Går det att skriva ut på en PostScript-skrivare så går det att göra om till ett Acrobat-dokument, sade John Warnock. I nya Acrobat kan lösenord knytas till dokument, så att de inte blir tillgängliga för obehöriga. Ny OCR-teknik gör att företag nu scannar in böcker och gamla dokument, och lagrar dessa som Acrobat-filer. Automatisk indexering gör dokumenten omedelbart sökbara inte nog med att de tar mindre plats, effektiviteten ökar oerhört. Om exempelvis en advokat söker tidigare rättsfall som kan användas vid en rättegång, blir Acrobat-tekniken ett effektivt hjälpmedel. Så lagras dokument i nätverk och databaser Internet blev med statsministerns benägna bistånd ett begrepp för gemene man i Sverige, men har funnits i över tio år. Det är i dag världens största internationella datanätverk, från att från början ha varit en angelägenhet för experimentlystna amerikanska militärer och ett fåtal akademiska hackers på USA:s universitet. Internet var tills för ett par år sedan helt stängt för kommersiell verksamhet. Detta har ändrats, nu är Internet öppet för företag och personer som vill tjäna pengar på att tillhandahålla information. CompuServe, America OnLine och andra kompletterar bilden. I Sverige har Bonniers lejonparten av den modemberoende marknaden. Internet finns fysiskt på en grupp kraftfulla datorer över hela världen, mest Vax och Unix. Dessa är sammanbundna med alltifrån supersnabba fiberoptiska nät till mer modesta höghastighetsmodem över vanliga telefonlinjer. En stor del av dokumenten som du hittar på nätet är , men det finns också mera ambitiösa prylar. The Interpedia Project, till exempel. Interpedia är tänkt som en gratis uppslagsbok, en encyklopedi med vetande från när och fjärran uppdaterad hela tiden. Som en utgångspunkt har arbetsgruppen för Interpedia (som alla arbetar utan ersättning, aldrig har träffats förutom via modem och finns i alla världsdelar) tagit Encyclopædia Britannicas elfte upplaga, tryckt 1910 och därmed fri från copyright. Denna ska scannas in med hjälp av optisk läsning, och sedan kompletteras med vetenskapliga artiklar om allt och alla. Hur ska nu detta vetande lagras på nätverket? Encyclopædia Britannica innehåller ju så mycket mer än bara text; här finns bilder, tabeller, matematiska formler och såväl viktiga betydelsebärande typografiska skillnader som tecken på främmande språk i textavsnitten. Hur häller du in sådant i en dator, och gör det möjligt att hitta? Här är några alternativ: SGML. Standard Generic Markup Language påminner om Quark XPress Tags, dvs. ett märksystem där koder i texten betyder olika saker. Dock kan SGML styra dokumentets slutliga utseende på ett betydligt kraftfullare sätt. HTML. Hypertext Markup Language utvecklades av CERN i Schweiz för World Wide Web, ett nät av länkade databaser som ingår i Internet. Mer utvecklat dokumentformat än SGML. Kan även innehålla ljud och QuickTime-filmer. ASCII. American Standard Code for Information Interchange. Språket som alla ordbehandlingsprogram förstår, som gör att du kan skicka textfiler till ditt layoutprogram, kommunicera med ditt modem över CompuServe etc. Tim Gill till attack Tim Gill, ordförande för Quark Inc, bekände sig till en helt annan syn på distributionen av dokument. Om tio år kommer knappast den förhärskande formen av dokumentdistribution att ske elektroniskt, sade Tim Gill. Tryckta medier kommer fortfarande att vara viktigast inom överskådlig tid. CD-ROM är ett utmärkt distributionsverktyg, sade han, men är bara lämpat för statisk information, som arkivmaterial. De stora internationella nätverken imponerade heller inte på Tim Gill, som påpekade att med en normal modemhastighet på baud går det alldeles för långsamt för att man ska kunna använda de elektroniska motorvägarna till något annat än kortare promenader Han citerade Jonathan Seybold, som i ett annat sammanhang påpekat att förändringar tar alltid längre tid och är alltid mer djupgående än man kan tro. Och hur ska man få on-line-publicering lönsamt? Hur gör man annonser on-line så attraktiva att folk vill ladda ner dem? Vem vill vänta i två minuter för att ladda ner en cigarrettannons? Här finns en utmaning för den kreative reklammakaren. Lätt blir det inte. Och även om hårdvaran, bitvis, finns redan i dag, så efterlyste Tim Gill apparaten med stort A, som inkluderar dagens dator, TV, telefon, fax, modem, Newton, stereo och TV-speldator. En ny, lättare, kraftfullare och helt interaktiv maskin är vad som krävs. Internt i ett företag, eller i ett statligt arkiv, kan Acrobat mycket väl vara svaret, ansåg Tim Gill. Men externt, mot en massmarknad, är Acrobat i dag inte lösningen på alla problem. En annan kritik som Tim Gill återkom till flera gånger är att Acrobat presenterar en sida, a4 eller us Letter, på skärmen. Varför, frågade han, låta det tryckta mediet sätta ramarna för vad användaren ser på skärmen? Ett format för elektronisk publicering ska förstås utnyttja hela skärmbilden! Pelle Anderson

14 14 Design Typografi Produktion # 4 Augusti 1994 Liten hastighetsvinst med PageMaker i Power Mac-version Din nuvarande Mac kan vara snabbare än en Power Mac, visar tester som Aldus själva gjort. Vi berättar också några färgglada knep och hur du tar dig samman när allt fallit i bitar..1. Så går åter teknologidrevet skaffa Power Mac eller sälla dig till grottmännen! Men det är inte säkert att valet är så givet. Aldus Magazine (juli / augusti) har gjort hastighetstester som visar att Quadrorna fortfarande hänger med. En test som bestod av flera arbetsuppgifter i PageMaker och FreeHand tog: 151 sekunder på en Power Mac sekunder på en Quadra 840 AV 228 sekunder på en Power Mac sekunder på en Quadra sekunder på en Mac IIci. Slutsats: vill du ha det absolut snabbaste och pengar inte är något problem så skaffa för all del en Men har du redan en Quadra så är den ungefär lika snabb som En 8100 är märkbart snabbare, men är skillnaden verkligen tillräcklig för att motivera ett byte? För ägare av äldre macar kan det dock vara dags att byta upp sig. Tilläggas skall att hastighetsvinsterna kan vara helt andra med andra program PageMaker använder hårddisken mycket, och snabb SCSI kan betyda väl så mycket som en snabb processor..2. Färger är bra, men ibland kan det bli för mycket. T.ex. när man importerar en eps-bild och inte bara får med de färger som bilden innehåller utan även alla andra färger som fanns definierade i ritprogrammet. Det kan bli en oherrans lång lista i färg-lådan. Att ta Objekt>Färg och försöka ta bort dem hjälper inte, det kan man bara göra med färger skapade i PageMaker. Men du kan någonstans på eller utanför sidan skriva removecolor "färgnamn" och upprepa detta för alla färger du vill göra dig av med. T.ex: removecolor "blå" removecolor "gul" removecolor "röd" (Observera att citattecknen skall vara av den raka typen, tumtecken.) Markera texten, ta Verktyg>Aldus Additions>Kör manuskript. Men ta inte bort någon färg som verkligen används!.3. Om du ofta har problem med samma färger kan du spara dina removecolor som ett textdokument (Arkiv>Överför med Format Text eller Text-only). Sedan väljer du Dokument när du tagit Verktyg>Aldus Additions>Kör manuskript..4. Ett helt annat färgproblem du kan råka ut för är att importerade eps-bilder fungerar bra vid korrekturutskrifter, men sedan vid färgsepareringen inte skrivs ut alls, eller kommer ut på ett mystiskt sätt. Ofta beror det helt enkelt på att du råkat sätta färg på dem. Enklaste sättet att testa detta är att skriva ut till din laserskrivare med följande inställningar i utskriftsdialogrutan: Färg: Kryssa i Separationer och klicka på Alla färger. Tillval: Kryssa i Sidinformation. Papper: Kryssa i Förminska till utskriftsformat. Kontrollera nu om den krånglande epsaren skrivs ut på någon oväntad färg. I så fall är förmodligen orsaken att du av misstag råkat ge den denna färg. Du är då tvungen att åter importera den..5. För att importera igen behöver du dock inte slänga bort storleksförändringar och friläggningar. Ta Objekt>Länkinfo, leta rätt på dokumentet och klicka på Länka, så byts den ut (ibland kan du behöva bekräfta att du verkligen vill göra utbytet)..6. Den här metoden är också användbar när du t.ex. har gjort en korrekturändring i en bild, eller av någon annan anledning vill byta ut den. Så länge proportionerna är desamma kan du helt enkelt länka till den nya bilden..7. Allting går i bitar. Ibland får man den känslan när man suttit och redigerat mycket och till slut lyckats klippa sönder sin text i små block. Men hur får man ihop den igen? Uppenbara sättet är att klippa ut all text i ett block, sätta textmarkören där den hör hemma i ett annat block och klistra in. Men ofta går det snabbare om man väljer de textblock som skall sammanfogas med pilverktyget (håll ner shift för att välja flera block), klipper ut dem och sedan väljer textverktyget, klickar någonstans och klistrar in. Ordningen som texten kommer i beror på hur textblocken legat underst kommer först, överst sist (en förändring från tidigare versioner av PageMaker, där ordningen bestämdes av vilken ordning man klickat på blocken.).8. Ovanstående metod är inte begränsad till textblock. Man kan även välja bilder, som då blir textbundna när man klistrar in igen..9. Ovanstående metod fungerar dock inte om texten är spridd över flera uppslag. Då får du istället stänga dokumentet, skapa ett nytt och ta Arkiv>Montera Välj ditt ursprungliga dokument och du får upp en lista med början på alla texter i det. (Kanske tvingas du minska siffran i Visa artiklar som innehåller minst XX tecken för att kunna se de texter du vill ha.) Klicka på de texter du vill förena och montera dem. De kommer i den ordning som de ursprungligen skapades eller monterades, så du kan behöva klippa och klistra för att ändra ordningen. Till sist klipper och klistrar du tillbaka den sammanfogade texten till ditt ursprungliga dokument..10. Slutligen tänker jag berätta hur tjockt ett hårstrå är åtminstone enligt PageMaker. En linje som är hårfin är 0,2 punkter bred. Inte alla tryck klarar av så här fina linjer, så har du ett grovt tryck kan det vara värt att använda litet tjockare. Har du problem med att få de tunnaste linjerna bra tryckta kan du också kontrollera att filmen inte felexponeras i sättmaskinen eller när tryckplåten görs. Tommy Sundström

15 Design Typografi Produktion # 4 Augusti Diskett #4; Quark XTensions och typsnitt Diskett nummer fyra från DtP innehåller sju olika typsnitt samt elva XTensions till Quark XPress. En del är demoversioner, men det finns också freeware och shareware. Du installerar XTensions genom att lägga dem i samma mapp som ditt Quark XPress-program. LAYOUTDIVIDER: Anpassar dokumentlayoutpaletten efter antal mallsidor. QXP 3.2, 3.3. freeware. AUXDICT: Lägger de senast använda tilläggsordlistorna på en popupmeny under Övrigt. freeware KEEPER: Varnar om du håller på att spara ett dokument skapat i en äldre version av XPress. QXP 3.2. Freeware. DOUBLE-CLICK: Med denna aktiverad kan du dubbelklicka på ett ord utan att markera mellanslag eller andra tecken. Menyval under Övrigt. Freeware. PASTEBOARD: Låter dig ändra storlek på ditt monteringsbord. Under Övrigt-menyn. Freeware. PICTATTRIBUTES: Minns alla attribut för en bild; skala, skevning, rotering osv. när du behöver uppdatera den. QXP 3.2. Freeware. RESIZE: Ändrar skalenligt storlek på en grupp; block, bilder, text, linjer m.m. demo. GUIDELINER: Låter dig ange exakt position för stödlinjer. Under Övrigt-menyn. Freeware. BOXSWITCH: Varnar om innehållet i text- eller bildblock försvinner eller är låsta och kan dessutom förvandla textblock till bildblock och tvärtom. Ställ in under Redigera > Inställningar. Freeware. NOTES: Låter dig skriva kommentarer till dokument, som inte skrivs ut. Freeware. PICTURETASTE: En palett där du kan spara bilder bättre synliga än i ett vanligt bibliotek. demo. TYPSNITT: Vi har tyvärr inte plats att visa alla sju typsnitt som följer med på denna diskett, utan rekommenderar att du installerar dem i datorn och tittar själv. Alla är, som vanligt, för Macintosh i Postscript-format av typ 1. Försvenskning, med tillägg av å, ä och ö, samt kvalitetskontroll och annat småfix av Torbjörn Olsson i Eskilstuna. DtP-disketterna under hösten kommer att innehålla betydligt fler typsnitt än tidigare, och vi hoppas på att kunna bjuda på en del riktiga godbitar. Ett exempel hittar du nedan men på disketten finns det flera! Glöm inte att en del av dessa är shareware. NÅGRA AV TYPSNITTEN PÅ DTP-DISKETTEN; ACADIAN, FAKTOS OCH BUJARDET ABCDEFGHJKLMNOPQRSTUVWXYZ&:;!? abcdefghijklmnopqrstuvwxyz ABCDEFGHJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ&:;!? abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö ABCDEFGHJKLMNOPQRSTUVWXYZÅÄÖ:;!? abcdefghijklmnopqrstuvwxyzåäö Design Typografi Produktion kommer ut 6 gånger om året Redaktör och ansvarig utgivare Pelle Anderson. Redaktionsassistent Erik Nilsson. Nr 4 94 presslagt 22 aug. Copyright DtP. ISSN Design Typografi Produktion Box Stockholm (Bud och besök Kocksgatan 25) Tel Fax PG BG Prenumeration 1994 (sex tidningar+disk) 1200 kr plus moms Garanti: Prenumerationen kan när som helst sägas upp överskjutande summa betalas tillbaka Tryck Affärstryckeriet, Norrtälje 1994 Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den eller faxa den till ! b Ja, jag vill prenumerera på DtP 1994 (6 nummer), inklusive välfyllda disketter med bl.a. typsnitt, för kr plus moms. Då får jag dessutom en bonusdiskett med tjugo olika typsnitt (PostScript-snitt Typ1- fonter, färdiga att använda i din Macintosh). b Jag vill köpa årg 1993 (6 nr) med disketter (1200 kr plus moms). b Jag vill köpa årg 1992 (11 nr) med disketter (1200 kr plus moms). b Jag prenumererar redan, men jag tycker att nedanstående person borde prenumerera. Skicka honom/henne ett provnummer! NAMN FÖRETAG ADRESS POSTNUMMER TELEFON POSTADRESS FAX Svarspost Stockholm Frankeras ej. DtP betalar portot.

16 16 Design Typografi Produktion # 4 Augusti 1994 Språk Utancitat Innancitat Dito svenska ord ord»ord» ord»ord«ord engelska word word word word danska»ordord norska «ord» «ord»» tyska Wort Wort»Wort«Wort franska «mot» «mot»» spanska palabra palabra italienska «parola» «parola» ryska «sлobo» sлobo» Rubrik Si meliora dies, ut vina, tus arroget annus. Scriptor abhinc annos centum poemata reddit, scire velim, chartis pretium quo- qui decidit, inter perfec- Rubrik tos veteresque referri debet an inter vilis atque novos? Excludat iurgia Si meliora dies, ut vina, poemata reddit, scire velim, chartis pretium quotus arroget annus. Scriptor abhinc annos centum qui decidit, inter perfectos veteresque referri debet an inter vilis atque novos? Excludat iurgia I det undre exemplet har citattecknet ersatts med två enkla apostrofer, som krympts några punkter och hängts i marginalen. Doktorn har även knipt mellan apostroferna och mellan R och u. Doktor DtP ordinerar»gåsögon«och hängande citat När jag läser vissa tidningar retar jag mig på deras sätt att använda citationstecken. Rätta mig om jag har fel, men inte använder man tecknen så här utan så där (om det inte rör sig om engelsk text förstås)? Magnus Hägg, Svensk Sjöfarts Tidning Visst har du rätt, käre Magnus. Felaktiga citationstecken är en vanlig åkomma i slarvigt producerade trycksaker. Det vanligaste felet är att använda de tecken som syns på tangentbordet. Alltså " (tumtecken) i stället för (citationstecken) och ' (minuttecken) i stället för (apostrof). Ett annat oskick som spritt sig är att använda (akut accent) i stället för apostrof: Nå t är fel i denna mening. Så här ska re se ut. Det är också fel att använda dubbla apostrofer vid citat inuti citat, som jag gjorde nu. Då skall i stället enkel apostrof användas: Doktor DtP visar var skåpet skall stå! I Sverige börjar och avslutar vi alltid citat med samma citationstecken. Därför är det lite märkligt att svenska Apple inte la in dessa på tumtecknets plats, när de anpassade tangentbordet för svenska behov. Håll ner shift+alt för att få fram de riktiga tecknen. Nya versioner av vanliga program (Word 5, Quark XPress 3.2 och Page- Maker 5) byter automatiskt till svensk citatstandard om du ställer in dem rätt: I Word går du in under Verktyg>Inställningar och kryssar i Typografiska citationstecken. I Quark XPress tar du Redigera>Inställningar>Tillämpning, och kryssar i motsvarande ruta. I version 3.2 kan du även välja bland en rad olika citatstandarder. Tidigare kunde XPress bara byta till den engelska varianten, vilket nog ligger bakom det fenomen du observerat, Magnus. I PageMaker hittar du en motsvarande ruta under Arkiv>Inställningar>Fler. På DtP-diskett 4/92 (se DtP 6/92) hittar du flera typografiska hjälpprogram som ger typografiska citationstecken automatiskt: Curlers och SmartKeys (systemtillägg) samt TypoKorrekt (XTension). Scheiße! Gänsefüsschen! När du producerar trycksaker på ett främmande språk, bör du avstava riktigt, följa rätt citatstandard och andra underförstådda regler. Annars kan din trycksak ge ett oproffsigt intryck. I rutan ovanför ser du standarden för citat i några vanliga språk. Du ser också vilket tecken som används till nedflyttning. Det förekommer två varianter av citattecken i olika kombinationer. Dels de tidigare nämnda dubbla och enkla apostroferna. Dels gåsögon,» «. På tyska kallas de»små gåsfötter«. Lägg märke till att man i franska sätter mellanslag (förslagsvis ett kvarts mellanslag) mellan gåsögonen och själva texten! I Sverige har vi förmånen att kunna välja mellan dubbla apostrofer och gåsögon. Gåsögonen ger ett sobert intryck och smälter bättre in i brödtexten än de vanliga citattecknen. De passar alltså bra om du ägnar dig åt finlir som gemena siffror, kapitäler och ligaturer. Det vanligaste sättet är att använda två likadana gåsögon,»så här», men jag ordinerar den eleganta varianten»citat«, där gåsögonen pekar in mot citatet. Let it all hang out! I stora grader, exempelvis rubriker, blir -tecknen lätt klumpiga och ser för glesa ut. Undvik detta genom att använda två enkla apostrofer som du minskar några punkter och kniper emellan. I längre citat och i rubriker är det snyggt att hänga första citationstecknet utanför brödtexten. Använder du Quark XPress är det enkelt gjort: Ställ markören mellan första citattecknet och första bokstaven och tryck x- (asterisken till höger på tangentbordet). Doktor DtP 2" w ' «v» b n m, Placeringen av citationstecken och andra tecken på det svenska tangentbordet. Observera att och finns på två ställen. På W-tangenten ligger tecknet för distansminuter. Har du ett problem av typografisk karaktär? Vill du ta pulsen på din design? Tveka inte att kontakta Doktor DtP via fax ( ) eller post (Box 20158, Stockholm)!