Anders Björklund, Per-Anders Edin, Bertil Holmlund och Eskil Wadensjö: Arbetsmarknaden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anders Björklund, Per-Anders Edin, Bertil Holmlund och Eskil Wadensjö: Arbetsmarknaden"

Transkript

1 Anders Björklund, Per-Anders Edin, Bertil Holmlund och Eskil Wadensjö: Arbetsmarknaden SNS Förlag, Stockholm 1996, 368 s. Arbetsmarknadsekonomins sedan länge snitt som läsaren uppmärksammas på är starka ställning i Sverige har befästs ytterligare, tekniskt något svårare. Grundidén för re- denna gång i form av en bok om ar- gressionsanalys beskrivs kort i ett appen- betsmarknadsekonomi på svenska. Bakom dix. prestationen står fyra välkända och välme- I förordet motiverar författarna sin produkt riterade svenska arbetsmarknadsekonomer med att den brittiska och ameririterade som knappast kräver närmare presen- kanska arbetsmarknaden skiljer sig i tation. De har gjort ett grundligt arbete; många viktiga avseenden från den svenska slutresultatet är en tegelsten med nio in- och att det därför finns ett behov att visa nehållsrika kapitel. Bortsett från det introducerande hur modern arbetsmarknadsteori kan tillenligt kapitlet är samtliga uppbyggda lämpas för att analysera den svenska ar- i stort sett samma mönster: grundläggande betsmarknaden. Och svensk arbetsmarksakligen teori, empiriska resultat huvud- nadsforskning erbjuder onekligen en djup för Sverige, avslutande kommentarer brunn att ösa ur. Det är slående att förfat- samt en omfattande lista med refe- tarna ifråga om så gott som alla aspekter renser och lästips. Idén bakom byggverket av arbetsmarknadsforskning kan hänvisa förefaller att ha varit en önskan att skapa till svenska resultat. självständiga kapitel som samtidigt tillsammans Om huvudtanken har varit att skapa en skapar en fungerande helhet. motvikt till engelskspråkiga läroböcker i Exempelvis innehåller varje kapitel ett arbetsmarknadsekonomi och den starka stort antal hänvisningar till bokens övriga fokuseringen på den brittiska och amerikanska kapitel. arbetsmarknaden kunde behandkapitel. Boken är definitivt lättillgänglig i flera lingen av de svenska resultaten i relation avseenden. Texten är flytande och lättläst till amerikanska och brittiska dock ha varit och inramad i en tilltalande layout. De teo- mer konsekvent. I vissa kapitel konstateras retiska modellerna presenteras huvudsakligen att i stort sett samma resultat erhållits verbalt och grafiskt. Den grafiska för Sverige. I andra kapitel förklaras att resultaten framställningen är väl värd en eloge. De är olika, men inte alltid varför. I en matematiska formlerna har dragits ner till del kapitel jämförs de svenska resultaten ett minimum och är oftast förvisade till av- överhuvudtaget inte alls med motsvarande 36 Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1

2 brittiska eller ens amerikanska resultat. serar författarna forskningen kring arbetsutbudet Om man bortser från det introducerande och påvisar de begränsningar den kapitlet, startar boken med ett 50 sidor hittills utnyttjade enkla utbudsmodellen är långt kapitel om utbudet av arbetskraft behäftad med. Individens preferenser av- (kapitel 2). Den teoretiska presentationen speglar enbart en del av frågeställningen. inleds med en enkel modell där hushållet Författarna efterlyser ett modellbygge består av en enda individ, som ställs inför som även innefattar företagens beteende ett val mellan enbart två slags varor arbete och förhandlingarnas roll. Forskningen och fritid. Individens optimala val kring arbetsutbudet har onekligen fortfa- mellan dessa härleds på ett utförligt sätt rande en lång väg att gå. via indifferenskurvor och budgetrestrik- Efterfrågan på arbetskraft (kapitel 3) tionen. Därefter granskas i detalj vilken effekt, behandlas på drygt 30 sidor. Framställ- uppspjälkad i inkomst- och substitu- ningen inleds på traditionellt vis med en tionseffekter, som skatter och transfereringar genomgång av hur arbetskraftsefterfrågan kan förväntas ha på den enskilda in- anknyter till produktionsprocessen. Ana- dividens arbetskraftsutbud. Förutom effekten lysen startar från det enskilda vinstmaxiskatter av proportionella och progressiva merande företagets efterfrågan på arbetslysen samt inkomstberoende bidrag kraft på en marknad med perfekt konkur- granskas även de effektivitetsförluster rens, i en situation där enbart arbetskraftsefterfrågan som skatter kan ge upphov till. är variabel. Därefter utvidgas I följande avsnitt serveras läsaren små analysen till efterfrågan på arbetskraft vid smakbitar av hur grundmodellen kan tilllämpas monopol och monopson. Genomgången för att analysera effekterna på ar- avslutas med en kort diskussion av arbets- betskraftsutbudet i en situation där förvärvsarbete kraftsefterfrågan inom den offentliga icke- är förknippat med kostnader, vinstmaximerande sektorn. Vidare redokraftsefterfrågan där hemproduktion utgör ett beaktansvärt görs kort för resultat från amerikanska och alternativ till marknadsproducerade kon- brittiska studier och varför dessa skiljer sumtionsvaror, där hushållet består av fler sig eller kan förväntas skilja sig från mot- än en individ, och där arbetskraftsdelta- svarande resultat för Sverige. gande är förknippat med risk för arbetslöshet. Efter denna diskussion av den kortsik- tiga efterfrågan på arbetskraft överflyttas Kapitlet avslutas med en beskrivning av analysen till efterfrågan på arbetskraft på hur arbetskraftsdeltagandet utvecklats i lång sikt. Den relativt kortfattade teoretiska Sverige under de senaste 30 åren. Vidare framställningen av produktions- och presenteras i korthet resultat från svenska kostnadsfunktioner kompletteras med statistik ekonometriska studier av arbetsutbudet, över hur arbetskraften förändrats till närmare bestämt skattade arbetsutbuds- sin sammansättning i Sverige under de senaste elasticiteter för män och kvinnor, effektivitetsförluster 30 åren samt med svenska forskelasticiteter förorsakade av inkomst- ningsresultat gällande arbetskraftsefterfrågans skattesystemet samt faktorer som påverkar substitutions- och efterfrågeelastiskattesystemet frånvaron från arbetet. Allmänt taget upp- citeter. Liksom ifråga om arbetskraftsutbudet visar de empiriska resultaten för Sverige kan läsaren blott ana sig till det ofvisar stor likhet med de resultat som erhållits för tast enorma språnget mellan den starkt förenklade andra länder. Exempelvis antyder även teoretiska framställningen och det svenska studier att kvinnornas arbetsutbud sofistikerade ekonometriska arbete som tenderar att reagera kraftigare på löne- och gömmer sig bakom de enskilda siffror med skatteförändringar än männens arbetsut- vilka de empiriska resultaten exemplifieras. bud. I sin avslutande kommentar problemati- Framställningen återvänder därefter till Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1 37

3 det kortsiktiga tidsperspektivet, närmare mankapitalteorin tar framställningen samtidigt bestämt till kortsiktiga variationer i arbetskraftsefterfrågan. ett kliv uppåt på svårighetsskalan. Vidare diskuteras inne- Detta bekräftas av att läsaren nu för första börden av att arbetskraften i regel är att betrakta gången även konfronteras med ett avsnitt som en kvasifast produktionsfaktor, som bedöms vara tekniskt svårare och som d v s en produktionsfaktor som åsamkar läsaren därför ges möjlighet att hoppa över företagen både fasta och rörliga kostnader, utan att förlora sammanhanget. och inte som en fullt rörlig produktionsfaktor Genomgången av resultat från empi- såsom i den enkla modellen för ar- riska skattningar av lönemodeller härledda betskraftsefterfrågan. Kapitlet avslutas från humankapitalteorin, s k Mincerianska med valda tillämpningar av teorin: nyeta- löneekvationer, har dragits ner till ett minimum. bleringar och nedläggningar av företag, I stället väljer författarna att redobleringar permitteringar och uppsägningar, arbetsti- visa resultat från egna skattningar av en der och minimilöner. enkel löneekvation för män, resultat som Efter genomgången av utbud och efter- med en kortfattad kommentar konstateras frågan på arbetskraft bekantgörs läsaren utvisa det mönster man förväntar sig ut- med lönestrukturen, den mekanism som är ifrån teorin. Läsaren slås möjligtvis av tanken tänkt att anpassa arbetskraftsutbudet och att den minimala redovisningen av -efterfrågan till varandra. Kapitel 4 utvisar svenska resultat beror på den rikliga tillgången med önskvärd tydlighet att lönestrukturen på divergerande studier; en rättvimed täcker ett omfattande forskningsområde sande presentation av alla studier skulle med många viktiga och intressanta frågeställningar. helt enkelt bli alltför utrymmeskrävande. Med sina drygt 50 sidor är det Bläddrar man framåt några sidor märker samtidigt bokens näst längsta kapitel. man dock att författarna valt att diskutera Först i tur står, såsom väntat, teorin för de empiriska resultaten mera ingående i ett kompenserande löneskillnader. Den förenklade senare avsnitt, rubricerat Den svenska lösträvan framställningen motiveras med nestrukturen. Den till kapitlet fogade re- att klarlägga teorins grundläggande ferenslistan innefattar dessutom merpar- budskap. Presentationen avslutas ten av det svensk empirisk forskning har med en kort redogörelse för vad svenska att bjuda på området. resultat utvisar ifråga om förekomsten av Avsnittet om humankapitalteorin avslutas kompenserande löneskillnader. Slutsatsen med en kort redogörelse dels för den är att resultaten för Sverige, liksom för samhällsekonomiska avkastningen av utbildning, andra länder, generellt taget inte är förenliga dels för alternativa synsätt på utandra med teorin. Författarna diskuterar kort bildningens roll. Samhällets ekonomiska möjliga orsaker till detta: skall oförenligheten nytta av utbildningsinvesteringar illustre- sökas i teorin eller i de empiriska ras av den enda relevanta litteraturhänvis- studierna? ningen i dylika sammanhang, nämligen Författarna övergår därefter till att Psacharopoulos internationella jämförelse granska löneskillnaderna och lönestrukturen publicerad år En standardslutsats lepresenteras i ljuset av humankapitalteorin, som vereras ifråga om de konkurrerande signa- som en av de mest centrala lerings- och sorteringsmodellerna: empi- teorierna inom arbetsmarknadsekonomin. risk forskning har inte kunnat utvisa vilken Presentationen begränsas till grunderna modell som är den rätta. för humankapitalteorin, närmare bestämt I följande avsnitt granskas existerande individens utbildningsbeslut i skolan löneskillnader med utgångspunkt i diskri- fortsätta studera eller gå ut på arbetsmark- mineringsteorin. Diskrimineringsmodeller naden och på arbetsplatsen. Som läsare baserade dels på preferenser, dels på kan man inte undgå att märka att med hu- bristande information exemplifieras med 38 Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1

4 en relativt enkel variant av respektive mo- förvirring som i synnerhet många lekmän dellgrupp. I diskussionen om löneskillnader upplever när de konfronteras med de mellan män och kvinnor på den oftast mycket olika mått på lönediskriminering svenska arbetsmarknaden konstateras bl a mellan könen som ansatserna prosvenska att forskningen visar att det är svårt att ducerar. finna rimliga förklaringar till hela den observerade Kapitlet avslutas med en översikt över löneskillnaden mellan män och utvecklingen av lönestrukturen i Sverige kvinnor. En del av löneskillnaderna låter sedan 1960-talet, även i internationell sig inte förklaras trots tillgång till en stor jämförelse, och en mera ingående diskussion mängd kontrollvariabler. Detta föranleder av löneskillnaderna på den svenska författarna att försiktigt påpeka att det är arbetsmarknaden. Författarna påpekar avslutningsvis frestande att tro att det existerar någon att forskningen om lönestrukfrestande form av diskriminering även på dagens ar- turen trots sin omfattning har varit ganska betsmarknader. Denna bedömning förstärks ensidigt inriktad mot att förklara löneskill- om vi beaktar att diskriminering nader med faktorer som beskriver den en- även kan verka via reducerade incitament skilda individen. Man efterlyser ökade att investera i humankapital (s. 146). Det satsningar på forskning kring faktorer som senare påpekandet ansluter sig till att författarna beskriver arbetsplatserna, d v s de interna ifrågasätter om det sist och slutli- arbetsmarknderna, ett tema som behandlas gen är korrekt att kontrollera skillnader i mera ingående i nästa kapitel. humankapital då man vill mäta omfatt- Knappt 30 sidor upptas av ett starkt ningen av diskriminering. Om kvinnorna USA-dominerat kapitel om kontrakt och är medvetna om att de kommer att bli dis- kompensation. Tyngdpunkten i detta kriminerade på arbetsmarknaden, kan man femte kapitel ligger på economics of per- förvänta sig att detta påverkar deras ar- sonnel, ett forskningsområde som är på betsmarknadsbeteende. Tyvärr glöms snabb framväxt tack vare ökad tillgång till denna aspekt oftast bort i forskningen och datamaterial om arbetsplatser. Centrala teman diskussionen kring lönediskriminering. är utformningen av anställningskondiskussionen Författarna avslutar avsnittet om diskri- trakt och lönesystem men i ökad utsträckning minering med att betona att det inte råder även andra delar av företagens orgaminering enighet mellan forskarna om vilket förkla- nisation av arbetet. ringsvärde de olika diskrimineringsmodellerna Kapitlet inleds med en redogörelse för kan tillskrivas. Och då model- de avtal och lagar som reglerar den lerna dessutom bygger på olika mekanismer svenska arbetsmarknaden och fackför- ges ingen ledtråd när det gäller att eningarnas roll i utformningen av dessa re- formulera ekonomisk politik eller olika typer gelverk. I samband härmed framhävs bl a av lagstiftning för att råda bot på dis- att trots att de svenska kollektivavtalen kan krimineringen eller på annat sätt utjämna tyckas reglera verksamheten mycket de- löneskillnaderna mellan etniska grupper taljerat, saknas regleringar som är vanliga eller mellan könen (s. 146). Denna föga i många andra länder, t ex de regleringar hoppingivande slutsats gäller i ännu högre som förekommer i Storbritannien och som grad om man ytterligare beaktar kravet på effektivt förhindrar inte bara rationalise- lika lön för lika arbete och forskningen ringar utan även teknisk utveckling. kring löneskillnader mellan män och kvinnor I följande avsnitt diskuteras implicita i mer eller mindre snävt definierade kontrakt, närmare bestämt de av Osterman yrkesgrupper. Denna del av diskrimineringsdiskussionen i slutet av 1980-talet introducerade induupp. tar författarna dock inte stri- och tjänstemannamodellerna och den En kort kommentar av de två ansatserna allt vagare gränsdragningen mellan mo- kunde ha bidragit till att minska den dellerna, vilket avspeglas inte minst i den Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1 39

5 starkt ökande andelen tidsbegränsade an- slut som påverkas av ett antal centrala faktorer. ställningar bland båda löntagargrupperna. Författarna påpekar dock att det fortfa- Återstoden av det ca 20 sidor långa kapitlet rande är för tidigt att avgöra om detta är en upptas av en beskrivning av hur rörrande långsiktig utveckling på arbetsmarknaden ligheten utvecklats på den svenska arbetsmarknaden eller enbart ett konjunkturfenomen. under de senaste decennierna. Ett kort avsnitt ägnas åt begreppen jobb, Knappast överraskande utvisar empiriska befattning och yrke samt frågan varför de resultat för Sverige att den regionala rör- är viktiga trots att de saknar en direkt mot- ligheten påverkas i hög grad av det regionala svarighet i ekonomisk teori. I ett i stort sett arbetsmarknadsläget samt av den resvarighet lika kort avsnitt påvisas att arbetsmarkna- gionala lönenivån. Arbetsmarknadspolitiska den i Sverige länge kännetecknats av långvariga åtgärder tenderar att ge upphov till anställningar. Mycket mer empiri signifikanta inlåsningseffekter på kort sikt än så förefaller inte svensk arbetsmarknadsforskning medan de mer långsiktiga rörlighetseffek- att kunna prestera inom ra- terna visar sig vara föga utforskade. Dessa men för kontrakt och kompensation. skattade samband förefaller emellertid att Avslutningsvis granskas företagens lö- ha förändrats i takt med att nivån på den nesättning både vad gäller lönenivå och lönestruktur. regionala bruttomigrationen och rikt- Företagets lönenivå relateras ningen för nettomigrationen förändrats. uteslutande till effektivitetslöneteorin. Lönestrukturen Författarna påpekar att allmänt godtagna diskuteras huvudsakligen i förklaringar till de permanenta arbetslös- relation till utformandet av lönesystem hetsskillnaderna mellan regioner fortfa- dels med tanke på rekryteringar, dels i rande saknas. Mer empirisk forskning efterlyses syfte att hålla kvar anställda som erhållit även gällande andra aspekter av företagsspecifik utbildning. Vidare disku- den regionala rörligheten. teras företagspensioner, ett system som Beträffande jobbrörligheten på den dock inte längre gäller i de nordiska län- svenska arbetsmarknaden konstaterar författarna derna. Avsnittet omfattar även några sidor att den långsiktiga trenden ger vid om kontantlön och sidoförmåner, faktiskt handen att en allt större del av arbetskraftens det enda sammanhang där författarna hänvisar jobbrörlighet sker inom företagen till empiriska resultat för Finland snarare än mellan företag. Trots det begränsas (kan förklaringen möjligen vara att forskaren diskussionen av effekterna av i fråga är verksam i Sverige?). Avsnit- jobbrörlighet enbart till löneeffekter av arbetsgivarbyten. tets sista sida ägnas åt avgångsvederlag och fallskärmsavtal. Det är uppenbart att Kapitlet avslutas med ett avsnitt som rubricerats den viktigaste förklaringen till förekomsten internationell rörlighet men som av dylika kommer att vara höljd i dun- de facto handlar om invandringen till Sverige, kel ända tills den empiriska forskningen närmare bestämt dess omfattning och får möjlighet att tackla frågeställningen. trender, invandrarnas ställning i den Efter de företagsinterna arbetsmarknaderna svenska ekonomin samt invandringens efrörlighet överflyttas fokus på arbetskraftens fekter på den infödda svenska befolkning- yrkesmässigt, regionalt och internationellt ens inkomster. Att invandrarfrågor rönt re- (kapitel 6). Inledningsvis dis- lativt stort intresse bland svenska arbetsens kuteras individens rörlighetsbeslut utgående marknadsforskare är knappast förvånande från humankapitalteorin och två av med tanke på att nästan 10 % av befolkmarknadsforskare dess varianter Harris-Todaro-modellen ningen i Sverige är född utomlands. och matchningsmodellen. Rörlighetsbe- Genomgången av arbetskraftens rörlighet slutet kan således i likhet med utbildningsbeslutet avslutas med ett konstaterande som betraktas som ett investeringsbe- tydligt visar hur begränsade våra kunska- 40 Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1

6 per sist och slutligen fortfarande är i fråga ger stöd för. Samtidigt påpekar författarna om arbetsmarknadens funktionssätt: Dagens dock att organisationsgraden kan ge en forskningsläge ger oss inget gott un- missvisande bild av fackets inflytande. I derlag för att kunna avgöra hur hög rörligheten de flesta länder är kollektivavtalens täck- bör vara (s. 215). ningsgrad betydligt större än organisa- Kapitel 7 på knappt 40 sidor ägnas arbetsmarknadens tionsgraden, vilket exemplifieras med institutioner, vilket sam- Frankrike. I detta sammanhang kommentionsgraden, tidigt innebär att analysen flyttas över från teras även strävan att lagstiftningsvägen en arbetsmarknad där lönen bestäms av ut- avreglera arbetsmarknaden genom att bl a bud och efterfrågan till en situation där lönen inskränka fackets inflytande över lönegar- sätts i förhandlingar mellan arbetsta- bildningen. Denna politik, av författarna och arbetsgivarorganisationer. Mikroperspektivet kallad antifacklig, har varit särskilt utställningen frångås däremot inte: fram- präglad i Storbritannien och Nya Zeeland. tar fasta på fackföreningarnas Det är anmärkningsvärt att dessa två län- och arbetsgivarorganisationernas mål, fak- der i den finska debatten under det senaste torer som bestämmer den fackliga organisationsgraden året upprepade gånger har förts fram som samt den arbetsrättsliga re- eftersträvansvärda ekonomiska förebilder. gleringen av löneavtalen. Löneförhållandenas I följande avsnitt redogörs för de fack- effekt på den totala lönenivån och liga organisationerna och arbetsgivarorga- sysselsättningen förbigås. nisationerna i Sverige, deras framväxt och Kapitlet inleds med en översikt av teori lönepolitiska principer. Diskussionen om och empiri kring fackföreningar och löneförhandlingar. arbetsgivarorganisationer förs, om ock I den teoretiska delen dis- kortfattat, in på intressanta frågeställ- kuteras förutsättningar för uppkomsten av ningar kring lönenivå och lönerelationer. fackligt inflytande, fackföreningens mål, Sålunda påpekas bl a att det inte alls är specialfallet med en monopolistisk fackförening självklart att en strävan efter en lönediffehandlingsmodeller. samt grundtankegången i för- rentiering efter företagens bärkraft är en Den empiriska kunskapen rationell arbetsgivarpolitik. Avsnittet fort- på området belyses kort utgående sätter med en beskrivning av kollektivav- från tre frågeställningar: Hur ser fackföreningarnas talen och löneförhandlingarna på den målfunktion ut? Vilken är den svenska arbetsmarknaden utgående från mest realistiska förhandlingslösningen? den arbetsrättsliga lagstiftningen, avtals- Vilket inflytande har fackföreningarna på förhandlingarna och deras aktörer samt relationen lönebildningen? Trots sin omfattning visar mellan avtalsmässiga lönesteglönebildningen? sig den svenska arbetsmarknadsforsk- ringar och löneglidning. Arbetsmarknadsläget ningen fortfarande ha få svar att ge på konstateras utgöra den viktigaste dessa frågor. faktorn bakom variationerna i löneglidningen, I avsnittet om organisationsgradens bestämningsfaktorer ett samband som även kunnat på- granskas olika hypote- visas empiriskt. ser för varför organisationsgraden varierar Kapitlet avslutas med en kort redogö- mellan olika länder och tidsperioder. Av relse för arbetskonflikter allmänt taget och dessa hypoteser tar författarna klart ställning i Sverige. Frågan varför man strejkar bestarka i fråga om en: de påpekar att det finns döms vara svår att besvara inte minst p g a skäl för att den omfattande statliga avsaknaden av en allmänt accepterad eko- subventioneringen av arbetslöshetsförsäk- nomisk teori för de mekanismer deras ringar som administreras av fackföreningar uppkomst och orsaker som verkar bidrar till högre facklig organisa- bakom strejker och andra arbetsmarknads- tionsgrad, vilket även en jämförelse av konflikter. facklig organisationsgrad i olika länder I det åttonde kapitlet leds läsaren in i ar- Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1 41

7 betslöshetsproblematiken, ett ämne som betsmarknaden, d v s bristande effektivitet ägnas inte mindre än 70 sidor. Fokus ligger i sammankopplingen av arbetssökande på faktorer som bestämmer arbetslös- och lediga jobb. Efter en kort, jämförelse- hetens nivå på lång sikt. Det kortsiktiga vis matematisk presentation av begreppen tidsperspektivet begränsas till de mekanis- inflöde, utflöde, varaktighet, matchningsfunktion mer genom vilka konjunktursvängningar och Beveridgekurva, redogörs i avspeglar sig på arbetsmarknaden och i ar- teoretiska termer för faktorer som påverkar betslösheten. Framställningen inleds enligt sökbeteendet och därmed arbetslösbetslösheten. traditionellt mönster: arbetslösheten hetstiderna, eller med andra ord utflödet antas vara resultatet av ett för litet utbud från arbetslösheten. Framställningen är yt- av arbetsplatser till följd av imperfektioner terst nedbantad, eventuellt p g a forskningsområdets i löne- och prisbildningen. Från Phillipskurvan svårighetsgrad. Faktorer förs framställningen snabbt över som påverkar inflödet till arbetslöshet diskuteras till modeller för pris- och lönebildning överhuvudtaget inte alls. Avsnittet som tar fasta på relationen mellan reallö- avslutas med en kort genomgång av olika nenivå, sysselsättning och arbetslöshet. sätt på vilka arbetslöshetstider kan mätas Med utgångspunkt i den uppbyggda mo- och hur måtten är relaterade till varandra. dellramen diskuteras sedan några centrala I följande avsnitt frångås antagandet om bestämningsfaktorer för jämviktsarbets- att arbetslösheten befinner sig på sin jämviktsnivå. lösheten: teknisk utveckling, skatter samt I stället antas arbetslösheten löneförhandlingssystemets och arbetslös- kunna avvika från sin jämviktsnivå och hetsersättningens utformning. Den knappt enbart långsamt röra sig tillbaka mot den- halva textsida som behandlar den tekniska samma arbetslösheten har blivit persistent. utvecklingen avslutas med ett anmärkningsvärt Författarna går närmare in på två i litutvecklingen konstaterande: Ekonomisk teraturen ofta framförda förklaringar till teori och empirisk forskning ger inget stöd förekomsten av hysteresis, d v s extremfal- för den ofta framförda uppfattningen att let av persistens: insider-outsider-problematiken teknisk utveckling leder till bestående arbetslöshet samt passiviseringen av långtidsteknisk (s. 265). Några referenser till arbetslösa. Inom parentes kan konstateras stöd för slutsatsen ges inte. Den ofta påpekade att den senare onekligen ger en rätt god bering förträffligheten av en decentralise- skrivning av den senaste tidens utveckling av löneförhandlingssystemet får inte på den finländska arbetsmarknaden. Av- heller något stöd. Genomgången av bety- snittet avslutas med en kort diskussion av delsen av förhandlingssystemets utformning sambandet mellan arbetsmarknadsregle- och facklig styrka avslöjar tvärtom ringar och arbetslöshetens dynamiska an- stora luckor i den empiriska kunskapen passning. Mot bakgrund av de allt starkare och även i entydigheten i de få resultat kraven på större flexibilitet och mindre arbetsmarknadsregleringar som finns att tillgå. Ett högst aktuellt åtgärdsförslag, är det intressant arbetsdelning, avvisas med att notera de slutsatser författarna för konstaterandet att befintlig teori och empiri fram: Arbetsmarknadsregleringarnas ef- ger inte något klart stöd för hypotesen fekter på jämviktsarbetslösheten... över att arbetsdelning skulle leda till lägre jämviktsarbetslöshet en konjunkturcykel är [dock] teoretiskt (s. 273). och empiriskt osäkra... det är troligt att Analysen överflyttas därefter till arbetslöshet nettoeffekten är liten. I den empiriska och sökbeteende. Arbetslösheten forskningen har det i regel varit svårt att betraktas inte längre som ett resultat av för finna tydliga belägg för att den arbetsrätts- litet utbud av lediga arbetsplatser i relation liga lagstiftningen skulle spela någon viktig till antalet arbetssökande utan antas i stället roll för att förklara arbetslöshetens getill avspegla matchningsproblem på ar- nomsnittliga nivå över konjunkturcykeln 42 Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1

8 (s. 295). Variabiliteten över konjunkturcy- Inledningsvis diskuteras de grundläggande keln påverkas dock. ekonomisk-politiska modeller med På de följande 20 sidorna belyses den vilka arbetsmarknadspolitik motiverats: svenska arbetslösheten och diskuteras empiriska arbetsmarknadspolitiken betraktad som en resultat rörande olika aspekter av försäkring mot risken att bli arbetslös samt densamma. Vad gäller arbetslöshetsexplosionen det behov av arbetsmarknadspolitiska åtsen i början av 1990-talet dras slutsat- gärder som icke marknadsklarerande löner att den huvudsakliga utlösaren var de kan ge upphov till. Föga överraskande lig- makroekonomiska chocker som den ger tyngdpunkten dock på den s k Rehnsvenska ekonomin utsattes för. Vidare Meidner-modellen och de fyra huvuddelar dryftas möjligheterna att återvända till vä- som utgör modellens byggstenar. I nästa sentligt lägre arbetslöshetsnivåer. Författarna avsnitt ges en kort översikt av den svenska lyfter härvid fram den stundtals rätt arbetsmarknadspolitikens utveckling till ivrigt debatterade möjligheten att arbetsmarknaden dess nuvarande, även internationellt ofta i Sverige kanske inte fungerar uppmärksammade omfattning. Slutligen lika väl vid låg inflation utan kräver en presenteras resultat av den utvärdering av viss inflation för att, med författarnas ord, arbetsmarknadspolitikens effekter som smörja nominella trögheter. Författarna gjorts inom nationalekonomisk forskning, ser sig även föranledda att betona den kon- inte bara den svenska. Samtidigt ges läsaren flikt mellan hög sysselsättning och jämn en inblick i de teknik- och metodansatflikt inkomstfördelning som kan bli följden av ser som huvudsakligen använts härvidlag: en teknisk utveckling som medför en klassiska experiment och icke-experimen- ogynnsam arbetskraftsefterfrågan för låg- tella ansatser på mikroplanet, makroekonomiska utbildade. utvärderingar samt länderjämutbildade. Kapitlet om arbetslöshet avslutas med förelser. Den bild av de arbetsmarknadspolitiska en diskussion av de effekter arbetslösheten effekterna som dessa kvantifieen har på individernas hälsa, ett forsknings- ringsförsök förmedlar är allt annat än entydig. område som rönt föga uppmärksamhet i de Författarna bedömer dock att det nordiska länderna. Temat är viktigt också test den svenska arbetsmarknadspolitiken ur den synvinkeln att empiriska resultat utsatts för under den djupa ekonomiska som tyder på att fysisk och psykisk ohälsa kris som Sverige genomgått under förorsakad av arbetslöshet står i konflikt talets första hälft och den intensifierade ar- med ett både i ekonomiska teorier och i betsmarknadsforskning som samtidigt den allmänna debatten ofta återkommande dragit igång småningom kommer att ge argument, nämligen att arbetslösheten har tillförlitligare svar på frågan om arbetsmarknadspolitikens ett positivt fritidsvärde och kan rentav betraktas effekter. Med hänvisett som identisk med fritid. ning till USA beklagar författarna avslutningsvis De avslutande kommentarerna andas bristen på i form av experiment pessimism. Sålunda konstateras bl a att genomförda arbetsmarknadspolitiska åtgärder det är osannolikt att något samförstånd i Sverige, experiment som inte en- kommer att etableras när det gäller synen bart ger beslutsfattarna en uppfattning om på arbetslöshetens orsaker och mekanismer vilket utfall åtgärden kan förväntas få utan (s. 322). Är detta måhända en viktig dessutom förser forskarna med värdefullt förklaring till att den höga arbetslösheten dataunderlag. inte visar några tecken på att minska vä- Efter att ha läst igenom boken går tankarna sentligt? osökt till en välsorterad specialaffär. Bokens nionde och sista kapitel på ca 30 Nybörjaren darrar helt säkert av entusiasm sidor behandlar arbetsmarknadspolitik, inför åsynen av hyllorna som dignar av både i form av aktiva och passiva åtgärder. material som behövs för att komma igång Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1 43

9 hyser ett allmänt intresse för arbetsmarknadsekonomiska frågor men saknar för- kunskaper i nationalekonomi. De nationalekonomiska termerna och begreppen förklaras nämligen efterhand som de dyker upp i texten. Eftersom någon motsva- rande bok inte finns på finska, rekommenderas den varmt i synnerhet för de finska politiker och debattörer som envisas med att tillskriva sina egna sysselsättnings- och lönepolitiska åtgärdsförslag sådana ekonomiska effekter som inte kunnat påvisas i den empiriska forskningen, eller som hamnat i den vilseledande tron att empi- riska resultat för USA och Storbritannien är direkt överförbara på Finland. med den nya hobbyn. Om detta är tänkt att vara den främsta avsikten med boken har man onekligen lyckats. Men inte heller de mer rutinerade behöver lämna affären tomhänta. Visserligen inser de ganska snart att sortimentet inte nödvändigtvis uppfyller deras krav. Men det som inte hålls i lager kan beställas från välfyllda kataloger. Det förefaller dessutom som om författarna vinnlagt sig om att uppdatera listorna med referenser och lästips ända tills tryckpressarna satte stopp härför. För exempelvis den som snabbt vill läsa in sig på något visst specialområde, erbjuder den listade litteraturen en ypperlig källa. Däremot kan många av de färdigt serverade slutsatserna säkerligen få en del gamla rävar att lätt irriterat muttra något om ensidig tolkning och alternativa slutsatser. Boken lämpar sig väl även för dem som Docent Rita Asplund Näringslivets Forskningsinstitut Helsingfors 44 Ekonomisk Debatt 1997, årg 25, nr 1

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström It s just a job. Grass grows, birds fly, waves pound the sand. I beat people up. Muhammed Ali Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Finlands makropolitiska framtid, här. 25.11.2014

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck.

DN debatt: Så kan arbetslösheten sänkas. Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. DN debatt: "Så kan arbetslösheten sänkas". Ett stort paket av åtgärder kan få ner arbetslösheten betydligt, skriver Assar Lindbeck. Många tror att ny teknik och rationaliseringar gör att en stor del av

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle är ett fristående nätverk av ledande beslutsfattare i privat och offentlig sektor med engagemang i svensk samhällsutveckling. Syftet

Läs mer

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors

Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Är arbetsmarknadspolitiken på väg åt rätt håll? Arbetsförmedlingen, 25/5 Lars Calmfors Frågor Den aktiva arbetsmarknadspolitiken Arbetslöshetsförsäkringen - konjunkturberoende ersättning? - allmän och

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

RECENSION. Eskil Wadensjö. Anne Britt Djuve: Introduktionsordningen for nyankomne innvandrere: Et integreringspolitisk paradigmeskifte?

RECENSION. Eskil Wadensjö. Anne Britt Djuve: Introduktionsordningen for nyankomne innvandrere: Et integreringspolitisk paradigmeskifte? RECENSION Eskil Wadensjö Anne Britt Djuve: Introduktionsordningen for nyankomne innvandrere: Et integreringspolitisk paradigmeskifte? Doktorsavhandling, Institutt for statsvitenskap, Det samfunnsvitenskapelige

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort!

Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Ungdomsarbetslösheten går inte att pensionera bort! Anders Forslund IFAU och Uppsala Universitet SNS, 13 februari 2013 1 Inledning Hög ungdomsarbetslöshet Samtidigt diskussion om hur förmå äldre att arbeta

Läs mer

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön

Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? - Det lönar sig att prata om lön Är kvinnor mindre värda? Inledning GS medlemmar arbetar i branscher som traditionellt är mansdominerade. Det avspeglar sig även på medlemskåren

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål Ekonomihögskolan EKHA70, Ekonomisk historia: Arbetsmarknad och arbetsliv, 15 högskolepoäng Economic History: Labour Market and Working Life, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING

Skattning av matchningseffektiviteten. arbetsmarknaden FÖRDJUPNING Lönebildningsrapporten 9 FÖRDJUPNING Skattning av matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden I denna fördjupning analyseras hur matchningseffektiviteten på den svenska arbetsmarknaden har

Läs mer

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad

Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad PENNINGPOLITISK RAPPORT OKTOBER 13 3 Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för Riksbanken vid utformningen av penningpolitiken. För att få en så rättvisande

Läs mer

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster.

Gör vi motsvarande övning men fokuserar på relativa arbetskraftskostnader istället för relativ KPI framträder i grunden samma mönster. Avtalsrörelsen avgörande för konkurrenskraften! Ett vanligt argument som framförs i debatten kring avtalsförhandlingarna är att det egentligen inte spelar någon större roll för industrins konkurrenskraft

Läs mer

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013

Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige. Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Arbetsmarknadsreformer och lönebildning i Sverige Lars Calmfors UCLS: Konferens om lönebildning 21 oktober 2013 Publikationer Bennmarker, H., L. Calmfors och A. Larsson, Wage formation and the Swedish

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Egenföretagare och entreprenörer

Egenföretagare och entreprenörer 5 1 Sammanfattning Varför startar man eget? Och vad är det som gör att man väljer att fortsätta som egenföretagare? V år rapport har två syften. Det första är att redovisa fakta om egenföretagandets betydelse

Läs mer

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q

Föreläsningsnoteringar 2009 03 17 Bengt Assarsson. Real BNP identitet. IS kurvan (varumarknaden) Y C I G X Q Föreläsningsnoteringar 2009 03 7 Bengt Assarsson Real BN identitet Y CI G X Q Y BN i reala termer C hushållens konsumtionsutgifter i reala termer I investeringar i reala termer G offentliga utgifter i

Läs mer

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT

ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ARBETSLÖSHET PÅ SIKT ROB HART Arbetslöshet. Varför finns den? Varför är det ett problem? Vi kommer att lära oss att det finns olika typer av arbetslöshet, och olika anledningar. Vi kommer

Läs mer

Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun

Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2016-12-12 Kommunledningskontoret HR KSKF/2016:625 Ulrika Jonsson 016-710 73 01 1 (2) Kommunstyrelsens personalutskott Förslag till Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun 2017-2019 Förslag

Läs mer

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning

Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige. Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Lønnsdannelse og økonomisk politikk i Sverige Hur fungerar lönebildningen i Sverige? Åsa Olli Segendorf, Enheten för arbetsmarknad och prisbildning Disposition 1. Lönebildningen i Sverige 2. Arbetsmarknadens

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Arbetsmarknadspolitik och ekonomi

Arbetsmarknadspolitik och ekonomi Arbetsmarknadspolitik och ekonomi Kursen ingår i Studie- och yrkesvägledarprogrammet, Termin 4, men ges också som fristående kurs vid Institutet för social forskning, Arbetsmarknadskunskap med management.

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi

INTRODUKTION TILL KURSEN. Makroekonomi INTRODUKTION TILL KURSEN ROB HART Makroekonomi I makroekonomi studerar vi ekonomisk aktivitet inom systemet i sin helhet; företeelser som tillväxt, inflation och arbetslöshet analyseras,

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Budgetprognos 2004:4

Budgetprognos 2004:4 Budgetprognos 2004:4 Tema Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Ökad långsiktighet med hjälp av nytt budgetmål Statsbudgeten beräknas uppvisa stora underskott i år och de närmaste fyra åren. Det

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Sammanfattning 2015:3

Sammanfattning 2015:3 Sammanfattning Arbetslösheten bland svenska ungdomar har under de senaste åren varit hög. Detta har gått hand i hand både med ett stort medialt intresse och många ekonomisk-politiska insatser med fokus

Läs mer

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Analys av sjukfrånvarons variation

Analys av sjukfrånvarons variation Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén

Läs mer

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1

effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 effektivitetsförluster av skatter: de vanliga måtten är irrelevanta och leder till systematiska överskattningar 1 Roland Granqvist 1. Inledning det är en vanlig uppfattning bland ekonomer att skatter leder

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen går det att påvisa effekter av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen går det att påvisa effekter av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen Den svenska arbetslöshetsförsäkringen går det att påvisa effekter av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen C-uppsats VT-2010 Författare: Marwin Nilsson Handledare: Inga Persson Nationalekonomiska

Läs mer

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder.

I grafen ser du sambandet mellan BNP per capita och ekonomisk tillväxt. Just nu har fattiga länder alltså i snitt högre tillväxt än rika länder. 1 GRUNDKURS I NATIONALEKONOMI: MAKROEKONOMI Tentamen NAMN: MATRIKELNR: Examinator: Jonas Lagerström Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, språklexikon Förklara alltid dina svar tydligt och visa att du förstår

Läs mer

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012

Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Hur fungerar avtalssystemet? Lars Calmfors SNS 29 maj 2012 Disposition Historiskt perspektiv Utfallet av 2013 års avtalsrörelse Normsättning ett teoretiskt perspektiv Sifferlösa avtal Historiskt perspektiv

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017

Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län januari månad 2017 Fler män fick ett arbete Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013

Tillväxt och jobb. Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och jobb Lars Calmfors Utbildning av unga socialdemokrater Riksdagen 25/4 2013 Tillväxt och sysselsättning är inte samma sak Vanligt missförstånd att tillväxt och sysselsättning alltid går hand

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten,

Fråga 1. KURSIV=EJ NÖDVÄNDIG. Använd nedanstående tabell för att besvara de frågor som följer. Antal anställda Lön Marginalintäktsprodukten, Frågor på Arbetsmarknaden. Reviderad: 2012-12-05. Definition i FJ: Strukturell arbetslöshet = Naturlig arbetslöshet =klassisk arbetslöshet (=arbetslöshet till följd av att reallönen är för hög) + friktionsarbetslöshet.

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna

Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Det finns mycket mer än socialförsäkringarna Debatten om ersättning vid inkomstbortfall är nästan helt koncentrerad till socialförsäkringarna. Men det finns många och omfattande kompletterande ersättningssystem.

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Studieguide och schema Makroekonomi och Arbetsmarknad

Studieguide och schema Makroekonomi och Arbetsmarknad Studieguide och schema Makroekonomi och Arbetsmarknad Struktur/upplägg våren 2013 Det övergripande syftet med kurserna är att ge en god förståelse för hur samhällsekonomin fungerar och utvecklas över tid.

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg

Småföretag, anställningsskydd och tillväxt. Kerstin Ahlberg Småföretag, anställningsskydd och tillväxt Kerstin Ahlberg Anställningsskyddsregler som hinder för tillväxt Regler som försvårar företagens möjligheter att variera arbetskraftens storlek, t ex regler om

Läs mer

Lönepolicy för Orust kommun

Lönepolicy för Orust kommun Lönepolicy för Orust kommun Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av KS 2004-10-06 123 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr KS/2004:146 Giltig fr.o.m.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010

Svensk finanspolitik 2010. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Svensk finanspolitik 2010 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen Statskontoret 25 maj 2010 Finanspolitiska rådet Ledamöter Lars Calmfors (ordf.) Torben Andersen (vice ordf.) Michael Bergman Martin

Läs mer

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13 Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 Lönsam lönesättning Lönen är en av de viktigaste delarna i relationen mellan arbetsgivaren och medarbetaren. I stort sett alla medarbetare vill ha mer lön och många

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1

Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande 2014:2AU1. Arbetsmarknadsfrågor 2014:2AU1 Andra arbetsmarknadsutskottets betänkande Arbetsmarknadsfrågor behandlar i detta betänkande 5 motioner om arbetsmarknadsfrågor. Motion I motion 2014:2A3Fr, Utjämna löneskillnader mellan män och kvinnor

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

4 Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun (KSKF/2016:625)

4 Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun (KSKF/2016:625) Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2017-01-24 Sida 1(2) 4 Lönepolitisk plan för Eskilstuna kommun 2017-2019 (KSKF/2016:625) Beslut Förslag till kommunfullmäktige Kommunledingskontorets

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...

Läs mer

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun

Lönepolitiskt program för Hällefors kommun Lönepolitiskt program för Hällefors kommun 2(7) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Kommunens lönepolitiska mål... 3 3 Lönebildning... 4 3.1 Nyanställning... 4 3.2 Löneöversyn... 4 3.3 Lönestruktur... 4 4 Kriterier...

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Josef Lannemyr Analysavdelningen Fått arbete Under februari påbörjade 705 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon form av

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Olika processer. Kollektiva beslutprocesser - Public Choice. Public Choice: Definition. Public Choice

Olika processer. Kollektiva beslutprocesser - Public Choice. Public Choice: Definition. Public Choice Olika processer Kollektiva beslutprocesser - Public Choice Varor Marknad för varor och tjänster Bilar, mat, kläder, resor Arbetsmarknad Lön, arbetskraft Offentlig sektor Skatter, bidrag, offentlig konsumtion

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) Finansdepartementet 103 33 Stockholm 15 augusti 2008 Dnr.: 6-14-08 Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981) 1. Inledning I promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster beskriver

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Avreglering och arbetskraftsinvandring

Avreglering och arbetskraftsinvandring PER LUNDBORG Avreglering och arbetskraftsinvandring i ett utvidgat EU * Efter EUs utvidgning kommer arbetskraften i de elva nya medlemsländerna att få fritt tillträde till Sveriges och övriga EUs arbetsmarknad.

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Företag som satsar på design är mer lönsamma

Företag som satsar på design är mer lönsamma 1 Ny analys från Teknikföretagen visar Företag som satsar på design är mer lönsamma Ett konsekvent investerande i design är rejält lönsamt, även på lång sikt. Skillnaden i lönsamhet mellan företag som

Läs mer

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten

Sammanfattning. Utgångspunkterna för rapporten Sammanfattning Utgångspunkterna för rapporten Sverige är ett land med en heterogen befolkning sammansatt av kvinnor och män, från olika samhällsklasser, med olika etniska bakgrunder, i alla åldrar, med

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?

Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter? Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter? Lars Calmfors Anders Forslund Maria Hemström RAPPORT 2002:8 Vad vet vi om den svenska arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?

Läs mer

Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson

Appendix 2. Kommentar från Lars E.O. Svensson Appendix. Kommentar från Lars E.O. Svensson De synpunkter som framförs i denna kommentar är Svenssons egna och delas inte nödvändigtvis av Riksbankens övriga direktionsledamöter och medarbetare. Korrigering

Läs mer