Bilar och annat som rullar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilar och annat som rullar"

Transkript

1 2*03 Bilar och annat som rullar

2 Wo INNEHÅLL Två banbrytande exempel ur svensk m otorhistoria 1 l a r s B i s t r ö m & b o s u n d i n Äldre väghållningsteknik och fordon 9 M A U N O L A S S IL A "Dem höll ju int' borta vägen, hästkuska..." 23 LARS O L O V S JÖ S TR Ö M Med m otor och krypkedja i jord och skog 30 PER T H U N S T R Ö M En gam m al verkstad i Skivsjö 40 FREDRIK HAM RIN Samlarens själ 44 IRÉNE G U S T A F S O N "Jag skulle vilja fara till Aitik och köra bergstruck!" 50 U L L A A X E LS S O N Ett axplock ur Norrlands m otorhistorikers arkiv 57 B J Ö R N -A K E D A N IE L S S O N J.W. Sandström, m eteorolog och fordonskonstruktör 61 M A U N O L A S S IL A Från bandutrustade jordbruks- traktorer till de första skötarna 62 PÄR E LIA S S O N Nära notiser 71 I detta nummer Tem anum ret inleds av Lars Biström och Bo Sundin, skolledare i Hörnefors respektive biträdande länsantikvarie.de båda har ett starkt m otorintresse som bland annat yttrat sig i boken Svenska båtmotorer (1991). Här bidrar de m ed en översikt över hur det hela började för cirka 100 år sedan. Naturvetaren Mauno Lassila m edverkar denna gång m ed två artiklar, en om väghållningsteknikens historia och en om en egensinnig man från Vindeltrakten, som byggde sig ett fordon i avsikt att ta sig till Arktis för meteorologiska studier. Vad som hände när de första bilarna började dyka upp på vägarna berättar planeringschefen vid Motorförarnas Helnykterhetsförbund, etnologen Lars Oiov Sjöström, som häm tat stoff till detta i tidningen Norra Västerbotten sam t ur DAUM:s sam lingar från 1900-talets första decennier. Per Thunström är bland annat sekreterare i Svenska Traktorakademien och han berättar om de första försöken till motorisering av jord- och skogsbruket i våra trakter. Etnologen Fredrik Hamrin har gjort e tt antal dokum entationer för m useet i vinter och här berättar han om byasm eden m ed mera Åke Persson från Skivsjö utanför Vindeln. Ulla Axelsson är också etnolog och hennes artikel handlar om de flickor som valt att gå på fordonsprogram m en vid gym nasierna i Lycksele och Vilhelmina. Deras brinnande intresse för m otorer gjorde valet självklart även om d et orsakade en del höjda ögonbryn i om givningen. Iréne Gustafson, frilansande kulturvetare i Lycksele, har varit i Sörfors utanför Umeå på besök hos en hängiven m opedsam lare som heter Per-Ola Åberg. Fotografen Björn-Åke Danielsson i Lycksele är ordförande i Norrlands Motorhistoriker. Han bidrar m ed ett axplock bilder ur deras stora arkiv. Slutligen har vetenskapshistorikern PärEliasson skrivit en artikel som också behandlar skogsbrukets mekanisering. I Nära notiser tackar H em bygdsförbundets Lars-Erik Edlund för sig efter tretton år som ordförande och vi får också reda på hur den nya styrelsen ser ut som tar vid. V ästerbottens läns hem bygdsförbund vill framföra e tt varm t tack till Västerbottens läns landsting som genom att prenum erera till sina kliniker och m ottagningar ger ett välkom m et stöd till tidskriften Västerbotten.

3 Två banbrytande exempel ur svensk motorindustri LARS BISTRÖM & BO SUNDIN I år är det 111 år sedan den första svenska båtmotorn stod färdig. Dessutom är det 91 år sedan utombordsmotorn Archimedes - den svenska världssuccén, djungelflodernas erövrare, sommarstugeägarnas glädje och sorg - började synas på akterspeglarna. Dessa två milstolpar blev var och en för sig upptakten till en näringsgren som var så stor att ingen svensk hann fatta det innan den var borta - den svenska båtmotorindustrin. Vi skall titta lite närmare på dessa två produkter och se vad som hände sedan, ödesdagen för drygt 24 år sedan, den 4 december I slutet av 1800-talet var segelfartygens storhetstid förbi. Segelfartygens speciella kultur med trä, segel, tackel, tåg och tjära förbyttes på ett par decennier till något helt annat. Den mekaniska verkstadsindustrin tog över fartygsbyggandet. Sjöfarten blev mekaniserad och industrialiserad. Järnvägarna hade visserligen börjat byggas ut, men fortfarande var sjötransporterna av varor och folk helt dominerande. Fartyget, ett mi- niatyrsamhälle i krävande miljö, ställde höga krav på funktion och säkerhet, och därmed teknisk utveckling. Följaktligen var det kring fartyg och båtar den tekniska utvecklingen i första hand ägde rum. De första m otorbåtarna Ångfartygen och sjöångmaskinerna utvecklades snabbt och de motsvarade allt man kunde kräva till långt efter andra världskriget. När det gällde mindre båtar var dock ångmaskinen inte så lämplig: den krävde långa förberedelser innan avfärden kunde ske, den var besvärlig att handha, maskinen krävde tillsyn och pannan ständig eldning et cetera. D et var därför intresset för förbränningsmotorer väcktes i just nöjesbåts- sammanhang. För att hitta en person som kunde tänkas intressera sig för förbränningsmotorer i båtar, får man leta efter någon som var förmögen, som hade varit ute och rest i världen - och som hade leklust. En sådan man var disponent S. Amilon i firma Zacco, Bruhn & Co i Stockholm. 1

4 S a m m a n s ä ttn in g s v e rk s ta d e n vid Albin m o to r i K ristineham n på ta le t n är s to rh e ts tid e n var i a n tå g a n d e. 2

5 Han var en av de första i Sverige som ägde en m otorbåt och denna köpte han efter att ha träffat Carl Benz och Gottlieb Daimler i Tyskland. Å ret var 1890 och båten väckte naturligtvis uppm ärksam het på Stockholms vatten och fick många tekniskt sinnade att börja tänka i konstruktiva banor. De få m otorer som användes i början av 1890-talet var av utländsk konstruktion och tillverkning; en del licenstillverkades i Sverige, men ingen helsvensk m otor hade ännu sett dagens ljus. Den första båtm otorn John Albert W eyland var den förste som i detta land självständigt konstruerade och tillverkade en användbar förbränningsmotor som gav u pphov till serietillverkning. O ttos patent på fyr- taktsprincipen hade gått u t 1890 och därmed var det fritt fram för olika tillämpningar. W eyland började konstruera en fyrtaktsmotor för fotogendrift. D en första prototypen tillverkades vid J.E. Eriksons Mekaniska Verkstadsaktie- bolag på Söder i Stockholm och stod färdig Året därpå gjordes en båtm otor för en "kapten Korsmäns räkning - den första riktigt svenska båtm otorn. Enligt W eyland själv fungerade dessa m otorer ganska bra men var svåra att sätta igång. Motorerna, som tillverkades i olika storlekar, var försedda med en kombinerad förgasningsoch förvärmningsanordning och arbetade alltså inte enligt tändkuleprincipen. W eyland erhöll patent på sin anordning Vem var då Weyland? John Weyland ( ) var född i Fornåsa i Östergötland. Efter avslutade studier vid Norrköpings tekniska skola 1885 reste Weyland till Tyskland där han arbetade vid olika verkstäder och bedrev studier. Efter X ylografi fö restä lla n d e e n av d e fö rsta m o to rb å ta rn a i S verige. M o torn är tillverkad av Vulcan i N orrköping på licens från tyska Daimler. återkomsten till Sverige 1890 började han intressera sig för förbränningsmotorer. År 1893 upptog J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstads AB i Stockholm serietillverkning av motorer enligt Weylands patent. Utvecklingen fortskred snabbt hos Bolinders. Tillverkningen av dessa motorer, som dock var behäftade med vissa ofullkomligheter, kulminerade r0t'0;d fj'tetoft.-5 I KEYLAKäVPÅTMfr f M M» 3

6 Första motorfiskebåten År 1897 sattes för första gången en förbränningsmotor in i ett svenskt fiskefartyg. Det var en just en Weylandmotor tillverkad av Bolinders. Berättelsen om den första svenska motorinstallationen i en fiskebåt finns återgiven i Teknisk Tidskrift (1912): Äran af att vara pionjär i omnämnda afseende tillkommer ett lag yngre fiskare från den stora fiskeplatsen Grafvame i Bohuslän. För bedrivande a f skäddfiske i Kattegatt beställde ifrågavarande fiskelag en större fiskekvass med namnet Omen å Råå fiskeläge i Skåne. Fartyget gjorde stor heder åt sina konstruktörer - Nilssons Varf - och ansågs för det vackraste i Sverige. Då detsamma var färdigutrustat inköptes från firman J. 86 C. G. Bo- linder en landtmotor, försedd med Weylands patent, hvilken var avsedd att draga en winch för fängsredskapen. Då denna motor väl blifvit installerad, kom man på idén att försöka koppla den med en propeller. /.../ Då varfvet ansåg det hela för en orimlighet, vände man sig till Lindmans mekaniska verkstad i Häbingborg, som levererat smidet till båten, för att där låta förfärdiga den önskade propellern. Häbingborgsverkstaden ansåg emellertid planen fullkomligt outförbar. Det bohuslänska fiskelaget gaf ej tappt utan yrkade envist på att få sin begäran uppfylld och verkstaden gick slutligen med på att förfärdiga en propeller med för ändamålet lämpliga dimensioner. Backanordningen blev en ny stötesten för pionjärerna. Man löste problem et genom att använda en drivrem som kunde läggas diagonalt. Vid backning stannades motorn och remmen snoddes ett halvt varv. Arrangemanget fungerade, men det dröj de ändå flera år innan förbränningsmotorer kom till mer allmän användning i svenska fiskebåtar. Den sista W eylandm otorn hos Bolinders Konkurrensen från bättre fungerande motorer blev senare påtaglig, och hos Bolinders ersattes Weylands motorer från 1902 efterhand av tvåtakts tändkulemotorer. Totalt byggdes ca motorer enligt Weylands patent och trots bristerna erhöll de en mängd utmärkelser vid olika u t ställningar. Under sin tid hos Bolinders och även senare, bidrog John W eyland genom vidsträckta resor i Ryssland till att erövra denna stora marknad för svenska förbränningsmotorer. År 1907, samma år som den sista Weylandmotorn såldes av Bolinders, blev Weyland egen fabrikör då han startade tillverkning av större fartygsmaskiner med namnet Loke. "Outplånliga spår i svenskt näringsliv" Edvard Hubendick, Sveriges förste professor i förbränningsmotorteknik, skriver 1925: Betraktade från den tidens teknik innehöllo de Weylandska maskinerna åtskilligt nytt och flera beaktansvärda uppslag kommo dem till uttryck. Tack vare Weylands insats och Bolinders förmåga att utföra välgjorda maskiner är det därför ej utan tillfredsställebe vi kunna blicka tillbaka till de dagar då den svenska industrien trädde in pä förbränningsmotorområdet. Jonas Hesselman, dieselmotorns världsberömde svenske utvecklare, skriver i sin bok Teknik och tanke (1948): Jag har en känsla av att Weylands gärning fallit i en oförtjänt glömska och att han i flera avseenden var före sin tid. 4

7 I en nekrolog över Weyland skriver Hubendick vidare: Weylands arbeten på förbränningsmotorområdet utmärkte sig ofta för goda uppslag och fyndiga lösningar av de problem han mötte. Vid den konstruktiva utformningen av sina idéer var han ej alltid lika lycklig. Detta torde vara anledningen till att hans maskiner ej nätt den betydelse de annars skulle hava erövrat. Weyland förtjänar att äras såsom pioniären i värt land på förbränningsmotorområdet. Med outtömligt intresse förblev han denna teknik trogen och ägnade densamma sitt livs bästa krafter. Hans maskiner och hans verksamhet har därför även satt outplånliga spår i svenskt näringsliv. Ett utmärkande drag för de motorer som utvecklades runt sekelskiftet 1900 var att de både konstruktivt och utseendemässigt påminde om ångmaskiner. Backgången löstes till exempel genom raffinerade anordningar så att rörelseriktningen kunde kastas om under gång. Likheten med ångmaskinerna berodde dels på att man hade svårt att frigöra sig från den gamla tekniken och dels att man medvetet höll fast vid utseendet för att dämpa den mycket utbredda rädslan för de nya ex- plosionsmotorerna. Också båtarna uppvisade kvardröjande stildrag: ångbåtarnas skrov liknade de förutvarande segelfartygens skrov och m otorbåtarna liknade i sin tur ångbåtarna. M anövertavla till e n R eversator- m o to r so m visar lik h ete n m e d m a sk in te le g ra fe n till å n g m a sk in e n. A rchim edes B-22 från s lu te t av ta le t p å en av S y d am erik as floder. Den svenska båtm otorindustrin och fartygsmotorindustrin, kom senare att bli en av de största i världen. Nam n som Penta, Albin, Solo, Bolinder, Seffle, Avance, Skandia och Götaverken, Nohab och många fler blev kända inte vara i Europa, utan i Asien, Afrika, Sydamerika och m ot slutet ävenusa. U ndertiden tillverkades flera miljoner båtm otorer av i runt tal 250 fabriker och verkstäder i Sverige. Den svenska båtm otorindustrin rym m er allt tänkbart och otänkbart av teknisk natur, geniala idéer, patentstrider, plagiat, exempellös framgång varvat med konkurser och, inte minst, ett persongalleri med allt från snillen till fängelsekunder. M otorindustrin präglades ända in på talet helt av sjötransporternas behov. I m itten av 1920-talet, när Volvo sökte en motortillverkare för sin första bil vände man sig först till båtmotortillverkarna Albin i Kristinehamn och Örebro Motorfabrik. Albin konstaterade kallt 5

8 att man inte var intresserad av att ge sig in i en så osäker bransch som bilindustrin. Volvo fick istället napp hos konkurshotade Pentaverken i Skövde och så var det företagets lycka gjord. En svensk slitvarg År 1912 gick världens första tvåcylindriga utombordsmotor i serieproduktion. Den var svensk och den bet sig fast på marknaden i 67 år och håller därvidlag ett svårslaget världsrekord. Fastigheten Carlsboda i Sundbyberg utanför Stockholm har en lång och brokig historia. Där tillverkades vid sekelskiftet 1900 likkistor, konstgjorda blom m or och hattar. Men 1912 fick verksamheten i huset en helt ny inriktning. Den blev säte för norra Europas största fabrik för utom bordsm otorer. AB Archimedes startade här tillverkningen av den blivande världssuccén Balansmotorn Archim edes. Några år tidi-. Det sprutar över stäven ^ 0 0 ^ pd min utbordarbåt. Jag håller hårt i näven ^ rorkultens gråa plåt. Du tappre Archimedes, du puttrar oförskräckt, fast mycket bråk beredes av stormens råa knekt. Vår framfart intet kindrar så länge i dag hjärtklaffar och cylindrar slå regelbundna slag. Kanhända viförgubbas, du gråa färdkämrat. Men våra cirklar rubbas ej av en rå soldat. KARL ASPLUND. gare hade norskättade Ole Evinrude i USA fått fram den första serien av den encylindriga utombordsmotorn Evinrude. Denna blev en exempellös framgång (mest tack vare hustruns begåvade marknadsföring!), trots en stor brist, nämligen att den enda cylindern gjorde att motorn skakade alldeles förfärligt. D et var den avigsidan som Archimedesfabrikens grundare tog fasta på vid sitt utvecklingsarbete. Balansmotorn För att få en m otor i balans måste cylindrarna vara två, de måste vara placerade motstående varandra och de måste tända samtidigt. På detta koncept byggde så bröderna Carl Alrik och O s car W alfrid Hult Balansmotorn Archimedes. D etta blev Archimedes princip i brödernas tappning. Archimedesfabrikens historia kan sedan karakteriseras som en solig saga om hur en svensk industriprodukt erövrar världsmarknaderna och bidrar till att begreppet svensk kvalité etableras. Från Torneälven i norr till Argentina i söder hängde Archim edesm otorerna på båtarna. Exporten var betydande och influenserna på de stora amerikanska båtmotortillverkarna Evinrude/Johnson var påtaglig. Archimedes var en innovativ industri och till exempel först i världen med en upptippningsbar och för backgång omsvängningsbar motor. Riggen (undervattensdelen) var av brons och motstod saltvattnets frätning. Från Amazonas djungler kunde upptäcksresanden Rolf Blomberg rapportera att: Archimedes till fullo motsvarade våra högt ställda förväntningar. Under de två perioder som expeditionen uppehöll sig i sydöstra Colombias Amazonområde - sammanlagt ungefär ett halvår - tillryggalade vi 6

9 ungefär km med vår B-22 [1912 års konstruktion], och den fungerade hela tiden utmärkt trots att det ibland var si och så med kvaliteten på det bränsle vi kunde komma över. En gång var vi tvungna att köra den en ansenlig sträcka på fotogen, och det gick också bra/.../ Vi träffade till exempel en nybyggarfamilj vid Putumayofloden, där yngsta barnet hade blivit döpt till Archimedes - inte alls för att ära antikens store matematiker utan efter pappas förträffliga svenska utombordsmotor. Archimedes var en solid industri fram till andra världskrigets utbrott. När kriget var över fanns ett stort uppdäm t behov av industriprodukter - Tyskland var raserat och Europa skulle återuppbyggas - och Archimedes hade naturligtvis chansen att expandera. Men för att åstadkomma detta krävdes kapital och en framtidssatsning. Någon sådan blev aldrig av i tillräcklig omfattning. Varför? Under kriget hade den gamla styrelsen (som till större delen också var ägare) blivit till åren kommen: Carl Alrik H ult var 74 år och dr Carl Setterberg över 80 år, dessa hade varit med från starten Utom bordsm otorer och kylskåp Då, 1941, lade Electrolux ett bud på AB Archimedes och lovade samtidigt att verksamheten skulle fortsätta. Veteranerna beslöt att varva ned. Electrolux köpte - och inget blev sig likt. I en tid när det krävdes en stark framtidssatsning fanns ingen styrelse som engagerat och intresserat och med kompetens koncentrerade sig på Electrolux Brommasektor, som fabriken kom att kallas. När konkurrensen från de amerikanska båtmotortillverkarna blev mördande, fanns en generande likgiltighet och uppgivenhet från ägaren. Utombordsm otorer var något obegripligt och störande för vitvarutillverkaren. Archimedes- fabriken fick existera så länge den inte belastade företaget ekonomiskt. Trots idogt arbete från människorna på verkstaden i Sundbyberg så hände det som fick direktörerna på Electrolux att skåla i champagne: en köpare uppenbarade sig och AB Archimedes såldes. Året var Några anställda flyttade med köparen till U ppsala men huvudkonklusionen måste bli: Många människor m ed stor erfarenhet och kompetens från åratal av engagerat arbete m ed konstruktion och produktion av en speciell och komplicerad produkt skingrades planlöst. Var det ett smart sätt för ett företag, ett land, att hantera sina resurser? Konkurrenten slår till Vilken var då den korkade köparen av en gammal industri för tillverkning av båtmotorer? Jo, en annan men yngre båtm otorproducent. Mo- nark-crescent AB i Uppsala, den gamla goda cykeltillverkaren med anor från det sena talet, hade efter andra världskriget plockat upp tillverkning av utom bordsm otorer och de hade ett m odernt och till tiden anpassat produktprogram. Man var stadda i konstant expansion och gladde sig nu åt att ha utkonkurrerat den värste inhemske konkurrenten. M onark-crescent strök en hel del i Archim e des utbordarpalett till förmån för sitt eget m o dernare program. Men en m otor behöll man, den stabilaste av exportvaror, konstruktionen från 1912: den gamla Balansmotorn Archim e des, vid den här tiden mest känd som trogen slitvarg i Afrika och Sydamerika. Vi är nu framme vid den fas som i sig rymmer början till slutet. M onark-crescent lanserade 7

10 A rch im ed es s tö rsta u to m b o rd a re o m k rin g t t t t t t framgångsrikt sina m otorer under märkesnamnen Crescent, Monark, Penta (som Archimedes hade överagit från AB Volvo 1943), Volvo-Penta och Archimedes. motorer är inga bilar. Tillverkningen på den uppköpta Monark-Crescent-fabriken i Uppsala fördärvas. O ch återigen samma sak: H ot om avveckling, men nu finns ingen, för Volvo, passande köpare och tillverkningen av den sista helsvenska utom bordsm otorn upphör den 4 decem ber Klockan är när verkstadsteknikern Karl-Erik Thalén trycker på stoppknappen efter provkörningen av den sista svenska utom bordsm otorn. En epok i svensk industrihistoria är slut. Visst fanns det amerikansk och japansk konkurrens m ed i spelet, men mest av allt berodde historien om Balansmotorn Archimedes tragiska fall på att en kompetent och engagerad personal inom konstruktion och produktion inte hade nödvändig uppbackning från styrelse och ägare. År 1912 såg Balansmotorn Archimedes" dagens ljus på den gamla hattfabriken i Sundbyberg. Den kom att sätta sin prägel på båtlivet, såväl privat som kommersiellt, i Sverige och i världen. Den gjorde många av havets arbetare och fritidsfolk glada. D en gjorde ingen företagare rik på pengar. Den finns inte längre. D et är drygt 90 år sedan det första exemplaret puttrade ut på böljan den blå. Då var Sverige ett land fullt av arbetssamma bönder och små envisa industriidkare. Volvo in - och en epok är över Vad händer? Jo, den stora biltillverkaren Volvo ser sig om efter flera ben att stå på och köper friskt en hel del företag, bland annat inom fritidssektorn. I den köpsvängen, året är 1973, åker vår vän Balansmotorn Archimedes med in i Volvokoncernen. Och så bestämmer också Volvo över de små motorerna. Men utombords-

11 Aldre väghållningsteknik och fordon MAUNO LASSILA Äldre tiders vägbyggande kännetecknades av idel handkraft och användande av enkla redskap som spade, spett och hästdragna kärror. Hindrande stenblock kullrades åt sidan eller om de var för stora - eldades sönder. Enkla diken togs upp på sidorna. Varje jordägare var skyldig att bryta väg och underhålla den inom sina egna ägor. Under medeltiden betydde begreppet väg inte nödvändigtvis landsväg eller körbar väg utan kunde lika gärna stå för ridväg eller släpväg. Redan de gamla landskapslagarna stadgade om att bygga bro och röja väg. Vid årliga väg- och brosyner kontrollerades att underhållet sköttes på rätt sätt. Sedan länsindelningen genomförts och 1649 års gästgivareförordning utfärdats, ålåg det landshövdingarna att kontrollera vägunderhållet. Till sin hjälp hade landshövdingarna kronofogdar och länsmän, som även tidigare fungerat som synemän. År 1841 tillskapades Kongliga Styrelsen för Allmänna Wäg- och Wattenbyggnader, det vill säga embryot till nuvarande Vägverket. Samtidigt fick det nya verket möjlighet att ge statsbidrag till särskilt angelägna vägbyggen, i början oftast med 1/3 av kostnaden, från 1870-talet vanligen med 2/3. Styrelsen kunde förordna arbetschefer och kontrollanter för varje byggföretag. I Västerbottens län var det vanligt att en vägdirektion, bestående av tre välrenommerade personer i bygden, utsågs att leda arbetena och sköta ekonomin. U ppdelandet av en tilltänkt härads- eller sockenväg i olika arbetslotter gjordes av en lantmätare i förhållande till varje jordägares mantal. När statsbidragen infördes, började man auktionera u t väglotterna. Verket kunde snart anställa egna distriktstjäns- temän, som vanligen utgjordes av civila ingenjörer, från 1846 utbildade vid artilleriläroverket i Marieberg, Stockholm. År 1868 startade ingenjörsutbildning i väg- och vattenbyggnad i stället vid Tekniska institutet, senare omdöpt till Tekniska högskolan. Denna yrkeskår utarbetade vägplaner och bistod även med teknisk sakkunskap, vilket övriga berörda personer fram till dess i stort sett saknat. År 1895 infördes vägskatt för alla taxerings- skyldiga fastighetsägare och dessutom fick vägdistrikten genom gradvis ökande statsbidrag till underhållet bättre möjligheter att stödja väg- och brobyggande. Men fortfarande fanns systemet m ed indelade väglotter som fastighetsägarna skulle underhålla. Så länge underhållsskyldigheten vilade på enskilda personer fanns ett minimalt incitam ent till tekniska förbättringar. Först när man började betala vägskatt direkt till vägkassorna och därm ed slapp underhållsskyldig- 9

12 H ästdragen enkel väghyvel i Lycksele vägdistrikt i början av 1920-talet. 10

13 heten på sin väglott, fick vägdistrikten möjlighet att anställa vågmästare, schaktmästare och underhållspersonal samt införskaffa fordon och bättre utrustning. Införandet av en automobilskatt 1922 gav staten utökade möjligheter att stödja vägbyggande och underhåll. D et enskilda underhållet av vägar uppluckrades allt mer och samma år kunde de första vägdistrikten i länet, nämligen Lycksele, Örträsk, Vilhelmina och Åsele helt överta underhållet. D e övriga vägdistrikten följde snart efter men form ellt upphörde det enskilda underhållet först Vid varje länsstyrelse inrättades också vägin- genjörskontor som övertog tillsynen av vägar och broar. U nder dessa år förbättrades standarden på vägnätet markant. Även landstinget stödde vägbyggandet genom att bekosta vägun- dersökningar, bidra m ed lån och anställa två länsschaktmästare 1919, som hade till uppgift att projektera byggandet av enskilda vägar. Nämnas bör även att landstinget kring 1875 inte bara planerade det framtida vägnätets utseende i länet utan även svarade för all marklösen vid framdragandet av stambanan. När det gäller plogning av vintervägar hade man redan 1790 övergått från enskilt underhåll till plogning m ed ploglag, organiserade och avlönade av häradet. Den slutliga övergången till ett förstatligande av hela vägväsendet skedde Olika riksorganisationer har också verkat för bättre och effektivare byggande och underhåll av trafiksystemet. Redan 1903 grundades Kungliga automobilklubben (KAK) för att bl.a. tillvarata bilägarnas intressen, utge skrifter och ordna biltävlingar. Klubben grundade också ett väginstitut som blev föregångaren till Väg- och trafikinstitutet (VTI). Svenska vägföreningen bildades 1914 och har genom sina årsskrifter, organiserandet av vägdagar, kursverksamhet, maskindemonstrationer och studiebesök i andra länder med mera, verksamt bidragit till spridandet av väghållnings- kunskap. Den maskinella vägkommittén kom 1923 efter flera års utredande med förslag till bättre vinterväghållning. Vägsladdar, väghyvlar och krossar Den första enkla hästdragna vägsladden beskrevs av Linné 1745 i hans reseberättelse från Öland och Gotland men sedan tystnar källorna. Eftersom vägarna var uppdelade i korta väglotter, som enskilda personer skulle underhålla, hade man litet behov av vägsladdar. När landet 1895 indelades i vägdistrikt styrda av en vägstyrelse, ökade intresset för vägsladdar. I början av 1900-talet användes i Norrbottens län som vägsladd en omvänd träplog med en 4-5 dm bred öppning i mitten. De flesta vägsladdar förefaller ha varit hemtillverkade och utförda i trä med viss metallskoning. En reglerbar hästdragen vägsladd helt i metall, och som man med sin egen vikt kunde tynga ner för att öka arbetsdjupet, fanns i drift Intressant är att terminologin förändrades i början av 1900-talet. Före den tidpunkten sade man väghyvel om en utrustning som vi idag kallar vägsladd. D et äldre begreppet vägplog användes för en vagn med fyra hjul och tvärställt, justerbart plogjärn i mitten, ett fordon som vi idag snarare benämner väghyvel. Vägsladdarna skrapade norm alt bara ytlagret, medan de senare tillkomna väghyvlarna arbetade mera på djupet. Redan före 1914 prövades den första hästdragna så kallade Sjöholms väghyveln, som snarare var en vägsladd byggd av träbjälkar m ed järnskoning. Den förkastades snart till förmån för en amerikansk rammodell m ed fyra hjul och ett i olika inställningar reglerbart hyvelblad i mitten. Den drogs av 2-4 hästar. 11

14 De första 12 motordrivna väghyvlarna av typ W ehr med reglerbara hyvelblad importerades 1923 från USA, där man tack vare bilismens snabba expansion hunnit längre i maskinutveckling. Samma år fanns också en bandtraktordra- gen väghyvel i drift. Den svenska modellen Bitvargen var närmast en kopia av den importerade amerikanska och kunde därför börja produceras utan nämnvärt dröjsmål liksom flera andra m o deller. Svedala och Munktells var andra populära märken. Redan i början av 1925 hade 180 inhemska väghyvlar inköpts av vägdistrikten i landet. De var försedda m ed massiva gum m i hjul och drevs med fotogen men kunde också fås med råolje- eller gengasdrift. Omkring 1927 började väghyvlarna användas även vid nybyggnad av vägar och inte enbart vid underhåll som tidigare. Året efter introducerades en bogserad självroterande vägfräs, konstruerad i gjutjärn med piggar, som rev upp vägbanan på djupet. Ända fram till m itten av 1930-talet hade väghyvlarna massiva gummidäck. En modell kunde tidigt levereras med larvband ( krypkedja ) av amerikansk modell för att bättre kunna användas på mjuka vägbanor och för isrivning. Ett hyvelblad för enkel montering under en lastbil konstruerades också. Väghyvlarna blev snart tyngre, upp till 6 ton eller mer, och hyvelbladet flyttades bakåt för att lättare kunna skrapa fram en slät vägbana. En rivare fick då plats framför hyvelbladet. Vid m itten av 1930-talet började högre hastighet prioriteras och därmed blev det svårare för föraren att hinna m ed manövreringen av hyvelbladet. D etta tacklade tillverkarna med att införa pneumatisk, hydraulisk eller elektrisk styrning av bladet. Ungefär samtidigt byggdes de första fordonen m ed inglasade hytter, värme och luftfyllda gummidäck. Omkring 1940 kom den första väghyveln m ed boggiedrift ("tandemdrift ), vilket effektiviserade arbetet. Väghyvlarna har sedan dess förfinats m en konstruktionsprincipen idag är i grova drag densamma som för 60 år sedan. I Vindelns vägdistrikt till exempel inköptes de första två vägsladdarna 1924 och den första motordrivna Svedalaväghyveln 1926, den senare till en kostnad av kr. Året efter beslöt man att tillverka ytterligare fem vägsladdar, varefter en andra väghyvel inköptes Från 1927började man också sladda vägarna med lastbil och bogserad sladd. När vägväsendet förstatligades 1944 övertog staten från vägdistrikten i landet ca väghyvlar, förutom fordon och mycken annan utrustning. I Västerbottens län övertogs 35 väghyvlar och av dessa var elva äldre än fem år. Nio av dessa drevs med gengas. Bitvargen var populärast med 18 väghyvlar, Svedala 11, Bolinder Munktell 4 och June 2 st. I förhållande till våglängden hade Västerbottens län mycket få väghyvlar, men bristen kompenserades av att man också sladdade med lastbil. Den första riktiga körvägen byggd av krossmaterial (makadam) tillkom 1854 mellan Malmö och Lund, men först kring följande sekelskifte blev makadam vanligare och i slutet av 1920-talet allmänt som vägmaterial. För att kunna producera denna krossvara i större mängd konstruerades redan före första världskriget mobila motordrivna käftkrossar. Förutom krossar fanns också sorterverk i anslutning samt elevatorer som lyfte upp makadamen i stora lastfickor. Krossarna drevs oftast med råoljemotorer. Är 1921 konstruerade Svedala den första krossvälten, och snart kom även Junes modell Via, som inte bara krossade utan även pressade ner krossmaterialet i vägbanan. Eftersom de måste handmatas m ed sten, 12

15 WOLLMAR LINDHOLM/SKELLEFTEÅ MUSEUMS ARKIV V ägbygge vid A ndersträsk, Nyträsk i norra V ästerbo tten blev de inte någon försäljningsframgång. År 1924 kom så den första stenkrossautomobilen, som kördes för egen maskin till nya arbetsplatser. Det har i landet funnits åtminstone ett dussintal tillverkare av krossar med tillbehör fram till andra världskrigets utbrott Vägvältar De första vägvältarna under 1800-talets slut var antingen hästdragna eller framdrevs m ed ångmaskin. Råolje- och fotogendrivna vältar provkördes första gången 1922 på landsvägen Stockholm-Södertälje, som då var under ombyggnad. Vältarna var försedda med breda valsar, en bakre för framdrivning och en främre för styrning. Vikten på fordonen kunde med hjälp av vatten som barlast varieras upp till ton och en rivare kunde anbringas under ramen. Till en börj an var det mest stadsgator som byggdes med hjälp av vältar. I takt med att det enskilda underhållet upphörde och bilismen ökade och med detta byggandet av bättre vägar, blev även vägdistrikten tvungna att införskaffa vältar, trots att de var dyra i inköp och drift. Eftersom få vägar var belagda före andra världskriget gav vältarna snabbt en stabil vägkropp och därmed minskade risken för sättningar eller andra skador. En kombination av vägvält och väghyvel uppfanns 1927, m en fick knappast någon praktisk användning. 13

16 Lite väghistoria 1902 Enligt Televerkets instruktion skall stolplinjer placeras så nära vägen som möjligt vilket man också bokstavligen gör KAK bildas och bedriver en m ycket aktiv verksam het för väghållningens m odernisering Den nya väglagen revideras Den första förordningen om autom obiltrafik utfärdas i vilken belastningen på vägen regleras genom bestäm m elser om bredden på de massiva gum m ihjulen på lastbilar. Den första årgången av Statistisk tabell över d et allmänna väghållningsbesväret på landet utges vilken ger oss en unik insyn i den ekonomiska utvecklingen. Den upphörde att utges efter år Skyldigheten att lämna uppgifter till tabellverket befordrade en enhetlig ekonom isk redovisning inom väghållningen. I den första kungörelsen om svagström sledningar anges att stolparna inte får anbringas på körbanan Statsbidraget höjs till 15% av den uppskattade kostnaden för barm arksunderhållet in natura. Lag om bredden på hjulringar på hästdragna arbetsåkdon på landet utfärdas Den första gatstensbeläggningen m ed huggen sm ågatsten utförs i Stockholm och Göteborg Det första autom atiska ringverket anbringas vid järnvägskorsning talet. Den första svenska primitiva Sjöholmshyveln börjar användas, men konkurreras snart därefter ut av den hästdragna amerikanska väghyveln för hyvling av grusvägar. Ångdrivna färjor börja användas på vissa längre leder Betongrör börjar användas för små vägtrum m or En vägkom m ission tillsätts som 1916 fram lägger förslag till ny väglag varom m eningarna blir mycket delade. Sverige biträder 1909 års konvention i Paris om bland an n at varningsm ärken Första gången vägvaktsystem et användes m en får liten om fattning och u pphör snart Svenska V ägföreningen bildas och bidrar ytterst aktivt genom opinionsbildning, vägdagar, m askindem onstrationer, kursverksamhet, en tidskrift m ed m era till väghållningens m odernisering Första vägkonsulenten anställs av landstinget i Stockholms län. I d e t ta års autom obilförordning sägs för första gången något om vägvisarnas utseende. Ny autom obiltrafikförordning utfärdas i vilken högsta hjultrycket sätts till kg Den första ljud- och ljussignalen anbringas vid järnvägskorsning Statsbidraget höjs till 30%. Den första tekniska beskrivningen av lerningsm etoden i P.E. Ullbergs bok om Byggnad och underhåll av vägar. Vattenlagen ålägger väghållningen att bekosta eller utföra om läggning av vägtrum m or byggda efter 1880 där d et behövs vid torrläggning till 1,2 m djup Den maskinella vägkom m ittén tillsätts och läm nar år 1923 förslag till bland an n at förbättrad vinterväghållning talet. M otordrift på färjor börjar användas. Snöskärm ar sätts ut och halkbekäm pning m ed sand på särskilt utsatta ställen påbörjas. Mot slutet av 1920-talet började krossgruset kom ma till allmän användning som grusvägbanem aterial. Beläggning av vä

17 gar m ed sten börjar i liten om fattning under d etta decennium. Beläggning m ed vatten b u n d en m akadam u p p hör nästan helt. En vägarbetarkår börjar uppkom m a och blir som störst ca m an Den första vägstationen byggs Vägsakkunniga får i uppdrag att revidera 1916 års väglagsförslag och fram lägger nytt förslag till väglag 1921 vilket dock ej antas av 1922 års riksdag Partiell lagändring ger möjligheter för väghållningsdistrikt a tt överta vägunderhållet från naturaväghållarna m edelst vägkassan. Maskinella vägkom m ittén utreder m öjligheterna för biltrafik vintertid i Norrland. KAK:s varningstriangel blir standard i Sverige A utom obilskatt införs. Den första betongfärjan sjösätts V ägkonsulenter anställs vid länsstyrelserna m ed anlitande av autom obilskattem edel. KAK instiftar ett väginstitut, ursprunget till väg- och trafikinstitutet VTI. Den första betongbeläggningen på landsväg utförs i Stockholmstrakten. Den första m otordrivna väghyveln im porteras från USA. Hjultrycket sänks till kg S tatsbidraget utgår på den verkliga kostnaden för barm a rksunderhållet om alla vägars underhåll ålegat vägkassan m ed 30% och m ed 10% ur autom obilskattem edel. Den första förordningen om säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar utfärdas. Förbud m ot reklamskylt närm are vägens kant än 3,5 m utfärdas. D am m bindning m ed hygroskopiska salter börjar. K om m unikationsdepartem entet lämnar riktlinjer för skötsel av grustäkter D am m bindning m ed sulfitlut börjar. Den första vinterväghållningsdag en hålls i Lycksele och blir inledningen till införandet av m odern maskinplogning. Vid m ötet d em onstreras den första svenska bilplogen, en förplog kallad Lyckseleplogen. Den skånska vägvisningskom m ittén inför en m odern vägvisning i större delen av Skåne. Den första trafiklinjemarkeringen - med vit sm ågatsten - utförs på en kort sträcka på södra landsvägen vid Örebro. Kemisk ogräsbekäm pning med natriumklorat börjar, men i liten om fattning Samma bidrag utgår på den verkliga kostnaden för både barm arksunderhållet och vinterväghållningen. Den första landsom fattande trafikräkningen utförs Nya partiella lagändringar m ed vidgade m öjligheter för väghållningsdistrikt att överta vägunderhållet vilket leder till ett snabbare avskaffande av naturaväghållningen. Generellt förbud m ot grind över allmän väg. Bidraget ur autom obilskattem edel höjs till 20% sam t därefter i olika om gångar till år 1936 till 55%. Förordningar utfärdas om vägs öppethållande vintertid för biltrafik, rätt att sätta upp snöskärm ar och förbud m ot uppsättan d e av snösam lande stängsel Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påtalar a tt d et sätts upp för m ånga varningsm ärken Vägsakkunniga tillsätts och fram lägger förslag till ny väglag talet. A nvändningen av sm å g atsten varade under decenniet. Källa: V ägverket, Borlänge.

18 M otorväghyvlar i Västerbottens län Tillverkare: Tillv. år: Tillv. nr: Vägdistrikt: Värde, kr: VoV nr. Anm: Bolinder-Munktell (före 1932 Munktells) Sorsele 77 Se fo tn o t Nordmalings O ljedriven Vilhelmina ' Degerfors Hesselman vedgas C- Svedala, AB Åbjörn A ndersson [Typ:] Tärna 439 F.n Skelleftebygdens FBD Skelleftebygdens FBD 1939 U mebygdens Kolgas FBO Nysätra FBD Degerfors Im bert vedgas FBOl U mebygdens Kolgas FBO Nysätra BD Norsjö FBOl S kelleftebygdens BD Tärna BD 2 Bitvargen, AB Vägm askiner 1930 Lycksele 623 [struken] U mebygdens Kolgas 1936 Nordmalings G engast. II Nysätra Typ 14/ Tärna U m ebygdens Kolgas Vilhelmina Typ 14/ Sorsele Typ 14/ Dorotea Typ 14/ Lycksele Typ 14/ Lycksele Typ 14/ Nysätra Typ 14/ Stensele Typ 14/ Nordmalings Gengas 14/ Vilhelmina Typ 14/ Skelleftebygdens Typ 15/H Åsele Im bert vedgas 50H 1943 Lycksele June 1937 MH 595 Norsjö MH 598 Stensele V äghyvlar som övertogs av V ägverket från distriktsvägkassorna. F örteckningen u p p rättad i sam band m ed vägväsendets förstatligande Mellan 1925 och 1931 h ade M unktells sålt tre hyvlar till vägstyrelserna i Åsele socken, Åsele, D orotea socken, O rm sjö och Vilhelmina socken, Vilhelmina. Eventuellt kan någ o n av dessa tre ha övertagits av Sorsele. 2 I d e tta fall ej o m byggd till g en g a s- eller kolgasdrift 3 Avser troligen m otornum ret (Fordson-motor) Källa: Per Thunström.

19 Grävmaskiner Den första inhemska grävmaskinen byggdes av Motala verkstad i nio ex. Den följdes av modellen Atlas, som dock bara tillverkades i fyra ex. Fram till andra världskrigets utbrott tillkom ytterligare fyra modeller, samtliga byggda i små serier. Grävmaskiner användes vanligen inte i samband med vägarbeten, utan hellre som lastmaskiner i grustag. Vid större vägarbeten användes i stället bandtraktorer. Åren närm ast efter andra världskriget såg tillkomsten av ytterligare åtta märken m ed Åkerman och Landsverk som de mest tillverkade. De var i början linstyrda men 1966 kom Åkerman med en helhydraulisk modell och 1968 även Landsverk. Idag har grävmaskinerna övertagit det mesta av vägarbetena tack vare att de är mer flexibla än bandtraktorerna. Kärror och arbetsvagnar Enaxlade kärror har förekommit under mycket lång tid, men i glesbygder och fjällnära områden utan väg kunde man länge klara sig m ed enbart släde vintertid eller släpa sommartid. En släpväg gick vanligen mellan vattendrag och sjöar och samma sträckning användes också av vintertrafiken. Under senare hälften av 1800-talet kunde man genom att lägga ett långt lastflak på hjulaxeln öka den nyttiga lasten upp till 400 kg på dåtiden ytmjuka vägar. Främst tjärtunnor kördes sommartid m ed denna typ av långflake. När stambanan drogs fram genom länet kring 1890 utnyttjades i stora schakt hästdragna tippkärror för transport av jord och material. Dessutom fanns en handdragen något mindre tippkärra, utrustad m ed en lång dragstång för att lättare kunna balansera kärran. I vägarbeten användes därem ot mest skottkärror med järn V ägarbetaren A lm er M ikaelsson i K ultsjöluspen, Vilhelmina. hjul för jordtransport. Samtliga vagnstyper var till en början rena hemmabyggen och först om kring 1880 började verkstadstillverkade kärror och tvåaxlade vagnar finnas att köpa i större serier. Vagnshjulen var förstärkta med en metallring som skyddade m ot nötning års hjulbreddslag stadgades att hjulringarnas bredd inte fick understiga 7 cm för att undvika att djupa spår uppstod i vägarna. I Vindeln, Malå och Norsjö socknar fastställdes man 1912 på eget initiativ bredden till 9 cm. Tvåaxlade arbetsvagnar blev vanligare omkring 1890 och olika typer av självtippande arbetsvagnar tillverkades redan i början av 1900-talet. I Ilsbo, Hälsingland, startades 1925 tillverkning av en vevmanövrerad lastbilstipp, som redan 1929 blev hydraulisk. 17

20 B e to n g b ro ö v er K ultsjöån vid S talo n i V ilhelm ina. Bron fä rd ig stä lld e s s o m m a re n 1933 o ch revs i b ö rja n av ta let i s a m b a n d m e d a tt m a n a n la d e en u tsk o v sk an al från S talo n s kraftverk. En annan företeelse längre fram i tiden var att lastbilar som skrotades fick släppa till axlar och hjul till hembyggda lastvagnar. Lastbils- och bussramar kunde till och m ed användas som balkar till broar längs enskilda vägar. En följd av motorfordonens högre hastigheter var att hjulen ofta rev upp väldiga dammoln från torra vägbanor. Förutom det obehag detta medförde, ökade också slitaget på grusvägarna. För att minska detta problem gjordes de första försöken 1923 med att sprinkla ut sulfitlut, som gav en blank och hård vägbana. Aret efter började man också använda vanligt koksalt för att hålla vägbanan fuktig och dammfri. Även andra salter har senare prövats, till exempel kalciumklorid, som används idag. År 1932 prövade man också dammbindning med olja, men utan framgång. Broar De första broarna var byggda i trä, som tjärades för att motverka förruttnelse. Broräckena stagades upp av knärötter, det vill säga tillyxade stag av den nedre delen av en granstam och den grova rot som går ut i rät vinkel från stammen. Längre brospann vilade på timrade stenkistor i vattnet. Den 207 m långa Lejonströmsbron i Skellefteå, byggd 1737 i klassisk stil, är fortfarande i trafik men har givetvis renoverats i om 18

Sveriges bilhistoriker diskuterade länge För gårdagens fordon på morgondagens vägar 1

Sveriges bilhistoriker diskuterade länge För gårdagens fordon på morgondagens vägar 1 Sveriges bilhistoriker diskuterade länge 2016-10-20 För gårdagens fordon på morgondagens vägar 1 Sveriges bilhistoriker diskuterade länge När kom bilen till Sverige? 2016-10-20 För gårdagens fordon på

Läs mer

Ting och tanke annars ingen teknik

Ting och tanke annars ingen teknik Ting och tanke annars ingen teknik Med teknik menar man att föremål används för ett bestämt syfte. Det är det som kapitlets namn syftar på. Ting och tanke betyder ungefär samma sak som föremål och syfte.

Läs mer

AUTOMOBILsSNÖPLOGEN LUMIKARHU" oy. TIEKONE A.B. FABIANSGATAN HELSINGFORS

AUTOMOBILsSNÖPLOGEN LUMIKARHU oy. TIEKONE A.B. FABIANSGATAN HELSINGFORS AUTOMOBILsSNÖPLOGEN LUMIKARHU" oy. TIEKONE A.B. FABIANSGATAN 6 22 934 HELSINGFORS om jqfterföljande illustrationer visa en snöplogstyp, vilken vi föra i marknaden under nam* net»lumikavhu». Den består

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik -teori rbetsuppgift vsnitt 3 Fordonet i trafiken bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik Klass Namn Olika typer av fordon 1. Hur många passagerare (föraren oräknad) får en bil högst vara registreringsbesiktigad

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN fördjupning skogen LÄRARHANDLEDNING TILL KULTURHISTORIEN Handledningen är ett pedagogiskt material att använda i undervisningen om vår regionala

Läs mer

Var rädd om ryggen! Röj snö med en

Var rädd om ryggen! Röj snö med en Var rädd om ryggen! Röj snö med en snöslunga Kan det verkligen vara skojigt att skotta snö? Ja, absolut! I varje fall om du har investerat i en snöslunga. Sådana finns i många prisklasser från ett par

Läs mer

Albin Motorsprutor. Kort historik sammanställd av Björn Albinson september 2009

Albin Motorsprutor. Kort historik sammanställd av Björn Albinson september 2009 Albin Motorsprutor Kort historik sammanställd av Björn Albinson september 2009 Starten Lars Albin Larsson startade 1900 företaget L.A. Larssons Gjuteri- och Mekaniska Verkstad i Kristinehamn. Senare, 1942,

Läs mer

Karlshöjdbrons Historia

Karlshöjdbrons Historia Karlshöjdbrons Historia Förlösa Hembygdsförening Kjell Juneberg har gjort denna sammanställning 2015, över byggnationen av bro och väg vid Karlshöjd åren 1942 1944 År 1940 påbörjades två stora torrläggningsföretag

Läs mer

Vägsträckan korsningen Enköpingsvägen/Håtunavägen - Höglunda

Vägsträckan korsningen Enköpingsvägen/Håtunavägen - Höglunda Vägsträckan korsningen Enköpingsvägen/Håtunavägen - Höglunda 1600-talets landsväg slingrade sig längs nuvarande Enköpingsvägen. En första delsträcka rätades när järnvägen anlades under 1870-talet och återstoden

Läs mer

Lite historik över Snurrevadsfisket på Styrsö Tången. Foto GG 177 IRIS Foto, repro och sammanställning. Lars-Erik Pettersson

Lite historik över Snurrevadsfisket på Styrsö Tången. Foto GG 177 IRIS Foto, repro och sammanställning. Lars-Erik Pettersson Lite historik över Snurrevadsfisket på Styrsö Tången. Foto GG 177 IRIS 1978-79. Foto, repro och sammanställning. Lars-Erik Pettersson Den förste snurraren på Tången. 1893 köpte fiskelaget Karl Johansson,

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Götavarvet Cityvarvet Damen Shiprepear

Götavarvet Cityvarvet Damen Shiprepear Götavarvet Cityvarvet Damen Shiprepear Onsdagen den 24/4 2013 var jag med och arrangerade och genomförde ett studiebesök på cityvarvet i Göteborg genom föreningen Industrihistoria i Väst. Uppslutningen

Läs mer

Från TRAKTOR till SKÖRDARE

Från TRAKTOR till SKÖRDARE Maskinepoken Från TRAKTOR till SKÖRDARE 1950- och 60-talen Fram till 1950-talets början bedrevs skogsavverkningarna manuellt. Huggarens verktyg var yxa, såg (timmersvans, bågsåg) och barkspade. Transporterna

Läs mer

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008

Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Sånglekar 4 Nordiska museets julgransplundring 2008 Den äldsta benämningen på sånglekar är»jullekar«. Carl von Linné skrev för 275 år sedan ner texten och leksättet till sex lekar som han kallade»dahlflickors

Läs mer

Den här maskinen är fantastisk

Den här maskinen är fantastisk Hämtat från Krister Isakssons blogg på http://www.bicycling.se Foto: Krister Isaksson Den här maskinen är fantastisk Bicyclings husexpert på vardagscykling Krister Isaksson är paff: Från oktober till mars

Läs mer

Bilens Historia av: Johan, Erik och Max

Bilens Historia av: Johan, Erik och Max Bilens Historia av: Johan, Erik och Max Cugnot's Locomotive- Första maskinellt drivna fordonet Denna kan man kalla den första bilen(ångvagn) Bilen var ångdriven Bilen blev färdig 1769 Hastigheten var drygt

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 1 2 Ledningsfrågor Bakgrund Hela vårt land genomkorsas av en mängd

Läs mer

UNIMOG. Ett multiverktyg på fyra hjul

UNIMOG. Ett multiverktyg på fyra hjul UNIMOG Ett multiverktyg på fyra hjul 1 Den som kallar en Unimog för lastbil har inte riktigt fattat. Visst kan du lägga ett antal ton grus på flaket på en Unimog. Och visst är den registrerad som lastbil,

Läs mer

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD En industrihistorisk vandring utefter Klockarhytteleden. Vi besöker de historiska platserna: Åsbrohammars bruk, Sågartorpet, Estabo masugn, Wissboda såg och kvarn, Silvergruvan. Lerbäcks

Läs mer

FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD

FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD VI TALAR AV ERFARENHET Flishuggarna från Junkkari är av typen skivhuggar. Företaget har redan över 30 års erfarenhet av tillverkning och en totalproduktion på

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Hopfällbar Båtlyft - Instruktion

Hopfällbar Båtlyft - Instruktion Hopfällbar Båtlyft - Instruktion 2016-09-01 Sida 1 (av 10) Allmänt: Båtlyften är endast avsedd för lyft av båt (motorbåt eller liknande) för att flytta båten till eller från en båttrailer på land. Båtlyften

Läs mer

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget

Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Extramaterial till Blod och lera Ny teknik i kriget Du kommer väl ihåg omslaget till Blod och lera? På bilden ser du soldater från första Australienska divisionen som går på en spång nära Hooge, vid Ypres.

Läs mer

ALLÄTARE. Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL.

ALLÄTARE. Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL. ALLÄTARE Danmarks största krossentreprenör VI SÄTTER TÄNDERNA I ALLT SOM SERVERAS FRÅN ASFALT OCH ARMERAD BETONG TILL RÖTTER OCH TRÄAVFALL. ÅTERANVÄNDNIN SKA OCKSÅ VAR KROSSNING OC EKONOMISKT LÖNSAMT H

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

och springer olika lopp på sommaren.

och springer olika lopp på sommaren. I Mora ersätter fyrhjulingen skotern och är ett utmärkt året-runtredskap. Text Stefan Sund Bild Mattias Klockar För fem vintrar sedan insåg man fördelarna med fyrhjuling kontra skoter och började dra spåren

Läs mer

B-teori. Fordonet i trafiken Lektion 4. bengt hedlund

B-teori. Fordonet i trafiken Lektion 4. bengt hedlund B-teori Fordonet i trafiken Lektion 4 bengt hedlund Olika typer av fordon Motorfordon Bilar Personbil Buss Lastbil Lätt lastbil Tung lastbil Motorcykel Lätt motorcykel Tung motorcykel Motordrivna fordon

Läs mer

Hjullastare 2,8-8,0 ton

Hjullastare 2,8-8,0 ton Hjullastare 2,8-8,0 ton Atlas Weyhausen GmbH & Co. KG är ett medelstort, traditionellt tyskt oberoende företag. Ursprunget går tillbaka till 1919 då företaget startades av Hinrich Weyhausen KG, med säte

Läs mer

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG Drift och underhåll av enskild väg Enskild väg är väg där inte stat, kommun eller annan myndighet är huvudman. Enskild väghållning kan regleras genom lantmäteriförrättning

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL FÄRDIG KARTONG

FRÅN IDÉ TILL FÄRDIG KARTONG IDÉSIDOR - PACKSTATIONER/KARTONVIKARE M.M. Handfixturer FRÅN IDÉ TILL FÄRDIG KARTONG enkelt...ring Bloms! f ö r arbetsplatsfö rslag ring Bloms 033-15 70 75 19 IDÉSIDOR PACKSTATIONER, KARTONGVIKARE M.M.

Läs mer

ÅTVIDABERGSBILEN Svante Kolsgård

ÅTVIDABERGSBILEN Svante Kolsgård ÅTVIDABERGSBILEN Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2003 Åtvidabergsbilen Svante Kolsgård Intresset för nya tekniska lösningar var ofta påfallande stort i det svenska brukssamhället. En lång rad exempel

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Stugors och ladugårdars lägen

Stugors och ladugårdars lägen 13 Stugors och ladugårdars lägen Byar och gårdar på kartor På 1600-talets jordebokskartor ritades gårdarna/hemmanen in som symboler ett hus = en gård/ett hemman. Gårdarna i en by ritades in som ett hus

Läs mer

Nr 12-2012 årgång 19. Traktor med vagn. i stället för dumper ENERGI. Din ENTREPRENADtidning inom Anläggning, bygg, PARK och Grönyta

Nr 12-2012 årgång 19. Traktor med vagn. i stället för dumper ENERGI. Din ENTREPRENADtidning inom Anläggning, bygg, PARK och Grönyta Nr 12-2012 årgång 19 Traktor med vagn TEMA: ENERGI i stället för dumper Din ENTREPRENADtidning inom Anläggning, bygg, PARK och Grönyta 32 CONPOT TESTAR AV FILIP NILÉHN Att köra med dumpervagn och traktor

Läs mer

Diskutera sedan lösningarna utifrån följande frågor (med tillhörande kommentarer): 1. Var någon lösning bättre än de andra? I sådana fall, varför?

Diskutera sedan lösningarna utifrån följande frågor (med tillhörande kommentarer): 1. Var någon lösning bättre än de andra? I sådana fall, varför? Åk 7-9, Gy Matematik Mänsklig matematik Syfte Tanken är att eleverna ska förstå att matematik är ett verktyg, och att de får en idé om vad verktyget kan göra för just dem. När eleverna går från lektionen

Läs mer

Alkolås i Sveriges kommuner

Alkolås i Sveriges kommuner Alkolås i Sveriges kommuner MHF:s enkätundersökning i kommunerna visar att det har skett stora förbättringar av trafiksäkerheten under 2-talet genom en ökad användning av alkolås. I åtminstone varannan

Läs mer

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin Eskilstuna stadsmuseum Eskilstuna Smedstaden och industrin Invigning av Allan Ebelings staty Smederna vid stadens 300-årsjubileum. Foto: Teddy Aarni, Eskilstuna stadsmuseum Rademacher och smidestillverkningen

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

SOPREDSKAP. www.holms.com REDSKAP MED SMARTA DETALJER

SOPREDSKAP. www.holms.com REDSKAP MED SMARTA DETALJER SOPREDSKAP www.holms.com REDSKAP MED SMARTA DETALJER Holms en innovativ redskapsleverantör Grunden till Holms Industri AB lades 1927 av Edvin Sandström med en smart produktion av hästskor. På 30-och 40-talet

Läs mer

Aktuell avfallspolitik

Aktuell avfallspolitik Aktuell avfallspolitik Skellefteå 26/2 Åke Gustafsson Trafikverket vad gör vi? Allmänna vägar - vad är vad? Drift och Underhåll en ständig process Att arbeta på väg en riskfylld sysselsättning 2 2014-03-11

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 8 Fredag 12 mars 2010. utvecklingschef i Piteå kommun. Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 8 Fredag 12 mars 2010 NORRBOTTEN Vind-snurror ger tusen nya jobb i Piteå Regeringen har sagt ja till att bygga 1 100 vind-kraftverk i Piteå kommun. -Det är ett av världens största

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Tranås vattenkuranstalt. Tranås vattenkuranstalt.

Tranås vattenkuranstalt. Tranås vattenkuranstalt. Tranås vattenkuranstalt Tranås vattenkuranstalt. 1916 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals böcker

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Rysskranen. Åkers sjö, Trollhättan. Kulturhistorisk värdering och åtgärdsplan April 2015. Hans Hellman, antikvarie. Västarvet/kulturmiljö

Rysskranen. Åkers sjö, Trollhättan. Kulturhistorisk värdering och åtgärdsplan April 2015. Hans Hellman, antikvarie. Västarvet/kulturmiljö Rysskranen Åkers sjö, Trollhättan Kulturhistorisk värdering och åtgärdsplan April 2015 Hans Hellman, antikvarie. Västarvet/kulturmiljö Kulturhistorisk värdering/karaktärisering Bakgrund Kranar har genom

Läs mer

markvardsredskap katalog 2015 sopaggregat snö- vinterredskap ogräsredskap ridhusharvar hydrauliska skopor adaptrar och övrigt

markvardsredskap katalog 2015 sopaggregat snö- vinterredskap ogräsredskap ridhusharvar hydrauliska skopor adaptrar och övrigt markvardsredskap katalog 2015 sopaggregat snö- vinterredskap ogräsredskap ridhusharvar hydrauliska skopor adaptrar och övrigt w w w. p o l s s o n s. s e innehåll Sopaggregat 3 snö- vinterredskap 15 OGRÄSREDSKAP

Läs mer

FÖRETAGSPRESENTATION. Rulljalusi Solskydd Ventilation

FÖRETAGSPRESENTATION. Rulljalusi Solskydd Ventilation FÖRETAGSPRESENTATION Rulljalusi Solskydd Ventilation PRODUKTION INTRODUKTION Berättelsen om Wilms börjar 1975, när Jos Wilms som ensam ägare startar en enskild firma, som snabbt växer till ett stort företag.

Läs mer

Profihopper. Profihopper

Profihopper. Profihopper Profihopper Arbetsområden Den UNIKA Profihoppern Vårdar alla dina grönytor! Parker Kyrkogårdar Golfbanor Bostadsområden Grönytor Idrottsplatser Campingplatser Naturskyddsområden Innehåll Arbetsområden

Läs mer

M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN

M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN 18 4 2013 M-B Journalen W123 19 M-B JOURNALEN 4 2013 W123 123-serien är den mest sålda i Mercedeshistorien med sina nästan 2,7 miljoner

Läs mer

44 DAGENS BÅTAR. Vector 23 MC Vector 23 FC

44 DAGENS BÅTAR. Vector 23 MC Vector 23 FC 44 DAGENS BÅTAR Vector 23 MC Vector 23 FC Snabbast i skärgården Samma skrov helt olika sjöegenskaper. I närmare 50 knop testade vi två olika fartvidunder från Vector och fick två helt olika resultat. text:

Läs mer

q Kråkskinns- Majsa k

q Kråkskinns- Majsa k q Kråkskinns- Majsa k Sagan är satt med typsnittet Kalix kursiv, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare. De kan hämtas på www.omnibus.se/svenskasagor.

Läs mer

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

Ljusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1.

Ljusnarsbergs kyrka. Installation av ljudanläggning i. Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Louise Anshelm Rapport 2014:08. Bild 1. Ljusnarsbergs kyrka Ljusnarsbergs socken och kommun, Närke. Installation av ljudanläggning i Ljusnarsbergs kyrka Bild 1. Louise Anshelm Rapport 2014:08 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

Instruktions manual FWT Akterspegel Monterad Motor

Instruktions manual FWT Akterspegel Monterad Motor Instruktions manual FWT Akterspegel Monterad Motor Watersnake elektriska motorer Gratulerar och välkommen till en värld av tysta motorer. Du kommer inte att ångra ditt köp av en lättviktsmotor från Jarvis

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011

Undersökning av däcktyp i Sverige. Kvartal 1, 2011 Undersökning av däcktyp i Sverige Kvartal 1, 2011 1 UTKAST 2011-07-07 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige...

Läs mer

Bakgrunden till att Volvo byggde en monteringsfabrik i Kalmar.

Bakgrunden till att Volvo byggde en monteringsfabrik i Kalmar. Volvo Personvagnar AB, Kalmarverken 1974 1994 En unik epok i Kalmars historia. Bakgrunden till att Volvo byggde en monteringsfabrik i Kalmar. Volvos expansion under 1950- och 1960-talet hade skapat stora

Läs mer

SKYDDSANVISNING FÖR STÄLNNINGSARBETE

SKYDDSANVISNING FÖR STÄLNNINGSARBETE Din säkerhet och framgång är viktigt för oss. Vänligen skriv ut denna skyddsanvisning, läs noggrant och om du har några frågor angående anvisningarna kan du be om hjälp. Vi är här för att tjäna dig. SKYDDSANVISNING

Läs mer

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last.

Bild nr 11305 Emil Wikman bondson från Jällvik på stadsfärd år 1908 med en gigg. Observera lådan, bakom sätet, med plats för last. Ljustorp före motorfordonens tid Det berättas många historier om hur människor gick när de skulle någonstans. En man i Bredsjön, Hans Henrik Hansson (1861-1961), hade gjort till en betald syssla att gå

Läs mer

blir modernt spannmålslager

blir modernt spannmålslager blir modernt spannmålslager Det finns många dåliga och outnyttjade gårdar. Genom att bygga kan de bli till effektiva och i stället för att enbart vara en belastning ge en ny intäkt till rantbruket. - Forts

Läs mer

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et.

1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. Styrels e möte 7mars 2010 Bila gor: 1. D ago r d ning 2. N är va r o lis t a 1. M öt et s öp pn an d e S ve n fö r k la r a r mö t et ö p p nat k lo c k a n 13. 5 0 i me d le ms k o nt o r et. 2. F o rma

Läs mer

Under stadens gator finns ett rörsystem för

Under stadens gator finns ett rörsystem för Skånska vattentornssällskapet Under stadens gator finns ett rörsystem för vatten och avlopp, ett rörsystem där vattnet med rätt tryck skall nå abonnenten och där avloppet utan problem skall komma fram

Läs mer

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010 Undersökning av däcktyp i Sverige Januari/februari 2010 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syftet med undersökningen... 3 Antal registrerade bilar i Sverige... 3 Genomförande...4 Resultat... 5 Sverige... 5 Regionala

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens.

Adagio. œ œ œ œ œ œ œ. œ œ œ œ. & bb 4 4 œ. & bb. œ œ œ œ œ œ œ œ Œ. & bb œ œ œ œ œ œ œ œ. & bb œ œ œ œ œ b D. q = 72. och nar. var 1ens. q = 72 & bb 4 4 1. Vatt 2. Mol net rörs nen gli & bb der vin lätt dagio m den spe lar, vind som vi ta sva nar vat ö ten tar ver him F B b Text: Bo Bergman Musik: Lasse ahlberg var 1ens ann. sjö, Bak men

Läs mer

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns.

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns. Yoga hemma Att göra asanas regelbundet hemma är ett bra sätt att få ut mer av yogan. För att du lättare ska komma igång har jag skrivit ner en sekvens med asanas jag brukar göra på mina klasser och som

Läs mer

KOMPLETT VAGNSPROGRAM Designade av nordiska lantbrukare

KOMPLETT VAGNSPROGRAM Designade av nordiska lantbrukare KOMPLETT VAGNSPROGRAM Designade av nordiska lantbrukare DESIGNADE AV NORDISKA LANTBRUKARE KONSTANT UTVECKLING AV VAGNARNA MI tippvagnsprogram består i dag av 5 serier av tippvagnar med lastkapacitet på

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 27 juni 2001 PE 304.658/19-31 ÄNDRINGSFÖRSLAG 19-31 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Bernd Lange (PE 304.658) ÄNDRING AV DIREKTIV

Läs mer

AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN

AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN AVSNITT 5 BANBYGGNATION FRÅN GRUNDEN Bana: Hangtown, Californien USA 1 MATERIALVAL Materialval är mycket viktigt för att skapa en bra, utmanande och säker bana. Olika material uppför sig mycket olika och

Läs mer

Spelekor i Kvarnåsen och Gårdbäck, Norsjö kommun 1930-1937

Spelekor i Kvarnåsen och Gårdbäck, Norsjö kommun 1930-1937 Spelekor i Kvarnåsen och Gårdbäck, Norsjö kommun 1930-1937 Speleka i Åmträsket Foto Ove Eriksson 1975 Eskil Tåg 2005-05-09 Strågatan 10 931 49 Skellefteå Min morbror Johan Bergström, som fyller 90 år i

Läs mer

6500 mm C90 / C120. 7000 mm C90 / C120. 7500 mm C90 / C120. 8000 mm C90 / C120. 6000 mm C90 / C120

6500 mm C90 / C120. 7000 mm C90 / C120. 7500 mm C90 / C120. 8000 mm C90 / C120. 6000 mm C90 / C120 Pallställ Pallställ CITY är det ideala lagringssättet. Pallhantering i Pallställ City ger stor flexibilitet och effektiv logistik vid godshantering i reservdelslagret, hos grossister eller inom verkstads-

Läs mer

Ingång till handelsregistren

Ingång till handelsregistren Fotograf Rolf Boström/Landsarkivet i Härnösand Ingång till handelsregistren Landsarkivet i Härnösand Handelsregistret är ett register över alla enskilda näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag samt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fordonsförordningen (2002:925); SFS 2004:1362 Utkom från trycket den 29 december 2004 utfärdad den 16 december 2004. Regeringen föreskriver 1 att 2 kap.

Läs mer

Stambanetrafiken under mellankrigstiden

Stambanetrafiken under mellankrigstiden Stambanetrafiken under mellankrigstiden I mars 1919 började fredens framtidshopp att börja påverka järnvägsplaneringen. Förbindelsen Stockholm Kristiania skulle graderas upp till en standard som helst

Läs mer

Holms en innovativ redskapsleverantör

Holms en innovativ redskapsleverantör sopredskap Holms en innovativ redskapsleverantör Grunden till Holms Industri AB lades 1927 av Edvin Sandström med en smart produktion av hästskor. På 30-och 40-talet adderades tillverkning av spadar och

Läs mer

Den dumme bonden som bytte bort sin ko

Den dumme bonden som bytte bort sin ko q Den dumme bonden som bytte bort sin ko b Sagan är satt med typsnittet Transport kapitäler, tecknat av Franko Luin. Häftet ingår i en serie sagor som typograferats med typsnitt från samma typsnittstecknare.

Läs mer

New Summary Report - 25 June 2015

New Summary Report - 25 June 2015 New Summary Report - June 215 1. Har du börjat planera din sommarsemester? 1 81.1% 5 18.9% Ja Nej Ja 81.1% 816 Nej 18.9% 19 Total 1,6 2. Kommer du att åka på bilsemester i år dvs bila runt i Sverige för

Läs mer

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6)

Arboga Robotmuseum Försvarsanläggningarpå Gotland del 2 2011-11-01 Sida 1(6) Sida 1(6) Den 27 september 2011 hölls ett föredrag av Hans Andersson, om Försvaret av Gotland, del 2. Föredraget hölls inför ca 30 medlemmar. Det var fortsättningen av ett tidigare föredrag våren 2011.

Läs mer

Teknikprojekt. Broar. Mer ku rius VT-16

Teknikprojekt. Broar. Mer ku rius VT-16 Teknikprojekt Broar Mer ku rius VT-16 Vad räknas som en bro? En bro är ett byggnadsverk som leder en väg, järnväg, kanal eller vattenledning etc över ett hinder såsom korsande väg, järnväg eller vattendrag.

Läs mer

Plogad bana på Ältasjön?

Plogad bana på Ältasjön? 2014-03-26 Plogad bana på Ältasjön? Förfrågan från kitewingoch isbrädeåkare ställd till Nacka Kommun Bakgrund Södertörns Surfklubb och Sällskapet Skridsoseglarna önskar på detta vis framföra en förfrågan

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

PRESS info. Scania V8 1969-2009 Det legendariska mullret fyller 40. P09301SE / Per-Erik Nordström 31 mars 2009

PRESS info. Scania V8 1969-2009 Det legendariska mullret fyller 40. P09301SE / Per-Erik Nordström 31 mars 2009 PRESS info P09301SE / Per-Erik Nordström 31 mars 2009 Scania V8 1969-2009 Det legendariska mullret fyller 40 Kraften, känslan och det omisskännliga ljudet hör till det som gör Scanias V8- motor legendarisk.

Läs mer

Vagnar och kranar för skog och entreprenad

Vagnar och kranar för skog och entreprenad Vagnar och kranar för skog och entreprenad Svensk kvalitetstillverk Vreten AB ning i mer än ett sekel Vretens skogsprodukter har blivit det naturliga valet för skogsbrukare som vill ha robusta vagnar och

Läs mer

SLIMLIFT 6250. Väggmonterad Bänklyftare GRANBERG

SLIMLIFT 6250. Väggmonterad Bänklyftare GRANBERG SLIMLIFT 6250 Väggmonterad Bänklyftare GRANBERG Slimlift 6250 Väggmonterad Bänklyftare SLIMLIFT 6250 är en väggmonterad bänklyftare med stor flexibilitet för anpassning till olika behov. Utrustningen i

Läs mer

Ohs starten på resan

Ohs starten på resan Ohs starten på resan Snart ska vi börja vår resa på Ohsabanan, men innan vi kliver på tåget gör vi en liten rundvandring i dagens Ohs bruk. Museijärnvägens anläggningar ligger huvudsakligen utanför det

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Svenska 130/160. LEGUAN Member of Avant Group

Svenska 130/160. LEGUAN Member of Avant Group Svenska 130/160 LEGUAN Member of Avant Group Leguan - föregångare Leguan Lifts var den första tillverkaren i 1994 som kom ut med självgående mobila arbetsplattformar, utrustade med stödben. Leguan har

Läs mer

Manual. Banhasning. Vi kommer här att gå igenom hasningens hemligheter, ett antal begrepp och uttryck som kommer att användas under Alpina VM i Åre.

Manual. Banhasning. Vi kommer här att gå igenom hasningens hemligheter, ett antal begrepp och uttryck som kommer att användas under Alpina VM i Åre. Manual Banhasning 1 Manual Banhasning Att vara banhasare är en mycket viktig uppgift för att skapa fina förhållanden för de tävlande. En väl fungerande haspatrull kan innebära att startnummer 70 har lika

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR

VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA NÅGRA ORD OM STENVARPA KASTBANAN OCH DESS MARKERINGAR VÄLKOMMEN TILL VARPAN! ALLMÄNT OM VARPA Varpa är en precisionsidrott som kan utövas av vem som helst, oavsett ålder eller kön. I varje fall när det gäller varpa som motions- och familjeidrott. Som tävlingsidrott

Läs mer

Ångbåtstrafik till södra skärgården genom åren Utdrag ur tidningen: Skärgårdsbåten nr 2-1975 Stiftelsen Skärgårdsbåten

Ångbåtstrafik till södra skärgården genom åren Utdrag ur tidningen: Skärgårdsbåten nr 2-1975 Stiftelsen Skärgårdsbåten Ångbåtstrafik till södra skärgården genom åren Utdrag ur tidningen: Skärgårdsbåten nr 2-1975 Stiftelsen Skärgårdsbåten Sedan år 1970 trafikerar Waxholmsbolaget som bekant en passbåtslinje mellan Saltsjöbaden

Läs mer

BRIDGECARE Den nya industriella revolutionen

BRIDGECARE Den nya industriella revolutionen BRIDGECARE Den nya industriella revolutionen I dagens industrisamhälle utgör det ständigt ökande antalet motorfordon en stor belastning på våra vägar och i synnerhet på våra broar. Enbart i Europa finns

Läs mer

Potatissättare i GL 32 B-serien. Sättning och formning av kupor med stor volym i ett moment

Potatissättare i GL 32 B-serien. Sättning och formning av kupor med stor volym i ett moment Potatissättare i GL B-serien Sättning och formning av kupor med stor volym i ett moment Utformad för växande framgång: GL B-serien Perfekt för potatisodling med kvalitet: när den -radiga potatissättaren

Läs mer