Bilar och annat som rullar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilar och annat som rullar"

Transkript

1 2*03 Bilar och annat som rullar

2 Wo INNEHÅLL Två banbrytande exempel ur svensk m otorhistoria 1 l a r s B i s t r ö m & b o s u n d i n Äldre väghållningsteknik och fordon 9 M A U N O L A S S IL A "Dem höll ju int' borta vägen, hästkuska..." 23 LARS O L O V S JÖ S TR Ö M Med m otor och krypkedja i jord och skog 30 PER T H U N S T R Ö M En gam m al verkstad i Skivsjö 40 FREDRIK HAM RIN Samlarens själ 44 IRÉNE G U S T A F S O N "Jag skulle vilja fara till Aitik och köra bergstruck!" 50 U L L A A X E LS S O N Ett axplock ur Norrlands m otorhistorikers arkiv 57 B J Ö R N -A K E D A N IE L S S O N J.W. Sandström, m eteorolog och fordonskonstruktör 61 M A U N O L A S S IL A Från bandutrustade jordbruks- traktorer till de första skötarna 62 PÄR E LIA S S O N Nära notiser 71 I detta nummer Tem anum ret inleds av Lars Biström och Bo Sundin, skolledare i Hörnefors respektive biträdande länsantikvarie.de båda har ett starkt m otorintresse som bland annat yttrat sig i boken Svenska båtmotorer (1991). Här bidrar de m ed en översikt över hur det hela började för cirka 100 år sedan. Naturvetaren Mauno Lassila m edverkar denna gång m ed två artiklar, en om väghållningsteknikens historia och en om en egensinnig man från Vindeltrakten, som byggde sig ett fordon i avsikt att ta sig till Arktis för meteorologiska studier. Vad som hände när de första bilarna började dyka upp på vägarna berättar planeringschefen vid Motorförarnas Helnykterhetsförbund, etnologen Lars Oiov Sjöström, som häm tat stoff till detta i tidningen Norra Västerbotten sam t ur DAUM:s sam lingar från 1900-talets första decennier. Per Thunström är bland annat sekreterare i Svenska Traktorakademien och han berättar om de första försöken till motorisering av jord- och skogsbruket i våra trakter. Etnologen Fredrik Hamrin har gjort e tt antal dokum entationer för m useet i vinter och här berättar han om byasm eden m ed mera Åke Persson från Skivsjö utanför Vindeln. Ulla Axelsson är också etnolog och hennes artikel handlar om de flickor som valt att gå på fordonsprogram m en vid gym nasierna i Lycksele och Vilhelmina. Deras brinnande intresse för m otorer gjorde valet självklart även om d et orsakade en del höjda ögonbryn i om givningen. Iréne Gustafson, frilansande kulturvetare i Lycksele, har varit i Sörfors utanför Umeå på besök hos en hängiven m opedsam lare som heter Per-Ola Åberg. Fotografen Björn-Åke Danielsson i Lycksele är ordförande i Norrlands Motorhistoriker. Han bidrar m ed ett axplock bilder ur deras stora arkiv. Slutligen har vetenskapshistorikern PärEliasson skrivit en artikel som också behandlar skogsbrukets mekanisering. I Nära notiser tackar H em bygdsförbundets Lars-Erik Edlund för sig efter tretton år som ordförande och vi får också reda på hur den nya styrelsen ser ut som tar vid. V ästerbottens läns hem bygdsförbund vill framföra e tt varm t tack till Västerbottens läns landsting som genom att prenum erera till sina kliniker och m ottagningar ger ett välkom m et stöd till tidskriften Västerbotten.

3 Två banbrytande exempel ur svensk motorindustri LARS BISTRÖM & BO SUNDIN I år är det 111 år sedan den första svenska båtmotorn stod färdig. Dessutom är det 91 år sedan utombordsmotorn Archimedes - den svenska världssuccén, djungelflodernas erövrare, sommarstugeägarnas glädje och sorg - började synas på akterspeglarna. Dessa två milstolpar blev var och en för sig upptakten till en näringsgren som var så stor att ingen svensk hann fatta det innan den var borta - den svenska båtmotorindustrin. Vi skall titta lite närmare på dessa två produkter och se vad som hände sedan, ödesdagen för drygt 24 år sedan, den 4 december I slutet av 1800-talet var segelfartygens storhetstid förbi. Segelfartygens speciella kultur med trä, segel, tackel, tåg och tjära förbyttes på ett par decennier till något helt annat. Den mekaniska verkstadsindustrin tog över fartygsbyggandet. Sjöfarten blev mekaniserad och industrialiserad. Järnvägarna hade visserligen börjat byggas ut, men fortfarande var sjötransporterna av varor och folk helt dominerande. Fartyget, ett mi- niatyrsamhälle i krävande miljö, ställde höga krav på funktion och säkerhet, och därmed teknisk utveckling. Följaktligen var det kring fartyg och båtar den tekniska utvecklingen i första hand ägde rum. De första m otorbåtarna Ångfartygen och sjöångmaskinerna utvecklades snabbt och de motsvarade allt man kunde kräva till långt efter andra världskriget. När det gällde mindre båtar var dock ångmaskinen inte så lämplig: den krävde långa förberedelser innan avfärden kunde ske, den var besvärlig att handha, maskinen krävde tillsyn och pannan ständig eldning et cetera. D et var därför intresset för förbränningsmotorer väcktes i just nöjesbåts- sammanhang. För att hitta en person som kunde tänkas intressera sig för förbränningsmotorer i båtar, får man leta efter någon som var förmögen, som hade varit ute och rest i världen - och som hade leklust. En sådan man var disponent S. Amilon i firma Zacco, Bruhn & Co i Stockholm. 1

4 S a m m a n s ä ttn in g s v e rk s ta d e n vid Albin m o to r i K ristineham n på ta le t n är s to rh e ts tid e n var i a n tå g a n d e. 2

5 Han var en av de första i Sverige som ägde en m otorbåt och denna köpte han efter att ha träffat Carl Benz och Gottlieb Daimler i Tyskland. Å ret var 1890 och båten väckte naturligtvis uppm ärksam het på Stockholms vatten och fick många tekniskt sinnade att börja tänka i konstruktiva banor. De få m otorer som användes i början av 1890-talet var av utländsk konstruktion och tillverkning; en del licenstillverkades i Sverige, men ingen helsvensk m otor hade ännu sett dagens ljus. Den första båtm otorn John Albert W eyland var den förste som i detta land självständigt konstruerade och tillverkade en användbar förbränningsmotor som gav u pphov till serietillverkning. O ttos patent på fyr- taktsprincipen hade gått u t 1890 och därmed var det fritt fram för olika tillämpningar. W eyland började konstruera en fyrtaktsmotor för fotogendrift. D en första prototypen tillverkades vid J.E. Eriksons Mekaniska Verkstadsaktie- bolag på Söder i Stockholm och stod färdig Året därpå gjordes en båtm otor för en "kapten Korsmäns räkning - den första riktigt svenska båtm otorn. Enligt W eyland själv fungerade dessa m otorer ganska bra men var svåra att sätta igång. Motorerna, som tillverkades i olika storlekar, var försedda med en kombinerad förgasningsoch förvärmningsanordning och arbetade alltså inte enligt tändkuleprincipen. W eyland erhöll patent på sin anordning Vem var då Weyland? John Weyland ( ) var född i Fornåsa i Östergötland. Efter avslutade studier vid Norrköpings tekniska skola 1885 reste Weyland till Tyskland där han arbetade vid olika verkstäder och bedrev studier. Efter X ylografi fö restä lla n d e e n av d e fö rsta m o to rb å ta rn a i S verige. M o torn är tillverkad av Vulcan i N orrköping på licens från tyska Daimler. återkomsten till Sverige 1890 började han intressera sig för förbränningsmotorer. År 1893 upptog J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstads AB i Stockholm serietillverkning av motorer enligt Weylands patent. Utvecklingen fortskred snabbt hos Bolinders. Tillverkningen av dessa motorer, som dock var behäftade med vissa ofullkomligheter, kulminerade r0t'0;d fj'tetoft.-5 I KEYLAKäVPÅTMfr f M M» 3

6 Första motorfiskebåten År 1897 sattes för första gången en förbränningsmotor in i ett svenskt fiskefartyg. Det var en just en Weylandmotor tillverkad av Bolinders. Berättelsen om den första svenska motorinstallationen i en fiskebåt finns återgiven i Teknisk Tidskrift (1912): Äran af att vara pionjär i omnämnda afseende tillkommer ett lag yngre fiskare från den stora fiskeplatsen Grafvame i Bohuslän. För bedrivande a f skäddfiske i Kattegatt beställde ifrågavarande fiskelag en större fiskekvass med namnet Omen å Råå fiskeläge i Skåne. Fartyget gjorde stor heder åt sina konstruktörer - Nilssons Varf - och ansågs för det vackraste i Sverige. Då detsamma var färdigutrustat inköptes från firman J. 86 C. G. Bo- linder en landtmotor, försedd med Weylands patent, hvilken var avsedd att draga en winch för fängsredskapen. Då denna motor väl blifvit installerad, kom man på idén att försöka koppla den med en propeller. /.../ Då varfvet ansåg det hela för en orimlighet, vände man sig till Lindmans mekaniska verkstad i Häbingborg, som levererat smidet till båten, för att där låta förfärdiga den önskade propellern. Häbingborgsverkstaden ansåg emellertid planen fullkomligt outförbar. Det bohuslänska fiskelaget gaf ej tappt utan yrkade envist på att få sin begäran uppfylld och verkstaden gick slutligen med på att förfärdiga en propeller med för ändamålet lämpliga dimensioner. Backanordningen blev en ny stötesten för pionjärerna. Man löste problem et genom att använda en drivrem som kunde läggas diagonalt. Vid backning stannades motorn och remmen snoddes ett halvt varv. Arrangemanget fungerade, men det dröj de ändå flera år innan förbränningsmotorer kom till mer allmän användning i svenska fiskebåtar. Den sista W eylandm otorn hos Bolinders Konkurrensen från bättre fungerande motorer blev senare påtaglig, och hos Bolinders ersattes Weylands motorer från 1902 efterhand av tvåtakts tändkulemotorer. Totalt byggdes ca motorer enligt Weylands patent och trots bristerna erhöll de en mängd utmärkelser vid olika u t ställningar. Under sin tid hos Bolinders och även senare, bidrog John W eyland genom vidsträckta resor i Ryssland till att erövra denna stora marknad för svenska förbränningsmotorer. År 1907, samma år som den sista Weylandmotorn såldes av Bolinders, blev Weyland egen fabrikör då han startade tillverkning av större fartygsmaskiner med namnet Loke. "Outplånliga spår i svenskt näringsliv" Edvard Hubendick, Sveriges förste professor i förbränningsmotorteknik, skriver 1925: Betraktade från den tidens teknik innehöllo de Weylandska maskinerna åtskilligt nytt och flera beaktansvärda uppslag kommo dem till uttryck. Tack vare Weylands insats och Bolinders förmåga att utföra välgjorda maskiner är det därför ej utan tillfredsställebe vi kunna blicka tillbaka till de dagar då den svenska industrien trädde in pä förbränningsmotorområdet. Jonas Hesselman, dieselmotorns världsberömde svenske utvecklare, skriver i sin bok Teknik och tanke (1948): Jag har en känsla av att Weylands gärning fallit i en oförtjänt glömska och att han i flera avseenden var före sin tid. 4

7 I en nekrolog över Weyland skriver Hubendick vidare: Weylands arbeten på förbränningsmotorområdet utmärkte sig ofta för goda uppslag och fyndiga lösningar av de problem han mötte. Vid den konstruktiva utformningen av sina idéer var han ej alltid lika lycklig. Detta torde vara anledningen till att hans maskiner ej nätt den betydelse de annars skulle hava erövrat. Weyland förtjänar att äras såsom pioniären i värt land på förbränningsmotorområdet. Med outtömligt intresse förblev han denna teknik trogen och ägnade densamma sitt livs bästa krafter. Hans maskiner och hans verksamhet har därför även satt outplånliga spår i svenskt näringsliv. Ett utmärkande drag för de motorer som utvecklades runt sekelskiftet 1900 var att de både konstruktivt och utseendemässigt påminde om ångmaskiner. Backgången löstes till exempel genom raffinerade anordningar så att rörelseriktningen kunde kastas om under gång. Likheten med ångmaskinerna berodde dels på att man hade svårt att frigöra sig från den gamla tekniken och dels att man medvetet höll fast vid utseendet för att dämpa den mycket utbredda rädslan för de nya ex- plosionsmotorerna. Också båtarna uppvisade kvardröjande stildrag: ångbåtarnas skrov liknade de förutvarande segelfartygens skrov och m otorbåtarna liknade i sin tur ångbåtarna. M anövertavla till e n R eversator- m o to r so m visar lik h ete n m e d m a sk in te le g ra fe n till å n g m a sk in e n. A rchim edes B-22 från s lu te t av ta le t p å en av S y d am erik as floder. Den svenska båtm otorindustrin och fartygsmotorindustrin, kom senare att bli en av de största i världen. Nam n som Penta, Albin, Solo, Bolinder, Seffle, Avance, Skandia och Götaverken, Nohab och många fler blev kända inte vara i Europa, utan i Asien, Afrika, Sydamerika och m ot slutet ävenusa. U ndertiden tillverkades flera miljoner båtm otorer av i runt tal 250 fabriker och verkstäder i Sverige. Den svenska båtm otorindustrin rym m er allt tänkbart och otänkbart av teknisk natur, geniala idéer, patentstrider, plagiat, exempellös framgång varvat med konkurser och, inte minst, ett persongalleri med allt från snillen till fängelsekunder. M otorindustrin präglades ända in på talet helt av sjötransporternas behov. I m itten av 1920-talet, när Volvo sökte en motortillverkare för sin första bil vände man sig först till båtmotortillverkarna Albin i Kristinehamn och Örebro Motorfabrik. Albin konstaterade kallt 5

8 att man inte var intresserad av att ge sig in i en så osäker bransch som bilindustrin. Volvo fick istället napp hos konkurshotade Pentaverken i Skövde och så var det företagets lycka gjord. En svensk slitvarg År 1912 gick världens första tvåcylindriga utombordsmotor i serieproduktion. Den var svensk och den bet sig fast på marknaden i 67 år och håller därvidlag ett svårslaget världsrekord. Fastigheten Carlsboda i Sundbyberg utanför Stockholm har en lång och brokig historia. Där tillverkades vid sekelskiftet 1900 likkistor, konstgjorda blom m or och hattar. Men 1912 fick verksamheten i huset en helt ny inriktning. Den blev säte för norra Europas största fabrik för utom bordsm otorer. AB Archimedes startade här tillverkningen av den blivande världssuccén Balansmotorn Archim edes. Några år tidi-. Det sprutar över stäven ^ 0 0 ^ pd min utbordarbåt. Jag håller hårt i näven ^ rorkultens gråa plåt. Du tappre Archimedes, du puttrar oförskräckt, fast mycket bråk beredes av stormens råa knekt. Vår framfart intet kindrar så länge i dag hjärtklaffar och cylindrar slå regelbundna slag. Kanhända viförgubbas, du gråa färdkämrat. Men våra cirklar rubbas ej av en rå soldat. KARL ASPLUND. gare hade norskättade Ole Evinrude i USA fått fram den första serien av den encylindriga utombordsmotorn Evinrude. Denna blev en exempellös framgång (mest tack vare hustruns begåvade marknadsföring!), trots en stor brist, nämligen att den enda cylindern gjorde att motorn skakade alldeles förfärligt. D et var den avigsidan som Archimedesfabrikens grundare tog fasta på vid sitt utvecklingsarbete. Balansmotorn För att få en m otor i balans måste cylindrarna vara två, de måste vara placerade motstående varandra och de måste tända samtidigt. På detta koncept byggde så bröderna Carl Alrik och O s car W alfrid Hult Balansmotorn Archimedes. D etta blev Archimedes princip i brödernas tappning. Archimedesfabrikens historia kan sedan karakteriseras som en solig saga om hur en svensk industriprodukt erövrar världsmarknaderna och bidrar till att begreppet svensk kvalité etableras. Från Torneälven i norr till Argentina i söder hängde Archim edesm otorerna på båtarna. Exporten var betydande och influenserna på de stora amerikanska båtmotortillverkarna Evinrude/Johnson var påtaglig. Archimedes var en innovativ industri och till exempel först i världen med en upptippningsbar och för backgång omsvängningsbar motor. Riggen (undervattensdelen) var av brons och motstod saltvattnets frätning. Från Amazonas djungler kunde upptäcksresanden Rolf Blomberg rapportera att: Archimedes till fullo motsvarade våra högt ställda förväntningar. Under de två perioder som expeditionen uppehöll sig i sydöstra Colombias Amazonområde - sammanlagt ungefär ett halvår - tillryggalade vi 6

9 ungefär km med vår B-22 [1912 års konstruktion], och den fungerade hela tiden utmärkt trots att det ibland var si och så med kvaliteten på det bränsle vi kunde komma över. En gång var vi tvungna att köra den en ansenlig sträcka på fotogen, och det gick också bra/.../ Vi träffade till exempel en nybyggarfamilj vid Putumayofloden, där yngsta barnet hade blivit döpt till Archimedes - inte alls för att ära antikens store matematiker utan efter pappas förträffliga svenska utombordsmotor. Archimedes var en solid industri fram till andra världskrigets utbrott. När kriget var över fanns ett stort uppdäm t behov av industriprodukter - Tyskland var raserat och Europa skulle återuppbyggas - och Archimedes hade naturligtvis chansen att expandera. Men för att åstadkomma detta krävdes kapital och en framtidssatsning. Någon sådan blev aldrig av i tillräcklig omfattning. Varför? Under kriget hade den gamla styrelsen (som till större delen också var ägare) blivit till åren kommen: Carl Alrik H ult var 74 år och dr Carl Setterberg över 80 år, dessa hade varit med från starten Utom bordsm otorer och kylskåp Då, 1941, lade Electrolux ett bud på AB Archimedes och lovade samtidigt att verksamheten skulle fortsätta. Veteranerna beslöt att varva ned. Electrolux köpte - och inget blev sig likt. I en tid när det krävdes en stark framtidssatsning fanns ingen styrelse som engagerat och intresserat och med kompetens koncentrerade sig på Electrolux Brommasektor, som fabriken kom att kallas. När konkurrensen från de amerikanska båtmotortillverkarna blev mördande, fanns en generande likgiltighet och uppgivenhet från ägaren. Utombordsm otorer var något obegripligt och störande för vitvarutillverkaren. Archimedes- fabriken fick existera så länge den inte belastade företaget ekonomiskt. Trots idogt arbete från människorna på verkstaden i Sundbyberg så hände det som fick direktörerna på Electrolux att skåla i champagne: en köpare uppenbarade sig och AB Archimedes såldes. Året var Några anställda flyttade med köparen till U ppsala men huvudkonklusionen måste bli: Många människor m ed stor erfarenhet och kompetens från åratal av engagerat arbete m ed konstruktion och produktion av en speciell och komplicerad produkt skingrades planlöst. Var det ett smart sätt för ett företag, ett land, att hantera sina resurser? Konkurrenten slår till Vilken var då den korkade köparen av en gammal industri för tillverkning av båtmotorer? Jo, en annan men yngre båtm otorproducent. Mo- nark-crescent AB i Uppsala, den gamla goda cykeltillverkaren med anor från det sena talet, hade efter andra världskriget plockat upp tillverkning av utom bordsm otorer och de hade ett m odernt och till tiden anpassat produktprogram. Man var stadda i konstant expansion och gladde sig nu åt att ha utkonkurrerat den värste inhemske konkurrenten. M onark-crescent strök en hel del i Archim e des utbordarpalett till förmån för sitt eget m o dernare program. Men en m otor behöll man, den stabilaste av exportvaror, konstruktionen från 1912: den gamla Balansmotorn Archim e des, vid den här tiden mest känd som trogen slitvarg i Afrika och Sydamerika. Vi är nu framme vid den fas som i sig rymmer början till slutet. M onark-crescent lanserade 7

10 A rch im ed es s tö rsta u to m b o rd a re o m k rin g t t t t t t framgångsrikt sina m otorer under märkesnamnen Crescent, Monark, Penta (som Archimedes hade överagit från AB Volvo 1943), Volvo-Penta och Archimedes. motorer är inga bilar. Tillverkningen på den uppköpta Monark-Crescent-fabriken i Uppsala fördärvas. O ch återigen samma sak: H ot om avveckling, men nu finns ingen, för Volvo, passande köpare och tillverkningen av den sista helsvenska utom bordsm otorn upphör den 4 decem ber Klockan är när verkstadsteknikern Karl-Erik Thalén trycker på stoppknappen efter provkörningen av den sista svenska utom bordsm otorn. En epok i svensk industrihistoria är slut. Visst fanns det amerikansk och japansk konkurrens m ed i spelet, men mest av allt berodde historien om Balansmotorn Archimedes tragiska fall på att en kompetent och engagerad personal inom konstruktion och produktion inte hade nödvändig uppbackning från styrelse och ägare. År 1912 såg Balansmotorn Archimedes" dagens ljus på den gamla hattfabriken i Sundbyberg. Den kom att sätta sin prägel på båtlivet, såväl privat som kommersiellt, i Sverige och i världen. Den gjorde många av havets arbetare och fritidsfolk glada. D en gjorde ingen företagare rik på pengar. Den finns inte längre. D et är drygt 90 år sedan det första exemplaret puttrade ut på böljan den blå. Då var Sverige ett land fullt av arbetssamma bönder och små envisa industriidkare. Volvo in - och en epok är över Vad händer? Jo, den stora biltillverkaren Volvo ser sig om efter flera ben att stå på och köper friskt en hel del företag, bland annat inom fritidssektorn. I den köpsvängen, året är 1973, åker vår vän Balansmotorn Archimedes med in i Volvokoncernen. Och så bestämmer också Volvo över de små motorerna. Men utombords-

11 Aldre väghållningsteknik och fordon MAUNO LASSILA Äldre tiders vägbyggande kännetecknades av idel handkraft och användande av enkla redskap som spade, spett och hästdragna kärror. Hindrande stenblock kullrades åt sidan eller om de var för stora - eldades sönder. Enkla diken togs upp på sidorna. Varje jordägare var skyldig att bryta väg och underhålla den inom sina egna ägor. Under medeltiden betydde begreppet väg inte nödvändigtvis landsväg eller körbar väg utan kunde lika gärna stå för ridväg eller släpväg. Redan de gamla landskapslagarna stadgade om att bygga bro och röja väg. Vid årliga väg- och brosyner kontrollerades att underhållet sköttes på rätt sätt. Sedan länsindelningen genomförts och 1649 års gästgivareförordning utfärdats, ålåg det landshövdingarna att kontrollera vägunderhållet. Till sin hjälp hade landshövdingarna kronofogdar och länsmän, som även tidigare fungerat som synemän. År 1841 tillskapades Kongliga Styrelsen för Allmänna Wäg- och Wattenbyggnader, det vill säga embryot till nuvarande Vägverket. Samtidigt fick det nya verket möjlighet att ge statsbidrag till särskilt angelägna vägbyggen, i början oftast med 1/3 av kostnaden, från 1870-talet vanligen med 2/3. Styrelsen kunde förordna arbetschefer och kontrollanter för varje byggföretag. I Västerbottens län var det vanligt att en vägdirektion, bestående av tre välrenommerade personer i bygden, utsågs att leda arbetena och sköta ekonomin. U ppdelandet av en tilltänkt härads- eller sockenväg i olika arbetslotter gjordes av en lantmätare i förhållande till varje jordägares mantal. När statsbidragen infördes, började man auktionera u t väglotterna. Verket kunde snart anställa egna distriktstjäns- temän, som vanligen utgjordes av civila ingenjörer, från 1846 utbildade vid artilleriläroverket i Marieberg, Stockholm. År 1868 startade ingenjörsutbildning i väg- och vattenbyggnad i stället vid Tekniska institutet, senare omdöpt till Tekniska högskolan. Denna yrkeskår utarbetade vägplaner och bistod även med teknisk sakkunskap, vilket övriga berörda personer fram till dess i stort sett saknat. År 1895 infördes vägskatt för alla taxerings- skyldiga fastighetsägare och dessutom fick vägdistrikten genom gradvis ökande statsbidrag till underhållet bättre möjligheter att stödja väg- och brobyggande. Men fortfarande fanns systemet m ed indelade väglotter som fastighetsägarna skulle underhålla. Så länge underhållsskyldigheten vilade på enskilda personer fanns ett minimalt incitam ent till tekniska förbättringar. Först när man började betala vägskatt direkt till vägkassorna och därm ed slapp underhållsskyldig- 9

12 H ästdragen enkel väghyvel i Lycksele vägdistrikt i början av 1920-talet. 10

13 heten på sin väglott, fick vägdistrikten möjlighet att anställa vågmästare, schaktmästare och underhållspersonal samt införskaffa fordon och bättre utrustning. Införandet av en automobilskatt 1922 gav staten utökade möjligheter att stödja vägbyggande och underhåll. D et enskilda underhållet av vägar uppluckrades allt mer och samma år kunde de första vägdistrikten i länet, nämligen Lycksele, Örträsk, Vilhelmina och Åsele helt överta underhållet. D e övriga vägdistrikten följde snart efter men form ellt upphörde det enskilda underhållet först Vid varje länsstyrelse inrättades också vägin- genjörskontor som övertog tillsynen av vägar och broar. U nder dessa år förbättrades standarden på vägnätet markant. Även landstinget stödde vägbyggandet genom att bekosta vägun- dersökningar, bidra m ed lån och anställa två länsschaktmästare 1919, som hade till uppgift att projektera byggandet av enskilda vägar. Nämnas bör även att landstinget kring 1875 inte bara planerade det framtida vägnätets utseende i länet utan även svarade för all marklösen vid framdragandet av stambanan. När det gäller plogning av vintervägar hade man redan 1790 övergått från enskilt underhåll till plogning m ed ploglag, organiserade och avlönade av häradet. Den slutliga övergången till ett förstatligande av hela vägväsendet skedde Olika riksorganisationer har också verkat för bättre och effektivare byggande och underhåll av trafiksystemet. Redan 1903 grundades Kungliga automobilklubben (KAK) för att bl.a. tillvarata bilägarnas intressen, utge skrifter och ordna biltävlingar. Klubben grundade också ett väginstitut som blev föregångaren till Väg- och trafikinstitutet (VTI). Svenska vägföreningen bildades 1914 och har genom sina årsskrifter, organiserandet av vägdagar, kursverksamhet, maskindemonstrationer och studiebesök i andra länder med mera, verksamt bidragit till spridandet av väghållnings- kunskap. Den maskinella vägkommittén kom 1923 efter flera års utredande med förslag till bättre vinterväghållning. Vägsladdar, väghyvlar och krossar Den första enkla hästdragna vägsladden beskrevs av Linné 1745 i hans reseberättelse från Öland och Gotland men sedan tystnar källorna. Eftersom vägarna var uppdelade i korta väglotter, som enskilda personer skulle underhålla, hade man litet behov av vägsladdar. När landet 1895 indelades i vägdistrikt styrda av en vägstyrelse, ökade intresset för vägsladdar. I början av 1900-talet användes i Norrbottens län som vägsladd en omvänd träplog med en 4-5 dm bred öppning i mitten. De flesta vägsladdar förefaller ha varit hemtillverkade och utförda i trä med viss metallskoning. En reglerbar hästdragen vägsladd helt i metall, och som man med sin egen vikt kunde tynga ner för att öka arbetsdjupet, fanns i drift Intressant är att terminologin förändrades i början av 1900-talet. Före den tidpunkten sade man väghyvel om en utrustning som vi idag kallar vägsladd. D et äldre begreppet vägplog användes för en vagn med fyra hjul och tvärställt, justerbart plogjärn i mitten, ett fordon som vi idag snarare benämner väghyvel. Vägsladdarna skrapade norm alt bara ytlagret, medan de senare tillkomna väghyvlarna arbetade mera på djupet. Redan före 1914 prövades den första hästdragna så kallade Sjöholms väghyveln, som snarare var en vägsladd byggd av träbjälkar m ed järnskoning. Den förkastades snart till förmån för en amerikansk rammodell m ed fyra hjul och ett i olika inställningar reglerbart hyvelblad i mitten. Den drogs av 2-4 hästar. 11

14 De första 12 motordrivna väghyvlarna av typ W ehr med reglerbara hyvelblad importerades 1923 från USA, där man tack vare bilismens snabba expansion hunnit längre i maskinutveckling. Samma år fanns också en bandtraktordra- gen väghyvel i drift. Den svenska modellen Bitvargen var närmast en kopia av den importerade amerikanska och kunde därför börja produceras utan nämnvärt dröjsmål liksom flera andra m o deller. Svedala och Munktells var andra populära märken. Redan i början av 1925 hade 180 inhemska väghyvlar inköpts av vägdistrikten i landet. De var försedda m ed massiva gum m i hjul och drevs med fotogen men kunde också fås med råolje- eller gengasdrift. Omkring 1927 började väghyvlarna användas även vid nybyggnad av vägar och inte enbart vid underhåll som tidigare. Året efter introducerades en bogserad självroterande vägfräs, konstruerad i gjutjärn med piggar, som rev upp vägbanan på djupet. Ända fram till m itten av 1930-talet hade väghyvlarna massiva gummidäck. En modell kunde tidigt levereras med larvband ( krypkedja ) av amerikansk modell för att bättre kunna användas på mjuka vägbanor och för isrivning. Ett hyvelblad för enkel montering under en lastbil konstruerades också. Väghyvlarna blev snart tyngre, upp till 6 ton eller mer, och hyvelbladet flyttades bakåt för att lättare kunna skrapa fram en slät vägbana. En rivare fick då plats framför hyvelbladet. Vid m itten av 1930-talet började högre hastighet prioriteras och därmed blev det svårare för föraren att hinna m ed manövreringen av hyvelbladet. D etta tacklade tillverkarna med att införa pneumatisk, hydraulisk eller elektrisk styrning av bladet. Ungefär samtidigt byggdes de första fordonen m ed inglasade hytter, värme och luftfyllda gummidäck. Omkring 1940 kom den första väghyveln m ed boggiedrift ("tandemdrift ), vilket effektiviserade arbetet. Väghyvlarna har sedan dess förfinats m en konstruktionsprincipen idag är i grova drag densamma som för 60 år sedan. I Vindelns vägdistrikt till exempel inköptes de första två vägsladdarna 1924 och den första motordrivna Svedalaväghyveln 1926, den senare till en kostnad av kr. Året efter beslöt man att tillverka ytterligare fem vägsladdar, varefter en andra väghyvel inköptes Från 1927började man också sladda vägarna med lastbil och bogserad sladd. När vägväsendet förstatligades 1944 övertog staten från vägdistrikten i landet ca väghyvlar, förutom fordon och mycken annan utrustning. I Västerbottens län övertogs 35 väghyvlar och av dessa var elva äldre än fem år. Nio av dessa drevs med gengas. Bitvargen var populärast med 18 väghyvlar, Svedala 11, Bolinder Munktell 4 och June 2 st. I förhållande till våglängden hade Västerbottens län mycket få väghyvlar, men bristen kompenserades av att man också sladdade med lastbil. Den första riktiga körvägen byggd av krossmaterial (makadam) tillkom 1854 mellan Malmö och Lund, men först kring följande sekelskifte blev makadam vanligare och i slutet av 1920-talet allmänt som vägmaterial. För att kunna producera denna krossvara i större mängd konstruerades redan före första världskriget mobila motordrivna käftkrossar. Förutom krossar fanns också sorterverk i anslutning samt elevatorer som lyfte upp makadamen i stora lastfickor. Krossarna drevs oftast med råoljemotorer. Är 1921 konstruerade Svedala den första krossvälten, och snart kom även Junes modell Via, som inte bara krossade utan även pressade ner krossmaterialet i vägbanan. Eftersom de måste handmatas m ed sten, 12

15 WOLLMAR LINDHOLM/SKELLEFTEÅ MUSEUMS ARKIV V ägbygge vid A ndersträsk, Nyträsk i norra V ästerbo tten blev de inte någon försäljningsframgång. År 1924 kom så den första stenkrossautomobilen, som kördes för egen maskin till nya arbetsplatser. Det har i landet funnits åtminstone ett dussintal tillverkare av krossar med tillbehör fram till andra världskrigets utbrott Vägvältar De första vägvältarna under 1800-talets slut var antingen hästdragna eller framdrevs m ed ångmaskin. Råolje- och fotogendrivna vältar provkördes första gången 1922 på landsvägen Stockholm-Södertälje, som då var under ombyggnad. Vältarna var försedda med breda valsar, en bakre för framdrivning och en främre för styrning. Vikten på fordonen kunde med hjälp av vatten som barlast varieras upp till ton och en rivare kunde anbringas under ramen. Till en börj an var det mest stadsgator som byggdes med hjälp av vältar. I takt med att det enskilda underhållet upphörde och bilismen ökade och med detta byggandet av bättre vägar, blev även vägdistrikten tvungna att införskaffa vältar, trots att de var dyra i inköp och drift. Eftersom få vägar var belagda före andra världskriget gav vältarna snabbt en stabil vägkropp och därmed minskade risken för sättningar eller andra skador. En kombination av vägvält och väghyvel uppfanns 1927, m en fick knappast någon praktisk användning. 13

16 Lite väghistoria 1902 Enligt Televerkets instruktion skall stolplinjer placeras så nära vägen som möjligt vilket man också bokstavligen gör KAK bildas och bedriver en m ycket aktiv verksam het för väghållningens m odernisering Den nya väglagen revideras Den första förordningen om autom obiltrafik utfärdas i vilken belastningen på vägen regleras genom bestäm m elser om bredden på de massiva gum m ihjulen på lastbilar. Den första årgången av Statistisk tabell över d et allmänna väghållningsbesväret på landet utges vilken ger oss en unik insyn i den ekonomiska utvecklingen. Den upphörde att utges efter år Skyldigheten att lämna uppgifter till tabellverket befordrade en enhetlig ekonom isk redovisning inom väghållningen. I den första kungörelsen om svagström sledningar anges att stolparna inte får anbringas på körbanan Statsbidraget höjs till 15% av den uppskattade kostnaden för barm arksunderhållet in natura. Lag om bredden på hjulringar på hästdragna arbetsåkdon på landet utfärdas Den första gatstensbeläggningen m ed huggen sm ågatsten utförs i Stockholm och Göteborg Det första autom atiska ringverket anbringas vid järnvägskorsning talet. Den första svenska primitiva Sjöholmshyveln börjar användas, men konkurreras snart därefter ut av den hästdragna amerikanska väghyveln för hyvling av grusvägar. Ångdrivna färjor börja användas på vissa längre leder Betongrör börjar användas för små vägtrum m or En vägkom m ission tillsätts som 1916 fram lägger förslag till ny väglag varom m eningarna blir mycket delade. Sverige biträder 1909 års konvention i Paris om bland an n at varningsm ärken Första gången vägvaktsystem et användes m en får liten om fattning och u pphör snart Svenska V ägföreningen bildas och bidrar ytterst aktivt genom opinionsbildning, vägdagar, m askindem onstrationer, kursverksamhet, en tidskrift m ed m era till väghållningens m odernisering Första vägkonsulenten anställs av landstinget i Stockholms län. I d e t ta års autom obilförordning sägs för första gången något om vägvisarnas utseende. Ny autom obiltrafikförordning utfärdas i vilken högsta hjultrycket sätts till kg Den första ljud- och ljussignalen anbringas vid järnvägskorsning Statsbidraget höjs till 30%. Den första tekniska beskrivningen av lerningsm etoden i P.E. Ullbergs bok om Byggnad och underhåll av vägar. Vattenlagen ålägger väghållningen att bekosta eller utföra om läggning av vägtrum m or byggda efter 1880 där d et behövs vid torrläggning till 1,2 m djup Den maskinella vägkom m ittén tillsätts och läm nar år 1923 förslag till bland an n at förbättrad vinterväghållning talet. M otordrift på färjor börjar användas. Snöskärm ar sätts ut och halkbekäm pning m ed sand på särskilt utsatta ställen påbörjas. Mot slutet av 1920-talet började krossgruset kom ma till allmän användning som grusvägbanem aterial. Beläggning av vä

17 gar m ed sten börjar i liten om fattning under d etta decennium. Beläggning m ed vatten b u n d en m akadam u p p hör nästan helt. En vägarbetarkår börjar uppkom m a och blir som störst ca m an Den första vägstationen byggs Vägsakkunniga får i uppdrag att revidera 1916 års väglagsförslag och fram lägger nytt förslag till väglag 1921 vilket dock ej antas av 1922 års riksdag Partiell lagändring ger möjligheter för väghållningsdistrikt a tt överta vägunderhållet från naturaväghållarna m edelst vägkassan. Maskinella vägkom m ittén utreder m öjligheterna för biltrafik vintertid i Norrland. KAK:s varningstriangel blir standard i Sverige A utom obilskatt införs. Den första betongfärjan sjösätts V ägkonsulenter anställs vid länsstyrelserna m ed anlitande av autom obilskattem edel. KAK instiftar ett väginstitut, ursprunget till väg- och trafikinstitutet VTI. Den första betongbeläggningen på landsväg utförs i Stockholmstrakten. Den första m otordrivna väghyveln im porteras från USA. Hjultrycket sänks till kg S tatsbidraget utgår på den verkliga kostnaden för barm a rksunderhållet om alla vägars underhåll ålegat vägkassan m ed 30% och m ed 10% ur autom obilskattem edel. Den första förordningen om säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar utfärdas. Förbud m ot reklamskylt närm are vägens kant än 3,5 m utfärdas. D am m bindning m ed hygroskopiska salter börjar. K om m unikationsdepartem entet lämnar riktlinjer för skötsel av grustäkter D am m bindning m ed sulfitlut börjar. Den första vinterväghållningsdag en hålls i Lycksele och blir inledningen till införandet av m odern maskinplogning. Vid m ötet d em onstreras den första svenska bilplogen, en förplog kallad Lyckseleplogen. Den skånska vägvisningskom m ittén inför en m odern vägvisning i större delen av Skåne. Den första trafiklinjemarkeringen - med vit sm ågatsten - utförs på en kort sträcka på södra landsvägen vid Örebro. Kemisk ogräsbekäm pning med natriumklorat börjar, men i liten om fattning Samma bidrag utgår på den verkliga kostnaden för både barm arksunderhållet och vinterväghållningen. Den första landsom fattande trafikräkningen utförs Nya partiella lagändringar m ed vidgade m öjligheter för väghållningsdistrikt att överta vägunderhållet vilket leder till ett snabbare avskaffande av naturaväghållningen. Generellt förbud m ot grind över allmän väg. Bidraget ur autom obilskattem edel höjs till 20% sam t därefter i olika om gångar till år 1936 till 55%. Förordningar utfärdas om vägs öppethållande vintertid för biltrafik, rätt att sätta upp snöskärm ar och förbud m ot uppsättan d e av snösam lande stängsel Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påtalar a tt d et sätts upp för m ånga varningsm ärken Vägsakkunniga tillsätts och fram lägger förslag till ny väglag talet. A nvändningen av sm å g atsten varade under decenniet. Källa: V ägverket, Borlänge.

18 M otorväghyvlar i Västerbottens län Tillverkare: Tillv. år: Tillv. nr: Vägdistrikt: Värde, kr: VoV nr. Anm: Bolinder-Munktell (före 1932 Munktells) Sorsele 77 Se fo tn o t Nordmalings O ljedriven Vilhelmina ' Degerfors Hesselman vedgas C- Svedala, AB Åbjörn A ndersson [Typ:] Tärna 439 F.n Skelleftebygdens FBD Skelleftebygdens FBD 1939 U mebygdens Kolgas FBO Nysätra FBD Degerfors Im bert vedgas FBOl U mebygdens Kolgas FBO Nysätra BD Norsjö FBOl S kelleftebygdens BD Tärna BD 2 Bitvargen, AB Vägm askiner 1930 Lycksele 623 [struken] U mebygdens Kolgas 1936 Nordmalings G engast. II Nysätra Typ 14/ Tärna U m ebygdens Kolgas Vilhelmina Typ 14/ Sorsele Typ 14/ Dorotea Typ 14/ Lycksele Typ 14/ Lycksele Typ 14/ Nysätra Typ 14/ Stensele Typ 14/ Nordmalings Gengas 14/ Vilhelmina Typ 14/ Skelleftebygdens Typ 15/H Åsele Im bert vedgas 50H 1943 Lycksele June 1937 MH 595 Norsjö MH 598 Stensele V äghyvlar som övertogs av V ägverket från distriktsvägkassorna. F örteckningen u p p rättad i sam band m ed vägväsendets förstatligande Mellan 1925 och 1931 h ade M unktells sålt tre hyvlar till vägstyrelserna i Åsele socken, Åsele, D orotea socken, O rm sjö och Vilhelmina socken, Vilhelmina. Eventuellt kan någ o n av dessa tre ha övertagits av Sorsele. 2 I d e tta fall ej o m byggd till g en g a s- eller kolgasdrift 3 Avser troligen m otornum ret (Fordson-motor) Källa: Per Thunström.

19 Grävmaskiner Den första inhemska grävmaskinen byggdes av Motala verkstad i nio ex. Den följdes av modellen Atlas, som dock bara tillverkades i fyra ex. Fram till andra världskrigets utbrott tillkom ytterligare fyra modeller, samtliga byggda i små serier. Grävmaskiner användes vanligen inte i samband med vägarbeten, utan hellre som lastmaskiner i grustag. Vid större vägarbeten användes i stället bandtraktorer. Åren närm ast efter andra världskriget såg tillkomsten av ytterligare åtta märken m ed Åkerman och Landsverk som de mest tillverkade. De var i början linstyrda men 1966 kom Åkerman med en helhydraulisk modell och 1968 även Landsverk. Idag har grävmaskinerna övertagit det mesta av vägarbetena tack vare att de är mer flexibla än bandtraktorerna. Kärror och arbetsvagnar Enaxlade kärror har förekommit under mycket lång tid, men i glesbygder och fjällnära områden utan väg kunde man länge klara sig m ed enbart släde vintertid eller släpa sommartid. En släpväg gick vanligen mellan vattendrag och sjöar och samma sträckning användes också av vintertrafiken. Under senare hälften av 1800-talet kunde man genom att lägga ett långt lastflak på hjulaxeln öka den nyttiga lasten upp till 400 kg på dåtiden ytmjuka vägar. Främst tjärtunnor kördes sommartid m ed denna typ av långflake. När stambanan drogs fram genom länet kring 1890 utnyttjades i stora schakt hästdragna tippkärror för transport av jord och material. Dessutom fanns en handdragen något mindre tippkärra, utrustad m ed en lång dragstång för att lättare kunna balansera kärran. I vägarbeten användes därem ot mest skottkärror med järn V ägarbetaren A lm er M ikaelsson i K ultsjöluspen, Vilhelmina. hjul för jordtransport. Samtliga vagnstyper var till en början rena hemmabyggen och först om kring 1880 började verkstadstillverkade kärror och tvåaxlade vagnar finnas att köpa i större serier. Vagnshjulen var förstärkta med en metallring som skyddade m ot nötning års hjulbreddslag stadgades att hjulringarnas bredd inte fick understiga 7 cm för att undvika att djupa spår uppstod i vägarna. I Vindeln, Malå och Norsjö socknar fastställdes man 1912 på eget initiativ bredden till 9 cm. Tvåaxlade arbetsvagnar blev vanligare omkring 1890 och olika typer av självtippande arbetsvagnar tillverkades redan i början av 1900-talet. I Ilsbo, Hälsingland, startades 1925 tillverkning av en vevmanövrerad lastbilstipp, som redan 1929 blev hydraulisk. 17

20 B e to n g b ro ö v er K ultsjöån vid S talo n i V ilhelm ina. Bron fä rd ig stä lld e s s o m m a re n 1933 o ch revs i b ö rja n av ta let i s a m b a n d m e d a tt m a n a n la d e en u tsk o v sk an al från S talo n s kraftverk. En annan företeelse längre fram i tiden var att lastbilar som skrotades fick släppa till axlar och hjul till hembyggda lastvagnar. Lastbils- och bussramar kunde till och m ed användas som balkar till broar längs enskilda vägar. En följd av motorfordonens högre hastigheter var att hjulen ofta rev upp väldiga dammoln från torra vägbanor. Förutom det obehag detta medförde, ökade också slitaget på grusvägarna. För att minska detta problem gjordes de första försöken 1923 med att sprinkla ut sulfitlut, som gav en blank och hård vägbana. Aret efter började man också använda vanligt koksalt för att hålla vägbanan fuktig och dammfri. Även andra salter har senare prövats, till exempel kalciumklorid, som används idag. År 1932 prövade man också dammbindning med olja, men utan framgång. Broar De första broarna var byggda i trä, som tjärades för att motverka förruttnelse. Broräckena stagades upp av knärötter, det vill säga tillyxade stag av den nedre delen av en granstam och den grova rot som går ut i rät vinkel från stammen. Längre brospann vilade på timrade stenkistor i vattnet. Den 207 m långa Lejonströmsbron i Skellefteå, byggd 1737 i klassisk stil, är fortfarande i trafik men har givetvis renoverats i om 18

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Båten. Våran båt modell

Båten. Våran båt modell Båten Våran båt modell Vassbåten är bland dom äldsta båtarna som funnit tillsammans med flottar och kanoter. Båtar är inte den första farkost som människan konstruerat för att färdas över vatten. Det var

Läs mer

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik

B-teori. Arbetsuppgift. Avsnitt 3 Fordonet i trafiken. bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik -teori rbetsuppgift vsnitt 3 Fordonet i trafiken bengt hedlund lärare i transport- och datorteknik Klass Namn Olika typer av fordon 1. Hur många passagerare (föraren oräknad) får en bil högst vara registreringsbesiktigad

Läs mer

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964

S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 S/S Näckten S/S Näckten Sjön Näkten 1878-1964 Tunadals AB beställde 1877 från W Lindberg, Stockholm en båt som byggdes och levererades samma år. Skrovet var av järn med styrhytt och kaptenshytt som överbyggnad.

Läs mer

ÅTVIDABERGSBILEN Svante Kolsgård

ÅTVIDABERGSBILEN Svante Kolsgård ÅTVIDABERGSBILEN Svante Kolsgård Brukskultur Åtvidaberg 2003 Åtvidabergsbilen Svante Kolsgård Intresset för nya tekniska lösningar var ofta påfallande stort i det svenska brukssamhället. En lång rad exempel

Läs mer

Var rädd om ryggen! Röj snö med en

Var rädd om ryggen! Röj snö med en Var rädd om ryggen! Röj snö med en snöslunga Kan det verkligen vara skojigt att skotta snö? Ja, absolut! I varje fall om du har investerat i en snöslunga. Sådana finns i många prisklasser från ett par

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Knak och brak. ett kraftfullt avsnitt

Knak och brak. ett kraftfullt avsnitt Knak och brak ett kraftfullt avsnitt Knak och brak kan höras när något går sönder. Saker går sönder varje dag. Ofta gör det inte så mycket, men ibland blir det katastrof. Det kan också vara meningen att

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Holms en innovativ redskapsleverantör

Holms en innovativ redskapsleverantör sopredskap Holms en innovativ redskapsleverantör Grunden till Holms Industri AB lades 1927 av Edvin Sandström med en smart produktion av hästskor. På 30-och 40-talet adderades tillverkning av spadar och

Läs mer

6500 mm C90 / C120. 7000 mm C90 / C120. 7500 mm C90 / C120. 8000 mm C90 / C120. 6000 mm C90 / C120

6500 mm C90 / C120. 7000 mm C90 / C120. 7500 mm C90 / C120. 8000 mm C90 / C120. 6000 mm C90 / C120 Pallställ Pallställ CITY är det ideala lagringssättet. Pallhantering i Pallställ City ger stor flexibilitet och effektiv logistik vid godshantering i reservdelslagret, hos grossister eller inom verkstads-

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN

M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN M-B JOURNALEN 4 2013 YOUNGTIMER MED SAMLARPOTENTIAL MERCEDES 123-SERIEN 18 4 2013 M-B Journalen W123 19 M-B JOURNALEN 4 2013 W123 123-serien är den mest sålda i Mercedeshistorien med sina nästan 2,7 miljoner

Läs mer

Februari månads företag: Landins Mekaniska AB

Februari månads företag: Landins Mekaniska AB Februari månads företag: Landins Mekaniska AB Vi tillverkar det du behöver Det är vår slogan och även det bästa med den här branschen, d.v.s. att nästa jobb inte är likt det senaste. Ingen slentrian och

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km.

ÄVENTYRSVANDRING 2014. Vandring 5/2014: 12 mars. Danmark i Skåne. 33 deltagare. 8 km. Danmark i Skåne heter en bok som jag köpte för längesen på loppis för 10 kr. Författare är Palle Lauring. Den är på danska och väldigt trevligt skriven. Författaren gör en resa i Skåne och berättar historier

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

B-teori. Fordonet i trafiken Lektion 4. bengt hedlund

B-teori. Fordonet i trafiken Lektion 4. bengt hedlund B-teori Fordonet i trafiken Lektion 4 bengt hedlund Olika typer av fordon Motorfordon Bilar Personbil Buss Lastbil Lätt lastbil Tung lastbil Motorcykel Lätt motorcykel Tung motorcykel Motordrivna fordon

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Aktuell avfallspolitik

Aktuell avfallspolitik Aktuell avfallspolitik Skellefteå 26/2 Åke Gustafsson Trafikverket vad gör vi? Allmänna vägar - vad är vad? Drift och Underhåll en ständig process Att arbeta på väg en riskfylld sysselsättning 2 2014-03-11

Läs mer

FRÅN IDÉ TILL FÄRDIG KARTONG

FRÅN IDÉ TILL FÄRDIG KARTONG IDÉSIDOR - PACKSTATIONER/KARTONVIKARE M.M. Handfixturer FRÅN IDÉ TILL FÄRDIG KARTONG enkelt...ring Bloms! f ö r arbetsplatsfö rslag ring Bloms 033-15 70 75 19 IDÉSIDOR PACKSTATIONER, KARTONGVIKARE M.M.

Läs mer

blir modernt spannmålslager

blir modernt spannmålslager blir modernt spannmålslager Det finns många dåliga och outnyttjade gårdar. Genom att bygga kan de bli till effektiva och i stället för att enbart vara en belastning ge en ny intäkt till rantbruket. - Forts

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Ingång till handelsregistren

Ingång till handelsregistren Fotograf Rolf Boström/Landsarkivet i Härnösand Ingång till handelsregistren Landsarkivet i Härnösand Handelsregistret är ett register över alla enskilda näringsidkare, handelsbolag, kommanditbolag samt

Läs mer

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi. Våra kraftstationer. Redan på 1500- och 1600-talet byggde man dammar för att ta tillvara på den energi som vattnet kan producera. Idag har Mälarenergi 41 vattenkraftstationer

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. arbetsuppgifter skogen

LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN. arbetsuppgifter skogen LÄRARHANDLEDNING TILL DEN VÄSTERBOTTNISKA KULTURHISTORIEN arbetsuppgifter skogen skogsmuseet i lycksele skogsbruksanläggningen i torvsjö exkursion trädhöjdsmätare vips en visp näverryva gör en skolresa

Läs mer

ARTIKELNUMMERREGISTER LASTBIL ANLÄGGNING. INKL MASKINER- OCH MASKINTILLBEHÖR

ARTIKELNUMMERREGISTER LASTBIL ANLÄGGNING. INKL MASKINER- OCH MASKINTILLBEHÖR 1 VERSION 2.2 2015-04-13 ARTIKELNUMMERREGISTER LASTBIL ANLÄGGNING. INKL MASKINER- OCH MASKINTILLBEHÖR Det finns möjlighet att komplettera Artikelregister med fler artiklar efter användarnas önskemål. En

Läs mer

Först var skog och vatten

Först var skog och vatten Först var skog och vatten Värnamobygden är vacker, med gröna skogar, stilla sjöar och livliga vattendrag. De milsvida åkrarna är dock få, magra och karga jordar har lagt sten på bondens bördor. Skogen

Läs mer

Nr 12-2012 årgång 19. Traktor med vagn. i stället för dumper ENERGI. Din ENTREPRENADtidning inom Anläggning, bygg, PARK och Grönyta

Nr 12-2012 årgång 19. Traktor med vagn. i stället för dumper ENERGI. Din ENTREPRENADtidning inom Anläggning, bygg, PARK och Grönyta Nr 12-2012 årgång 19 Traktor med vagn TEMA: ENERGI i stället för dumper Din ENTREPRENADtidning inom Anläggning, bygg, PARK och Grönyta 32 CONPOT TESTAR AV FILIP NILÉHN Att köra med dumpervagn och traktor

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

2014-09-23. Löpande bandet. Christian Wikman, Jakob Lagerwall, Tobias Schack. Maskiningenjör - Halmstad högskola

2014-09-23. Löpande bandet. Christian Wikman, Jakob Lagerwall, Tobias Schack. Maskiningenjör - Halmstad högskola 2014-09-23 Löpande bandet Christian Wikman, Jakob Lagerwall, Tobias Schack Maskiningenjör - Halmstad högskola Innehåll Bakgrund... 1 Löpande bandets funktion... 2 Personerna bakom innovationen... 3 Innovationens

Läs mer

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN

Transformera Transportera Att lagra Kontrollera/styra/reglera Kilen skruven lutande planet LUTANDE PLANET KILEN De enkla maskinerna Teknik är en sammanfattande benämning på alla människans metoder att tillfredsställa sina önskningar genom att använda fysiska föremål. Detta görs oftast genom att utnyttja och omvandla

Läs mer

Instruktions manual FWT Akterspegel Monterad Motor

Instruktions manual FWT Akterspegel Monterad Motor Instruktions manual FWT Akterspegel Monterad Motor Watersnake elektriska motorer Gratulerar och välkommen till en värld av tysta motorer. Du kommer inte att ångra ditt köp av en lättviktsmotor från Jarvis

Läs mer

SNOWEK. Pionjär inom dammbindning. Uppsamlande borstutrustningar Sopskopor Sopvalsar Bomborstar Snöplogar

SNOWEK. Pionjär inom dammbindning. Uppsamlande borstutrustningar Sopskopor Sopvalsar Bomborstar Snöplogar Uppsamlande borstutrustningar Sopskopor Sopvalsar Bomborstar Snöplogar SNOWEK Pionjär inom dammbindning Tillverkare: Snowek, Itkonniemenkatu 13 70500 Kuopio, Finland Uppsamlande sopmaskin Snoweks uppsamlande

Läs mer

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid

Bulletinen. upphandling. Vägbelysning kan väcka heta känslor. Tunga transporter. Österskär tar kontroll. Tema Belysning: Att tänka på vid Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 1 2014 Tema Belysning: Hur påverkas våra vägar av Tunga transporter Klara nu: Vårens kurser Att tänka på vid upphandling av belysningsanläggning

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Designprocessen Sammanfattning Med pusselfordonet har du tillgång till fyra olika fordon i form utav ett. Detta är perfekt för familjer som behöver flera separataa fordon. Pusselfordonet kan delas i upptill

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i %

Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i % Sveriges export till Ryssland Värde miljoner SEK löpande priser Förändring % Andel i % export 0,1,22,4 Livsmedel, drycker, tobak mm 570 710 572 571 662 167 117 16-30 2,4 2,3 1,2 2 exkl 22,3 Råvaror och

Läs mer

Pneumatik/hydrauliksats

Pneumatik/hydrauliksats Studiehandledning till Pneumatik/hydrauliksats Art.nr: 53785 Den här studiehandledningen ger grunderna i pneumatik och hydralik. Den visar på skillnaden mellan pneumatik och hydraulik, den visar hur en

Läs mer

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner

Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner Lag om vägtrafikdefinitioner [8501] Lag (2001:559) om vägtrafikdefinitioner 1 [8501] De beteckningar som finns i 2 med den betydelse som där anges är avsedda att användas i andra författningar i den utsträckning

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling

FAKTABLAD K13. Vasa hamns historia och utveckling Tema 5. Kultur FAKTABLAD. Vasa hamns historia och utveckling Ända sedan förkristen tid har folk varit bosatta vid kusten i det område där Vasa stad och Korsholms kommun nu finns, och idkat handel och sjöfart.

Läs mer

Gipsskivevagn Starke Arvid 4-hjulsstyrd vagn Mini-8/Midi-8 Rulle fönstertransportvagn Tvåvägspirran

Gipsskivevagn Starke Arvid 4-hjulsstyrd vagn Mini-8/Midi-8 Rulle fönstertransportvagn Tvåvägspirran Kärror och vagnar Allt för mycket bärs i händerna på dagens byggarbetsplatser. God markplanering, bra transportvägar och bra städning ger en förutsättning för rationella transporter. Kärrorna bör vara

Läs mer

Rysskranen. Åkers sjö, Trollhättan. Kulturhistorisk värdering och åtgärdsplan April 2015. Hans Hellman, antikvarie. Västarvet/kulturmiljö

Rysskranen. Åkers sjö, Trollhättan. Kulturhistorisk värdering och åtgärdsplan April 2015. Hans Hellman, antikvarie. Västarvet/kulturmiljö Rysskranen Åkers sjö, Trollhättan Kulturhistorisk värdering och åtgärdsplan April 2015 Hans Hellman, antikvarie. Västarvet/kulturmiljö Kulturhistorisk värdering/karaktärisering Bakgrund Kranar har genom

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806)

Läs mer

Öland En växande teknik

Öland En växande teknik Att lagra spannmål i slang är en väldigt kostnadseffektiv lagringmetod. Den möjliggör längre torkningssäsong. Det är flexibelt, säkert, okomplicerat och enkelt. Det finns i dag ett tiotal lantbrukare i

Läs mer

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG Drift och underhåll av enskild väg Enskild väg är väg där inte stat, kommun eller annan myndighet är huvudman. Enskild väghållning kan regleras genom lantmäteriförrättning

Läs mer

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus

Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus 1 Instruktioner för att bygga Inrha Hobbyväxthus Inrha Hobbyväxthus är lätta att montera upp med endast ett litet antal verktyg. Dessa instruktioner gäller alla modeller, en del instruktioner gäller bara

Läs mer

Installationsanvisning Stormbox

Installationsanvisning Stormbox Installationsanvisning Stormbox Allmänt Stormboxkassetterna skall installeras enligt denna monteringsanvisning samt enligt eventuella lokala föreskrifter. Stora mängder vatten infiltreras på ett koncentrerat

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Intervju Hägglunds Drives AB

Intervju Hägglunds Drives AB Hösten 2004 Intervju Hägglunds Drives AB En intervju inom IVA-projektet Produktion för Konkurrenskraft på uppdrag av panelen Framtida Produktionssystem. Intervju med: Production Manager Leif Eriksson INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Nov 2008. Alla ombord

Nov 2008. Alla ombord Nov 2008 Alla ombord 10 ord från Vasamuseet I denna mapp finns konstiga ord. De handlar om skeppet Vasa. Förbered dig på att komma till museet genom att lära dig några av orden. Varje ord förklarar vi

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

Fyra trafikslag samma ansvar. Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register

Fyra trafikslag samma ansvar. Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register Fyra trafikslag samma ansvar Regler Tillstånd Tillsyn Statistik över olyckor Register Vision Vi skapar trygghet på land, till sjöss och i luften! 2013-02-08 4 Fakta Myndighet under Näringsdepartementet

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

RAPPORT. Maj 2009 LAGLIG ANVÄNDNING AV FYRHJULING (ATV) HANDBOK. Framtagen av SMP Svensk Maskinprovning AB med finansiering från SLO-fonden

RAPPORT. Maj 2009 LAGLIG ANVÄNDNING AV FYRHJULING (ATV) HANDBOK. Framtagen av SMP Svensk Maskinprovning AB med finansiering från SLO-fonden RAPPORT Maj 2009 LAGLIG ANVÄNDNING AV FYRHJULING (ATV) HANDBOK Framtagen av SMP Svensk Maskinprovning AB med finansiering från SLO-fonden S M P S V E N S K M A S K I N P R O V N I N G A B SMP Uppsala:

Läs mer

Den är en maskin, jag är en människa. Den ska göra som jag vill!! Nils

Den är en maskin, jag är en människa. Den ska göra som jag vill!! Nils the Blogg Den är en maskin, jag är en människa. Den ska göra som jag vill!! Nils Första dagen lördag 19/9 kl 12-16 Bengt Böhlin, från technichus var här och berättade hur vi skulle göra Lego bilar Emil

Läs mer

Från Grossenbrode till Väsbyviken

Från Grossenbrode till Väsbyviken Från Grossenbrode till Väsbyviken Lördagen den 17 april kl. 06:00 klev vi av båten i Rostock Tyskland. Från början var tanken att vi skulle flyga ner från Nyköping till Lübeck under fredagseftermiddagen

Läs mer

Körkortslag (1998:488)

Körkortslag (1998:488) Körkortslag (1998:488) Allm. anm. Följande kapitel har inte tagits in i denna handbok: Kap. 3 (Utfärdande och giltighet av körkort, traktorkort och förarbevis), kap. 4 (Övningskörning m.m.), kap. 5 (Körkortsingripande),

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN

ELEKTRIKERFÖRETAGETS AFFÄRSIDÉ ÄR NÄMLIGEN PLATS 03 TILLVÄXTPROCENT 98,94 % ApQ El följer en blå tråd Det var inte ApQ El som uppfann hjulet, men det är nästan så att man kan tro det. VD Anders Qvarfort HUVUDKONTOR Malmö STARTÅR 1997 TILLVÄXT 6

Läs mer

Havskat t f iske med Tuna Clipper i vat t nen ut anf ör Måseskär. Specialtidning för BestKust Feskarna, Havskatt Måseskär 03. BestKust Feskarna 03

Havskat t f iske med Tuna Clipper i vat t nen ut anf ör Måseskär. Specialtidning för BestKust Feskarna, Havskatt Måseskär 03. BestKust Feskarna 03 Specialtidning för BestKust Feskarna, Havskatt Måseskär 03 BestKust Feskarna 03 Havskat t f iske med Tuna Clipper i vat t nen ut anf ör Måseskär. Havskatt på 3.2 kg störst idag I nnehåll BestKust Feskarna

Läs mer

Sprit i tankarna? Hur är det egentligen kan man köra tvåtaktaren på E85? Classic Motor har testat! Text & foto: Jim Lundberg

Sprit i tankarna? Hur är det egentligen kan man köra tvåtaktaren på E85? Classic Motor har testat! Text & foto: Jim Lundberg Sprit i tankarna? Hur är det egentligen kan man köra tvåtaktaren på E85? Classic Motor har testat! Text & foto: Jim Lundberg Fler och fler bensinmackar säljer nu E85. Detta bränsle består i huvudsak av

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Koncept 1- Planteringsborr Koncept 2 - Hacka Koncept 3 - Planteringsrör Koncept 4 - Kapselplanterare

Koncept 1- Planteringsborr Koncept 2 - Hacka Koncept 3 - Planteringsrör Koncept 4 - Kapselplanterare Befintliga koncept Av de fem koncept som togs fram förra veckan har såddröret och mikroprepareringsskon sorterats bort eftersom det inte går att vidareutveckla dessa konceptet med avseende på Peter s såddrör.

Läs mer

Trollhätte Mekaniska verkstad

Trollhätte Mekaniska verkstad KORT HISTORIK ÖVER NOHAB Verkstadsföretaget Nydqvist och Holm (Nohab) grundades 1847 och kom att bli Trollhättans ledande företag i över hundra år. Efter 1970 minskade dock lönsamheten, företaget styckades,

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö

BESLUT 2006-11-27. Ärendenr. 148 SÖKANDE. Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö BESLUT 2006-11-27 Ärendenr. 148 SÖKANDE Avfuktarna Syd AB, org.nr 556699-8844 Tygelsjö Gård 218 71 Tygelsjö Ombud: Petter R Groth & Co KB Box 6107 102 32 Stockholm MOTPART B & M Fuktteknik AB, org.nr.

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

HERKULES motorn x 3. En Katrineholms produkt - som kopierades helt utan tukt.

HERKULES motorn x 3. En Katrineholms produkt - som kopierades helt utan tukt. HERKULES motorn x 3 En Katrineholms produkt - som kopierades helt utan tukt. När man vid Sandbäckens Verkstäder i Katrineholm började tillverka sin liggande 4 takts motor benämnd Herkules motor var man

Läs mer

Hållfasthet. Kommer det bära eller brista?

Hållfasthet. Kommer det bära eller brista? Hållfasthet Kommer det bära eller brista? Kommer det bära eller brista? Vad är det som avgör om ett föremål håller eller går sönder? Vilket eller vilka material är föremålet gjort av? Vilken form har föremålet?

Läs mer

Tre träskikt och sju lager lack

Tre träskikt och sju lager lack Lita Parkettgolv Tre träskikt och sju lager lack Lita Parkettgolv är ett treskiktsgolv som limmas ihop med en miljövänlig limning. Ytskiktet på 3,5 mm är tillräckligt tjockt för att tåla flera omslipningar

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Mopedens historia. Mopedens början:

Mopedens historia. Mopedens början: Mopeden Mopedens historia Mopedens början: Det var Euge ne och Michel Werner som uppfann motorpeden år 1897 och samma år visades den upp för först gången på parissalongen. Den såg ut som en cykel med en

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 87 Den 2015-06-22 Kommunfullmäktige 2015-06-22 8 Kommunstyrelsen 2015-05-12 15 Teknik- och fritidsutskottet 2015-04-28 9 Kf 87 Ks

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner.

Material som kan orsaka statisk elektricitet, tex. plaströr, får inta användas, eftersom detta kan orsaka explosioner. Tips och råd om mottagnings förhållanden till ett förråd/ en silo Det finns flera leverantörer och modeller av pellets förråd och pellets silo på marknaden. Undersök i första hand om det finns något som

Läs mer

VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E. Vinga Gör mötet till en upplevelse

VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E. Vinga Gör mötet till en upplevelse VINGA KONFERENS 57 38 N 11 36 E Vinga Gör mötet till en upplevelse Vinga är Sveriges mest kända fyrplats. Ön ligger längst ut i Göteborgs skärgård och är numera ett skyddat naturreservat. BOKA EN KONFERENS

Läs mer

Regional digital utveckling

Regional digital utveckling www.regionvasterbotten.se Regional digital utveckling Kommunförbundet Skåne Umeå, 26 juni 2014 Västerbotten 15 kommuner. 2 stora och 13 små. 259 000 invånare 72% av invånarna är bosa

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll Det centrala innehållet i kursplanen anger vilket obligatoriskt innehåll som ska behandlas i undervisningen. Det är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och

Läs mer

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga

Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga Hitta i Krigsarkivets bestånd. 1.5 Lantvärn, beväringar och värnpliktiga 1.5.1 Lantvärnet 1.5.2 Beväringar före 1886 1.5.3 Beväringar och värnpliktiga 1886- Värnpliktsorganisationens framväxt Den första

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud!

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Insulation Technology Made in Sweden Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Miljövänlig cellulosaisolering från icell sparar både energi och pengar! NYHET! Vår isolering

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN!

KOM IHÅG ATT TA DEL AV BRUKS- OCH UNDERHÅLLSANVISNINGAR FÖR DRÄNERINGSRÖREN OCH INSAMLINGSBRUNNEN! MARKBÄDD FÖR AVLOPPSVATTEN i marken nedgrävd eller terrasserad anläggning för behandling av avloppsvatten genom vilken avloppsvatten som förbehandlats åtminstone i en slamavskiljare renas genom ett filtrerande

Läs mer

Mormor hade rätt Franz ville inte växa och bli stor

Mormor hade rätt Franz ville inte växa och bli stor Mormor hade rätt Franz ville inte växa och bli stor Framåtlutad med underarmarna vilande mot sina knän blåste Franz eftertänksamt ut den blå cigarettröken. Vi satt i depåboxen vid det som är startplatsen

Läs mer

Snabb och välsorterad butik i hård bransch

Snabb och välsorterad butik i hård bransch 12 AKTUELL PRODUKTION / NR 3 2013 Snabb och välsorterad butik i hård bransch Vi tar vid där rostfritt slutar - så sammanfattar Jonas Pihl familjeföretaget Harald Pihls produktkatalog. text olle hernegren

Läs mer

Anteckningar Teknik åk 7. Lek0on 1: Hur skulle livet te sig om vi inte kunde använda oss av teknik?

Anteckningar Teknik åk 7. Lek0on 1: Hur skulle livet te sig om vi inte kunde använda oss av teknik? Anteckningar Teknik åk 7 Lek0on 1: Hur skulle livet te sig om vi inte kunde använda oss av teknik? E"ersom a* det mesta av det vi gör i vår vardag (för a* överleva) bygger på a* vi använder oss av någon

Läs mer

LEKTIONSTIPS. Under denna lektion får dina elever: Förslag på arbetsgång/introduktion till lektionen

LEKTIONSTIPS. Under denna lektion får dina elever: Förslag på arbetsgång/introduktion till lektionen Denna lektion är ett axplock från Alla möjliga ord och uttryck av Eva Sundelin Löfgren och Ella Sunnergren. Alla möjliga ord och uttryck är ett ordträningsmaterial för de elever som vill och behöver utöka

Läs mer