Gymnasieskolan - inte en skola för alla?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gymnasieskolan - inte en skola för alla?"

Transkript

1 Gymnasieskolan - inte en skola för alla? En forskningssammanställning om låg utbildning och hälsa Margareta Cederberg Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

2 3 juli 2012 Författare Margareta Cederberg Fil dr i pedagogik. Universitetslektor Hälsa och Samhälle, Malmö högskola Framtagen för Kommission för ett socialt hållbart Malmö

3 Ett diskussionsunderlag till Malmökommissionen Denna vetenskapliga underlagsrapport är ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Syftet är att få till stånd en bred diskussion och medverkan kring kommissionens olika frågeställningar om hur skillnader i hälsa ska kunna minska i Malmö. Målet är att den slutrapport som ska lämnas till kommunstyrelsen i december 2012 är så väl förankrad och konkret som möjligt. Kommunstyrelsen i Malmö beslutade i november 2010 att tillsätta kommissionen, som är politiskt oberoende. Utgående från direktiven ska kommissionen ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för politiska beslut om hur ojämlikhet i hälsa ska kunna minskas. Fokus för slutrapporten är på så kallade sociala determinanter för hälsa och ohälsa. Vi vet att dessa determinanter ytterst förklarar en betydande del av de skillnader i hälsa som finns inom staden och att de går att påverka. Exempel på determinanter är de tidiga barnaåren, skolan, arbetslöshet, inkomst, delaktighet i samhället, boendemiljö, segregation och utanförskap. Författarna till underlagen är ansvariga för innehållet. De slutsatser som redovisas i detta underlag kan inte ses som de som kommer att redovisas i slutrapporten. I slutrapporten kommer helhetsbilden, baserad på samtliga underlag och dialog med olika aktörer, att styra vad kommissionen till slut anser vara mest angeläget att åtgärda för att på sikt minska ojämlikheterna i hälsa i Malmö. Synpunkter på detta underlag kan framföras till kommissionens huvudsekreterare Anna Balkfors (anna. eller via hemsidan där samtliga diskussionsunderlag kommer att finnas för nedladdning. Sven-Olof Isacsson Professor emeritus, Medicinska Fakulteten, Lunds Universitet, Skånes universitetssjukhus, Malmö. Ordförande i Kommission för ett socialt hållbart Malmö.

4 Innehåll Inledning Syfte och genomförande Kort beskrivning av gymnasieskolan sedan 1950-talet och framåt Ny skollag och gymnasieförordning Det tidigare IV-programmet De fem nya introduktionsprogrammen Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion Det kommunala informationsansvaret Nationella siffror; avhopp och genomströmning Föräldrarnas utbildningsbakgrund Fattigdom och låga betyg Utländsk bakgrund Kort jämförelse med danska förhållanden Är Malmö en delad utbildningsstad? Gymnasieskolan i Malmö Malmöelever inom och utanför gymnasieskolan med start ht 2008 Avhopp exklusive individuella programmet Avhopp från individuella programmet Antagning till gymnasieskolan ht 2011 Antal elever utan gymnasieplats ht 2011 Antal elever på introduktionsprogram Startskolan Språkintroduktion Bellevue gymnasium Elever på tidigare IV-program Det kommunala informationsansvaret i Malmö Är då Malmö en delad utbildningsstad? Varför hoppar ungdomar av? Därför hoppar vi av Trött på att studera brist på stöd? Hälsa Mobbning Utsatta barn Avhoppsprocesser Konsekvenser av avhopp Skolan kan göra skillnad Skolklimat Hattie-rapporten Rektors pedagogiska ledarskap Hälsa och Idrott Sammanfattning och förslag på mål och insatser Målsättningar Insatser som behövs göras Referenser

5 Inledning Mitt uppdrag för Malmökommissionen har varit att sammanställa en forskningsöversikt om den grupp elever som inte genomför gymnasieskolan inom tre år och särskilt fokusera på gruppens hälsa. I uppdraget ingår även att utifrån forskningssammanställningen lämna diskussionsförslag om insatser för att minska andelen elever som inte genomför gymnasieskolan. SYFTE OCH GENOMFÖRANDE Syftet med rapporten är att den ska ingå i det sammanlagda kunskapsunderlag, bestående av ett 30-tal rapporter, som ska utgöra underlag för Kommissionens diskussioner och förslag på insatser till Malmö Kommunstyrelse för att skapa ett socialt hållbart Malmö och minska ojämnlikheter i hälsa. Rapporten har som utgångspunkt ett av kommissionens prioriterade område; barn och ungas uppväxtvillkor, men tangerar även de övriga två prioriterade områdena; demokrati och inflytande i samhället och särskilt området sociala och ekonomiska förutsättningar. Malmökommissionen utgår från WHO s hälsodefinition, som omfattar såväl somatiska, psykiska som sociala hälsodimensioner. I denna definition inbegrips såväl avsaknad av sjukdom och handikapp som individens hela psykiska och sociala livssituation. 1 I den senaste, Sundsvallsdeklarationen från år 1991, betraktas hälsa som en process. Min ambition har varit att söka forskningsstudier som studerat förhållanden eller faktorer som samspelar i ungdomars komplexa skolkarriärer och som medverkar till att ungdomar avbryter sina studier. Med komplexitet avses att skolkarriärer utvecklas i samspel mellan strukturella faktorer på gruppnivå gymnasieskolan som system och organisation samt med elevers individuella bakgrunder och behov av stöd gymnasieskolans bemötande och stöd. Ett fåtal forskningsstudier finns med ett brett angreppssätt som studerat avhoppsprocesser. I SOU (2006) 2 påtalas svårigheter att mäta hur olika faktorer i ungdomars levnadsmiljö interagerar med varandra. Statistiska samband mellan en given bestämningsfaktor och hälsoutfall tar inte hänsyn till interaktion mellan faktorer och händelsekedjor. Ytterligare svårigheter är att hälsa/ohälsa inte kan uppfattas som distinkta kategorier med en absolut brytpunkt som är gemensam utan påverkas även av kontextuella kulturella och normativa förhållanden. Ungdomars ohälsa kan inte enbart ses som tillstånd som uppkommer efter det att elever hoppar av gymnasieskolan utan ohälsa kan även utvecklas i samspelsprocesser mellan elev och skola i skolan och i elevers bakgrundsmiljö. En svårighet har varit att studier om ungdomars hälsa ofta belyser gruppen år, vilket osynliggör elever i gymnasieåldern. En ytterligare svårighet är att gymnasieskolan som system är förändrat genom ändring av skollag och gymnasieförordningen, vilken gäller för elever som började i år 1 läsåret 2011/12. Sökning av forskningsrapporter har främst avgränsats till att gälla år februari Sökningen har genomförts i etablerade databaser inom utbildningsvetenskap, socialt arbete samt medicin. Forskningsrapporter publicerade i forskningstidskrifter med vetenskaplig förhandsgranskning av artiklarna och akademiska avhandlingar presenteras i studien samt studier genomförda av statliga verk och t.ex. Skolverket, Socialtstyrelsen samt studier genomförda i Sveriges Kommuner och Landstings regi ingår. Statistik för att belysa situationen i Malmö har hämtats från Skolverkets databas SIRIS samt från Utbildningsförvaltningens Kvalitetsredovisning läsåret 2011/12, Antagningsrapport läsåret 2011/12 och Delårsrapport Intervjuer såväl som kontakter via mejl har förts med rektor vid Bellevuegymnasiet Annette Laweson och samordnaren av Startskolan vid Frans Suell och Jörgen Koch gymnasiet Birgitta Alriksson samt med personalgruppen vid det Kommunala informationsansvaret (Uppföljningsgruppen). Kerstin Larsson, kommissionär och f.d. chef för Forsknings- och utvecklingsenheten/utbildning vid Malmö stad har medverkat med att ta fram uppgifter, läst och kommenterat texter och med sina erfarenheter och kunskaper varit ett stort stöd i arbetet. Licentiand Tina Eriksson-Sjöö, institutionen för socialt arbete, Hälsa och Samhälle, Malmö högskola, har läst och kommenterat avsnittet om flyktingar och hälsa. Professor Bengt Svensson, institutionen för socialt arbete, Hälsa och Samhälle, Malmö högskola har läst och kommenterat kapitel fem. Ett stort tack till alla! 1 Ungdomsstyrelsen, 2007:61 2 SOU 2006:77:56 5

6 Forskningsrapporten har tyvärr fått avgränsas gentemot elever inom gymnasiesärskolan. Läsåret 2013/14 införs en förändrad gymnasiesärskola, vilket bör uppmärksammas. Rapporten har även tyvärr fått avgränsas gentemot stödbehov p.g.a. neurologiska funktionsstörningar och rörelsehinder. Stöd och hjälpmedel ska, enligt Skollagen, utformas utifrån den enskilde elevens behov och ges redan tidigt inom grundskolan. Forskning om skolan är tids-och kontextbundet. I Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) sammanställning av Hattie-rapporten betonas vikten av att vara försiktig med överföring av internationella forskningsresultat till en svensk nutida kontext. Den fortsatta sammanställningen behandlar i hög utsträckning, men inte enbart, svenska forskningsstudier. Såväl kvantitativa studier som kvalitativa studier presenteras. Forskningssammanställningen avser gymnasieskolan och elever som avbryter sin utbildning med särskilt fokus på hälsa. 6

7 Kort beskrivning av gymnasieskolan sedan 1950-talet och framåt I detta textavsnitt ges en övergripande beskrivning av reformeringen av gymnasieskolan. Den statistik som presenteras är på nationell nivå. Gymnasieskolan har genomgått ett antal reformer sedan 1960-talet. De har inneburit att ett allt större antal elever fortsatt sina studier efter att deras skolplikt upphört. Fram till år 1965 gällde 1954 års stadga, vilken innebar att teoretisk utbildning efter realskola gavs vid allmänt gymnasium (läroverk) alternativt vid separata handelseller tekniska gymnasier. De sistnämnda ledde till specifika studentexamina, handelsstudentexamen respektive gymnasie ingenjörsexamen. Yrkesskolor och 2-åriga fackskolor, som införts på försök i en del kommuner, utgjorde övrig utbildning. 3 Fackskolan och yrkesskolan byggdes ut och omfattade allt fler elever. De tillfördes det allmänna gymnasiet i och med genomförandet av Lgy 65 men utgjorde separata organisationer, fackgymnasier. År 1968 genomfördes den gamla studentexamen för sista gången. En utbildningsstruktur med folkskola, realskola, flickskola, fackskola, yrkesskola och läroverk hade successivt gått i graven. En ny läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70, innebar att gymnasieskolan skapades och inkluderade tidigare separata organisationerna. Gymnasieskolan omfattade 3 åriga teoretiska linjer och 3 eller 4 årig teknisk linje samt 2 åriga yrkesförberedande linjer samt ett antal, oftast, termin eller 1 åriga specialinriktade utbildningar. År 1994 genomfördes nästa gymnasiereform. En ny läroplan Lpf 94 infördes, vilket innebar att linjesystemet avskaffades till förmån för program. De tidigare tvååriga linjerna gjordes treåriga med grundläggande behörighet till högskolestudier. Tabell 1. Andelen åringar under utbildning under senare delen av 1900-talet. 4 3 En separat skolform var Flickskolan, som var en teoretisk utbildning med historiska anor och som till att börja med var privat och enda alternativ för flickor utöver folkskoleutbildning. 4 Tabellen är hämtad från Svensson, A. Dagens gymnasie skola -bättre än sitt rykte? Pedagogisk Forskning i Sverige 2007 Årg 4 ( ) s 303 7

8 I tabell 1 visas i sex urval andel ungdomar inom gymnasieutbildning och övrig utbildning och ungdomar utan fortsatt skolgång under perioden Uppgifterna är baserade på UGU 5 -projektets och SCB s insamlade uppgifter för stora och riksrepresentativa stickprov av svenska elever. Tabellen visar andel unga i en årskull som fortsatt studera och andel som valt att inte studera efter den obligatoriska skolan. Ungdomarnas födelseår och andel i utbildning hänförs till olika bestämmelser i skollagen och framväxt av gymnasieskolan. Perioden har inneburit en stor ökning av andelen ungdomar som fortsatt sin utbildning efter den obligatoriska skoltiden. Ungdomar födda 1948 började i hög utsträckning förvärvsarbeta och enbart 20 procent började på läroverket och 15 procent i övrig utbildning medan nära nog samtliga ungdomar födda 1982 började i gymnasieskolan, 98 procent 6. Under perioden steg andelen elever inom teoretisk utbildning kraftigt. Vid periodens slut var, enligt Svensson (2007), flickor i övervägande majoritet inom den teoretiska utbildning totalt sett. Utbildningsvalen var emellertid starkt genusinriktade. Flickor valde till övervägande del utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap, ekonomi, vård och omsorg. Pojkarna däremot valde till övervägande del tekniska och yrkesinriktade utbildningar. Under perioden har ungdomsgruppen även blivit allt mer heterogen. Den tidigare arbetskraftsinvandringen, som framför allt skedde från Sydeuropa, stoppades i början av 1970-talet, men inte flyktinginvandringen. Invandring av flyktingar och anhöriga; från forna öststater, Sydamerika, Kampuchea och Vietnamn ökade, för att under andra hälften av perioden i allt högre utsträckning komma att omfatta flyktingar från framför allt; Irak, Iran, Palestina, Libanon, Kurdistan, Balkan, Afganistan och Somalia. 8 5 UGU: Uppföljning Genom Utvärdering. Projekt vid Göteborgs universitet. Projektet startade 1961 och har i samarbete med SCB samlat in uppgifter för stora och riksrepresentativa stickprov av svenska elever (Svensson, s302) 6 Svensson, A. (2007) s

9 Ny skollag och gymnasieförordning Den reviderade skollagen 7, beslutades i augusti 2010 och tillämpas på utbildning och annan verksamhet fr o m 1 juli Den nya gymnasieförordningen 8 beslutades i februari Den gäller för elever som började år 1 i gymnasieskolan ht11. Gymnasieskolan omfattar såväl teoretiska/högskoleförberedande program, yrkesinriktade program dit även lärlingsprogram inräknas och introduktionsprogram 9. För utbildningar som påbörjades tidigare gäller övergångsbestämmelser. Ett av syftena med reformen är, enligt Skolverket, att i högre grad standardisera utbudet av gymnasieutbildningar och att kommunala såväl som andra huvudmän ska erbjuda gymnasieutbildningar som följer samma examensmål. Utbildningarna i fristående skolor måste följa fastställd programstruktur i de nationella programmen (NP). 10 Gymnasieskolan omfattas nu av 18 treåriga NP varav sex är högskoleförberedande och 12 är yrkesförberedande samt av fem introduktionsprogram. Kommunernas inflytande över gymnasieskolan har minskats. En bestämmelse, som kan komma att försvåra för den kategori ungdomar som rapporten gäller, är att kommunen inte längre har tillstånd att inrätta specialutformade program inom NP utan särskilt tillstånd från Skolverket. Det kan få betydelse för om elever hoppar av sin utbildning eller ej. Forskning visar att elever som valt utbildning p.g.a. intresse för utbildningens innehåll tenderar att avbryta sin utbildning i mindre utsträckning. 11. Specialutformade program utformades utifrån elevgruppers särskilda intressen och arbetsmarknadens behov på orten. Antagningskraven till gymnasieskolan har skärpts i skollagen. För tillträde till ett högskoleförberedande program krävs numera lägst betyget godkänt i minst 12 ämnen. För tillträde till yrkesförberedande program krävs lägst betyget godkänt i minst åtta ämnen. Obligatoriskt är att eleven uppnått betyget godkänt i ämnena engelska, matematik samt svenska/svenska som andra språk, oavsett om eleven söker högskoleförberedande eller yrkesförberedande program. Tillträdeskrav till två av introduktionsprogrammen har införts. De mer omfattande kraven på ett större antal godkända betyg för att bli behörig till gymnasieskolan som införts kan uppfattas grundas i tanken att elever därigenom ska vara bättre rustade att genomföra gymnasieskolorna. Skolverket tolkade två procentenheters högre genomströmning på yrkesinriktade program utifrån detta antagande. Större krav på behörighet kan emellertid leda till en ökad sortering av elever samt att de elever som inte är behöriga behöver mer stöd och kanske längre tid på Introduktionsprogrammen för att bli behöriga till högskoleförberedande eller yrkesförberedande program. De blir då äldre än de elever som går direkt från grundskolan till dessa program, vilket kan påverka motivationen att fortsätta studierna 12. En ytterligare förändring är den tydliga åtskillnad mellan högskoleförberedande och yrkesförberedande program som skapats. Examen från yrkesinriktade program innebär inte längre att eleven får behörighet för högskolestudier. Det ställer krav på att elever redan under grundskoletiden fattar beslut om sin fortsatta utbildningskarriär. När förslag på denna åtskillnad av högskoleföreberedande utbildning föreslogs, mötte det omfattande kritik 13. Det ursprungliga förslaget kom att modifieras så att alla elever inom de yrkesinriktade programmen ska av huvudmannen för utbildningen erbjudas möjlighet att välja till kurser som ger behörighet till högskolestudier. Fr.o.m. läsåret 2011/2012 ingår även gymnasial lärlingsutbildning som ett permanent alternativ inom yrkesprogrammen. DET TIDIGARE IV-PROGRAMMET Kommunerna ålades av staten att inom gymnasieskolan inrätta kommunala individuella val (IV-programmet) år 1991 för gruppen ungdomar som inte var behöriga till någon av gymnasieskolans linjer. Den enskilde elevens behov och förutsättningar skulle avgöra hur utbildningen utformades. Syftet var att eleven skulle få tillräcklig betygskompetens för att efter ett års studier vid IV kunna fortsätta sin utbildning på NP eller specialutformat program. Studierna vid IV kunde emellertid förlängas under längre tid och eleven gå hela sin gymnasietid där och få betyg från IV. För nyanlända ungdomar 14 till Sverige över 15 år kunde kommunen skapa särskilt introduktionsprogram inom IV i vilka ämnesstudier kombinerades med undervisning i svenska som andra språk (IVIK). Kommunen kunde även anordna programinriktat individuellt val (PRIV) d.v.s med anknytning till ett NP, vilket Malmö genomförde. 7 SFS 2010:800 8 SFS 2010: Skolverket, Dnr :33 10 ibid 11 Svensson, A. Dagens gymnasieskola - bättre än sitt rykte? Pedagogisk Forskning i Sverige 2007 Årg 4 ( ) 12 Cederberg, M. Utifrån sett Inifrån upplevt. Ak avh Kritik framfördes från arbetsgivarorganisationer som menade att t.ex. dagens processteknik krävdes välutbildad arbetskraft 14 Redan på 1970-talet fanns introduktionskurser för invandrarungdom (ITK) i vissa av Sveriges invandrartäta kommuner, bl a i Malmö 9

10 Andel elever på IV program påverkades av hur antagningsregler till NP utformats och steg efterhand som antagningsreglerna skärpts. Tillträdeskrav till NP infördes år Krav för tillträde var att eleven uppnått lägst betyget godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, matematik och engelska. Kraven medförde att andelen ungdomar som inte blev behöriga att söka till gymnasieskolan ökade. Drygt 5 procent av eleverna gick direkt från grundskolan till IV perioden Andelen steg år 1998 till 8 procent. År 2007 utgjorde andelen elever på IV 11 procent. 15 Avhoppen från IV har varit stora, enligt Skolverket 16 drygt 80 procent. Merparten studerade där endast under en kort tid. Enbart 20 procent av dem som började på IV år 2005 uppnådde ett slutbetyg vid NP efter fyra år. 17 Höstterminen 2011 när de senaste antagningskraven tillämpades utgjorde andelen elever som inte var behöriga till NP, 13 procent. De kunde då börja på de nya introduktionsprogrammen. DE FEM NYA INTRODUKTIONS- PROGRAMMEN IV-programmet har i den nya skollagen ersatts av fem introduktionsprogram; preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Introduktionsprogrammens målgrupp är elever som inte erhåller behörighet till nationella gymnasieprogram enligt de nya behörighetsreglerna. Introduktionsprogrammen syftar 18 till att förbereda eleverna för annan gymnasieutbildning eller till arbetsmarknaden. 19 En huvudregel är att utbildningarna ska motsvara heltidsstudier men kan göras mindre omfattande om eleven önskar det och huvudmannen finner det förenligt med utbildningens syfte. En individuell studieplan ska upprättas utifrån varje elevs behov och i samverkan mellan skolan, eleven och i förekommande fall dennes vårdnadshavare. Den ska innehålla uppgifter om ämnen, kurser och andra insatser som kan vara aktuella. Studieplanen ska följas upp och utvärderas. Efter genomgångna studier kan eleven få ett gymnasieintyg men studierna leder inte till examen från introduktionsprogram... Hemkommunen är skyldig att erbjuda plats till alla elever i kommunen som uppfyller behörighetskraven till respektive introduktionsprogram; preparandutbildning, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Hemkommunen har ingen skyldighet att anordna programinriktat individuellt val som är inriktat mot ett yrkesprogram. Elever från grundsärskolan, som önskar det, ska erbjudas plats på yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. Bestämmelsen gäller för elever som mot bakgrund av sin utvecklingsstörning har förutsättningar att kunna genomföra utbildningen. Förutsättningarna bygger dels på hur utvecklingsstörningen påverkat skolgången i grundsärskolan och dels på vilka krav som den önskade utbildningen kan förmodas ställa på eleven. Beslut fattas av huvudmannen. Preparandutbildning (IMPRE) Till denna utbildning anmäler elever sig. Utbildningen är inte sökbar. Målgruppen är elever som helt saknar behörighet att söka nationella program eller elever som saknar behörighet att söka det nationella program som eleven önskar. I det senare fallet gäller det elever som är behöriga till nationella yrkesprogram men inte till högskoleförberedande program. Eleverna ska ha fullföljt årskurs 9 i grundskolan. En preparandutbildning utformas utifrån en enskild elevs behov och utbildningens längd är högst ett år om inte huvudmannen finner att särskilda skäl finns för att utbildningen för eleven ska förlängas till två år. Om eleven därefter inte är behörig till visst nationellt program men behörig till annat kan eleven söka att bli antagen på det programmet. Hemkommunen ska erbjuda obehöriga elever efter preparandutbildningen yrkesintroduktion eller individuellt alternativ och kan erbjuda programinriktat individuellt val om eleven uppfyller behörighetskraven SOU 2008:27 s255, 16 SCB 2003:7f 17 Skolverket 2007 s25, Skolverket, samt se för elever som började IV år tabell 8B. 18 Introduktionsprogrammens syfte: 17:3 skollagen, Introduktionsprogrammens innehåll: 6:3-8 gymnasieförordningen, Behörighet till introduktionsprogrammen: 17:8-12 skollagen, Plan för utbildningen och individuell studieplan: 17:7 skollagen, 1:7 gymnasieförordningen 19 Enligt Skolverket har en obehörig elev rätt att efter år 9 gå kvar i grundskolan under två år för att slutföra utbildningen.

11 Programinriktat individuellt val (IMPRO) Programmet är öppet för ungdomar som vill kunna fortsätta sina studier vid yrkesprogram. Det är inte öppet för ungdomar som ska erbjudas språkintroduktion. Programmet är sökbart för ungdomar som har lägst betyget godkänt betyg i svenska eller svenska som andra språk och i engelska eller matematik samt i minst fyra andra ämnen eller i engelska och matematik samt i minst tre andra ämnen. Utbildningen inrättas i förväg för en grupp elever och innehållet är fastlagt i förväg. Även om utbildningen inrättas för en grupp elever utesluter det inte att, om det endast finns en sökande, det rent faktiskt endast blir en elev som antas. Räcker platserna till för behöriga sökanden ska samtliga antas. Om det inte finns tillräckligt med platser kan huvudmannen göra ett urval av vilka sökanden som ska antas. Programinriktat individuellt val kan inrättas av både kommunal och privat huvudman. Programinriktat individuellt val ges vid gymnasieskolor där eleverna läser yrkesförberedande program. Under studierna kan en elev uppnå behörighet till nationellt yrkesprogram när som helst under läsåret. Det innebär däremot inte att eleven automatiskt kan fortsätta studier vid nationellt yrkesprogram. Skolverket skriver 20 : Elever som uppnår behörighet till nationellt program under läsåret har inte per automatik rätt till en plats på det NP som utbildningen inriktas mot. Det är ett beslut som måste fattas från fall till fall men givet syftet med utbildningen är det önskvärt att skolorna har beredskap för att ta in eleven på NP. Yrkesintroduktion (IMYRK) Syftet med denna utbildning är att eleven ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för eleven att etablera sig på arbetsmarknaden, alternativt studera på yrkesinriktat program. Utbildningen är öppen för elever som inte är behöriga att studera vid yrkesprogram. Den är inte öppen för elever som ska erbjudas språkintroduktion. Även elever från grundsärskolan, som så önskar, ska erbjudas studieplats om de bedöms ha förutsättningar att klara utbildningen. Yrkesintroduktion kan utformas för en grupp elever och blir då sökbar men får även utformas för en enskild elev. Yrkesintroduktion ska huvudsakligen innehålla yrkesinriktad utbildning. I utbildningen får ingå grundskoleämnen som eleven saknar för att bli behörig till nationellt yrkesprogram samt inslag från ämnen från nationellt yrkesprogram såväl gymnasiegemensamma ämnen som karaktärsämnen samt arbetsplatsförlagt lärande. Hela utbildningen kan förläggas vid skolan om huvudmannen anser att det gynnar eleven. För att stärka elevens kunskapsutveckling kan det även ingå särskilda motivationsinsatser i utbildningen. Individuellt alternativ (IMIND) Syftet med individuellt alternativ är att eleven ska gå vidare till programmet yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Individuellt alternativ är öppen för ungdomar som inte är behöriga till ett yrkesprogram. Programmet är inte öppet för elever som ska erbjudas språkintroduktion. Elever från grundsärskolan som önskar studera vid individuellt alternativ kan erbjudas plats om de bedöms klara av studierna. Utbildningen är inte sökbar utan inrättas utifrån elevens individuella behov och till denna utbildning anmäler sig eleverna. Språkintroduktion (IMSPR) Syftet med utbildningen är att ge elever som nyligen anlänt till Sverige möjlighet att studera svenska som andra språk, för att de därefter ska ges möjlighet till fortsatta studier. Tyngdpunkten i utbildningen är på studier i det svenska språket. Det är huvudmannen som definierar vad som avses med nyligen. I Malmö räknas en elev som bott kortare tid än tre år i Sverige som nyanländ. Språkintroduktionen ska innehålla utbildning i svenska eller svenska som andra språk. Den ska utformas utifrån elevens språkkunskaper, som testas vid mottagandet. Utbildningen ska även innehålla grundskole- och gymnasieämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning. Utbildningen får även innehålla motivationsinsatser och praktik. Om nyanländ ungdom har kunskaper i svenska språket, som motsvarar behörighetskraven, kan eleven erbjudas utbildning på Preparandutbildning eller Programinriktat individuellt val. Om eleven bott längre tid men inte uppnått tillräckliga språkfärdigheter i svenska språket erbjuds eleven inte språkintroduktion utan individuellt alternativ med språkförstärkning. 20 Skolverket. Mer om Introduktionsprogrammen i gymnasieskolan s 5 11

12 DET KOMMUNALA INFORMATIONS- ANSVARET Det s.k. kommunala uppföljningsansvaret har förts över till nya skollagen och heter där det kommunala informationsansvaret. Samverkande parter i dessa verksamheter är Utbildningsnämnd, Socialnämnd, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, lokala näringslivet, föreningslivet och ibland även BUP. 21 Sedan 1 juli 1986 har hemkommunen haft ett kommunalt uppföljningsansvar, som innebar en skyldighet att de informerade sig om ungdomars sysselsättning. Ungdomar som omfattades av uppföljningsansvaret gick inte i gymnasieskolan, förvärvsarbetade inte och var under 18 år. Hemkommunen var skyldig att erbjuda dem personlig studie- och yrkesvägledning samt praktik. I ansvaret låg både en skyldighet att få kontakt med ungdomarna, ta reda på vad de sysslade med och erbjuda dem en insats. Sedan 1992 var kommunerna även skyldiga att erbjuda plats på nationellt program, specialutformat program eller på individuella program (IV-program). År 1992 togs den uttryckliga bestämmelsen i skollagen om kommunens uppföljningsansvar bort. Det ledde, enligt Skolverket 22, till att kommunerna uppfattade uppföljningsansvaret som otydligt. Vilken tolkning hemkommunen gjorde av formuleringen i skollagen avgjorde kommunens agerande gentemot ungdomar utanför gymnasieskolan. Krav om återförande och förtydligande i skollagen om ett uttryckligt kommunalt uppföljningsansvar framfördes av Skolverket såväl som i SOU , SOU Sedan 1 juli 2005 benämns uppföljningsansvaret Det kommunala informationsansvaret. Bestämmelsen gäller ungdomar som inte fyllt 20 år och som inte är skolpliktiga. Informationsansvaret innebär en uttrycklig bestämmelse för hemkommunen att löpande hålla sig informerad om vad dessa ungdomar sysslar med och att erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. I den reviderade skollagen är själva principen för informationsansvaret oförändrad 25. Elever som läser NP omfattas inte, som tidigare, av informationsansvaret. Några förändringar påverkar verksamheten: När en elev påbörjar eller avslutar en gymnasieutbildning har skolan skyldighet att meddela detta vilket även gäller för skolor med annan huvudman än kommunen 26. Denna bestämmelse har, enligt min mening, stor betydelse för kommuner med ett stort antal fristående gymnasieskolor, vilket är fallet i Malmö. Indirekt påverkas informationsansvaret också av att IV ersätts av fem introduktionsprogram. I sin uppföljning 27 fann Skolverket att den vanligaste åtgärd som informationsansvaret i kommunerna erbjöd ungdomar var IV. En skillnad mot tidigare är att de nya introduktionsprogrammen mer snävt syftar antingen till fortsatt utbildning på ett högskoleförberedande program eller till ett yrkesförberedande program medan syftet med IV var att förbereda eleverna för vidare studier inom gymnasieskolan. Även om förebyggande arbete inom NP ska förhindra avhopp så 28 Även om skolorna förbättrar sitt arbete med stöd inom de nationella programmen och kommunerna arbetar för att bättre tillgodose elevernas val, finns dock risk för att en hel del ungdomar trots det avbryter sina studier eller väntar på nästa intagning. Dessa elever kommer då bara i undantagsfall att kunna erbjudas studier på ett introduktionsprogram i det nya systemet. Den begränsning som införts i gy11 av vilka elever som ska kunna få börja på introduktionsprogram efter att de avbrutit nationella gymnasieprogram kommer sannolikt att öka gruppen ungdomar som omfattas av informationsansvaret. Behöriga elever som avbryter gymnasiet får inte läsa introduktionsprogram 29. En ytterligare svårighet är att elever inte kan erbjudas praktik inom gymnasieskolan, om det inte ingår i det nationella programmet, som reducerat program 30. De förändrade antagningskraven till nationella gymnasieprogram kommer, enligt Skolverket, troligtvis inte att innebära att ett större antal elever kommer att sakna behörighet för nationella högskoleförberedande eller yrkesförberedande program. Det påverkar, enligt Skolverket, emellertid kommunerna, som måste ge ökade resurser åt introduktionsprogrammen som p.g.a. behörighetsbestämmelserna måste kunna ge undervisning och stöd i flera ämnen, samt även eleverna eftersom de måste läsa och få godkänt i flera ämnen än tidigare för att bli behöriga till NP SOU 2010:95: Skolverket (2002) Det kommunala uppföljningsansvaret finns det? 23 SOU 2003:92 Unga utanför 24 SOU 2002:120 Åtta vägar till kunskap 25 Skolverket (2011 rapport 360:22-25) 26 Skollagen 15:15 27 Skolverket (2006) Redovisning av uppdrag om information om icke skolpliktiga ungdomar det kommunala uppföljningsansvaret 28 Skolverket 2011 rapport 360, 2011 s SKL Motverka studieavbrott, 2012 s Reducerat program innebär att elever befriats från kurser om högst 250p.

13 Skolverket 31 undersökte 2011 vad kommunerna gör för ungdomar som inte går i gymnasieskolan. Syftet var att följa upp kommunernas hantering av hur informationsansvaret har utvecklats och förändrats sedan år Undersökningen genomfördes med stöd av en enkätstudie med samtliga kommuner i landet. Enkätstudien bestod av 34 frågor med fasta svarsalternativ med möjlighet att ge kommentar och distribuerades som webbenkät till kommunerna. Samtliga frågor i enkäten måste besvaras. 95 procent av kommunerna besvarade enkäten. Störst bortfall (10 procent) fanns i gruppen glesbygdskommuner. I övriga kommungrupper 32 var bortfallet jämt fördelat. Enkätstudien följdes upp med besök i 9 kommuner. Avsikten var att genom intervjuer med personal på förvaltningsnivå få en övergripande bild av arbetet och en konkret bild genom intervjuer med ansvariga för information och den dagliga informationsverksamheten. Urvalet till intervjuundersökningen består av fem kommuner som i enkäten menade att de lyckades väl i sitt arbete och fyra som menade att de lyckades mindre väl. Kommunerna är spridda i samtliga kommungrupper. Totalt genomfördes 40 intervjuer med befattningshavare. 33 Utifrån intervjuguiden förefaller intervjuerna har genomförts som tematiserade semi-strukturerade intervjuer. Intervjuguiden innehöll följande teman: organisation, information, kontakt, åtgärder samt framtiden. Skolverket kompletterade enkät och intervjuer med statistik hämtad från Skolverkets nationella uppföljning av studerande i grundskola och gymnasieskola 2009/10 över hur många ungdomar som omfattas av informationsansvaret läsåret 2009/10. Avsikten var att få en ungefärlig uppfattning om antalet ungdomar utanför gymnasieskolan samt när de avbrutit sina studier ungdomar år hade inte tagit ut slutbetyg och var inte inskrivna i gymnasieskolan under hösten Två tredjedelar av ungdomarna var 19 år gamla, något fler män än kvinnor. Uppföljningen visade följande framgångsfaktorer för kommunernas arbete med informationsansvaret: 35 Politisk prioritering av arbetet Tydlig ansvarsfördelning inom kommunen Avsatta resurser för informationsansvaret Kommunal handlingsplan Register Samverkan Engagerad personal Utvärdering Skolverket föreslår därför att kommunens informationsansvar ska ges politisk prioritering med en tydlig ansvarsfördelning inom kommunen och resurser måste avsättas. Även om en kommun har flera olika bra verksamheter för ungdomarna så behövs en övergripande bild för att inte några ungdomar ska falla mellan stolarna. En handlingsplan för verksamheten med tydliga målsättningar är viktig för att arbetet ska kunna struktureras. Verksamheten ska följas upp och utvärderas. Av handlingsplanen måste framgå hur ansvarsfördelningen ser ut. Organisationen bör underlätta utveckling av samverkan med såväl kommunala som andra organisationer och verksamheter. Det är vidare viktigt att arbeta strukturerat med information om ungdomarna och använda kommunens befolkningsregister för att få information om nyinflyttade ungdomar. För att få kontakt med ungdomar bör verksamheten utveckla olika kontaktsätt och om så behövs också ta kontakt vid upprepade tillfällen. Verksamheten ska göras känd för ungdomar, föräldrar och andra aktörer. Skolverket betonar vikten av förebyggande arbete inom grundskola såväl som inom gymnasieskolan för att minska antalet ungdomar inom informationsansvaret. 31 Skolverket 2011 rapport 360, 2011 s SKL delar in Sveriges kommuner i grupper efter strukturella egenskaper, som befolkningsstorlekt och pendlingsmönster. I rapporten användes kommungruppsindelningen som gällde t.o.m. 31/ Se 33 Skolverket, rapport 360, 2011, s ibid s15 35 ibid s Skolverket 2011 rapport 360, 2011 s Regeringen har i dagarna (mitten av juni 2012) tillsatt en utredning om vad som kan göras för den stora grupp ungdomar år som vrken studerar eller förvärvsarbetar. Ansvarig utredare är Ann-Marie Begler, generaldirektör Skolinspektionen 13

14 Nationella siffror; avhopp och genomströmning Drygt 15 procent av eleverna på nationell nivå avbröt sin gymnasieutbildning under 1970-talet. I början av 1990-talet sjönk siffran till cirka 10 procent. Linjebyten under perioderna var relativt vanliga, speciellt bland elever som läste tre- eller fyraåriga linjer medan elever som läste tvååriga linjer inte bytte linje utan istället helt avbröt sina studier 38 En påtaglig social snedrekrytering finns under hela perioden, även om viss mobilitet förekommit. 10 procent av elever från arbetarhem studerade på teoretiska gymnasieutbildningar vid mitten av 1960-talet 39. Mot slutet av 1990-talet hade andelen elever från arbetarhem ökat till 40 procent 40. Bland de elever som började sin gymnasieutbildning år 1993 varierade andelen avhopp mellan procent. Bland dem som började år 1998 varierade andelen mellan procent. Elever med gymnasiestart år 1993 fick betyg enligt den normrelaterade relativa skalan (betyg 1-5) 41. Elever med gymnasiestart år 1998 följde Lpf 94 med målrelaterade betyg. Det relativa betygssystemet hade inneburit att ingen elev som fick betyg (även om betyget var 1) var underkänd. Samtliga elever som genomförde gymnasieskolans tre år ansågs godkända. Införandet av målrelaterade betyg inom gymnasieskolan betydde, förutom relatering till mål, också att en elev kunde bli underkänd på en kurs eftersom betygsnivån ej godkänd infördes. Ökningen av studieavbrott kan, enligt Svensson, troligtvis förklaras med hur betygssystemen varit konstruerade. Skolverket presenterade år 2008 en statistisk beskrivning av ofullständiga gymnasiestudier 42. Informationen nedan är hämtad från denna rapport. Syftet med Skolverkets studie var att komplettera och fördjupa kunskapen om avbrotten i gymnasieskolan. Data hämtades från registeruppgifter från Skolverkets elevdatabas t.o.m. våren De uppgifter som använts i rapporten har avgränsats till att omfatta alla elever födda , som har gått i svensk grundskola och som har påbörjat en gymnasieutbildning. (Ungdomar som kommit till Sverige sent och inte gått i svensk grundskola ingår inte i materialet, min anmärkning). Varje år lämnade fler än ungdomar gymnasieskolan utan grundläggande behörighet 43 för högskolan, vilket, enligt Skolverket, innebar att nästan var tredje saknade slutbetyg 44 eller slutbetyg med grundläggande behörighet för högskole- och universitetsstudier. I nedanstående diagram visas andelen avhopp och elever med behörighet för högskole-och universitetsstudier. Diagram Studieresultat i gymnasieskolan årskullen födda Redovisning av avbrott och slutbetyg utan behörighet. Procent Svensson ref. till Beckne 1995:21, Liljegren 1984:41) 39 Hänvisning: Härnqvist & Svensson, 1980:14 40 Hänvisning: Svensson & Reuterberg, 2002:6 41 Relativa betyg bygger på normalfördelningen av betyg inom en årskull som läser samma kurs. Standardprov i grundskolan och centrala prov i gymnasiet infördes som måttstock i vissa ämnen. 42 Skolverket (2008) Studieresultat i gymnasieskolan en statistisk beskrivning av gymnasiestudier. 43 Grundläggande behörighet för gymnasiestudier innebär att eleven i slutbetyget uppnått minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för fullständigt betyg, d.v.s. minst 2250 poäng. 44 Slutbetyg innebär att eleven gått igenom ett nationellt program eller specialutformat program och fått betyg på alla kurser och sitt projektarbete. Eleven behöver emellertid inte ha godkända betyg 45 Tabellen är hämtad från Skolverkets rapport (2008 s 20)

15 Enligt Skolverket har under perioden (årskullarna födda med gymnasiestudier åren ) såväl antal som andel av ålderskullen utan behörighet i sitt slutbetyg minskat. De flesta avbrotten sker i årskurs 3 och det är också där som andelen avbrott minskat. Andelen män har minskat med 7 procentenheter och andelen kvinnor med 4 procentenheter. Kvinnor har emellertid bättre studieresultat än män. Såväl för sena avbrott (år 3) som för slutbetyg utan behörighet är andelen kvinnor lägre än andelen män. En förbättring med 11 procentenheter av studieresultaten har skett under perioden för elever som studerat vid yrkesinriktade program. Enligt Skolverket kan det troligtvis i viss mån (2-3- procentenheter) förklaras med de förändrade antagningskrav till gymnasiet som genomförts under perioden eftersom krav på godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik fanns. Totalt för alla kategorier studie- och yrkesförberedande utbildningar är resultatet färre tidiga avbrott, färre sena avbrott och färre elever med slutbetyg utan behörighet. Många avbrott sker emellertid från programmen Fordon och Handel och Administration. Enligt Skolverket (2011) 46 byter 10 procent av eleverna program under de första två åren. Andelen kan vara högre eftersom mycket tidiga byten som sker före den 15 oktober inte inrapporteras till SCB och därför inte finns med i Skolverkets statistik. Elever som byter program har som grupp lägre betyg än de som stannar kvar på programmet. Deras föräldrar har lägre utbildningsnivå än föräldrarna till elever som stannar kvar på programmet. Elever som byter program har låg genomströmning, 29 procent, jämfört med elever som stannar kvar på programmet, 85 procent. Elever som byter både program och skola har ännu lägre genomströmning. I en nyligen genomförd studie av Sveriges Kommuner och Landsting , undersöktes i en registerstudie genomströmningen inom tre år bland elever som började gymnasieskolan under Denna studie beskriver alltså resultat för åren efter ovanstående studie från Skolverket. Vid en jämförelse mellan de senaste åren och de elever som var nybörjare i oktober respektive år, visar ett vägt medeltal 48 att drygt 31 procent av eleverna inte uppnår fullständig gymnasieutbildning inom tre år. Denna andel har varit relativt oförändrad för elever som påbörjade gymnasieutbildningen åren 2005 till Efter fyra år har 25 procent inte fullföljt gymnasieutbildningen. Enligt SKL är det framför allt på yrkesförberedande utbildningar som elever inte fullföljer sin utbildning. Efter fyra år har 23 procent av eleverna inte fullföljt. På studieförberedande program 15 procent. Andelen ökar enbart med en procentenhet på båda programmen efter fem år. Stor variation finns mellan skolor. På skolor med bäst resultat fullföljde 88 procent av eleverna inom tre år. På skolor med sämst resultat fullföljde 43 procent inom tre år. Avhoppen sker, enligt SKLs studie, framför allt i årskurs tre då drygt hälften hoppar av. Totalt 14 procent från studieförberedande program, varav 2 procent från årskurs 1 och 2 procent från årskurs 2. Totalt 23 procent från yrkesförberedande program, varav 3 procent från årskurs 1 och 4 procent från årskurs 2. För kvinnor och män och på alla utbildningar gäller att de som avbryter i högre utsträckning inte kommit in på sitt första val. Enligt SCBs studie 50 angav en tredjedel av eleverna att byte av program kunde fått dem att stanna kvar inom gymnasieskolan. Andel elever med slutbetyg inom tre år utan grundläggande högskolebehörighet 51 har ökat totalt. Ökningen har skett inom yrkesförberedande program. En jämförelse mellan nybörjare år 2005 och nybörjare 2007 visar två procent ökning. Elever med slutbetyg utan grundläggande högskolebehörighet på yrkesförberedande program är 11.2 procent. På studieförberedande program har det inte skett några förändringar, 5,1 procent elever med slutbetyg saknar högskolebehörighet. 46 Skolverket Gymnasieelevers byten av program och skolor, SKL Motverka studieavbrott, Viktat medelvärde; varje kommun bidrar till medelvärdet i proportion till antal elever 49 SKL Motverka studieavbrott, 2012 s SCB Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning, Grundläggande behörighet för högskolestudier; godkänt betyg på minst 90 procent av kurserna d.v.s poäng. Elever med betyget Icke Godkänd på fler än 10 procent av kurserna saknar behörighet för högskolestudier. 15

16 Andelen avbrott från yrkesförberedande program har ökat och andelen elever med slutbetyg utan högskolebehörighet likaså. Den tidigare registrerade positiva förändringen har ändrats; jämfört nybörjare 2006 till nybörjare 2007 med nära nog fyra procentenheter. Andel män utan behörighet är cirka två procent högre än kvinnor med behörighet. Avbrutna studier på gymnasienivå är ett problem som uppmärksammas i EU. Att öka andelen ungdomar med genomförd gymnasienivå har hög prioritet. Europa 2020 har som målsättning att skapa en smart och hållbar tillväxt i Europa. Ett av de strategiska målen är att minska andelen ungdomar i åldern som varken studerar eller arbetar till 10 procent år Inom EU råder stora skillnader i hur hög utsträckning ungdomar genomför någon form av secondary education eller har förvärvsarbete. Särskilt intresse riktas mot att öka andelen inom utbildning. Det råder stora skillnader in EU i vad mån ungdomar har tillgång till eller genomför utbildning inom och över grundnivå. Skolsystemen varierar mellan länderna och det varierar även i vad mån olika kategorier ungdomar diskrimineras inom utbildning eller i praktiken står utanför, vilket har studerats i ett tidigare EU-finansierat projekt, EPASI 52. Projektet Pug In 53 finansieras till hälften av Europeiska socialfonden. Syftet är att utveckla metoder för att motivera elever som funderar på att avbryta sina gymnasiestudier eller som redan har hoppat av, att återvända till skolan. Arbetet i Sverige leds av SKL i samverkan med Göteborgsregionens kommunalförbund, Region Jämtland, Regionförbundet i Kalmar län, Region Västerbotten och Region Östsam. Plug In kommer att arbeta konkret med eleverna i skolorna för att pröva vilka metoder och arbetssätt som är framgångsrika när det gäller att motivera och stödja elever att stanna kvar inom gymnasieskolan. I arbetet ingår även att utveckla samarbetet mellan skolor, socialtjänst och arbetsförmedlingen i kommuner och regioner. Resultatet av de internationella och svenska verksamheterna kommer att dokumenteras och kunna användas även av andra kommuner. Projektet avslutas i juni FÖRÄLDRARNAS UTBILDNINGSBAKGRUND Föräldrarnas utbildningsnivå samvarierar med avhopp och slutbetyg utan behörighet. Enligt Skolverket (2008), har ungefär hälften (ca 50 procent) av eleverna med lågutbildade föräldrar (föräldrar utan gymnasieutbildning) ofullständiga gymnasiestudier. Under perioden har det inte skett någon positiv förändring för denna grupp elever utan tvärtemot har såväl tidiga som sena avbrott ökat. 54 I denna grupp, med lågutbildade föräldrar, har däremot allt fler elever med slutbetyg uppnått behörighet. Enligt Skolverket 55 kan skillnaden till viss del förklaras med att skillnaden är marginell mellan sent avbrott och dåligt slutbetyg. För drygt 10 år sedan skrev Skolverket 56 att drygt 40 procent av variationen i betygsresultat statistiskt kunde förklaras av elevers olika bakgrundsförhållanden. Ju högre utbildning föräldern har ju högre sannolikhet att barnet får höga betyg. Genomströmning och slutbetyg inom fyra år är positivt korrelerat med föräldrarnas utbildning. Svensson (2007) 57 fann en klar tendens av socialgruppsskillnader bland elever som antogs till gymnasieskolan år ( ) elever från Socialgrupp III mera sällan fullföljer påbörjad utbildning. Detta är mer märkbart vid de studieinriktade kategorierna och allra mest vid kategori S-NT, här fullföljer endast 67 procent från Socialgrupp III jämfört med 84 procent från Socialgrupp I. Skolor med hög andel elever vars föräldrar har låg skolutbildning, hög andel pojkar och hög andel elever som invandrat efter grundskolestart visar låga skolresultat på skolnivå. Den visar emellertid även att ungdomar med familjebakgrund ur arbetarklass eller socialgrupp III är överrepresenterade i ungdomsgruppen med avbrutna gymnasiestudier, analyserat på gruppnivå EPASI; Educational Policies that Address Social Inequity Skolverkets Aktuella Analyser 2008, Studieresultat i gymnasieskolan en statistisk beskrivning av ofullständiga gymnasiebetyg s ibid s Skolverket Bilden Barnomsorg och skola Skolverket lägesbedömning 57 Svensson, A. Dagens gymnasieskola - bättre än sitt rykte? Pedagogisk Forskning i Sverige 2007 Årg 4 s

17 FATTIGDOM OCH LÅGA BETYG Fattigdom kan ha flera olika orsaker relaterade till såväl arbetsmarknad som socialförsäkringssystem. I detta avsnitt relateras emellertid fattigdom i familjen till att ungdomen får låg utbildning. Socialstyrelsen 58 genomförde en omfattande kvantitativ studie som visar att fattigdom medför förhöjd risk för låg utbildning och en mångfald av sociala problem i vuxen ålder. Nästan varannan pojke och var tredje flicka från familjer med återkommande ekonomiskt bistånd har ofullständiga betyg eller låga betyg från årskurs 9. I en jämförande studie av 14 europeiska länders skolpolitik och strategier för att motverka ojämlikheter i utbildning var ett resultat att fattigdomsrelaterade problem sällan ingår i strategier för att minska ojämnlikheter i utbildning, trots att de grupper av ungdomar som inte genomför second education i hög utsträckning växer upp i fattiga familjer. I stället fokuseras migration och språkproblem. According to research based on the Luxembourg Income Study, international experience shows that childhood experience of poverty (in this context, most often referring to relative income poverty) correlates with numerous problems later in life, including unsatisfactory school results and other problems at school (Vleeminckx and Smeeding 2003) / / These poverty-related problems, however, are rarely addressed directly in educational policies and strategies. There may be a need for more integrated policies that combine educational strategies with measures addressing poverty and social exclusion. 59 Skapar då låg utbildning fattigdom eller är det fattigdom som skapar låg utbildning? Riktningen går troligtvis, enligt min mening, åt båda håll. Hur riktningen uppfattas vid beslut om insatser är väsentligt. I de redovisade studierna i tidigare kapitel har analyserna genomförts på gruppnivå, de visar generella förhållanden. Uppväxt i arbetarklass, i socialgrupp III, med en lågutbildad förälder, i fattig familj, har använts som variabler. Variablerna är emellertid inte direkt överförbara, korresponderbara. Ungdomsgrupper som växer upp i fattiga förhållanden kan generellt sett förstås ingå i arbetarklassen. Att tillhöra arbetarklassen behöver emellertid inte innebära att man är materiellt fattig och det gäller även tillhörighet till socialgrupp III. Den objektiva tillhörigheten beskriver snarare en samhällelig hierarkisk positionsbestämning relaterat till makt. Oavsett hur de strukturella variablerna skapats visas att mobiliteten är relativt låg och att skolan snarare reproducerar ungdomsgruppers samhälleliga hierarkiska familjepositioner. När kategoriindelningen emellertid görs utifrån yrkestillhörighet är ur både yrkes- och genusperspektiv differentiering i lön emellertid stor, vilket innebär att en ytterligare dimension tillförs i analysen. Har föräldrarna låg utbildning kan det innebära att familjen är fattig eftersom det medför ökad risk för lågbetalda arbeten eller svag arbetsmarknadstillhörighet och eventuellt behov av försörjningsstöd (ekonomiskt stöd) från socialtjänsten. Barn som växer upp i familjer med försörjningsstöd från socialtjänsten lämnar, generellt sett, skolan med mycket lägre betyg än andra barn. Enligt Salonen 60 gäller för barn som växer upp i familj; med ensamstående förälder eller där föräldrarna är utlandsfödda och framför allt med ensamstående utlandsfödd mamma, en överrisk att växa upp i fattigdom. I Malmö är andelen barn som växer upp i fattiga familjer mycket hög (ca 33 %) men fattiga familjer är i hög utsträckning koncentrerade till en del av Malmös bostadsområden och skolor i dessa områden har en hög andel obehöriga elever till NP. Ungdomsgrupper med familjebakgrunder i; arbetarklassen eller socialgrupp III där familjen har svag ekonomi, föräldern har låg utbildning, utländsk bakgrund och/eller är ensamförsörjare, är överrepresenterade när det gäller låga betyg. UTLÄNDSK BAKGRUND Skolverket (2008) fann att nära hälften (46-47 procent) av männen födda 1985 med utländsk bakgrund och elever födda 1985 med svensk bakgrund (28-29 procent) hade gjort avbrott eller fått slutbetyg utan behörighet. Gruppen svensk bakgrund utgör ungefär elever och gruppen med utländsk bakgrund ungefär elever. Ett stort antal elever med utländsk bakgrund avbryter sina studier. Elever med utländsk bakgrund är emellertid en heterogen grupp elever med stora skillnader i skolresultat. Elevers socioekonomiska bakgrund, skolerfarenheter samt tid i Sverige varierar. Skolverket (2011)61 visar att elever födda i Sverige med föräldrar födda utomlands följer samma skolprestationsmönster i 58 Socialstyrelsen Social rapport 2010 s 59 Citatet är hämtat från en europeisk jämförande studie, Country report Denmark, Cederberg, M & Lingärde, S s 19 Hänvisning även till: Vleeminckx and Smeeding (eds) (2003) Child well-being, child poverty and child policy in modern nations. What do we know? Bristol, Policy Press 60 Salonen, T. Barns ekonomiska utsatthet. Rädda Barnen, Linneúniversitetet och Malmö högskola SiteCollectionDocuments/Rapporter/RB_barnfattigdom_ stora_rapporten_med_bilagor_publicerad.pdf 61 Skolverkets lägesbedömnig 2011, Beskrivande data, Rapport 363. Utdrag: Barn och elever med utländsk bakgrund. s

18 gymnasiet som elever med svensk bakgrund. Även elever som invandrat till Sverige före grundskolestart följer samma mönster men med en 10 procent lägre genomströmningsgrad. Skolverkets modifiering av SALSA 62 modellen, så att den tog hänsyn till om elever invandrat till Sverige före eller efter grundskolestart visade att de faktorer som har störst betydelse för elevernas betyg på skolnivå är föräldrarnas utbildningsnivå, kön och om eleven invandrat efter grundskolestart. Skolor med hög andel elever vars föräldrar har låg skolutbildning, hög andel pojkar och hög andel elever som invandrat efter grundskolestart visar låga skolresultat på skolnivå. Forskningsresultat 63 som visar att elever med utländsk bakgrund, betraktad som homogen kategori, har sämre skolresultat än elever med svensk bakgrund, bör alltså problematiseras och preciseras. Gymnasieelever, som kommit till Sverige efter grundskolestart, är kraftigt underrepresenterade bland dem med slutbetyg. Enbart drygt 40 procent genomför sina gymnasiestudier med slutbetyg inom fyra år. Andelen har sjunkit från 48 procent för dem med gymnasiestart år 2001 till 42 procent för dem med gymnasiestart år Skillnaden i resultat, på nationell nivå, om eleven anlänt till Sverige i åldern 7-12 år eller år är mycket liten. Gruppen elever som invandrat från 16 års ålder eller senare har de senaste tio åren varierat mellan elever och de som invandrat i åldern år mellan elever per år. De andra grupperna av elever med utländsk bakgrund består av 1500 elever eller flera. Gruppen flickor totalt med utländsk bakgrund har högre meritvärde än gruppen pojkar totalt med svensk bakgrund i grundskolans årskurs 9. Det gäller emellertid inte för gruppen flickor som invandrat till Sverige efter skolstart. Heterogeniteten i gruppen framträder även utifrån följande. Elever födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar går i högre utsträckning än elever med svensk bakgrund på högskoleförberedande program och fortsätter i högre utsträckning till högskolestudier. Under 2011 har förhållandet planat ut. Diagram Andelen elever med utländsk bakgrund i gymnasieskolan 2001/ / SALSA: en statistisk modell för att undersöka resultat på skolnivå inom grundskolan utifrån ett antal bakgrundsvariabler; föräldrarnas utbildningsnivå, andel elever födda utomlands, andel elever vars föräldrar är födda utomlands, fördelning pojkar och flickor 63 Arai m fl 2000, Erikson 1994, Jonsson 2001, Lindblad 1994, SOU 2000:39, Ungdomsstyrelsen, Skolverkets lägesbedömning, Del 1, Rapport 363. Utdrag Barn och elever med utländsk bakgrund s Diagrammet är hämtat från Skolverket rapport. 363, 2011 s 179.

19 I diagrammet syns att såväl andel elever i gymnasieskolan födda i Sverige med utländsk bakgrund, d.v.s. båda föräldrarna födda utomlands samt elever som invandrat efter skolstart, stiger kraftigt fr o m läsåret 2007/08. Det ökade antalet elever som invandrat efter skolstart kan komma att innebära att andelen elever som hoppar av gymnasieskolan kommer att öka om inte stödinsatser skapas som underlättar deras skolgång. En ytterligare anledning till höga avhopp från yrkesinriktade utbildningar totalt sett kan, enligt Colding 69, hänga samman med den allt mer ökande andel elever med utländsk bakgrund, särskilt flickor, som söker in och antas på teoretisk gymnasieutbildning. Elever med låga betyg från grundskolan dominerar då på de yrkesinriktade. Läsåret 2011 Nationella genomsnitt beräknat på samtliga kommuner var enligt SIRIS 13 procent av eleverna inte behöriga till gymnasieskolan. 31 procent började på yrkesförberedande program år 1 och 50,9 procent på högskoleförberedande program år 1 samt 17,7 procent på något av de fem introduktionsprogrammen. KORT JÄMFÖRELSE MED DANSKA FÖRHÅLLANDEN I stort sett 98 procent av en dansk årskull fortsätter sin utbildning efter klass nio i grundskolan (Folkeskolen). I en dansk studie fann Colding66 att socioekonomisk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå hade större genomslagskraft i gymnasieskolan för elever med dansk bakgrund än för elever med utländsk avseende val av teoretisk eller yrkesinriktad utbildning. Studien visade att en stor andel flickor med utländsk bakgrund har höga ambitioner att genomföra högre utbildning än föräldrarna och de studerar i hög utsträckning på teoretiskt gymnasium. Från yrkesinriktad gymnasieutbildning i Danmark sker många avhopp, cirka 50 procent av eleverna avbryter sina studier. Det är särskilt gruppen pojkar med utländsk bakgrund som hoppar av, 60 procent avbryter sin utbildning. Anledning, enligt Colding, är att pojkar väljer inriktningar inom yrkesinriktade utbildningar från vilka det sker många avhopp. Elever med utländsk bakgrund har svårigheter att få lärlingsplatser inom den yrkesförlagda delen av utbildningen. Eleverna ska själva ombesörja sin lärlingsplats. Forskare (Olofsson &Wadensjö67; Jensen & Joergensen68) fann en tendens att arbetsgivare diskriminerade denna grupp ungdomar. 66 Colding, B. (2006). Ethnicity, gender and vocational education in Denmark. International Journal of Manpower, 27 (4), Olofsson J and Wadensjö E (2006) Lärlingsutbildning - ett aterkommande bekymmer eller en oprävad möjlighet? Rapport till ESS 2006:4. Stockholm, Regeringskansliet 68 Jensen UH and Joergensen BT Det vigtigste i livet er at få en uddannelse en undersoegelse af etniske minoritetsunges frafald fra erhvervsuddannelseserne. Baggrundsrapport i Taenketanken om udfordringer for integrationsindsatsen i Danmark, Colding B, H Hummelgaard and L Husted (2004) Indvandreres og efterkommeres uddannelse. Baggrundsrapport i Taenketanken om udfordringer for integrationsindsatsen i Danmark 19

20 Är Malmö en delad utbildningsstad? 20 Den följande texten avser att ge ett Malmöperspektiv på vad som presenterats i den föregående texten. Den fråga som ställs är om Malmö kan betecknas som en delad utbildningsstad relaterat till andelen ungdomar med låg utbildning. Med låg utbildning avses utbildningsnivå t.o.m. grundskolans årskurs 9, vilket även innefattar dem som avbryter sin gymnasieutbildning. I kapitlet är avsikten att redovisa antal och andel Malmöelever i gymnasieskolan i Malmö, vilket kan förefalla vara en enkel uppgift men det är betydligt svårare att ge en klar bild. Statistiken försvåras t.ex. av gymnasieskolorna i Malmös höga andel elever med annan hemkommun än Malmö. En annan försvårande omständighet är den stora mängd gymnasieskolor med kommunal och inte minst med fristående huvudman som finns i Malmö. De kommunala skolorna har en gemensam övergripande organisation, utbildningsförvaltningen, och omfattas av offentlighetsprincipen. Handlingar som upprättas vid de fristående skolorna är varken allmänna eller offentliga och de har till skillnad från kommunala skolor ingen skyldighet att arkivera handlingar 70. Elever kan även söka såväl program, skola samt inriktning (gäller i vissa fall) i hela Skåneregionen sedan läsåret 2009/10. En ytterligare försvårande omständighet är de nya antagningsbestämmelserna enligt den nya skollagen som gäller fr.o.m. läsåret 2011/12. Antagningsbestämmelserna är olika till högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program. En elev som enbart sökt till högskoleförberedande program men inte är behörig till detta kan mycket väl vara behörig till yrkesförberedande program. Två av introduktionsprogrammen har gjorts sökbara men enbart för elever som inte är behöriga till högskole- eller yrkesförberedande program. Det försvårar beräkningen av hur stor andelen elever är som inte är behöriga och framför allt till att göra jämförelser med tidigare år. Ambitionen är att synliggöra Malmöeleverna, särskilt med fokus på antal och andelen elever inom och utanför gymnasieskolan, de som var behöriga och de som inte var behöriga till högskole- eller yrkesförberedande program, de som finns inom de fem olika introduktionsprogrammen, avhopp från gymnasieskolan samt insatser för ungdomar som varken studerar eller arbetar. I avsnittet kan emellertid inte presenters exakta antal och andelar av en ungdomskull men väl tendenser. 70 Skolverket. Mer om Fristående skolor. 2012, s 9, GYMNASIESKOLAN I MALMÖ Kommunerna är skyldiga att erbjuda samtliga behöriga elever i kommunen en gymnasieplats. Det finns 71 ett stort antal gymnasieskolor i Malmö; 12 med kommunal huvudman 72 och 25 med fristående huvudman 73. I Malmö erbjuds samtliga sex nationella högskoleförberedande och 12 yrkesförberedande program samt de fem introduktionsprogrammen. På Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, Media gymnasium, Norra Sorgenfri gymnasium och Rönnens gymnasium ges även sju av tolv lärlingsprogram. Malmö har riksidrottsgymnasium med nationellt riksintag på Borgarskolan samt i samarbete med Musikhögskolan ges estetisk spetsutbildning. MALMÖELEVER INOM OCH UTANFÖR GYMNASIESKOLAN Enligt SIRIS 74 uppgifter för åldersgruppen födda 1991 och mantalsskrivna i Malmö: 51 procent har slut/avgångsbetyg från program med grundläggande behörighet för studier vid universitet och högskolor (nationellt genomsnitt 63 %) 63 procent fullföljde gymnasieutbildningen inom 4 år totalt (nationellt genomsnitt 76 %) 79 procent fullföljde, exklusive IV-program (nationellt genomsnitt 83 %) För att få ytterligare information om utbildningsnivån jämfördes uppgifter från Kvalitetsredovisningen, läsåret 2010/2011; andel utan slutbetyg, andelen med slutbetyg och andelen med slutbetyg med behörighet för universitet och högskolestudier. Dessa elever började sina gymnasies tudier före den regionala överenskommelsen trädde i kraft. 71 Malmö stads hemsida (mars 2012) 72 Agnesfrids gymnasium, Bellevue gymnasium, Frans Suell och Jörgen Kocks gymnasium, Borgarskolan, Malmö latinskolan (tar inte in elever läsåret 11/12, Mediegymnasiet, Norra Sorgenfri gymnasium Parkskolan, Pauli gymnasium, Rönnens gymnasium, S:t Petri skola, Universitetsholmens gymnasium, Heleneholm 73 Baldins Gymnasium,, Bryggeriets gymnasium, Cybergymnasiet Design och Construction College, Drottning Blankas gymnasium, Einar Hansengymnasiet, Framtidsgymnasiet, 4ans Gymnasium, Jensen gymnasium, Johan Bauergymnasiet, Klara nya gymnasium, Kunskapsgymnasium, Kunskapsgymnasiet, Malmö Praktiska Gymnasium, Malmö Tekniska Gymnasium, Malmö Elias Teoretiska Gymnasium, NTI-gymnasiet, Peabskolan, Plusgymnasiet, ProCivitas Privata Gymnasium, Realgymnasiet, Rytmus, TAU Learning Hantverksgymnasium, Thoren Buisiness School, Yrkesgymnasiet 74 SIRIS, Kommunblad Malmö. Förskola, skola och vuxenutbildning i Malmö 2011, april 2012

21 Det antas därför att de till övervägande del är mantalsskrivna i Malmö. Andelen gymnasieskolor hade dock ökat. Uppgifterna nedan gäller efter fyra års studier, vilket görs även om gymnasiestudier normalt är på tre år. Anledningen är de många byten av program som uppmärksammats i Skolverkets nationella studier. Byten innebär att elever får börja om sina studier. De flesta byten sker tidigt, d.v.s. under år 1 eller år 2. Enligt Kvalitetsredovisningen 75 uppnådde vårterminen 2010 efter fyra års studier på NP; 83,3 procent av eleverna slutbetyg vid gymnasieskolor med kommunal huvudman och 78,4 procent av eleverna slutbetyg vid gymnasieskolor med fristående huvudman Totalt 80,9 procent av eleverna erhöll slutbetyg när resultatet beräknas oberoende av huvudman för gymnasieskolan. 19,1 procent fick inte slutbetyg och kan räknas som avhopp. 80,9 procent kan förefalla vara en ganska hög siffra men slutbetyg innebär att eleven fått betyg i alla ämnen, vilket också kan betyda att eleven fått betyget icke godkänt i ett eller flera ämnen. Behörighet till högskolestudier innebär att eleven har uppnått betyget godkänt i minst 90 procent av ämnena i sitt slutbetyg d.v.s poäng. Av de 83,3 procent av eleverna som fick slutbetyg uppnådde 82,2 procent av eleverna behörighet till högskolestudier d.v.s. 68 procent av eleverna vid gymnasieskolor med kommunal huvudman. Av de 78,4 procent av eleverna som fick slutbetyg var 83,2 procent d.v.s. 64 procent av eleverna vid gymnasieskolor med fristående huvudman. Tillsammans 66 procent av dem som fanns kvar inom gymnasieskolan. Ovanstående gäller enbart elever på NP, elever som fanns på IV finns inte med i beräkningen. 75 Kvalitetsredovisning, Utbildningsförvaltningen Läsåret 2010/2011, s 13. I Kvalitetsredovisning anges SIRIS som källa. Skillnaderna i resultat mellan programmen är mycket stora, 76 från cirka procent (FP - BF, BP, EN) av dem som fått slutbetyg och också var behöriga till universitets och högskolestudier till program där cirka 90 procent (NV, SP) av eleverna uppnått behörighet till högskola. Hur ser det då ut för efterföljande årskullar? Elever som slutade grundskolan år 9 vt 2008 är födda år 1992, om de skulle fylla 16 år det året. MALMÖELEVER INOM OCH UTANFÖR GYMNASIESKOLAN MED START HT 2008 Läsåret 2008/09 sökte inte 1-3 procent av dem som avslutade grundskolan till gymnasiet. Läsåret 2008/09 började i år elever i kommunala gymnasieskolor på NP 1349 elever i kommunala gymnasieskolor på IV 1413 elever i fristående gymnasieskolor på NP Läsåret 2010/11 började i år elever i kommunala gymnasieskolor på NP 114 elever på kommunala gymnasieskolor på IV 1439 elever i fristående gymnasieskolor på NP För att få en uppfattning om antalet ungdomar som hoppar av sin gymnasieutbildning jämfördes med stöd av data från SIRIS 77, Gymnasieskolan Elevstatistik, Malmö, det totala antalet elever år 1 läsåret 2008/09 på såväl kommunala som fristående gymnasieskolor, exklusive och inklusive elever på IV-program med antalet år 3 den i oktober läsåret 2010/11. Eleverna har alltså då gått två år på gymnasiet. Den övervägande majoriteten elever som ansökte till gymnasieskolor i Malmö kan antas bestå av elever mantalsskrivna i Malmö. Läsåret 2008/09 fanns ännu inte den regionala överenskommelsen om fritt sök. Eleverna studerade i mycket hög utsträckning på gymnasieskolor i sina hemkommuner. Om inte hemkommunen kunde erbjuda det program som eleven sökte kunde eleven söka det i annan kommun, vilket gäller t.ex. elever från Vellinge kommun. Elever som inte sökte studieförberedande program i Vellinge studerade i hög utsträckning i Trelleborg. En mindre del i Malmö när inte programmet gavs i Trelleborg. Av tabellen ovan framgår att över tusen elever har försvunnit mellan åk 1 och åk 3. Vart har de tagit vägen? 76 Utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning, 2010/11 s 77 SIRIS Skolverkets nätbaserade databas. SIRIS baserar sina uppgifter på CSNs register över gymnasieelever med CSN- bidrag och informationen bearbetas av SCB. Uppgiftslämnare är ansvarig för verksamheten. I de flesta fall har de enskilda skolorna lämnat in uppgifterna. För Fristående skolor finns endast uppgifter från de skolor som har statsbidrag. Antalet elever mäts mitten av oktober (Källa: Analysstöd SIRIS) 21

22 Avhopp exklusive individuella programmet I oktober 2008 fanns totalt 3721 elever år 1 sammantaget på nationella program inom gymnasieskolor i Malmö, kommunala såväl som fristående. I oktober 2011 fanns totalt 3502 elever som börjat år 3, vilket är sex procent färre. Antal elever är färre den 1 oktober 2011 än den 1 oktober Det kan tolkas som att sex procent av eleverna på studieförberedande och yrkesförberedande program enligt dessa uppgifter hoppat av. Avhoppen förefaller vara få under två års studier på nationella program, dessa år. Det som visas ska emellertid tolkas med försiktighet. Det säger inget om hur elever har bytt mellan program och skolor och inte heller om förflyttningar mellan NP och IV. Även om uppgifterna hämtats från SIRIS baseras de även ytterst på vad skolor inrapporterat. Rapporteringarna är något osäkra vilket framför allt gäller avbrott från gymnasieskolor med fristående huvudman, enligt Utbildningsförvaltningens Kvalitetsredovisning september Skolinspektionen har riktat kritik mot fristående gymnasieskolor för att de inte i tillräcklig utsträckning inrapporterat avhopp. I den nya skollagen betonas att avhopp ska inrapporteras. Som framgick av tidigare avsnitt i rapporten är enligt SKLs studie 2012, antalet avhopp under årskurs 1 och årskurs 2 från studieförberedande och yrkesförberedande program år 2007, nationellt viktat genomsnitt, sammanlagt 11 procent. Jämförelsen gäller inte samma läsår men det förefaller inte troligt att Malmö skulle ha en nära nog hälften så låg andel elever som avbryter under årskurs 1 och årskurs 2. Enligt SIRIS avbröt 5 procent av Malmöeleverna år 1, beräknat på andel elever år 1 på program den 15 oktober 2010 och som inte fanns i gymnasieskolan 15 oktober 2011, nationellt genomsnitt 3 procent. Avhopp från individuella programmet 1 oktober 2008 fanns 1349 elever på IV-programmet 1 oktober 2011 fanns 114 som börjat år 3, d.v.s. nästan samtliga fanns inte kvar längre inom IV. 2008/09 kan ha funnits på IV-program även året tidigare. Det framgår inte heller om det är samma individer vid uppgiftstillfällena. När det gäller avhopp från IV så ska det dessutom inte tolkas som att nästan samtliga hoppat av från IV. Elever på IV program var en heterogen grupp elever avseende betygspoäng, från 0 poäng till att enbart ha saknat godkänt betyg i ett behörighetsgivande ämne för att vara behörig att söka nationellt program. Den tidens IV-program kunde innebära att en elev gick samtliga år på IV. I oktober 2011 fanns 114 elever kvar på IV, enligt SIRIS. För att komplicera det ytterligare kan en del av dessa 114 ha hoppat av från NP och fortsatt på IV, vilket var tillåtet enligt den föregående skollagen. Antal elever vid specialutformat program är högre läsåret 2010/11 än antalet årskurs 1, läsåret 2008/09 (178 respektive 224). En del elever från IV kan ha fortsatt sina studier där. Detsamma gäller även för elever som studerade på NP och som också kan ha bytt till specialutformat program, istället för att hoppa av. Specialutformat program får inte längre ges, enligt den nya Skollagen. IV-programmet innehöll även vad som benämndes PRIV 78 och IVIK 79. En del elever kan ha läst en kort tid på PRIV och uppnått behörighet för nationellt program och har alltså inte hoppat av gymnasieskolan. Bland IVIK eleverna fortsatte troligtvis också en del till nationella program. Med reservation för ovanstående förefaller i Malmö en mycket stor grupp elever som började på IV-programmet läsåret 2008/09 inte har uppnått högre formell utbildningsnivå än grundskola, eftersom avhoppen var så stora efter två år. SKLs nationella studie visar att endast 20 procent av elever som studerade på (det numera nedlagda) IV-programmet uppnådde fullständigt gymnasiebetyg efter fem års studier. Hur har det gått för de övriga eleverna? De som började på studieförberedande och yrkesförberedande program? Uppgifter om hur det har gått i årskurs tre för elever på IV och elever på NP finns ännu inte tillgängliga. Det är som synes i stor utsträckning från IV som avhoppen har skett under årskurs 1 och årskurs 2, 85 procent, enligt SIRIS. Hur kan det förklaras? År 2008 var 20 procent av eleverna från år 9 inte behöriga att söka nationella program. En del elever som anges under år 1 läsåret PRIV-elever kunde läsa på samtliga nationella program 79 På IVIK studerade elever med kortare vistelsetid i Sverige än tre år och som inte gått i svensk grundskola (jämför nya introduktionsprogrammet språkintroduktion)

23 ANTAGNING TILL GYMNASIESKOLAN HT 2011 I det följande avsnittet ges en beskrivning av antagningen till gymnasieskolan läsåret 2011/12. Vid detta tillfälle tillämpades för första gången reglerna i den nya Skollagen. De omfattande bestämmelser som nu gäller redogjordes för i föregående kapitel. Reglerna för fritt sök tillämpas även. Andelen elever som inte uppfyller behörighetskraven till studieförberedande och yrkesförberedande program i Malmö är hög, procent, nästan dubbelt av nationellt genomsnitt, 13 procent. Andelen elever som inte är behöriga har inte ökat sedan föregående antagning, trots att reglerna skärpts. Antalet elever har emellertid ökat något p.g.a. att årskullarna har minskat. Både år 2010 och år 2011 uppgick andelen elever som inte var behöriga till procentandelar, medan antalet elever som inte var behöriga ökade något, 575 respektive Eftersom behörighetsregler även införts till några av introduktionsprogrammen 81 är det betydligt svårare än tidigare att beräkna andelen inte behöriga. Ska den fortsättningsvis beräknas enbart utifrån gruppen som är behöriga till studieförberedande och yrkesförberedande program eller bör även behöriga till de två introduktionsprogram som måste sökas ingå? Jämförelse med tidigare år bör även ta hänsyn till åldersgruppernas storlek eftersom de kommer att fortsätta minska fram till Sedan läsåret 2009/10 tillämpas den regionala överenskommelsen fritt sök som gör att elever boende i Skåne och Sölvesborg fritt kan söka gymnasieplats inom regionen. Enligt Antagningsrapporten 82 finns i Malmö höstterminen 2011, 2840 studieplatser på gymnasieskolor med kommunal huvudman samt 2677 studieplatser på gymnasieskolor med fristående huvudman, d.v.s. sammanlagt 5517 platser 83 till årskurs 1. Gymnasieskolorna i Malmö är populära. Gymnasieplatserna i Malmö besätts läsåret 2011/12 i stor utsträckning, nära nog till hälften, av elever som inte är Malmöbor. Malmöelever utgör på nationella program i Malmö 74% (1259) av eleverna antagna på de kommunala skolorna och 63 % (1180) av eleverna antagna på de fristående skolorna i år Beräknat på 24 procent 81 De fem introduktionsprogrammen ersatte det tidigare IV-programmet 82 Antagningsrapport 2011, s 5 83 Ibid, s Ibid, s 5 Våren 2011 avslutade elever årskurs 9 i Malmö. Enligt SIRIS fortsatte 96,5 procent av eleverna till gymnasieskolan. 3,5 procent, d.v.s. 99 elever, sökte inte vidare från grundskolan. Andelen som inte sökt är högre än nationellt snitt (1,8 %). Anledningar till det kan vara flera, t.e.x. att eleven; inte vill gå på gymnasiet, är omhändertagen för samhällsvård, reser utomlands, studerar utomlands m.fl. möjliga anledningar. Eleverna ingår i det kommunala informationsansvarets uppdrag att kontakta. Enligt Antagningsrapporten sökte 3028 Malmöelever nationella program i Malmö i första hand. Totalt har 159 Malmöungdomar 86 sökt till program utanför hemkommunen. 87 När återbud, strukna val och obehöriga sökanden strukits, återstår 2280 behöriga sökanden. 88 Samtliga kommer emellertid inte från grundskolans år 9. I uppställningen nedan visas utbildningsbakgrunden för Malmöelever som var behöriga till NP vid antagningen ht Enligt Antagningsrapporten 89 hade eleverna följande skolbakgrund; 1999 från år 9 i grundskolan 106 från gymnasieskolans individuella program 42 från kommunala uppföljningsansvarets vägledning 132 från nationella program år 1 1 från nationellt program år 2 Det framgår i uppställningen att 106 elever kompletterat sina gymnasiebetyg från årskurs 9 genom studier på individuella programmet och erhållit behörighet att söka till NP. 42 elever som tidigare hoppat av gymnasieskolan har valt att söka in på nytt till gymnasieskolan elev har funnits inom gymnasieskolan föregående år och önskar (troligtvis) byta program. Enligt Skolverket kan rektor besluta att en elev får byta program och också att eleven får börja om på det nya programmet. I dessa fall (ovan) har eleverna fått söka om program d /Rapport_ pdf Malmö Stad Obligatoriska skolan 2011 s 19. (Källan är i rapporten hämtad från SIRIS) 86 Dessa ungdomar undantas i den fortsatta texten. Majoriteten har sökt gymnasieskola i Lund. 87 Antagningsrapport, 2011 s 5 88 ibid s 5 89 ibid s 5 23

24 Antal elever utan gymnasieplats ht 2011 Enligt Antagningsrapporten 90 saknade 211 (8,8 %) Malmöungdomar som sökt till gymnasieskolan, gymnasieplats när antagningen avslutats ht I Antagningsrapporten listas anledningar till att de saknade gymnasieplats; 115 har lämnat återbud till eller uteblivit från plats 15 är reserver till något program (9 har lämnat återbud tidigare) 37 är obehöriga till alla val i ansökan 38 har lämnat sin ansökan sent, de flesta efter antagningen 7 har enbart sökt annan kommun Efter avslutad antagning 15 september fanns 668 lediga platser inom samtliga nationella program varav 52 inom kommunala gymnasieskolor och 616 inom fristående. Inom introduktionsprogrammen finns 172 lediga platser varav 67 inom den kommunala verksamheten och 105 inom den fristående. Nedanstående information är sammansatt från Skolverkets Kommunblad 91, april Informationen avser Malmöeleverna som avslutade årskurs 9 vt 2011 och deras start i gymnasieskolan år 1 läsåret 2011/12: Andelen elever på högskoleförberedande program motsvarar genomsnittet i landet men en betydligt mindre andel elever finns på de yrkesförberedande programmen. Överhuvudtaget har andelen elever som sökt till yrkesförberedande program minskat i hela landet men som visas ovan har det minskat i betydligt högre utsträckning i Malmö, jämför med nationellt genomsnitt. Till högskoleförberedande program sökte som förstahandsval 2807 elever. Enligt Antagningsrapporten var 2617elever behöriga och 2538 antogs. 92 Malmöungdomarna utgjorde 71 procent. Till yrkesförberedande program sökte i första hand 1486 ungdomar. 978 var behöriga och 1020 antogs. Malmöungdomarna utgjorde 61 procent av de antagna. 93 Inga uppgifter finns om antal eller andel antagna på lärlingsprogram (dessa är knutna till yrkesprogram). Höstterminen 2011 andel elever utanför högskoleförberedande- eller yrkesförberedande program: 3,5 % som inte sökt in till gymnasieskolan 30 % inom introduktionsprogrammen. 8,8 % som saknade gymnasieplats när antagningen avslutades (med reservation för att de kan ha placerats på NP eller ipå introduktionsprogram senare) ANTAL ELEVER PÅ INTRODUKTIONSPROGRAM Till de fem introduktionsprogrammen finns olika antagningskrav och två av programmen är sökbara. Som framgick av tidigare textavsnitt krävs för att vara behörig att söka till programinriktat individuellt val eller programmet yrkesintroduktion att eleven uppnått betyget godkänt i vissa ämnen. Enligt SIRIS kommunblad Malmö finns 30,8 procent av eleverna på introduktionsprogrammen. Antal elever på Introduktionsprogrammen läsåret 2011/12: 94 Individuellt alternativ 210 Preparandutbildning (på skola med fristående huvudman) Programinrikt ind val (på skola med fristående huvudman) Språkintrodution 333 Yrkesintroduktion Antagningsrapport s Hämtad från SIRIS via länk till Kommundata 92 Med de nya tillträdesbestämmelserna kan en elev sakna behörighet till högskoleförberedande program men kan vara behörig till yrkesförberedande, behörighetsregler finns även till några av introduktionsprogrammen 93 Antagningsrapport, 2011 Utbildningsförvaltningen s 7 94 Antagningsrapport bilaga 10

25 Det sammanlagda antalet Malmöelever som antogs eller började på de fem introduktionsprogrammen är (Totalt antogs 1170 elever på programmen). Enligt den nya Skollagen får elever som söker till högskoleförberedande program men som enbart är behöriga till yrkesinriktat program studera på introduktionsprogrammet preparandutbildning för att komplettera det eleven behöver. En rimlig tolkning är att det på introduktionsprogrammet preparandutbildning finns elever som är behöriga till ett nationellt program men som sökt till ett som de inte är behöriga till. Elever som studerar på högskole- eller yrkesförberedande program får inte hoppa av studierna för att fortsätta på något av introduktionsprogrammen, vilket var tillåtet till IV-program. Introduktionsprogrammen finns på ett antal skolor i Malmö. I den följande texten presenteras två skolor, Startskolan och Bellevuegymnasiet. Den förra tar emot elever med kort vistelsetid i Sverige. Den senare tar emot obehöriga elever med de allra lägsta betygspoängen från grundskolan. Sammantaget ansvarar de för cirka hälften av eleverna på introduktionsprogrammen. STARTSKOLAN SPRÅKINTRODUKTION Startskolan vid Frans Suell och Jörgen Koch är en gymnasieskola med kommunal huvudman, som ansvarar för språkintroduktion (IMSPR) även om elever går på språkintroduktion med profil som kan ges på andra kommunala skolor. Enligt Antagningsrapporten sökte 457 elever läsåret 2011/12 IMSPR (varav 308 som förstahandsval). Intressant är också att från grundskolan antogs 110 elever. Totalt antogs 333 elever varav 56 med annan hemkommun. Verksamheten har ett antal profiler p.g.a. heterogeniteten i ungdomsgruppen, enligt uppgift från Startskolan. 250 elever antogs till språkintroduktion utan profilering 16 elever antogs med naturvetenskaplig profil 16 elever antogs med samhällsvetenskaplig profil 30 elever antogs med omvårdnadsprofil 13 elever antogs med språkpraktik 11 elever antogs med alfabetiseringsprofil IMSPR utan profil ges på Startskolan vid Frans Suell och Jörgen Koch gymnasieskola. Uppgifterna i texten nedan baseras på samtal med samordnaren för IMSPR Birgitta Alriksson. Enligt uppgift fanns i mars 2012, 430 elever p.g.a. att skolan har löpande intagning. Den huvudsakliga anledning till ökningen under läsåret är invandring från EU-länder från forna öst och återinvandring av svenska medborgare från Syrien där ungdomarna ofta har glömt bort svenska språket. Även ensamkommande flyktingbarn ingår i gruppen men ingen ökning har skett i denna grupp. I augusti 2011 startades 25 klasser och i mars 2012 fanns 29 klasser. Utbildningsnämndens plan för 11/12 innebär 29 klasser + 2 klasser, IND-SPR. De senare (IND-SPR) innehåller elever som varit längre tid i Sverige och som baserat på testresultat i matematik och från uppgifter om tidigare skolgång, har förväntad långsam progression. De skärpta tillträdeskraven till högskoleförberedande och yrkesförberedande program leder, enligt B. Alriksson, med stor sannolikhet till att ungdomarna inte kan gå direkt till dessa program. Programmet språkintroduktion är öppet för anmälan för elever som vistats kortare tid i Sverige än tre år och som har behov av språkförstärkning. Elever som vistats längre tid än tre år och har behov av språkförstärkning ska istället anmäla sig till programmet individuellt alternativ med inriktning språkförstärkning. Det är huvudmannen, som bestämmer hur tidsintervallet kort vistelsetid ska definieras. I Malmö har utbildningsnämnden bestämt den till 3 år. Definitionen beslutas alltså av en kommunal politisk nämnd och möjlighet finns att välja att utsträcka tiden. Enligt Startskolan vid Frans Suell och Jörgen Koch gymnasiet finns bland dem som antogs till introduktionsprogrammet språkintroduktion även elever som söker från grundskolan. Av 330 elever som antogs kom 110 från grundskolan. Det kan behöva närmare studeras hur elever med kort vistelsetid ska inplaceras i skolsystemet. De elever från grundskolan, som kan antas till språkintroduktion, har vistats kortare tid än tre år i Sverige och har efter introduktionskurs placerats år 8 eller år 9 på högstadiet. 95 ibid s 9-12 med bilagor 11 och 12 25

26 BELLEVUE GYMNASIUM - BVG Nedanstående text baseras på BVGs kvalitetsredovisning 96 : och samtal med rektor Annette Lawesson. Bellevue gymnasieskola, med kommunal huvudman, är en unik gymnasieskola. Den tar huvudsakligen emot obehöriga elever med de lägsta betygspoängen från grundskolan, 0-30 poäng. Skolan tar också emot elever som har dokumenterade kognitiva svårigheter och skolan initierar utredningar för ett antal elever som inte utretts under sin grundskoletid. Skolan tar även emot elever som tidigare studerat vid grundsärskolan, elever som varit placerade utanför Malmö Stad och elever från förberedelseklasser. Tabell 2 Fördelning av andelen godkända betyg bland 233 IV-elever Redan under sommaren, efter grundskolans slut, etableras kontakter mellan blivande elever och skolan genom Bellevue gymnasiums coacher. Coacherna ansvarar för praktik, sommarskola och aktiviteter under sommaren. Under läsåret fungerar de som stöd och hjälp åt elever både i och utanför klassrummet. Det introduktionsprogram som ges är individuellt alternativ. Läsåret 2011/12 antogs 141 elever till individuellt alternativ. Övriga ca 160 elever på BVG går kvar på det gamla IV-programmet. Skolan tar emot elever från alla stadsdelar i Malmö. Endast 32 av eleverna hade övergångshandlingar från grundskolan. Av dessa handlingar var 15 åtgärdsprogram, fyra individuella utvecklingsplaner, sex pedagogiska utlåtande, två psykologutredningar, tre logopedutredningar, ett läkarintyg och en läs- och skrivutredning. Det var bara ett fåtal av dessa dokument som, enligt BVG, innehöll relevant information. Bellevue gymnasium (BVG) arbetar med att kartlägga samt screena elevernas kunskapsnivå i matematik, svenska och engelska för att därmed få ett underlag till elevens individuella studieplan och för att kunna fortsätta arbetet med att skapa relevanta pedagogiska individuella lösningar. Vid årets kartläggning framgick att flertalet elever inte når kunskapsmålen för årskurs 6. Fler elever får därmed individuella studieplaner som sträcker sig över mer än ett år. De standardiserade screeningtesterna fokuserar på kunskapsmålen i årskurs 6. Klarar eleven de målen kan deras mål vara att nå kunskapsmålen för årskurs nio. Om inte blir målet först och främst att nå kunskapsmålen för år sex. Läsåret hade de 233 elever som börjat på BVG före sammanlagt 108 betyg i svenska/ svenska 2, engelska eller matematik (som då var behörighetsgivande till ett NP). Fördelningen var följande 97 : Endast 35 elever hade betyg i mer än ett av dessa ämnen98. De högre krav på antal godkända betyg för att bli antagen på högskoleförberedande- eller yrkesförberedande program har under året, enligt uppgift Lawesson, varit ett orosmoment för många elever. Gemensamt är att eleverna har en negativ bild av tidigare skolgång. Det medverkar även till att eleverna behöver längre tid än ett år på BVG. ELEVER PÅ TIDIGARE IV-PROGRAM Avsikten med nedanstående avsnitt är att utifrån en studie av Cederberg & Ericsson 99 beskriva elever på det tidigare IV-programmet. Ett antagande är att det finns generella likheter när det gäller bakgrund och upplevelser i grundskolan med elever inom de nuvarande introduktionsprogrammen. Eleverna i studien kom i mycket hög utsträckning från skolor belägna i socioekonomiskt svaga bostadsområden. Det kan antas att de samspelande individfaktorer och skolfaktorer som framträder i studien, som enligt eleverna, har påverkat hur de klarat av sina studier; svaga språkkunskaper i svenska, låg skolmotivation, skolk, dyslexi och andra neurologiska funktionsnedsättningar, mobbning, skoltrötthet, sjukdom och sociala problem, generellt sett fortfarande kan vara aktuella. Bakgrund till studien var att under ett antal år har andelen elever från grundskolan i Malmö, som inte uppnått behörighetskraven till nationellt program, legat kring 20 procent. Våren 2008 lämnade 20 procent av ungdomarna årskurs 9 utan att vara behöriga till NP, enligt dåtida antagningskrav. Vid 13 av grundskolorna i Malmö var andelen obehöriga ungdomar högre än 20 procent, vid en del dubbelt så hög eller än högre. Cederberg & Ericsson genomförde en studie med Malmöelever som fanns inom IV hösten Bellevue gymnasiums kvalitetsredovisning 2010/11 97 ibid, s 7 98 Kvalitetsredovisning BVG 2010, s Cederberg, M & Ericsson, I. (2009) Ungdomars Upplevelse av Grundskolan i Malmö röster från elever på IV-program.

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen

Läs mer

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyheter Nya behörighetsregler införs till gymnasieskolans nationella program Fem nya introduktionsprogram införs

Läs mer

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014 Handläggare Margareta Nenzén Innehållsförteckning 1. Introduktionsprogrammen... 3 2. Preparandutbildning (IMPRE)... 4 2.1. Behörighet...

Läs mer

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Fernvall 2016-09-05 UBN-2016-3461 Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram Bakgrund Utbildningsnämnden, som huvudman för introduktionsprogrammen

Läs mer

Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165

Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165 Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165 20.4 Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Regeringens förslag: För behörighet till ett yrkesprogram ska det krävas godkända betyg i svenska, engelska,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).

Läs mer

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan STÖDMATERIAL Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Inledning Det här stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar med individuella studieplaner

Läs mer

Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun

Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2016-01-25, rev. 2016-02-17 Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun Förslag till beslut Kompetensnämnden fastställer Plan för

Läs mer

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni 2015. Bengt Weidow

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni 2015. Bengt Weidow Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni 2015 Bengt Weidow Agenda Elever på programmen Planen för utbildningen Den individuella studieplanen Preparandutbildning Programinriktad individuellt

Läs mer

Introduktionsprogrammen

Introduktionsprogrammen Introduktionsprogrammen Introduktionsprogrammen är för dig som är mellan 16 och 20 år och inte är behörig för ett nationellt program på gymnasiet. Studieplanen innehåller även aktiviteter som stärker dig

Läs mer

Introduktionsprogrammen

Introduktionsprogrammen är för dig som är mellan 16 och 20 år och inte är behörig för ett nationellt program på gymnasiet. Studieplanen innehåller även aktiviteter som stärker dig i din personliga utveckling. Det finns fem inriktningar

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Enligt skollagspropositionen 2009/10:165. mats.soderberg@skl.se

Enligt skollagspropositionen 2009/10:165. mats.soderberg@skl.se Enligt skollagspropositionen 2009/10:165 mats.soderberg@skl.se Introduktionsprogram i gymnasieskolan Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion

Läs mer

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17 Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen 160908 Innehåll Plan för introduktionsprogrammen... 4 Introduktionsprogram (IM)... 4 Behörighetskrav till de nationella

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen på Bergska skolan, Finspångs kommun Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

att fastställa Plan för utbildning på Introduktionsprogram i Knivsta kommun.

att fastställa Plan för utbildning på Introduktionsprogram i Knivsta kommun. Utbildningsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-04-17 13 Plan för utbildning på Introduktionsprogram i Knivsta kommun UN-2015/150 Beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden att besluta att fastställa

Läs mer

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola

2014-03-12. Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2014-03-12 Läsa in gymnasiet på folkhögskola 2 (5) Sammanfattning Efterfrågan på utbildad arbetskraft växer och en gymnasieutbildning har blivit en förutsättning för att klara sig på arbetsmarknaden. Därför

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015 Utbildningsstatistikenheten 2015-12-17 Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2014/2015 Våren 2015 slutförde 84 449 1 elever gymnasieskolan. Det är den andra kullen elever som går ut den reformerade

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Introduktionsprogrammet

Introduktionsprogrammet Introduktionsprogrammet Från och med höstterminen 2011 får gymnasieskolan fem introduktionsprogram som ersätter det individuella programmet (IV) för dem som inte är behöriga till ett nationellt program.

Läs mer

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är: Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De

Läs mer

Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola Kommunstyrelsen Dnr 15KS694 REMISS SOU 2015:81 Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola FÖRSKOLEKLASS 3.6 Alternativ 1 Förskoleklassen

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson

Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Rekrytering till högre utbildning under 50 år Christina Cliffordson Högskolans expansion de senaste 50 åren Den högre utbildningens omfattning har ökat: från ca 40 000 studenter, fördelade på fyra universitet

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015

Slutbetyg i grundskolan, våren 2015 Enheten för utbildningsstatistik 15-09-30 1 () Slutbetyg i grundskolan, våren 15 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 15. Syftet är att ge en beskrivning

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-01-11 Handläggare Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-50833010 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04 Mer tid för kunskap -

Läs mer

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR

KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA ÅR KOMMUNENS INFORMATIONSANSVAR FÖR UNGA 16-20 ÅR Halvårsrapport januari 2014 Datum: 2014-01-20 Sammanställt av: Lilian Lama, Uppföljningsansvarig Innehållsförteckning 1 Det kommunala informationsansvaret

Läs mer

Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner

Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner Falun Borlänge-regionen AB Forskargatan 3 781 70 BORLÄNGE Sweden info@fbregionen.se Tel +46 243 24

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

NY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter

NY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter NY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter Örebro Januari 2011 Lars Werner Flera olika riksdagsbeslut Pedagogisk omsorg Allmän förskola från 3 år Bidrag fristående skolor Ramar ny gymnasieskola Ny betygsskala

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet

Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2009:205 RIV (Dnr 001-1985/2009) Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Skollag (2010:800) kap.15-17

Skollag (2010:800) kap.15-17 Skollag (2010:800) kap.15-17 Detta dokument innehåller Skolverkets utdrag ur Skollagens kapitel 15 till 17 om gymnasieskolan. Kapitel 15-16 innehåller allmänna bestämmelser om gymnasieskolan och nationella

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

Utbildningsplan Preparandutbildning (IMPRE)

Utbildningsplan Preparandutbildning (IMPRE) Utbildningsplan Preparandutbildning (IMPRE) Målgrupp: Elever som är studiemotiverade och har en klar ambition att nå behörighet till ett nationellt program. Syfte: Syftet med utbildningen är att snabbt

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Omvårdnadsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet

Vad ungdomar gör efter Medieprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Betyg. Ej uppnått målen 0p. Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p. Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde!

Betyg. Ej uppnått målen 0p. Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p. Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde! Betyg Ej uppnått målen 0p Godkänd 10p Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde! Högre behörigheteskrav till gymnasieskolan 8 ämnen med betyget godkänd

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Sammanfattning Lättläst version

Sammanfattning Lättläst version Sammanfattning Lättläst version Den framtida gymnasiesärskolan en likvärdig utbildning för ungdomar med utvecklingsstörning Gymnasiesärskoleutredningen har utrett gymnasieutbildningen för ungdomar med

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan

Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan 1 Södertörns nyckeltal 2014 Gymnasieskolan 2015-09-09 Redaktörer för rapporten Peteris Smitmanis, gymnasiechef, Haninge Britt-Marie Lundberg-Björk, gymnasiechef, Tyresö Annica Sterner, Assistent, Tyresö

Läs mer

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen 6. Vad krävs för att komma in på gymnasiet? 7. Var finns informationen?

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturbruksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database

GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH DIDAKTIK GOLD Gothenburg Educational Longitudinal Database PERCENTILEKVIVALERADE BETYG En beskrivning av hur grundskole- och gymnasiebetyg har transformerats

Läs mer

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program. Gymnasieinformation Gymnasieskolan GY11: Programmen är uppdelade på 12 yrkesprogram och 6 högskoleförberedande program. På yrkesprogrammen utbildar man sig mot ett yrke eller yrkesområde. På de högskoleförberedande

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet

Vad ungdomar gör efter Hantverksprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Fordonsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå VUX 2012 September 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Områden Studie- och yrkesvägledning Individuell studieplan Validering Prövning enligt

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy00), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013

6. Ung i Stockholms län. Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 2013 . Ung i Stockholms län Skolan är nyckeln till arbetslivet i Stockholm läns kommuner Maj 13 Innehåll Inledning... Ökande arbetslöshet bland unga... 3 Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) bland unga... Om uppväxtens

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Livsmedelsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad.

Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad. Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad. Dr.nr 2016/642-UAN-666 Språkintroduktion Utbildningens syfte Introduktionsprogrammen regleras i skollag

Läs mer

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag Innehåll

Läs mer

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser En evig kamp!? Skolans uppdrag Generella kompetenser Specialförberedelser Gymnasieskolans uppdrag (prop.2008/2009:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver Gymnasieskolan ska i högre

Läs mer

Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp avhoppare? Helena Wintgren, undervisningsråd Karolina Österlind, undervisningsråd

Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp avhoppare? Helena Wintgren, undervisningsråd Karolina Österlind, undervisningsråd Hur förhindrar vi skolavhopp och hur följer vi upp avhoppare? Helena Wintgren, undervisningsråd Karolina Österlind, undervisningsråd 1 Agenda 1. Informationsansvaret (uppföljningsansvaret) 2. Stöd i gymnasieskolan

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

Karaktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär.

Karaktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär. Sida 1 av 6 HANDLEDNING Presentation Programväljaren Denna presentationsserie omfattar 34 bilder. Vi har valt att ta fram ett relativt stort antal bilder, det är ändå du som användare som bestämmer vilka

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. Angela Öst (Utbildningsdepartementet)

Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun. Angela Öst (Utbildningsdepartementet) Lagrådsremiss Ungdomar utanför gymnasieskolan ett förtydligat ansvar för stat och kommun Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 13 februari 2014 Maria Arnholm Angela Öst (Utbildningsdepartementet)

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer

GYMNASIEVAL. Intagning

GYMNASIEVAL. Intagning GYMNASIEVAL Ansökan Hur söker jag till gymnasiet? Du är behörig att söka ett nationellt eller specialutformat program som startar senast första kalenderhalvåret det år du fyller 20 år, om du: Har slutfört

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet

Vad ungdomar gör efter Teknikprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Barn- och fritidsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet

Vad ungdomar gör efter Energiprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Handels- och administrationsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Insyn 18 Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten.

Insyn 18 Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten. Fritidshem med enskild huvudman Bidrag från hemkommunen 15 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 och i vissa fall ett

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Samhällsvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf94/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år SKRIVELSE Monica Isaksson, 20141014 Vårt Dnr: 2012-0043 Kommunstyrelsen Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar 16-24 år Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2012-08-27,

Läs mer

Plan för introduktionsprogrammen i Göteborgs Stad

Plan för introduktionsprogrammen i Göteborgs Stad 2015-01-20 Plan för introduktionsprogrammen i Göteborgs Stad Utbildningsnämnden, som huvudman för introduktionsprogrammen i Göteborgs Stad, har antagit en plan för utbildningen i enlighet med Skollagen

Läs mer

KIRUNA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KOMMUNSTYRELSEN

KIRUNA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida KOMMUNSTYRELSEN KOMMUNSTYRELSEN 2012-08-27 16 211 2012.0043 750 INFORMATIONS- OCH UPPFÖLJNINGSANSVAR FÖR UNGDOMAR 16-20 ÅR Au 120312 Föreligger skrivelse 2012-03-06 från kommunkontoret av vilket framgår att med anledning

Läs mer

Ekonomifrågor enligt ekonomipolicyn Uppdatering av beslutsattestantförteckning Beslut om löpande uppdateringar av den av nämnden årligen fastställda förteckningen av beslutsattestanter. Attestfrågor enligt

Läs mer

Rapport om aktivitetsansvaret gällande ungdomar år i Sundbyberg

Rapport om aktivitetsansvaret gällande ungdomar år i Sundbyberg BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Petra Wallin 2015-06-05 1 (5) Rapport om aktivitetsansvaret gällande ungdomar 16 20 år i Sundbyberg Kommunen har fram till och med december 201 haft skyldighet att, enligt

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-03-30 30 Reviderad plan för utbildning på introduktionsprogram (UN 2015.101) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå

Läs mer

Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan

Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan UR NYA SKOLLAGEN Gäller för utbildning som påbörjas efter den 1/7 2011 Mer om Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan Nyheter Från och med hösten 2011 har en elev som på grund av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2014:530 Utkom från trycket den 23 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Organisation och planering av språkintroduktion Göteborg, 1 september 2016

Organisation och planering av språkintroduktion Göteborg, 1 september 2016 Organisation och planering av språkintroduktion Göteborg, 1 september 2016 Cristina Pontis, undervisningsråd Regleringar: lag, förordning, allmänna råd Analys och uppföljning Kartläggning av behov, mål

Läs mer

Ansökan om dispens från behörighetskravet i engelska Riktlinjer för bedömning inom Fyrkantens gymnasiesamverkan

Ansökan om dispens från behörighetskravet i engelska Riktlinjer för bedömning inom Fyrkantens gymnasiesamverkan Ansökan om dispens från behörighetskravet i engelska Riktlinjer för bedömning inom Fyrkantens gymnasiesamverkan Dispens bör beviljas när Eleven har under en betydande del av sin grundskoletid ej haft möjlighet

Läs mer

Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010

Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010 Kvalitet i studie- och yrkesvägledning 11 februari 2010 Sammanhang och bakgrund Ny skollag Ny läroplan för förskolan Reformering av grundskolan Reformering av gymnasieskolan Nya behörighetskrav Nya tillträdesregler

Läs mer

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag

Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Översyn av modellen för kompletteringsresurser och viktat bidrag Ewa Franzén maj 2013 2013-05-13 1 (8) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 3 3. METOD... 3 4. REDOVISNING... 3 4.1.

Läs mer

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Verksamhetsplan - 2016 (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1 Danderyd ska erbjuda sina invånare stor valfrihet i den kommunala servicen utifrån individens önskemål och förutsättningar. Föräldrar i Danderyd

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl En gymnasiesärskola med hög kvalitet 27 september 2012 Peter Gröndahl Syfte med reformen Hög kvalitet Flexibilitet Samverkan Harmonisering Tydlig struktur Bättre förberedelse Gymnasiesärskolans syfte Anpassad

Läs mer

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan.

Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. 2014-08-14 Agneta Wallin FIN / folkhögskola.nu Lathund om tillträde till högre utbildning i Sverige. Omvärldskunskap som stöd vid antagning och studieplanering på folkhögskolan. Grundläggande behörighet

Läs mer

Naturbrukskonferensen 2016

Naturbrukskonferensen 2016 Naturbrukskonferensen 2016 Tällberg den 14 april 2016 Aktuellt från Skolverket Bengt Weidow Undervisningsråd Disposition 1. Statistik 2. Nya inriktningar inom NB? 3. Förslag på ändringar i ämnesplaner

Läs mer

S:t Botvids Gymnasium

S:t Botvids Gymnasium Skolan erbjuder Ekonomiprogrammet - Ekonomi Estetiska programmet - Spetsutbildning, Nycirkus (riksrekryterande), Hantverksprogrammet - Frisör IMPRO - Frisör Hotell- o Turismprogrammet - Turism o Resor

Läs mer