Motioner DISTRIKTSKONGRESS Socialdemokraterna i Norrbotten V Varvsgatan49B Luleå T:

Transkript

1 Motioner DISTRIKTSKONGRESS 2015 Socialdemokraterna i Norrbotten V Varvsgatan49B Luleå T:

2 Innehållsförteckning Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr.1 och Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr

3 2 (75) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr

4 3 (75) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr

5 4 (75) Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr Distriktsstyrelsens utlåtande över motion Nr

6 5 (75) Landstingspolitiska området. Maria Stenberg - Gruppledare för motionssvarsgruppen inom Övriga - Erkki Haarala, Johannes Sundelin, Ida Karkiainen, Maria Burström S-kvinnor i Älvsbyn anser att det finns skillnader i bedömning vad gäller syn- och hörselnedsättningar där vi menar att båda är en funktionsnedsättning och därför bör behandlas och bedömas på likartat sätt. Vi anser att glasögon, likväl som hörapparat, bör skrivas ut och subventioneras av landstinget upp till 18 års ålder. Vi menar att det finns många familjer som inte har de ekonomiska förutsättningarna att inhandla glasögon. Barn och ungdomar riskerar att inte tillgodogöra sig undervisningen i skolan, bli mer trötta, tappa koncentrationen och få huvudvärk som en följd av att inte nyttja behövda glasögon. Glasögon riskerar att bli en klassfråga, med negativa konsekvenser för barn och ungdomar. För att motverka utanförskap och ge alla barn lika villkor i skolan menar vi att detta måste ses över. Vi yrkar att: 1:1 Den socialdemokratiska landstingsgruppen verkar för att Norrbottens Läns Landsting utreder hur glasögon kan skrivas ut och subventioneras för barn och ungdomar upp till 18 år. S-kvinnor har vid sitt medlemsmöte antagit motionen och föreslår att Arbetarekommunens repskap bifaller motionen. Älvsbyns Arbetarekommun har vid sitt styrelsemöte bifallit motionen. Älvsbyns arbetarekommun har vid sitt repskapsmöte behandlat motionen och beslutat att bifalla motionen samt lämna den till distriktsstyrelsen för behandling på distriktskongressen april Tomas Egmark/ordf

7 6 (75) Inga barn skall gå omkring och se som i dimma och med huvudvärk. Alla barn som behöver skall ha rätt till glasögon. 2:1 Att våra riksdagspolitiker verkar för att alla barn i Sverige får full ersättning till glasögon. Kiruna /Louise Fjellborg-Andersson/ Styrelsen för Kiruna Arbetarekommun föreslår medlemsmötet att avslå motionen. Kiruna Socialdemokratiska Arbetarekommun har på sitt medlemsmöte beslutat att avslå motionen och att skicka den till distriktskongressen som enskild Föredraganden: Ida Karkiainen Barn som inte ser ordentligt kan ha svårt att hänga med i skolan och inte delta fullt ut i fritidslivet. Att köpa glasögon kan bli en stor utgift för en familj, framförallt för de som har det tufft ekonomiskt. Organisationen Majblomman har uppmärksammat hur fler och fler familjer söker bidrag från Majblommeföreningarna för att bekosta glasögon till sina barn. Därför har organisationen varje år kartlagt landstingens stöd till glasögon för barn. Kartläggningen visar att endast fyra landsting tillhandahåller glasögonglas gratis till barn 0-7 år, varav Norrbottens läns landsting är ett. Det är tyvärr få landsting som subventionerar glasögon till barn, framförallt efter att de fyllt 8 år. Det finns även stora variationer mellan landstingen kring hur subventionerna ser ut. Även Socialstyrelsen har uppmärksammat detta och uppmanar landstingen att samordna sig i frågan Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta Att bifalla motionen Att anse motion 2 besvarad.

8 7 (75) Norrbottens läns landsting köper varje år ett stort antal tjänster från privata företag. Upphandlingarna berör mängder av verksamheter och sträcker sig från byggprojekt och teknikstöd till städning och olika former av vård och omsorg. Tjänsteupphandlingen utvecklas i allmänhet med ambitionen att öka effektiviteten i verksamheten. En ambition som lätt leder till att upphandlingar där det lägsta priset får avgöra vilka företag som ska få de offentliga uppdragen. Den tendensen drivs på av att de EU-regler som styr offentlig upphandling är svårtolkade och, när det kommer till större upphandlingar, förbjuder uttalade krav på att de anlitade företagen ska omfattas av svenska kollektivavtal. Den ensidiga inriktningen på det lägsta priset bidrar till att offentlig upphandling kan gynna oseriösa företag som varken betalar skatt eller erbjuder avtalsenliga anställningsvillkor. För motverka denna sociala dumping krävs det en tydligt social inriktning på de offentliga upphandlingsbesluten. Samtidigt som upphandlingarna måste hålla sig inom ramarna för LOU (Lagen om Offentlig Upphandling) och Lavallagen. Den så kallade Vita jobbmodellen lever upp till de kraven. Modellen bygger på fyra grundpelare: Upphandlingsunderlagen ska utformas så att företagen som får offentliga uppdrag måste betala sina anställda i enlighet med kärnan i de kollektivavtal som redovisas i upphandlingsunderlagen. Observera att detta inte innebär regelrätta krav på kollektivavtal. Huvudentreprenören ansvarar för att underentreprenörer också ska följa reglerna om löner och anställningsvillkor i enlighet med de ovan beskrivna principerna. Företagen skriver under på att brott mot regelverken utgör uppsägningsgrund och grund för skadeståndsanspråk från Landstingets sida. Företagen öppnar sig för kontroller där Landstingets företrädare kan kontrollera hur företagen lever upp till kraven i kontraktet. Jag yrkar att: 3:1 Socialdemokraterna i Norrbottens läns partidistrikt verkar för att den ovan beskrivna upphandlingsmodellen i samband med tjänsteupphandlingar införs i Norrbottens läns landsting. Arjeplogs arbetarekommun antar motionen som sin egen och skickar den till partidistriktets årskonferens. Vita Jobb Verktyg mot svartarbete och social dumpning vid offentlig upphandling Arjeplog Åsa Larsson

9 8 (75) Föredraganden: Johannes Sundelin Motionen pekar ut ett område och problem som i en allt mer globaliserad värld bara blir större och större. Problem som i förlängningen urholkar den svenska modellen. Motionären/motionen vill att upphandlingsmodell Vita Jobb som ger landstinget möjlighet att kräva kollektivavtals liknande villkor införs i Norrbottens läns landsting för att motverka problemen som motionen belyser. Modellen är också prövad i Stockholm och erfarenheterna visar att modellen fungerar i alla led. Det gick bra att utforma tydliga upphandlingsunderlag och samarbetet mellan kommunala tjänstemän och fackliga företrädare var ömsesidigt givande när båda parter strävade efter att få bort de oseriösa inslagen i upphandlingarna. De detaljerade upphandlingsunderlagen skrämde bort företag som brukade vinna upphandlingar via oseriös verksamhet. De la inga anbud eftersom de inte ville underordna sig krav på regelefterlevnad och kontroller. De fackliga kontrollerna ledde inte till några negativa reaktioner från företagarnas sida. Tvärtom välkomnade arbetsgivarna en ordning där seriösa företagare hade fått möjlighet att vinna kommunala upphandlingar de tidigare förlorat på grund av illojal konkurrens. Dessa erfarenheter visar att modellen fungerar. Dessutom har Stefan Löfven och Socialdemokraterna centralt sagt att Sverige måste ta krafttag för att motverka lönedumpning. Detta ska göras genom att bland annat bestrida Lavaldomen" som är ett exempel på hur EU-rätten tillåter lönedumpning och diskriminering av utländska arbetstagare och genom detta även sämre villkor för svenska företagare. Partiledningen har därför startar en utredning för att komma fram med konkreta förslag. Distriktsstyrelsen anser att det är av yttersta vikt att socialdemokraterna stöder tanken med den svenska modellen så som vita jobb gör och anser vidare att det i enlighet med motion nummer 8 och DS svar till motion nummer 8 i lagstiftningen bör ändras så att kommuner och landsting kan kräva kollektivavtal vid offentlig upphandling. Det är viktigt att Norrbotten som ett socialdemokratiskt styrt landsting går före och stödjer den svenska modellen som arbetsmarknadens parter avtalat om Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: Att bifalla motionen

10 9 (75) Landstingspolitiker har under ganska många år rabblat rubriken som sina mantran. Problemet är att det inte fungerar, och inte tillämpas så som det borde och kunde. Nedan ges ett exempel på hur det fungerar i verkligheten, men exemplen är naturligtvis många. Ofta pratar man bara om den sjuke och vården. För föräldrar med sjuka barn, så måste ofta en eller båda föräldrarna följa med barnet. Det blir då en jätteskillnad för barnfamiljer som bor där vården finns, och de som måste resa. Som exempel; En barnfamilj i Kiruna där ett av barnen har tandställning får i bästa fall bara vård på orten så länge tandställningen inte satts in. När tandställningen väl satts in, så måste man åka ner till Gällivare en gång i månaden för att justera tandställningen. Då har man som förälder att välja mellan pest eller kolera. Ta ledigt en hel dag för att åka buss/tåg och få full täckning för resan, eller åka bil för att bara vara borta från jobbet i 4 timmar och få betalt 166:- i milersättning. Detta ger stora effekter för familjen som drabbas, men det ger ännu större effekter för ortens BNP. Om man som företag har att välja att etablera sig i Gällivare kontra Kiruna, så kan skillnaden i anställdas närvaro bli enorm utifrån var vården finns, och kan fälla avgörandet för lokaliseringsort. I ovanstående exempel skulle naturligtvis facit vara att dessa familjer enbart behöver åka till Gällivare en gång, och det är när tandställningen sätts in. All övrig vård sker på hemorten, såväl före som efter. Ovanstående är som sagt bara ett exempel, men det kan sättas in i många olika sammanhang. Det distriktskongressen har att besluta om är att-satserna. Vi föreslår distriktskongressen ge distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för: 4:1 Att all vård som inte fordrar specialutrustning belägen på annan ort, ska försöka utföras så nära patienten det bara är möjligt. Detta i syfte att förverkliga visionen Den friska läkaren reser till den sjuka patienten. 4:2 Att i de fall man inom verksamheterna inte följer politikernas ambitioner om Den friska läkaren reser till den sjuka patienten så får drabbade familjer full ersättning för såväl resa som inkomstbortfall, eller i vart fall skälig ersättning. Kiruna Daniel Eneslätt Kjell Lantto Lars Kiviniemi Bifall

11 10 (75) Styrelsen för Kiruna Arbetarekommun föreslår medlemsmötet att anta motionen som sin egen. Kiruna Socialdemokratiska Arbetarekommun har på sitt medlemsmöte beslutat att anta motionen som sin egen Föredraganden: Maria Stenberg Motionärerna påtalar i sin motionstext om problematiken kring barnfamiljers situation vid barnens behov av hälso- och sjukvård insatser av olika slag, speciellt när det blir avstånd till sjukvården och läkarkompetensen Norrbotten är ett geografiskt stort län och det är ofrånkomligt att patienterna och medföljande måste åka för att få vissa delar av sin hälso- och sjukvård genomförd. Motionärerna argumenterar även att det är svårt för föräldrar att vara ledig för att följa med sina barn till sjukvården. Men här vill ändå distriktsstyrelsen påminna om att möjligheten att vabba vård av sjukt barn finns via socialförsäkringssystemet. Det är en viktig del i vårt välfärdssamhälles skyddsnät, vi som socialdemokratern värnar det högt. Distriktsstyrelsen delar landstingspolitikernas och motionärens vilja och ambition om att den friska läkaren ska åka till den sjuka patienten. Den politiska uttryckliga viljan måste naturligtvis få genomslag i sjukvårdsorganisationen. Men den tekniska utvecklingen är också en viktig del i att utveckla sjukvården, allt för att möjliggöra för patienterna att kunna få sin vård genomförd i sin närhet. Därför föreslår distriktsstyrelsen att kongressen bifaller den första att-satsen i motionen. När det gäller reseersättning för sjukresor så kommer Norrbottens läns landsting att föreslå att milersättningen höjs till 12 kr mil f om 1 maj När det gäller motionärernas krav om att familjer ska få full ersättning för resor och fullständigt inkomstbortfall om landstingets organisation inte hörsammar den politiska viljeinriktningen om den friska läkaren ska åka till de sjuka patienterna, så delar inte disktiksstyrelsens motionärernas krav på det. Distriktsstyrelsen ser problem med gränsdragningarna om det kravet skulle bifallas Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: Att bifalla att-sats 1. Att avslå att-sats 2.

12 11 (75) Staden Kiruna har goda förutsättningar att fortsätta växa tack vare goda framtidsutsikter för bl.a. gruvindustrin, rymdforskningen och besöksnäringen. Tyvärr saknas en sak vilket gör att ungdomar känner en stor tveksamhet till att bosätta sig och bilda familj i Kiruna nämligen ett komplett Sjukhus. Kvinnosjukvården i Kiruna var tidigare den mest effektiva i landet vilket utredningar visade när det väl var nedlagt och vi kan bli minst lika bra igen med ett nytt modernt sjukhus. Kiruna har också under många år haft nästan 6 födslar i veckan så ett BB behövs (lika många som Gällivare, Jokkmokk och Pajala tillsammans) Det är också en kvalitetsförsämring att våra äldre som hjälpt till att bygga upp folkhemmet inte kan få nödvändig bassjukvård i Kiruna utan att de är tvungna att använda en till två dagar för att resa till ett sjukhus långt från staden. Vår industri är inte heller ofarlig med gruvindustri, sprängmedelstillverkning, rymdindustrin och tillhörande verkstadsindustri här finns ett behov av bl.a. akutkirurgi. Jag föreslår distriktskongressen ge distriktsstyrelsen i uppdrag att verka för; 5:1 Att Utredningen av ett nytt sjukhus i Kiruna får direktivet att det skall vara komplett med bassjukvård inkluderande BB och akutkirurgi. 5:2 Att Arbetarkommunen i Kiruna ställer sig bakom motionen och skickar den vidare till distriktskongressen. 5:3 Att om arbetarkommunens medlemsmöte ej bifaller motionen skall motionen skickas vidare till distriktskongressen som en enskild motion. Kiruna Mats Niemi, Kiruna Ak Enskild motion Föredraganden: Maria Stenberg Motionären tar upp frågan om bygget av ett nytt sjukhus i Kiruna som är en konsekvens av stadsflytten. Tidsplanen är i dagsläget att det ska vara färdigställt under år Det är ett spännande uppdrag där det bl.a. ingår att ha ett framtidsperspektiv på hälso- och sjukvården, genomföra dialogmöten, planera för byggnationen och beräkna för framtidens rekryteringsbehov av personal. Distriktsstyrelsen anser att det är viktigt och nödvändigt att följa utvecklingen inom hälso- och sjukvården i Kiruna och övriga Norrbotten. Sjukvården är i ständig förändring genom nya behandlingsmetoder, nya läkemedel och teknisk utveckling. Den sjukvård som gavs för några år sedan, är tyvärr redan idag helt inaktuell pga. den

13 12 (75) utvecklingen och den forskningen som bedrivs på området. Därför är det viktigt att följa utvecklingen och forskningen inom hälso- och sjukvården innan beslutet om innehållet i Kiruna sjukhus fastställs. Distriktsstyrelsen anser självklart att vi som politiskt parti ska engagera oss i hälso- och sjukvårdens utveckling och naturligtvis även i planering för det nya sjukhuset i Kiruna. Här har arbetarekommunerna en viktig roll att ta sig an för sina medlemmars bästa. De stora och allvarliga sjukdomarna som drabbar oss människor, där sjukvårdens insatser behöver förbättras handlar om sjukdomar i hjärta och kärl, cancer i olika former, demens, diabetes och stroke. Livsstilssjukdomar är vår tids stora utmaningar för sjukvården och för folkhälsan. Motionärens tar även upp frågan om äldres sjukvård. Den är en viktig fråga eftersom vi blir allt äldre och lever längre. Många äldre människor blir sköra och blir multisjuka. Där behövs god omvårdnad och vård i sitt hem. Där är den nya organisationen med Hemsjukvården, som numera kommunerna ansvara för, men även landstingets - Närsjukvård, dvs. primärvård en viktig i de äldres vård, omsorg och trygghet. Det samarbetet behöver självklart förbättras och utvecklas. Redan idag finns en samverkansberedning mellan kommunerna och landstinget, som b. la handlar om vården av de äldre. Så med anledning av det pågående arbetet med b. la kunskapsinhämtning och planering föreslår distriktsstyrelsen kongressen att avslå motionen Distriktsstyrelsen föreslår kongressen: Att avslå motionen Många av våra pensionärer har en mycket liten pensionsinkomst. Det känns därför svårt för dem att, utöver det faktum att de redan betalar högre skatt än de med vanliga förvärvsinkomster, också kan få stora utgifter för såväl läkarbesök som tandvård och dessutom för mediciner. En differentierad taxa i de olika högkostnadsskydden vore ett steg i riktning mot en utjämning av kostnader för den pensionärsgrupp som har de lägsta inkomsterna. Denna modell borde bli gällande för såväl sjukvårdsbesöken som hos tandläkare och för mediciner. Vi föreslår att: 6:1 distriktskongressen ställer sig positiva till denna motion och för den vidare till Norrbottens Läns Landstingsstyrelse för vidare handläggning. Arvidsjaur den 27/1 2015

14 13 (75) Lotta Åman Ylva Stråhle Andersson Motionen antagen av socialdemokratiska arbetarkommunens medlemsmöte i Arvidsjaur den 28 januari Föredraganden: Ida Karkiainen Högkostnadsskyddet innebär att en patient som betalat minst kr för besök i öppen hälso- och sjukvård och/eller viss tandvård under en 12-månadersperiod är befriad från besöksavgifter under den tid som återstår av 12-månadersperioden räknat från tidpunkten för den första besöksavgiften. Högkostnadsskyddet för läkemedel innebär att ingen behöver betala mer än kr för inköp av receptbelagda läkemedel, som ingår i läkemedelsförmånen, under en 12- månadersperiod. Att differentiera denna taxa för pensionärer skulle innebära en ojämlikhet gentemot andra grupper med låga inkomster. Vårt mål är att vården ska vara likvärdig, och en differentiering är därför inte aktuell. Vi ser dock att ett stort antal pensionärer har en tuff ekonomisk situation idag och vill istället satsa på reformer som gör att de med allra lägst pension får en lite bättre tillvaro. Därför gav Socialdemokraterna som vallöften att bland annat sänka skatten på pension samt att höja bostadstillägget. I och med att Alliansens budget fick majoritet i riksdagen under hösten 2014 kan tyvärr inte dessa reformer genomföras under budgetåret Många pensionärer, framförallt de med lägst pension, får nu vänta ett år extra innan reformerna kan träda i kraft. För oss Socialdemokrater är detta en prioriterad fråga som kommer få utrymme i budgetarbetet under mandatperioden Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: Att avslå motionen. Med tanke på den senaste tidens klimatförändringar är det av största vikt att befolkningen uppmuntras att åka kollektivt, t ex genom att ta buss eller tåg i stället för bil. Förutom att koldioxidutsläppen blir mindre, minskar även trafikintensiteten, vilket gör att risken för bilolyckor blir mindre. Ytterligare en fördel är att de som åker buss istället för att köra bil rör på sig mer, vilket gör att folkhälsan förbättras. Genom

15 14 (75) att förbättra folkhälsan samt minska risken för olyckor fås en lägre belastning på sjukvården. Idag saknas turlistor vid busshållplatserna, det finns bara ett telefonnummer som ska ringas för att få uppgift om busstider. Det gör att det svårt för personer som inte pratar svenska samt för de som råkar få slut ström i sina mobiltelefoner att veta när bussen går. Tillgång till turlistor finns på länstrafikens hemsida, men det tar tid att hitta dem vilket utgör ett hinder för spontanresenärer. Det måste vara enkelt att åka kollektivt. Samordnade turer mellan bussar och tåg, tillgängliga tidtabeller, lättnavigerade appar för mobiltelefoner o s v är en nödvändighet. Kanske är det också lämpligt att överväga en beställningstrafik på vissa linjer, eventuellt i samarbete med färdtjänsten eller andra aktörer. Biljettpriserna har höjts kraftigt de senaste åren och gör det billigare att köra bil istället för att åka buss. Även med ett 40-kort blir det bara marginellt billigare att åka buss än att köra bil. Är man dessutom flera resande från samma hushåll kan det t o m bli dyrare att åka kollektivt än enskilt. Genom att sänka biljettpriserna kommer fler att åka kollektivt, vilket medför att de totala intäkterna kan öka. Med anledning av ovan yrkar jag 7:1 Att distriktskongressen uppdrar åt landstingsgruppen att inom kollektivtrafikmyndigheten initiera en översyn av kollektivtrafiken i hela länet 7:2 Att myndigheten i samband med översynen prövar tankarna om utökad samordning mellan olika aktörer, enklare tillgängliga tidtabeller, beställningstrafik och lägre biljettpriser. Daniel Persson Styrelsens förslag till representantskapet: Att representantskapet beslutar ställa sig bakom motionen och föra den vidare till distriktskongressen 2015 som arbetarekommunens egen Föredraganden: Erkki Haarala Distriktsstyrelsen tackar för motionen. Länets kollektivtrafik styrs av ett regionalt trafikförsörjningsprogram som fastställs av Regionala Kollektivtrafikmyndigheten. Framtagandet av programmet sker i samverkan med länets kommuner. Samråd sker även med branschorganisationer, myndigheter och företag. Våren 2012 skedde samrådet i form av en kollektivtrafikkonferens där tillfälle gavs att uttrycka förväntningar och synpunkter på trafikförsörjningens process och innehåll. Det första trafikförsörjningsprogrammet antogs därefter 1 oktober En revidering av programmet är beslutad, påbörjad och beräknas vara färdig för beslut i december Fram till dess kommer det att finnas möjlighet för samtliga berörda att föra

16 15 (75) fram synpunkter på innehållet. Samordningen mellan olika aktörer inom kollektivtrafiken sker idag via företaget Samtrafiken där bland andra Länstrafiken Norrbotten, Norrtåg och SJ är delägare. Företagets huvudsakliga uppgift är att samordna trafikplaneringen för att göra bytestider mellan olika färdmedel lagom långa och gångavstånden så korta som möjligt. Detta sker i form av Resplussamarbetet som binder samman 3500 orter i Sverige via ett gemensamt biljettsystem och gemensamma regler. För den enskilda resenären innebär det trygghet eftersom den innefattar en Kom fram- garanti. För att underlätta reseplanering så finns kundverktyget Resrobot, både som webbverktyg och app, där man skriver in utgångspunkt och mål och får fram ett antal tänkbara resealternativ med alla typer av färdmedel. För närvarande pågår ett arbete med syfte att förhoppningsvis skapa gemensamma taxor i länet till skillnad från dagens kilometerbaserade priser. I det arbetet ser man över tätortstrafiken i de kommuner som har lokaltrafik samt en möjlig zonindelning, resegarantier och åldersindelning för biljetter inom länstrafiken. Mycket av det arbete som förs fram i motionens två attsatser pågår, men samtidigt är inte det arbetet ett "självspelande piano" utan kräver engagemang från samtliga berörda parter både på tjänstemannanivå och inom politiken, varför distriktsstyrelsen väljer att bifalla motionen i stället för att yrka den besvarad. Den är inte besvarad förrän arbetet är genomfört och det kommer förmodligen aldrig att ske eftersom kollektivtrafiken alltid måste utvecklas för att möta nya krav från resenärer och olika samhällsförändringar Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: Att bifalla motionen Migrationsverkets prognoser visar på en fortsatt kraftig ökning av flyktingmottagande och att alla kommuner måste ta sitt ansvar. I flertalet kommuner är bristen på bostäder det stora hindret för ett ökat flyktingmottagande. De flesta kommuner står inför en stundande brist på arbetskraft. Inte minst inom personalintensiva verksamheter som vård och omsorg. Den enda säkra arbetskraftsreserv som vi har är flyktingar som kommer hit från andra länder och ungdomar som är på väg i ett utanförskap. Det är viktigt att göra sociala investeringar i dessa personer så att de kan göra sin insats för samhället och leva ett gott liv. I många kommuner i Norrbotten, så även i Kalix, råder bostadsbrist. Vårt kommunala bostadsbolag har ca 3000 personer i kö. Det som däremot finns är tomma hus och ibland lägenheter i byar utanför tätorten. Detta kunde vara ett bra alternativ inte minst för barnfamiljer. För att detta ska fungera krävs förbättrade

17 16 (75) kommunikationer till och från tätorten, bl.a. för att SFI, skola, jobb och aktiv fritid ska fungera på ett tillfredställande sätt. Små kommuner har inte ekonomiska resurser för att utöka bussturer till och från byarna. Byar i vår kommun har idag en tur på morgonen och en på eftermiddagen, under skoltid. Alltså saknas bussförbindelse när skolorna har lov. Om Migrationsverket löste kommunikationsfrågan kunde vi ta emot betydligt fler människor som är på flykt och ge dem ett bra boende. Utifrån detta yrkar vi att distriktskongressen 8:1 Att Aktivt verkar för att Migrationsverket avsätter medel för ansökan om utökade kommunikationer mellan byar och tätorter. 8:2 Att Aktivt verkar för att Länstrafiken beaktar detta behov i sin planering av busslinjer. 8:3 Att Aktivt verka för införandet av sociala investeringsfonder i landsting och kommuner. 8:4 Att Kalix arbetarekommun upptar motionen som sin egen och skickar den vidare till distriktskongressen. 8:5 Att distriktskongressen bifaller motionen. Kalix Maud Lundbäck, Kalix S-förening Anette Wernersson, S-föreningen Kalix framtid Astrid Karbin, Töre, Kalix Älvdals S-förening Socialdemokraterna Kalix Arbetarekommun har på medlemsmöte beslutat att bifalla motionen i sin helhet och att anta motionen som sin egen. Motionen skickas vidare till Norrbottens Distriktskongress Föredraganden: Maria Burström Motionärerna tar upp ett viktigt område i sin motion. Då många människor måste fly från sina hemländer på grund av fruktan för förföljelse måste alla kommuner ta sitt ansvar. För att nå en positiv befolkningsutveckling i Norrbotten krävs det ökad immigration. Utrikesfödda kan med sina erfarenheter och kunskaper bidra till arbetskrafts- och kunskapsförsörjningen. Samtidigt som vi i Norrbotten är i behov av inflyttning på grund av det negativa födelsenettot samt en stundande brist på arbetskraft utgör bostadsbristen i många kommuner ett hinder för att öka flyktingmottagandet. Motionärerna lyfter fram ett tänkbart alternativ, tomma hus och lägenheter i byar utanför tätorten. Ett hinder för inrikes- och utrikesfödda för att flytta utanför tätorten är kommunikationer till och från tätorten. Motionärerna påtalar i sin motionstext att små kommuner inte har de ekonomiska resurser som krävs för att

18 17 (75) utöka bussturerna till och från byarna. Motionärerna lyfter även fram att flyktingar som kommer hit riskerar att hamna i ett utanförskap. De tar upp att det är viktigt att göra sociala investeringar så att dessa personer kan leva ett gott liv och göra sin insats för samhället. Sociala investeringsfonder har blivit ett populärt verktyg för att kunna arbeta med ett socialt investeringsperspektiv, att frigöra resurser för långsiktiga investeringar för att undvika ökade kostnader i ett senare skede. En investeringsfond ställer krav på särskilda rutiner och uppföljningar men kan samtidigt skapa nya möjligheter för förebyggande insatser. Distriktsstyrelsen är positiv till de förslag som motionärerna lyfter fram. Distriktsstyrelsen tycker däremot att det är för starkt att aktivt verka för inrättande av sociala investeringsfonder och att detta skall vara upp till kommuner och landsting under det kommunala självstyret Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta: Att bifalla att-sats 1 och 2 Att anse att-sats 3 besvarad. Då det idag inte är möjligt att kräva svenskt kollektivavtal vid kommunala upphandlingar, så kan ett företag som lägger anbud strunta i det till exempel genom att anlita utländska chaufförer med låg lön. Jag som Socialdemokrat ser att det inte är ett bra regelverk som styr denna del av kommunala upphandlingar. Det är ett förfarande som bidrar till en lönedumpning samt att seriösa företag får det svårt att lägga konkurrenskraftiga anbud. Kommuner måste ha den rätten att skydda sig gentemot oseriösa företag. Mitt förslag 9:1 Att verka för att i Sverige ska kommunerna ha rätten att kräva svenskt kollektivavtal vid upphandlingar gällande kommunal verksamhet 9:2 Att Kalix arbetarekommun upptar motionen som sin egen och skickar den vidare till distriktskongressen 9:3 Att distriktskongressen bifaller motionen. Förslagsställare Niclas Strömbäck Töre och Kalix älvdals S förening. Den 31/

19 18 (75) Socialdemokraterna Arbetarekommun i Kalix har genom medlemsmöte beslutat att bifalla samtliga punkter och anta motionen som sin egen. Motionen skickas härmed till Norrbottens distriktskongress Föredraganden: Johannes Sundelin Motionen sätter fokus på en viktig fråga där kommunen som stor arbetsgivare och konsument av tjänster bör ha rätten att kräva Svenskt kollektivavtal för att försäkra sig om att företagets seriositet. Företag ska konkurrera på lika villkor så att oseriösa företag inte konkurrerar ut seriösa. Löntagare ska inte tvingas tävla om jobben med lägre löner och sämre arbetsvillkor. Den fria förhandlingsrätten, konflikträtten och rätten att behålla den svenska kollektivavtalsmodellen ska alltid värnas. Alla arbetstagare ska behandlas lika. Vi vill att arbetsmarknadens parter ska vara starka och kunna träffa heltäckande, branschanpassade kollektivavtal. Svenska kollektivavtal ska gälla alla på svensk arbetsmarknad. Genom centrala, rikstäckande kollektivavtal tar fackföreningsrörelsen ansvar för samhällsekonomin. Starka krafter har som enda mål att förändra maktbalansen på arbetsmarknaden så att fackföreningarna försvagas. De medel som används är bland annat att pröva den Svenska modellen, lagstiftning och kollektivavtalen via EU-rätten. "Laval-domen" är ett exempel på hur EU-rätten tillåter lönedumpning och diskriminering av utländska arbetstagare. På senare tid har också krav ställts på försämrade anställningsvillkor avseende både lön och trygghet för ungdomar. Likaså angrips fackens rätt att använda konfliktåtgärder. Distriktsstyrelsen tycker därför att vi som parti bör ge våra kommuner och landsting möjlighet att ställa krav på svenska kollektivavtal vid kommunal upphandling. Krav som stärker den svenska modellen och det solidariska samhället Distriktsstyrelsen föreslår kongressen att besluta: Att bifalla motionen

20 19 (75) Social- och Socialförsäkringsområdet mm. Emilia Töyrä Gruppledare, Beatricé Öhman, Krister Johansson, Carina Strömbäck, Marlene Haara Olika landsting i landet prioriterar tandvården olika. Kroniska sjukdomar som diabetes, Sjögrens syndrom m.fl. kan ge problem med tänderna pga. medicinering och sjukdomsförlopp. Diabetes för att ta ett exempel kan ge muntorrhet pga. blodsockrets svängningar under dygnet och framförallt på natten. Låga sockervärden innebär att diabetespatienten måste äta något sött vid låga blodsockervärden och höga värden kan leda till muntorrhet. Båda sakerna leder fram till att tandstatusen försämras. Frågan ligger i gränslandet mellan hälso- och sjukvård och tandvård. Människor som har olika kroniska sjukdomar och som får biverkningar som t.ex. muntorrhet får ofta kostsam tandvård. Tänderna ses inte som en del av kroppen när det gäller hälso- och sjukvård. En del landsting har tagit beslut om förlängd fri tandvård för ungdomar. Många ungdomar väljer när denna gått ut att fortsätta besöka tandvården. Men andra som har personliga sämre förhållanden beroende på ekonomi och social status gör inte detta. Många tappar tandvårdskontakt också pga. flytt för att studera eller arbeta eller under en tid när arbetslöshet eller tillfälliga jobb präglar tillvaron. Samhället och sjukvården bör i högre utsträckning förstärka kopplingen mellan munhälsa och den övriga hälso- och sjukvården. Jag yrkar att: 10:1 Personer som lider av muntorrhet pga. medicinering skall omfattas av högkostnadsskydd i tandvård. 10:2 Landstingen skall förstärka kopplingen mellan munhälsa och den övriga hälso- och sjukvården. 10:3 Motionen bifalles av Luleå AK och skickas vidare till distriktskongressen år 2014 som antagen av Luleå AK eller som enskild. 10:4 Partidistriktet bifaller motionen och skickar motionen vidare till distriktskongressen 2014 för bifallande 10:5 Om motionen bifalles denna skickas vidare till riksdagsgruppen i Norrbotten 10:6 Om motionen bifalles representanter i SKL tar upp frågan i SKL. Luleå 22 oktober 2014 Eva Hedesand Lundqvist Luleå Luleå Arbetarekommuns styrelse föreslår representantskapet besluta: Att avslå motionen Representantskapet beslutade i enlighet med styrelsens förslag