Utjämningssystemen i de nordiska länderna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utjämningssystemen i de nordiska länderna"

Transkript

1 Utjämningssystemen i de nordiska länderna Nedan presenteras en kort jämförelse av de nordiska ländernas utjämningssystem (i Finland mer känt som statsandelssystemet) som alltså utgör en väsentlig del av kommunernas finansiering. Huvudprincipen med kommunalekonomisk utjämning i alla dessa länder är att ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för samtliga kommuner (alternativt landsting) i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Hur detta i praktiken ordnas varier länderna emellan och det är inte särskilt enkelt att jämföra den kommunala utjämningen länder emellan. Vissa begrepp, avgränsningar och modeller som används för att beskriva den kommunala utjämningen kan användas på ett annat sätt i andra länder. Därmed en relativt avgränsad och sammanfattande beskrivning av de olika systemen. Finland I skrivande stund pågår en omfattande förnyelse och omstrukturering av den kommunala sektorn i Finland och till denna helhet hör även revidering av Kommunallagen samt förnyelse av statsandelssystemet. Kommunreformen syftar till att få fram en livskraftig, handlingskraftig och enhetlig kommunstruktur och styrs bland annat genom en ny strukturlag. Det främsta syftet med statsandelsreformen är att göra systemet mer enkelt. Dessutom vill man höja på incitamenten för de enskilda kommunerna. Statsandelssystemet består förvaltningsmässigt av en allmän statsandel som förvaltas finansministeriet (inom områden för social- och hälsovård, förskole- och grundutbildning, bibliotek, allmän kulturverksamhet och befolkningsmässigt baserad konstnärsutbildning) och en statsandel för undervisning och kultur som förvaltas utbildning- och kulturministeriet. Den allmänna statsandelen består av en grunddel samt olika tillägg, som baserar på faktorer som kommunerna inte inverka på och som anses höja på kommunens totalkostnader. Grunddelen är givet belopp invånare och indexjusteras årligen. Skärgårdstillägg tilldelas skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel och är graderat i olika nivåer och utgår med ett visst givet belopp per invånare. Fjärrortstillägg utgår till avlägset belägna kommuner och tätortsstrukturtillägg ges till kommuner med en tätortsbefolkning över invånare. Tvåspråkiga kommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde erhåller ett språktillägg. Tillägg ges även till kommuner med betydande förändring i invånarantal och kriteriet är att befolkningen under de senaste tre åren minskat eller ökat med minst sex procent.

2 Statsandelarna utgör ca en femtedel av kommunernas sammanlagda inkomster och systemet har tre huvudsakliga mål: 1. Utjämning av kostnads- och behovsskillnaderna, vilket betyder att man vill garantera jämlik offentlig service i hela landet, oberoende var man är bosatt. Detta realiseras genom att man utjämnar serviceproduktionens kostnadsskillnader och inkomstbasen. Den kommunala utjämningen i Finland sker i huvudsak inom ramen för det s.k. statsandels- och statsunderstödssystemet (eller vanligare enbart statsandelssystemet). Det finns dock därutöver även några särskilda statsbidrag som har inslag av utjämning. 2. Utjämning av inkomstbasen. Dessutom består systemet en strukturell del som går ut på en utjämning för strukturella kostnadsskillnader och behovsfaktorer samt en utjämning av inkomstbasen. I Finlands statsandelssystem har utjämningen av de strukturella kostnadsskillnaderna en mera betydande roll där statens medel införs i systemet. Utjämningen av inkomstbasen baserar sig på utjämning av skatteinkomster och sker kommunerna emellan. Hela statsandelssystemet komplettaras av höjning av statsandelar enligt prövning för de kommuner i tillfälligt ekonomiska svårigheter. 3. Statsandelsystemet fungerar även som ett styrmedel, där staten strävar efter att styra kommunernas verksamhet i en viss riktning. Strukturmässigt består statsandelssystemet av två olika delar. Utjämning av kostnader och skillnader i behovsmässiga faktorer samt utjämning av inkomstbasen (I Finland på utjämning av kalkylerade skatteinkomster). I Finland har tyngdpunkten lagts på utjämning av den förstnämnda, där staten kanaliserarstatsandelsfinansieringen till kommunerna och övriga mottagare av statsandelar enligt en utjämning som beror på skillnaderna i kostnader och behov. I Sverige å andra sidan kanaliserar staten statsandelsfinansieringen till kommunerna enligt en utjämning av inkomstbasen (se nedan Robin Hood -systemet). Utjämningen av inkomstbasen (baseras på kalkylerade skatteinkomster, dvs hela landet genomsnittliga kommunalskattesats) sker mellan kommunerna i Finland och är i stat-kommun -förhållandet kostnadsneutral. Utjämningen av statsandelarna baserar sig alltså på kommunens kalkylerade skatteinkomster, vilket fr.o.m. början av år 2012 innebär kommunens kalkylerade kommunalskatt + kommunens andel av samfundsskatten. Fastighetsskatten togs bort från utjämningen, vilket inte nödvändigtvis innebär att kommunen skulle behålla en större del av samfundsskattens avkastning. De kommuner vars fastighetsskatt utgör en stor del av de totala skatteinkomsterna (speciellt stug- och kraftverkskommuner) drog nytta av förnyelsen medan kommuner med mindre fastighetsskatteintäkter förlorade. Skatteinkomster å sin sida utgör sammanlagt ca 45 % av de totala inkomsterna men trots det varierar dess andel märkbart kommunerna emellan. I exempelvis Soini utgjorde skatteinkomsterna ca 18 % av de totala inkomsterna år 2010 och motsvarande siffra i Eurajoki var 77 %. Samtidigt finns det kommuner

3 som erhåller mycket högre statsandelar än andra. I Ranua utgjorde statsandelarna 61 % av kommunens totala intäkter år Esbos motsvarande siffra var 1 %. statsandelarna. Som redan nämnt har det gjorts ändringar i statsandelssystemet för år 2012 och Till de främsta hör borttagandet av fastighetsskatten från utjämningen samt en nedskärning på 631 miljoner euro i statsandelarna. Sverige Sveriges statsandelssystem (utjämningssystemet) består av fem huvudsakliga delar: Inkomstutjämning, kostandsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag samt regleringsbidrag/avgifter. Det mest väsentliga med systemet är att det är huvudsakligen självfinansierat, vilket innebär att samtliga kommuner ganska långt har lika förutsättningar. Staten betalar till kommunerna enbart ett allmänt statsbidrag som baserar sig på invånarantalet. Skatteinkomstutjämningen i Sverige är i princip fullständig då de förmögna kommunerna överför sina intäkter till de fattigare kommunerna. Ifall kommunens kommunalskatteintäkter per invånare är högre än medeltalet i landet. Kompensationsgraden är 95 %, vilket innebär att kommuner erhåller 95 % av skillnaden mellan kommunens egna skatteinkomstnivå och landets medeltal. Ifall inkomstnivån är 90 % av medeltalet blir kommunens slutliga inkomst 99,5 % av det ursprungliga. (90+10/100*95). Om å andra sidan inkomstnivån ligger över medeltalet får kommunen behålla en del av den överstigande delen. Om inkomstnivån t.ex. är 120 % av medeltalet får kommunen behålla 1 % av den överstigande delen och överlåta 9 % till de fattigare kommunerna (120-20/100*95). Vid kostnadsutjämningen överför de kommuner under bättre omständigheter en del av sina inkomster till de som har det sämre ställt. Den stora principiella förändringen till de tidigare är att stödet ordnas genom en utjämning kommunerna emellan. Därmed har systemet även kallats Robin Hood -systemet vars kalkylmodell är mycket invecklad. Kostnadsutjämningen består av olika delmodeller, där varje delmodell avser olika verksamheter. För varje delmodell räknas det fram en standardkostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten vid en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Standardkostnadsmodellen tar hänsyn till de obligatoriska och övriga uppgifterna i kommunerna (t.ex. grundskolan, gymnasier, åldringsvård dagvård, samt uppehåll av avloppsnät och gator och vägar) De olika bidragen (strukturbidrag, införandebidrag samt regleringsbidrag/avgifterna) utgör en mindre del av kommunernas finansiering. De kommuner som innan den senaste statsandelsreformen var berättigade till tillfyllnadsbidrag enligt det gamla kostadsutjämningssystemet och vars huvudsyfte är att stärka de kommuners och landkommuner som lider av lågt invånarantal eller problem som orsakats av arbetskraftsmarknaden. Bidragets storlek beror på gamla systemets faktorer gällande ekonomiska, arbetskraftmässiga och lågt invånarantal och berör främst glesbefolkade kommuner i mellan och norra Sverige samt kommuner med hög arbetslöshet i hela Sverige.

4 Införandebidraget å sin sida betalades åren åt de kommuner och landskap vars samlade inkomster avsevärt minskat pga. överföringen till det nya utjämningssystemet. Regleringsbidragen/avgifterna å sin sida är den offentliga maktens redskap där staten reglerar utjämningssystemets verkliga totalkostnader och strävar till att inverka på finansieringsansvaret mellan central- och lokalförvaltningen. Bild 1. Anslaget Kommunalekonomisk utjämning uppgick 2011 till 85 miljarder kronor. Den övervägande delen gavs som inkomstutjämningsbidrag (71,6 miljarder kronor) medan summan av den inkomstutjämningsavgift som 11 kommuner och ett landsting betalar uppgick till 6 miljarder kronor. I Sverige brukar man även tala om den kommunala finansieringsprincipen som utgör grunden för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn. Principen innebär att staten inte bör införa nya obligatoriska uppgifter för kommuner och landsting utan medföljande finansiering, t.ex. höjda statsbidrag. En förändring som leder till sänkta kostnader för kommunerna och landstingen medför i sin tur minskade bidrag. Finansieringsprincipen tillämpas när riksdagen, regeringen eller statliga myndigheter beslutar om regeländringar som tar sikte på de verksamheter som bedrivs av kommuner och landsting. Exempel på sådana beslut är: då nya obligatoriska uppgifter införs, frivilliga uppgifter blir obligatoriska, det kommunala ansvaret för vissa uppgifter tas bort eller avregleras, staten ändrar ambitionsnivåerna för befintlig verksamhet och kommunsektorns möjligheter att ta ut avgifter.

5 Principen omfattar däremot inte statliga beslut om åtgärder som inte tar direkt sikte på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn. Regleringar till följd av finansieringsprincipen görs normalt sett endast vid ett tillfälle och i den pris- och volymnivå som gäller när förändringen träder i kraft. Någon retroaktiv reglering görs inte och skulle en reglering i efterhand visa sig vara väsentligt felaktig beaktas detta istället i samband med att de generella statsbidragen fastställs. En reglering av statsbidraget fördelas med ett enhetligt belopp per invånare för varje kommun- respektive landsting. En reglering görs aldrig för enskilda kommuner eller landsting. Norge Norge är till invånarantalet en aning mindre än Finland och vars kommunstruktur påminner mycket om varandra. Kommunerna är sammanlagt 435 stycken och fylkeskommunerna (jmf samkommuner i Finland) är 18 stycken. Till skillnad till samkommunerna i Finland har fylkeskommunerna beskattningsrätt, men bara på privatpersoners inkomster. Kommunerna å sin sida har beskattningsrätt på invånarnas inkomster samt på fastigheterna. Den maximala inkomstskatten som kommunerna respektive fylkena får ta ut är 12,8 resp. 2,65 procent (vilket i praktiken alla gör) Fastighetsskatten i kommunerna är frivillig, dock högst 7 promille av taxeringsvärdet. Därutöver finns även en särskild naturresursskatt för kraftföretag och kommuner där kraftverken är belägna får 1,1 öre/kwh. Fylkeskommunerna å sin sida får 0,2 öre/kwh. Dessutom får kraftkommunerna köpa elkraft till självkostnadspris Norges nuvarande statsandelssystem består till huvudsak av ett allmänt stöd som delas ut enligt objektiva kriterier, m.a.o. sådana åtgärder som kommunerna inte kan inverka på. Användandet av stödet är frivilligt för kommunerna, men lagar och förordningar skall naturligtvis följas. Sedan år 1994 har det allmänna stödet bestått av fyra delar: kostnads-och intäktsutjämning, stöd enligt behov samt stödet till norra Norge. Med intäktsutjämningen har man garanterat en viss minimi-inkomstnivå per invånare. För enskild kommun har man i Norge garanterat minst 96,2 % av landets genomsnittliga inkomstnivå. ifall inkomstnivån är över 140 % av landets medeltal, utför man en 50 % beskärning av den överstigande delen. För fylkeskommunerna del är inkomstnivån 113,25 % av landets medeltal och ingen beskärning utförs. Med stödet vars avsikt är att kompensera utgifterna strävar man att utjämna kostnaderna som servicen medför. Syftet är att alla kommuner och fylkeskommuner i jämförelse får lika stor kompensation och kommunen kan inte inverka på kriterierna och koefficienterna. Stöd ges även åt kommuner som för tillfället är i behov av stöd, som man andra sammanhang inte har beaktat.

6 Danmark I Danmark bor det ungefär lika mycket människor som i Finland fastän landet till ytan är betydligt mindre. Den kommunala självbestämmanderätten är omfattande och kommunerna har beskattningsrätt, medan regionerna får bidrag från stat och kommun. Kommunernas inkomster består främst av inkomstskatt (ca 32 %) samt fastighetsskatt. Till inkomstskatten hör dessutom en progressiv statlig skatt (AMbidrag) på 8 % som alla betalar. Fastighetsskatten tas ut på markvärdet och är minst 16 och högst 34 promille. Av bolagsskatten, vars skattesats är 22 % får kommunerna i vilka företagen verkar 13,41 procent. Det danska statsbidrags- och utjämningssystemet består av fyra delar: ett generellt statsbidrag (bloktilskud), en utjämning som avser alla kommuner i landet (landsudligningen), en utjämning som bara avser kommunerna i huvudstadsområdet (hovedstadsudligningen) samt ett statsbidrag för kommuner med ogynnsamma förutsättningar utanför huvudstadsområdet (tilskudsordning for kommuner med hojt strukturelt underskud). Därutöver finns i systemet även en särskild ordning för att förhindra s.k. överutjämning (overudligning; udligningsloft). Den landsomfattande utjämningen berör (som namnet antyder) landets samtliga 98 kommuner och baseras på s.k. nettoutjämningsmetoden. Metoden innebär att utjämningen beräknas utifrån en kommuns strukturella över- eller underskott som alltså är skillnaden mellan en kommuns beräknade utgiftsbehov och kommunens skatteintäkter (beräknat enligt en genomsnittlig skattesats). Vid beräkningen av en kommunens utgiftsbehov tas både åldersbestämda och socioekonomiskt bestämda faktorer i beaktande. De kommuner som har ett beräknat strukturellt underskott erhåller ett stöd som är 58 denna och motvänt de kommuner som har ett strukturellt överskott betalar 58 av detta som bidrag till utjämningssystemet. Huvudstadsutjämningen (som berör 34 av landets 98 kommuner) bygger i likhet med landsutjämningen på en nettoutjämningsmetod. Det finns dock också ett antal skillnader i förhållande till beräkningarna i landsutjämningen, men även här används en uppdelning på åldersbestämda och socioekonomiskautgiftsbehov. Det åldersbestämda utgiftsbehovet i huvudstadsutjämningen är högre än i den landsomfattande utjämningen. De socioekonomiska behovskriterierna är något färre och resultatet av detta blir att en enskild kommuns beräknade utgiftsbehov i huvudstadsutjämningen kommer att uppgå till ett annat belopp än vid beräkningen i landsutjämningen. I huvudstadsutjämningen beräknas vidare kommunernas skatteintäkter genom att de berörda kommunernas beskattningsunderlag multipliceras med en s.k. skattetrycksfaktor. Denna beräknar helt enkelt det andelstal man får fram när man dividerar huvudstadskommunernas samlade utgifter med det samlade beskattningsunderlaget för dessa kommuner. När skattetrycksfaktorn beräknas på detta sätt, kommer de samlade beräknade skatteintäkterna i huvudstadsområdet att helt svara mot det beräknade samlade utgiftsbehovet. I huvudstadsutjämningen mottar en kommun med strukturellt underskott ett tillskott motsvarande 27 procent av det strukturella underskottet. Om kommunen har ett strukturellt överskott, ska kommunen betala 27 procent av detta till kommuner med ett strukturellt underskott. Något bidrag från staten utgår således inte för huvudstadsutjämningen.

7 Statsbidraget till kommuner med ogynnsamma förutsättningar (tilskudsordning for kommuner med hojt strukturelt underskud) går till kommuner som har ett strukturellt underskott per invånare (beräknat enligt en kalkyl i den landsomfattande utjämningen). Stödets storlek är 32 % av skillnaden mellan kommunens beräknade utgiftsbehov och kommunala skatteintäkter (det strukturella underskottet). Kommunerna utanför huvudstadsområdet är totalt 64 stycken och största delen av dessa erhåller detta bidrag som i sin helhet finansieras av staten. Kommuner som har ett strukturellt underskott, får i landsutjämningen ett bidrag motsvarande 58 procent att det strukturella underskottet. Om kommunen har ett strukturellt överskott, får denna betala 58 procent av detta i avgift till systemet. Under 2009 var det elva kommuner som hade ett strukturellt överskott. Dessa kommuner betalade samma år tillsammans drygt 2,5 miljarder DKK till landsutjämningen. Överutjämningsregeln innebär kort sagt att en kommun som mest kan förlora 92 procent av ökade skatteintäkter. Utgifterna för justeringen betalas av kommunerna efter kommunens andel av den totala befolkningen i respektive kommunkollektiv. I Danmark finns också en rad särskilda statsbidrags- och utjämningsordningar och det rör sig främst om statsbidrag till kommuner för satsningar inom särskilda verksamhetsområden, speciellt äldreomsorgen. Överutjämning ges även till enskilda kommuner med dålig ekonomi eller som har speciella geografiska förutsättningar. Island De isländska kommunerna står för en klart lägre andel både av den offentliga ekonomin och av samhällsekonomin än de övriga nordiska länderna. Detta beror främst på att staten har ett större ansvar. Gymnasieutbildning och stora delar av sjukvården är exempelvis statens ansvar och landet har i likhet med Finland endast en lokal nivå. Kommunerna är skyldiga att ansvara för vissa funktioner (t.ex. skola, och sociala tjänster) enligt statens riktlinjer och kvalitetskrav. Utöver det kan kommunerna fritt åta sig andra uppgifter som kultur-, ungdoms och idrottsverksamhet samt näringslivsinriktat arbete etc. Det är i hög grad kommunens ekonomi som avgör i vilken grad man kan erbjuda dessa tjänster. Island har varken inkomst- eller kostnadsutjämning mellan kommunerna utan systemet bygger på inkomst- och kostnadsfördelande bidrag. Den s.k. utjämningsfonden administrerar utjämningssystemet och har ett regelverk, så att vissa intäkter kanaliseras till särskilda bidragsordningar. Kommunerna delas in i fyra storleksgrupper och inom varje grupp ges ett bidrag till kommuner med ett skatteunderlag per invånare under 96 % av genomsnittet i gruppen. Intäkterna räknas ut från maximalt tillåten skattesats. Inkomster från kraftverk och andra stora resursutvinnande företag räknas inte in vid beräkningen av gruppgenomsnittet, men inkluderas när varje kommun skall placeras i förhållande till genomsnittet. De kostnadsfördelande bidragen ges enligt kriterier som skall spegla kommunernas strukturbehov, men inkomstförhållanden och kommunstorlek räknas också som kriterier vid tilldelningen. De kostnadsfördelande bidragen fördelas enligt en fast fördelningsnyckel enligt fem olika demografiska kriterier.

8 Dessutom betalas olika bidrag för, bl.a. kompensationsbidrag för grundskolan samt bidrag vid sammanslagning av kommuner, till kommuner med ekonomiska svårigheter, till investering av skolbyggnader, till skolskjuts och till internat i mindre kommuner m.fl. Utjämningsfondens system totalt sett ser i dag ut att bestå dels av system som ger särskilda bidrag för att stimulera kommunerna till speciella åtgärder (öronmärkta bidrag), dels av en generell finansiering av sektorn genom inkomstfördelande och kostnadsfördelande bidrag samt en ren kompensationsordning för verksamhetsförändringar. Ett särdrag i det isländska systemet är den vikt som läggs vid kommunstorlek inom flera av bidragsformerna. Småkommunerna favoriseras genom storleksreglerna för de demografiska kostnadsfördelande bidragen men straffas i systemet för det inkomstfördelande bidraget. Orsaken är att man av regionalpolitiska skäl och utifrån att småkommuner är dyra i drift önskar stödja dessa och att man samtidigt vill ge incitament i riktning mot kommunsammanslagningar.

2009/94-5. Kommunal utjämning i Danmark, Finland och Norge

2009/94-5. Kommunal utjämning i Danmark, Finland och Norge 2009/94-5 Kommunal utjämning i Danmark, Finland och Norge MISSIV DATUM DIARIENR 2009-12-21 2009/94-5 ERT DATUM 2009-04-19 ER BETECKNING Utjämningskommittén.08 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag

Läs mer

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1

Budgetprognos 2004:1. Tema. Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär. Budgetprognos 2004:1 Budgetprognos 2004:1 Tema Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär 1 Utjämning av kostnader och inkomster mellan kommuner en statlig affär Utgifterna för kommunsektorn uppgår

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2015 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2015 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna

Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Vård- och landskapsreformens ekonomiska verkningar på kommunerna Kommunmarknaden, 14.9.2016 Kommunernas hus, Helsingfors Sakkunnig Benjamin Strandberg, Finlands Kommunförbund Fastslagna riktlinjer gällande

Läs mer

promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för

promemoria Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för BESLUTSUNDERLAG 1(3) Ledningsstaben Josefin Bjäresten 2013-01-31 LiÖ 2012-4173 Landstingsstyrelsen Remissvar Förslag till ändringar i inkomstutjämningen för kommuner och landsting (Fi2012/4726) Bakgrund

Läs mer

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar

Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar 1 Finlands Kommunförbund 8.10.2010 Henrik Rainio, Jouko Heikkilä Hur en höjning av kommunalskatten inverkar på kommunens skatteinkomster och utjämningen av statsandelar Vid en höjning av skattesatsen kan

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader, Kommittédirektiv Översyn av kostnadsutjämningen för kommuner och landsting Dir. 2016:91 Beslut vid regeringssammanträde den 3 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ges i uppdrag att göra en

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2014 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 20,0 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2014 Antal kommuner 181 180 19,5 156

Läs mer

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan

Kommunernas skattesatser Kommunförbundets förfrågan Kommunernas skattesatser 2016 Kommunförbundets förfrågan % 20,5 Kommunernas genomsnittliga inkomstskattesats och antal kommuner som höjt skattesatsen åren 1985-2016 Antal kommuner 181 180 19,5 156 160

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 111/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om planering av och statsandel PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att kostnadsfördelningen

Läs mer

Kommunala utjämningssystem i Norden En jämförelse mellan landskapsandelssystemet och kommunala utjämningssystem i Finland, Sverige och Norge

Kommunala utjämningssystem i Norden En jämförelse mellan landskapsandelssystemet och kommunala utjämningssystem i Finland, Sverige och Norge ÅLANDS LANDSKAPSREGERING Kommunala utjämningssystem i Norden En jämförelse mellan landskapsandelssystemet och kommunala utjämningssystem i Finland, Sverige och Norge Fabian Söderdahl Augusti 2015 Förord

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005 PM Sida 2005-01-28 1 (16) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Henrik Berggren Tfn direkt 08-452 77 42 henrik.berggren@skl.se Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2005

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2014 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning

Läs mer

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 %

Kostnader, extern. Koncerntjänster Bildningen Omsorgen Miljö och teknik 7 % 17 % 25 % 51 % Kommundirektörens budgetförslag 2010 Kommundirektörens budgetförslag 2010 är i balans men ytterligare inbesparningar behövs och alla vidtagna sparåtgärder är nödvändiga. Budgetförslaget har ett årsbidrag

Läs mer

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014

Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Preliminära statsandelskalkyler för kommunerna 2014 Publicerade Uppdaterade 19.6.2013 (följande uppdatering 9/2013) Sanna Lehtonen utvecklingschef Statsbidrag till kommunerna 2014: 8,67 + 0,98 + 09,5 (md

Läs mer

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO)

Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) 2014:20 STATSKONTORET Kommunal utjämning för individ- och familjeomsorg (IFO) förslag till justeringar Sammanfattning Förslag till förändringar i IFO-modellen Syftet med det kommunala utjämningssystemet

Läs mer

Region Skåne. Granskning av intäktsbudgetering Granskningsrapport. Audit KPMG AB 4 maj 2015 Antal sidor: 10

Region Skåne. Granskning av intäktsbudgetering Granskningsrapport. Audit KPMG AB 4 maj 2015 Antal sidor: 10 ABCD Region Skåne Granskning av intäktsbudgetering Granskningsrapport Audit KPMG AB 4 maj 2015 Antal sidor: 10 Intäktsbudgetering revisionsrapport_2.docx ABCD Region Skåne Granskning av intäktsbudgetering

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005

Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 Kommunalekonomisk utjämning Utjämningsåret 2005 OE0110 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Offentlig ekonomi A.2 Statistikområde Kommunernas finanser A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 26 augusti 2014 676/2014 Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice Utfärdad i Helsingfors den 22 augusti 2014 I enlighet med riksdagens

Läs mer

Skatter & bidrag för landsting 2015

Skatter & bidrag för landsting 2015 Skatter & bidrag för landsting 2015 Så funkar det! Frågor besvaras av: Mona Fridell, telefon 08-452 79 10 e-post: mona.fridell@skl.se Måns Norberg, telefon 08-452 77 99 e-post: mans.norberg@skl.se Modellen

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag. om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Offentlig ekonomi utbildningarna dels till de statliga högskoleutbildningarna, dels till kommunernas gymnasiala utbildningar. Bolagisering av kommunal

Offentlig ekonomi utbildningarna dels till de statliga högskoleutbildningarna, dels till kommunernas gymnasiala utbildningar. Bolagisering av kommunal 10 Den kommunala sektorns ekonomi I detta kapitel beskriver vi översiktligt ekonomin och dess förutsättningar för de verksamheter som bedrivs i kommunsektorn. Redovisningen av pensionsskulden och de mellankommunala

Läs mer

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet LAGFÖRSLAG 1 Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009)

Läs mer

Kumlinge kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa villkor reservera delar

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Skattefinansieringen år 2015, md

Skattefinansieringen år 2015, md Skattefinansieringen år 2015, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,8 1,6 STATEN skatteinkomster 39,9 28,0 1,6 18,5 6,4 2,8 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Kökar kommun PM juni 2016

Kökar kommun PM juni 2016 www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6

Läs mer

Skatteutjämningssystemet ett hinder för tillväxt

Skatteutjämningssystemet ett hinder för tillväxt 212:6 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Skatteutjämningssystemet ett hinder för tillväxt Stockholms läns kommunstyrelseordförandes syn på systemet Detta är en sammanställning av en undersökning

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör

Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans. Christoffer Masar, stadsdirektör Grankulla svenska pensionärer 6.9 Villa Junghans Christoffer Masar, stadsdirektör 6.9.2016 Nationella social- och hälsovårds- och landskapsreformen 18 nya landskap inleder sin verksamhet 1.1.2019 Från

Läs mer

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna

90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna 90. (26.01 delvis och 26.97) Stöd till kommunerna F ö r k l a r i n g : I fråga om statens kommunpolitik har finansministeriet till uppgift att ha hand om utvecklingen av den kommunala självstyrelsen samt

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Cirkulärnr: 15:45 Diarienr: 15/06644 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet:

Cirkulärnr: 15:45 Diarienr: 15/06644 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Cirkulärnr: 15:45 Diarienr: 15/06644 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anders Folkesson m.fl. Ekonomi och styrning Ekonomisk analys Datum: 2015-12-22 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik:

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter

RP 28/2010 rd. Universitetslagens 75 har samma innehåll som motsvarande särskilda bestämmelser som gäller Helsingfors universitetets rättigheter RP 28/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att universitetslagen ändras så att

Läs mer

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting

Kostnadsutjämning för kommuner och landsting Pressmeddelande 1998-12-14 Kommunala utjämningsutredningen (Fi 1995:16) Ordf. Lars-Eric Ericsson Telefon 026-17 13 20 Sekr. Lennart Tingvall Telefon 08-405 1563 Kostnadsutjämning för kommuner och landsting

Läs mer

Remiss - Betänkandet-Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39)

Remiss - Betänkandet-Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39) Dnr KS-2011-328 Dpl 01 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse 2011-08-15 Ingemar Granath, 054-540 10 47 ingemar.granath@karlstad.se Kommunstyrelsen Remiss - Betänkandet-Likvärdiga

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet 1 FÖRORD I Sverige finns sedan länge en tradition av långtgående självstyre på lokal nivå. De svenska kommunerna och landstingen ansvarar för huvuddelen av all

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013

Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013 Finansplan 2014-2016 Landstingsstyrelsen 31 oktober 2013 1 Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2013 en strategisk plan med tre årsbudget för åren 2014-2016. I treårs planen anges landstingets

Läs mer

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr.

Verksamheterna klarade totalt sett att hålla sig inom de budgeterade ramarna och lämnade ett överskott på 200 tkr. ÅRSREDOVISNING 2015 I KORTHET Emådalen Foto: Henrik Tingström DET EKONOMISKA RESULTATET Högsby kommun redovisade ett överskott på 11,3 miljoner kronor för 2015. Det är ett bra resultat och innebär överskott

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP

.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP 16.8.2007/rlö.RPPXQRFKVHUYLFHVWUXNWXUUHIRUP Om lämnandet av de viktigaste uppgifterna i den utredning och den genomförandeplan som avses i 10 i lagen om en kommun- och servicestrukturreform till statsrådet.

Läs mer

Ändrad inkomstutjämning för kommuner och landsting. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändrad inkomstutjämning för kommuner och landsting. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändrad inkomstutjämning för kommuner och landsting Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 4 juni 2015 Ardalan Shekarabi Magnus Bengtson (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas RP 53/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om temporär ändring av lagen om skatteredovisning och inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018

Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 Anpassningsprogram för den kommunala ekonomin 2014 2018 12.2.2014 Närmare upplysningar om bakgrundspromemorian: Ilari Soosalu, direktör, kommunalekonomiska enheten Reijo Vuorento, biträdande direktör,

Läs mer

Jomala kommun PM juni 2016

Jomala kommun PM juni 2016 www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Iris Åkerberg, statistiker Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2009:1 19.1.2009 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009 Mindre andel personalkostnader Kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Ändringar i det kommunala utjämningssystemet

Ändringar i det kommunala utjämningssystemet Lagrådsremiss Ändringar i det kommunala utjämningssystemet Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 15 april 2004 Lars-Erik Lövdén Lilian Wiklund (Finansdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv KS-2013/421 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/421 2013-05-27 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv

Läs mer

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014

// SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // SKATTEFÖRVALTNINGEN SKATTER I SIFFROR 2014 // BESKATTNINGEN I FINLAND Besluten om beskattningen i Finland fattas av riksdagen, Europeiska unionen och kommunerna. Beskattningen regleras genom skattelagar

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten

Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten Lagförslag 1. Lag om klientavgifter inom den småbarnspedagogiska verksamheten I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 Lagens tillämpningsområde I denna lag föreskrivs om den klientavgift som tas

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 12 och 12 d i lagen om skatteredovisning och av 124 och 124 a i inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Det kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet 2014:2 Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014 MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-02-06 2013/251-5 ERT DATUM ER BETECKN NG Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Det kommunala

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning 2013-11-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/563-040 Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv utredning avseende återremiss om retroaktiv avsättning Förslag

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Cirkulärnr: 07:45 Diarienr: 07/2567 Handläggare: Måns Norberg Derk de Beer Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum:

Cirkulärnr: 07:45 Diarienr: 07/2567 Handläggare: Måns Norberg Derk de Beer Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: Cirkulärnr: 07:45 Diarienr: 07/2567 Handläggare: Måns Norberg Derk de Beer Avdelning: Ekonomi och styrning Sektion/Enhet: Ekonomisk analys Datum: 2007-09-24 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/finans Rubrik:

Läs mer

Det kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet 2012:21 Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning MISSIV DATUM DIARIENR 2012-06-01 2012/77-5 ERT DATUM ER BETECKNING Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Det kommunala utjämningssystemet

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige Sida 1 / 1 Fullmäktige 14.03.2016 Sida 1 / 1 249/2015 02.02.02 Stadsstyrelsen 44 8.2.2016 32 Förhandsbesked om 2015 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 E-post enligt modellen fornamn.efternamn@esbo.fi

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2012:704 Utkom från trycket den 30 november 2012 utfärdad den 22 november 2012. Regeringen

Läs mer

Lemlands kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016 www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden

Läs mer

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN

3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN 3.3.8 DEN KOMMUNALA FINANSIERINGSPRINCIPEN STELLAN MALMER OCH PATRIK ZAPATA Finansieringsprincipen innebär att staten inte skall ålägga kommuner och landsting nya uppgifter utan att de får möjlighet att

Läs mer

Mariehamns kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016 www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.

Läs mer

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015

Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2015 Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 215 4,5 %, %,7 % 2, % 6,1 % 7,8 % 19,7 % 1,6 % 11, % 36,6 % Verksamhetens kostnader 36,75 md : Löner och arvoden 16,13 md Lönebikostnader 4,88 md

Läs mer

Vårdö kommun PM juni 2016

Vårdö kommun PM juni 2016 www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknader Johanna Edlund Marcus Holmström CERUM Report Nr 23/2010 ISBN 978-91-7459-047-0 ISSN

Läs mer