Utjämningssystemen i de nordiska länderna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utjämningssystemen i de nordiska länderna"

Transkript

1 Utjämningssystemen i de nordiska länderna Nedan presenteras en kort jämförelse av de nordiska ländernas utjämningssystem (i Finland mer känt som statsandelssystemet) som alltså utgör en väsentlig del av kommunernas finansiering. Huvudprincipen med kommunalekonomisk utjämning i alla dessa länder är att ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för samtliga kommuner (alternativt landsting) i landet att kunna tillhandahålla sina invånare likvärdig service oberoende av kommuninvånarnas inkomster och andra strukturella förhållanden. Hur detta i praktiken ordnas varier länderna emellan och det är inte särskilt enkelt att jämföra den kommunala utjämningen länder emellan. Vissa begrepp, avgränsningar och modeller som används för att beskriva den kommunala utjämningen kan användas på ett annat sätt i andra länder. Därmed en relativt avgränsad och sammanfattande beskrivning av de olika systemen. Finland I skrivande stund pågår en omfattande förnyelse och omstrukturering av den kommunala sektorn i Finland och till denna helhet hör även revidering av Kommunallagen samt förnyelse av statsandelssystemet. Kommunreformen syftar till att få fram en livskraftig, handlingskraftig och enhetlig kommunstruktur och styrs bland annat genom en ny strukturlag. Det främsta syftet med statsandelsreformen är att göra systemet mer enkelt. Dessutom vill man höja på incitamenten för de enskilda kommunerna. Statsandelssystemet består förvaltningsmässigt av en allmän statsandel som förvaltas finansministeriet (inom områden för social- och hälsovård, förskole- och grundutbildning, bibliotek, allmän kulturverksamhet och befolkningsmässigt baserad konstnärsutbildning) och en statsandel för undervisning och kultur som förvaltas utbildning- och kulturministeriet. Den allmänna statsandelen består av en grunddel samt olika tillägg, som baserar på faktorer som kommunerna inte inverka på och som anses höja på kommunens totalkostnader. Grunddelen är givet belopp invånare och indexjusteras årligen. Skärgårdstillägg tilldelas skärgårdskommuner och kommuner med skärgårdsdel och är graderat i olika nivåer och utgår med ett visst givet belopp per invånare. Fjärrortstillägg utgår till avlägset belägna kommuner och tätortsstrukturtillägg ges till kommuner med en tätortsbefolkning över invånare. Tvåspråkiga kommuner och kommuner inom samernas hembygdsområde erhåller ett språktillägg. Tillägg ges även till kommuner med betydande förändring i invånarantal och kriteriet är att befolkningen under de senaste tre åren minskat eller ökat med minst sex procent.

2 Statsandelarna utgör ca en femtedel av kommunernas sammanlagda inkomster och systemet har tre huvudsakliga mål: 1. Utjämning av kostnads- och behovsskillnaderna, vilket betyder att man vill garantera jämlik offentlig service i hela landet, oberoende var man är bosatt. Detta realiseras genom att man utjämnar serviceproduktionens kostnadsskillnader och inkomstbasen. Den kommunala utjämningen i Finland sker i huvudsak inom ramen för det s.k. statsandels- och statsunderstödssystemet (eller vanligare enbart statsandelssystemet). Det finns dock därutöver även några särskilda statsbidrag som har inslag av utjämning. 2. Utjämning av inkomstbasen. Dessutom består systemet en strukturell del som går ut på en utjämning för strukturella kostnadsskillnader och behovsfaktorer samt en utjämning av inkomstbasen. I Finlands statsandelssystem har utjämningen av de strukturella kostnadsskillnaderna en mera betydande roll där statens medel införs i systemet. Utjämningen av inkomstbasen baserar sig på utjämning av skatteinkomster och sker kommunerna emellan. Hela statsandelssystemet komplettaras av höjning av statsandelar enligt prövning för de kommuner i tillfälligt ekonomiska svårigheter. 3. Statsandelsystemet fungerar även som ett styrmedel, där staten strävar efter att styra kommunernas verksamhet i en viss riktning. Strukturmässigt består statsandelssystemet av två olika delar. Utjämning av kostnader och skillnader i behovsmässiga faktorer samt utjämning av inkomstbasen (I Finland på utjämning av kalkylerade skatteinkomster). I Finland har tyngdpunkten lagts på utjämning av den förstnämnda, där staten kanaliserarstatsandelsfinansieringen till kommunerna och övriga mottagare av statsandelar enligt en utjämning som beror på skillnaderna i kostnader och behov. I Sverige å andra sidan kanaliserar staten statsandelsfinansieringen till kommunerna enligt en utjämning av inkomstbasen (se nedan Robin Hood -systemet). Utjämningen av inkomstbasen (baseras på kalkylerade skatteinkomster, dvs hela landet genomsnittliga kommunalskattesats) sker mellan kommunerna i Finland och är i stat-kommun -förhållandet kostnadsneutral. Utjämningen av statsandelarna baserar sig alltså på kommunens kalkylerade skatteinkomster, vilket fr.o.m. början av år 2012 innebär kommunens kalkylerade kommunalskatt + kommunens andel av samfundsskatten. Fastighetsskatten togs bort från utjämningen, vilket inte nödvändigtvis innebär att kommunen skulle behålla en större del av samfundsskattens avkastning. De kommuner vars fastighetsskatt utgör en stor del av de totala skatteinkomsterna (speciellt stug- och kraftverkskommuner) drog nytta av förnyelsen medan kommuner med mindre fastighetsskatteintäkter förlorade. Skatteinkomster å sin sida utgör sammanlagt ca 45 % av de totala inkomsterna men trots det varierar dess andel märkbart kommunerna emellan. I exempelvis Soini utgjorde skatteinkomsterna ca 18 % av de totala inkomsterna år 2010 och motsvarande siffra i Eurajoki var 77 %. Samtidigt finns det kommuner

3 som erhåller mycket högre statsandelar än andra. I Ranua utgjorde statsandelarna 61 % av kommunens totala intäkter år Esbos motsvarande siffra var 1 %. statsandelarna. Som redan nämnt har det gjorts ändringar i statsandelssystemet för år 2012 och Till de främsta hör borttagandet av fastighetsskatten från utjämningen samt en nedskärning på 631 miljoner euro i statsandelarna. Sverige Sveriges statsandelssystem (utjämningssystemet) består av fem huvudsakliga delar: Inkomstutjämning, kostandsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag samt regleringsbidrag/avgifter. Det mest väsentliga med systemet är att det är huvudsakligen självfinansierat, vilket innebär att samtliga kommuner ganska långt har lika förutsättningar. Staten betalar till kommunerna enbart ett allmänt statsbidrag som baserar sig på invånarantalet. Skatteinkomstutjämningen i Sverige är i princip fullständig då de förmögna kommunerna överför sina intäkter till de fattigare kommunerna. Ifall kommunens kommunalskatteintäkter per invånare är högre än medeltalet i landet. Kompensationsgraden är 95 %, vilket innebär att kommuner erhåller 95 % av skillnaden mellan kommunens egna skatteinkomstnivå och landets medeltal. Ifall inkomstnivån är 90 % av medeltalet blir kommunens slutliga inkomst 99,5 % av det ursprungliga. (90+10/100*95). Om å andra sidan inkomstnivån ligger över medeltalet får kommunen behålla en del av den överstigande delen. Om inkomstnivån t.ex. är 120 % av medeltalet får kommunen behålla 1 % av den överstigande delen och överlåta 9 % till de fattigare kommunerna (120-20/100*95). Vid kostnadsutjämningen överför de kommuner under bättre omständigheter en del av sina inkomster till de som har det sämre ställt. Den stora principiella förändringen till de tidigare är att stödet ordnas genom en utjämning kommunerna emellan. Därmed har systemet även kallats Robin Hood -systemet vars kalkylmodell är mycket invecklad. Kostnadsutjämningen består av olika delmodeller, där varje delmodell avser olika verksamheter. För varje delmodell räknas det fram en standardkostnad som kommunen skulle ha om man bedrev verksamheten vid en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna enligt kostnadsutjämningen. Standardkostnadsmodellen tar hänsyn till de obligatoriska och övriga uppgifterna i kommunerna (t.ex. grundskolan, gymnasier, åldringsvård dagvård, samt uppehåll av avloppsnät och gator och vägar) De olika bidragen (strukturbidrag, införandebidrag samt regleringsbidrag/avgifterna) utgör en mindre del av kommunernas finansiering. De kommuner som innan den senaste statsandelsreformen var berättigade till tillfyllnadsbidrag enligt det gamla kostadsutjämningssystemet och vars huvudsyfte är att stärka de kommuners och landkommuner som lider av lågt invånarantal eller problem som orsakats av arbetskraftsmarknaden. Bidragets storlek beror på gamla systemets faktorer gällande ekonomiska, arbetskraftmässiga och lågt invånarantal och berör främst glesbefolkade kommuner i mellan och norra Sverige samt kommuner med hög arbetslöshet i hela Sverige.

4 Införandebidraget å sin sida betalades åren åt de kommuner och landskap vars samlade inkomster avsevärt minskat pga. överföringen till det nya utjämningssystemet. Regleringsbidragen/avgifterna å sin sida är den offentliga maktens redskap där staten reglerar utjämningssystemets verkliga totalkostnader och strävar till att inverka på finansieringsansvaret mellan central- och lokalförvaltningen. Bild 1. Anslaget Kommunalekonomisk utjämning uppgick 2011 till 85 miljarder kronor. Den övervägande delen gavs som inkomstutjämningsbidrag (71,6 miljarder kronor) medan summan av den inkomstutjämningsavgift som 11 kommuner och ett landsting betalar uppgick till 6 miljarder kronor. I Sverige brukar man även tala om den kommunala finansieringsprincipen som utgör grunden för de ekonomiska relationerna mellan staten och kommunsektorn. Principen innebär att staten inte bör införa nya obligatoriska uppgifter för kommuner och landsting utan medföljande finansiering, t.ex. höjda statsbidrag. En förändring som leder till sänkta kostnader för kommunerna och landstingen medför i sin tur minskade bidrag. Finansieringsprincipen tillämpas när riksdagen, regeringen eller statliga myndigheter beslutar om regeländringar som tar sikte på de verksamheter som bedrivs av kommuner och landsting. Exempel på sådana beslut är: då nya obligatoriska uppgifter införs, frivilliga uppgifter blir obligatoriska, det kommunala ansvaret för vissa uppgifter tas bort eller avregleras, staten ändrar ambitionsnivåerna för befintlig verksamhet och kommunsektorns möjligheter att ta ut avgifter.

5 Principen omfattar däremot inte statliga beslut om åtgärder som inte tar direkt sikte på, men som ändå får direkta ekonomiska effekter för kommunsektorn. Regleringar till följd av finansieringsprincipen görs normalt sett endast vid ett tillfälle och i den pris- och volymnivå som gäller när förändringen träder i kraft. Någon retroaktiv reglering görs inte och skulle en reglering i efterhand visa sig vara väsentligt felaktig beaktas detta istället i samband med att de generella statsbidragen fastställs. En reglering av statsbidraget fördelas med ett enhetligt belopp per invånare för varje kommun- respektive landsting. En reglering görs aldrig för enskilda kommuner eller landsting. Norge Norge är till invånarantalet en aning mindre än Finland och vars kommunstruktur påminner mycket om varandra. Kommunerna är sammanlagt 435 stycken och fylkeskommunerna (jmf samkommuner i Finland) är 18 stycken. Till skillnad till samkommunerna i Finland har fylkeskommunerna beskattningsrätt, men bara på privatpersoners inkomster. Kommunerna å sin sida har beskattningsrätt på invånarnas inkomster samt på fastigheterna. Den maximala inkomstskatten som kommunerna respektive fylkena får ta ut är 12,8 resp. 2,65 procent (vilket i praktiken alla gör) Fastighetsskatten i kommunerna är frivillig, dock högst 7 promille av taxeringsvärdet. Därutöver finns även en särskild naturresursskatt för kraftföretag och kommuner där kraftverken är belägna får 1,1 öre/kwh. Fylkeskommunerna å sin sida får 0,2 öre/kwh. Dessutom får kraftkommunerna köpa elkraft till självkostnadspris Norges nuvarande statsandelssystem består till huvudsak av ett allmänt stöd som delas ut enligt objektiva kriterier, m.a.o. sådana åtgärder som kommunerna inte kan inverka på. Användandet av stödet är frivilligt för kommunerna, men lagar och förordningar skall naturligtvis följas. Sedan år 1994 har det allmänna stödet bestått av fyra delar: kostnads-och intäktsutjämning, stöd enligt behov samt stödet till norra Norge. Med intäktsutjämningen har man garanterat en viss minimi-inkomstnivå per invånare. För enskild kommun har man i Norge garanterat minst 96,2 % av landets genomsnittliga inkomstnivå. ifall inkomstnivån är över 140 % av landets medeltal, utför man en 50 % beskärning av den överstigande delen. För fylkeskommunerna del är inkomstnivån 113,25 % av landets medeltal och ingen beskärning utförs. Med stödet vars avsikt är att kompensera utgifterna strävar man att utjämna kostnaderna som servicen medför. Syftet är att alla kommuner och fylkeskommuner i jämförelse får lika stor kompensation och kommunen kan inte inverka på kriterierna och koefficienterna. Stöd ges även åt kommuner som för tillfället är i behov av stöd, som man andra sammanhang inte har beaktat.

6 Danmark I Danmark bor det ungefär lika mycket människor som i Finland fastän landet till ytan är betydligt mindre. Den kommunala självbestämmanderätten är omfattande och kommunerna har beskattningsrätt, medan regionerna får bidrag från stat och kommun. Kommunernas inkomster består främst av inkomstskatt (ca 32 %) samt fastighetsskatt. Till inkomstskatten hör dessutom en progressiv statlig skatt (AMbidrag) på 8 % som alla betalar. Fastighetsskatten tas ut på markvärdet och är minst 16 och högst 34 promille. Av bolagsskatten, vars skattesats är 22 % får kommunerna i vilka företagen verkar 13,41 procent. Det danska statsbidrags- och utjämningssystemet består av fyra delar: ett generellt statsbidrag (bloktilskud), en utjämning som avser alla kommuner i landet (landsudligningen), en utjämning som bara avser kommunerna i huvudstadsområdet (hovedstadsudligningen) samt ett statsbidrag för kommuner med ogynnsamma förutsättningar utanför huvudstadsområdet (tilskudsordning for kommuner med hojt strukturelt underskud). Därutöver finns i systemet även en särskild ordning för att förhindra s.k. överutjämning (overudligning; udligningsloft). Den landsomfattande utjämningen berör (som namnet antyder) landets samtliga 98 kommuner och baseras på s.k. nettoutjämningsmetoden. Metoden innebär att utjämningen beräknas utifrån en kommuns strukturella över- eller underskott som alltså är skillnaden mellan en kommuns beräknade utgiftsbehov och kommunens skatteintäkter (beräknat enligt en genomsnittlig skattesats). Vid beräkningen av en kommunens utgiftsbehov tas både åldersbestämda och socioekonomiskt bestämda faktorer i beaktande. De kommuner som har ett beräknat strukturellt underskott erhåller ett stöd som är 58 denna och motvänt de kommuner som har ett strukturellt överskott betalar 58 av detta som bidrag till utjämningssystemet. Huvudstadsutjämningen (som berör 34 av landets 98 kommuner) bygger i likhet med landsutjämningen på en nettoutjämningsmetod. Det finns dock också ett antal skillnader i förhållande till beräkningarna i landsutjämningen, men även här används en uppdelning på åldersbestämda och socioekonomiskautgiftsbehov. Det åldersbestämda utgiftsbehovet i huvudstadsutjämningen är högre än i den landsomfattande utjämningen. De socioekonomiska behovskriterierna är något färre och resultatet av detta blir att en enskild kommuns beräknade utgiftsbehov i huvudstadsutjämningen kommer att uppgå till ett annat belopp än vid beräkningen i landsutjämningen. I huvudstadsutjämningen beräknas vidare kommunernas skatteintäkter genom att de berörda kommunernas beskattningsunderlag multipliceras med en s.k. skattetrycksfaktor. Denna beräknar helt enkelt det andelstal man får fram när man dividerar huvudstadskommunernas samlade utgifter med det samlade beskattningsunderlaget för dessa kommuner. När skattetrycksfaktorn beräknas på detta sätt, kommer de samlade beräknade skatteintäkterna i huvudstadsområdet att helt svara mot det beräknade samlade utgiftsbehovet. I huvudstadsutjämningen mottar en kommun med strukturellt underskott ett tillskott motsvarande 27 procent av det strukturella underskottet. Om kommunen har ett strukturellt överskott, ska kommunen betala 27 procent av detta till kommuner med ett strukturellt underskott. Något bidrag från staten utgår således inte för huvudstadsutjämningen.

7 Statsbidraget till kommuner med ogynnsamma förutsättningar (tilskudsordning for kommuner med hojt strukturelt underskud) går till kommuner som har ett strukturellt underskott per invånare (beräknat enligt en kalkyl i den landsomfattande utjämningen). Stödets storlek är 32 % av skillnaden mellan kommunens beräknade utgiftsbehov och kommunala skatteintäkter (det strukturella underskottet). Kommunerna utanför huvudstadsområdet är totalt 64 stycken och största delen av dessa erhåller detta bidrag som i sin helhet finansieras av staten. Kommuner som har ett strukturellt underskott, får i landsutjämningen ett bidrag motsvarande 58 procent att det strukturella underskottet. Om kommunen har ett strukturellt överskott, får denna betala 58 procent av detta i avgift till systemet. Under 2009 var det elva kommuner som hade ett strukturellt överskott. Dessa kommuner betalade samma år tillsammans drygt 2,5 miljarder DKK till landsutjämningen. Överutjämningsregeln innebär kort sagt att en kommun som mest kan förlora 92 procent av ökade skatteintäkter. Utgifterna för justeringen betalas av kommunerna efter kommunens andel av den totala befolkningen i respektive kommunkollektiv. I Danmark finns också en rad särskilda statsbidrags- och utjämningsordningar och det rör sig främst om statsbidrag till kommuner för satsningar inom särskilda verksamhetsområden, speciellt äldreomsorgen. Överutjämning ges även till enskilda kommuner med dålig ekonomi eller som har speciella geografiska förutsättningar. Island De isländska kommunerna står för en klart lägre andel både av den offentliga ekonomin och av samhällsekonomin än de övriga nordiska länderna. Detta beror främst på att staten har ett större ansvar. Gymnasieutbildning och stora delar av sjukvården är exempelvis statens ansvar och landet har i likhet med Finland endast en lokal nivå. Kommunerna är skyldiga att ansvara för vissa funktioner (t.ex. skola, och sociala tjänster) enligt statens riktlinjer och kvalitetskrav. Utöver det kan kommunerna fritt åta sig andra uppgifter som kultur-, ungdoms och idrottsverksamhet samt näringslivsinriktat arbete etc. Det är i hög grad kommunens ekonomi som avgör i vilken grad man kan erbjuda dessa tjänster. Island har varken inkomst- eller kostnadsutjämning mellan kommunerna utan systemet bygger på inkomst- och kostnadsfördelande bidrag. Den s.k. utjämningsfonden administrerar utjämningssystemet och har ett regelverk, så att vissa intäkter kanaliseras till särskilda bidragsordningar. Kommunerna delas in i fyra storleksgrupper och inom varje grupp ges ett bidrag till kommuner med ett skatteunderlag per invånare under 96 % av genomsnittet i gruppen. Intäkterna räknas ut från maximalt tillåten skattesats. Inkomster från kraftverk och andra stora resursutvinnande företag räknas inte in vid beräkningen av gruppgenomsnittet, men inkluderas när varje kommun skall placeras i förhållande till genomsnittet. De kostnadsfördelande bidragen ges enligt kriterier som skall spegla kommunernas strukturbehov, men inkomstförhållanden och kommunstorlek räknas också som kriterier vid tilldelningen. De kostnadsfördelande bidragen fördelas enligt en fast fördelningsnyckel enligt fem olika demografiska kriterier.

8 Dessutom betalas olika bidrag för, bl.a. kompensationsbidrag för grundskolan samt bidrag vid sammanslagning av kommuner, till kommuner med ekonomiska svårigheter, till investering av skolbyggnader, till skolskjuts och till internat i mindre kommuner m.fl. Utjämningsfondens system totalt sett ser i dag ut att bestå dels av system som ger särskilda bidrag för att stimulera kommunerna till speciella åtgärder (öronmärkta bidrag), dels av en generell finansiering av sektorn genom inkomstfördelande och kostnadsfördelande bidrag samt en ren kompensationsordning för verksamhetsförändringar. Ett särdrag i det isländska systemet är den vikt som läggs vid kommunstorlek inom flera av bidragsformerna. Småkommunerna favoriseras genom storleksreglerna för de demografiska kostnadsfördelande bidragen men straffas i systemet för det inkomstfördelande bidraget. Orsaken är att man av regionalpolitiska skäl och utifrån att småkommuner är dyra i drift önskar stödja dessa och att man samtidigt vill ge incitament i riktning mot kommunsammanslagningar.

2009/94-5. Kommunal utjämning i Danmark, Finland och Norge

2009/94-5. Kommunal utjämning i Danmark, Finland och Norge 2009/94-5 Kommunal utjämning i Danmark, Finland och Norge MISSIV DATUM DIARIENR 2009-12-21 2009/94-5 ERT DATUM 2009-04-19 ER BETECKNING Utjämningskommittén.08 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Skattefinansieringen år 2014, md

Skattefinansieringen år 2014, md Skattefinansieringen år 2014, md Finansiering för lagstadgade uppgifter Statsandelar 8,2 KOMMUNERNA skatteinkomster 21,2 1,5 STATEN skatteinkomster 39,3 27,8 1,5 18,2 6,4 2,4 2,7 Moms och Övriga skatter

Läs mer

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010

Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 PM Sida 2010-04-13 1 (15) Avdelningen för ekonomi och styrning Sektionen för ekonomisk analys Derk de Beer Tfn direkt 08-452 77 42 EJ Inkomstförändringar i utjämningssystemet 2010 Grundtanken med utjämningssystemet

Läs mer

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar

Delmodellen för förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet förslag till uppdateringar YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för ekonomi och styrning Anders Folkesson Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande beträffande Statskontorets utredningar Delmodellen för förskola, fritidshem

Läs mer

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg

Statsandelar. Statsandelsreform. statsbidrag statsunderstöd. Mars 2013 Mikael Enberg Statsandelar statsbidrag statsunderstöd Statsandelsreform Mars 2013 Mikael Enberg Skattefinansiering år 2011, md Ersättning för lagstadgade uppgifter Statsandelar 7,7 KOMMUNER skatteink. 19,1 1,7 STATEN

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2014 samt budgetar och ekonomiplaner för 2015-2017 Presskonferens 11.2.2015 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma 8,0 7,0 6,0 Kommunernas

Läs mer

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar

Kommunalekonomins utveckling till år 2019. Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi 2.4.2015 samt Kommunförbundets beräkningar Den totalekonomiska utvecklingen, prognoser och antaganden Källa: Åren 2013-2014

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Skatter & bidrag för landsting 2015

Skatter & bidrag för landsting 2015 Skatter & bidrag för landsting 2015 Så funkar det! Frågor besvaras av: Mona Fridell, telefon 08-452 79 10 e-post: mona.fridell@skl.se Måns Norberg, telefon 08-452 77 99 e-post: mans.norberg@skl.se Modellen

Läs mer

Över- / underskott åren 2009-2017

Över- / underskott åren 2009-2017 Pressmeddelande 5.11.2014 KOMMUNENS EKONOMI STÖRTDYKER? Ännu under år 2014 är Kimitoöns kommuns ekonomi ungefär i balans. Prognosen visar ett ganska nära noll resultat. 2014 kommer att bli året som kommunen

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 01 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 011 Kommunernas sammanlagda årsbidrag försvagades år 011 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet

Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Det kommunalekonomiska utjämningssystemet Effekter för Västerbotten, Norrland och Sveriges funktionella arbetsmarknader Johanna Edlund Marcus Holmström CERUM Report Nr 23/2010 ISBN 978-91-7459-047-0 ISSN

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 33 FINANSIERING BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 EKONOMI Sammandrag driftbudget 2011-2014 Belopp netto tkr Bokslut 2011 2012 2013 2014 Kommunalskatt o statsbidrag 6 047 876 6 111 950 6 185 196

Läs mer

Allmänna bidrag till. 25 kommuner

Allmänna bidrag till. 25 kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statens budget för 2016 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 7 2 Lagförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 011 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet förhandsuppgifter 010 Kommunernas ekonomiska situation förbättrades år 010 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen

Läs mer

Det kommunala utjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet 2014:2 Det kommunala utjämningssystemet en beskrivning av systemet från 2014 MISSIV DATUM DIAR ENR 2014-02-06 2013/251-5 ERT DATUM ER BETECKN NG Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockholm Det kommunala

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet

Läs mer

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare

ju större utgifterna för social- och hälsovårdsväsendet per invånare Resumé 283/54/04 BEVILJANDET OCH ANVÄNDNINGEN AV KOMMUNERNAS FINANSIERINGSUNDERSTÖD ENLIGT PRÖVNING Huvudfrågorna vid revisionen har varit att klargöra grunderna för beviljande av kommunernas finansieringsunderstöd

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser år 2014 Presskonferens 12.2.2014 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2012-2013

Läs mer

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt

Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt Kommunreform och vårdreform från 2005 2015 inte lätt År 2005 kommun- och servicereformen: stora kommuner eller samarbetsformer mellan kommunerna (reg. Vanhanen I och II Parasramlagen: 169/20017) År 2010:

Läs mer

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland

3.5.2005. Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 68 3.5.2005 Utlåtande om bokföringen av betalningsandelar och av enhetsprisfinansieringen för gymnasiet inom förvaltningsförsöket i Kajanaland 1 Begäran om utlåtande

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012

Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2012 Presskonferens 13.2.2013 Verkställande direktör Kari-Pekka Mäki-Lohiluoma Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren 2011-2012 (inkl. särredovisade

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB Rapport 2013:3 Publicerad: 11 10 2013 Katarina Fellman, utredningschef, tel. 25 493 Maria Rundberg, utredare, tel. 25 495 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 I korthet Tillväxten i ekonomin

Läs mer

Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan kommuner Hur bör de avräknas? Ernst Jonsson

Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan kommuner Hur bör de avräknas? Ernst Jonsson Institutet för kommunal ekonomi Företagsekonomiska institutionen Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan kommuner Hur bör de avräknas? av Ernst Jonsson II Skatteinkomster och inkomstutjämning mellan

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

November 02, 2009. samhlära1.notebook

November 02, 2009. samhlära1.notebook PRESIDENTBESLUT Huvudregeln är att presidenten fattar beslut i statsrådet (regeringens sammanträden) presidentföredragningen. Den minister till vars område ett ärende hör, framlägger ett beslutsförslag

Läs mer

Det kommunala skatteutjämningssystemet

Det kommunala skatteutjämningssystemet Det kommunala skatteutjämningssystemet - Hinder för tillväxt och utveckling Rapport 2009: 2 Det komplexa och svårbegripliga kommunala skatteutjämningssystemet är tillväxthämmande. Det är dessutom så komplicerat

Läs mer

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner

Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner Innehåll 1. Beskrivning av utjämningssystemet för LSS... 4 1.1 Bakgrund och syfte... 4 1.2 Beräkning av utfallet i LSS-utjämningen... 5 1.3 Historik... 6 Förfrågningar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR

UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR UTLÅTANDE 66 1(5) Bokföringsnämndens kommunsektion 31.8.2004 UTLÅTANDE OM BOKFÖRING AV UNDERSTÖD FÖR KOMMUNSAMMANSLAGNINGAR 1 Motiveringar till utlåtandet År 2005 sker fler kommunsammanslagningar än tidigare

Läs mer

Allmänna bidrag till. kommuner

Allmänna bidrag till. kommuner Allmänna bidrag till 25 kommuner Förslag till statsbudget för 1999 Allmänna bidrag till kommuner Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...5 2 Lagförslag...7 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 107/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 30 i mervärdesskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I denna proposition föreslås att mervärdesskattelagen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet

Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet Den svenska kommunsektorns kreditvärdighet 1 Innehållsförteckning INLEDNING... sidan 4 DEN KOMMUNALA SJÄLVSTYRELSEN... sidan 4 DEN KOMMUNALA ORGANISATIONEN OCH DESS UPPGIFTER... sidan 5 DEN KOMMUNALA SEKTORNS

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om rundradioskatt ändras

Läs mer

Regionstyrelsen 81-91

Regionstyrelsen 81-91 PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 81-91 Tid: 2015-05-12, kl 13:00-16:00 Plats: Regionens hus, sal A 86 Dnr RJL2015 /268 Budget 2015 revidering Beslut Regionsstyrelsen föreslår regionfullmäktige revidera

Läs mer

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: 13-10-2014 Katarina Fellman, forskningschef, tel. 25 493 Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP)

Läs mer

Kommunalekonomi 2/11

Kommunalekonomi 2/11 Kommunalekonomi 2/11 Regeringsförhandlingarna år 2011 Statsandelarna år 2012 Behovsprövad höjning av statsandelen för år 2011 Bokföringsanvisningar Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader

Läs mer

Stockholm betalar 12,5 miljarder

Stockholm betalar 12,5 miljarder 2012:4 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Stockholm betalar 12,5 miljarder Det kommunala skatteutjämningssystemet 2012 Förord Huvudstadsregionen är Sveriges tillväxtmotor. Den tillväxt som

Läs mer

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 38. Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 Fullmäktige 25.02.2013 Sida 1 / 1 1525/02.02.02/2012 Stadsstyrelsen 58 11.2.2013 38 Förhandsbesked om 2012 års bokslut Beredning och upplysningar: Jyrkkä Maria, tfn 09 8168 3136 E-post enligt modellen

Läs mer

Den kommunala utjämningen sedan mitten av 1990-talet

Den kommunala utjämningen sedan mitten av 1990-talet 2013:19 Den kommunala utjämningen sedan mitten av 1990-talet utveckling, funktionssätt och problemområden Innehåll Sammanfattning 7 1 Om rapporten 13 1.1 Syfte och avgränsning 13 1.2 Metod och genomförande

Läs mer

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET

EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET EN FÖRVALTNINGSMODELL FÖR SVENSK SERVICE I METROPOLOMRÅDET FINLANDS KOMMUNFÖRBUND 2014 PROJEKTET OCH UPPDRAGET Kommunförbundets projekt, 9/2013 1/2014 Uppdrag: Formulera en förvaltningsmodell för att trygga,

Läs mer

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås 1 (5) Omsorgskontoret 2014-09-15 Dnr Än Anders Karlsson Budgetberedningen Budgetuppdrag nr 20 Jämförelse kostnader Linköping--Västerås Den komplettering av budgetmaterialet som efterfrågas är: -varför

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 74/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av avtalet om ändring av överenskommelsen mellan de nordiska länderna om tillträde till högre utbildning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund och syfte

Sammanfattning. Bakgrund och syfte Sammanfattning Bakgrund och syfte I de flesta länder är ansvaret för delar av den offentliga verksamheten decentraliserat till en lägre beslutsnivå med självständigt politiskt system och självständig förvaltning.

Läs mer

Kuntaliitto Kommunförbundet

Kuntaliitto Kommunförbundet Kuntaliitto Kommunförbundet Kommunerna ansvarar för basservicen och sörjer för invånarnas välfärd www.kommunerna.net Kommunens organisation FULLMÄKTIGE Revisionsnämnden KOMMUNSTYRELSEN NÄMNDERNA Primära

Läs mer

www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050

www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050 www.pwc.com/se Ekonomisk långtidsprognos, Nacka kommun 2011 2025 med utblick mot 2050 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER 2 Slutsatser 1 (3) Fortsatt hög investeringsnivå fram till 2025 - Måste till stor del lånefinansieras

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet

Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019. Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet Förutsättningarna för att rädda den kommunala ekonomin 2015 2019 Bakgrunden till Kommunförbundets mål för regeringsprogrammet 11.2.2015 Innehåll Förord...3 Läget och utsikterna för den kommunala ekonomin...4

Läs mer

Kommunernas bokslut 2013

Kommunernas bokslut 2013 ' Iris Åkerberg, statistiker E-post: iris.akerberg@asub.ax Offentlig ekonomi 2014:2 30.6.2014 Kommunernas bokslut 2013 Preliminära uppgifter Räkenskapsperiodens resultat högre för 2013 Våra 16 kommuner

Läs mer

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet

Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Offentlig ekonomi 2015 Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet Förhandsuppgifter 2014 Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014 Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in

Läs mer

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län

Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län Investera i skola, vård och omsorg i Stockholms län November 2013 Innehåll Inledning... 2 Välfärdens verksamheter i kommuner och landsting... 3 Hur finansierar kommuner och landsting sin verksamhet?...

Läs mer

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen

Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen Interpellation Hur påverkas kommunens ekonomi av försämringarna i arbetslöshetsförsäkringen 090211 Vänsterpartiet, Örebro Murad Artin Enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos beräknas arbetslösheten

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012

Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Ekonomiska planeringsförutsättningar budget 2009 2011, plan 2012 Budgetförutsättningar Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för budget 2009 2011, plan 2012. Den kommunala utdebiteringen

Läs mer

Återbäring till vattenkraftskommuner/regioner

Återbäring till vattenkraftskommuner/regioner Återbäring till vattenkraftskommuner/regioner Redan i början på 60-talet lämnade riksdagsmannen Karl Pettersson i Stugun (m) in den första motionen i riksdagen 3 juni 1999 bildades FSV Den 3 juni 1999

Läs mer

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Iris Åkerberg, statistiker iris.akerberg@asub.ax Tel. 018-25496 Offentlig ekonomi 2015:1 21.1.2015 Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015 Höjda intäkter och kostnader Inför 2015 förväntar sig

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:110 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:41 av Åke Askensten m fl (mp) om förhandlingar med regeringen/riksdagen om kompensation för vårdkostnader Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Kommunalekonomi 3/11

Kommunalekonomi 3/11 Kommunalekonomi 3/11 Basservicebudgeten 2012 och basserviceprogrammet 2013 2015 till riksdagen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelar De kommunala arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter

Läs mer

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1

Esbo stad Protokoll 32. Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 Fullmäktige 23.02.2015 Sida 1 / 1 1577/02.02.02/2014 Stadsstyrelsen 63 9.2.2015 32 Förhandsbesked om 2014 års bokslut Beredning och upplysningar: Maria Jyrkkä, tfn 046 877 3025 Vesa Kananen, tfn 046 877

Läs mer

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster

2/2008 juni. Uppgifter om kommunalekonomiska nyckeltal och servicekostnader Bokföringsanvisningar Mallen till offertförfrågan för OFRrevisionstjänster 2/2008 juni Skattefrågor Statsandelarna år 2009 Ersättning för minskade statsandelar vid ändringar i kommunindelningen Prövningsbaserat finansieringsunderstöd 2008 Kommunvisa skatteprognoser och debiteringsstatistik

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Långsiktig ekonomisk analys Lunds kommun 2013-2028 2015-03-31

Långsiktig ekonomisk analys Lunds kommun 2013-2028 2015-03-31 Långsiktig ekonomisk analys 2013-2028 2015-03-31 Innehåll DEL I BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Uppdrag Tillvägagångssätt och metod Samhällsekonomiska förutsättningar Skatteintäkter Kommunalekonomisk utjämning

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen

Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen 1 Förslag till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 i språklagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att språklagen ändras. Enligt

Läs mer

2015:19. Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund

2015:19. Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund 2015:19 Uppdaterad indelningsgrund i delmodellen för barn och ungdomar med utländsk bakgrund MISSIV DATUM DIARIENR 2015-09-16 2014/124-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2014-06-19 Fi2014/2297 (delvis) Regeringen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:881) om kommunalekonomisk utjämning; SFS 2007:1271 Utkom från trycket den 14 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Regeringen

Läs mer

Socioekonomisk analys, invandring

Socioekonomisk analys, invandring www.pwc.se Rådgivningsrapport Joanna Hägg Magnus Höijer Samir Sandberg Socioekonomisk analys, invandring Sandvikens kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Uppdrag och metod... 3 2.1. Bakgrund

Läs mer

Hur skattas Stockholm?

Hur skattas Stockholm? HANDELSKAMMARENS RAPPORT 2002:1 Hur skattas Stockholm? Inregia AB på uppdrag av Stockholms Handelskammare Augusti 2002 Stockholmsregionen är Sveriges ekonomiska motor. Vår region fungerar samtidigt som

Läs mer

Kommunalekonomi 4/11

Kommunalekonomi 4/11 Kommunalekonomi 4/11 Osäkra tider Skattefrågor Statsandelar Statens lånemarknad i omvandling Behovsprövad höjning av statsandelen Bokföringsanvisningar Klassificeringar för statistiken år 2011 och 2012

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

Helsingfors stads bokslut för 2012

Helsingfors stads bokslut för 2012 Helsingfors stads bokslut för 2012 25.3.2013 Finansieringsdirektör Tapio Korhonen 28.11.2012 Skatteintäkter och statsandelar (mn euro) BSL 2010 BSL 2011 BDG 2012 BSL 2012 Kommunalskatt 2 064,2 2 218,1

Läs mer

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006

Kuntatalous Kommunalekonomi Nro/nr 4/2006 4/2006 September Statens åtgärder och den kommunala ekonomin enligt budgetpropositionen Det allmänna ekonomiska läget Skattefrågor Statsandelarna 2007 Kommunallagens bestämmelser om balansering av ekonomin

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 579/2015 Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

LedMot,LUP och ekonomi

LedMot,LUP och ekonomi LedMot,LUP och ekonomi LedMot Ledningssystem för Motala kommun Vårt gemensamma arbetssätt Regler och förhållningssätt För både politik och förvaltning Syftet är att skapa största möjliga nytta för medborgare

Läs mer

- Kulturens övärld. Årsredovisning 2006

- Kulturens övärld. Årsredovisning 2006 - Kulturens övärld Årsredovisning 2006 0 Innehåll sida Ekerö kommun Kulturens övärld 2 Kommunstyrelsens ordförande kommenterar 3 Kommunchefens kommentar 4 Ekerö kommun 5 Kommunens intressenter och omvärlden

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Fler arbetstillfällen och kommuninvånare Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna för Älmhults kommun?

Fler arbetstillfällen och kommuninvånare Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna för Älmhults kommun? Slutrapport från utredningsuppdrag Fler arbetstillfällen och kommuninvånare Vilka blir de ekonomiska konsekvenserna för Älmhults kommun? April 2011 Jonas Fjertorp ekonomie doktor, forskare inom kommunal

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 21 maj 2012 235/2012 Tilläggsbudgeten för 2012 Riksdagen har godkänt följande tilläggsbudget för 2012: INKOMSTPOSTER Avdelning 11 11. SKATTER OCH

Läs mer

Finansplan 2015-2017

Finansplan 2015-2017 Finansplan 2015-2017 Landstingsfullmäktige den 19-20 november 2014 1 Inledning Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2014 en strategisk plan med tre årsbudget för åren 2015-2017. I treårsplanen anges

Läs mer

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Ekonomi Utbildning för politiker 2015-03-03 Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen Upplägg Allmänt om kommunens ekonomi Intäkter och kostnader Tillgångar och skulder Ekonomiska kretsloppet

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016

ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 Stadsstyrelsen 198 16.06.2015 Stadsfullmäktige 35 24.06.2015 ANVISNINGAR FÖR UPPRÄTTANDE AV FÖRSLAG TILL BUDGET OCH EKONOMIPLAN 2016 2018 SAMT BUDGETRAM FÖR 2016 STST 16.06.2015 198 Beredning och tilläggsuppgifter:

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer