Diplomatisk immunitet och okränkbarhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diplomatisk immunitet och okränkbarhet"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2004:180 SHU Diplomatisk immunitet och okränkbarhet KRISTIN HADDAD KRISTINA NIKKA Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Rättsvetenskap RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Vetenskaplig handledare: Eva Westerlund 2004:180 ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Abstract The fact that diplomats and members of the mission have the right to certain privileges is nothing new. This has been customary for over years. These privileges, which in some cases gives the diplomat right to immunity have been increasingly questioned during the years. The purpose of this is essay is to generally find out what privileges a diplomat enjoys in the form of immunity. In order to answer this question we have investigated the background of the subject by looking at doctrine and the Vienna convention. Our conclusion is that immunity is something good and necessary for the diplomat to perform his official duties, but the abuse of these privileges shows that a change in the convention has to be done. This is because the diplomatic immunity is too extensive and is taken advantage of.

3 Sammanfattning Det faktum att diplomater, beskickningsmän och ambassadörer har rätt till vissa privilegier inom sina yrken är inget nytt, utan en traditionell sedvänja som funnits i över år. Dessa privilegier, vilka ger diplomaten rätt till immunitet i många fall, har blivit allt mer ifrågasatt under årens lopp. Syftet med denna uppsats är att generellt sett försöka utröna vilka privilegier diplomater åtnjuter i form av diplomatisk immunitet. För att få svar på detta har vi undersökt ämnets bakgrund genom doktrin samt konvention. Vår slutsats är att immunitet är bra och nödvändigt för att diplomaten skall kunna utföra sina officiella tjänster, men utnyttjandet av privilegier visar tydligt att ändringar i konventionen är ett måste. Detta eftersom diplomaters immunitet är alltför omfattande och utnyttjas i alltför hög grad.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Avgränsning Metod 2 2 Grunderna för diplomati Diplomatins historia Det diplomatiska regelverket Internationell sedvänja Steg mot kodifiering och enhetlighet Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser Wienkonventionens stadgande Wienkonventionens framgångar 8 3 Beskickningen Beskickningen och dess uppgifter Rapportering Diplomatens funktioner och plikter Diplomatens förhandlingar Den diplomatiska staben 17 4 Immunitet och privilegier Allmänt om immunitet Diplomatens immunitet Diplomatens immunitet från kriminell jurisdiktion Immunitet från civil och administrativ jurisdiktion Immunitet för vissa subjekt Immunitet för främmande stater Immunitet för statschefer, regeringschefer, utrikesministrar Immunitet för konsuler Immunitet för internationella organisationer och deras funktionärer Immunitet för medlemmar av främmande truppavdelningar Diplomatens privilegier Rätten till import och befrielse från sedvänjans förpliktelser Frihet att resa Diplomatiskt pass Familjens samt personalens privilegier Privilegierna och immunitetens varaktighet Avstående från diplomatisk immunitet 24

5 5 Okränkbarhet Diplomatens okränkbarhet enligt internationell rätt Okränkbarhet av beskickningslokal Okränkbarhet för arkiv och handlingar Okränkbarhet och frihet för kommunikation Okränkbarhet av diplomatiska kurirförsändelser Diplomatens befrielser enligt internationell rätt Befrielse från beskattning Befrielse från personlig prestationsskyldighet Befrielse från vittnesplikt 28 6 Utnyttjande av immunitet Sanktioner Bilolyckor Trafikförseelser Smuggling Restriktioner mot utnyttjandet 32 7 Slutdiskussion 33 Källförteckning

6 1 Inledning Det finns åtskilliga fall då diplomater brutit mot våra lagar. Vissa anser att de är ett laglöst folk utan respekt för andra. Men vad gäller egentligen för diplomater? Skall samma lagar, regler och normer gälla för diplomater som för mottagarlandets medborgare? Diplomater har ett speciellt skydd som vi andra inte har. De är immuna för handlingar de utför i tjänsten och ibland även för privata sådana. Hur omfattande immuniteten och deras privilegier är stadgas i 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser. Diplomater har fått immunitet och privilegier för att de skall kunna utföra sina funktioner på ett mer underlättande sätt. Att immunitet gäller för handlingar i tjänsten anses vara en självklarhet, men varför skall diplomater kunna gå fria från straff gällande privata handlingar? Det har funnits situationer då alkoholpåverkade diplomater kört bil och när de sedan blivit stoppade av polis har de låst bilen och vägrat lämna den. Då diplomaters person och egendom enligt konventionen är okränkbara, kan polisen i sådana situationer inte kräva diplomaters utträde från bilen. Det skulle utgöra en kränkning av den diplomatiska immuniteten. I hur stor utsträckning diplomaterna utnyttjar sina privilegier och immuniteter är omöjligt att svara på. Diplomater har en plikt att respektera nationell lag men eftersom de åtnjuter immunitet och andra privilegier kan de kringgå lagen. Vad gäller deras privilegier så har diplomater i vissa fall till exempel ingen skyldighet att betala skatt. Det uppkommer också svårigheter när diplomater importerar varor, då det kan vara svårt att uppskatta hur stora mängder som anses vara för eget bruk. En diplomat i Europa importerade elva pianon under en period på mindre än två år. Det torde ej vara rimligt att det skulle vara för eget bruk. 1

7 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att generellt försöka påvisa vilka privilegier diplomater åtnjuter i form av diplomatisk immunitet, varför de har denna rätt samt vilka regler som gäller på internationell nivå. 1.2 Avgränsning Vi har koncentrerat oss på diplomatiska förbindelser, det vill säga de regler och lagar som gäller för diplomater, ambassader, beskickningens personal samt deras familjemedlemmar. Framförallt har vi fokuserat på diplomaters immunitet, privilegier och okränkbarhet. 1.3 Metod Vi har använt oss av traditionell juridisk metod i form av konvention och doktrin. Eftersom det inte funnits tillräckligt med information i den svenska doktrinen, har vi mestadels nyttjat engelsk litteratur. Vi har beaktat den svenska lagen lag om immunitet och privilegier i vissa fall (1976:661) som i sin tur hänvisar till det diplomatiska regelverket i Wienkonventionen. Vidare har vi även letat information i databaserna Libris och Lucia, där vi använt oss av sökord som diplomat, diplomatisk immunitet och diplomatiska privilegier. 2

8 2 Grunderna för diplomati Diplomati är varken att likställa med utrikespolitik eller folkrätt. Man bör istället se diplomatin som ett redskap eller en metodik i utrikespolitikens tjänst som förhoppningsvis verkar inom de ramar som folkrätten dragit upp. Man kan säga att utrikespolitiken handlar om vad man skall uträtta på det internationella området och diplomatin om hur man skall uträtta det Diplomatins historia Många har frågat sig vad diplomati innebär och betyder. Den vanligaste definitionen har formulerats av sir Ernest Satow i hans bok A Guide to Diplomatic Practice (1917); Diplomati är användandet av intelligens och takt i hanteringen av de officiella förbindelserna mellan självständiga staters regeringar.. 2 Ordet diplomati kommer från det grekiska verbet diploein vilket betyder dubbelvika. Detta utvecklades till det latinska diploma, duplikat som har sitt ursprung i romersk tid då alla pass och officiella intyg stämplades på dubbla metallplåtar som veks och sammanfogades på ett bestämt sätt. Efterhand utvidgades ordet diploma till att omfatta alla slags officiella icke-metalliska dokument, särskilt sådana som fastställde privilegier och överenskommelser med folk utanför imperiet. 3 Under renässansen växte fenomenet yrkesdiplomater fram, speciellt under 1600-talet. Det var dock inte förrän i slutet av 1700-talet som de började kallas diplomater och ordet diplomati började användas i samband med internationella förbindelser. 4 Sedan lång tid tillbaka har stater använts sig av förhandlingskontakter dem emellan. Kontakterna kunde gälla krig och fred, ekonomiska förbindelser, sjöfart, epidemier eller annat. Förebilderna till våra nuvarande regelverk har hittats redan bland förhållandevis primitiva stammar. Sändebudens okränkbarhet och immunitet var även där det viktigaste. 5 Diplomatisk korrespondens har funnits sedan 1300-talet f. Kr mellan egyptiska, assyriska, babyloniska och andra härskare i Främre Orienten. Det rörde sig inte bara om korrespondens utan också om kortvariga diplomatiska expeditioner med den andra staten. De utsända förhandlarna var helt logiskt ofta högre präster eller hovmän. Sändebuden var befullmäktigade att förhandla och ingå överenskommelser. Allt detta skedde när behov uppstod vilket kallas ad hoc diplomati. Däremot återfinns de diplomatiska förbindelserna från talen f. Kr mellan de grekiska stadsstaterna, mellan de indiska rikena och 1 Örn Varför diplomati s.40 2 a.a. s.14 3 a.a. s.14 4 a.a. s.14 5 a.a. s.15 3

9 mellan olika kinesiska statsbildningar. Vid den tiden fanns det ingen institutionaliserad diplomati som det gör idag Det diplomatiska regelverket Wienkonventionen är en del av det diplomatiska regelverket. Trots att reglerna i grund och botten stödjer sig på sedvänja finns det reglerat i konventionen vad gäller diplomaternas immunitet och okränkbarhet Internationell sedvänja I stadgan för den internationella domstolen artikel 38 punkt 1 b föreskrivs att domstolen skall tillämpa internationell sedvänja, utgörande bevis för en allmän praxis, godtagen såsom gällande rätt. Då sedvänja och praxis i grunden är samma sak uppstår problem när domstolen skall tillämpa en regel och inte sedvänja. 8 Det är i detta sammanhang som man brukar tala om sedvanerättens objektiva och subjektiva element, det vill säga å ena sidan staternas kontinuerliga praxis (usus) som är objektivt iakttagbart, å andra sidan en rättsövertygelse från staternas sida, där praxis måste vara juridiskt bindande (opinio juris sive necessitatis). Det är kombinationen av dessa element som ger sedvanan status som sedvanerätt. Det bör påpekas att all sedvana inte är sedvanerätt, medan all sedvanerätt består av sedvana. 9 En sedvanerättslig regel konstitueras sålunda inom folkrätten av en statspraxis, som är förenad med en övertygelse om dess riktighet. Genom staternas regelbundna handlande, bildas i objektivt hänseende underlaget för regeln. Det är inte enbart statschefers och regeringars handlingar som betraktas som led i statspraxis. Hit räknas även varje statsorgan, vilka handlägger frågor av internationellt intresse, som kan komma att lämna bidrag till statspraxis och följaktligen även lagstiftande organ, domstolar, diplomater, militära myndigheter och vanliga förvaltningsmyndigheter. Ur folkrättslig synpunkt betraktas den inomstatliga lagstiftande och dömande verksamheten som statlig maktutövning och kan precis som regeringshandlingar komma att utgöra led i statspraxis. 10 För att en viss statspraxis skall kunna anses grunda en sedvanerättslig regel, krävs det att den är både allmän och långvarig. Hur långt dessa krav kan drivas är emellertid oklart. Det kan knappast begäras att alla stater skall ha deltagit i utbildningen av en viss praxis; många stater har kanske aldrig fått tillfälle att ta ställning till den aktuella frågan. Dessutom torde maktpolitiska faktorer spela en viss roll för sedvanerättens utveckling, och det kan således vara svårt att bestrida att denna utveckling till stor del har styrts av de ledande västerländska stormakterna Örn Varför diplomati s.15 7 Söderberg Diplomaters okränkbarhet enligt internationell rätt s.6 8 Strömberg, Melander Folkrätt s Bring, Mahmoudi Sverige och folkrätten s Strömberg, Melander Folkrätt s a.a. s.17 4

10 Även om staternas praxis normalt behöver lång tid för att stabilisera sig kan en enhetlig praxis ibland uppkomma hastigt, och det finns då knappast något skäl att kräva ett långvarigt bruk såsom förutsättning för att en sedvanerättslig regel skall anses ha uppkommit. Ett klassiskt exempel på detta utgör principen om staternas suveränitet över luftrummet ovanför deras territorier. Frågan var omdiskuterad under flygkonstens första tid men omedelbart efter första världskrigets utbrott förklarade alla berörda stater, att främmande luftfartyg inte utan särskilt tillstånd fick flyga över deras territorier. Detta ledde till att en sedvanerättslig regel uppkom, som därefter har bekräftats genom internationella överenskommelser. 12 För att kunna grunda en sedvanerättslig regel måste statspraxis vara förenad med en opinio juris, vilket betyder bindande rätt. Denna kan yttra sig så att någon företar en handling i tron att den är folkrättslig förpliktad eller att handlingen är folkrättsligt tillåten, eller att den framställer ett krav mot en annan stat i övertygelsen att kravet här stod i folkrätten. Sådana öppna eller underförstådda rättsliga motiveringar för staternas handlingssätt är mycket vanliga i det internationella umgänget. Om motiveringarna är enhetliga och allmänt godtagna, föreligger därmed en sedvanerättslig regel. Skulle de mötas av protester från andra berörda staters sida, hindras uppkomsten av en sedvanerättslig regel. 13 De sedvanerättsliga reglerna kan vara behäftade med en viss vaghet och obestämdhet. Det är inte alltid lätt med ledning av statspraxis och den rättsuppfattning som ligger bakom dessa regler att formulera bestämmelser som är tillräckligt precisa för att omedelbart kunna läggas till grund för rättsliga avgörande. Allmänna principer används flitigt i folkrätten, till exempel principerna om främmande staters processuella immunitet, om staternas suveränitet och likställdhet, om det öppna havets frihet och så vidare. Dessa principer behöver både preciseras och förses med undantag för att bli användbara i alla uppkommande situationer. Även om principerna i många fall ger tillräcklig ledning kan de behöva finslipas och utvecklas till större konkretion. Detta har skett och sker alltjämt genom statspraxis i växelverkan med internationella domstolsavgöranden och doktrin. Sedvanerätten har alltså möjlighet att utvecklas, men utvecklingen går långsamt och några förändringar av större betydelse för den internationella gemenskapen kan man knappast vänta sig på denna väg. 14 Den folkrättsliga sedvanerätten innehåller framför allt regler som avgränsar staternas maktsfärer mot varandra. Däremot ger den knappast några bidrag till förverkligandet av sådana mål som utvecklingsländernas ekonomiska och kulturella framåtskridande, skydd åt undertryckta folkgrupper eller den internationella handelns och samfärdselns utveckling. Allt detta är frågor av största betydelse för staternas samlevnad, men framsteg i dessa avseenden kan nås endast genom internationella överenskommelserna Strömberg, Melander Folkrätt s a.a. s a.a. s a.a. s.19 5

11 Från sedvanerätten bör man skilja den internationella hövligheten. Ofta beviljar staterna varandra större förmåner än vad de är förpliktade till. Detta sker då inte på grund av någon rättsövertygelse utan av ren artighet. Om hövligheten sedan utvecklats till en fast sed, kan det emellertid vara svårt att skilja den från sedvanerätten Steg mot kodifiering och enhetlighet Jurister och utländska advokatsamfund har uttryck åsikter om diplomaters immuniteter och privilegier och menar att dessa borde lagfästas för en säkrare ställning. Detta skulle kunna ske genom inhemsk lagstiftning eller genom antagande av multilaterala konventioner. Det finns två orsaker till varför man önskar lagstadga, dels för att en diplomats immunitet är baserad på sedvänja och dels för att dessa regler är vedertagna bestämmelser som uppkommit genom användning i olika stater. Svårigheter uppkom beträffande på vilken grund de diplomatiska immuniteterna grundade sig på, och vid tillfällen då det var oklart vilken regel som skulle gälla. Internationell rätt garanterar inte vilken immunitet som helst eftersom den egna statens regering själv kan begränsa immuniteten för sina egna diplomater. Men dessa inskränkningar måste ske i enlighet med internationella skyldigheter Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser Konventionen signerades i Wien, Österrike den 16 april 1961 och trädde i kraft 24 april Mer än 150 länder är bundna av konventionen. 18 Den ratificerades av Sverige Konventionen formaliserar traditionella diplomatiska rättigheter och skyldigheter vilka kan spåras till antiken i Kina, Egypten, Grekland och Indien. Överenskommelsen försöker tillförsäkra effektivt utförande av de diplomatiska funktioner som uppdraget ger. Dessa är till exempel att representera landet, medverka till utvecklingen av vänskapliga relationer mellan nationer utan hänsyn till de olika konstitutionella och sociala systemen samt för att identifiera och klargöra lagen om diplomatiska immuniteter och privilegier. Konventionen fastställer att reglerna om internationell sedvanerätt skall fortsätta att styra över frågor som inte är uttryckligen reglerade genom överenskommelsen. Den beskriver individer som till exempel diplomatisk personal, diplomatiska agenter såväl som fastigheterna för uppdraget, vilka har ett speciellt skydd. Detta skydd är nödvändigt för att åstadkomma harmoniska diplomatiska relationer mellan staterna. 20 Wienkonventionen identifierar funktionerna för det diplomatiska uppdraget. Uppdraget inkluderar representation av sändarlandet i mottagarlandet, skydd av sändarlandets rättigheter och dess medborgare inom de tillåtna gränserna av internationell rätt, uppförande av förhandlingar, förberedande av rapport till sändarlandet och generellt den 16 Strömberg, Melander Folkrätt s Sen A diplomats handbook of international law and practice s Söderberg Diplomaters okränkbarhet enligt internationell rätt s.7 19 Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser s.1 20 Fry Guide to International Relations and Diplomacy s

12 vänskapliga utvecklingen av deras ömsesidiga ekonomiska, kulturella och vetenskapliga relationer. 21 För att reglera relationerna mellan ett sändar- och ett mottagarland, måste några formella förberedelser göras. De två länderna måste komma överens om att en föreslagen beskickningschef accepteras. Ett mottagarland kan vägra sådan nominering utan att ge någon motivering. Mindre länder kan utnämna samma person att vara beskickningschef i flera länder om det inte invänds mot detta. Normalt sett så skall medlemmar av den diplomatiska staben vara medborgare i sändarlandet. Konventionen har också formaliserat regeln om persona non grata som tillåter mottagarlandet att när som helst utan motivering tillkännage att beskickningschefen eller någon annan av den diplomatiska staben inte är accepterad. Detta fordrar att sändarlandet återkallar personen eller avbryter dennes funktioner i uppdraget. 22 Hur många som skall finnas i den diplomatiska personalen bestäms av mottagarlandet. Storleken skall vara rimlig och normal. Mottagarlandet kan vägra att acceptera tjänstemän av en speciell kategori, detta dock inte ske genom diskriminering. Exempelvis skulle de kunna begränsa hur många radiooperatörer eller militär personal tillhörande beskickningen som får finnas i landet. 23 Mottagarlandet måste underlätta förvärvandet av fastigheter för sändarlandet som är nödvändiga för uppdraget och vid behov anskaffa bostad för deras representanter. Konventionen upprättar också regler relaterade till uppdragets eller diplomatiska agenters betalning av skatter och fordringar. Diplomaterna är vanligtvis befriade från skatt men i vissa undantagsfall är de skattepliktiga. På basis av ömsesidighet tillåter vissa länder insamling av varuskatter. Diplomater är också förbjudna att praktisera något annat yrkesområde under tiden de är aktiva i mottagarlandet, som till exempel lönande handels verksamhet. 24 När diplomatiska relationer är brutna eller om ett uppdrag är återkallat permanent eller tillfälligt, måste mottagarlandet respektera och skydda uppdragets fastigheter tillsammans med egendom och arkiv. Om vapenkonflikt skulle uppstå måste mottagarlandet tillförsäkra resurser till de utländska diplomaterna och deras familjer för att kunna lämna landet tidigast möjligt. 25 Wienkonventionen är ett resultat av omsorgsfulla förhandlingar och insatser till utkast gjorda av FN: s International Law Commission. Efter trakasserier av diplomater och attacker på beskickningslokaler på 1970-talet så ingicks många avtal som fokuserade just på dessa problem. År 1971 tillkom en konvention i syfte att förhindra och straffa terrorister för brott mot diplomater Fry Guide to International Relations and Diplomacy s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s.556 7

13 2.2.4 Wienkonventionens stadgande Enligt 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser stadgas bland annat följande: - att upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan stater och av ständiga diplomatiska beskickningar sker med ömsesidigt samtycke - vilka de diplomatiska beskickningarnas uppgifter är - att den sändande staten utser sin beskickningspersonal efter eget gottfinnande. Den mottagande staten skall dock bevilja beskickningschefen agremang (godkännande av diplomatiskt sändebud från annat land), och har dessutom möjligheten, att utan att behöva redovisa skälen, förklara beskickningschefen eller medlem av beskickningens diplomatiska personal persona non grata eller att annan beskickningspersonal inte är önskvärd - att det mottagande landets utrikesdepartement skall underrättas om utnämnande av beskickningsmedlem samt beskickningspersonalens, inklusive deras familjers, ankomster och avresor med mera. - regler för i vilken mån den mottagande staten kan påverka beskickningens storlek, belägenhet m.m. - att såväl beskickningens lokaler som dess arkiv och handlingar är okränkbara. Vidare garanteras beskickningen rätten till fri kommunikation i sin officiella verksamhet till exempel rätten att skicka kurirpost. Även beskickningens diplomatiska personal åtnjuter denna okränkbarhet men också skattebefrielse och immunitet inom vissa ramar. De diplomatiska företrädarnas familjer har samma privilegier - att det är beskickningspersonalens plikt att inte blanda sig i den mottagande statens inre angelägenheter. Personalen skall även iaktta lagar och författningar, så länge detta inte inkräktar på deras privilegier eller immunitet - att, i händelse av väpnad konflikt, beskickningspersonalen och deras familjer skall beredas möjlighet att vid första lägliga tillfälle lämna landet - att, om de diplomatiska förbindelserna avbryts eller om beskickning återkallas, det åligger den mottagande staten att respektera och skydda beskickningslokalerna och därtill hörande egendom och arkiv - att den mottagande staten inte får göra åtskillnad i sin behandling av staterna Wienkonventionens framgångar Representanter från 81 stater var i samförstånd över många olikartade lösningar, detta på grund av att diplomati och internationell rätt gällande diplomatisk immunitet inte väsentligt ändrats från tidig modern tid. Konventionen har ändrats obetydligt då internationell rätt är baserad på prejudikat. Samma gäller beskickningarnas funktioner och metoder som varit nästintill oförändrade sedan renässansen. Systemet har godkänts genom ömsesidighet och har i grund och botten förblivit stabilt. 28 Under Wienkonventionens utarbetning förespråkade mindre makter en förändring av systemet som var till fördel för dem, vilket i sin tur skulle stärkta deras anseende och position i världsgemenskapen. Även om tyngdpunkten har skiftat till funktionell 27 Sveriges riksdag Förslag till riksdagen 1997/98:RR4 28 Frey The History of Diplomatic Immunity s.486 8

14 nödvändighet som rättfärdigar diplomatiska privilegier, så var denna idé inte ny utan kunde spåras tillbaka till renässansen. 29 Till skillnad från påföljande försök till att kodifiera privilegier för tjänstemän i internationella organisationer, så fortsatte inriktningen på kontroversiella problem att skifta. USA, som har den största gruppen av diplomater i världen och common-law som rättssystem, argumenterade utan framgång för att behålla många diplomatiska privilegier som andra stater vägrade erkänna. Särskilt Italien och Argentina motsatte sig. 30 En annan livlig diskussion handlade om problemen med diplomatisk rang. Innan första världskriget kunde bara mäktiga stater både sända och ta emot ambassadörer, vilka med definition, åtnjöt högre status än andra sändebud. Med åren har detta förändrats. Efter första världskriget utbyttes ambassadörer i många stater oavsett dess storlek. Omkring andra världskriget var denna tillämpning utbredd. Medan antalet ambassadörer ökade minskade antalet sändebud; i Moskva 1937 inkluderades tolv ambassadörer och sexton sändebud i den diplomatiska kåren, 1947 fanns tjugoen ambassadörer och arton sändebud, 1957 fanns fyrtiofem ambassadörer och två sändebud och i januari 1961 fanns till slut femtio ambassadörer och endast ett sändebud. 31 På Wienkonferensen diskuterade delegater rang och vilka som skulle ha företräde före vilka. Detta stadgas i artikel Beskickningschefs rang inom den klass han tillhör beror av dag och klockslag för tillträdet av befattning enligt artikel 13. De kom överens om att beskickningschefen skall ha företrädesrätt i hans respektive kategori baserat på när han tillkännagav mottagarlandet om deras ankomst, eller när han presenterade sitt kreditiv, vilket stadgas i artikel Beskickningschef anses ha tillträtt sin befattning i den mottagande staten, när han överlämnat sina kreditivbrev eller när han lämnat underrättelse om sin ankomst och bestyrkt avskrift av hans kreditivbrev överlämnats till den mottagande statens utrikesministerium eller, om så överenskommits, till annat ministerium, allt enligt gällande tillvägagångssätt i den mottagande staten, vilket skall tillämpas enhetligt. 2. Ordningsföljden för överlämnande av kreditivbrev eller bestyrkt avskrift därav bestämmes av dag och klockslag för beskickningschefens ankomst. Många stater, i synnerhet stormakterna, erkände betydelsen av en ny lagsamling om diplomatiska privilegier. Det fundamentala var det underliggande problemet med ömsesidighet. Eftersom stater både sände och mottog sändebud, var en kompromiss möjlig Frey The History of Diplomatic Immunity s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s.487 9

15 Konventionen blev en framgång också på grund av att den gav en definition av omfattande sedvanerättslig tillämpning. Domstolar och jurister hade debatterat och onekligen inte löst många av dessa problem under flera århundraden. 35 Endast ett fåtal nya regler introducerades, vilka ökade makten för mottagarlandet. Till viss del visade denna utveckling den växande betydelsen av nationalism och mottagarlandets rätt i stället för sändarstatens. Relativt nya stater i synnerhet avsåg att framhäva sin nationalism och vägrade att godkänna något urholkande av den egna auktoriteten. År 1961 fann sådana stater sig själva i en paradoxal position. Medan mottagarländer förespråkade restriktionerna av vissa privilegier, insisterade sändarländer på dessa privilegier. En av de viktigaste reglerna förutsatte att mottagarlandet kunde begränsa storleken på personalen till att anses vara rimlig och normal, och kunde därmed vägra inträde för en speciell kategori av tjänstemän. 36 Konventionen har nu skiftat från sedvanerätt till traktaträtt. 37 Wienkonventionens framgång beror på antagandet av ett förslag som de flesta stater kunde skriva på. Denna konvention är en milstolpe i internationell rätt. Många teoretiker pekade ut svårigheterna med förslag till nya internationella lagar genom konferenser istället för genom en expertgrupp. Denna kritik gör dock bara konventionen än mer beaktansvärd. Under tiden som konferensen varade, 2 mars - 14 april, enades representanter från 81 stater. Konventionen har löst många problem i sedvanerätten, där prejudikat, praktik och doktrin har pekat i olika riktningar, och förhindrat framtida skiljaktigheter. 38 Konventionen har inte inriktats på specifika problem utan detta har lämnats åt sedvanerätten att lösa. När det gäller tolkningen av konventionen har det inte heller föreskrivits hur dispyter skall lösas hade 145 nationer ratificerat konventionen. Vissa stater gjorde förbehåll gällande bestämmelser som de ansåg vara oacceptabla, även om konventionen inte föreskrev någon sådan mekanism som tillät det. Sovjetunionen, Ukraina, Mongoliet och Vitryssland invände mot artikel 11 och yrkade att bilateralt avtal mellan sändar- och mottagarlandet skulle reglera storleken på personalstyrkan i värdlandet. Förenade Arabemiraten och Kambodja invände mot artikel 37 och vägrade tillerkänna administrativ och teknisk personal samma privilegier som diplomater Frey The History of Diplomatic Immunity s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s

16 Venezuela invände mot artikel 38 och angav att deras folk inte åtnjöt privilegier, inte ens för handlingar utförda i tjänsten. Många stater var slutligen villiga att ratificera konventionen tack vare artikel 47. Denna artikel stadgar följande: Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna konvention äger den mottagande staten ej göra åtskillnad I sin behandling av staterna. 2. Diskriminering skall dock ej anses föreligga a) om den mottagande staten tillämpar någon av bestämmelserna i denna konvention restriktivt som följd av restriktiv tillämpning av bestämmelsen på dess beskickning i den sändande staten, eller b) om på grund av sedvana eller överenskommelse stater tillerkänna varandra gynnsammare behandling än så kräves enligt bestämmelserna i denna konvention. 41 Frey The History of Diplomatic Immunity s

17 3 Beskickningen Stater som har normala relationer med varandra representeras oftast av permanenta beskickningar i respektive huvudstad. I storstäderna representeras länderna ofta av konsulat, som är en motsvarighet till beskickning. Den väsentligaste skillnaden mellan ambassad och konsulat är att konsulat inte sysslar med politiska frågor utan främst koncentrerar sig på att skydda sina egna medborgares intressen Beskickningen och dess uppgifter Förbindelserna staterna emellan används som politisk instrument. Det anses vara en ovänlig handling att vägra att ha förbindelser med en annan stat. En sådan vägran behöver dock inte innefatta en vägran att erkänna den andra staten eller dess regering. När de diplomatiska förbindelser mellan två stater avbryts, brukar en tredje stat anlitas för att tillvarata vederbörande stats intressen, som en skyddsmakt genom sin beskickning. 43 Man kan generellt säga att en beskickning är det ena landets kontaktorgan i det andra landet. Det är ett instrument för det egna landets utrikespolitik och spelar en viktig roll som förhandlingspartner, observatörspost och kontaktpunkt för förbindelserna länderna emellan, samtidigt som den skall tillvarata de egna medborgarnas intressen i det andra landet. Man kan med andra ord säga att den är regeringens förlängda arm i det andra landet då det är regeringen som ger beskickningen dess instruktioner, och inte parlamentet, näringslivet, fackföreningsrörelsen, kyrkan eller några frivilligorganisationer. Formellt sett är även ambassadören statschefens representant i mottagarlandets. 44 I Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser anges en beskicknings arbetsuppgifter i artikel 3:1 på följande sätt: 1. Diplomatisk beskicknings uppgifter omfatta bl.a.: a) att företräda den sändande staten hos den mottagande staten; b) att i den mottagande staten inom den internationella rättens ram tillvarata den sändande statens och dess medborgares intressen; c) att förhandla med den mottagande statens regering; d) att med alla lagliga medel hålla sig underrättad om förhållandena och utvecklingen i den mottagande staten samt att avge rapporter därom till den sändande statens regering; e) att främja vänskapliga förbindelser mellan den sändande staten och den mottagande staten samt att utveckla deras ekonomiska, kulturella och vetenskapliga förbindelser. 45 Beskickningen skall skaffa sig kännedom om alla förhållanden som är av intresse för förbindelserna mellan sändar- och mottagarlandet. Det kan innebära politik, ekonomi, utrikeshandel, juridiska, sociala, vetenskapliga och kulturella frågor, men även områden 42 Bring, Mahmoudi Sverige och folkrätten s Strömberg, Melander Folkrätt s Örn Varför diplomati s a.a. s

18 som mänskliga rättigheter, flyktingar och migration. Oftast skall beskickningen inte bara följa utvecklingen utan också rapportera till regeringskansliet och andra myndigheter. Detta kräver en viss arbetsinsats och sakkunnighet av ambassadörerna. Beskickningen skall ägna sig åt sådant arbete som främjar det egna landets näringsliv och skapa intresse för nationella varor och tjänster, både som investerings- och turistland. Den skall även sprida kännedom om det egna landet och dess förhållanden samt underlätta kontakter mellan olika länders institutioner och organisationer. Detta för att främja ett ökat kulturoch erfarenhetsutbyte. Idag har denna del av beskickningens verksamhet större betydelse då avståndet mellan länderna krympt och kontaktytorna därmed vidgats. Detta ställer höga krav på beskickningspersonalen då de måste ha god kännedom och kunskap om både det egna landet och mottagarlandet, samt besitta goda personliga kontakter inom ett stort antal områden. 46 Beskickningen har även i uppgift att se till att det egna landet, dess medborgare och dess företag inte diskrimineras i mottagarlandet utan kommer i åtnjutande av de förmåner och rättigheter som tillerkänns dem i internationella traktater eller på annat sätt. Beskickningen skall med andra ord bistå det egna landets medborgare på olika sätt i mottagarlandet. Det kan gälla utfärdande av nya pass och intyg av olika slag samt bistånd till medborgare som råkat i nöd eller svårigheter. 47 En beskickning och dess personal innehar privilegier som är till för att försäkra att verksamheten inte störs. 48 Beskickningens område är okränkbart; mottagarlandets myndighet får således inte tränga in på området och är även skyldig att skydda detsamma mot intrång och skada. Beskickningsfastigheten är vidare fri från fastighetsskatt. Verksamhetens arkiv och dokument är okränkbara och de äger för sin korrespondens nyttja kod, chiffer och kurirpost. Samtliga av beskickningens personal omfattas av processuell immunitet enligt Wienkonventionens regler. Den diplomatiska personalen åtnjuter vidare okränkbarhet till person och bostad samt i stor omfattning frihet från skatter och tullar. 49 Vad gäller Sveriges beskickningar i utlandet är dessa nödvändiga då antalet svenskar som vistas utomlands uppgår till ca permanent bosatta och ca 2 miljoner på tillfälligt besök per år. Tack vare de teknologiska framstegen har man kunnat hjälpa svenskar i utlandet på ett mycket effektivt sätt. De verktyg som används är Charterbolag, kreditkort, mobiltelefoner och IT-hjälpmedel, vilket har betytt mycket för effektiviseringen av ambassadörernas arbetsuppgifter. 50 Beskickningen skall även vara beredd på att bistå medborgare i andra nordiska och EU-länder som kanske inte har egen representation i mottagarlandet. Likaså flyktingar och statslösa som fått uppehållstillstånd i Sverige Örn Varför diplomati s a.a. s Strömberg, Melander Folkrätt s a.a. s Örn Varför diplomati s a.a. s.69 13

19 3.1.1 Rapportering Vad kan en beskickning bidra med i fråga om rapportering? Först och främst sådant som intresserar den egna regeringen, men som inte är av den karaktären att det intresserar en större allmänhet och därför inte kommer med i medias nyhetsrapportering. Det kan till exempel gälla en ny utrikesministers inställning till Sverige eller Norden, en handelspolitisk omläggning som specifikt påverkar svensk export eller nya tongångar i någon internationell fråga som särskilt intresserar landet. 52 Diplomatrapporter skickas främst till utrikesministeriet men också bland annat till regeringsmaskineriet, ledamöter av parlamentets utrikesutskott och olika forskningsinstitutioner. Rapporten skall ligga som underlag för olika ställningstaganden. Kardinalregeln är att man inte skall rapportera vad ens regering vill höra utan vad den bör höra. Rapportering kan ske på olika sätt idag tack vare teknikens utveckling, exempelvis via depescher, skrivelser och handlingsbrev eller via fax, e-post och naturligtvis telefon. Vad som är viktigt för beskickningsmännen att tänka på är till exempel att fax som är utställt till utrikesministern ofta läses av ett tiotal personer. Därför reser beskickningsmännen med jämna mellanrum hem för att muntligt föredra när det gäller känsliga områden eller intressen Diplomatens funktioner och plikter Beskickningarnas medlemmar benämns diplomater eller ambassadörer. Deras uppgift är att representera det egna landet inför det andra landets regering. De är alltså förhandlingsorgan, och har därmed inte någon behörighet att göra några bindande utfästelser på sändarlandets vägnar. 54 Enligt Torsten Örns bör en ambassadörs vardag se ut enligt definitionen nedan; En ambassadör bör, enligt min uppfattning, tillbringa så lite tid som möjligt på kontoret. Hans matsalsbord är ofta viktigare som arbetsbord än hans skrivbord. Att utarbeta rapporter kan han delegera till duktiga medarbetare, men inte sin personliga närvaro. Han bör alltså vara ute för att synas och råka folk så mycket som möjligt. 55 Reglerna om diplomaters rättsställning hör till de äldsta delarna av folkrätten och har därför länge bestämts enbart genom sedvänja. I Wienkonventionen har dessa regler kodifierats och närmare preciserats. 56 Enligt konventionen indelas beskickningscheferna i 3 rangklasser: 1. ambassadörer (varmed jämställes påvliga nuntier), 2. envoyéer och ministrar (samt påvliga internuntier), 3. chargés d affaires Örn Varför diplomati s a.a. s Strömberg, Melander Folkrätt s Örn Varför diplomati s Strömberg, Melander Folkrätt s a.a. s.99 14

20 Ambassadörer och ministrar är ackrediterade hos statschefen, medan en chargés d affaires endast är det hos utrikesministern. Men klassindelningen är på väg att förlora sin betydelse då även små stater idag har ambassadörer. Trots att en beskickningschef utnämns av sändarlandets regering skall även mottagarlandets regering i förväg utverka godkännande, så kallat agrément. Även detta godkännande kan vägras utan motivering. Övrig diplomatisk personal behöver inte godkännas i förväg. Sedan agrément utverkats förses beskickningschefen med ett så kallat kreditbrev, lettre de créance, som han vid framkomsten överlämnar till mottagarlandets statschef respektive utrikesminister. Diplomatens tjänstgöring påbörjas i och med detta. Mottagarlandets regering kan när som helst och utan motivering förklara att en medlem av beskickningens diplomatiska personal är persona non grata. Sändarlandet har då två alternativ; antingen hemkalla eller avskeda vederbörande. 58 Diplomaten är i en parlamentarisk demokrati en tjänsteman som sorterar under en utrikesminister, vilken i sin tur ingår i en regering som är ansvarig inför ett parlament. 59 Diplomatens arbetsuppgifter har förändrats något under åren. Det traditionella har varit att denna person som representerar sändarlandet skall försvara sitt lands åsikter och intressen. Han skall även försvara allt område som sändarlandet nyttjar för boende och arbete i mottagarlandet samt rapportera hur det ser ut i det landet han arbetar i. Idag ser det lite annorlunda ut. 60 Diplomatiska rådgivare skall bland annat, vare sig de för tillfället tjänstgör i utrikesministeriet eller på någon ambassad eller delegation utomlands, ge regeringen sina, på erfarenhet och yrkesskicklighet, grundade synpunkter på de utrikespolitiska konsekvenserna av regeringens olika handlingsalternativ. 61 Idag har funktionerna gjorts mer begripliga, vilket har tydliggjorts i Wienkonventionens artikel 3. Där finns dessa funktioner uppräknade med tillägg såsom att diplomaten skall se till att främja ett vänskapligt samarbete mellan sändar- och mottagarlandet samt att utveckla deras ekonomiska, kulturella och vetenskapliga kontakter. Denna definition täcker otvivelaktigt många fler områden, samtidigt som den delvis lämnar öppet till läsaren att tolka och bedöma var relevansen i den aktuella frågan ligger. Detta leder till att alla stater tolkar denna regel på olika sätt, självklart utifrån sina egna intressen och behov. 62 Som nämnts ovan får beskickningen sina instruktioner från den egna regeringen. Om instruktionerna inte stämmer överens med varandra får beskickningen samråda, innan de skrider till handling. En diplomat bör i alltid läsa igenom sina instruktioner med ett kritiskt öga. Är instruktionen väl avfattad? Är den ägnad att ge önskat resultat? Står den i överenskommelse med vårt tidigare agerande? Har avsändaren beaktat de speciella omständigheterna i mitt verksamhetsland? En diplomat bör alltså inte tveka att fråga sin uppdragsgivare om de verkligen menar vad de förefaller mena med sin instruktion för att undvika eventuella komplikationer Strömberg, Melander Folkrätt s Örn Varför diplomati s Ramberg, Bring, Mahmoudi Festskrift till Lars Hjerner s Örn Varför diplomati s Ramberg, Bring, Mahmoudi Festskrift till Lars Hjerner s Örn Varför diplomati s

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer

Förordning (1989:698) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Spanien om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor

Förordning (1989:698) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Spanien om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Förordning (1989:698) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Spanien om ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor 1 [9151] Den

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Förordning (1993:1166) om tillämpning av ett i EES-avtalet intaget protokoll om ömsesidigt bistånd i tullfrågor

Förordning (1993:1166) om tillämpning av ett i EES-avtalet intaget protokoll om ömsesidigt bistånd i tullfrågor Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Förordning (1993:1166) om tillämpning av ett i EES-avtalet intaget protokoll om ömsesidigt bistånd i tullfrågor 1 [8701] Det protokoll om ömsesidigt

Läs mer

DOM Meddelad i Stockholm

DOM Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-12-19 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 5998-14 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms, migrationsdomstolens, dom den 21 juli 2014 i mål

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Förordning (1993:986) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Ungern om ömsesidigt bistånd i tullfrågor

Förordning (1993:986) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Ungern om ömsesidigt bistånd i tullfrågor Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Förordning (1993:986) om tillämpning av en överenskommelse mellan Sverige och Ungern om ömsesidigt 1 [9251] Den överenskommelse mellan Sverige och Ungern

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882

Institutet Mot Mutor. Org. nr. 802001 5882 Institutet Mot Mutor Org. nr. 802001 5882 I. Styrelsens arbetsordning II. Instruktion för generalsekreteraren III. Instruktion för ekonomisk rapportering 1(10) I. STYRELSENS ARBETSORDNING Styrelsen för

Läs mer

(2) Socialnämnden ("Licenstagaren ) Adress: Telefax: Kontaktperson: E-postadress: LICENSAVTAL

(2) Socialnämnden (Licenstagaren ) Adress: Telefax: Kontaktperson: E-postadress: LICENSAVTAL Mellan (1) Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm ("Socialstyrelsen") Telefax: 075-247 31 62 Kontaktperson: Katarina Munier E-postadress:katarina.munier@socialstyrelsen.se (2) Socialnämnden ("Licenstagaren

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Reglemente för Socialnämnden

Reglemente för Socialnämnden Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: 2011-01-01 Antagen: KF 334/2010, Rev KF 78/2011 Reglemente för Socialnämnden Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen för nämnder och dess verksamhet gäller

Läs mer

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Databas: SFST Rubrik: Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH FÖRENADE ARABEMIRATENS REGERING OM UTBYTE AV UPPLYSNINGAR I SKATTEÄRENDEN

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH FÖRENADE ARABEMIRATENS REGERING OM UTBYTE AV UPPLYSNINGAR I SKATTEÄRENDEN AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH FÖRENADE ARABEMIRATENS REGERING OM UTBYTE AV UPPLYSNINGAR I SKATTEÄRENDEN Konungariket Sveriges regering och Förenade Arabemiratens regering, som önskar

Läs mer

Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun

Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun Antaget i kommunfullmäktige 2010-12-13, 224 1 2011-01-01 Socialnämnden version 0 1/8 Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun

Läs mer

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 I enlighet med Riksdagens beslut stadgas: 1 Beträffande uppfinning, som gjorts av person i annans tjänst, arbetstagare, och som är patenterbar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01

SFS nr: 2001:82 1. Departement/ myndighet: Integrations- och jämställdhetsdepartementet IU. medborgarskap. Utfärdad: 2001-03-01 Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagor till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. SFS nr: 2001:82 1 Departement/ myndighet: Integrations-

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0357/2006, ingiven av Kenneth Abela (maltesisk medborgare), om de maltesiska myndigheternas

Läs mer

Reglemente för Krisledningsnämnden

Reglemente för Krisledningsnämnden Utgivare: Kommunledningskontoret, Kansliavdelningen Gäller från: 15 mars 2016 Antagen: KF 7/2016 Reglemente för Krisledningsnämnden Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen (1991:900) för nämnder och

Läs mer

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH STORHERTIGDÖMET LUXEMBURGS REGERING ÖMSESIDIGT UTBYTE OCH SKYDD

SÄKERHETSSKYDDSAVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH STORHERTIGDÖMET LUXEMBURGS REGERING ÖMSESIDIGT UTBYTE OCH SKYDD SÄKERHETSSKYDDSAVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH STORHERTIGDÖMET LUXEMBURGS REGERING OM ÖMSESIDIGT UTBYTE OCH SKYDD AV SÄKERHETSSKYDDSKLASSIFICERADE UPPGIFTER INGRESS Konungariket Sveriges

Läs mer

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Lag (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Inledande bestämmelser 1 [8521] Vad i denna lag sägs om skatt gäller även allmän avgift samt ränta på skatt eller allmän avgift och administrativa pålagor

Läs mer

ANVISNINGAR OM GOD OMBUDSSED (godkända vid mötet för nämnden för ombud för industriellt rättsskydd den 13 maj 2015)

ANVISNINGAR OM GOD OMBUDSSED (godkända vid mötet för nämnden för ombud för industriellt rättsskydd den 13 maj 2015) 1 ANVISNINGAR OM GOD OMBUDSSED (godkända vid mötet för nämnden för ombud för industriellt rättsskydd den 13 maj 2015) 1 INLEDNING Ett auktoriserat ombud ska redbart och samvetsgrant utföra de uppdrag på

Läs mer

Förklaranderapport. 1. Inledning

Förklaranderapport. 1. Inledning Förklaranderapport 1. Inledning Bakgrunden till den nordiska konventionen är en vilja att, på grundval av slutsatserna vid det nordiska justitieministermötet på Svalbard i juni 2002, förenkla och effektivisera

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2014 REGLEMENTE FÖR OMSORGSNÄMNDEN I anslutning till kommunallagens bestämmelser om nämnder skall följande gälla. Verksamhetsområde 1 Omsorgsnämndens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för utrikesrepresentationen; SFS 2014:115 Utkom från trycket den 18 mars 2014 utfärdad den 6 mars 2014. Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Utrikesrepresentationen

Läs mer

Reglemente för socialnämnden i Strängnäs kommun

Reglemente för socialnämnden i Strängnäs kommun 1/8 Beslutad: Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Kommunfullmäktige 2014-12-15 xx Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2014:508-003 Ersätter: Ansvarig: för socialnämnden i Strängnäs kommun beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Reglemente för överförmyndarnämnden i Gävle kommun

Reglemente för överförmyndarnämnden i Gävle kommun 1 Reglemente för överförmyndarnämnden i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Nämndens uppgifter Verksamheter 1 Överförmyndarnämnden svarar för

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 29 april 2005 Ö 3463-04 KLAGANDE YC Ombud: advokaten GR MOTPARTER 1. WS 2. KLS 3. KCS Ombud för samtliga: jur. kand. PH SAKEN Återförvisning

Läs mer

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare.

- Ett förtydligande bör göras i 9 kap. 9 LOU/LUF om vilken information som ska finnas med i underrättelser till anbudssökande och anbudsgivare. R-2009/1578 Stockholm den 5 oktober 2009 Till Finansdepartementet Fi2009/4872 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 30 juni 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 27.10.2010 2010/0067(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid

Läs mer

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL 585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN REPUBLIKEN ÖSTERRIKE OCH KONUNGARIKET SVERIGE FÖR UNDVIKANDE

Läs mer

Riktlinjer för bisysslor

Riktlinjer för bisysslor 9930 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-15 20. Riktlinjer för bisysslor Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att förklara vad en bisyssla är och vilka regler som gäller för att förebygga och

Läs mer

Nr 22 Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska miljöfinansieringsbolaget

Nr 22 Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska miljöfinansieringsbolaget Nr 22 Överenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) Helsingfors den 6 november 1998 Regeringen beslutade den 8 oktober 1998 att underteckna

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Avtal Hälsoval Sörmland

Avtal Hälsoval Sörmland Avtal Hälsoval Sörmland Avtal Avtal har denna dag slutits mellan Landstinget Sörmland genom Enheten för Hälsoval Sörmland, nedan kallad Landstinget, och XX, nedan kallad Vårdgivaren. Avtalsparter Landstinget

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.

Läs mer

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT

AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT AVTAL OM TELIASONERA KOPPLAD TRANSIT mellan TeliaSonera Network Sales AB och OPERATÖREN AB 1 TeliaSonera Network Sales AB, org.nr 556458-0040, 123 86 Farsta, nedan Network Sales, och OPERATÖREN AB, org.nr,,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev)

REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev) REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev) Dnr UN2009/26 2009-01-29 1. Verksamhet och ansvar 1.1 Verksamhetsområde/sakområde och speciella arbetsuppgifter Utbildningsnämnden (UN) fullgör kommunens uppgifter

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Sven Nyström STAFS 2002:5 Utkom från trycket 2002-11-01 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll

Läs mer

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen

Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Lag (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen Inledande bestämmelser 1 [8351] Denna lag gäller för sådant

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva januari :7

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva januari :7 SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva januari 2013 3:7 REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN I anslutning till kommunallagens bestämmelser om nämnder skall följande gälla. Verksamhetsområde 1 Socialnämndens

Läs mer

Dessa etiska regler ska delges våra kunder, leverantörer och samarbetspartners.

Dessa etiska regler ska delges våra kunder, leverantörer och samarbetspartners. Etisk kod Inledning Inom ONE Nordic koncernen (nedan ONE Nordic ) har vi höga krav på etik och moral. Denna etiska kod befäster ONE Nordics värderingar genom etiska riktlinjer för det dagliga arbetet inom

Läs mer

Förordning (1998:318) om tillämpning av ett avtal mellan Sverige och Ryssland om ömsesidigt bistånd vid bekämpning av vissa fiskala brott

Förordning (1998:318) om tillämpning av ett avtal mellan Sverige och Ryssland om ömsesidigt bistånd vid bekämpning av vissa fiskala brott Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Förordning (1998:318) om tillämpning av ett avtal mellan Sverige och Ryssland om ömsesidigt bistånd vid bekämpning av vissa fiskala brott 1 [9381] Det

Läs mer

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter, Avsnitt 36 1 36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Övergångsbestämmelser Laga förfall anstånd behövs inte 36.1 Inledning

Läs mer

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse.

Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab. Fastställd: Fastställd av: Riksgäldens styrelse. Hanteringsklass: Öppen Dnr: RG 2014/1841 Informationsägare: Avd. Stab Fastställd: 2014-12-11 Fastställd av: Riksgäldens styrelse Hållbarhetspolicy Sammanfattning Hållbarhetspolicyn är ett övergripande

Läs mer

har kommit överens om följande.

har kommit överens om följande. Samförståndsavtal mellan Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens regering om bioenergisamarbete inklusive biobränslen Konungariket Sveriges regering och Förbundsrepubliken Brasiliens

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2008 Utgiven i Helsingfors den 26 november 2008 Nr 104 105 INNEHÅLL Nr Sidan 104 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm 1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

De mänskliga rättigheterna

De mänskliga rättigheterna MARIANNE B SKOU: De mänskliga rättigheterna Denna artikel har tidigare publicerats i den norska tidskriften Dyade 1978, nr 1-2, under rubriken "Menneskerettighetene - en stats indre anliggende?" I rubriken

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning; SFS 2012:843 Utkom från trycket den 14 december 2012 utfärdad den 6 december 2012. Enligt riksdagens

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om gränstullsamarbete med Danmark; SFS 2000:604 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 15 juni 2000. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva mars :18

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING. Utgåva mars :18 SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva mars 2014 3:18 REGLEMENTE FÖR ARBETSLIVSNÄMNDEN I anslutning till kommunallagens bestämmelser om nämnder skall följande gälla. Verksamhetsområde 1 Arbetslivsnämndens

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 30.1.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 1045/2007, ingiven av Foteini Dermitsaki (grekisk medborgare), och undertecknad av

Läs mer

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet.

5. Administrationen vill, innan den motbevisar styrekonomens argument, klargöra bakgrunden till ärendet. 01-0439 AKTSKRIVELSE Ärende: Begäran om upphävande av styrekonomens nekande av godkännande nr 01/04 1. I ett meddelande av den 11 juni 2001 informerade styrekonomen chefen för personalavdelningen om sitt

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2004 Nr 174 176 INNEHÅLL Nr Sidan 174 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd

RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd RIKSDAGENS SVAR 95/2004 rd Regeringens proposition med förslag till godkännande av överenskommelsen mellan parterna i konventionen om upprättandet av Europeiska rymdorganet samt Europeiska rymdorganet

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010

OSKARI nummer OM 15/41/2010 HARE nummer OM030:00/2010 20.4.2011 Publikationens titel Det nationella genomförandet av en europeisk övervakningsorder Författare Justitieministeriets publikation Arbetsgruppen som bereder det nationella genomförandet av en europeisk

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer

3 Gränstullsamarbete med Finland

3 Gränstullsamarbete med Finland Gränstullsamarbete med Finland [5401] 3 Gränstullsamarbete med Finland Förordning (2000:3) om gränstullsamarbete med Finland 1 [5401] Denna förordning innehåller bestämmelser för genomförande av överenskommelsen

Läs mer

Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt)

Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) HFD 2016 ref. 39 Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt) i ett folkbokföringsärende. 3, 4 och 26 folkbokföringslagen (1991:481),

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN I HAMMARÖ KOMMUN

REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN I HAMMARÖ KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2002-12-03, 18 Reviderad enl. kommunfullmäktige 76/2005 (bostadsanpassningsbidrag) Reviderad enl. kommunfullmäktige 92/2007 (flyktingfrågor m m) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

AVTAL OM INKASSOTJÄNSTER

AVTAL OM INKASSOTJÄNSTER 1 Mellan Post- och telestyrelsen org nr 202100-4359 (nedan PTS) och org nr. (nedan Leverantören) har träffats AVTAL OM INKASSOTJÄNSTER Leverantören förbinder sig att utföra betalnings- och inkassotjänster

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om hemkommun

Lag. om ändring av lagen om hemkommun RIKSDAGENS SVAR 99/2004 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om hemkommun Ärende Regeringen har till riksdagen överlämnat sin proposition med förslag till lag om ändring

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokaten Christer Sackemark Mäster Samuelsgatan 1 111

Läs mer