Diplomatisk immunitet och okränkbarhet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diplomatisk immunitet och okränkbarhet"

Transkript

1 EXAMENSARBETE 2004:180 SHU Diplomatisk immunitet och okränkbarhet KRISTIN HADDAD KRISTINA NIKKA Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Rättsvetenskap RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Vetenskaplig handledare: Eva Westerlund 2004:180 ISSN: ISRN: LTU - SHU - EX / SE

2 Abstract The fact that diplomats and members of the mission have the right to certain privileges is nothing new. This has been customary for over years. These privileges, which in some cases gives the diplomat right to immunity have been increasingly questioned during the years. The purpose of this is essay is to generally find out what privileges a diplomat enjoys in the form of immunity. In order to answer this question we have investigated the background of the subject by looking at doctrine and the Vienna convention. Our conclusion is that immunity is something good and necessary for the diplomat to perform his official duties, but the abuse of these privileges shows that a change in the convention has to be done. This is because the diplomatic immunity is too extensive and is taken advantage of.

3 Sammanfattning Det faktum att diplomater, beskickningsmän och ambassadörer har rätt till vissa privilegier inom sina yrken är inget nytt, utan en traditionell sedvänja som funnits i över år. Dessa privilegier, vilka ger diplomaten rätt till immunitet i många fall, har blivit allt mer ifrågasatt under årens lopp. Syftet med denna uppsats är att generellt sett försöka utröna vilka privilegier diplomater åtnjuter i form av diplomatisk immunitet. För att få svar på detta har vi undersökt ämnets bakgrund genom doktrin samt konvention. Vår slutsats är att immunitet är bra och nödvändigt för att diplomaten skall kunna utföra sina officiella tjänster, men utnyttjandet av privilegier visar tydligt att ändringar i konventionen är ett måste. Detta eftersom diplomaters immunitet är alltför omfattande och utnyttjas i alltför hög grad.

4 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte Avgränsning Metod 2 2 Grunderna för diplomati Diplomatins historia Det diplomatiska regelverket Internationell sedvänja Steg mot kodifiering och enhetlighet Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser Wienkonventionens stadgande Wienkonventionens framgångar 8 3 Beskickningen Beskickningen och dess uppgifter Rapportering Diplomatens funktioner och plikter Diplomatens förhandlingar Den diplomatiska staben 17 4 Immunitet och privilegier Allmänt om immunitet Diplomatens immunitet Diplomatens immunitet från kriminell jurisdiktion Immunitet från civil och administrativ jurisdiktion Immunitet för vissa subjekt Immunitet för främmande stater Immunitet för statschefer, regeringschefer, utrikesministrar Immunitet för konsuler Immunitet för internationella organisationer och deras funktionärer Immunitet för medlemmar av främmande truppavdelningar Diplomatens privilegier Rätten till import och befrielse från sedvänjans förpliktelser Frihet att resa Diplomatiskt pass Familjens samt personalens privilegier Privilegierna och immunitetens varaktighet Avstående från diplomatisk immunitet 24

5 5 Okränkbarhet Diplomatens okränkbarhet enligt internationell rätt Okränkbarhet av beskickningslokal Okränkbarhet för arkiv och handlingar Okränkbarhet och frihet för kommunikation Okränkbarhet av diplomatiska kurirförsändelser Diplomatens befrielser enligt internationell rätt Befrielse från beskattning Befrielse från personlig prestationsskyldighet Befrielse från vittnesplikt 28 6 Utnyttjande av immunitet Sanktioner Bilolyckor Trafikförseelser Smuggling Restriktioner mot utnyttjandet 32 7 Slutdiskussion 33 Källförteckning

6 1 Inledning Det finns åtskilliga fall då diplomater brutit mot våra lagar. Vissa anser att de är ett laglöst folk utan respekt för andra. Men vad gäller egentligen för diplomater? Skall samma lagar, regler och normer gälla för diplomater som för mottagarlandets medborgare? Diplomater har ett speciellt skydd som vi andra inte har. De är immuna för handlingar de utför i tjänsten och ibland även för privata sådana. Hur omfattande immuniteten och deras privilegier är stadgas i 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser. Diplomater har fått immunitet och privilegier för att de skall kunna utföra sina funktioner på ett mer underlättande sätt. Att immunitet gäller för handlingar i tjänsten anses vara en självklarhet, men varför skall diplomater kunna gå fria från straff gällande privata handlingar? Det har funnits situationer då alkoholpåverkade diplomater kört bil och när de sedan blivit stoppade av polis har de låst bilen och vägrat lämna den. Då diplomaters person och egendom enligt konventionen är okränkbara, kan polisen i sådana situationer inte kräva diplomaters utträde från bilen. Det skulle utgöra en kränkning av den diplomatiska immuniteten. I hur stor utsträckning diplomaterna utnyttjar sina privilegier och immuniteter är omöjligt att svara på. Diplomater har en plikt att respektera nationell lag men eftersom de åtnjuter immunitet och andra privilegier kan de kringgå lagen. Vad gäller deras privilegier så har diplomater i vissa fall till exempel ingen skyldighet att betala skatt. Det uppkommer också svårigheter när diplomater importerar varor, då det kan vara svårt att uppskatta hur stora mängder som anses vara för eget bruk. En diplomat i Europa importerade elva pianon under en period på mindre än två år. Det torde ej vara rimligt att det skulle vara för eget bruk. 1

7 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att generellt försöka påvisa vilka privilegier diplomater åtnjuter i form av diplomatisk immunitet, varför de har denna rätt samt vilka regler som gäller på internationell nivå. 1.2 Avgränsning Vi har koncentrerat oss på diplomatiska förbindelser, det vill säga de regler och lagar som gäller för diplomater, ambassader, beskickningens personal samt deras familjemedlemmar. Framförallt har vi fokuserat på diplomaters immunitet, privilegier och okränkbarhet. 1.3 Metod Vi har använt oss av traditionell juridisk metod i form av konvention och doktrin. Eftersom det inte funnits tillräckligt med information i den svenska doktrinen, har vi mestadels nyttjat engelsk litteratur. Vi har beaktat den svenska lagen lag om immunitet och privilegier i vissa fall (1976:661) som i sin tur hänvisar till det diplomatiska regelverket i Wienkonventionen. Vidare har vi även letat information i databaserna Libris och Lucia, där vi använt oss av sökord som diplomat, diplomatisk immunitet och diplomatiska privilegier. 2

8 2 Grunderna för diplomati Diplomati är varken att likställa med utrikespolitik eller folkrätt. Man bör istället se diplomatin som ett redskap eller en metodik i utrikespolitikens tjänst som förhoppningsvis verkar inom de ramar som folkrätten dragit upp. Man kan säga att utrikespolitiken handlar om vad man skall uträtta på det internationella området och diplomatin om hur man skall uträtta det Diplomatins historia Många har frågat sig vad diplomati innebär och betyder. Den vanligaste definitionen har formulerats av sir Ernest Satow i hans bok A Guide to Diplomatic Practice (1917); Diplomati är användandet av intelligens och takt i hanteringen av de officiella förbindelserna mellan självständiga staters regeringar.. 2 Ordet diplomati kommer från det grekiska verbet diploein vilket betyder dubbelvika. Detta utvecklades till det latinska diploma, duplikat som har sitt ursprung i romersk tid då alla pass och officiella intyg stämplades på dubbla metallplåtar som veks och sammanfogades på ett bestämt sätt. Efterhand utvidgades ordet diploma till att omfatta alla slags officiella icke-metalliska dokument, särskilt sådana som fastställde privilegier och överenskommelser med folk utanför imperiet. 3 Under renässansen växte fenomenet yrkesdiplomater fram, speciellt under 1600-talet. Det var dock inte förrän i slutet av 1700-talet som de började kallas diplomater och ordet diplomati började användas i samband med internationella förbindelser. 4 Sedan lång tid tillbaka har stater använts sig av förhandlingskontakter dem emellan. Kontakterna kunde gälla krig och fred, ekonomiska förbindelser, sjöfart, epidemier eller annat. Förebilderna till våra nuvarande regelverk har hittats redan bland förhållandevis primitiva stammar. Sändebudens okränkbarhet och immunitet var även där det viktigaste. 5 Diplomatisk korrespondens har funnits sedan 1300-talet f. Kr mellan egyptiska, assyriska, babyloniska och andra härskare i Främre Orienten. Det rörde sig inte bara om korrespondens utan också om kortvariga diplomatiska expeditioner med den andra staten. De utsända förhandlarna var helt logiskt ofta högre präster eller hovmän. Sändebuden var befullmäktigade att förhandla och ingå överenskommelser. Allt detta skedde när behov uppstod vilket kallas ad hoc diplomati. Däremot återfinns de diplomatiska förbindelserna från talen f. Kr mellan de grekiska stadsstaterna, mellan de indiska rikena och 1 Örn Varför diplomati s.40 2 a.a. s.14 3 a.a. s.14 4 a.a. s.14 5 a.a. s.15 3

9 mellan olika kinesiska statsbildningar. Vid den tiden fanns det ingen institutionaliserad diplomati som det gör idag Det diplomatiska regelverket Wienkonventionen är en del av det diplomatiska regelverket. Trots att reglerna i grund och botten stödjer sig på sedvänja finns det reglerat i konventionen vad gäller diplomaternas immunitet och okränkbarhet Internationell sedvänja I stadgan för den internationella domstolen artikel 38 punkt 1 b föreskrivs att domstolen skall tillämpa internationell sedvänja, utgörande bevis för en allmän praxis, godtagen såsom gällande rätt. Då sedvänja och praxis i grunden är samma sak uppstår problem när domstolen skall tillämpa en regel och inte sedvänja. 8 Det är i detta sammanhang som man brukar tala om sedvanerättens objektiva och subjektiva element, det vill säga å ena sidan staternas kontinuerliga praxis (usus) som är objektivt iakttagbart, å andra sidan en rättsövertygelse från staternas sida, där praxis måste vara juridiskt bindande (opinio juris sive necessitatis). Det är kombinationen av dessa element som ger sedvanan status som sedvanerätt. Det bör påpekas att all sedvana inte är sedvanerätt, medan all sedvanerätt består av sedvana. 9 En sedvanerättslig regel konstitueras sålunda inom folkrätten av en statspraxis, som är förenad med en övertygelse om dess riktighet. Genom staternas regelbundna handlande, bildas i objektivt hänseende underlaget för regeln. Det är inte enbart statschefers och regeringars handlingar som betraktas som led i statspraxis. Hit räknas även varje statsorgan, vilka handlägger frågor av internationellt intresse, som kan komma att lämna bidrag till statspraxis och följaktligen även lagstiftande organ, domstolar, diplomater, militära myndigheter och vanliga förvaltningsmyndigheter. Ur folkrättslig synpunkt betraktas den inomstatliga lagstiftande och dömande verksamheten som statlig maktutövning och kan precis som regeringshandlingar komma att utgöra led i statspraxis. 10 För att en viss statspraxis skall kunna anses grunda en sedvanerättslig regel, krävs det att den är både allmän och långvarig. Hur långt dessa krav kan drivas är emellertid oklart. Det kan knappast begäras att alla stater skall ha deltagit i utbildningen av en viss praxis; många stater har kanske aldrig fått tillfälle att ta ställning till den aktuella frågan. Dessutom torde maktpolitiska faktorer spela en viss roll för sedvanerättens utveckling, och det kan således vara svårt att bestrida att denna utveckling till stor del har styrts av de ledande västerländska stormakterna Örn Varför diplomati s.15 7 Söderberg Diplomaters okränkbarhet enligt internationell rätt s.6 8 Strömberg, Melander Folkrätt s Bring, Mahmoudi Sverige och folkrätten s Strömberg, Melander Folkrätt s a.a. s.17 4

10 Även om staternas praxis normalt behöver lång tid för att stabilisera sig kan en enhetlig praxis ibland uppkomma hastigt, och det finns då knappast något skäl att kräva ett långvarigt bruk såsom förutsättning för att en sedvanerättslig regel skall anses ha uppkommit. Ett klassiskt exempel på detta utgör principen om staternas suveränitet över luftrummet ovanför deras territorier. Frågan var omdiskuterad under flygkonstens första tid men omedelbart efter första världskrigets utbrott förklarade alla berörda stater, att främmande luftfartyg inte utan särskilt tillstånd fick flyga över deras territorier. Detta ledde till att en sedvanerättslig regel uppkom, som därefter har bekräftats genom internationella överenskommelser. 12 För att kunna grunda en sedvanerättslig regel måste statspraxis vara förenad med en opinio juris, vilket betyder bindande rätt. Denna kan yttra sig så att någon företar en handling i tron att den är folkrättslig förpliktad eller att handlingen är folkrättsligt tillåten, eller att den framställer ett krav mot en annan stat i övertygelsen att kravet här stod i folkrätten. Sådana öppna eller underförstådda rättsliga motiveringar för staternas handlingssätt är mycket vanliga i det internationella umgänget. Om motiveringarna är enhetliga och allmänt godtagna, föreligger därmed en sedvanerättslig regel. Skulle de mötas av protester från andra berörda staters sida, hindras uppkomsten av en sedvanerättslig regel. 13 De sedvanerättsliga reglerna kan vara behäftade med en viss vaghet och obestämdhet. Det är inte alltid lätt med ledning av statspraxis och den rättsuppfattning som ligger bakom dessa regler att formulera bestämmelser som är tillräckligt precisa för att omedelbart kunna läggas till grund för rättsliga avgörande. Allmänna principer används flitigt i folkrätten, till exempel principerna om främmande staters processuella immunitet, om staternas suveränitet och likställdhet, om det öppna havets frihet och så vidare. Dessa principer behöver både preciseras och förses med undantag för att bli användbara i alla uppkommande situationer. Även om principerna i många fall ger tillräcklig ledning kan de behöva finslipas och utvecklas till större konkretion. Detta har skett och sker alltjämt genom statspraxis i växelverkan med internationella domstolsavgöranden och doktrin. Sedvanerätten har alltså möjlighet att utvecklas, men utvecklingen går långsamt och några förändringar av större betydelse för den internationella gemenskapen kan man knappast vänta sig på denna väg. 14 Den folkrättsliga sedvanerätten innehåller framför allt regler som avgränsar staternas maktsfärer mot varandra. Däremot ger den knappast några bidrag till förverkligandet av sådana mål som utvecklingsländernas ekonomiska och kulturella framåtskridande, skydd åt undertryckta folkgrupper eller den internationella handelns och samfärdselns utveckling. Allt detta är frågor av största betydelse för staternas samlevnad, men framsteg i dessa avseenden kan nås endast genom internationella överenskommelserna Strömberg, Melander Folkrätt s a.a. s a.a. s a.a. s.19 5

11 Från sedvanerätten bör man skilja den internationella hövligheten. Ofta beviljar staterna varandra större förmåner än vad de är förpliktade till. Detta sker då inte på grund av någon rättsövertygelse utan av ren artighet. Om hövligheten sedan utvecklats till en fast sed, kan det emellertid vara svårt att skilja den från sedvanerätten Steg mot kodifiering och enhetlighet Jurister och utländska advokatsamfund har uttryck åsikter om diplomaters immuniteter och privilegier och menar att dessa borde lagfästas för en säkrare ställning. Detta skulle kunna ske genom inhemsk lagstiftning eller genom antagande av multilaterala konventioner. Det finns två orsaker till varför man önskar lagstadga, dels för att en diplomats immunitet är baserad på sedvänja och dels för att dessa regler är vedertagna bestämmelser som uppkommit genom användning i olika stater. Svårigheter uppkom beträffande på vilken grund de diplomatiska immuniteterna grundade sig på, och vid tillfällen då det var oklart vilken regel som skulle gälla. Internationell rätt garanterar inte vilken immunitet som helst eftersom den egna statens regering själv kan begränsa immuniteten för sina egna diplomater. Men dessa inskränkningar måste ske i enlighet med internationella skyldigheter Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser Konventionen signerades i Wien, Österrike den 16 april 1961 och trädde i kraft 24 april Mer än 150 länder är bundna av konventionen. 18 Den ratificerades av Sverige Konventionen formaliserar traditionella diplomatiska rättigheter och skyldigheter vilka kan spåras till antiken i Kina, Egypten, Grekland och Indien. Överenskommelsen försöker tillförsäkra effektivt utförande av de diplomatiska funktioner som uppdraget ger. Dessa är till exempel att representera landet, medverka till utvecklingen av vänskapliga relationer mellan nationer utan hänsyn till de olika konstitutionella och sociala systemen samt för att identifiera och klargöra lagen om diplomatiska immuniteter och privilegier. Konventionen fastställer att reglerna om internationell sedvanerätt skall fortsätta att styra över frågor som inte är uttryckligen reglerade genom överenskommelsen. Den beskriver individer som till exempel diplomatisk personal, diplomatiska agenter såväl som fastigheterna för uppdraget, vilka har ett speciellt skydd. Detta skydd är nödvändigt för att åstadkomma harmoniska diplomatiska relationer mellan staterna. 20 Wienkonventionen identifierar funktionerna för det diplomatiska uppdraget. Uppdraget inkluderar representation av sändarlandet i mottagarlandet, skydd av sändarlandets rättigheter och dess medborgare inom de tillåtna gränserna av internationell rätt, uppförande av förhandlingar, förberedande av rapport till sändarlandet och generellt den 16 Strömberg, Melander Folkrätt s Sen A diplomats handbook of international law and practice s Söderberg Diplomaters okränkbarhet enligt internationell rätt s.7 19 Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser s.1 20 Fry Guide to International Relations and Diplomacy s

12 vänskapliga utvecklingen av deras ömsesidiga ekonomiska, kulturella och vetenskapliga relationer. 21 För att reglera relationerna mellan ett sändar- och ett mottagarland, måste några formella förberedelser göras. De två länderna måste komma överens om att en föreslagen beskickningschef accepteras. Ett mottagarland kan vägra sådan nominering utan att ge någon motivering. Mindre länder kan utnämna samma person att vara beskickningschef i flera länder om det inte invänds mot detta. Normalt sett så skall medlemmar av den diplomatiska staben vara medborgare i sändarlandet. Konventionen har också formaliserat regeln om persona non grata som tillåter mottagarlandet att när som helst utan motivering tillkännage att beskickningschefen eller någon annan av den diplomatiska staben inte är accepterad. Detta fordrar att sändarlandet återkallar personen eller avbryter dennes funktioner i uppdraget. 22 Hur många som skall finnas i den diplomatiska personalen bestäms av mottagarlandet. Storleken skall vara rimlig och normal. Mottagarlandet kan vägra att acceptera tjänstemän av en speciell kategori, detta dock inte ske genom diskriminering. Exempelvis skulle de kunna begränsa hur många radiooperatörer eller militär personal tillhörande beskickningen som får finnas i landet. 23 Mottagarlandet måste underlätta förvärvandet av fastigheter för sändarlandet som är nödvändiga för uppdraget och vid behov anskaffa bostad för deras representanter. Konventionen upprättar också regler relaterade till uppdragets eller diplomatiska agenters betalning av skatter och fordringar. Diplomaterna är vanligtvis befriade från skatt men i vissa undantagsfall är de skattepliktiga. På basis av ömsesidighet tillåter vissa länder insamling av varuskatter. Diplomater är också förbjudna att praktisera något annat yrkesområde under tiden de är aktiva i mottagarlandet, som till exempel lönande handels verksamhet. 24 När diplomatiska relationer är brutna eller om ett uppdrag är återkallat permanent eller tillfälligt, måste mottagarlandet respektera och skydda uppdragets fastigheter tillsammans med egendom och arkiv. Om vapenkonflikt skulle uppstå måste mottagarlandet tillförsäkra resurser till de utländska diplomaterna och deras familjer för att kunna lämna landet tidigast möjligt. 25 Wienkonventionen är ett resultat av omsorgsfulla förhandlingar och insatser till utkast gjorda av FN: s International Law Commission. Efter trakasserier av diplomater och attacker på beskickningslokaler på 1970-talet så ingicks många avtal som fokuserade just på dessa problem. År 1971 tillkom en konvention i syfte att förhindra och straffa terrorister för brott mot diplomater Fry Guide to International Relations and Diplomacy s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s.556 7

13 2.2.4 Wienkonventionens stadgande Enligt 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser stadgas bland annat följande: - att upprättandet av diplomatiska förbindelser mellan stater och av ständiga diplomatiska beskickningar sker med ömsesidigt samtycke - vilka de diplomatiska beskickningarnas uppgifter är - att den sändande staten utser sin beskickningspersonal efter eget gottfinnande. Den mottagande staten skall dock bevilja beskickningschefen agremang (godkännande av diplomatiskt sändebud från annat land), och har dessutom möjligheten, att utan att behöva redovisa skälen, förklara beskickningschefen eller medlem av beskickningens diplomatiska personal persona non grata eller att annan beskickningspersonal inte är önskvärd - att det mottagande landets utrikesdepartement skall underrättas om utnämnande av beskickningsmedlem samt beskickningspersonalens, inklusive deras familjers, ankomster och avresor med mera. - regler för i vilken mån den mottagande staten kan påverka beskickningens storlek, belägenhet m.m. - att såväl beskickningens lokaler som dess arkiv och handlingar är okränkbara. Vidare garanteras beskickningen rätten till fri kommunikation i sin officiella verksamhet till exempel rätten att skicka kurirpost. Även beskickningens diplomatiska personal åtnjuter denna okränkbarhet men också skattebefrielse och immunitet inom vissa ramar. De diplomatiska företrädarnas familjer har samma privilegier - att det är beskickningspersonalens plikt att inte blanda sig i den mottagande statens inre angelägenheter. Personalen skall även iaktta lagar och författningar, så länge detta inte inkräktar på deras privilegier eller immunitet - att, i händelse av väpnad konflikt, beskickningspersonalen och deras familjer skall beredas möjlighet att vid första lägliga tillfälle lämna landet - att, om de diplomatiska förbindelserna avbryts eller om beskickning återkallas, det åligger den mottagande staten att respektera och skydda beskickningslokalerna och därtill hörande egendom och arkiv - att den mottagande staten inte får göra åtskillnad i sin behandling av staterna Wienkonventionens framgångar Representanter från 81 stater var i samförstånd över många olikartade lösningar, detta på grund av att diplomati och internationell rätt gällande diplomatisk immunitet inte väsentligt ändrats från tidig modern tid. Konventionen har ändrats obetydligt då internationell rätt är baserad på prejudikat. Samma gäller beskickningarnas funktioner och metoder som varit nästintill oförändrade sedan renässansen. Systemet har godkänts genom ömsesidighet och har i grund och botten förblivit stabilt. 28 Under Wienkonventionens utarbetning förespråkade mindre makter en förändring av systemet som var till fördel för dem, vilket i sin tur skulle stärkta deras anseende och position i världsgemenskapen. Även om tyngdpunkten har skiftat till funktionell 27 Sveriges riksdag Förslag till riksdagen 1997/98:RR4 28 Frey The History of Diplomatic Immunity s.486 8

14 nödvändighet som rättfärdigar diplomatiska privilegier, så var denna idé inte ny utan kunde spåras tillbaka till renässansen. 29 Till skillnad från påföljande försök till att kodifiera privilegier för tjänstemän i internationella organisationer, så fortsatte inriktningen på kontroversiella problem att skifta. USA, som har den största gruppen av diplomater i världen och common-law som rättssystem, argumenterade utan framgång för att behålla många diplomatiska privilegier som andra stater vägrade erkänna. Särskilt Italien och Argentina motsatte sig. 30 En annan livlig diskussion handlade om problemen med diplomatisk rang. Innan första världskriget kunde bara mäktiga stater både sända och ta emot ambassadörer, vilka med definition, åtnjöt högre status än andra sändebud. Med åren har detta förändrats. Efter första världskriget utbyttes ambassadörer i många stater oavsett dess storlek. Omkring andra världskriget var denna tillämpning utbredd. Medan antalet ambassadörer ökade minskade antalet sändebud; i Moskva 1937 inkluderades tolv ambassadörer och sexton sändebud i den diplomatiska kåren, 1947 fanns tjugoen ambassadörer och arton sändebud, 1957 fanns fyrtiofem ambassadörer och två sändebud och i januari 1961 fanns till slut femtio ambassadörer och endast ett sändebud. 31 På Wienkonferensen diskuterade delegater rang och vilka som skulle ha företräde före vilka. Detta stadgas i artikel Beskickningschefs rang inom den klass han tillhör beror av dag och klockslag för tillträdet av befattning enligt artikel 13. De kom överens om att beskickningschefen skall ha företrädesrätt i hans respektive kategori baserat på när han tillkännagav mottagarlandet om deras ankomst, eller när han presenterade sitt kreditiv, vilket stadgas i artikel Beskickningschef anses ha tillträtt sin befattning i den mottagande staten, när han överlämnat sina kreditivbrev eller när han lämnat underrättelse om sin ankomst och bestyrkt avskrift av hans kreditivbrev överlämnats till den mottagande statens utrikesministerium eller, om så överenskommits, till annat ministerium, allt enligt gällande tillvägagångssätt i den mottagande staten, vilket skall tillämpas enhetligt. 2. Ordningsföljden för överlämnande av kreditivbrev eller bestyrkt avskrift därav bestämmes av dag och klockslag för beskickningschefens ankomst. Många stater, i synnerhet stormakterna, erkände betydelsen av en ny lagsamling om diplomatiska privilegier. Det fundamentala var det underliggande problemet med ömsesidighet. Eftersom stater både sände och mottog sändebud, var en kompromiss möjlig Frey The History of Diplomatic Immunity s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s.487 9

15 Konventionen blev en framgång också på grund av att den gav en definition av omfattande sedvanerättslig tillämpning. Domstolar och jurister hade debatterat och onekligen inte löst många av dessa problem under flera århundraden. 35 Endast ett fåtal nya regler introducerades, vilka ökade makten för mottagarlandet. Till viss del visade denna utveckling den växande betydelsen av nationalism och mottagarlandets rätt i stället för sändarstatens. Relativt nya stater i synnerhet avsåg att framhäva sin nationalism och vägrade att godkänna något urholkande av den egna auktoriteten. År 1961 fann sådana stater sig själva i en paradoxal position. Medan mottagarländer förespråkade restriktionerna av vissa privilegier, insisterade sändarländer på dessa privilegier. En av de viktigaste reglerna förutsatte att mottagarlandet kunde begränsa storleken på personalen till att anses vara rimlig och normal, och kunde därmed vägra inträde för en speciell kategori av tjänstemän. 36 Konventionen har nu skiftat från sedvanerätt till traktaträtt. 37 Wienkonventionens framgång beror på antagandet av ett förslag som de flesta stater kunde skriva på. Denna konvention är en milstolpe i internationell rätt. Många teoretiker pekade ut svårigheterna med förslag till nya internationella lagar genom konferenser istället för genom en expertgrupp. Denna kritik gör dock bara konventionen än mer beaktansvärd. Under tiden som konferensen varade, 2 mars - 14 april, enades representanter från 81 stater. Konventionen har löst många problem i sedvanerätten, där prejudikat, praktik och doktrin har pekat i olika riktningar, och förhindrat framtida skiljaktigheter. 38 Konventionen har inte inriktats på specifika problem utan detta har lämnats åt sedvanerätten att lösa. När det gäller tolkningen av konventionen har det inte heller föreskrivits hur dispyter skall lösas hade 145 nationer ratificerat konventionen. Vissa stater gjorde förbehåll gällande bestämmelser som de ansåg vara oacceptabla, även om konventionen inte föreskrev någon sådan mekanism som tillät det. Sovjetunionen, Ukraina, Mongoliet och Vitryssland invände mot artikel 11 och yrkade att bilateralt avtal mellan sändar- och mottagarlandet skulle reglera storleken på personalstyrkan i värdlandet. Förenade Arabemiraten och Kambodja invände mot artikel 37 och vägrade tillerkänna administrativ och teknisk personal samma privilegier som diplomater Frey The History of Diplomatic Immunity s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s a.a. s

16 Venezuela invände mot artikel 38 och angav att deras folk inte åtnjöt privilegier, inte ens för handlingar utförda i tjänsten. Många stater var slutligen villiga att ratificera konventionen tack vare artikel 47. Denna artikel stadgar följande: Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna konvention äger den mottagande staten ej göra åtskillnad I sin behandling av staterna. 2. Diskriminering skall dock ej anses föreligga a) om den mottagande staten tillämpar någon av bestämmelserna i denna konvention restriktivt som följd av restriktiv tillämpning av bestämmelsen på dess beskickning i den sändande staten, eller b) om på grund av sedvana eller överenskommelse stater tillerkänna varandra gynnsammare behandling än så kräves enligt bestämmelserna i denna konvention. 41 Frey The History of Diplomatic Immunity s

17 3 Beskickningen Stater som har normala relationer med varandra representeras oftast av permanenta beskickningar i respektive huvudstad. I storstäderna representeras länderna ofta av konsulat, som är en motsvarighet till beskickning. Den väsentligaste skillnaden mellan ambassad och konsulat är att konsulat inte sysslar med politiska frågor utan främst koncentrerar sig på att skydda sina egna medborgares intressen Beskickningen och dess uppgifter Förbindelserna staterna emellan används som politisk instrument. Det anses vara en ovänlig handling att vägra att ha förbindelser med en annan stat. En sådan vägran behöver dock inte innefatta en vägran att erkänna den andra staten eller dess regering. När de diplomatiska förbindelser mellan två stater avbryts, brukar en tredje stat anlitas för att tillvarata vederbörande stats intressen, som en skyddsmakt genom sin beskickning. 43 Man kan generellt säga att en beskickning är det ena landets kontaktorgan i det andra landet. Det är ett instrument för det egna landets utrikespolitik och spelar en viktig roll som förhandlingspartner, observatörspost och kontaktpunkt för förbindelserna länderna emellan, samtidigt som den skall tillvarata de egna medborgarnas intressen i det andra landet. Man kan med andra ord säga att den är regeringens förlängda arm i det andra landet då det är regeringen som ger beskickningen dess instruktioner, och inte parlamentet, näringslivet, fackföreningsrörelsen, kyrkan eller några frivilligorganisationer. Formellt sett är även ambassadören statschefens representant i mottagarlandets. 44 I Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser anges en beskicknings arbetsuppgifter i artikel 3:1 på följande sätt: 1. Diplomatisk beskicknings uppgifter omfatta bl.a.: a) att företräda den sändande staten hos den mottagande staten; b) att i den mottagande staten inom den internationella rättens ram tillvarata den sändande statens och dess medborgares intressen; c) att förhandla med den mottagande statens regering; d) att med alla lagliga medel hålla sig underrättad om förhållandena och utvecklingen i den mottagande staten samt att avge rapporter därom till den sändande statens regering; e) att främja vänskapliga förbindelser mellan den sändande staten och den mottagande staten samt att utveckla deras ekonomiska, kulturella och vetenskapliga förbindelser. 45 Beskickningen skall skaffa sig kännedom om alla förhållanden som är av intresse för förbindelserna mellan sändar- och mottagarlandet. Det kan innebära politik, ekonomi, utrikeshandel, juridiska, sociala, vetenskapliga och kulturella frågor, men även områden 42 Bring, Mahmoudi Sverige och folkrätten s Strömberg, Melander Folkrätt s Örn Varför diplomati s a.a. s

18 som mänskliga rättigheter, flyktingar och migration. Oftast skall beskickningen inte bara följa utvecklingen utan också rapportera till regeringskansliet och andra myndigheter. Detta kräver en viss arbetsinsats och sakkunnighet av ambassadörerna. Beskickningen skall ägna sig åt sådant arbete som främjar det egna landets näringsliv och skapa intresse för nationella varor och tjänster, både som investerings- och turistland. Den skall även sprida kännedom om det egna landet och dess förhållanden samt underlätta kontakter mellan olika länders institutioner och organisationer. Detta för att främja ett ökat kulturoch erfarenhetsutbyte. Idag har denna del av beskickningens verksamhet större betydelse då avståndet mellan länderna krympt och kontaktytorna därmed vidgats. Detta ställer höga krav på beskickningspersonalen då de måste ha god kännedom och kunskap om både det egna landet och mottagarlandet, samt besitta goda personliga kontakter inom ett stort antal områden. 46 Beskickningen har även i uppgift att se till att det egna landet, dess medborgare och dess företag inte diskrimineras i mottagarlandet utan kommer i åtnjutande av de förmåner och rättigheter som tillerkänns dem i internationella traktater eller på annat sätt. Beskickningen skall med andra ord bistå det egna landets medborgare på olika sätt i mottagarlandet. Det kan gälla utfärdande av nya pass och intyg av olika slag samt bistånd till medborgare som råkat i nöd eller svårigheter. 47 En beskickning och dess personal innehar privilegier som är till för att försäkra att verksamheten inte störs. 48 Beskickningens område är okränkbart; mottagarlandets myndighet får således inte tränga in på området och är även skyldig att skydda detsamma mot intrång och skada. Beskickningsfastigheten är vidare fri från fastighetsskatt. Verksamhetens arkiv och dokument är okränkbara och de äger för sin korrespondens nyttja kod, chiffer och kurirpost. Samtliga av beskickningens personal omfattas av processuell immunitet enligt Wienkonventionens regler. Den diplomatiska personalen åtnjuter vidare okränkbarhet till person och bostad samt i stor omfattning frihet från skatter och tullar. 49 Vad gäller Sveriges beskickningar i utlandet är dessa nödvändiga då antalet svenskar som vistas utomlands uppgår till ca permanent bosatta och ca 2 miljoner på tillfälligt besök per år. Tack vare de teknologiska framstegen har man kunnat hjälpa svenskar i utlandet på ett mycket effektivt sätt. De verktyg som används är Charterbolag, kreditkort, mobiltelefoner och IT-hjälpmedel, vilket har betytt mycket för effektiviseringen av ambassadörernas arbetsuppgifter. 50 Beskickningen skall även vara beredd på att bistå medborgare i andra nordiska och EU-länder som kanske inte har egen representation i mottagarlandet. Likaså flyktingar och statslösa som fått uppehållstillstånd i Sverige Örn Varför diplomati s a.a. s Strömberg, Melander Folkrätt s a.a. s Örn Varför diplomati s a.a. s.69 13

19 3.1.1 Rapportering Vad kan en beskickning bidra med i fråga om rapportering? Först och främst sådant som intresserar den egna regeringen, men som inte är av den karaktären att det intresserar en större allmänhet och därför inte kommer med i medias nyhetsrapportering. Det kan till exempel gälla en ny utrikesministers inställning till Sverige eller Norden, en handelspolitisk omläggning som specifikt påverkar svensk export eller nya tongångar i någon internationell fråga som särskilt intresserar landet. 52 Diplomatrapporter skickas främst till utrikesministeriet men också bland annat till regeringsmaskineriet, ledamöter av parlamentets utrikesutskott och olika forskningsinstitutioner. Rapporten skall ligga som underlag för olika ställningstaganden. Kardinalregeln är att man inte skall rapportera vad ens regering vill höra utan vad den bör höra. Rapportering kan ske på olika sätt idag tack vare teknikens utveckling, exempelvis via depescher, skrivelser och handlingsbrev eller via fax, e-post och naturligtvis telefon. Vad som är viktigt för beskickningsmännen att tänka på är till exempel att fax som är utställt till utrikesministern ofta läses av ett tiotal personer. Därför reser beskickningsmännen med jämna mellanrum hem för att muntligt föredra när det gäller känsliga områden eller intressen Diplomatens funktioner och plikter Beskickningarnas medlemmar benämns diplomater eller ambassadörer. Deras uppgift är att representera det egna landet inför det andra landets regering. De är alltså förhandlingsorgan, och har därmed inte någon behörighet att göra några bindande utfästelser på sändarlandets vägnar. 54 Enligt Torsten Örns bör en ambassadörs vardag se ut enligt definitionen nedan; En ambassadör bör, enligt min uppfattning, tillbringa så lite tid som möjligt på kontoret. Hans matsalsbord är ofta viktigare som arbetsbord än hans skrivbord. Att utarbeta rapporter kan han delegera till duktiga medarbetare, men inte sin personliga närvaro. Han bör alltså vara ute för att synas och råka folk så mycket som möjligt. 55 Reglerna om diplomaters rättsställning hör till de äldsta delarna av folkrätten och har därför länge bestämts enbart genom sedvänja. I Wienkonventionen har dessa regler kodifierats och närmare preciserats. 56 Enligt konventionen indelas beskickningscheferna i 3 rangklasser: 1. ambassadörer (varmed jämställes påvliga nuntier), 2. envoyéer och ministrar (samt påvliga internuntier), 3. chargés d affaires Örn Varför diplomati s a.a. s Strömberg, Melander Folkrätt s Örn Varför diplomati s Strömberg, Melander Folkrätt s a.a. s.99 14

20 Ambassadörer och ministrar är ackrediterade hos statschefen, medan en chargés d affaires endast är det hos utrikesministern. Men klassindelningen är på väg att förlora sin betydelse då även små stater idag har ambassadörer. Trots att en beskickningschef utnämns av sändarlandets regering skall även mottagarlandets regering i förväg utverka godkännande, så kallat agrément. Även detta godkännande kan vägras utan motivering. Övrig diplomatisk personal behöver inte godkännas i förväg. Sedan agrément utverkats förses beskickningschefen med ett så kallat kreditbrev, lettre de créance, som han vid framkomsten överlämnar till mottagarlandets statschef respektive utrikesminister. Diplomatens tjänstgöring påbörjas i och med detta. Mottagarlandets regering kan när som helst och utan motivering förklara att en medlem av beskickningens diplomatiska personal är persona non grata. Sändarlandet har då två alternativ; antingen hemkalla eller avskeda vederbörande. 58 Diplomaten är i en parlamentarisk demokrati en tjänsteman som sorterar under en utrikesminister, vilken i sin tur ingår i en regering som är ansvarig inför ett parlament. 59 Diplomatens arbetsuppgifter har förändrats något under åren. Det traditionella har varit att denna person som representerar sändarlandet skall försvara sitt lands åsikter och intressen. Han skall även försvara allt område som sändarlandet nyttjar för boende och arbete i mottagarlandet samt rapportera hur det ser ut i det landet han arbetar i. Idag ser det lite annorlunda ut. 60 Diplomatiska rådgivare skall bland annat, vare sig de för tillfället tjänstgör i utrikesministeriet eller på någon ambassad eller delegation utomlands, ge regeringen sina, på erfarenhet och yrkesskicklighet, grundade synpunkter på de utrikespolitiska konsekvenserna av regeringens olika handlingsalternativ. 61 Idag har funktionerna gjorts mer begripliga, vilket har tydliggjorts i Wienkonventionens artikel 3. Där finns dessa funktioner uppräknade med tillägg såsom att diplomaten skall se till att främja ett vänskapligt samarbete mellan sändar- och mottagarlandet samt att utveckla deras ekonomiska, kulturella och vetenskapliga kontakter. Denna definition täcker otvivelaktigt många fler områden, samtidigt som den delvis lämnar öppet till läsaren att tolka och bedöma var relevansen i den aktuella frågan ligger. Detta leder till att alla stater tolkar denna regel på olika sätt, självklart utifrån sina egna intressen och behov. 62 Som nämnts ovan får beskickningen sina instruktioner från den egna regeringen. Om instruktionerna inte stämmer överens med varandra får beskickningen samråda, innan de skrider till handling. En diplomat bör i alltid läsa igenom sina instruktioner med ett kritiskt öga. Är instruktionen väl avfattad? Är den ägnad att ge önskat resultat? Står den i överenskommelse med vårt tidigare agerande? Har avsändaren beaktat de speciella omständigheterna i mitt verksamhetsland? En diplomat bör alltså inte tveka att fråga sin uppdragsgivare om de verkligen menar vad de förefaller mena med sin instruktion för att undvika eventuella komplikationer Strömberg, Melander Folkrätt s Örn Varför diplomati s Ramberg, Bring, Mahmoudi Festskrift till Lars Hjerner s Örn Varför diplomati s Ramberg, Bring, Mahmoudi Festskrift till Lars Hjerner s Örn Varför diplomati s

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Allmänna Villkor för Tjänsten

Allmänna Villkor för Tjänsten Allmänna Villkor för Tjänsten 2014-12-23 1. OMFATTNING OCH DEFINITIONER 1.1. Dessa Allmänna Villkor för Kund gäller när Joblife AB (nedan kallad Joblife ) ger privatpersoner ( Användare ) tillgång till

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2001 Utgiven i Helsingfors den 29 juni 2001 Nr 43 45 INNEHÅLL Nr Sidan 43 Lag om ikraftträdande av de bestämmelser som

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE ÖVERENSKOMMELSER MED FRÄMMANDE MAKTER 2004 Utgiven i Helsingfors den 31 december 2004 Nr 174 176 INNEHÅLL Nr Sidan 174 Lag om sättande i kraft av de bestämmelser

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL

585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL 585 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - Protokoll in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 5 PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN REPUBLIKEN ÖSTERRIKE OCH KONUNGARIKET SVERIGE FÖR UNDVIKANDE

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18

Lokförargatan 20 722 33 Västerås www.bbmed.se Tel. 0722 60 48 18 Hej Tack för er tid och möjlighet att informera er lite om företaget och vårt utbud av tjänster. Företagets grunder går tillbaka till år 2010 då de första tankarna kring bildandet uppkom. Efter två år

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om gränstullsamarbete med Danmark; SFS 2000:604 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 15 juni 2000. Regeringen föreskriver följande. 1 Denna förordning innehåller

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE

AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE 5163964-v1 AKTIEÄGARAVTAL AVSEENDE NORTH SWEDEN DATACENTER LOCATIONS AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 2 2 BOLAGET 3 3 BOLAGSORDNING 3 4 STYRELSE M.M. 3 5 ÖVERLÅTELSE AV AKTIER 3 6 SEKRETESS 4 7 AVTALSBROTT

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer Yttrande 2012-04-26 Dnr 3.4.1-2012/00531-1 För kännedom (via e-post) Christina Andersson Backman (UD-FIM) Sara Bratberg (SB-EU-kansliet) Ewa Wennberg (Representationen, Bryssel) Ann Lindh (Utbildningsdep)

Läs mer

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA

WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA WINGS HOCKEY CLUB ARLANDA STADGAR Antagna vid extra årsmöte 2015- xx- xx ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Ändamål, sammansättning och hemort Wings Hockey Club Arlanda ( Föreningen ) har som ändamål att bedriva

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2014:5 Nr 5 Nordisk konvention om social trygghet Bergen den 12 juni 2012 Regeringen beslutade den 31 maj 2012

Läs mer

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN

praktikan RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN RELIGIONSLAGSTIFTNINGEN 1951 fick Sverige sin första religionsfrihetslag vilket bl a innebar att man ej var skyldig att tillhöra något trossamfund. Senare kom också frågan om stat och kyrka upp på dagordningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i utlänningslagen (2005:716); utfärdad den 27 juni 2013. SFS 2013:648 Utkom från trycket den 9 juli 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om utlänningslagen

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (12) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 1 juli 2011 Ö 170-10 KLAGANDE Ryska federationen Ryska federationens ambassad Gjörwellsgatan 31 112 60 Stockholm Ombud: Advokat TT MOTPART

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter

36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter, Avsnitt 36 1 36 Anstånd med att lämna deklaration och särskilda uppgifter Övergångsbestämmelser Laga förfall anstånd behövs inte 36.1 Inledning

Läs mer

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK

Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK PM Rev. 2008-11-03 HYRESJURIDIK Att tänka på vid uppsägning av lokaler...3 Adressaten...3 Objektet...3 Tiden...3 Sättet...3 Innehållet...4 Bevakning...4 Acceptfristen...4 Hänskjuta till hyresnämnden...5

Läs mer

15.1.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 10/29

15.1.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 10/29 15.1.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 10/29 ÖVERSÄTTNING AVTAL mellan Europeiska unionen och Republiken Somalia om status för den EU-ledda marina styrkan i Republiken Somalia inom ramen för

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149]

Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] Ur rättegångsbalken [Ändringar införda t.o.m. SFS 2003:1149] 8 Kap. Om advokater. 1 För riket skall finnas ett allmänt advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställas av regeringen. Advokat är den som

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 6 februari 2014 KLAGANDE 1. A A 2. B A 3. C A Högestavägen 32 271 95 Ystad MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde

Frågan om vem som får överklaga ett beslut behandlas i avsnitt 10.1. 5.2 Ombud och biträde Part, Avsnitt 5 57 5 Part Ombud 5.1 Allmänt Den personkrets som ska behandlas som part betecknas som sökande, klagande eller annan part. Partsbegreppets innehåll har inte närmare behandlats i förarbetena

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX

Bilaga 3. Ramavtal SMHI och XXXXX Bilaga 3 Ramavtal SMHI och XXXXX Innehållsförteckning 1 Parter... 1 2 Avtalets omfattning... 1 3 Avtalstid - Förlängning... 1 4 Avtalshandlingar... 1 5 Överlåtelse av avtalet... 1 6 Leverantörens åtaganden...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200); SFS 2001:971 Utkom från trycket den 7 december 2001 utfärdad den 29 november 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Avtal för produktion av prisutdelningsceremonin för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne år 2005

Avtal för produktion av prisutdelningsceremonin för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne år 2005 Stockholm, datum Dnr Avtal för produktion av prisutdelningsceremonin för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne år 2005 Avtalsparter Statens kulturråd Box 7843 103 98 Stockholm Leverantören Postadress

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut

Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut Regler för Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut Stockholms Handelskammares Medlingsinstitut Box 16050 103 21 Stockholm Besöksadress: Jakobs Torg 3 Tel: 08 555 100 50, Fax: 08 566 316 50, E-mail:arbitration@chamber.se

Läs mer

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler

Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Internationell konvention (SÖ 1979:6) om skeppsmätning med därtill hörande internationella skeppsmätningsregler Artikel 1 Allmänna förpliktelser enligt konventionen [1151] De fördragsslutande regeringarna

Läs mer

1. Syfte och avslut av städavtalet

1. Syfte och avslut av städavtalet Allmänna Villkor för städtjänster av tjänsteutövare bokade genom www.helpling.se Helpling Sverige AB, org.nr: 556971-7225, Klarabergsgatan 29, 111 21 Stockholm ( Helpling ) driver förmedlingsplattformen

Läs mer

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1 (5) 2013-05-21 Dnr SU FV-1.1.3-0995-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1. Sammanfattning Den 16 mars 2013 trädde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar; SFS 2004:875 Utkom från trycket den 16 november 2004 utfärdad den 4 november 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 8 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 SÄRSKILD GRANSKNING AV KONKURSGÄLDENÄRENS VERKSAMHET 1 GRANSKNINGENS MÅLSÄTTNINGAR Avsikten med en särskild granskning av en konkursgäldenär

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Tilläggsprotokoll till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Tilläggsprotokoll till konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna Tilläggsprotokoll till konventionen angående och de grundläggande friheterna Antagen i Paris den 20 mars 1952. Artikel 1 - Skydd för egendom Envar fysisk eller juridisk persons rätt till sin egendom skall

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter

Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter Rådets direktiv 86/653/EEG av den 18 december 1986 om samordning av medlemsstaternas lagar rörande självständiga handelsagenter Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 382, 31/12/1986 s. 0017-0021

Läs mer

Ökad jämställdhet för utländska medborgare

Ökad jämställdhet för utländska medborgare Ökad jämställdhet för utländska medborgare De får inte jobba som domare och inte rösta i riksdagsvalet. Inte heller får de byta kön. Utländska medborgare som lever i Sverige saknar fortfarande vissa rättigheter.

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund

Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund Stadgar för Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund 1 Ändamål Förbundets namn är Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund, i det följande kallat Förbundet. Förbundet har till ändamål att tillvarata medlemmarnas

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 september 2013 668/2013 Lag om ändring av utlänningslagen Utfärdad i Helsingfors den 13 september 2013 I enlighet med riksdagens beslut ändras

Läs mer

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk

Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING. Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk 1 Finlandssvensk samling rf ICKE AUKTORISERAD 2010 ÖVERSÄTTNING Dokument 8879 18 oktober 2000 Tillämpning av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Meddelande Av Europarådets generalsekreterare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om arv i internationella situationer; SFS 2015:417 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens

Läs mer

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02

STADGAR. Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne. för. den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 STADGAR för Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne den 24 mars 1927 med däri gjorda ändringar t.o.m. 2009-10-02 3 l Stiftelsen Karin och Ernst August Bångs Minne grundar sig på den gåva, som i enlighet

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun.

Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. STADGAR FÖR HILTI BJJ VÄSTERÅS Enligt årsmöte 30 december 2013 Dessa stadgar gäller för den ideella föreningen Hilti BJJ Västerås med hemort i Västerås kommun. Hilti BJJ Västerås bildades 2013. 1 ÄNDAMÅL

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE MAKARS FÖRMÖGENHETSFÖRHÅLLANDEN PREAMBEL Med insikt om att de nationella rättsliga regleringarna rörande familj, trots rådande skillnader, ändå gradvis närmar sig

Läs mer

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15

Vårdval tandvård Västernorrland. Bilaga 2 Ansökan. Allmän barn- och ungdomstandvård. Version 2013-01-15 Vårdval tandvård Västernorrland Bilaga 2 Ansökan Allmän barn- och ungdomstandvård Version 2013-01-15 1 1. Uppgifter om sökande Detta dokument ska besvaras och undertecknas av sökande. Namn på sökande Organisationsnummer:

Läs mer

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL)

Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) Kommunledningsförvaltningen STYRDOKUMENT Godkänd/ansvarig 1(5) Beteckning Riktlinjer behandling personuppgifter Allmänna riktlinjer för behandling av personuppgifter enligt Personuppgiftslagen (PuL) 1.

Läs mer

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda

Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Diarienummer: Ks2013/0256.103 Verksamhetsplan -etiska riktlinjer för anställda och förtroendevalda Gäller från: 2013-07-01 Gäller för: Medarbetare och förtroendevalda i Ljungby kommun samt Kommunala bolag

Läs mer

AVTAL OM SOCIAL TRYGGHET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN FILIPPINERNA

AVTAL OM SOCIAL TRYGGHET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN FILIPPINERNA AVTAL OM SOCIAL TRYGGHET MELLAN KONUNGARIKET SVERIGE OCH REPUBLIKEN FILIPPINERNA Konungariket Sveriges regering och Republiken Filippinernas regering, som önskar reglera sina inbördes relationer inom området

Läs mer

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6

Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 ELSÄK2000, v1.1, 2011-11-16 PM 1 (6) Horst Blüchert Generaldirektörens stab 08-508 905 51 2012-02-22 Dnr 12EV1004 Promemoria om elinstallatörsförordningens (1990:806) 6 Elinstallatörsförordningens (1990:806)

Läs mer

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE Ersätter KF 125/2006 Utbytt den Sign 1:1 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE 1 kap. Ansvarsområden 1 Kultur- och utbildningsnämnden ska i enlighet med skollag, läroplaner och förordningar

Läs mer

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet

Lag (2013:134) om nordisk konvention om social trygghet SFS 2013:134 Källa Utfärdad: Först inlagd: Senast ändrad: Uppdaterad: Regeringskansliets rättsdatabaser 2013-03-14 2013-03-26 2014-04-15 t.o.m. SFS 2014:164 Lag (2013:134) om nordisk konvention om social

Läs mer

Stockholm den 9 mars 2015

Stockholm den 9 mars 2015 R-2015/0008 Stockholm den 9 mars 2015 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Internationella säkerheter

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Stadgar Frösunda Fritidsförening

Stadgar Frösunda Fritidsförening Stadgar Frösunda Fritidsförening Frösunda Fritidsförenings verksamhetsidé Syfte: Att främja gemenskap och en aktiv fritid för kunder och anställda inom Frösunda LSS AB. Mål: Regelbundna medlemsaktiviteter

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

1. Allmänna villkor. 2. Godkännade av uppdrag. 1. De beställningarna accepteras av den uppdragstagaren i den elektroniska formen.

1. Allmänna villkor. 2. Godkännade av uppdrag. 1. De beställningarna accepteras av den uppdragstagaren i den elektroniska formen. ORDBOK Föreskrifter för förverkligande av beställningar i storformat-digitaltryckeri Labo Print S.A. Uppdragstagare - Labo Print S.A., Rabczańska 1 gatan, 60-476 Poznań, registerad i företagsregister i

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN I HAMMARÖ KOMMUN

REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN I HAMMARÖ KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2002-12-03, 18 Reviderad enl. kommunfullmäktige 76/2005 (bostadsanpassningsbidrag) Reviderad enl. kommunfullmäktige 92/2007 (flyktingfrågor m m) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet

Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Distriktsstadgar Malmöhusdistriktet Kapitel 1 Inledande bestämmelser 1 Distriktet är ett regionalt organ för Riksförbundet Unga Musikanter. Distriktets medlemmar är de medlemsföreningar i RUM, vilkas säte

Läs mer

För mer information eller svar på frågor kring tävlingen, skicka e-post till nordic@chiquita.com

För mer information eller svar på frågor kring tävlingen, skicka e-post till nordic@chiquita.com Regler och villkor Vinn en bananbåt från Chiquita (Sverige) ARTIKEL 1: Kampanjregler I dessa regler och villkor (härefter Regler och Villkor ) beskrivs de officiella reglerna för tävlingen Vinn en bananbåt

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k.

SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren. PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. SVERIGES ADVOKATSAMFUND Cirkulär nr 15/2013 Generalsekreteraren Till ledamöterna av Sveriges advokatsamfund PM angående uthyrning av advokater och biträdande jurister, s.k. secondment Styrelsen har vid

Läs mer

Linguaiuris Legal advise and Translation

Linguaiuris Legal advise and Translation Hur regleras Comunidades de Propietarios (spanska ägarföreningar)? Denna artikel är en sammanfattning av frågor som behandlades i ett föredrag som hölls av Charlotte Andersson, jurist på Linguaiuris, inom

Läs mer

del Allmän kommun. i detta inom sitt rapportera om sin

del Allmän kommun. i detta inom sitt rapportera om sin Författningssamling Antagen av kommunfullm mäktige 2014-12-15 32 Reglementee för kommunstyrelsen och kommun, allmän del nämnder i Sävsjö Allmän del Den allmänna delen kompletterar det nämnds- och styrelsespecifika

Läs mer

Depå-/kontoavtal för aktiesparklubb

Depå-/kontoavtal för aktiesparklubb Depå-/kontoavtal för aktiesparklubb Kopia av giltig ID-handling vidimerad av en person skall bifogas vid öppnande av depå hos Nordnetdirekt. Detta gäller för samtliga depåägare. Använd bifogad blankett

Läs mer

TILLÄGGSAVTAL OM ELEKTRONISK HANDEL

TILLÄGGSAVTAL OM ELEKTRONISK HANDEL ActivTrades Plc är auktoriserat och reglerat av Financial Services Authority i Storbritannien TILLÄGGSAVTAL OM ELEKTRONISK HANDEL Dessa tilläggsvillkor ska läsas tillsammans med ActivTrades Kundavtal.

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Försörjningskrav vid anhöriginvandring. Dir. 2008:12. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Försörjningskrav vid anhöriginvandring Dir. 2008:12 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag som innebär att

Läs mer

Reglemente för Socialnämnden

Reglemente för Socialnämnden Nummer: 50:1 Blad: (1) Reglemente för Socialnämnden A Socialnämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 Socialnämnden har att enligt gällande lagstiftning fullgöra kommunens uppgifter vad avser individ- och

Läs mer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer

Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Etiska riktlinjer 2011:4 beslutade den 26 september 2011 Innehåll Det är viktigt att allmänheten uppfattar Rekryteringsmyndigheten och dess verksamhet som en viktig

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument; SFS 2005:377 Utkom från trycket den 13 juni 2005 utfärdad den 2 juni 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 25 augusti 2015 Muu Mnro vvvv om sättande asia i kraft av överenskommelsen om ändring av den nordiska konventionen om arv, testamente

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning

11 Dödsboanmälan. 11.1 Allmänt. Dödsboanmälan Avsnitt 11 151. Prop. 1958:B 23. 11.1.1 Inledning 11 Dödsboanmälan Dödsboanmälan Avsnitt 11 151 Prop. 1958:B 23 11.1 Allmänt 11.1.1 Inledning Om den avlidnes tillgångar är begränsade kan man under vissa Förutsättningar förutsättningar låta en bouppteckning

Läs mer

Reglemente för bygg- och miljönämnden

Reglemente för bygg- och miljönämnden Reglemente för bygg- och miljönämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer