Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå Individuellt PM2 - Kritiskt tänkande

Transkript

1 Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå Individuellt PM2 - Kritiskt tänkande Bakgrund Malin Matsdotter talade lugnt med bödeln och gav vassa svar på prästernas förmaningar. Händer och fötter jämslogs. En påse krut bands om hennes hals. Sedan tändes bålet. Och hon brann på Hötorget i Stockholm den 5 augusti 1676 (Åberg, 1989 s 92). Hon ska ha dött utan att skrika av smärta. Det var ett bevis på hennes skuld, menade prästerna. Dessutom hade hon under tortyren inte erkänt att hon fört bort barn till Satan i Blåkulla. Malin Matsdotter blev den sista häxan att avrättas i Stockholm (ibid, s 93). Jag ser denna sista avrättning som övergången till en ny tidsera. En era där religionen ersattes av det kritiska tänkandet. Universitetens kritiska tänkande kommer från det ifrågasättande som med upplysningen kom av medeltidens religiösa verklighetstolkningar. Den kritiska tanken ifrågasatte den religiösa förklaringen. Genom kritiskt tänkande sökte man sanningen. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011 s 56) Men vad är kritiskt tänkande? Syfte Syftet med PM är att undersöka vad som menas med kritiskt tänkande. Material Kurslitteratur och annan litteratur (se källförteckning). Metod Jag studerar litteraturen och analyserar 1. Särdrag hos kritiska och okritiska tänkare. 2. Kritiskt tänkande utifrån fyra tidsperspektiv förmedeltida, medeltida, modernt och framtida. Analys 1. Särdrag hos kritiska och okritiska tänkare Kritiska tänkare Facione beskriver den kritiskt tänkande personen (critical spirit) som en slags Sherlock Holmes med a probing inquisitiveness, a keenness of mind, a zealous dedication to reason, and a hunger or eagerness for reliable information. (Facione, 2013 s 10) Öppet och frågvist samlar han in informationen, bearbetar den på ett systematiskt och mångfacetterat sätt, för att till sist presentera resultatet i en intressant, strukturerad och förståelig form (ibid, s 10ff). Eriksson &Wiedersheim-Paul (2011 s 56) beskriver den kritiskt tänkande personen som kreativ och analytisk. Kreativ genom att ha ett öppet sinnelag, beredd att pröva tidigare

2 värderingar, omstrukturera mönster och överskrida gränser. Analytisk genom att kritiskt utvärdera de kreativa idéerna. Okritiska tänkare Facione och Bassham poängterar att okritiska tänkare är motsatsen till kritiska tänkare. De styrs av egocentrism, sociocentrism, konformism, högmod, riskaversion, trångsynthet och många andra snedvridningar (Facione, 2013 s 16ff; Bassham, 2008 s 11f). Bassham sammanfattar typiska särdrag hos kritiska och okritiska tänkare i en tabell: Kritiska tänkare Okritiska tänkare Hungrar efter klarhet och exakthet. Resonerar ofta på ett oklart och inexakt sätt. Inser sina egna intellektuella begränsningar Tenderar att följa den stora massans åsikter. och vad de inte vet. Välkomnar kritik och motsatta åtsikter. Är trångsynta och ogillar kritik mot sin tro. Ser att förutfattade meningar snedvrider deras världsuppfattning. Låtsas eller tror sig veta mer än de egentligen gör. Har modet att utmana sin grundläggande tro. Är rädda för idéer som går mot deras grundläggande tro. Jagar sanningen trots motgångar och Saknar nyfikenhet för nya sanningar. svårigheter. Med mera. Med mera. Tabell 1: Särdrag hos kritiska och okritiska tänkare. Källa: Bassham, 2008 s 27. Kritisk syntax Det slående är att samtliga författare uttrycker samma åsikter om kritiskt tänkande. Det tycks därför finnas en enda form av critical thinking [that] is to be contextualised in potentially every field, subject, discipline and domain of human life. (FCT, 2013) Med andra ord verkar det finnas enbart en syntax för kritiskt tänkande som ska gälla alla människor. Denna enda accepterade form för resonemang kallar jag kritisk syntax. 2. Tidsperspektiv på kritiskt tänkande Hittills har vi betraktat kritiskt tänkande utifrån ett nutida perspektiv. Men vad är kritiskt tänkande i förmedeltiden, medeltiden och framtiden? Förmedeltida perspektiv Häxor tillhörde en förmedeltida tradition som på 1600-talet konfronterades med statens ökade krav på disciplinering och civilisering av folket. (Åberg, 1989 s 33) Häxorna kunde beskriva hur de for genom nyckelhål, skorstenar och väggar till Blåkulla. Väl framme mötte de djävulen, änglar, eller bord som dignade av mat och vällust (ibid, s 81). Jag betraktar detta som en förmedeltida perception där dröm och rationell verklighet ännu inte var tydligt separerade. Kritiskt tänkande lär ha varit någonting ofattbart för häxorna. Denna förmedeltida världssyn går därför långt utanför kritisk syntax (se bild 1). Medeltida perspektiv Varför häxbrändes Malin Matsdotter?

3 Enligt PMs inledande text hade Malin under tortyr inte erkänt att hon fört bort barn till Satan i Blåkulla. Hon skrek inte av smärta när hon dog av lågorna. Dessutom hade dottern hävdat att Malin var häxa (Åberg, 1989 s 92). Utifrån prästernas perspektiv var hon således häxa. Men utifrån modernt kritiskt tänkande (i) finns inga rationella bevis för att häxor existerat (ii) finns inget belägg för att Blåkulla existerat (iii) vilar prästernas dom på okritiska argument såsom dogmatism, oklara resonemang och rädsla för att överge sin tro. Om prästernas tänkande kan extrapoleras till det medeltida tänkandet i stort fanns alltså ett medeltida okritiskt tänkande som kontrasterar mot vårt moderna kritiska tänkande. Detta medeltida tänkande bygger uppenbarligen på analys och orsakssamband, men är okritiskt. Det medeltida tänkandet gränsar därför till kritisk syntax (se bild 1). Post-kritiskt perspektiv Facione tycks nämna en aspekt bortom kritiskt tänkande, vilken jag betecknar post-kritiskt tänkande. I det post-kritiska tänkandet transcenderar människan det kritiska tänkandet: Very few really seek knowledge in this world. Mortal or immortal, few really ask. On the contrary, they try to wring from the unknown the answers they have already shaped in their own minds justification, explanations, forms of consolation without which they can t go on. To really ask is to open the door to the whirlwind. The answer may annihilate the question and the questioner. (Anne Rice in Facione, 2013 p 4) Med andra ord, om människan transcenderar det kritiska tänkandets illusioner slutar hon och världen att existera (på det sätt hon känner till). Einstein uttrycker det på följande sätt: The fact that man produces a concept "I" besides the totality of his mental and emotional experiences or perceptions does not prove that there must be any specific existence behind such a concept. We are succumbing to illusions produced by our self-created language, without reaching a better understanding of anything. (Einstein in Goldman, 1997 p 89) Som jag tolkar det, via kritiskt tänkande bygger vi upp illusioner om ett jag som egentligen inte existerar. Vi pratar och tänker och tror att vi vet någonting, medan vi snarare begränsar vår perception. Till slut är vi helt fångade i kritisk syntax. Post-kritikerna befrias från kritisk syntax genom att transcendera (idén om) sig själva och världen. Väl befriade kan post-kritikerna flyga genom nyckelhål, tänka kritiskt och okritiskt och göra saltomortaler in i det ofattbara (se bild 1).

4 Sammandrag av fyra tidsperspektiv PM har skissat fram fyra tidsperspektiv där (1) häxorna tillhörde en förmedeltida världssyn långt bortom kritisk syntax. (2) prästerna utövade ett medeltida okritiskt tänkande som gränsade till kritisk syntax. (3) kurslitteratursförfattarna utövar ett modernt kritiskt tänkande som reflekterar kritisk syntax (4) post-kritikerna befrias från kritisk syntax och uppfattar förmedeltida, medeltida, moderna och obeskrivliga perspektiv. (1) Förmedeltida världssyn (2) Medeltida okritiskt tänkande (3) Modernt kritiskt tänkande (4) Post-kritiskt tänkande Bild 1: Fyra tidsperspektiv på kritiskt tänkande. Sammanfattning PM jämför kritiska och okritiska tänkare, där Den kritiskt tänkande personen försöker lösa vetenskapliga problem med vetenskaplig metod. Denne är kreativ och analytisk, strävar efter klarhet och exakthet, inser sina intellektuella begränsningar, undviker förutfattade meningar, välkomnar motsatta åsikter, vågar överge tidigare trosuppfattningar och ständigt jagar sanningen. Den okritiskt tänkande personen ignorerar vetenskaplig problemformulering och metod. Denne är bland annat konformistisk, egocentrisk, sociocentrisk, dogmatisk, trångsynt och ignorerar sanningssökandet. PM föreslår att det finns en enda accepterad form för kritiskt tänkande som ska gälla alla. Denna rationella form betecknar jag Kritisk syntax PM har skissat fram fyra tidsperspektiv på kritiskt tänkande Förmedeltida häxtraditioner utanför kritisk syntax (kritiskt tänkande är overkligt). Medeltida okritiskt tänkande som gränsar till kritisk syntax (kritiskt tänkande är falskt). Modernt kritiskt tänkande som reflekterar kritisk syntax (kritiskt tänkande är sant). Framtida post-kritiskt tänkande som transcenderar kritisk syntax (kritiskt tänkande är overkligt, falskt och sant). PM illustrerar alltså att det inte finns något entydigt svar på vad som menas med kritiskt tänkande. Det beror på i vilket perspektiv frågeställaren befinner sig.

5 Källförteckning Bassham, G., Irwin, W., Nardone, H., Wallace, J. (2008). Critical Thinking A Student s Introduction. 3 uppl. McGraw-Hill, New York. Bjereld, U., Demker, M., Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? 3 uppl. Studentlitteratur, Lund. Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2007). Att utreda, forska och rapportera. 9 uppl. Liber, Malmö. Facione, P. (2006). Critical Thinking What It is and why it Counts. 6 uppl. Measured Reasons and The California Academic Press, Millbrae, CA. Foundation for Critical Thinking, FCT. (2013). [You Tube] [ ] Goldman, R. (1997). Einstein's God Albert Einstein's Quest as a Scientist and as a Jew to Replace a Forsaken God. Jason Aronson Inc. Publishers, Maryland. Åberg A. (1989). Häxorna: De stora trolldomsprocesserna i Sverige Esselte, Göteborg.