Världens chans EN RAPPORT OM BARN OCH FÖRÄLDRARS TANKAR OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världens chans EN RAPPORT OM BARN OCH FÖRÄLDRARS TANKAR OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR"

Transkript

1 Världens chans EN RAPPORT OM BARN OCH FÖRÄLDRARS TANKAR OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR

2 Undersökningen i korthet Sju av tio barn mellan år (68%) oroar sig för klimatförändringarna. Tjejer oroar sig mer än killar (70%/56%). Innehåll Undersökningen i korthet sid 1-2 Förord sid 4 Undersökningen sid 5-14 Lilla klimatskolan sid Klimatförändringar oroar barnen mer än familjens ekonomi eller att inte ha några kompisar i skolan. En av fyra (27%) tror att jorden kommer att gå under på grund av klimatförändringarna. Samtidigt pratar sex av tio barn (63%) sällan eller aldrig om klimatförändringar med sina föräldrar.

3 Sex av tio barn (61%) och lika många föräldrar svarar att de kommer att delta i Earth Hour den 31 mars. Pappor är sämst på att prata om klimatförändringar med sina barn. Bara vart sjunde barn svarar att det oftast är pappan som tar upp frågan, medan vart fjärde (26%) svarar mamman. Diskussion leder till handling. De familjer som diskuterar frågan mest är också de som svarar att de gör mest för att motverka klimatförändringarna. FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Respondenter: 1006 barn mellan år och 1006 föräldrar, svarsfrekvens cirka 10 procent. Undersökningen genomfördes via en webbenkät där föräldrarna svarade på första halvan av undersökningen och sedan lämnade över datorn till sina barn. Undersökningen har gjorts genom kvoturval i Cints digitala paneler. Datainsamlingen har gjorts med geografiska kvoter (NUTS-regioner). Undersökningen genomfördes av United Minds 3-14 februari 2012 på uppdrag av Trygg-Hansa.

4 Till er som tänker släppa ut mera koldioxid kom ihåg att ni betalar med min tid och mitt liv ni har ingen tid att förlora, jag har ingen tid att vinna ni hade stora drömmar men jag ser mina försvinna,rinna, ut genom stora hål i himlen som är svåra att laga jag måste klaga det är barna aga Ur Puckade vuxna, av Delphie Wåhlström, 9 år

5 TA BARNENS KLIMATORO PÅ ALLVAR Sju av tio högstadieelever oroar sig för klimatförändringar. Klimatförändringar oroar barnen mer än familjens ekonomi eller att inte ha några kompisar i skolan. Det visar en ny undersökning från Trygg-Hansa. Vi har genomfört undersökningen för att lära oss mer om hur barn ser på en av vår tids stora utmaningar och hur de upplever att föräldrarna bemöter deras oro. Resultatet är delvis nedslående. Sex av tio barn och över hälften av föräldrarna svarar att de sällan eller aldrig pratar om klimatförändringarna hemma. När föräldrarna förklarar varför ämnet inte diskuteras oftare varierar svaren från för skrämmande, för lite kunskap, vill inte oroa i onödan till att klimatförändringar är naturliga och ingenting att bry sig om. Trygg-Hansa har ett starkt intresse av att motverka den här typen av rädsla och okunskap. Vi försäkrar idag vartannat barn i Sverige, och deras framtid är också vår framtid. För oss som försäkringsbolag är klimatförändringarna redan en realitet. De senaste fem åren har vi haft en ökning av antalet så kallade väderskador med omkring 50 procent. Klimathotet är stort, skrämmande och på riktigt. Det är dags att ta barnens oro på allvar och berätta hur det faktiskt ligger till. Tillsammans med vår samarbetspartner Världsnaturfonden WWF har vi gjort ett försök att enkelt förklara vad klimatförändringar är för något, hur de påverkar oss och vad vi kan göra åt dem. En viktig symbolhandling är att släcka lampan under Earth Hour. Vår undersökning visar att mer än sex av tio barn och deras föräldrar kommer att delta i den globala manifestationen den 31 mars. Det är inte för sent att förändra och skapa en bättre värld för kommande generationer - vi har i själva verket världens chans! Sofia Hagman CSR-ansvarig Trygg-Hansa

6 Vår tids stora orosmoln SJU AV TIO BARN OROAR SIG FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR. TJEJER OROAR SIG MER ÄN KILLAR. KLIMATFÖRÄNDRINGARNA OROAR MER ÄN FAMILJENS EKONOMI ELLER ATT INTE HA NÅGRA KOMPISAR I SKOLAN. SAMTIDIGT HAR MÅNGA BARN EN MER POSITIV SYN PÅ FRAMTIDEN ÄN FÖRÄLDRARNA. Att känna oro inför framtiden är ingenting nytt. Den som har tonårsbarn idag minns säkert hur det var att växa upp under det kalla kriget och hotet om ett kärnvapenkrig mellan USA och Sovjetunionen. De växande hålen i ozonskiktet och rädslan för att dö i aids satte också skräck i dagens föräldrageneration. BARNS ORO ÖVER KLIMATHOTET BEHÖVER INTE VARA AV ONDO. ORON KAN LEDA TILL EN KÄNSLA AV ATT DET ÄR VIKTIGT ATT GÖRA NÅGOT. - Birgitta Gälldin, legitimerad psykolog Idag håller vi på att komma till rätta med många av de hot som fanns för år sedan, främst genom politisk vilja och många människors engagemang. Istället är det klimatförändringarna som seglat upp som det stora orosmolnet hos både barn och vuxna. - Den yngre generationen är den första generationen som har fått insikt och kunskap om klimatfrågan redan under sin uppväxt, och de är dessutom den första generationen som inser att de själva riskerar att drabbas hårt av ett förändrat klimat, säger meteorologen Pär Holmgren, som föreläser och skriver böcker om klimatförändringar och hållbarhetsutveckling. SJU AV TIO BARN OROAR SIG FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Trygg-Hansas undersökning visar att sju av tio barn mellan år (68%) oroar sig för klimatförändringarna. Bland deras föräldrar är siffran ännu högre, åtta av tio (80%). Birgitta Gälldin är legitimerad psykolog med inriktning på barn i trauma. Hon menar att oron för klimatförändringarna är viktig att ta på allvar, men inte nödvändigtvis av ondo. - Oron över klimathotet kan också leda till en känsla av att det är viktigt att göra något, säger Birgitta Gälldin. DEN YNGRE GENERATIONEN ÄR DEN FÖRSTA GENERATIONEN SOM FÅTT INSIKT OCH KUNSKAP OM KLIMATFRÅGAN REDAN UNDER SIN UPPVÄXT, OCH DE ÄR DESSUTOM DEN FÖRSTA GENERATIONEN SOM INSER ATT DE SJÄLVA RISKERAR ATT DRABBAS HÅRT AV ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT. - Pär Holmgren, meteorolog och föreläsare i klimatfrågor Foto: Michaela Holmgren

7 KLIMATFÖRÄNDRINGAR OROAR MER ÄN ATT INTE HA KOMPISAR På frågan vad barnen oroar sig för svarar 26 procent miljöförstöring och klimatförändringar, vilket är fler än de som svarar att de är oroliga för familjens ekonomi (25%) eller att inte ha några kompisar i skolan (23%). En av fyra (27%) tror att jorden kommer att gå under på grund av klimatförändringarna. - Klimatfrågan diskuteras ofta i form av domedagstermer. Men istället för att rikta in oss på de absolut värsta scenarierna bör vi förklara att även mindre klimatförändringar innebär problem för många människor på jorden, säger Björn-Ola Linnér, professor och chef för Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings Universitet. När det gäller oron för klimatförändringar går det en klar skiljelinje mellan könen. 70 procent av flickorna oroar sig för klimatförändringarna mot bara 56 procent av pojkarna. BARN MER POSITIVA TILL FRAMTIDEN ÄN VUXNA Föräldrarna är mer oroliga för sina barns framtid än vad barnen själva är. Nära hälften (48%) av föräldrarna tror att deras barn kommer att få det sämre än vad de själva haft det, mot bara ett av tio barn (9%). Samtidigt tror fyra av tio barn (38%) att de kommer få det bättre än sina föräldrar. - Glädjande är att många barn trots oron för klimatförändringar har en optimistisk tro på den egna framtiden. Som vuxen är det viktigt att förstärka denna tro genom att visa på vad man faktiskt kan göra åt klimatproblemen, både som privatperson och inom politiken och näringslivet, säger Björn-Ola Linnér.

8 SJU AV TIO BARN OROAR SIG FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA Fråga: Hur orolig är du för kommande klimatförändringar? 68% 2% 4% 26% 33% 17% 18% Vet ej Inte orolig alls Inte särskilt orolig Orolig Mycket orolig Lite orolig DJURENS FRAMTID OROAR BARNEN MEST Fråga: Vad av följande oroar du dig för som en följd av klimatförändringarna? Att vissa djurarter ska dö ut Att luften ska bli smutsigare 50% 49% Att sjöar och hav ska bli smutsigare Att det ska bli fler stormar och översvämningar i Sverige 40% 43% Att människor i andra länder ska drabbas 29% Att Sverige ska få ett vinterklimat året om 24% Ingen snö på vintern i Sverige 23% 6% Inget av alternativen

9 TJEJER OROAR SIG MER ÄN KILLAR 56% 70% Fråga: Hur orolig är du för kommande klimatförändringar? Procentsatsen avser de som svarade lite orolig, orolig och mycket orolig KLIMATFÖRÄNDRINGAR OROAR MER ÄN ATT INTE HA KOMPISAR Fråga: Vad av följande saker händer det att du oroar dig för? 26% 18% 15% Inget av alternativen Att jag inte ska vara tillräckligt duktig på sport Att jag inte har några kompisar i skolan 23% Miljöförstöring och förändringar i klimatet 25% Att jag aldrig ska få en 13% flickvän/pojkvän 22% Att jag får dålig hälsa eller blir sjuk Att jag eller min familj inte ska ha tillräckligt med pengar Hur mina föräldrar mår 35% Hur det ska gå för mig i framtiden 47% 31% Att jag inte är tillräckligt bra i skolan VAD ÄR KLIMATÅNGEST? För några år sedan påträffades det första fallet av clematis change delusion - ett tillstånd hos en 17-årig pojke på Nya Zeeland som var deprimerad och kände stark oro och ångest när han tänkte på klimatförändringarna. Pojkens tillstånd medförde bland annat en vägran att dricka vatten, vilket kan vara livshotande. Efter den här händelsen sattes ordet klimatångest på kartan, ett fenomen som media började uppmärksamma i december 2010.

10 EN AV FYRA TROR ATT JORDEN KOMMER ATT GÅ UNDER Fråga: Tror du att jorden kommer att gå under på grund av klimatförändringarna? nej. nej. nej. JA. BARN MER POSITIVA TILL FRAMTIDEN ÄN VUXNA Fråga: När ditt/dina barns generation växer upp i Sverige, tror du att de kommer att få det bättre eller sämre än vad din generation har haft det? Fråga: När du blir vuxen, tror du att du kommer att få det bättre eller sämre än de vuxna har det idag? 28% 16% 38% 4% Vet ej 25% Mycket bättre 4% 8% Något bättre 30% Ingen skillnad 26% Något sämre Mycket sämre 10% 3% 8% Vuxna Barn

11 KLIMATET GÅR I CYKLER SOM DET GJORT I MILJONER ÅR. INGET MÄRKLIGT MED DET Pappa, 36 år KLIMATFRÅGAN DISKUTERAS SÄLLAN HEMMA SEX AV TIO BARN PRATAR SÄLLAN ELLER ALDRIG OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR MED SINA FÖRÄLDRAR. NÄR MAN TALAR OM DET SÅ ÄR DET OFTAST MAMMAN SOM TAR UPP DISKUSSIONEN. Klimatförändringarna är inget populärt samtalsämne i hemmet. Bara ett av tre barn (33%) svarar att frågan diskuteras ofta eller mycket ofta. Bland föräldrar är siffran högre (45%). Fem av tio föräldrar (53%) och sex av tio barn (63%) svarar att klimatförändringar diskuteras sällan eller aldrig. - Trots många varningar har vi vuxna inte gjort tillräckligt för att stoppa klimatförändringarna. Nu står vi inför den minst lika svåra uppgiften att förklara för våra barn och barnbarn varför vi misslyckats, säger Pär Holmgren, meteorolog och föreläsare i klimatfrågor. Många föräldrar i undersökningen pekar på komplexiteten i frågan: Känns för stort och ogreppbart på något sätt. Men vi pratar ju om såna saker som att inte ta bilen i onödan, sortera sopor, spara el etc, skriver en mamma i ett öppet svar på varför frågan inte diskuteras oftare. Andra säger sig också ha för dåliga kunskaper i ämnet: Vi pratar kanske mer om vad som påverkar miljön än om faktiska klimatförändringar, troligen för att vi själva är dåliga på kunskapen om hur klimatet förändras, svarar en annan.

12 Vi pratar kanske mer om vad som påverkar miljön än om faktiska klimatförändringar, troligen för att vi själva är dåliga på kunskapen om hur klimatet förändras. Mamma, 41 år Att ämnet är skrämmande och otäckt lyfts också fram. En mamma skriver: Vi pratar inte så ofta om krig, mord, våldtäkter och regeringens övergrepp på oss vanliga människor heller. Finns roligare saker att prata om. - Birgitta Gälldin, legitimerad psykolog, ser dock ingen anledning att undvika frågan. Barn är inte dumma, de vill veta vad som händer och varför. Strunta i ordet kanske, och försök att ge klara besked. Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, tycker också att frågan borde diskuteras oftare. - Många föräldrar är rädda att inte ha de rätta svaren, men inte ens vetenskapen och forskningen har alla svar. Det viktigaste är att prata om det. Man behöver särskilt prata med barnen och hjälpa dem att sätta sin oro i ett sammanhang, säger Håkan Wirtén. Det finns också föräldrar som är skeptiska till klimatförändringarnas omfattning och orsaker. Klimatet går i cykler som det gjort i miljoner år. Inget märkligt med det, skriver en pappa. En mamma skriver: Jag blir arg på den propaganda våra barn möter i skola och media där de ska skrämmas till att leva på ett sätt som inte hjälper dem eller någon annan på jorden! Hur är det möjligt att denna skrämselpropaganda har fått gå så långt?! - Visst finns det många överdrifter i klimatdebatten. Bästa medicinen för att dämpa klimatångesten är att ta reda på mer fakta om vilka problem vi egentligen står inför samt själv agera för att vara med och bidra till lösningen, säger Pär Holmgren. Många föräldrar är rädda att inte ha de rätta svaren, men inte ens vetenskapen och forskningen har alla svaren. Det viktigaste är att prata om det och hjälpa barnen att sätta sin oro i ett sammanhang. Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF STORSTADSFÖRÄLDRAR HAR SVÅRAST ATT TALA MED SINA BARN OM KLIMATHOTET Fråga: Upplever du att det är svårt att tala med ditt/dina barn om klimathotet? Storstad: 14% svarar Ja. Landsbygd: 7% svarar Ja. Mellanstor stad: 10% svarar Ja.

13 SEX AV TIO DELTAR I EARTH HOUR Sex av tio barn (61%) och lika många föräldrar svarar att de kommer att släcka lampan under Earth Hour den 31 mars. MAMMORNA SLÄCKER NED MEST Sju av tio mammor (68%) och fem av tio pappor (48%) kommer att delta i Earth Hour. PAPPOR ÄR SÄMST PÅ ATT PRATA OM KLIMATFÖRÄNDRINGAR MED SINA BARN Fråga: Vem i familjen är det som oftast börjar prata om miljö och klimatfrågor? Olika varje gång Mamma Jag Pappa Syskon Annan person 6% 14% 20% 26% 32% 2%

14 BARN I DEN HÄR ÅLDERN VILL GÖRA NÅGOT KONKRET. Birgitta Gälldin, leg psykolog som arbetar med barn i kris och trauma DISKUSSION LEDER TILL HANDLING DE FAMILJER SOM DISKUTERAR FRÅGAN MEST ÄR OCKSÅ DE SOM SVARAR ATT DE GÖR MEST FÖR ATT MOTVERKA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA. Det finns ett tydligt samband mellan hur ofta klimatfrågan diskuteras i hemmen och hur mycket man gör för att motverka klimatförändringarna. Bland de familjer som diskuterar frågan ofta har 58 procent vidtagit åtgärder för att minska värmeförbrukningen, mot bara 15 procent av de som aldrig diskuterar frågan. - Genom att prata om det så gör man faktiskt också något åt problemet. Man avlastar oro och får ett bättre beteende, som också kan vara en del av lösningen, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

15 Fråga: På vilket sätt har du ändrat dina vanor under de senaste tre åren i avsikt att minska din klimatpåverkan? Minskat värmeförbrukningen i hemmet Börjat köpa mer energieffektiva elektronikvaror Källsorterar mer än tidigare 74% 64% Köper i högre utsträckning miljövänliga kläder Bytt till mer bränslesnål bil/alternativt bränsle 77% 76% 64% 58% 46% 38% 37% 38% 25% 15% 19% 24% 12% 5% 28% 20% 8% 0% Pratar ofta om klimatförändringar Pratar ganska ofta om klimatförändringar Pratar sällan om klimatförändringar Pratar aldrig om klimatförändringar GENOM ATT PRATA OM KLIMATFÖRÄNDRINGARNA SÅ GÖR MAN FAKTISKT OCKSÅ NÅGOT ÅT PROBLEMET. MAN AVLASTAR ORO OCH FÅR ETT BÄTTRE BETEENDE, SOM OCKSÅ KAN VARA EN DEL AV LÖSNINGEN Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF

16 LILLA KLIMATSKOLAN - bli en klimathjälte! ÄR DET SANT ATT JORDEN BLIR VARMARE? PÅ VILKET SÄTT ÄR DET DÅLIGT? HJÄLPER DET ATT SLÄCKA LAMPAN? MÅNGA BARN (OCH ÄVEN VUXNA) HAR FRÅGOR OM KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA. HÄR ÄR EN SNABBLEKTION I KLIMATKUNSKAP OCH VAD DU KAN GÖRA FÖR ATT RÄDDA VÄRLDEN. Ibland skiner solen, och ibland regnar det. Vissa vintrar är kalla, medan andra knappt har någon snö alls. Så har det alltid varit, och så kommer det att vara även i framtiden. Vad som oroar forskarna är att jordens medeltemperatur ökar, det vill säga den genomsnittliga lufttemperaturen i världen. Vi har haft varma perioder på jorden förut, men aldrig har temperaturen stigit så snabbt som den gjort under de senaste 100 åren. Varmare väder kan ju låta trevligt, särskilt här i Sverige. Men när temperaturen stiger runt om på jordklotet så inträffar även andra saker: isarna smälter, haven blir varmare och stormarna blir fler. På vissa håll breder torkan ut sig, medan andra platser drabbas av översvämningar. Det är de här sakerna som forskarna menar när de talar om klimatförändringar. Vi människor bidrar till dessa förändringar främst genom att släppa ut koldioxid. Det är en gas som finns naturligt i atmosfären och som hjälper oss att hålla kvar värmen runt jorden. Men när vi använder olja och andra fossila bränslen för att köra bil eller för att värma våra hus så släpper vi ut mer koldioxid än vad som behövs på jorden, och då stiger temperaturen Lyckligtvis finns det mycket vi kan göra för att minska utsläppen. Vi kan ersätta en stor del av de fossila bränslen som vi använder idag med förnybara alternativ, och med ny teknik kan vi bli bättre på att ta tillvara jordens resurser. Men vi kan också förändra de små sakerna vi gör i vardagen. När du cyklar istället för att åka bil, när du stänger av apparater som du inte använder och när du sorterar dina sopor, så bidrar du till att minska utsläppen! Och när miljarder andra människor på den här planeten börjar göra som du, då har vi världens chans att komma till rätta med klimatproblemen! VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD PÅ VÄDER OCH KLIMAT? Väder är ett specifikt tillstånd under en begränsad period, till exempel ett åskväder, en snöstorm eller dagens temperatur. Med klimat menas det genomsnittliga väderförhållandet på en plats under många år (oftast minst 30 år). Till exempel är klimatet i Norrland kallt och snöigt på vintern, medan klimatet runt Medelhavet är varmt och fuktigt..

17 Medeltemperaturen i världen har stigit med cirka 0,8 grader under de senaste 100 åren. Enligt FN s klimatpanel IPCC. +0,8 C Ökade koldioxidutsläpp är den främsta orsaken till klimatförändringarna. När vi använder fossila bränslen som kol, olja och naturgas ökar vi halten av koldioxid, en växthusgas som hindrar värmen att stråla ut i rymden.

18 TECKEN PÅ KLIMATFÖRÄNDRINGAR Den globala medeltemperaturen har stigit under de senaste 30 åren och det senaste decenniet var det varmaste som någonsin uppmätts. Högre temperaturer leder också till andra förändringar i världen: MER REGN När luften blir varmare avdunstar mer fukt från land och hav. Mer fukt i luften innebär mer regn och snö, vilket kan leda till översvämningar på många håll i världen. MER TORKA Samtidigt kan nederbörden minska på andra platser eftersom klimatförändringarna även påverkar luft- och havsströmmar. Sedan talet har torkan spridit sig i bland annat Afrika, men även i delar av USA och runt Medelhavet. VARMARE HAV Världshaven är varmare idag än för 50 år sedan. Varmare hav orsakar fler orkaner och kraftiga stormar. STIGANDE HAVSNIVÅER Smältande havsisar och varmare hav gör också att havsnivån stiger, vilket kan leda till översvämningar i kustnära områden, att dricksvatten och odlingsmark förstörs och att avloppssystem inte fungerar. Många av världens mest tätbefolkade områden hotas av detta. SURARE HAV Haven tar upp en stor del av den ökade mängden koldioxid i atmosfären, vilket gör haven surare. Det innebär bland annat att det blir svårare för koraller att växa och fiskar att fortplanta sig. KRYMPANDE GLACIÄRER Glaciärerna har minskat dramatiskt under de senaste 50 åren på många håll i världen. När glaciärerna krymper minskar det naturliga flödet av vatten i floderna och tillgången på dricksvatten minskar. KRYMPANDE HAVSIS Ismängden i Arktis under sommaren är den minsta sedan forskare började använda satelliter på 1970-talet. Med mindre is kommer jorden att ta upp mer värme från solen, vilket gör luften ännu varmare. Krympande havsisar hotar till exempel isbjörnarna och leder till än högre havsnivåer. VISSTE DU ATT......koldioxid kan stanna i atmosfären i mer än 100 år....en del apparater och elektronik som är anslutna till ett eluttag fortfarande använder ström även när de är avstängda....en rinnande toalett kan slösa bort 200 liter vatten per dag. Prova att hälla några droppar karamellfärg i vattentanken. Om vattnet i toaletten färgas så har du en läcka.

19 VAD ÄR FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR? Förnybara energikällor är energi från sol, vind och vatten eller från skogar och jordbruk. Dessa resurser är förnybara eftersom de inte tar slut eller så kan de ersättas inom några år eller årtionden. DET HÄR KAN DU GÖRA Det finns mycket du själv kan göra för att minska utsläppen av växthusgaser. Ju fler människor som gör samma sak, desto större chans har vi att hålla nere den globala temperaturen och minska risken för stora klimatförändringar. RES TILLSAMMANS Att resa tillsammans med många andra i en buss ger mindre utsläpp än att åka bil. Det allra bästa miljöalternativet är eldrivna tåg och spårvagnar. Bilar som använder el från förnybara källor eller gas som tillverkats av avfall är förstås bättre än bensindrivna bilar. ANVÄND MINDRE VATTEN Att rena vatten och pumpa fram det till husen kräver en hel del energi, och ännu mer energi går det åt för att värma upp vattnet. Stäng av kranen när du diskar eller borstar tänderna, och försök ta lite snabbare duschar. KONSUMERA SMART Att återanvända, dela och återvinna saker innebär att inga nya resurser behöver användas för att tillverka dem. Att köpa second-hand eller vara med i en bilpool är dessutom ofta billigare. KÄLLSORTERA Genom att källsortera glasflaskor, papper och plastförpackningar kan de återvinnas till nya material. Det är särskilt viktigt att återvinna metallprodukter, eftersom de kräver extra mycket energi att producera. HANDLA LOKALT ODLAD MAT Ju längre maten transporteras, desto mer ökar utsläppen av växthusgaser. Titta efter lokalt odlad mat när du handlar. ODLA VÄXTER Träd, blommor och växter tar upp koldioxid från luften medan de växer. SLÄCK LAMPAN I Sverige kommer en stor del av elen från förnybar vattenkraft som inte påverkar klimatet. Men ju mer el vi använder, desto mer fossil el måste vi importera från andra länder. Att släcka lampan och stänga av datorn och andra elektroniska apparater när du inte använder dem är ett bra sätt att minska elanvändningen i hemmet. VÄLJ FÖRNYBAR EL Prata med din familj och föreslå att ni byter till miljömärkt el från vind- och vattenkraft. Ett annat lite mer avancerat alternativ är att sätta en solpanel på taket eller bygga en vindsnurra och börja producera egen el!

20 TESTA DINA KLIMATKUNSKAPER! 1. Under julhelgen 2011 var det plusgrader och ingen snö i större delen av Sverige. Är detta ett tecken på klimatförändring? Sant eller falskt? 2. Under det senaste decenniet var medeltemperaturen i världen högre än under 1990-talet. Är detta ett tecken på klimatförändring? 3. Koldioxid är en växthusgas som finns naturligt i atmosfären och som hjälper oss att hålla kvar värmen runt jorden. 4. Att snåla med kallt kranvatten minskar inte koldioxidutsläppen. Rätt svar: 5. Växande träd, blommor och växter motverkar den globala uppvärmningen SVAR: Ja eller nej? Ja eller nej? Sant eller falskt? Sant eller falskt? Sant eller falskt? 1. Nej. Vädret kan variera och enstaka milda vintrar har alltid förekommit i Sverige. 2. Ja. När den genomsnittliga temperaturen i världen stiger under en lång period är det ett tecken på att klimatet håller på att förändras. 3. Sant. Utan koldioxid i atmosfären skulle jorden vara en väldigt kall plats. 4. Falskt. Även kallvatten kräver stora mängder energi för att kunna renas och transporteras i ledningar. 5. Sant. Växande träd suger upp koldioxid i luften och motverkar på så sätt den globala uppvärmningen.

21 HÄR KAN DU LÄRA DIG MER FÖR MER INFORMATION KONTAKTA GÄRNA NÅGON AV OSS: Sofia Hagman Johan Eriksson

22

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE nordens venedig VARMARE OCH BLÖTARE DET FRAMTIDA STOCKHOLMSKLIMATET kommer att utsätta vårt samhälle och vår natur för allt större påfrestningar. Här får du se vad

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Vilket väder?! Pär Holmgren

Vilket väder?! Pär Holmgren Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den

Läs mer

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe 3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Brist på rent vatten

Brist på rent vatten Namn: Porntipa Loré Ämne: Geografi 1 Bedömningsuppgift: Hållbar utveckling Brist på rent vatten 1. Inledning Jag har valt att i denna uppsats fördjupa mig i ämnet: Brist på rent vatten. I Sverige har vi

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Liv och miljö Lärarmaterial

Liv och miljö Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Mål och förmågor som tränas: Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 1-6. Världsnaturfonden WWF 2010. Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6

Earth Hour utbildningsmaterial för skolår 1-6. Världsnaturfonden WWF 2010. Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6 Ett undervisningsmaterial för grundskolans läsår 1-6 1 Earth Hour Klimatundervisning Anmäl din klass på www.wwf.se/earthhour Världen släcker för klimatet, släcker du? Lördagen den 27 mars 2010 vill vi

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3

Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3 Regnmakarnas verktygslåda del 1, 2 och 3 Verktygslådan är uppdelad i tre delar; 1. En Regnmakare ÄR, 2. En Regnmakare VET och 3. En Regnmakare GÖR vilka följer de tre delarna av berättelsen om Regnmakarna,

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

tokiga transporter Fakta

tokiga transporter Fakta Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om transporter: hur vi reser, om utsläpp, om våra ekologiska fotavtryck

Läs mer

Beteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008

Beteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008 Beteendeförändringar och uppfattningar mellan och Fråga 65.5: Hur troligt är det, anser du, att vi i Sverige kommer att märka av nedanstående förändringar Att havsytan stiger Total Mycket troligt 31% 34%

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas)

1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) Bilar 1769 av Nicholas Cugnot 1885 Carl Benz tvåtaktsmotor (gas) T- Ford 1908-1927 av Henry Ford, Ford Motor Company Michigan USA 1950-60-70 amerikanska V8 motorer Vad är orsaken till att människan utvecklar

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser. Vi tycker att om man har max 3 km till jobbet ska man gå eller cykla för att bilar släpper ut mycket avgaser. Vi

Läs mer

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side

Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet

Barns och ungas tankar och känslor om klimatet Barns och ungas tankar och känslor om klimatet Maria Ojala fil.dr i psykologi Institutionen för pedagogik, didaktik, utbildningsstudier, Uppsala Universitet Bakgrund till min forskning: Jag fokuserar på

Läs mer

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy

policy Idrottsrörelsens klimatpolicy policy Idrottsrörelsens klimatpolicy SAMMANFATTNING I denna idrottens första övergripande klimatpolicy ligger fokus på två områden som har stor betydelse ur klimatsynpunkt samtidigt som idrottsrörelsens

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd Kompis med kroppen 1. Häng med på upptäcksfärd Hej! Häng med och lär dig mer om hur du är schysst mot kroppen och blir mer klimatsmart! Du kan säkert redan en hel del om frukt och grönsaker och vet att

Läs mer

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS) Webb-bussfrågor, 30-4 juni 2012 21 Vägt antal (1023) (251) (59) (47) (55) (256) (61) (47) (48) (43) (411) (364) Fråga1. Vilka av de nedanstående globala problem anser du är mest oroande? VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Av: Erik. Våga vägra kött

Av: Erik. Våga vägra kött Av: Erik Våga vägra kött Våga vägra kött Varje år äter vi mer och mer kött men vilka konsekvenser får det på miljön och vår hälsa? i Förord Människan har länge ansett sig stå över naturen. Enda sedan vi

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015

LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 LEDARHANDLEDNING TROLIGT NUMMER 3 2015 Av: Michael Hjelt Act Now for Climate Justice är en kampanj som leds av ACT Alliance, en koalition av mer än 140 organisationer och kyrkor som jobbar tillsammans

Läs mer

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare

Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Från risk till hot Sociala representationer av klimatförändring bland medier och medborgare Ett forskningsprojekt finansierat av Formas Energisession 2010, Uddevalla 4-5 februari. Ulrika Olausson. Docent

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Guidelines 2016. Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen

Guidelines 2016. Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen 1 Guidelines 2016 2 Inledning När Rädda världen lite grann varje dag nu äntligen går av stapeln igen är det önskvärt att vi tillsammans arbetar för att skapa ett så samlat, starkt och helgjutet uttryck

Läs mer

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall

DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE. en informationsbroschyr om vatten och avfall DU KAN GÖRA VÄRLDEN RENARE en informationsbroschyr om vatten och avfall I vattenverket gör vi vattnet rent. VATTENVERKET Svampen är vårt vatten torn som gör att vattnet kan tryckas ut i kranarna. I avloppsreningsverket

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Globala veckans tipspromenad

Globala veckans tipspromenad Globala veckans tipspromenad Kyrkornas globala vecka 2007 har temat Skapelsefeber! och handlar om skapelsen och klimatet. Varje år tar vi fram en tipspromenad till Kyrkornas globala vecka. På ett både

Läs mer

KEAS & WILLES KLIMATRESA

KEAS & WILLES KLIMATRESA KEAS & WILLES KLIMATRESA barnmaterial_skiss_ons21b.indd 1 09-01-27 13.23.38 barnmaterial_skiss_ons21b.indd 2 09-01-27 13.23.39 Wille sitter vid fönstret och ritar. Utanför vräker regnet ner. Tråkigt, tycker

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Försäkring i förändrat klimat

Försäkring i förändrat klimat Försäkring i förändrat klimat Klimatanpassning i samarbete Klimatkonferens i Örebro27 november2012 Torbjörn Olsson, Länsförsäkringar 1 Varför har Länsförsäkringar engagerat sig? en spegel och viktig del

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

TellHus bo bort koldioxid. Lättare att både städa och möblera. Inga kalla fötter! Bara gosig klimatvänlig. Ett smartare sätt att bo!

TellHus bo bort koldioxid. Lättare att både städa och möblera. Inga kalla fötter! Bara gosig klimatvänlig. Ett smartare sätt att bo! Ett smartare sätt att bo! Lättare att både städa och möblera Inga kalla fötter! Bara gosig klimatvänlig värme från fjärrvärme Mindre el mindre koldioxid En knapp stänger allt Påverka klimatet från soffan

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola

Rapport. Grön Flagg. Idala förskola Rapport Grön Flagg Idala förskola Kommentar från Håll Sverige Rent 2012-11-29 11:51: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat med ert tema. Det är inspirerande att läsa er rapport och se

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer