ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

Transkript

1 ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Riktlinjer för examens-/självständiga arbeten inom huvudområdena folkhälsovetenskap, fysioterapi, socialt arbete och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad på grund- och avancerad nivå vid akademin för hälsa, vård och välfärd Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Eskilstuna/Västerås, , reviderad

2 FÖRORD De studerande ska enligt högskoleförordningen utveckla sin förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen inom sitt område och kunna utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Kraven på ett kunskaps- och evidensbaserat arbete för professioner inom hälsa, vård och välfärd bygger på att de studerande utvecklar ett kritiskt, reflekterande och vetenskapligt tänkande, samt känner till och kan tillämpa olika forskningsmetoder. Detta för att på rätt sätt kunna ta till sig forskningsresultat med syfte att utveckla den egna professionella kompetensen. Att skriva ett examensarbete innebär att lära sig skriva på ett vetenskapligt sätt. Sättet att skriva vetenskapliga texter kan variera inom och mellan olika discipliner och lärosäten, men det finns ändå många gemensamma drag. Syftet med dessa riktlinjer är att beskriva en gemensam standard för examens-/självständigt arbete inom huvudområdena folkhälsovetenskap, fysioterapi, socialt arbete och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vid akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) på Mälardalens högskola (MDH). För att underlätta läsningen av riktlinjerna, kommer examens-/självständigt arbete även att benämnas uppsats. För enkelhetens skull används begreppen den studerande/uppsatsförfattaren i singularis. Om speciella riktlinjer gäller för fler än en författare inom vissa kurser, anges detta i respektive studiehandledning. Vid utarbetande av riktlinjerna har föregående anvisningar för examensarbeten, ( och ) utgjort underlag, förutom den av akademin tillsatta grupps erfarenheter som handledare och examinatorer. Även värdefulla synpunkter från kollegor och vad som finns i litteraturen inom respektive ämnesområde, har tagits in. Högskolelagens inledande bestämmelser har också utgjort en viktig källa för akademins riktlinjer. I högskolelagen (1992:1434) 8 står det att utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och beredskap att möta förändringar i arbetslivet (tillägg lag 2009:1037). Enligt 9 ska utbildning på avancerad nivå innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska utöver vad som gäller på utbildning på grundnivå, ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer och utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete (tillägg lag 2006:173). Den av akademin tillsatta grupp som har utarbetat dessa riktlinjer, består av: Version 1, : Åsa Ahlgren, universitetslektor i sjukgymnastik Margareta Asp, docent i vårdvetenskap Osman Aytar, universitetslektor i socialt arbete Hélène Sandmark, docent i folkhälsovetenskap Version 2, : Margareta Asp, docent i vårdvetenskap Osman Aytar, docent i socialt arbete Petra von Heideken Wågert, docent i fysioterapi Charlotta Hellström, universitetslektor i folkhälsovetenskap

3 INNEHÅLL FÖRORD... 2 INNEHÅLL GENERELLA RIKTLINJER Ämnesval Nivåutveckling Examensarbete på grundnivå Examensarbete på avancerad nivå Ansvarsfördelning och etik Den studerandes ansvar Handledarens ansvar Examinatorns/slutseminarieledarens ansvar Etiska överväganden Språk- och skrivregler Layout Formatmallar Att använda formatmallar Om fusk och plagiat EXAMENSARBETETS STRUKTUR, INNEHÅLL OCH OMFATTNING Titelsida Sammanfattning och Abstract Innehållsförteckning Introduktion/Bakgrund/Syfte Presentation av tidigare forskning Teoretiskt perspektiv Metod och material Resultatredovisning Diskussion... 9

4 2.10 Slutsatser Referenser Bilagor Baksida EXAMENSARBETETS BEDÖMNING OCH PUBLICERING Slutseminarium Betygssättning Arkivering och publicering på DiVA... 13

5 1 GENERELLA RIKTLINJER Riktlinjerna är ämnade för studenter, handledare och examinatorer för att genomföra examens-/självständigt arbete inom huvudområdena folkhälsovetenskap, fysioterapi, socialt arbete och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vid HVV. All uppsatsskrivning ska ha dessa riktlinjer som formell grund. De kan med fördel också användas i andra skriftliga arbeten under utbildningen. För uppsatser på grund och avancerad nivå finns kompletterande riktlinjer och information i respektive studiehandledning. En studiehandledning kan inte ersätta vad som anges i dessa riktlinjer. 1.1 Ämnesval Vid val av uppsatsämne gäller, på alla nivåer, att ämnet ska vara relevant för respektive huvudområde. En definition av varje huvudområde återfinns i respektive utbildningsplan. Studenterna ska vid uppsatsskrivande lära sig att iaktta ett självständigt kritiskt förhållningssätt. Det är önskvärt och en strävan att examensarbeten kan genomföras i samverkan med det omgivande samhället. När önskemål om uppsatsämnen inkommer från det omgivande samhället är det särskilt viktigt att granska om förfrågningar och önskemål är förenliga med de krav som gäller för ett examensarbete. 1.2 Nivåutveckling I utbildning från grund- till avancerad nivå finns en progression avseende krav på det vetenskapliga förhållningssättet. Det innebär att kraven på teori- och metodmedvetenhet, djup i analysen skärps på avancerad nivå, liksom kraven på den studerandes förmåga att föra en argumentation genom hela uppsatsen Examensarbete på grundnivå Examensarbetet innebär att den studerande självständigt ska kunna planera, genomföra, analysera, dokumentera och presentera en undersökning för att tillämpa inhämtade teoretiska och metodologiska kunskaper. På grundnivå ska den studerande, genom ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, visafördjupade kunskaper om relevanta teorier och/eller modeller och förmågan att tillämpa dessa kunskaper. Den studerande, ska i första hand referera till nationell och internationell vetenskapliga publikationer som anknyter till 1

6 det problemområde som ska studeras, tydligt beskriva den metod som använts i examensarbetet, presentera och diskutera resultaten samt dra relevanta slutsatser Examensarbete på avancerad nivå På avancerad nivå är syftet att studenterna ska, utöver kraven på grundnivå, ytterligare tillägna sig fördjupade kunskaper inom huvudområdet, samt om vetenskapsteoretiska och metodologiska ansatser. Vidare ingår att kritiskt granska, analysera och redovisa en frågeställning/flera frågeställningar, samt kunna kontrastera, integrera, värdera och argumentera tidigare forskning och eget resultat på ett vetenskapligt relevant sätt. 1.3 Ansvarsfördelning och etik Vid genomförande av examens- och självständiga arbeten är handledningen viktig. Handledaren ska stödja den studerande att utveckla sin förmåga till självständigt arbete. För varje uppsats ska handledare och examinator utses. Följande formella krav gäller för att handleda och examinera: Examensarbete på grundnivå: för handledarskap krävs minst magisterexamen och för examination krävs doktorsgrad eller motsvarande kunskaper. Examensarbete på avancerad nivå: för handledarskap och examination av uppsatser krävs doktorsgrad. Doktorand i slutet av sin forskarutbildning eller någon med motsvarande kompetens kan utses som handledare. För varje uppsats finns en begränsad handledningstid avsatt. Omfattning och formerna för denna finns beskrivna i respektive studiehandledning. I de fall den studerande efter examinationen önskar publicera sin uppsats i form av en vetenskaplig artikel eller liknande, ska handledare tillfrågas att stå med som författare Den studerandes ansvar När handledningsprocessen inleds ska handledaren och studenten komma överens om en tidplan för studierna. Den studerande bär ansvaret för examensarbetets/självständiga arbetets genomförande och att det blir klart i tid. Det är också den studerande som ansvarar att fortlöpande ta kontakt med handledaren. Den studerande ansvarar vidare för att handledaren hålls uppdaterad om det fortskridande arbetet. Den studerande ska på begäran av handledaren eller examinator kunna visa upp data som ligger till grund för analys. Den studerande ska beskriva behovet av hjälp och stöd. Om samarbetet av olika orsaker inte fungerar mellan den studerande och handledaren ska den studerande vända sig till kursansvarig lärare. Likaså är det den studerandes ansvar att i förekommande fall, i ett tidigt skede ta upp med handledaren om samarbetet med en eventuell medförfattare inte fungerar. 2

7 I de fall det rör sig om flera författare, har de ansvar att på ett tidigt stadium i samarbetet kommunicera och fastställa tidsplan, arbetsordning och målsättning för uppsatsen. Vid flera författare av en uppsats har samtliga författare ett gemensamt och lika stort ansvar för arbetets process, innehåll och presentation. Om båda författarna inte bidrar i samma utsträckning till arbetsprocessen och undanhåller handledaren information om detta kan det räknas som fusk för båda författarna Handledarens ansvar Handledaren ska stödja den studerande att utveckla sin förmåga att genomföra ett examensarbete/självständigt arbete. Handledaren ska, i dialog med den studerande, se till att arbetet blir avgränsat och anpassat avseende nivå. Handledningen ska genomföras i enlighet med lärandemål och bedömningskriterier. Det är handledaren som gör en bedömning att arbetet kan behandlas i ett slutseminarium. Handledarens medgivande till slutseminarium innebär inte att uppsatsen är godkänd. Om den studerande kräver att gå upp med arbetet mot handledarens rekommendation, upphör handledarens ansvar för uppsatsarbetet Examinatorns/slutseminarieledarens ansvar Det är examinator som ger det slutgiltiga betyget på uppsatsen utifrån gällande bedömningskriterier. I samband med slutseminarium ska ett skriftligt underlag om vad den studerande ska göra för att bedömningskriterierna för uppsatsen ska uppfyllas lämnas till den studerande och en kopia av denna bedömning till handledaren. Datum för genomförda korrigeringar bestäms vid seminariet eller enligt riktlinjer i studiehandledning. Examinatorn/slutseminarieledaren ska föra en dialog med handledaren om sin bedömning. Vid slutseminariet har examinatorn/slutseminarieledaren det yttersta ansvaret för att det genomförs på ett professionellt sätt. Det innebär förutom gängse formalia, att se till att kritik framförs på ett sakligt sätt av opponenten för att slutseminariet ska upplevas som konstruktivt av uppsatsförfattaren. Opposition och försvar ska godkännas av examinatorn/slutseminarieledaren Etiska överväganden Vid en empirisk studie ska den studerande innan datainsamlingen påbörjas göra en självskattad forskningsetisk bedömning och diskutera den med sin handledare. Arbeten som utförs inom ramen för högskoleutbildning på grund- och avancerad nivå lyder inte under Lag om etikprövning av forskning som avser människa (SFS 2003:460), vilket innebär att den studerande inte behöver ansöka om tillstånd vid Regionala Etikprövningsnämnden i Uppsala. Dock ska alltid Helsingforsdeklarationen efterföljas, samt övriga riktlinjer som avser forskning som involverar människor. Se bra information på Vetenskapsrådets hemsida, Utförligare riktlinjer anges i respektive studiehandledning. 3

8 1.4 Språk- och skrivregler Uppsatsen ska skrivas på ett tydligt och korrekt språk. Stavning, satsbyggnad, skiljetecken och styckesindelning ska följa vedertagen standard. Förkortningar ska vara vedertagna och användas endast undantagsvis. Förkortningar, som utgör namn eller liknande, ska alltid förklaras första gången de används. Den studerande har ett ansvar att språket är korrekt och de studenter som har svårigheter i skrivande uppmanas ta kontakt med de ansvariga för dessa frågor på MDH. Det är också viktigt att den studerande tidigt lär sig datorns ordbehandlingsmöjligheter, t.ex. rättstavningsprogrammet. Myndigheternas skrivregler går att ladda ner på Layout Det finns en mall framtagen för utformningen av examensarbetet layoutmässigt sett, vilken finns på Uppsatsförfattaren skriver redan från början direkt i denna mall, vilket underlättar själva skrivarbetet. Mallen för examensarbetet är uppbyggd av formatmallar. Varje formatmall är kopplad till en viss typ av text (olika rubriker, citat, löpande text etc.). Det innebär att layouten i examensarbetet blir korrekt. Dessutom krävs ingen extra fundering på vilket typsnitt, textstorlek, avstånd mellan rader etc. som ska användas. Detta är nämligen inbakat i formatmallarna. En annan fördel är dessutom att innehållsförteckningen blir korrekt när respektive rubrik tilldelas motsvarande formatmall Formatmallar Typsnitt, textstorlek och avstånd mellan de olika formaten, följer med formatmallen. Detta gäller samtliga formatmallar. Följande formatmallar finns att använda: Normal: Det är formatmallen för själva brödtexten, det vill säga all löpande text. Rubrik 1: Detta är rubriken för huvudkapitlet, d.v.s. den högsta nivån av rubriker. Den rubriknumreras automatiskt. Rubrik 2: Rubrik 2 är första rubriknivån under huvudkapitlet. Den är numrerad med samma nummer som dess kapitel har samt en siffra i löpande ordning. Rubrik 3: Detta är den lägsta rubriknivån, och även den är numrerad. Som rubriknivå 3 får den numreringen x.x.x, där de två första x:en står för kapitlets nummer respektive rubrik 2:s nummer. 4

9 Rubrik 4: Denna rubrik används enbart för rubriken för referenslistan. Den ser ut som rubriknivå 1, men börjar automatiskt på ny sida samt saknar rubriknumrering. Bilaga: Denna formatmall används för varje bilagas titel. Bilagslista: I innehållsförteckningen listas inte bilagorna per automatik, vilket beror på att de inte ska ha någon sidhänvisning där. Istället måste listan med bilagor skrivas in manuellt direkt under innehållsförteckningen. När det är gjort markeras de och formatmall Bilagslista väljs. Citat: Citatformatet innebär att texten blir något mindre än brödtexten samt att ett indrag görs från vänster. Figurer och bilder: Beskrivningar till figurer och bilder placeras under dem. Använd formatet Figurtext. Ordet Figur samt dess siffra är i kursiv stil, vilket uppsatsförfattaren själv måste göra, medan själva rubriken är icke-kursiv. Punktlistor: För att göra en punktlista, markeras styckena som ska utgöra punkter och väljer formatmall Punktlistor. På så vis fås lagom avstånd mellan punkterna. Referenser: Denna formatmall används enbart i kapitlet Referenslista. Den används för alla referenserna vilket innebär att varje stycke har ett hängande indrag. Tabeller: Vid tabeller används formatmallen Tabellrubrik för tabellens rubrik, vilken placeras över själva tabellen. Ordet Tabell samt dess siffra måste uppsatsförfattaren själv göra i kursiv stil, medan själva rubriken är icke-kursiv Att använda formatmallar För att använda en formatmall, markeras texten som ska formateras och sedan klickar man på aktuell formatmall. I mallen för examensarbetet finns korta beskrivningar av respektive formatmall, tillsammans med exempel på hur de ska användas. Där ges även vägledning för hur innehållsförteckningen uppdateras och hur avsnittsbrytningar infogas. Det sistnämnda är nödvändigt om bilagor ska inkluderas. För vidare stöd, se MDH:s webbplats. 1.6 Om fusk och plagiat Fusk handlar om att vilseleda examinatorn/slutseminarieledaren när en students prestationer ska bedömas och leder till allvarliga konsekvenser i form av disciplinära åtgärder. Plagiat är en form av fusk som handlar om att man framställer en annans arbete som sitt eget eller skriver av från sina egna tidigare examinerade arbeten. Författaren ska huvudsakligen använda egna formuleringar när texten skrivs. Om andras texter används ordagrant ska dessa skrivas som citat. Källor ska alltid anges. Böcker och artiklar ska bara fungera som en utgångspunkt i resonemang. All litteratur som uppsatsförfattaren använder sig av ska således tydligt redovisas, som referens eller som citat. Det räcker inte att ändra några ord eller tempus för att det ska räknas som en ny text. Som studerande måste man skriva på sitt sätt, inte på någon annans sätt. Vid misstanke om plagiat är läraren skyldig att anmäla detta till disciplinnämnden. 5

10 Se ?l=sv_SE och för regler och anvisningar om fusk och dess konsekvenser. 2 EXAMENSARBETETS STRUKTUR, INNEHÅLL OCH OMFATTNING Strukturen på ett examensarbete kan skilja sig åt mellan olika huvudområden. Nedan presenteras riktlinjer om gemensamt innehåll i examensarbeten för huvudområdena folkhälsovetenskap, fysioterapi, socialt arbete och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vid HVV. Utöver dessa kan kompletterande riktlinjer om arbetets struktur och innehåll tillkomma respektive studiehandledning. Fördelningen mellan uppsatsens olika avsnitt kan variera beroende på uppsatsens karaktär och innehåll. En lämplig fördelning mellan uppsatsens delar är introduktion, tidigare forskning, teoretisk referensram/tolkningsram samt metod och empiriskt material motsvarar 50 procent och resterande 50 procent används för resultatredovisning, diskussion och slutsatser. Närmare precisering av antalet ord för både grundnivå och avancerad nivå framgår av respektive studiehandledning. 2.1 Titelsida Examensarbetets titelsida är inkluderad i mallen. På titelsidan för examensarbetets seminarieversion ska inte MDH:s logotyp vara med. Den raderas enkelt genom att klicka på loggan och därefter klicka på Delete-knappen. Dock måste loggan på nytt klistras in på den betygsatta versionen. Ta återigen fram mallen för examensarbete (finns på klicka på loggan, kopiera och sedan klistra in på titelsidan för den färdigställda uppsatsen. Om eventuell uppdragsgivares logotyp ska vara med placeras denna på horisontell rad till höger om MDH:s logga. MDH:s logotyp ska med andra ord vara placerad längst till vänster. Om en bild ska vara med på titelsidan placeras denna mellan författarens namn och sidfoten. Generellt gäller att all text som är inom klamrar, [ ], ska raderas, inklusive klamrarna, och ersättas med efterfrågad text. Nedan följer förtydligande till rubrikerna som ska fyllas i. Författare: Här anges författarens för- och efternamn. Om det finns flera författare anges dessa i bokstavsordning sorterat efter efternamnet. Separera med radbyte. 6

11 Huvudområde: Folkhälsovetenskap, fysioterapi, socialt arbete eller vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad beroende på ämnestillhörighet. Nivå: Ange Avancerad nivå eller Grundnivå. Högskolepoäng: Skriv antal poäng för examensarbetet. Skriv även ut ordet hp. Program: Skriv namnet på det program som kursen för examensarbetet tillhör. Kursnamn: Skriv namnen på den kurs examensarbetet tillhör. Kurskod: Skriv kurskoden till den kurs examensarbetet tillhör. Seminariedatum: Skriv datumet för slutseminariet. Betygsdatum: Skriv datum för slutgiltigt godkännande av examinator. Det är också detta datum som registreras i LADOK. (Bihandledare: Om bihandledare finns till examensarbetet ska denna/dessa anges vid separat rubrik, raden direkt under Handledare. Om det finns flera bihandledare ska dessa anges i bokstavsordning sorterade efter efternamnet.) 2.2 Sammanfattning och Abstract Sammanfattningen ska bestå av maximalt 200 ord och innehålla delar av arbetet i sin helhet. Fyra till sex nyckelord ska anges för att fånga det centrala i innehållet. Nyckelorden ska inte ingå i titeln. En engelsk version med rubriken Abstract ska finnas med på en separat sida. Både sammanfattning och abstract ska komma före innehållsförteckningen. 2.3 Innehållsförteckning Innehållsförteckningen finns redan infogad i mallen för examensarbetet. Genom att använda rätt formatmallar, Rubrik 1 för varje nytt kapitel etc., så bli innehållsförteckningen korrekt. Det som krävs är att uppdatera förteckningen allt eftersom. Beskrivning för hur man då går tillväga finns med i mallen. Dessutom måste förteckning över eventuella bilagor infogas manuellt. Även för detta fall finns vägledning för hur det går till. 2.4 Introduktion/Bakgrund/Syfte I den del av examensarbetet som utgörs av bakgrund presenteras information som ger en förståelse för och bakgrund till examensarbetets syfte. Bakgrunden ska vara ämnesrelevant och leda fram till en tydlig formulering av studiens syfte. Syfte och problemområde ska förankras i tidigare forskning inom det valda området. Syftet kan brytas ned i konkreta frågeställningar som var och en måste besvaras i arbetet. Frågeställningarna ska täckas av 7

12 syftet och vara förenlig med den metod som valts. Inledande avsnitt ska indelas i underrubriker och centrala begrepp ska beskrivas eller definieras med referenser. 2.5 Presentation av tidigare forskning Tidigare forskning, som består av vetenskapliga arbeten, kan redovisas var för sig eller efter tematiska/innehållsmässiga kategorier med tydliga referenser till respektive studie. Genom redovisningen ska den studerande visa förmåga att sammanfatta och presentera tidigare forskning på ett vetenskapligt sätt. Det kan till exempel handla om att visa prov på förmågan att kontrastera och göra jämförelser mellan resultat från olika studier för att på så vis få en tydlig grund för vidare problematisering. Detta avsnitt kan avslutas med en kort reflekterande sammanfattning där en koppling mellan det egna uppsatsarbetet och tidigare forskning görs. Med vetenskapliga arbeten avses i princip refereegranskade publicerade artiklar och doktorsavhandlingar. För avancerad nivå utgör kontrastering och jämförelser med resultat från tidigare forskning argument för den egna problembeskrivningen. Arbetets omfattning anges i respektive studiehandledning. 2.6 Teoretiskt perspektiv Val av teorier och/eller modeller anpassas till respektive akademiskt ämnesområde. Mer detaljerad information ges i studiehandledningen och i samband med handledning. 2.7 Metod och material Syfte och eventuella frågeställningar har en avgörande betydelse för val av vetenskapsteoretisk inriktning, design och metodologisk ansats. Generellt kan sägas att metodavsnittet tydligt och konkret ska beskriva och göra det möjligt att förstå hur studien är upplagd och genomförd. Metodbeskrivningen ska fokusera på hur metoden tillämpats i den egna studien. Metodologiska överväganden ska styrkas av referenser. Metodbeskrivning är viktig för att kunna bedöma tillförlitligheten och förstå hur och varför den studerande har samlat in sitt empiriska material samt hur analysarbetet är genomfört. Metodavsnittet ska innehålla val av metod, urval, datainsamling, databearbetning och analys samt etiska överväganden. Metodbeskrivningen är viktig för att kunna bedöma tillförlitligheten i studien (jfr validitet och reliabilitet). Intervjuguide, missivbrev, enkät och andra instrument som använts i studien ska bifogas som bilagor. Där det är lämpligt redovisas bortfall och i de fall en bortfallsanalys är aktuell redovisas även denna under metodavsnittet alternativt under metoddiskussionen. Vid systematiska 8

13 litteraturstudier ska sökord och databaser alltid redovisas liksom en motivering för urval av det datamaterial som analysen baserar sig på. Datamaterialets storlek och omfång kan variera beroende på typ av kvaliteten hos de utvalda källorna och bestäms ytterst i samråd med handledaren. För mer precisering, se respektive studiehandledning. 2.8 Resultatredovisning Resultatet ska presenteras i enlighet med den metod som har valts och besvara examensarbetets syfte och eventuella frågeställningar. Ett sätt är att besvara en frågeställning i taget. Ett annat sätt är att presentera resultaten i form av teman som sammantaget bidrar till att svara på syfte och eventuella frågeställningar. Använd gärna citat, tabeller och figurer. För mer precisering av resultatredovisningssätt, se respektive studiehandledning. 2.9 Diskussion Det kan finnas olika sätt att lägga upp diskussionen. Ett av de vanligaste sätten är att börja med att ange studiens syfte och eventuella frågeställningar, samt en kort sammanfattning av resultatet utan att upprepa det som redovisas i föregående avsnitt. Därefter följer en resultatdiskussion, metoddiskussion och etikdiskussion. Oavsett hur detta avsnitt läggs upp är det viktigt att i resonemanget kommer fram om den studerande har fått svar på uppsatsens syfte och eventuella frågeställningar. Om den studerande har fått svar på dessa, vad har det blivit? Om den studerande inte har lyckats att få svar på dem, varför? I resultatdiskussionen ska det viktigaste resultatet i relation till studiens syfte och eventuella frågeställningar diskuteras. Det egna resultatet diskuteras och sätts i bredare sammanhang i förhållande till den tidigare forskning och de teoretiska utgångspunkter eller den teoretiska referensram som har presenterats. Till exempel kan likheter och skillnader lyftas fram, men fokus ska ligga på det egna resultatet. Författaren bör ta upp hur resultatet kan användas i praktisk tillämpning och eventuella implikationer på samhällsnivå när det är möjligt. I metoddiskussionen förs en diskussion om studiens kvalitet med ett självkritiskt ställningstagande. Undersöks det man vill undersöka? Vilka svagheter och styrkor har vald metod? Kunde andra metoder ha använts? Studien granskas och diskuteras med utgångspunkt i för metoden relevanta kvalitetskriterier och begrepp som den metodologiska ansatsen inrymmer. För vidare information hänvisas till respektive studiehandledning. I etikdiskussionen ska forskningsetiska synpunkter på den genomförda studien diskuteras. Vidare bör lyftas fram om resultatet ger anledning till etiska reflektioner 9

14 2.10 Slutsatser Varje uppsats ska avslutas med ett avsnitt som beskriver de slutsatser som författaren drar utifrån sitt resultat. För vidare information hänvisas till respektive studiehandledning Referenser Referenslistan ska innehålla den litteratur som den studerande har använt som källor i sin uppsats. Vid konstruktion av referenslistan och återgivning av referenser i löpande text ska APA-systemet användas. Rubriken Referenslista ska börja på en ny sida och numreras inte med rubriknummer, men sidnumreras i fortsatt löpande ordning. Referenser till litteratur ska finnas både i den löpande texten och i referenslistan i slutet av uppsatsen. Den studerande ska i princip undvika att använda noter eller fotnoter. Referenser är viktiga för att uppsatstexten ska vara transparant dvs. att det ska vara synligt vad uppsatsförfattaren bygger sina påståenden och idéer på. De ska vara lätta att hitta om någon skulle vilja läsa samma bok eller artikel som uppsatsförfattaren har läst. Det har därför utvecklats några olika, men mycket strikta regelsystem för hur referenser ska skrivas. På HVV har vi bestämt att APA-stilen ska användas som referenssystem i uppsatser, examinationsuppgifter och andra inlämningsuppgifter. APA-stilen är utarbetat av American Psychological Association och används världen över i vetenskapliga tidskrifter. APA-stilen innehåller inte bara ett referenssystem utan även en mängd andra rekommendationer för hur en vetenskaplig rapport ska skrivas. För examensarbeten på HVV används dock endast referenshanteringsdelen, se Bilagor De bilagor som den studerande själv hänvisar till, exempelvis intervjuguide eller policydokument, och som bara nämnts i några korta ord, samt annat relevant material bör tas med i avsnittet bilagor. Bilagorna ska förtecknas i innehållsförteckningen med en rubrik som talar om vad bilagan innehåller. Om bilagorna är fler än en betecknas varje bilaga med en bokstav i löpande ordning (i den ordning som de hänvisas till i texten). Bilagor sidnumreras om fler än två sidor genom separat sidnumrering Baksida Mallen för examensarbetet innehåller en baksida med högskolans logotyp och kontaktuppgifter. För att denna sida verkligen ska hamna som sista sida måste totala antalet sidor i uppsatsen vara ett jämnt antal (vilket inkluderar titelsida, innehållsförteckning osv.). Det innebär att innan seminarie- respektive slutversionen skrivs ut kan det vara nödvändigt att infoga en blank sida före baksidan. 10

15 För att infoga en extra sida framför baksidan, bör en avsnittsbrytning infogas. Hur detta går till finns förklarat i mallen i samband med införandet av flera bilagor. 3 EXAMENSARBETETS BEDÖMNING OCH PUBLICERING När uppsatsen är färdig ska den genomgå en bedömning i ett slutseminarium, betygsättas och därefter publiceras. 3.1 Slutseminarium När handledaren har gett klartecken om att uppsatsen kan tas upp på ett slutseminarium, färdigställer den studerande uppsatsen i form av ett PDF-dokument. Detta skickas i enlighet med riktlinjer för inlämning inför slutseminarium i respektive studiehandledning. För Urkund eller motsvarande finns särskilda rutiner som anges i respektive studiehandledning. Det är den studerandes ansvar som uppsatsförfattare att se till att uppsatsen kommer fram i rätt tid och till rätt personer på rätt adresser. Vid ett slutseminarium granskas examensarbetet av en eller ett par opponenter som vanligtvis är andra studenter. En examinator/slutseminarieledaren granskar hur seminariet har genomförts när det gäller opponering och försvar av examensarbetet. Vidare ger examinatorn/slutseminarieledaren sina synpunkter på revideringar av arbetet. Slutseminarium arrangeras inom ramen för varje kurs vid tre tillfällen (ett ordinarie och två extra seminarietillfällen) och tiderna finns närmare beskrivna i respektive studiehandledning. Opponent utses av kursansvarig/kursadministratör som informerar såväl opponent som respondent och examinator. Opponentskapets innehåll och genomförande utgör en viktig del av den studerandes studieprestation. Slutseminariet leds av examinatorn/slutseminarieledaren och opponeringen går i korthet till på följande sätt: Uppsatsförfattaren får möjlighet att korrigera och ge förtydliganden. Inga detaljer ska tas upp, endast mer övergripande aspekter. Uppsatsförfattaren skriver vid behov en erratalista, d.v.s. en lista över skriv- och språkfel i uppsatsen, och delar ut den vid slutseminariet till opponent, examinator och publik. Opponenten eller uppsatsförfattaren (enligt riktlinjer i respektive studiehandledning) sammanfattar uppsatsen. Sammanfattningen ska göras så att även den som inte läst uppsatsen får en översikt över uppsatsens innehåll. Opponenten gör en kritisk genomgång och ställer öppna frågor beträffande uppsatsens innehåll. Opponenten bör vid denna genomgång, beakta hur 11

16 uppsatsförfattaren har bearbetat de delar som bör finnas med i uppsatsen enligt riktlinjer om uppsatsens struktur. Uppsatsförfattaren ska ges tillfälle att bemöta opponentens synpunkter och frågor. En konstruktiv diskussion mellan uppsatsförfattaren och opponenten är kännetecknet på en bra opposition. Oppositionstillfället avslutas med att seminariedeltagarna får möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter till författaren. Även examinatorn/slutseminarieledaren framför sina synpunkter och avslutar seminariet. Tiden för varje opposition är begränsad och kommer att anges i schemat för respektive slutseminarie. Eftersom oppositionstiden är begränsad är det viktigt att koncentrera diskussionen på de viktigaste aspekterna och undvika att fastna vid detaljer. Som opponent ska studenten vara väl inläst och ha sammanfattat sin opposition skriftligen vilken ska lämnas till examinatorn/slutseminarieledaren innan opponering vid slutseminarium. Slutseminariet och den kritiska granskningen är en del i arbetsprocessen och ska leda till att uppsatsen förbättras ytterligare. Slutseminariet är en pedagogisk situation som ska innebära en kritisk vetenskaplig granskning av uppsatsen. Formella felaktigheter (exempelvis stavningsfel, referenser och syftningsfel) är inte speciellt intressant för övriga seminariedeltagarna men väl för uppsatsförfattaren. Opponenten kan därför lämna en lista över dessa till uppsatsförfattaren och behöver inte ta upp det på seminariet. Uppsatsförfattarens försvar av uppsatsen är en viktig del av seminariet, det vill säga att lyssna på, ta emot och lära av den kritik och de förbättringsförslag som ges. Här ingår också att försvara, förklara och motivera vad som gjorts i den mån uppsatsförfattaren tycker att opponenten har fel i sina synpunkter. Examinatorn/slutseminarieledaren kan gå in och korrigera felaktiga påståenden eller tillföra kunskap vid behov under oppositionens gång. Vid behov beskrivs ytterligare riktlinjer om oppositionstillfälle i studiehandledningen. 3.2 Betygssättning I respektive studiehandledning anges kriterierna för både G och eventuell VG nivå. Kriterier för betygssättning finns i studiehandledningen. Vid begäran om omprövning av ett betygsbeslut tillämpas högskolans Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå. Enligt dessa regler och anvisningar kan ett betygsbeslut enligt lag inte överklagas, vilket innebär att den studerande inte kan begära att en högre instans ska göra en ny bedömning av examinators betygsbeslut. Den studerande har däremot rätt att begära omprövning som i sin tur innebär att examinator gör en ny bedömning av sitt beslut. Den studerande som önskar omprövning av sitt betyg ska skriftligen komma med argument för vad som hon eller han anser vara felaktigt bedömt och lämna till examinatorn. 12

17 Se ?l=sv_SE för ytterligare regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola. 3.3 Arkivering och publicering på DiVA När uppsatsen är betygsatt ska studenten lämna ett exemplar till HVV:s studentexpedition för arkivering i pappersformat. När betyget är registrerat uppmanas studenten att publicera uppsatsen elektroniskt i DiVA (Digitala Vetenskapliga Arkivet). Antigen kan hela uppsatsen publiceras i fulltext eller enbart sammanfattning och abstract. För att elektroniskt publicera uppsatsen går uppsatsförfattaren in på där det finns detaljerade instruktioner för hur man gör. Om uppsatsen är skriven av två författare är det bara en av dem som ska logga in och registrera uppsatsen. När uppsatsen ska publiceras i fulltext ska den bifogas i PDF-format. Genom att uppsatsen registrerats i DiVA-systemet får den en spridning genom att elektroniskt vara tillgänglig för andra intresserade av det ämnesområde man har skrivit om. För uppsatser som skrivs på kurser där två eller flera lärosäten samarbetar kan specifika riktlinjer gälla om publicering på DiVA och arkivering. 13

18 Box 883, Västerås Tfn: Box 325, Eskilstuna Tfn: E-post: 1 Webb: