Mat, klimat och biogas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mat, klimat och biogas"

Transkript

1 Mat, klimat och biogas Ett studiematerial inom BIOGASSYS-projektet, Trelleborgs kommun Text: Robert Winton. Bearbetning: Emma Bengtsson och Anitha Ljung. Foto: Robert Winton

2 2 (18) Mat, klimat och biogas - ett spännande samspel Människan är och har i alla tider varit beroende av klimatet för sin överlevnad. Sol, vind och vatten och rätta temperaturerna är viktiga förutsättningar för vad som kan växa. Dessa förhållanden i kombination med den rätta jordmånen måste stämma för att vi ska kunna odla den mat vi behöver. Till syvende och sist är det klimatet som ligger till grund för vårt välstånd. Men människan är anpassningsbar och kan leva av många olika slags föda och i många olika slags temperaturförhållanden. Ändå finns det gränser för vad vi tål och när klimatet förändras drastiskt innebär det rubbningar i välståndet. Vi måste plötsligt förändra vårt invanda sätt att leva lära oss odla och äta nya produkter och i värsta fall flytta från den plats där vi bor. Mat kräver energi och ger energi. Allt hänger ihop. All den mat vi inte äter upp kan omvandlas till biogas om den samlas in och rötas. Genom att ersätta kol och olja med biogas kan vi hejda den globala uppvärmningen vilket i sin tur kan ge oss ett bibehållet klimat så att vi fortsatt kan leva och odla på jordklotet. Mat, klimat och biogas det är ett oerhört spännande samspel! Vi som arbetar med frågorna kan inte låta bli att fascineras av hur komplext allt är sammanfogat. Med detta studiematerial hoppas vi att du också ska lära dig lite mer och förstå lite bättre hur allt hänger ihop. Mycket nöje! Materialet i häftet är indelat i tre avsnitt med huvudrubrikerna Klimat, Biogas och Mat. Under rubriken Klimat avhandlas sambanden mellan växthusgaserna, växthuseffekten, den globala uppvärmningen, klimatförändringarna och dess konsekvenser. I avsnittet med rubriken Biogas beskrivs hela den samlade energimixen som biogasen utgör en del av. Under rubriken Mat behandlas matens klimat- och miljöpåverkan och hur matavfallet kan bli biogas. Slutligen ges råd och tips för den som vill förändra sin livsstil i en klimatsmartare riktning. Här finns även ett kunskapstest samt diskussionsfrågor. Robert Winton, lärare i naturvetenskapliga ämnen Emma Bengtsson, klimatstrateg Anitha Ljung, klimat- & hållbarhetssamordnare Trelleborgs kommun

3 3 (18) Klimat Växthuseffekten en förutsättning för livet Växthuseffekten är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av så kallade växthusgaser i jordens atmosfär. Till växthusgaser räknas koldioxid, vattenånga, ozon, dikväveoxid (lustgas), metan och CFC-föreningar (freoner). Även molnbildning och partiklar från luftföroreningar har påverkan på växthuseffekten. Viktigast av dessa växthusgaser är vattenånga och koldioxid. Solljus omvandlas till värmestrålning när det når jordytan. Växthusgaserna absorberar det mesta av denna värmestrålning och fördröjer dess strålning tillbaka ut i rymden. Denna fördröjning medför att den globala medeltemperaturen vid jordytan är +14 C. Utan växthuseffekten skulle den ha legat kring -19 C och under sådana omständigheter hade liv knappast varit möjligt på jorden. Växthuseffekten på jorden är till största delen naturlig. Människan har dock åstadkommit en förstärkning av växthuseffekten, främst genom utsläpp av koldioxid i samband med avskogning och användning av fossila bränslen. Metan är en annan kraftig växthusgas som ökat till följd av modernt jordbruk. De senaste 200 åren halten av metan fördubblats i atmosfären, från 0,8 till 1,7 ppm (miljondelar). Jordens medeltemperatur har sedan början av 1900-talet stigit med drygt 0,7 grader. När man i dagligt tal förklarar den pågående uppvärmningen som ett resultat av växthuseffekten menar man alltså egentligen att den beror på en av människan orsakad förstärkning av den redan befintliga växthuseffekten. Koncentrationerna i atmosfären av koldioxid och metan har ökat med 36 procent respektive 148 procent sedan tiden före industrialiseringen omkring år Nuvarande nivåer är avsevärt högre än vid någon annan tidpunkt under de senaste åren, vilket är den tidsrymd som forskarna har kunnat ta fram pålitliga data genom att borra i isen vid de bägge polerna. Is innehåller nämligen inneslutna luftbubblor som analyserats med avseende på koldioxidhalt. Ju längre ner man borrar desto äldre är den inneslutna luften. Med mindre säkra geologiska undersökningar har man visat att den senaste gången koncentrationen av koldioxid varit högre än idag troligen var för ungefär 20 miljoner år sedan. Ungefär 75 % av de antropogena utsläppen av koldioxid under de senaste 20 åren kommer från förbränning av fossila bränslen. Resten kommer till övervägande del från ökad markexploatering, främst avskogning.

4 4 (18) Existensen av växthuseffekten som sådan är inte ifrågasatt, inte ens av dem som förnekar att den globala uppvärmningen orsakas av människan. Frågan är istället främst i vilken mån styrkan på växthuseffekten förändras av den mängd växthusgaser som släpps ut i atmosfären av människan. Förstärkt växthuseffekt påskyndar med största sannolikhet den globala uppvärmningen. Global uppvärmning Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens atmosfär och hav sedan 1950-talet samt dess förutspådda fortsättning. Klimatförändring är variationer av jordens klimat med en trend som sträcker sig över en längre tidsperiod (mer än 30 år). I modernt språkbruk används termen främst för att beskriva den senaste tidens globala uppvärmning men global avkylning som förekom under istiderna, räknas också in under begreppet klimatförändring. Jordens klimat har varierat allt sedan jorden blev till. Under den senaste årmiljonen har klimatet på norra halvklotet varierat mellan istider och isfria perioder med en periodicitet på cirka år. Klimatförändringar kan ha naturliga orsaker som variationer i solaktivitet, variationer i jordens omloppsbana samt geologiska processer som vulkanutbrott och kontinentaldrift. För närvarande befinner vi oss i en naturligt varmare period mellan två istider, en så kallad interglacial. Enligt bland annat FN:s klimatpanel IPCC så påskyndas dock denna uppvärmning med stor sannolikhet av människans utsläpp av växthusgaser, vilket väckt stor uppmärksamhet sedan 1990-talet. Vid flera tillfällen har en stor del av världens högsta ledare samlats för att sluta avtal om en begränsning av utsläpp av växthusgaser, bland annat i Kyoto 1997 och Köpenhamn Klimatmodeller sammanfattade av IPCC förutspår en fortsatt uppvärmning fram till år 2100 med mellan 1,1 och 6,4 C. IPCCs fjärde klimatrapport från 2007 säger att "det är mycket troligt att merparten av den iakttagna ökningen av jordens medeltemperatur härrör från den ökade koncentrationen av växthusgaser till följd av mänsklig aktivitet. Enligt rapporten går världen mot en global klimatkatastrof om inte radikala åtgärder vidtas för att minska utsläppen och därmed bromsa uppvärmningen. Enligt IPCC måste ökningen av utsläppen av växthusgaser ha stannat av senast 2015, annars blir det omöjligt att begränsa den genomsnittliga temperaturökningen till max 2,0 grader fram till år 2100 vilket anses vara den kritiska nivån för att förhindra en temperaturökning på 3 4 grader eller ännu mer vilket skulle få ödesdigra konsekvenser.

5 5 (18) En förvärrande faktor för den globala uppvärmningen är att reflexionsförmågan hos ismassor, albedo, minskar. Den ökande koncentrationen av koldioxid i atmosfären värmer upp jordytan och leder till att ismassorna vid polerna smälter. När isen smälter, tar land och vatten dess plats. Både land och vatten har mindre reflektionsförmåga än is och kommer att absorbera en större del av solenergin. Detta leder till högre uppvärmning, vilket i sin tur leder till ökad smältning och så vidare. Ytterligare en faktor som förvärrar situationen är att stora områden i Sibirien och Arktis som länge legat i permafrost nu börjar tina. När permafrost släpper, kan organiskt material som varit nedfruset frigöras och börja brytas ner. Detta skulle bidra till utsläpp av växthusgaser som frigörs i nedbrytningsprocessen, inklusive metan. Permafrosten har varit intakt ända sedan senaste istiden avslutades för år sedan och den anses binda mer växthusgaser än vad världens träd och växter gör tillsammans. De senaste åren har det kommit tecken på att permafrosten redan har börjat tina och det kan bli förödande för jordens klimat. Ökar jordens medeltemperatur med över 2,0 grader kan en fortsatt upptiningsprocess bli oåterkallelig. Det globala klimatet kan hamna i en spiral där uppvärmningens hastighet accelererar allteftersom mer och mer av permafrosten tinar, oavsett vad människorna gör. De förväntade följderna av en global uppvärmning är många och varierande, både för den naturliga miljön och för den mänskliga civilisationen. Stigande havsnivåer, smältande glaciärer och förändrade förutsättningar för jordbruket är direkta klimateffekter som ofta nämns, men även indirekta följder som extrema väderhändelser, spridning av tropiska sjukdomar och kraftiga ekonomiska återverkningar. Djur- och växtlivet kan komma att tvingas till anpassningar då deras naturliga miljö förändras. Vissa arter kan trivas och frodas, medan andra kan tvingas till förflyttning eller i värsta fall bli utrotade om inte stora mänskliga insatser görs. Andra effekter är förskjutning av trädgränser och andra vegetationszoner samt försurning av havet vilket direkt påverkar världens korallrev.

6 6 (18) Biogas Biogasen har många fördelar för miljön, klimatet och samhället. Till skillnad från fossila bränslen förstärker inte biogas växthuseffekten. Biogasen är en del av ett slutet kretslopp och den koldioxid som släpps ut vid förbränningen av gasen har redan tagits upp från luften när det organiska materialet producerades. Följande avsnitt beskriver hela den samlade energimixen som biogasen utgör en del av: Fossila bränslen Med fossila bränslen menar man främst olja, naturgas och kol. Dessa kolväten kommer från äldre geologiska perioder. Olja och naturgas anses ha sitt ursprung i enorma mängder alger och plankton som brutits ned under syrefria förhållanden i forntida hav för miljoner år sedan. Under inverkan av bakterier, temperaturhöjning och genom långsam tryckökning från överliggande sediment har omvandling skett till kolväten. Kol anses ha bildats på motsvarande sätt ur stora mängder förmultnade sumpskogar av ormbunkar, lummerväxter och fräkenväxter för cirka 300 miljoner år sedan. All fossil energi har således ursprungligen skapats av solenergi genom fotosyntesen. Europas välstånd kan sägas ha byggts upp genom dessa stora kolfyndigheter som tillsammans med ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen. Då förbränningsmotorn fick sitt genomslag i början av 1900-talet uppstod en stor efterfrågan på bensin och diesel, främst för transporter. Störst kolfyndigheter idag har Kina, USA och Ryssland. De största oljetillgångarna finns i länderna kring persiska viken. Användandet av fossila bränslen är behäftat med olika miljöproblem, det allvarligaste av dessa anses vara den globala uppvärmningen som tidigare beskrivits. Då kolet i de fossila bränslena har befunnit sig utanför sitt naturliga kretslopp i naturen under mycket lång tid, ökar atmosfärens halt av koldioxid vid förbränningen. Nettotillskottet av koldioxid bidrar till växthuseffekten som höjer jordens temperatur. Förbränningen av fossila bränslen är med stor sannolikhet den största orsaken till att jordens medeltemperatur har stigit de senaste decennierna och kommer att fortsätta stiga. Biobränslen Biobränslen är koldioxidneutrala bränslen som hämtas från växtriket. Att bränslena är koldioxidneutrala innebär att de inte orsakar något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Växter som odlas för att användas som biobränsle kallas gemensamt för energigrödor. Termen bioenergi omfattar all användning av

7 7 (18) biomassa som energikälla. Biobränslen används för el- och värmeproduktion samt som biodrivmedel. I Sverige har vi gott om skog, så mycket av vår bioenergi kommer från flis, bark och spån, men även från grenar, toppar och andra rester som blir över när man avverkar skog. Det finns också odlade biobränslen. Den vanligaste odlade energigrödan är energiskog. Ved är också ett biobränsle. Biogas är ett biobränsle som tillverkas genom rötning av organiskt material som gödsel, avloppsslam, sorterat hushållsavfall, slakteriavfall, avfall från livsmedelsindustrin och växter. Bakterier bryter ned det organiska materialet i en syrefri miljö och bildar metangas (CH4). Användning av biogas är i princip koldioxidneutralt. Läs mer om biogas under rubriken Biodrivmedel. Det rötslam som blir över i processen kan användas inom jordbruket som ett jordförbättrande gödselmedel, så kallat biogödsel. Det är att föredra framför både mineralgödsel och stallgödsel som har flera nackdelar. Mineralgödsel är energikrävande att framställa och kräver tillförsel av fosfor (P) som är en ändlig resurs. Stallgödseln luktar illa och näringsämnena är svåra för grödor att ta upp. Näring i biogödsel är däremot lättillgänglig vilket även innebär att näringstillförseln minskar till våra redan övergödda vatten. Biobränslen är en förnybar energikälla, vilket innebär att belastningen på miljön blir betydligt mindre än vid eldning av fossila bränslen, som olja, gas och kol. Vid förbränning av biobränsle frigörs den lagrade solenergin i råvaran och den koldioxid som tidigare upptagits och bundits genom fotosyntesen frigörs för att åter kunna upptas av levande växter. Fotosyntes är den process där levande organismer tar hand om energi från solen och lagrar den i kemiska bindningar mellan främst kol och väte. I processen, som sker i växternas kloroplaster, bildas energirika kolhydrater av koldioxid och vatten: 6CO2 + 6H2O + solljus C6H12O6 + 6O2. Fotosyntetiserande kloroplaster i blad av växten vattenpest

8 8 (18). Förbränningen av biobränslen är en del av kolets naturliga kretslopp till skillnad från de fossila bränslena som lagrats under miljontals år och därför varit undantagna från kretsloppet. Den mängd koldioxid som bildas vid förbränningen är precis samma mängd som växten tagit upp under sin tillväxt, och så länge återväxten är lika hög som uttaget kommer alltså inte koldioxidhalten i atmosfären att öka. Reaktionen är den omvända gentemot fotosyntesen: C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + energi Koldioxidutsläpp kan dock uppstå i andra skeden av tillverkningsprocessen för biobränslen, såsom hantering och transporter. Biodrivmedel Biogas har tidigare nämnts som ett biobränsle för el- och värmeproduktion. Biogas består av metan och kan genom tillsatts av propan även uppgraderas för användning som drivmedel i fordon. Om alla rester från det skånska lantbruket används som biogasråvara når Skåne målen för biogasproduktion 2020: Av Skånes totala energianvändning på 34 TWh energi kommer 3 TWh år 2020 från biogas. Detta räcker exempelvis till attersätta 300 miljoner liter bensin. Biogasen är ren jämfört med bensin. När bensin förbränns släpps det ut en mängd ämnen och partiklar som är skadliga för oss och vår omgivning. Utsläppen är cancerframkallande och skadar våra lungor. Eftersom restprodukter från samhället tas tillvara minskar vi även det avfall som samhället orsakar och istället för att kastas bort används energiresurserna på ett bra sätt. Mängden biogas som säljs som fordonsbränsle har redan passerat mängden naturgas, enligt statistik från Energigas Sverige.

9 9 (18) Naturgasen har, trots att den är ett fossilt bränsle, varit en viktig förutsättning för utbyggnad av gasnät och tankningsställen i syfte att på sikt övergå till biogas. En blandning av naturgas och uppgraderad biogas säljs idag under benämningen fordonsgas. Rester från skogsavverkning och svartlut kan förgasas till syntesgas som består av kolmonoxid och vätgas. Syntetiska drivmedel som DME kan sedan framställas genom att kol och väte omvandlas till flytande kolväten enligt Fischer-Tropsch-processen. Etanol tillverkas från bland annat majs och sockerrör. Etanol kan användas i en förbränningsmotor på samma sätt som bensin. Nästan all bensin som säljs i Sverige innehåller 5 volymprocent etanol. Etanol har mindre energivärde per liter än bensin vilket innebär en jämförelsevis högre bränsleförbrukning. Biodiesel framställs ur vegetabiliska oljor och djurfetter. Biodiesel kan användas ensamt eller blandas upp med vanlig dieselolja i dieselmotorer. Vissa fordonstillverkare tillåter dock av tekniska skäl inte användning av biodiesel i fordon med partikelfilter. RME är en typ av biodiesel som framställs ur rapsolja, metanol och kaliumhydroxid. RME minskar påverkan på växthuseffekten i jämförelse med fossil diesel genom att rapsplantan tar upp nästan lika mycket koldioxid som vad som frigörs vid förbränningen. Utsläppen från fordon som drivs av biodiesel varierar dock beroende på hur dieseln har framställts och från vilken råvara. Dåligt och bra? Flera biodrivmedel har kritiserats för att under produktionen och användningen generera större växthusgasutsläpp än om bilen hade körts på bensin eller fossil diesel. Detta är bland annat ett resultat av användningen av mineralgödsel och andra kemikalier samt att skogar, till exempel regnskog, ofta skövlas för att ge plats åt plantager av energigrödor som till exempel oljepalmer till palmoljebaserad biodiesel. Odlingen av energigrödor till framställning av biodrivmedel kritiseras även för att förstöra ekosystem och för att konkurrera ut livsmedelsproduktion i fattigare länder och leda till högre matpriser. Framställning av palmolja leder så gott som alltid direkt eller indirekt till att regnskogar skövlas, med stora förluster av biodiversitet och utsläpp av växthusgaser som följd. Här i Skåne handlar diskussionen om hur grödor som odlas till biogas konkurrerar med livsmedelsproduktion. Lantbrukarnas val av gröda kan bero på gällande livsmedelspriser. Diskussionen har bland annat fått till följd att försök görs med olika slags mellangrödor. Genom att

10 10 (18) ta flera skördar från samma fält kan konkurrensen med livsmedelsproduktionen minska. Trots flera nackdelar anses ändå fördelarna med biogas överväga. I styrdokumentet Färdplan Skåne pekas ökad biogasproduktion ut som en del av lösningen för Skånes energiförsörjning Genom att tillvarata olika restprodukter löser man samtidigt avfallsproblem då det organiska avfallet från lantbruket, livsmedelsindustrin, hushållen rör sig om stora volymer. Andra förnybara energikällor Förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. De flesta härrör ursprungligen från solen. Undantag är tidvattenkraft och geotermisk energi. Kärnkraft räknas vanligtvis inte som förnybart, eftersom den baseras på ändliga resurser. Men det är värt att notera att kärnkraft inte ger någon påverkan på växthuseffekten. Geotermisk energi härstammar från värmen i jordens kärna. På vissa platser finns denna tillgänglig så ytligt att den går att utvinna för produktion av el och värme. Geoenergi är ett samlingsnamn för berg-, sjö- och markvärme respektive kyla. Geoenergi är framför allt solenergi lagrad i marken, men också lite värme från jordens inre. Vattenkraft utnyttjar energin hos vatten i rörelse. Den vanligaste tekniken är vattenkraftverk, i vilka vattnets lägesenergi utnyttjas genom att låta det strömma genom en vattenturbin från en högre punkt till en lägre. Andra tekniker är tidvattenkraftverk och vågkraftverk. Även saltkraft, som utnyttjar skillnaden i saltkoncentration hos söt- och saltvatten för utvinning av energi, kan räknas hit. Vindkraft är förnybar genom att vindar uppstår genom tryckskillnader i atmosfären, till följd av ojämn uppvärmning från solen. Energin hos dessa luftmassor i rörelse kan omvandlas till el i ett vindkraftverk. Solenergi kallas den energi som utvinns direkt från solens strålning. Hit räknas solvärme där olika tekniker används för att utnyttja solenergin till uppvärmning av byggnader samt solkraft där energin används för elproduktion.

11 11 (18) Hållbar utveckling Om förnybara energikällor uppfyller kravet "tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" räknas de till det som kallas hållbar utveckling. Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Man talar om tre olika dimensioner: Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekologisk hållbarhet, det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser.

12 12 (18) Mat Genom den mat vi väljer att äta påverkar vi klimatet och miljön i mycket hög grad. Svenskens matkonsumtion står för 20 % av de totala utsläppen av växthusgaser. I butiken gör vi genom våra matval kanske det allra största ställningstagandet för miljön, medvetet eller omedvetet. Växthusgaser från jordbruket består av lustgas, koldioxid och metan. Lustgas bildas i jordbruksmark som en direkt följd av tillförd stalloch mineralgödsel. Koldioxid bildas av bakterier i mulljord när jorden bearbetas och blandas med luft. Metan bildas när mikroorganismer bryter ner cellulosarikt foder hos idisslare. Det är inte bara jordbruket som belastar miljön. De totala utsläppen av växthusgaser för en produkt som konsumeras är summan av utsläppen längs hela livsmedelskedjan. Detta innefattar odling av exempelvis spannmål, ris och grönsaker, uppfödning av djur, transport och förädling av livsmedelsråvaror samt transport till butik och från butik till hushållen. Det är en vanlig uppfattning att transporten av mat från odling till industri och sedan vidare till butik ger den största klimatbelastningen i livsmedelskedjan. Så är inte fallet. Klimatutsläppen från transporter av animaliska livsmedel, dvs kött och mejeriprodukter, är ganska begränsade i jämförelse med utsläppen från själva djurhållningen. Odling av vegetabilier såsom grönsaker, frukt, potatis och spannmål är mindre klimatbelastande än animaliska livsmedel. Därför utgör transporterna en relativt större del av utsläppen för vegetabilier (Mat och Klimat, 2010). Trots ovanstående fakta innebär det inte att vi kan strunta i transporterna för animaliska livsmedel. Generellt gäller att ju kortare transportavstånd desto lägre klimatbelastning. Idag importerar vi nästan hälften av det nötkött vi äter, 30 procent av kyckling- och grisköttet kommer också från andra länder. Vi vet att en stor del av nötköttsimporten har en avsevärt högre klimatpåverkan än den svenska. Därför minskar vi klimatpåverkan även från kött om vi väljer närproducerat, även om minskningen relativt sett blir betydligt mindre än för grönsaker (Mat och klimat, 2010). Hur vi än försöker minska klimatbelastningen så kommer vi dock aldrig bort från att livsmedel måste transporteras. Det vi däremot kan påverka är vilket transportsätt som används och hur långa transporterna är. Störst koldioxidbidrag ger flygtransporterna

13 13 (18) upphov till, exempelvis ger en transport med flyg 200 gånger mer koldioxid än samma transport med båt. Något som lätt kan glömmas bort, men som är nog så viktigt, i diskussionen kring olika livsmedels klimatbelastning, är utsläppen vid hemtransporten från affären. De försök som gjorts att minska utsläppen i livsmedelskedjans tidigare led kan gå förlorade vid hemtransporten. Att handla på vägen, till eller från något annat, samt handla mer vid varje köptillfälle är att föredra. Förutom att man som konsument kan påverka klimatbelastningen, genom att köpa större andel vegetabilier än kött, är att äta efter säsong. Att äta säsongsvarierat innebär att man äter mer närproducerade grönsaker, frukter och bär under den säsong de är tillgängliga. Man kan t.ex. välja att äta mer rotfrukter och frukt under höst och vintern och mer tomat och gurka under sommaren. I butikerna har vi vant oss vid att alla produkter finns tillgängliga i stort sett året runt. Men minskar efterfrågan på importerade produkter så kan också klimatbelastningen minska avsevärt. Importerade produkter odlas, inte sällan, på andra sidan jorden eller i energikrävande växthus för att förlänga säsongen. Intresset för närproducerad mat ökar bland både svenska odlare och konsumenter. Men intresset för att sälja närproducerat varierar mycket, bland annat beroende på produktionsgren, lantbrukarnas ålder, gårdens storlek och geografisk plats. Störst intresse finns bland trädgårds-, får- och lamm-, fjäderfä- samt mjölkproducenter. Lägst intresse finns bland växtodlings- och grisproducenter. Intresset för närproducerat är större på mindre gårdar och bland yngre lantbrukare (LRF, Lantbruksbarometern, 2008). Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke vars fokus ligger främst på svensk och nära mat som är spårbar ända till vilken gård den kommer ifrån. Produktionen ska även ske med omsorg till djur och natur. Tillsammans med KRAV har Svenskt Sigill också tagit fram regler för klimatcertifiering. Produktionen av maten uppfyller då en mängd kriterier med syfte att minska klimatpåverkan. Klimatmärkningen är nyligen lanserad och än så länge inte så vida spridd i matbutikerna. Svenskt Sigill har också tillsammans med LRF startat projektet Mat och Klimat, med syfte att inspirera konsumenter att göra smarta klimatval.

14 14 (18) Till din hjälp i matbutiken Att göra rätt val som konsument verkar vara komplicerat eller näst intill omöjligt. Men den som väljer bort kött och köper ekologiskt och närproducerat är den bästa lösningen på spåren. Att enbart se till klimatfrågan kan i många fall vara ett för snävt synsätt då det finns många onödiga kemikalier vi också vill undvika i våra kroppar och i vår miljö. Till god hjälp finns också miljömärkningar som ska vägleda dig i din konsumtion. Miljömärken är ett sätt för dig att försäkra dig om att produkten du köper är skonsam för miljön. De viktigaste miljömärkningarna i Sverige för verksamheter och produkter som inte är livsmedel är Bra Miljöval och Svanen. Bra Miljöval är skapat och kontrolleras av Naturskyddsföreningen medan Svanen-märket regleras av en branschorganisation. Bra Miljövals kriterier är något högre satta än Svanens men båda är seriösa och pålitliga märkningar. KRAV, EU-blomman och MSC är viktiga märkningar för mat som är producerad på ett miljöbättre sätt. EU-blomman hittar du på ekologisk producerade livsmedel vilket främst innebär att varken kemiska växtskyddsmedel eller handelsgödsel används. Om du köper eko minskar mängden giftiga och skadliga ämnen i våra kroppar och i miljön. Även djurhållningen ska ske på ett mer skonsamt sätt. KRAVprodukter, som också alltid är ekologiska, har än högre ställda kriterier för djuromsorg och köper du en KRAV-märkt produkt kan du känna dig trygg med att djurhållningen är anpassad efter djurens naturliga behov. Köper du MSC-märkt fisk vet du att fisket är hållbart, spårbart och noga kontrollerat.

15 15 (18) Hur kan jag själv bidra till minskade koldioxidutsläpp? Det handlar om att försöka hitta sätt att ställa om sin livsstil på ett mer miljövänligt sätt utan att livskvaliteten för den skull behöver bli sämre. Nedan följer ett antal tips för en klimatsmart vardag inom sex olika områden som leder till minskade koldioxidutsläpp: Energi Med el märkt med Bra Miljöval får du alltid el från förnybara energikällor från, sol, vind, vatten och biobränsle. Byt bort olje- och elpannor mot nya uppvärmningssystem som till exempel biobränsle, värmepumpar och fjärrvärme. Dessa är dessutom mycket billigare i drift. Att isolera vinden sparar ofta mycket energi och betalar sig snabbt. Om fönstren är i dåligt skick, byt till nya effektiva med energiglas. Välj gärna med U-värde lägre än 1,2 W/m2 C. Kontrollera förbrukningen av el/vatten/fjärrvärme/olja. Hur varierar förbrukningen sommar mot vinter, och veckor ni är hemma kontra när ni är bortresta? Sänk inomhustemperaturen. Varje grads sänkning minskar energiförbrukningen med cirka fem procent. Vi mår bäst och presterar mest mellan C. Minska mängden varmvatten genom att installera snålspolande dusch och kranar. Börja leta apparater som drar ström när de inte används och slopa standby-läget. Fyll tvättmaskinen väl vid varje tvätt. Kan du tvätta i 40 C istället för 60 C så spar det mycket energi. Frosta av kyl och frys regelbundet. Damma av baksidan. Se över temperaturerna: 18 C i frysen och 4 6 C i kylen. Byt till lågenergi lampor där det är möjligt. Släck belysningen i rum ingen befinner sig. Transporter Källsortera dina resor. Tänk efter redan hemma i hallen: Behöver jag ta bilen den här gången eller kan jag gå, cykla, ta tåg eller buss i stället? Att köpa en gasbil eller annan miljöbil eller en bränslesnål bil är troligen den enskilt viktigaste insatsen du själv kan göra för att minska ditt bidrag till växthuseffekten. Kom ihåg att välja bil efter din vardag, inte efter den extrema fjällresan eller skogsturen!

16 16 (18) Mat Eco Driving - planera körningen och använd växelspak och gaspedal på ett medvetet så kan bränsleförbrukningen minska med upp till 20%. Motorvärmare sparar pengar, miljö och energi. Den gör nytta redan vid 10 C. Handla miljömärkt. Genom att välja produkter med miljömärkning vet du att du gjort ett val som är bättre för miljön. Några av de viktigaste seriösa svenska miljömärkningar är Bra Miljöval, Svanen, KRAV, EU-blomman (ekologiskt) och MSC (för fisk). Använd Naturskyddsföreningens app Grön Guide som kan laddas ner gratis. Den hjälper dig att göra miljö- och klimatsmart val i matbutiken. Appen Bonde på köpet hjälper dig att se om ursprunget är svenskt. Scanna streckkoden med hjälp av din mobiltelefon och få tumme upp eller ner. Köp mer av de produkter som kan odlas i Sverige under säsongen. Byt ut importerade frukter och grönsaker och ersätt med svenska frilandsodlade alternativ, såsom kål, lök och olika rotfrukter. Byt ut några köttmåltider i veckan mot vegetarisk kost. Vill du ändå ha kött, välj då kött som inte belastar miljön så mycket, exempelvis vilt och lamm. Djurhållning, framför allt nötkött, förbrukar mycket energi och orsakar stora utsläpp (14 kg CO2/kg kött). Välj hellre kyckling eller gris som har betydligt mindre klimatpåverkan (2 resp 5 CO2/kg kött). Titta efter och köp närproducerade produkter i så hög grad som möjligt när du handlar. Välj i första hand alternativ som också är ekologiska. Undvik buteljerat vatten och drick kranvatten istället. Matavfall Släng matavfallet i den bruna påsen. I Trelleborgs kommun införs insamling av matavfall för hushållen etappvis fram till Matavfallet blir till biogas som kan renas till fordonsgas, ett miljöanpassat drivmedel. På köpet får man biogödsel, ett utmärkt gödningsmedel som kan återföras till lantbruket. Övrig konsumtion Handla miljömärkt. Genom att välja produkter med miljömärkning vet du att du gjort ett val som är bättre för miljön. Köp prylar i syfte att de ska hålla länge. Saker som du tröttnat på sälj dem eller ge bort dem hellre än att slänga dem.

17 17 (18) Gå på Loppis. Eller anordna en själv när du städat förråden. Ditt skräp kan bli någon en annans fynd! Övrigt avfall Metallförpackningar kan återvinnas med stor energivinst. Tidningar och andra trycksaker lämnas på en återvinningsstation. Återvinning av papper sparar 70 procent av energin jämfört med nytillverkning. Lämna returflaskor, PET-flaskor och aluminiumburkar i din butik. Testa dig själv 1. Vad menas med begreppet förstärkt växthuseffekt? 2. Hur har de naturliga variationerna av jordens klimat sett ut? 3. Vad räknas som biobränslen? 4. Hur har de fossila bränslena uppstått? 5. Redogör för kolets kretslopp. 6. Hur tillverkas biogas? 7. Vad är IPCC? 8. Ge exempel på olika förnybara energikällor. 9. På vilket sätt utgör solen grunden för den mesta energi på jorden? 10. Vilka fler växthusgaser än CO2 släpper vi ut i atmosfären? 11. Förklara hur man menar när man säger att konsumtion av 1 kg svenskt griskött motsvarar 4,8 kg koldioxid. 12. Varför minskar CO2- utsläppen om jag använder mindre elektricitet hemma? Diskussionsfrågor att arbeta vidare med 1. Läs igenom tipsen för en klimatsmart vardag Vilka åtgärder har du själv redan genomfört? Vilka kan du och din familj tänka er att genomföra framöver? Finns det några fler miljövänliga åtgärder som alla kan göra? Gå in på och testa hur mycket CO2-utsläpp som din livsstil genererar i nuläget. 2. Hur kommer olika länder att påverkas av den globala uppvärmningen? Vad kommer det att innebära för Sveriges del? Gör en lista över olika för- och nackdelar till följd av global uppvärmning. Gå in på 3. Vilka länder släpper ut mest CO2 i dag? Bör man räkna utsläppen per capita eller per land? Vem bär ansvaret för att begränsa effekterna av den globala uppvärmningen?

18 18 (18) 4. Hur kan lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsa CO2- utsläppen? 5. Vilket upplever du som det allra största miljöproblemet? Finns det någonting som du själv kan göra för att bli den del av lösningen på detta problem?

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Kompis med kroppen. 3. Matens resa Kompis med kroppen 3. Matens resa Matens resa nu och då 1. Ta reda på! Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och förpackades den? 3. Vad åt du

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi

Gröna, smarta Haninge. Klimatstrategi Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert Vad vi äter och hur det är producerat: Vem äter nyttigast? Vilken familj orsakar mest belastning på miljön?

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan

Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan Varför biogas? Instuderingsmaterial för skolan Författare: Emma Bengtsson BIOGASSYS Komplement till utställningen på Biogas-centret, Framtidsannexet, Trelleborgs kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Klimatkollen 27 okt 2010 Potentialer ti och möjligheter att minska utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF Innehåll Konkurrensläget Klimatfrågan Energipriserna gp Energi och klimat LRFs strategier Livsmedel

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

Klimatpåverkan av livsmedel

Klimatpåverkan av livsmedel Klimatpåverkan av livsmedel Olof Blomqvist MSc miljö och hållbar utveckling 2010.04.12 - Malmö - HUT - Matgruppen Hur mycket växthusgaser släpper vi i Sverige ut? Utsläpp av växthusgaser i ton per person

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg Matkasse -Ditt matval Mål: Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola har fått kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling. mat på hållbar väg Syfte

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder Hållbara kretslopp mellan stad och land Nära mat, Luleå 2012-09-24 26 januari 2016 Janne Linder Varför jordbruk? Varför jordbruk? Producera mat, foder, energi mm Positiva bieffekter: öppet landskap, biologisk

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

åtta förslag för att sluta kretsloppet

åtta förslag för att sluta kretsloppet åtta förslag för att sluta kretsloppet Biogasrapport i sammanfattning mars 2012 Centerpartiet 2012-03-30 Vi har bara en planet. Men i dag förbrukas naturkapital som om det fanns flera jordklot i reserv.

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer