Mat, klimat och biogas

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mat, klimat och biogas"

Transkript

1 Mat, klimat och biogas Ett studiematerial inom BIOGASSYS-projektet, Trelleborgs kommun Text: Robert Winton. Bearbetning: Emma Bengtsson och Anitha Ljung. Foto: Robert Winton

2 2 (18) Mat, klimat och biogas - ett spännande samspel Människan är och har i alla tider varit beroende av klimatet för sin överlevnad. Sol, vind och vatten och rätta temperaturerna är viktiga förutsättningar för vad som kan växa. Dessa förhållanden i kombination med den rätta jordmånen måste stämma för att vi ska kunna odla den mat vi behöver. Till syvende och sist är det klimatet som ligger till grund för vårt välstånd. Men människan är anpassningsbar och kan leva av många olika slags föda och i många olika slags temperaturförhållanden. Ändå finns det gränser för vad vi tål och när klimatet förändras drastiskt innebär det rubbningar i välståndet. Vi måste plötsligt förändra vårt invanda sätt att leva lära oss odla och äta nya produkter och i värsta fall flytta från den plats där vi bor. Mat kräver energi och ger energi. Allt hänger ihop. All den mat vi inte äter upp kan omvandlas till biogas om den samlas in och rötas. Genom att ersätta kol och olja med biogas kan vi hejda den globala uppvärmningen vilket i sin tur kan ge oss ett bibehållet klimat så att vi fortsatt kan leva och odla på jordklotet. Mat, klimat och biogas det är ett oerhört spännande samspel! Vi som arbetar med frågorna kan inte låta bli att fascineras av hur komplext allt är sammanfogat. Med detta studiematerial hoppas vi att du också ska lära dig lite mer och förstå lite bättre hur allt hänger ihop. Mycket nöje! Materialet i häftet är indelat i tre avsnitt med huvudrubrikerna Klimat, Biogas och Mat. Under rubriken Klimat avhandlas sambanden mellan växthusgaserna, växthuseffekten, den globala uppvärmningen, klimatförändringarna och dess konsekvenser. I avsnittet med rubriken Biogas beskrivs hela den samlade energimixen som biogasen utgör en del av. Under rubriken Mat behandlas matens klimat- och miljöpåverkan och hur matavfallet kan bli biogas. Slutligen ges råd och tips för den som vill förändra sin livsstil i en klimatsmartare riktning. Här finns även ett kunskapstest samt diskussionsfrågor. Robert Winton, lärare i naturvetenskapliga ämnen Emma Bengtsson, klimatstrateg Anitha Ljung, klimat- & hållbarhetssamordnare Trelleborgs kommun

3 3 (18) Klimat Växthuseffekten en förutsättning för livet Växthuseffekten är den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av så kallade växthusgaser i jordens atmosfär. Till växthusgaser räknas koldioxid, vattenånga, ozon, dikväveoxid (lustgas), metan och CFC-föreningar (freoner). Även molnbildning och partiklar från luftföroreningar har påverkan på växthuseffekten. Viktigast av dessa växthusgaser är vattenånga och koldioxid. Solljus omvandlas till värmestrålning när det når jordytan. Växthusgaserna absorberar det mesta av denna värmestrålning och fördröjer dess strålning tillbaka ut i rymden. Denna fördröjning medför att den globala medeltemperaturen vid jordytan är +14 C. Utan växthuseffekten skulle den ha legat kring -19 C och under sådana omständigheter hade liv knappast varit möjligt på jorden. Växthuseffekten på jorden är till största delen naturlig. Människan har dock åstadkommit en förstärkning av växthuseffekten, främst genom utsläpp av koldioxid i samband med avskogning och användning av fossila bränslen. Metan är en annan kraftig växthusgas som ökat till följd av modernt jordbruk. De senaste 200 åren halten av metan fördubblats i atmosfären, från 0,8 till 1,7 ppm (miljondelar). Jordens medeltemperatur har sedan början av 1900-talet stigit med drygt 0,7 grader. När man i dagligt tal förklarar den pågående uppvärmningen som ett resultat av växthuseffekten menar man alltså egentligen att den beror på en av människan orsakad förstärkning av den redan befintliga växthuseffekten. Koncentrationerna i atmosfären av koldioxid och metan har ökat med 36 procent respektive 148 procent sedan tiden före industrialiseringen omkring år Nuvarande nivåer är avsevärt högre än vid någon annan tidpunkt under de senaste åren, vilket är den tidsrymd som forskarna har kunnat ta fram pålitliga data genom att borra i isen vid de bägge polerna. Is innehåller nämligen inneslutna luftbubblor som analyserats med avseende på koldioxidhalt. Ju längre ner man borrar desto äldre är den inneslutna luften. Med mindre säkra geologiska undersökningar har man visat att den senaste gången koncentrationen av koldioxid varit högre än idag troligen var för ungefär 20 miljoner år sedan. Ungefär 75 % av de antropogena utsläppen av koldioxid under de senaste 20 åren kommer från förbränning av fossila bränslen. Resten kommer till övervägande del från ökad markexploatering, främst avskogning.

4 4 (18) Existensen av växthuseffekten som sådan är inte ifrågasatt, inte ens av dem som förnekar att den globala uppvärmningen orsakas av människan. Frågan är istället främst i vilken mån styrkan på växthuseffekten förändras av den mängd växthusgaser som släpps ut i atmosfären av människan. Förstärkt växthuseffekt påskyndar med största sannolikhet den globala uppvärmningen. Global uppvärmning Global uppvärmning är beteckningen på den observerade uppvärmningen av jordens atmosfär och hav sedan 1950-talet samt dess förutspådda fortsättning. Klimatförändring är variationer av jordens klimat med en trend som sträcker sig över en längre tidsperiod (mer än 30 år). I modernt språkbruk används termen främst för att beskriva den senaste tidens globala uppvärmning men global avkylning som förekom under istiderna, räknas också in under begreppet klimatförändring. Jordens klimat har varierat allt sedan jorden blev till. Under den senaste årmiljonen har klimatet på norra halvklotet varierat mellan istider och isfria perioder med en periodicitet på cirka år. Klimatförändringar kan ha naturliga orsaker som variationer i solaktivitet, variationer i jordens omloppsbana samt geologiska processer som vulkanutbrott och kontinentaldrift. För närvarande befinner vi oss i en naturligt varmare period mellan två istider, en så kallad interglacial. Enligt bland annat FN:s klimatpanel IPCC så påskyndas dock denna uppvärmning med stor sannolikhet av människans utsläpp av växthusgaser, vilket väckt stor uppmärksamhet sedan 1990-talet. Vid flera tillfällen har en stor del av världens högsta ledare samlats för att sluta avtal om en begränsning av utsläpp av växthusgaser, bland annat i Kyoto 1997 och Köpenhamn Klimatmodeller sammanfattade av IPCC förutspår en fortsatt uppvärmning fram till år 2100 med mellan 1,1 och 6,4 C. IPCCs fjärde klimatrapport från 2007 säger att "det är mycket troligt att merparten av den iakttagna ökningen av jordens medeltemperatur härrör från den ökade koncentrationen av växthusgaser till följd av mänsklig aktivitet. Enligt rapporten går världen mot en global klimatkatastrof om inte radikala åtgärder vidtas för att minska utsläppen och därmed bromsa uppvärmningen. Enligt IPCC måste ökningen av utsläppen av växthusgaser ha stannat av senast 2015, annars blir det omöjligt att begränsa den genomsnittliga temperaturökningen till max 2,0 grader fram till år 2100 vilket anses vara den kritiska nivån för att förhindra en temperaturökning på 3 4 grader eller ännu mer vilket skulle få ödesdigra konsekvenser.

5 5 (18) En förvärrande faktor för den globala uppvärmningen är att reflexionsförmågan hos ismassor, albedo, minskar. Den ökande koncentrationen av koldioxid i atmosfären värmer upp jordytan och leder till att ismassorna vid polerna smälter. När isen smälter, tar land och vatten dess plats. Både land och vatten har mindre reflektionsförmåga än is och kommer att absorbera en större del av solenergin. Detta leder till högre uppvärmning, vilket i sin tur leder till ökad smältning och så vidare. Ytterligare en faktor som förvärrar situationen är att stora områden i Sibirien och Arktis som länge legat i permafrost nu börjar tina. När permafrost släpper, kan organiskt material som varit nedfruset frigöras och börja brytas ner. Detta skulle bidra till utsläpp av växthusgaser som frigörs i nedbrytningsprocessen, inklusive metan. Permafrosten har varit intakt ända sedan senaste istiden avslutades för år sedan och den anses binda mer växthusgaser än vad världens träd och växter gör tillsammans. De senaste åren har det kommit tecken på att permafrosten redan har börjat tina och det kan bli förödande för jordens klimat. Ökar jordens medeltemperatur med över 2,0 grader kan en fortsatt upptiningsprocess bli oåterkallelig. Det globala klimatet kan hamna i en spiral där uppvärmningens hastighet accelererar allteftersom mer och mer av permafrosten tinar, oavsett vad människorna gör. De förväntade följderna av en global uppvärmning är många och varierande, både för den naturliga miljön och för den mänskliga civilisationen. Stigande havsnivåer, smältande glaciärer och förändrade förutsättningar för jordbruket är direkta klimateffekter som ofta nämns, men även indirekta följder som extrema väderhändelser, spridning av tropiska sjukdomar och kraftiga ekonomiska återverkningar. Djur- och växtlivet kan komma att tvingas till anpassningar då deras naturliga miljö förändras. Vissa arter kan trivas och frodas, medan andra kan tvingas till förflyttning eller i värsta fall bli utrotade om inte stora mänskliga insatser görs. Andra effekter är förskjutning av trädgränser och andra vegetationszoner samt försurning av havet vilket direkt påverkar världens korallrev.

6 6 (18) Biogas Biogasen har många fördelar för miljön, klimatet och samhället. Till skillnad från fossila bränslen förstärker inte biogas växthuseffekten. Biogasen är en del av ett slutet kretslopp och den koldioxid som släpps ut vid förbränningen av gasen har redan tagits upp från luften när det organiska materialet producerades. Följande avsnitt beskriver hela den samlade energimixen som biogasen utgör en del av: Fossila bränslen Med fossila bränslen menar man främst olja, naturgas och kol. Dessa kolväten kommer från äldre geologiska perioder. Olja och naturgas anses ha sitt ursprung i enorma mängder alger och plankton som brutits ned under syrefria förhållanden i forntida hav för miljoner år sedan. Under inverkan av bakterier, temperaturhöjning och genom långsam tryckökning från överliggande sediment har omvandling skett till kolväten. Kol anses ha bildats på motsvarande sätt ur stora mängder förmultnade sumpskogar av ormbunkar, lummerväxter och fräkenväxter för cirka 300 miljoner år sedan. All fossil energi har således ursprungligen skapats av solenergi genom fotosyntesen. Europas välstånd kan sägas ha byggts upp genom dessa stora kolfyndigheter som tillsammans med ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen. Då förbränningsmotorn fick sitt genomslag i början av 1900-talet uppstod en stor efterfrågan på bensin och diesel, främst för transporter. Störst kolfyndigheter idag har Kina, USA och Ryssland. De största oljetillgångarna finns i länderna kring persiska viken. Användandet av fossila bränslen är behäftat med olika miljöproblem, det allvarligaste av dessa anses vara den globala uppvärmningen som tidigare beskrivits. Då kolet i de fossila bränslena har befunnit sig utanför sitt naturliga kretslopp i naturen under mycket lång tid, ökar atmosfärens halt av koldioxid vid förbränningen. Nettotillskottet av koldioxid bidrar till växthuseffekten som höjer jordens temperatur. Förbränningen av fossila bränslen är med stor sannolikhet den största orsaken till att jordens medeltemperatur har stigit de senaste decennierna och kommer att fortsätta stiga. Biobränslen Biobränslen är koldioxidneutrala bränslen som hämtas från växtriket. Att bränslena är koldioxidneutrala innebär att de inte orsakar något nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Växter som odlas för att användas som biobränsle kallas gemensamt för energigrödor. Termen bioenergi omfattar all användning av

7 7 (18) biomassa som energikälla. Biobränslen används för el- och värmeproduktion samt som biodrivmedel. I Sverige har vi gott om skog, så mycket av vår bioenergi kommer från flis, bark och spån, men även från grenar, toppar och andra rester som blir över när man avverkar skog. Det finns också odlade biobränslen. Den vanligaste odlade energigrödan är energiskog. Ved är också ett biobränsle. Biogas är ett biobränsle som tillverkas genom rötning av organiskt material som gödsel, avloppsslam, sorterat hushållsavfall, slakteriavfall, avfall från livsmedelsindustrin och växter. Bakterier bryter ned det organiska materialet i en syrefri miljö och bildar metangas (CH4). Användning av biogas är i princip koldioxidneutralt. Läs mer om biogas under rubriken Biodrivmedel. Det rötslam som blir över i processen kan användas inom jordbruket som ett jordförbättrande gödselmedel, så kallat biogödsel. Det är att föredra framför både mineralgödsel och stallgödsel som har flera nackdelar. Mineralgödsel är energikrävande att framställa och kräver tillförsel av fosfor (P) som är en ändlig resurs. Stallgödseln luktar illa och näringsämnena är svåra för grödor att ta upp. Näring i biogödsel är däremot lättillgänglig vilket även innebär att näringstillförseln minskar till våra redan övergödda vatten. Biobränslen är en förnybar energikälla, vilket innebär att belastningen på miljön blir betydligt mindre än vid eldning av fossila bränslen, som olja, gas och kol. Vid förbränning av biobränsle frigörs den lagrade solenergin i råvaran och den koldioxid som tidigare upptagits och bundits genom fotosyntesen frigörs för att åter kunna upptas av levande växter. Fotosyntes är den process där levande organismer tar hand om energi från solen och lagrar den i kemiska bindningar mellan främst kol och väte. I processen, som sker i växternas kloroplaster, bildas energirika kolhydrater av koldioxid och vatten: 6CO2 + 6H2O + solljus C6H12O6 + 6O2. Fotosyntetiserande kloroplaster i blad av växten vattenpest

8 8 (18). Förbränningen av biobränslen är en del av kolets naturliga kretslopp till skillnad från de fossila bränslena som lagrats under miljontals år och därför varit undantagna från kretsloppet. Den mängd koldioxid som bildas vid förbränningen är precis samma mängd som växten tagit upp under sin tillväxt, och så länge återväxten är lika hög som uttaget kommer alltså inte koldioxidhalten i atmosfären att öka. Reaktionen är den omvända gentemot fotosyntesen: C6H12O6 + 6O2 6CO2 + 6H2O + energi Koldioxidutsläpp kan dock uppstå i andra skeden av tillverkningsprocessen för biobränslen, såsom hantering och transporter. Biodrivmedel Biogas har tidigare nämnts som ett biobränsle för el- och värmeproduktion. Biogas består av metan och kan genom tillsatts av propan även uppgraderas för användning som drivmedel i fordon. Om alla rester från det skånska lantbruket används som biogasråvara når Skåne målen för biogasproduktion 2020: Av Skånes totala energianvändning på 34 TWh energi kommer 3 TWh år 2020 från biogas. Detta räcker exempelvis till attersätta 300 miljoner liter bensin. Biogasen är ren jämfört med bensin. När bensin förbränns släpps det ut en mängd ämnen och partiklar som är skadliga för oss och vår omgivning. Utsläppen är cancerframkallande och skadar våra lungor. Eftersom restprodukter från samhället tas tillvara minskar vi även det avfall som samhället orsakar och istället för att kastas bort används energiresurserna på ett bra sätt. Mängden biogas som säljs som fordonsbränsle har redan passerat mängden naturgas, enligt statistik från Energigas Sverige.

9 9 (18) Naturgasen har, trots att den är ett fossilt bränsle, varit en viktig förutsättning för utbyggnad av gasnät och tankningsställen i syfte att på sikt övergå till biogas. En blandning av naturgas och uppgraderad biogas säljs idag under benämningen fordonsgas. Rester från skogsavverkning och svartlut kan förgasas till syntesgas som består av kolmonoxid och vätgas. Syntetiska drivmedel som DME kan sedan framställas genom att kol och väte omvandlas till flytande kolväten enligt Fischer-Tropsch-processen. Etanol tillverkas från bland annat majs och sockerrör. Etanol kan användas i en förbränningsmotor på samma sätt som bensin. Nästan all bensin som säljs i Sverige innehåller 5 volymprocent etanol. Etanol har mindre energivärde per liter än bensin vilket innebär en jämförelsevis högre bränsleförbrukning. Biodiesel framställs ur vegetabiliska oljor och djurfetter. Biodiesel kan användas ensamt eller blandas upp med vanlig dieselolja i dieselmotorer. Vissa fordonstillverkare tillåter dock av tekniska skäl inte användning av biodiesel i fordon med partikelfilter. RME är en typ av biodiesel som framställs ur rapsolja, metanol och kaliumhydroxid. RME minskar påverkan på växthuseffekten i jämförelse med fossil diesel genom att rapsplantan tar upp nästan lika mycket koldioxid som vad som frigörs vid förbränningen. Utsläppen från fordon som drivs av biodiesel varierar dock beroende på hur dieseln har framställts och från vilken råvara. Dåligt och bra? Flera biodrivmedel har kritiserats för att under produktionen och användningen generera större växthusgasutsläpp än om bilen hade körts på bensin eller fossil diesel. Detta är bland annat ett resultat av användningen av mineralgödsel och andra kemikalier samt att skogar, till exempel regnskog, ofta skövlas för att ge plats åt plantager av energigrödor som till exempel oljepalmer till palmoljebaserad biodiesel. Odlingen av energigrödor till framställning av biodrivmedel kritiseras även för att förstöra ekosystem och för att konkurrera ut livsmedelsproduktion i fattigare länder och leda till högre matpriser. Framställning av palmolja leder så gott som alltid direkt eller indirekt till att regnskogar skövlas, med stora förluster av biodiversitet och utsläpp av växthusgaser som följd. Här i Skåne handlar diskussionen om hur grödor som odlas till biogas konkurrerar med livsmedelsproduktion. Lantbrukarnas val av gröda kan bero på gällande livsmedelspriser. Diskussionen har bland annat fått till följd att försök görs med olika slags mellangrödor. Genom att

10 10 (18) ta flera skördar från samma fält kan konkurrensen med livsmedelsproduktionen minska. Trots flera nackdelar anses ändå fördelarna med biogas överväga. I styrdokumentet Färdplan Skåne pekas ökad biogasproduktion ut som en del av lösningen för Skånes energiförsörjning Genom att tillvarata olika restprodukter löser man samtidigt avfallsproblem då det organiska avfallet från lantbruket, livsmedelsindustrin, hushållen rör sig om stora volymer. Andra förnybara energikällor Förnybara energikällor är energikällor som hela tiden förnyar sig och som därför inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. De flesta härrör ursprungligen från solen. Undantag är tidvattenkraft och geotermisk energi. Kärnkraft räknas vanligtvis inte som förnybart, eftersom den baseras på ändliga resurser. Men det är värt att notera att kärnkraft inte ger någon påverkan på växthuseffekten. Geotermisk energi härstammar från värmen i jordens kärna. På vissa platser finns denna tillgänglig så ytligt att den går att utvinna för produktion av el och värme. Geoenergi är ett samlingsnamn för berg-, sjö- och markvärme respektive kyla. Geoenergi är framför allt solenergi lagrad i marken, men också lite värme från jordens inre. Vattenkraft utnyttjar energin hos vatten i rörelse. Den vanligaste tekniken är vattenkraftverk, i vilka vattnets lägesenergi utnyttjas genom att låta det strömma genom en vattenturbin från en högre punkt till en lägre. Andra tekniker är tidvattenkraftverk och vågkraftverk. Även saltkraft, som utnyttjar skillnaden i saltkoncentration hos söt- och saltvatten för utvinning av energi, kan räknas hit. Vindkraft är förnybar genom att vindar uppstår genom tryckskillnader i atmosfären, till följd av ojämn uppvärmning från solen. Energin hos dessa luftmassor i rörelse kan omvandlas till el i ett vindkraftverk. Solenergi kallas den energi som utvinns direkt från solens strålning. Hit räknas solvärme där olika tekniker används för att utnyttja solenergin till uppvärmning av byggnader samt solkraft där energin används för elproduktion.

11 11 (18) Hållbar utveckling Om förnybara energikällor uppfyller kravet "tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov" räknas de till det som kallas hållbar utveckling. Hållbar utveckling handlar om att långsiktigt bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och att minska negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Man talar om tre olika dimensioner: Social hållbarhet, som handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. Ekonomisk hållbarhet, som handlar om att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. Ekologisk hållbarhet, det kan till exempel betyda att ekonomisk tillväxt inte får ske till priset av ett segregerat och ojämlikt samhälle och en förstörd miljö. Samhället bör i stället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål och där vi långsiktigt investerar i dessa resurser.

12 12 (18) Mat Genom den mat vi väljer att äta påverkar vi klimatet och miljön i mycket hög grad. Svenskens matkonsumtion står för 20 % av de totala utsläppen av växthusgaser. I butiken gör vi genom våra matval kanske det allra största ställningstagandet för miljön, medvetet eller omedvetet. Växthusgaser från jordbruket består av lustgas, koldioxid och metan. Lustgas bildas i jordbruksmark som en direkt följd av tillförd stalloch mineralgödsel. Koldioxid bildas av bakterier i mulljord när jorden bearbetas och blandas med luft. Metan bildas när mikroorganismer bryter ner cellulosarikt foder hos idisslare. Det är inte bara jordbruket som belastar miljön. De totala utsläppen av växthusgaser för en produkt som konsumeras är summan av utsläppen längs hela livsmedelskedjan. Detta innefattar odling av exempelvis spannmål, ris och grönsaker, uppfödning av djur, transport och förädling av livsmedelsråvaror samt transport till butik och från butik till hushållen. Det är en vanlig uppfattning att transporten av mat från odling till industri och sedan vidare till butik ger den största klimatbelastningen i livsmedelskedjan. Så är inte fallet. Klimatutsläppen från transporter av animaliska livsmedel, dvs kött och mejeriprodukter, är ganska begränsade i jämförelse med utsläppen från själva djurhållningen. Odling av vegetabilier såsom grönsaker, frukt, potatis och spannmål är mindre klimatbelastande än animaliska livsmedel. Därför utgör transporterna en relativt större del av utsläppen för vegetabilier (Mat och Klimat, 2010). Trots ovanstående fakta innebär det inte att vi kan strunta i transporterna för animaliska livsmedel. Generellt gäller att ju kortare transportavstånd desto lägre klimatbelastning. Idag importerar vi nästan hälften av det nötkött vi äter, 30 procent av kyckling- och grisköttet kommer också från andra länder. Vi vet att en stor del av nötköttsimporten har en avsevärt högre klimatpåverkan än den svenska. Därför minskar vi klimatpåverkan även från kött om vi väljer närproducerat, även om minskningen relativt sett blir betydligt mindre än för grönsaker (Mat och klimat, 2010). Hur vi än försöker minska klimatbelastningen så kommer vi dock aldrig bort från att livsmedel måste transporteras. Det vi däremot kan påverka är vilket transportsätt som används och hur långa transporterna är. Störst koldioxidbidrag ger flygtransporterna

13 13 (18) upphov till, exempelvis ger en transport med flyg 200 gånger mer koldioxid än samma transport med båt. Något som lätt kan glömmas bort, men som är nog så viktigt, i diskussionen kring olika livsmedels klimatbelastning, är utsläppen vid hemtransporten från affären. De försök som gjorts att minska utsläppen i livsmedelskedjans tidigare led kan gå förlorade vid hemtransporten. Att handla på vägen, till eller från något annat, samt handla mer vid varje köptillfälle är att föredra. Förutom att man som konsument kan påverka klimatbelastningen, genom att köpa större andel vegetabilier än kött, är att äta efter säsong. Att äta säsongsvarierat innebär att man äter mer närproducerade grönsaker, frukter och bär under den säsong de är tillgängliga. Man kan t.ex. välja att äta mer rotfrukter och frukt under höst och vintern och mer tomat och gurka under sommaren. I butikerna har vi vant oss vid att alla produkter finns tillgängliga i stort sett året runt. Men minskar efterfrågan på importerade produkter så kan också klimatbelastningen minska avsevärt. Importerade produkter odlas, inte sällan, på andra sidan jorden eller i energikrävande växthus för att förlänga säsongen. Intresset för närproducerad mat ökar bland både svenska odlare och konsumenter. Men intresset för att sälja närproducerat varierar mycket, bland annat beroende på produktionsgren, lantbrukarnas ålder, gårdens storlek och geografisk plats. Störst intresse finns bland trädgårds-, får- och lamm-, fjäderfä- samt mjölkproducenter. Lägst intresse finns bland växtodlings- och grisproducenter. Intresset för närproducerat är större på mindre gårdar och bland yngre lantbrukare (LRF, Lantbruksbarometern, 2008). Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke vars fokus ligger främst på svensk och nära mat som är spårbar ända till vilken gård den kommer ifrån. Produktionen ska även ske med omsorg till djur och natur. Tillsammans med KRAV har Svenskt Sigill också tagit fram regler för klimatcertifiering. Produktionen av maten uppfyller då en mängd kriterier med syfte att minska klimatpåverkan. Klimatmärkningen är nyligen lanserad och än så länge inte så vida spridd i matbutikerna. Svenskt Sigill har också tillsammans med LRF startat projektet Mat och Klimat, med syfte att inspirera konsumenter att göra smarta klimatval.

14 14 (18) Till din hjälp i matbutiken Att göra rätt val som konsument verkar vara komplicerat eller näst intill omöjligt. Men den som väljer bort kött och köper ekologiskt och närproducerat är den bästa lösningen på spåren. Att enbart se till klimatfrågan kan i många fall vara ett för snävt synsätt då det finns många onödiga kemikalier vi också vill undvika i våra kroppar och i vår miljö. Till god hjälp finns också miljömärkningar som ska vägleda dig i din konsumtion. Miljömärken är ett sätt för dig att försäkra dig om att produkten du köper är skonsam för miljön. De viktigaste miljömärkningarna i Sverige för verksamheter och produkter som inte är livsmedel är Bra Miljöval och Svanen. Bra Miljöval är skapat och kontrolleras av Naturskyddsföreningen medan Svanen-märket regleras av en branschorganisation. Bra Miljövals kriterier är något högre satta än Svanens men båda är seriösa och pålitliga märkningar. KRAV, EU-blomman och MSC är viktiga märkningar för mat som är producerad på ett miljöbättre sätt. EU-blomman hittar du på ekologisk producerade livsmedel vilket främst innebär att varken kemiska växtskyddsmedel eller handelsgödsel används. Om du köper eko minskar mängden giftiga och skadliga ämnen i våra kroppar och i miljön. Även djurhållningen ska ske på ett mer skonsamt sätt. KRAVprodukter, som också alltid är ekologiska, har än högre ställda kriterier för djuromsorg och köper du en KRAV-märkt produkt kan du känna dig trygg med att djurhållningen är anpassad efter djurens naturliga behov. Köper du MSC-märkt fisk vet du att fisket är hållbart, spårbart och noga kontrollerat.

15 15 (18) Hur kan jag själv bidra till minskade koldioxidutsläpp? Det handlar om att försöka hitta sätt att ställa om sin livsstil på ett mer miljövänligt sätt utan att livskvaliteten för den skull behöver bli sämre. Nedan följer ett antal tips för en klimatsmart vardag inom sex olika områden som leder till minskade koldioxidutsläpp: Energi Med el märkt med Bra Miljöval får du alltid el från förnybara energikällor från, sol, vind, vatten och biobränsle. Byt bort olje- och elpannor mot nya uppvärmningssystem som till exempel biobränsle, värmepumpar och fjärrvärme. Dessa är dessutom mycket billigare i drift. Att isolera vinden sparar ofta mycket energi och betalar sig snabbt. Om fönstren är i dåligt skick, byt till nya effektiva med energiglas. Välj gärna med U-värde lägre än 1,2 W/m2 C. Kontrollera förbrukningen av el/vatten/fjärrvärme/olja. Hur varierar förbrukningen sommar mot vinter, och veckor ni är hemma kontra när ni är bortresta? Sänk inomhustemperaturen. Varje grads sänkning minskar energiförbrukningen med cirka fem procent. Vi mår bäst och presterar mest mellan C. Minska mängden varmvatten genom att installera snålspolande dusch och kranar. Börja leta apparater som drar ström när de inte används och slopa standby-läget. Fyll tvättmaskinen väl vid varje tvätt. Kan du tvätta i 40 C istället för 60 C så spar det mycket energi. Frosta av kyl och frys regelbundet. Damma av baksidan. Se över temperaturerna: 18 C i frysen och 4 6 C i kylen. Byt till lågenergi lampor där det är möjligt. Släck belysningen i rum ingen befinner sig. Transporter Källsortera dina resor. Tänk efter redan hemma i hallen: Behöver jag ta bilen den här gången eller kan jag gå, cykla, ta tåg eller buss i stället? Att köpa en gasbil eller annan miljöbil eller en bränslesnål bil är troligen den enskilt viktigaste insatsen du själv kan göra för att minska ditt bidrag till växthuseffekten. Kom ihåg att välja bil efter din vardag, inte efter den extrema fjällresan eller skogsturen!

16 16 (18) Mat Eco Driving - planera körningen och använd växelspak och gaspedal på ett medvetet så kan bränsleförbrukningen minska med upp till 20%. Motorvärmare sparar pengar, miljö och energi. Den gör nytta redan vid 10 C. Handla miljömärkt. Genom att välja produkter med miljömärkning vet du att du gjort ett val som är bättre för miljön. Några av de viktigaste seriösa svenska miljömärkningar är Bra Miljöval, Svanen, KRAV, EU-blomman (ekologiskt) och MSC (för fisk). Använd Naturskyddsföreningens app Grön Guide som kan laddas ner gratis. Den hjälper dig att göra miljö- och klimatsmart val i matbutiken. Appen Bonde på köpet hjälper dig att se om ursprunget är svenskt. Scanna streckkoden med hjälp av din mobiltelefon och få tumme upp eller ner. Köp mer av de produkter som kan odlas i Sverige under säsongen. Byt ut importerade frukter och grönsaker och ersätt med svenska frilandsodlade alternativ, såsom kål, lök och olika rotfrukter. Byt ut några köttmåltider i veckan mot vegetarisk kost. Vill du ändå ha kött, välj då kött som inte belastar miljön så mycket, exempelvis vilt och lamm. Djurhållning, framför allt nötkött, förbrukar mycket energi och orsakar stora utsläpp (14 kg CO2/kg kött). Välj hellre kyckling eller gris som har betydligt mindre klimatpåverkan (2 resp 5 CO2/kg kött). Titta efter och köp närproducerade produkter i så hög grad som möjligt när du handlar. Välj i första hand alternativ som också är ekologiska. Undvik buteljerat vatten och drick kranvatten istället. Matavfall Släng matavfallet i den bruna påsen. I Trelleborgs kommun införs insamling av matavfall för hushållen etappvis fram till Matavfallet blir till biogas som kan renas till fordonsgas, ett miljöanpassat drivmedel. På köpet får man biogödsel, ett utmärkt gödningsmedel som kan återföras till lantbruket. Övrig konsumtion Handla miljömärkt. Genom att välja produkter med miljömärkning vet du att du gjort ett val som är bättre för miljön. Köp prylar i syfte att de ska hålla länge. Saker som du tröttnat på sälj dem eller ge bort dem hellre än att slänga dem.

17 17 (18) Gå på Loppis. Eller anordna en själv när du städat förråden. Ditt skräp kan bli någon en annans fynd! Övrigt avfall Metallförpackningar kan återvinnas med stor energivinst. Tidningar och andra trycksaker lämnas på en återvinningsstation. Återvinning av papper sparar 70 procent av energin jämfört med nytillverkning. Lämna returflaskor, PET-flaskor och aluminiumburkar i din butik. Testa dig själv 1. Vad menas med begreppet förstärkt växthuseffekt? 2. Hur har de naturliga variationerna av jordens klimat sett ut? 3. Vad räknas som biobränslen? 4. Hur har de fossila bränslena uppstått? 5. Redogör för kolets kretslopp. 6. Hur tillverkas biogas? 7. Vad är IPCC? 8. Ge exempel på olika förnybara energikällor. 9. På vilket sätt utgör solen grunden för den mesta energi på jorden? 10. Vilka fler växthusgaser än CO2 släpper vi ut i atmosfären? 11. Förklara hur man menar när man säger att konsumtion av 1 kg svenskt griskött motsvarar 4,8 kg koldioxid. 12. Varför minskar CO2- utsläppen om jag använder mindre elektricitet hemma? Diskussionsfrågor att arbeta vidare med 1. Läs igenom tipsen för en klimatsmart vardag Vilka åtgärder har du själv redan genomfört? Vilka kan du och din familj tänka er att genomföra framöver? Finns det några fler miljövänliga åtgärder som alla kan göra? Gå in på och testa hur mycket CO2-utsläpp som din livsstil genererar i nuläget. 2. Hur kommer olika länder att påverkas av den globala uppvärmningen? Vad kommer det att innebära för Sveriges del? Gör en lista över olika för- och nackdelar till följd av global uppvärmning. Gå in på 3. Vilka länder släpper ut mest CO2 i dag? Bör man räkna utsläppen per capita eller per land? Vem bär ansvaret för att begränsa effekterna av den globala uppvärmningen?

18 18 (18) 4. Hur kan lagstiftning och ekonomiska styrmedel begränsa CO2- utsläppen? 5. Vilket upplever du som det allra största miljöproblemet? Finns det någonting som du själv kan göra för att bli den del av lösningen på detta problem?

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Världen har blivit varmare

Världen har blivit varmare Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Klimatförändringarna angår oss alla

Klimatförändringarna angår oss alla OM mat och klimat 1 2 Klimatförändringarna angår oss alla och många efterlyser enkla tips att använda i vardagen. Här kommer tips om 10 enkla, men betydelsefulla klimatval när du handlar, lagar och äter

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall

Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall HAPARANDA STAD DECEMBER 2010 2 Alternativ för hantering av Haparanda kommuns matavfall Sofia Larsson Klimatstrateg Kommunledningsförvaltningen december

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Tips och inspiration för en mer

Tips och inspiration för en mer Tips och inspiration för en mer Ingen kan göra allt men alla kan göra något I den här broschyren presenteras ett stort antal miljöförbättrande åtgärder inom fyra områden: Energi, Resor, Mat och Återvinning.

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Klimatförändringar: kort fakta

Klimatförändringar: kort fakta FilmCentrum presenterar Klimatförändringar: kort fakta Klimat, växthuseffekt och global uppvärmning Den globala uppvärmningen började debatteras på allvar under 90-talet då man observerat en ökning av

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck Resursanvändning Ekologiskt fotavtryck Ditt ekologiska fotavtryck = din påverkan på miljön Det finns 2 perspektiv då man mäter hur mycket enskilda personer eller länder påverkar miljön Produktionsperspektiv

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5)

Matens miljöpåverkan. 2012-01-18 Sid 1 (5) 2012-01-18 Sid 1 (5) Matens miljöpåverkan Vår mat påverkar miljön på många olika sätt och under senare år har klimatet varit i fokus. Livsmedelsproduktionen påverkar även andra miljöaspekter som övergödning

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg

En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län. Julia Borgudd. i samarbete med Jonas Forsberg En studie om efterfrågan på gasfordon i Uppsala län Julia Borgudd i samarbete med Jonas Forsberg Innehåll Bakgrund... 2 Syfte & metod... 2 Resultat... 3 Diskussion... 7 Referenser... 8 Bakgrund Den till

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas Skräp eller en råvara med möjligheter? Det finns två sätt att se på matavfall: som rent skräp eller som en resurs. Partille kommun väljer att se matavfallet som

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A

Diesel eller Bensin? 10.05.19. Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Diesel eller Bensin? 10.05.19 Av: Carl-Henrik Laulaja 9A Innehållsförteckning: Inledning: Sida 3 Bakgrund: Sida 3 Syfte/frågeställning: Sida 4 Metod: Sida 4 Resultat: Sida 5 Slutsats: sida 5/6 Felkällor:

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell

Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer