/ Anders Jansson. Implementering över gränserna?

Transkript

1 Implementering över gränserna?

2 Implementering över gränserna? 2 Vi behöver gränsöverskridande samarbete Vi har inte resurser att göra allt själva Det är inte effektivt att söka samma resultat flera gånger Stora frågor kräver stora resurser Fem steg:

3 Implementering över gränserna? 3 Fungerar stegmodeller? Historiskt sett vet vi att många stora uppfinningar gått snabbt från land till land: tex Highway Capacity Manual Men när vi ser på vårt eget forsknings- och utvecklingsarbete så frågar vi oss om vi egentligen fått någonting alls på senaste tid av våra internationella insatser Den normala EU-frustrationen: när ett projekt väl gjorts sådant att det blivit intressant på det internationella planet och till och med lyckats fånga in en del EU-ramprogrampengar, så är dess konkreta nytta för det egna landet redan nästan försvunnen; samarbetet kostar mer än vad man vinner på gemensamma resultat Och tvärtom: när man tillsammans kommer på en bra projektidé så är det inte möjligt att få resurser att genomföra den när de olika länderna tar sina beslut på så olika grunder och i olika takt Det är ofta lättare att göra själv än att söka fram partners, finansiering, prioritering, program, mötesdatum, översättning

4 Implementering över gränserna? 4 Fungerer firetrinnsmodellen? Det finnes eksempler på rask spredning over landegrenser (f.eks. Highway Capacity Manual) Generell følelse idag: Hva får vi i det hele tatt til? EU-frustrasjon: samarbeidet koster mer enn nytten Kamp om midler Tungt byråkrati Gode ideer er vanskelig å realisere fordi de enkelte lands FoUprioriteringer og beslutninger er i utakt Konklusjon: Det er ofte lettere å gjøre ting selv enn å finne samarbeidspartnere, søke finansiering, enes om prioriteringer, tilpasse FoU-program, finne møtedatoer, overvinne språkbarierer m.m.

5 Implementering över gränserna? 5 Olika spridningsformer Vi har dock exempel på att även nyare innovationer, stora som små, sprids från land till land den Nyzeeländska förvaltnings-upphandlingsmodellen (säger inte ett ord om vad därav följde...) vägbullrets beräkningsmetod Nord2000Road (nästan) lågbullrande asfalt (i vissa varianter) brolivscykelprojektet ETSI samt exempel på vad vi fått idéer till från andra men var och en bearbetat själv konsekvensutredning ekodukter eller faunapassager bullerskärmar alternativ till saltning (märks det att jag arbetar med miljöfrågor...)

6 Implementering över gränserna? 6 Hur fungerar det? Grundvillkoret för hur gränsöverskridande implementering kan lyckas är i projektet som skall skapa det man avser implementera det måste finnas en ägare till det svar forskningen ger -> alltså måste det finnas en ägare till frågan: det lönar sig endast att vara med i sådant samarbete som är verkligt relevant för en själv tidpunkten är helt central och mycket problematisk, om samarbetsprojekten är för tidiga eller för sena. Det lönar sig att analysera om vårt eget program är optimalt i förhållande till samarbetet. Ofta går det att justera, om man gör det i tid organisationen skall vara beredd att satsa; inga resultat kommer gratis - hemma eller på den internationella marknaden professionalitet också för samarbete - uppbyggnad av projekt och projektorganisation, upphandling, projektledning om allt detta lyckas är ju implementeringen inte längre gränsöverskridande, den är endast en fråga om att göra färdigt det man redan bestämt sig för

7 Implementering över gränserna? 7 trust - understand - commit ERA-NET ROADs tes är att vi först lär oss lita på att också andra är kompetenta att ställa frågor och göra program därigenom skapar vi en gemensam förståelse av vad det gäller och då är vi redo att binda oss till gemensamma program men ännu har vi inte kunnat testa samarbetets resultat ger förtroende, förståelse och förbindelse också förverkligande? antagligen inte tillräckligt... förverkligandet beror på oss själva det kan inte ske via en internationell kommitté osannolikt att man kan skriva in i själva projektet tillräckligt med disseminations och publications och workshops för att skapa mer än kännedom om resultatet osannolikt att internationella samarbetsprojekt kan undanröja alla de organisatoriska, finansiella och procedurskillnader mellan länderna, som oftast bromsar förverkligandet viljan att förverkliga måste finnas hos oss och vi är själva ansvariga för att finna det sätt det kan ske på

8 Implementering över gränserna? 8 NordFoU- kanalen NordFoU vej&trafik är en kanal för utförande av gemensamma nordiska projekt utgångspunkten i NVF-samarbetet och övrig nordisk samverkan NordFoU är ett sätt att organisera resurserna för de projekt man gemensamt utarbetat tidigare modell att var och en ordnar sitt eget projekt och resultaten fogas samman NordFoU-modellen att projektet görs gemensamt med ett ansvarigt land som hanterar upphandling mm. 3 projekt färdiga, 5 på gång förverkligandet via de nordiska nätverken och de experter som är med i projekten - kanske lättare att ordna kontakten på nära håll än tillsammans med hela Europa

9 Implementering över gränserna? 9 Att finna det rätta ögonblicket : gemensamma program eller bättre program? både i ERA-NET ROAD och i NordFoU har det föreslagits att man samordnar deltagande länders FoU-program och på det sättet får de gemensamma projekten på rätt tid och rätt plats nuvarande standard är, om någonting alls står att finna, kortfattade infosidor om existerande program och ingenting om kommande - finns inte resurser att arbeta fram mer ambitiösa system programmen görs med mycket olika metodik och i olika referensramar, antagligen inte värt att försöka tolka dem effektivare att söka de gemensamma frågeställningarna och göra programmen direkt i själva samarbetet, men detta ställer större krav på dem som är med, att de faktiskt är på det klara med det egna landets prioriteter och att de har tillräckligt stöd för sina beslut detta ger ännu inga garantier för förverkligande, men problemet är inte i det internationella samarbetet utan i det nationella : hur kan vi göra våra egna FoU-program så, att prioriteringen av vad vi utvecklar verkligen svarar mot prioriteringen av vad som förverkligas?