Varför väljer personer att starta företag som ekonomisk förening?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför väljer personer att starta företag som ekonomisk förening?"

Transkript

1 Tobias Mård Fredrik Nilson Varför väljer personer att starta företag som ekonomisk förening? Företagsekonomi C-uppsats Termin: Vt 2010 Handledare: Rune Brandel 1

2 Sammanfattning Ekonomiska föreningar är en bolagsform som under vår utbildning behandlas väldigt lite i förhållande till de andra bolagsformerna. Vi tyckte då att det skulle vara intressant att titta närmare på den bolagsform som många inte vet speciellt mycket om. Syftet med uppsatsen var att undersöka om varför personer väljer att starta och driva sitt företag i en ekonomisk förening. Vi valde att använda en kvalitativ metod där fyra stycken företag intervjuades. Litteratur som framförallt användes var litteratur gällande associationsrätt. Utifrån de svar vi fick från intervjuerna kunde vi konstatera att det fanns flera utmärkande orsaker till att personer valde ekonomisk förening. Exempel på orsaker var syftet med verksamheten, demokratiskt beslutande och gemensamma värdegrunder. 2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsningar Metod Val av metod Urval Tillvägagångssätt Metoddiskussion Validitet och reliabilitet Forskningsöversikt Teoretisk referensram Översikt Olika typer av kooperativ Bildande Organisering Medlemmarna Redovisning Beskattning Andra bolagsformer Aktiebolag Handelsbolag Enklare beslutsfattande I ekonomiska föreningar SOU 2009: Administrativa kostnader Ändring av stadgarna Former för föreningsstämman Empiri Bildande Organisering Medlemmarna Redovisning Beskattning Jämförelse andra bolag Remissvar SOU 2009: Skatteverket Bolagsverket Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala Universitet Analyser och slutsatser Varför väljer personer att starta företag som ekonomisk förening? Vilka nackdelar finns det med ekonomiska föreningar? Jämförelse andra bolagsformer Källförteckning Bilaga 1 Intervjufrågor Bilaga 2 Organisationsschema Konsum

4 1. Inledning I detta kapitel beskrivs bakgrunden till varför vi valt ämnet, en kort introduktion, syfte, frågeställningar och avgränsningar Bakgrund Under utbildningen har vi båda varit intresserade av och läst kurser som berör associationsrätten i form av grundläggande kurser i juridik. Dessa kurser har behandlat olika bolagsformer men har till störst del fokuserat på aktiebolag och vi har relativt utförligt granskat aktiebolagslagen. Ekonomiska föreningar har inte behandlats i någon större utsträckning och vår kännedom om bolagsformen är i förhållande till aktiebolagsrätten väldigt liten. Därför tycker vi det skulle vara både roligt och lärorikt att studera denna bolagsform närmare och undersöka varför olika personer väljer att starta och bedriva verksamhet i ekonomiska föreningar. Valet av ämnesområdet fick vi under uppsatskursens förslagstillfälle där personer från yrkeslivet kommer till Universitetet och vill ha hjälp av studenter med studier och undersökningar. Uppsatsen kommer vi att skriva i samarbete med Värmlandskooperativen som är en del av Coompanion. Coompanion erbjuder experthjälp och rådgivning kring demokratiskt företagande vid till exempel startande av ekonomiska föreningar. Värmlandskooperativen kommer att kunna bidra med råd och expertkunskap inom området samt ett kontaktnät som vi kan använda oss av när vi ska genomföra vår undersökning. Att skriva uppsatsen åt ett företag tror vi även är ett nyttigt sätt att komma i kontakt med arbetslivet och ställa lite extra krav på oss själva. Ekonomiska föreningar ökar nästan dubbelt så fort som aktiebolag och enskilda firmor procentuellt sett. Den senaste 10-årsperioden har ekonomiska föreningar ökat med 47 procent, jämfört med aktiebolag som ökat med 23 procent och enskilda firmor 21 procent (Coompanion 2010). Ekonomiska föreningar är en bolagsform som på många sätt liknar aktiebolag men har beskrivits som en av de mest demokratiska bolagsformerna. Principen en medlem, en röst och kooperativ verksamhet är faktorer som kännetecknar ekonomiska föreningar Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka varför olika personer väljer att starta och bedriva verksamhet som ekonomisk förening samt att förbättra vår egen kunskap om ekonomiska föreningar. Trots att andelen ekonomiska föreningar som bildas ökar läggs ingen större vikt på bolagsformen i undervisningen och 4

5 vi har uppfattningen att den allmänna kännedomen om ekonomiska föreningar är begränsad. Aktiebolag är något som i princip alla har hört talas om och har en viss kunskap om. Fram till uppsatsens början hade vi i princip ingen kännedom alls om ekonomiska föreningar. Vår forskningsfråga kommer att vara: Varför väljer personer att starta företag som ekonomisk förening? Vår underfråga kommer att vara: Vilka nackdelar finns det med ekonomiska föreningar? 1.3. Avgränsningar För att kunna undersöka vilka beslutunderlag som ligger till grund för bildandet av ekonomiska föreningar måste vi även undersöka andra bolagsformer detta för att lättare jämföra vilka olika valmöjligheter som finns. För att underlätta arbetet och kunna göra jämförelserna tydliga har vi valt följande delområden att jämföra; bildande, organisation, medlemmarna, redovisning och beskattning i de olika associationsformerna. Att gå in i detalj rörande all lagstiftning i associationsrätten skulle vara allt för omfattande, vi har därför valt att utförligt beskriva ekonomisk förening enligt delområdena och sammanfatta lite kortare de andra formerna. Uppsatsen kommer att undersöka olika typer av ekonomiska föreningar och kooperativ som varierar både till storlek och till verksamhetsart. Detta för att försöka få med olika synvinklar på situationer som uppkommer vid bildanden samt vid den löpande förvaltningen i de olika bolagen. 5

6 2. Metod I detta kapitel beskrivs den valda metoden och tillvägagångssättet för datainsamlingen Val av metod Enligt Holme och Solvang (1997) finns det två typer av metoder som kan användas vid undersökandet av samhällsvetenskapliga frågor, kvalitativa och kvantitativa metoder. Den kvantitativa metoden går på bredden med ett stort antal respondenter och kännetecknas av strukturerade enkäter med förutbestämda svarsalternativ. Den kvalitativa metoden går på djupet med ett färre antal respondenter och kännetecknas av osystematiska och ostrukturerade observationer, till exempel djupintervju eller intervjumall utan fasta frågor eller svarsalternativ (Holme, Solvang 1997 s 78). Vårt syfte med undersökningen är att studera vad specifika företag upplever som bra respektive dåligt med de regleringar som finns för ekonomiska föreningar. Vi vill veta ved det enskilda företaget upplever som positivt/negativt och varför de tycker det. Därför anser vi att den kvalitativa metoden passar vår undersökning bäst. Vi kommer att genomföra djupintervjuer med ett begränsat antal respondenter Urval Kvalitativa intervjuer är mycket krävande både för forskare och för intervjuobjekt. Forskaren måste vara väl insatt i och förstå de områden som den utfrågade behandlar (Holme, Solvang 1997 s 105). Eftersom förberedelserna och efterarbetet kring intervjuerna är väldigt tidskrävande har vi valt att begränsa oss till fyra stycken respondenter. Vi har försökt att få med olika typer av företag som har olika förutsättningar gällande t.ex. hur länge de varit verksamma och vad de är verksamma i för bransch. Vi har även avgränsat oss till Karlstads närområde för vilka företag som kommer att intervjuas. Eftersom ekonomiska föreningar regleras i lagen tror vi inte verksamhetsområdet har någon inverkan på hur föreningar drivs. Att begränsa urvalet till närområdet gör även att vi undviker tidsödande resor Tillvägagångssätt I samråd med både handledaren och Värmlandskooperativen diskuterades urvalet av vilka företag som skulle intervjuas och hur många företag som var lagom. Efter den uppdelning vi tidigare gjort i teoriavsnittet bestämde vi oss tidigt att vi ville ha dels ett företag som precis startat sin verksamhet, dels ett företag som är en stor aktör inom sin bransch samt lite olika typer av ekonomiska föreningar. 6

7 Vi startade med att ringa eller att skicka mejl till de företag vi valt ut för att se hur många som kunde tänka sig att ställa upp på en intervju. Efter att vi varit i kontakt med de olika företagen hade vi följande intervjuer klara: Klas Olsson, Konsum Värmlands informationsavdelning: Konsum Värmland är ett konsumentkooperativ, vilket innebär att medlemmen aktivt deltar som konsumenter i föreningen. Konsum främjar sina medlemmars ekonomiska intressen genom att erbjuda rena oförfalskade matvaror till bästa möjliga pris. Konsum har varit ekonomisk förening sedan 1966 och har medlemmar i Värmland. Tommie Magnusson, Säljsajten.se: Säljsajten är ett arbetskooperativ där medlemmarna aktivt deltar med egen arbetskraft i föreningen. Säljsajten är en nystartad förening som vänder sig till idrottsföreningar där de kan marknadsföra sin egen klubb genom att sälja produkter med sin egen logga på. Säljsajten har 3 stycken medlemmar. Erik Fryklund, kassör i Hammarövind1: Vindkraftverket är ett producentkooperativ som syftar till att kunna producera grön el med hjälp av ett lokalt medlemsägt vindkraftverk. Verket har 400 stycken medlemmar. Bo Göran Sjögren, Trelento: Trelento är ett arbetskooperativ som bedriver en restaurang tillsammans. Deras idé är att utveckla Värmländsk mattradition. De har tre stycken medlemmar. Som vi tidigare varit inne på så valde vi att begränsa oss till ett noggrant urval av företag efter vissa nämnda kriterier. Vid kvalitativa intervjuer bör man enligt Holme och Solvang (1997) använda sig av en intervjumanual som täcker alla ämnesområden istället för ett standardiserat frågeformulär. När alla intervjupersoner var klara började vi utforma en intervjumanual för respektive intervju med de delarna vi ville får svar på. Beroende på storleken på företagen och hur länge de hade varit verksamma anpassades manualen lite individuellt efter respektive företag. I varje område valde vi att ha en del underfrågor för att kunna hålla igång en diskussion om ämnet och få det så naturligt som möjligt. Till varje intervju arbetade vi med en mall på cirka tio frågor med ett antal följdfrågor. Intervjuerna tog mellan tjugo och trettiofem minuter att genomföra och ett urval av de frågor vi använde oss av finns i bilaga 1. Vi använde oss av en diktafon och vi spelade in samtliga intervjuer för att vi inte skulle missa någonting och kunna gå igenom materialet igen för att undvika missförstånd. Intervjupersonerna fick även möjligheten att vara anonyma vid utfrågningen, något som samtliga avböjde. 7

8 Innan varje intervju gav vi respondenten en kort introduktion till syftet med vår uppsats och vad vi ville få ut av intervjuerna. Efter varje intervju sammanställde vi materialet genom att skriva av det på datorn. Detta för att lättare kunna gå igenom intervjuerna och hitta relevant material till vår empiri. Vi har även gått igenom en statlig utredning i teorin som rör förenklat beslutsfattande i ekonomiska föreningar och en minskning av de administrativa kostnaderna. Empiriskt har vi studerat olika institutioners remissvar beträffande förslagen för att se vad de har för uppfattning om förslagen Metoddiskussion Valet av metod ska anpassas efter vilket syfte undersökningen har och inom vilket problemområde detta ligger (Holme och Solvang 1997). Som vi nämnt tidigare tror vi att ord och resonemang har större relevans för oss än vad sifferunderlag har i detta fall och att det är bättre lämpat med kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden ger en helhetsbild över sammanhanget och bidrar till förståelse för olika sociala processer. Den gör det möjligt att lättare förstå den enskilde individens uppfattningar (Holme och Solvang 1997). Vi har valt denna metod för att vi tror att den kommer att ge oss mer utförliga och förklarande svar än den kvantitativa metoden då intervjupersonen inte har förutbestämda svarsalternativ utan kan öppet diskutera och redogöra för sina svar. Vi kan på ett enklare sätt fokusera på vad den enskilde individens uppfattningar. Enligt Holme och Solvang (1997) är statistisk generalisering och representativitet inte det huvudsakliga syftet med den kvalitativa metoden. Urvalet bestäms utifrån vissa förutbestämda kriterier där extrema fall kan vara att föredra i stället för de normala. Detta gör att variationsbredden i undersökningen blir bredare. Urvalet av intervjupersoner skedde genom att vi valde företag av olika storlek och i olika verksamhetsområden för att få så stor spridning på svaren som möjligt. Antalet företag vi valde att intervjua grundar vi på dels resursskäl, att genomföra kvalitativa intervjuer är mycket tidkrävande. Dels för att vi tyckte att vi fått med flera olika typer av ekonomiska föreningar och att fler av en sort inte skulle leda till någon större spridning i svaren. 8

9 Gällande undersökningens upplägg har vi varit väldigt flexibla med frågorna till respektive intervjuperson. Vi har försökt att inte ställa för ledande frågor för att personen lättare ska kunna förklara sina egna uppfattningar och inte bli allt för detaljstyrd. Undersökningen har genomförts på en plats vald av intervjupersonen, detta för att intervjupersonen ska känna sig bekväm i sin roll. Intervjuerna vi genomfört har varit respondentintervjuer, vilket innebär att intervjupersonen är delaktig inom det område vi studerar (Holme och Solvang 1997). I vårt fall är detta personer som bedriver sin verksamhet som ekonomisk förening. Den andra formen av intervjuer är informantintervjuer, där intervjun riktar sig till en person som inte är delaktig inom det område vi studerar men kan ha mycket åsikter om det (Holme och Solvang 1997). Här har vi inriktat oss på den statliga utredning som genomförs med fokus på förenkling av föreningslagen och studerat remissvar från Bolagsverket, Skatteverket och Juridiska fakulteten på Uppsala Universitet för att få synpunkter utifrån andra perspektiv Validitet och reliabilitet Att empirin är valid innebär att informationen är giltig, att vi genom vår undersökning faktiskt mäter det vi vill mäta. En person som intervjuas kan kanske bete sig på ett sätt som han tror att forskaren förväntar sig. Informationen ska också vara reliabel, den information vi fått av undersökningen måste vara pålitlig. Svårigheten för en forskare ligger i hur han/hon på bästa möjliga sätt ska få så pålitligt material som möjligt (Holme och Solvang 1997). I arbetet tror vi att det kommer att finnas en bra grund att dra slutsatser ifrån. Datainsamlingens trovärdighet stärks av valet av intervjupersoner, det insamlade materialet har gjorts med personer som har dels varit verksamma länge i ekonomiska föreningar och även inom andra företagsformer och dels personer som startat ny verksamhet. Vid intervjuerna berättade vi vad syftet var med uppsatsen och vad materialet skulle användas till. Alla intervjupersoner godkände att de kunde bli citerade och namngivna i uppsatsen och det är något om vi tycker stärker materialets trovärdighet. 9

10 Tillförlitligheten av en undersökning beror på hur många intervjuer som gjorts. Det kan tyckas att fyra stycken intervjuer är i minsta laget, men som vi varit inne på tidigare så anser vi att urvalet gjorts på ett bra sätt och att det tidsomfattande arbetet med sammanställande av intervjuer och arbetet med att förbereda dem har lett till valet av fyra stycken. Vi tror inte heller att intervjuer av 3-4 stycken företag till inom samma områden hade gett oss annorlunda svar. Trovärdigheten stärks även av valet av metod. Kvalitativa intervjuer med namngivna personer anser vi är tillförlitligare än eventuella enkätundersökningar där respondenten kan vara anonym och inte motiveras att svara lika utförligt och sanningsenligt på frågorna. 10

11 3. Forskningsöversikt Här beskrivs tidigare studier inom forskningsområdet. Tidigare forskning på området ekonomiska föreningar har varit svårt att få tag på. Vi har letat bland tidigare uppsatser på nätet och tagit hjälp av bibliotekets personal för att få tag i information men även då har urvalet varit begränsat. Magnusson och Torneus (2005) har undersökt hur personalens psykosociala arbetsmiljö påverkas beroende på hur verksamheten är organiserad. Faktorer som påverkar arbetsmiljön är enligt dem verksamhetens styrning, delaktighet och möjlighet till inflytande med flera. Dock anser de att det inte är organisationen som är den avgörande faktorn om det finns arbetsglädje på arbetsplatsen. Deras slutsatser är att i kooperativt organiserade verksamheter finns en stor motivation hos dem som arbetar och att motivationen grundar sig i att personalen har inflytande i verksamheten och har möjlighet att påverka olika beslut. Jonsson och Widgren (2008) har studerat hur väl olika företag följer de kooperativa principerna. Det finns sju stycken kooperativa principer; frivillig och öppet medlemskap; demokratisk medlemskontroll; medlemmarnas ekonomiska deltagande; självständighet och oberoende; utbildning, praktik och information; samarbete; samhällssyn. De har jämfört ett uttalat kooperativt företag och ett icke kooperativt företag för att se i vilken utsträckning de båda följer principerna. Deras slutsatser är att det kooperativa företaget följer principerna till punkt och pricka medan det icke kooperativa företaget på vissa punkter uppfyller principerna. 11

12 4. Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras det teoretiska materialet kring ekonomiska föreningar samt en kortare beskrivning om andra bolagsformer Översikt Regelverket kring ekonomiska föreningar regleras i Lagen om ekonomiska föreningar (1987:667). Lagstiftningen har utformats med utgångspunkt i aktiebolagslagen och är på några ställen identisk med densamma (Grosskopf 2003). För att en förening ska kunna klassas som ekonomisk förening krävs enligt lag om ekonomiska föreningar (SFS 1987:667) att en medlems ekonomiska intressen gynnas och att medlemmen deltar som konsumenter eller andra förbrukare, som leverantör, med egen arbetsinsats, genom att begagna föreningens tjänster, eller på annat eller liknande sätt. En förening utan kooperativt deltagande kan inte registreras som ekonomisk förening (Roos 1995). Ekonomiska föreningar kännetecknas av fyra stycken förutsättningar enligt Grosskopf (2003) s 11: Ekonomisk verksamhet: Verksamheten ska bedrivas affärsmässigt. Ekonomiskt ändamål: Gynna medlemmarnas ekonomiska intressen till exempel sänkt pris på livsmedel genom medlemskap. Kooperativ verksamhet: Medlemmarna ska på något sätt vara delaktiga i verksamheten. Öppenhet: Det är fritt att bli medlem inom föreningens ramar Olika typer av kooperativ Konsumentkooperativ: principen för denna typ av kooperation är att medlemmarna ska få bättre och billigare livsmedel. Exempel på ett konsumentkooperativ är Konsum (Lundén 2005). Producentkooperativ: Anledningen till att denna typ att kooperation används är att medlemmarna ska kunna få avsättning för sina produkter till ett bra pris. Exempel på producentkooperativ är lantbrukare som går ihop och levererar sina produkter till mejerier och slakterier med mera. Andra exempel på producentkooperativ är hemslöjdsföreningar, åkeriföreningar och taxiföreningar (Lundén 2005). 12

13 Arbetskooperativ: Ett arbetskooperativ är en förening där medlemmarna deltar med sin egen arbetskraft i föreningen. Exempel på områden där arbetskooperativ används är personalkooperativa dagis, vårdcentraler, sjukhus och kaféer (Lundén 2005). Tjänstekooperativ: Exempel på tjänstekooperativ är föräldrakooperativa daghem och skolor, i dessa utnyttjar medlemmarna föreningens tjänster. Enligt Lundén bildas dessa typer av kooperativ ofta då missnöje råder bland medlemmarna gällande den service samhället eller privata företag förmedlar (Lundén 2005) Bildande Vid bildandet av en ekonomisk förening krävs att minst tre personer är medlemmar. När beslut om bildande har fattats måste den ekonomiska föreningen registreras hos bolagsverket inom sex månader. Grundarna har till uppgift att; bilda föreningen, anta stadgar samt att utse styrelsen och en revisor. Stadgarna är en av föreningens grundpelare och anger de regler och ståndpunkter som föreningens medlemmar ska förhålla sig till. I stadgarna ska bland annat föreningens firmanamn anges, styrelsens säte, ändamålet för verksamheten och verksamhetens art, hur vinsten ska fördelas, hur stor styrelsen ska vara, hur stor insats som krävs av medlemmarna. Stadgarna får inte innehålla något olagligt och det är obligatoriska för att kunna registrera bolaget hos bolagsverket (Lundén 2005). Om föreningen vill genomföra en förändring i stadgarna krävs det att föreningsstämman röstar igenom förändring i två på varandra följande stämmor. På den första stämman räcker det med att mer än hälften av de närvarnade medlemmarna röstar för förslaget för att få det godkänt. På den andra stämman däremot krävs det att två tredjedelar av medlemmarna röstar på förslaget för att få förslaget godkänt (Lundén 2005). Efter att stadgarna blivit godkända och firman registrerats övergår firman som juridisk person och bildandet av föreningen anses slutfört. Som juridisk person blir den ekonomiska föreningen ett skattesubjekt som har rätt att inträda avtal och ta lån med mera (Lundén 2005) Organisering Organisationen i ekonomiska föreningar är uppbyggd på ett likartat sätt med hur organisationen ser ut i ett aktiebolag. Precis som i aktiebolaget är stämman det högsta beslutande organet, styrelsen verkställer stämmans beslut och om föreningen har fler än 200 anställda ska även VD utses (Grosskopf 2003). 13

14 Figur 1: Organisationsschema i ekonomisk förening. Föreningsstämma Styrelse VD/Koncernchef Figur ur Grosskopf (2003) s. 19 På föreningsstämman har medlemmarna möjlighet att delta och påverka olika beslut som rör företagets verksamhet. Exempel på olika frågor som tas upp och beslutas om på föreningsstämman kan vara hur föreningen ska vara organiserad, vilka som ska sitta i styrelse och vilka revisorer föreningen ska ha, ändring av stadgar, ansvarsfrihet för styrelsen, beslut om hur eventuell vinst ska disponeras och hur en förlust behandlas (Lundén 2005). Styrelsen har till uppgift att sköta föreningens organisation och se till att den fungerar på ett bra sätt samt att förvalta föreningens angelägenheter. Antalet ledamöter bestäms av stämman men det ska vara minst 3 stycken. Styrelsen ska se till att de beslut som stämman fattar verkställs och att såväl lagar som föreningens stadgar följs. Styrelsen har även ansvar för att utse VD för föreningen (Lundén 2005). Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan till nackdel för föreningen eller annan medlem. (Lag om ekonomiska föreningar SFS 1987:667 kapitel 7 16) 4.5. Medlemmarna I ekonomiska föreningar kan både juridiska och fysiska personer vara medlemmar om föreningens stadgar inte anger annat. Enligt lag om ekonomiska föreningar (SFS 1987:667) finns inga restriktioner mot omyndiga eller utlänningars medlemskap i föreningen (Lundén 2005). En ekonomisk förening får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för vägran med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan orsak. (Lag om ekonomisk förening SFS 1987:667 kapitel 3 1) 14

15 Att vägra personer medlemskap går bara att göra om föreningen har goda skäl till vägran. Exempel på ett godtaget skäl kan vara om en förening inte har plats för fler medlemmar än vad de redan har (Lundén 2005). När beslut tas har enligt lag om ekonomiska föreningar (SFS 1987:667) varje medlem en röst var, om inte föreningens stadgar säger något annat. Denna lag hänvisar till principen en medlem, en röst som är ett viktigt demokratiskt perspektiv i ekonomiska föreningar. Det är obligatoriskt för medlemmar i ekonomiska föreningar att betala en insats vid inträde i föreningen. Insatsen behöver inte betalas i likvida medel utan kan utgöras av andra insatser i till exempel form av arbete eller varor om detta angetts i stadgarna. Medlemmarnas insatser ska vara på lika stort belopp (Lundén 2005). En medlem kan när som helst gå ur en förening. Föreningen kan dock i stadgarna reglera om en tidsgräns om hur länge en medlem måste vara medlem i föreningen innan denne kan säga upp sitt medlemskap. Vid en avgång får medlemmen tillbaka den insats som denne satte in i föreningen oavsett vilken ekonomisk ställning föreningen har (Lundén 2005) Redovisning I Bokföringslagen och Årsredovisningslagen finns de lagar och regleringar som berör ekonomiska föreningar gällande redovisningen, något som tidigare återfanns i lagen om ekonomisk förening (Grosskopf 2003). Redovisning är ett sätt att underlätta beslut gällande ekonomiska frågor. I Föreningens stadgar ska det framkomma vilket räkenskapsår föreningen har. Räkenskapsåret ska omfatta tolv månader och det går att välja mellan fyra olika bokslutsdatum. Alla ekonomiska föreningar är bokföringsskyldiga. Med det menas det att bokföringen ska skötas oavsett om föreningen driver verksamhet eller om den är vilande. Redovisningen ger bland annat föreningar budgetar, bokföring och bokslut. Årsbokslutet ger föreningen en överblick av det resultat som föreningen gjort under det räkenskapsår som resultatet innefattar. Årsbokslutet består av en balansräkning, resultaträkning och av bokslutsspecifikationer. Ekonomiska föreningar måste varje år göra en årsredovisning. Årsredovisningen innehåller precis som årsbokslutet en resultaträkning och en balansräkning men består även av en förvaltningsberättelse som beskriver i ord om vad som hänt i föreningen under det gångna året. Årsredovisningen innehåller även tilläggsupplysningar till resultat- och balansräkning som ger en förklaring till de belopp som finns i dessa (Lundén 2005). Årsredovisningen fastställs på föreningsstämman. Det är endast större ekonomiska föreningar som är skyldiga att ha en auktoriserad revisor som måste registrera sina årsredovisningshandlingar till pant och 15

16 registreringsverket. De övriga ekonomiska föreningarna måste dock ha sina redovisningshandlingar tillgängliga ifall pant och registreringsverket på någons begäran kräver att få tillgång till handlingarna (Grosskopf 2003). En ekonomisk förening måste ha minst en revisor och det är föreningsstämman som väljer revisor. En revisor har till uppgift att kontrollera och granska föreningens styrelse och verkställande direktörens förvaltning. En revisor behöver inte vara godkänd eller auktoriserad. I större ekonomiska föreningar måste dock minst en av revisorerna godkänd eller auktoriserad (Lundén 2005) Beskattning Beskattningen gällande ekonomiska föreningar är i stort sett samma som för aktiebolag. Skattesatsen ligger på 26,3% precis som det är för aktiebolag. Det finns dock vissa skillnader och enligt Lodin beror det på att de två typerna av bolag arbetar med skilda målsättningar. Ett aktiebolag har som syfte att ge avkastning till dess ägare medans en ekonomisk förening har som målsättning att ge dess medlemmar möjlighet till billiga inköp, lägre priser på bostäder och att ge ett högre pris på sina produkter (Lodin 2009). Huvudregeln gällande beskattningen i ekonomiska föreningar är att alla inkomster skall beskattas. Ingen kommunalskatt utgår på ekonomiska föreningar utan det är endast statlig skatt som belastar föreningen (Lundén 2005). Det finns två sätt för en ekonomisk förening att göra överskotts utdelning (vinstutdelning) till medlemmarna. Den ena är en så kallad gottgörelse. En gottgörelse är en utdelning som bygger på att ersättningarna till medlemmarna baseras på hur stort deras deltagande i verksamheten varit. Det är föreningsstämman uppgift att besluta om gottgörelse (Lundén 2005). I ett producentkooperativ kan en gottgörelse lämnas i form av efterlikvid. Efterlikviden utgår från hur mycket varje medlem sålt till föreningen. Den vinst som delas ut delas med den mängd som medlemmarna sålt till föreningen. I ett arbetskooperativ beskattas gottgörelsen som lön och den är antalet arbetstimmar medlemmarna gör i föreningen som efterlikviden utgår ifrån (Lundén 2005). En annan form av gottgörelse är en så kallad återbäring. En återbäring utgår från hur mycket medlemmarna har köpt av föreningen. Medlemmen får då återbäring beroende på hur mycket den köpt från föreningen. Innan en förening kan göra en gottgörelse måste föreningen göra en avsättning till reservfonden på minst 5 % av nettovinsten. Ses en ekonomisk förening rent skattemässigt som en kooperativ förening får gottgörelsen dras av. 16

17 Definitionen för att anses som en kooperativ förening rent skattemässigt är att föreningen är öppen för nya medlemmar och som praktiserar lika rösträtt (Lundén 2005). Om en medlem i en konsumtionsförening får en återbäring och handlat som privatperson är återbäringen skattefri. En efterlikvid skall alltid beskattas, detta beroende på att medlem som erhålls efterlikviden alltid är en näringsidkare och dessa har reda fått avdrag för de inköp de gjort och därför måste efterlikviden beskattas. I ett arbetskooperativ betraktas efterlikviden som lön och då faller det på föreningen att betala arbetsgivaravgifter och dra skatter (Lundén 2005). Det andra sättet för en ekonomisk förening att göra en överskottsutdelning är att göra en så kallad insatsutdelning. En insatsutdelning är en utdelning som baseras på den inbetalda medlemsinsatsen. Denna typ av utdelning får ej överstiga det fria kapitalet i föreningen. Det fria kapitalet är det egna kapitalet minus inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond och det är endast det fria kapitalet som får delas ut (Lundén 2005) Andra bolagsformer Aktiebolag När ett aktiebolag registreras blir bolaget till en juridisk person, i och med det får bolaget rättskapacitet. Med rättskapacitet menas att bolaget får förvärva sig rättighet samt att åta sig skyldigheter. Det finns vissa restriktioner för fysiska personer att bilda ett aktiebolag. Personen får inte befinna sig i konkurs, vara omyndiga eller ha näringsförbud. Ett bolag anses bildat när en stiftelseurkund har upprättats och undertecknats av samtliga stiftare (Hemström 2005). I ett aktiebolag är medlemmar och företagsledning befriade från personligt ansvar för de förpliktelser företaget kan tänkas åta sig, utan det är enbart aktiebolaget i sig som kan hållas betalningsansvarigt (Hemström 2005). I ett aktiebolag krävs det en kapitalinsats på minst kr för privata bolag samt minst kr för publika bolag (Bolagsverket 2010). Bolagsstämman är aktiebolagets beslutande organ. Här tar aktieägarna beslut i frågor gällande bolaget och röstar efter aktieinnehavets storlek som aktieinnehavaren har. En ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång om året och det är styrelsen som kallar till dessa. Vid beslutsfattande är det majoriteten som bestämmer, vilket innebär att det gäller att få fler än hälften av de angivna rösterna för att ett beslut ska gå igenom. I ett aktiebolag måste det finnas den styrelse och det är bolagsstämman som välja styrelsen. Styrelsen och dess ledamöter har till uppgift att ansvara för bolagets angelägenheter och att svara 17

18 för bolagets organisation. Styrelsen har som skyldighet att lämna in en årsredovisning. En årsredovisning består av en balansräkning, resultaträkning, noter och en förvaltningsberättelse och det är i dessa som är resultatet av styrelsens förvaltning under ett räkenskapsår. Om en styrelseledamot agerat med avsikt eller av slarv så att det har skadat bolaget ekonomiskt kan styrelseledamoten bli skadeståndsskyldig till bolaget. Det dagliga arbetet sköts av en verkställande direktör (endast ett krav i publika aktiebolag). Även en verkställande direktör kan i vissa fall bli skadeståndsansvarig om denne skulle missköta sina uppgifter (Hemström 2005). Ett aktiebolag måste ha en revisor, och revisorn måste vara auktoriserad eller godkänd. En revisor har till uppgift att kontrollera och granska bolaget styrelse och verkställande direktörens arbete. När revisorn har gjort sin kontroll så redovisar revisorn resultatet i en så kallad revisionsberättelse (Hemström 2005). Skattesatsen för aktiebolag är på 26,3 % av bolagets vinst. Ett aktiebolag dubbelbeskattas, med det menas att bolaget först beskattas för den vinst det har genererat, sedan beskattas aktieägarna med en skattesats på 30 % för den utdelning de får från bolaget (Lodin 2009) Handelsbolag När ett handelsbolag registreras i handelsregistret blir bolaget en självständig juridisk person med rättskapacitet. Ett handelsbolag kan bildas när minst två fysiska eller juridiska personer träffar avtal om att driva näringsverksamhet ihop mot ett gemensamt mål. Det finns inga krav på kapitaltillskott och i ett handelsbolag svarar bolagsmännen solidariskt och personligt för bolagets förpliktelser. Kommanditbolag är en form av handelsbolag där skillnaden är att inte alla delägare behöver vara ansvariga för bolagets förpliktelser utan det behöver endast vara en delägare som är obegränsat ansvarig för bolagets skulder. Handelsbolaget är inte ett skattesubjekt utan överskottet i bolaget beskattas hos dess delägare (Lodin 2009). 18

19 Tabell 1: Jämförelse mellan olika bolagsformer FÖRETAGSFORMER EN JÄMFÖRELSE EKONOMISK FÖRENING AKTIEBOLAG ENSKILD FIRMA HANDELS- BOLAG Ägarens betalningsansvar för företagets kunder. Inget personligt ansvar. Man riskerar enbart den insats som beslutats. (Personlig borgen vid lån.) Inget personligt ansvar. Man riskerar enbart den investerat kapital (Personlig borgen vid lån.) Personligt ansvar Alla bolagsmän har solidariskt och personligt ansvar. Juridisk person Ja Ja Nej Ja Kapital Föreningen beslutar själva om storleken på insatsen. Minst SEK för privata bolag Nej Inget krav Beslut Föreningsstämman, en medlem en röst är högsta beslutande organ. Bolagsstämman - en aktie en röst, är högsta beslutande organ. Ägaren beslutar Bolagsmännen Ägare Minst tre fysiska och/eller juridiska personer. Ägarna dvs medlemmarna förutsätts deltaga i verksamheten. En eller flera fysiska eller juridiska personer. Ägaren behöver inte delta i verksamheten: passigt ägande. En fysisk person. Två eller flera fysiska eller juridiska personer. Såväl aktivt som passivt ägande kan förekomma. Vem representerar? Styrelsen och VD. (Om sådan utses) VD och styrelsen. Företagaren själv Bolagsmännen Krävs revisor? Ja, behöver inte vara auktoriserad eller godkänd i mindre föreningar. Ja, godkänd eller auktoriserad. Nej För stora bolag. Skatt Ja, särskilddeklaration för företaget. 26,3% vinstskatt. Ja, särskilddeklaration för företaget. 26,3% vinstskatt. Företagaren Delägarna beskattas för sin andel. Förlust fördelas mellan bolagsmännen. Överskott/Vinst Avkastning på satsat kapital är begränsat i lag. Gottgörelse fördelad i förhållande till arbetade timmar, gjorda inköp, levererad kvantitet etc. Fördelas i förhållande till aktieinnehav. Största möjliga vinst på satsat kapital eftersträvas. Skatt betalas av företagaren. Fördelas mellan bolagsmännen. I avtal kan vilken fördelning som helst bestämmas. Förlust Föreningens fonder används för att täcka uppkomna förluster. Föreningens fonder används för att täcka uppkomna förluster. Ägaren betalar förluster. Fördelas vanligen mellan bolagsmännen. Kan företaget ha anställda? Ja Ja Ja Ja Tabell från Värmlandskooperativen (2010) 19

20 4.9. Enklare beslutsfattande I ekonomiska föreningar SOU 2009:37 I slutet av maj 2008 beslutade regeringen att en statlig utredning skulle få i uppdrag att se över lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Utredningen är tvådelad, den första delen fokuserar på frågor om ändringar av stadgarna, frågor som berör formkraven runt föreningsstämmorna. Utredningen ska även se till att minska de administrativa kostnaderna i föreningarna. Den första delen publicerades som ett delbetänkande av utredningen i april 2009 och har kallats Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar. Den andra delen, som kommer att publiceras i slutet av 2010 syftar till att se över föreningslagen i sin helhet och fokusera mer på frågor av grundläggande karaktär. Hela utredningen har namnet Föreningslagsutredningen (SOU 2009:37). Orsakerna till varför regeringen gett i uppdrag att se över föreningslagen är att en stor del av företagandet i landet bedrivs i ekonomiska föreningar. Lagstiftningen har varit oförändrad sedan 20 år tillbaka och de förhållandena som ekonomiska föreningar lyder under har förändrats. En annan faktor är att en ny aktiebolagslag har skapats (Aktiebolagslagen 2005:551)(SOU 2009:37). Inom associationsrätten har redan tre utredningar genomförts för att underlätta företagsklimatet och bildandet av nya företag. Utredning om revisionsplikt (SOU 2008:32), utredningen om enklare redovisningsregler (se dir. 2007:78) och utredning om lägre aktiekapital (SOU 2008:49). Regeringen vill att regelverket kring associationsrätten ska vara enkel att förstå och tillämpa och de syftar till att försöka minska de administrativa kostnaderna som finns på grund av regerverken med 25 % tom En annan viktig del för regeringen är att stärka företagens konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och tillväxt (SOU 2009:37) Administrativa kostnader Utredningen har med hjälp av Nutek (Verket för näringslivsutveckling) tagit fram statistik på vilka delar som medför de största administrativa kostnaderna i ekonomiska föreningar om lagen följs. Enligt underlaget så är de mest kostsamma områdena: Bildande Medlemsregister 20

21 Föreningsstämma Revision Likvidation Genom att försöka minska dessa administrativa kostnader och genomföra olika förenklingar i lagstiftningen vill regeringen ge goda förutsättningar för företagande och på så sätt skapa jobbtillfällen (SOU 2009:37) Ändring av stadgarna Gällande de individuella bestämmelserna för olika föreningar som till exempel firmans namn, styrelsens säte och föreningens verksamhet föreslås inga förenklingar. Dessa uppgifter är individuella för varje förening och måste naturligen anges i stadgarna (SOU 2009:37 s102). Gällande de uppgifter som föreningen själva har skyldighet att reglera som medlemmarnas avgifter, fördelning av vinst med mera finns ett behov av identifikation av standardregler som kan tillämpas på ett flertal föreningar för att kunna förenkla stadgarna. Dessa standardregler skulle kunna överföras direkt från lagtexten in i stadgarna och på så sätt förenkla bildandet och minska Bolagsverkets granskningsområde. Utredarna anser dock tillsammans med experter och representanter från kooperationen att stadgarna innehåller värdefull kunskap om föreningens organisation och uppbyggnad och därför bör inte heller denna del förenklas (SOU 2009:37). Utredningen föreslår att tvåstämmokravet tas bort, detta för att förenkla beslutfattande kring stadgarna och minska de administrativa kostnaderna som två stämmor medför. Även majoritetskrav på över 3/4 av rösterna tas bort vid beslut gällande stadgarna och regleras till 2/3 (SOU 2009:37) Former för föreningsstämman Utredningen vidhåller att föreningsstämman ska vara den plats där medlemmarna får vara med och påverka olika beslut. Inga lagförslag har föreslagits gällande skriftliga beslutförfaranden utan ytterligare information bör spridas om möjligheten till beslutsfattande vid så kallade skrivbordsstämmor (SOU 2009:37). Medlemmarnas rättigheter förstärks i och med att det förs in i lagen att en medlem har rätt att närvara, yttra sig och rösta på föreningsstämman. Något 21

22 som det funnits oklarheter till i nuvarande lag. Lagen idag ger inget tydligt besked om en förening i och med stadgarna kan inskränka en medlems rätt till detta (SOU 2009:37). Möjligheterna för medlemmarna att delta på stämman ska förbättras och ett lagförslag där tid för kallelsen innan stämman förlängs och överensstämmer med aktiebolagen. Kallelsen ska kunna förmedlas på andra sätt än via post, till exempel via mejl eller andra elektroniska kommunikationsmedel. Även gällande innehållet på stämman ska en ändring ske i lagstiftningen där det i kallelsen ska anges vad stämman ska handla om, även detta för att överensstämma med aktiebolagen. Även utökningar av rätten att ta med sig ombud och biträde till stämman ökar möjligheterna för medlemmen att delta i beslutsfattandet. Det finns även ett behov av att reglera vart stämman kommer att hållas för att underlätta det för medlemmen att delta (SOU 2009:37). Beslut om likvidation och upplösning förenklas genom att en upplösning ska kunna verkställas genom speciell begäran hos Bolagsverket utan krav på likvidation och en likvidation bara måste stödjas av 2/3 för att vara beslutför (SOU 2009:37). 22

23 5. Empiri I detta kapitel presenteras det empiriska materialet från intervjuerna samt olika institutioners uppfattning om lagstiftningen. En ekonomisk förening kännetecknas av att göra medlemsnytta 1 KONSUM 5.1. Bildande Olsson tror att kännedomen om ekonomiska föreningar bland allmänheten är begränsad och detta kan vara ett hinder för företag att välja företagsformen. många tror, tom på advokatnivå att en ekonomisk förening är öppen för alla men så är det ju inte utan det kan du begränsa i form av stadgar. 2 En missuppfattning gällande vad ekonomiska föreningar är kan leda till att personer väljer att titta på andra alternativ. Det finns flera exempel på företag som OK, HSB, Konsum med flera där man inte känner till att de är ekonomiska föreningar enligt Olsson. SÄLJSAJTEN Det är en missuppfattning att ekonomiska föreningar inte ska tjäna pengar. Där av namnet ekonomisk förening, man ska ha en bra ekonomi. Vi ska vara ett lönsamt företag 3 Magnusson hävdar att arbetet kring bildandet av företaget var oerhört krävande, att få rätt på alla paragrafer i stadgarna. Förknippar du tid med kostnader anser han att det är alldeles för dyrt med allt arbete. En anpassning till reglerna var hela tiden nödvändig istället för att reglerna bättre anpassats efter respektive verksamhet. Enligt Magnusson är det huvudsakliga syftet med verksamheten inte att göra vinst utan vinsten är en nödvändig del för att kunna fortsätta med verksamheten. HAMMARÖVIND 1 Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj

24 Fryklund anser att det är en relativt ovanlig bolagsform och menar att vissa till och med har svårigheter att skilja på ekonomiska och ideella föreningar och tror att de faller under samma lagstiftning. Han upplever några av områdena i bildandet som gråzoner där tolkning av lagen varit svår, men berättar att de i sådana fall tagit hjälp av skatteverket för rådgivning. Fryklund säger att deras huvudsakliga syfte med verksamheten inte är att göra vinst utan att producera billig el till sina medlemmar. TRELENTO Sjögren hävdar att det kan finnas missuppfattning gällande syftet med verksamheten, uppfattningen är att om man är en ekonomisk förening är den mer en social verksamhet som inte är ett företag på riktigt och därför inte behöver gå med vinst. Eftersom ekonomisk förening inte ställer några krav på aktiekapital kan det också vara svårt att få lån i verksamheten. Men överskott är något du måste ha för att kunna överleva med verksamheten. Processen med att upprätta stadgar och värdegrunder för företaget ser han som en av de största fördelarna med ekonomisk förening. KONSUM du får värderingarna med dig, utgår man från stadgeprincipen och den kooperativa modellen så får du ju hjälp i diskussionerna Organisering Enligt Olsson är en viktig del i organiseringen av företaget att det finns en tydlig rollfördelning av arbetsuppgifterna. Utan väl genomarbetade stadgar och en tydlig arbetsfördelning kan föreningsarbetet bli tungrott. Om någon missuppfattar sin egen roll och sitt eget arbetsområde kan det bli tungt att driva företaget. Att alla medlemmar får vara med och bestämma är för honom en självklarhet och alla medlemmar bjuds in till någon av deras 50 butikstämmor. vem som helst kan lämna en motion till föreningsstämman med vilket förslag som helst 5 4 Bo Göran Sjögren Trelento, intervju den 11 maj Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj

25 En annan viktig del som Olsson belyser i ekonomiska föreningar är man kan aldrig köpa sig mer än en röst. Den största fördelen med ekonomiska föreningar upplever Olsson som engagemanget och bredden från de förtroendevalda och kunderna. De är en av de grundläggande egenskaperna hos ekonomiska föreningar att medlemmarna aktiv deltar. SÄLJSAJTEN Magnusson anser att en av de viktigaste fördelarna med ekonomisk förening är att organisationen är plan. Alla medlemmar är likvärdiga och det är inte en person som äger företaget. I beslutsfattandet anser Magnusson att det är viktigt med en diskussion. Att man inte är rädd för att säga vad man tycker och ta emot kritik. HAMMARÖVIND Fryklund upplever i vissa hänseenden passiviteten, att medlemmarna inte kommer på föreningsstämman som ett problem. kommer det tjugo personer på årsmötet så kan då en grupp på tio personer slå ut alla fyrahundra medlemmar med ett kontroversiellt beslut på grund av att alla andra medlemmarna är så passiva. 6 Att viktiga beslut som ändringar av stadgarna måste tas av två efterföljande stämmor tycker han kan förhindra att en minoritet beslutar åt hela företaget. Om man sen tycker att ett år är för långt tid att komma till ett beslut anser han att man får ta den ekonomiska smällen att kalla till en extra stämma anser han. TRELENTO Sjögren säger att den ekonomiska föreningen följer den demokratiska idén. Detta kan enligt honom dock leda till att olika beslut tar längre tid att genomföra eftersom det tar längre tid att samordna till ett beslut. Om organisationen genomsyras av samma värderingsgrunder kan tidsödande arbetskonflikter rörande olika beslut förhindras för att personer har olika åsikter. Enligt Sjögren är den ekonomiska föreningen ett bra sätt att samla och samordna, där alla får samma möjligheter oavsett företagets storlek. 6 Erik Fryklund Hammarövind, intervju den 6 maj

26 KONSUM 5.3. Medlemmarna Olsson säger att Konsum inte har några restriktioner när det gäller att ta emot nya medlemmar utan vem som helst kan bli medlem. Olsson menar vidare att medlemmarna i föreningen har om de vill mycket att säga till om och vem som helst kan lämna en motion. Men Olsson säger också att merparten av medlemmarna inte är aktiva i föreningen, men detta ser Olsson inte som ett problem då han menar att de visar sitt förtroende genom att handla i Konsums affärer. Olsson säger också att det finns ett större engagemang bland Konsums medlemmar/kunder än hos deras konkurrenter. om vi t ex lägger ner en butik då blir det insändare och ramaskri men om ICA lägger ned en butik då kommer man med blommor och tackar för alla år 7 Och han ser det som positivt att människor ställer större krav på konsum. Folk är medvetna om att i Konsum är man med och äger och då kan man ställa större krav 8 SÄLJSAJTEN Magnusson säger att i en ekonomisk förening går det att reglera via stadgarna vilka som kan bli medlemmar och det gör att man kan välja vilka man vill arbeta med och se till att man kommer bra överens med sina medarbetare, det tycker han en är en klar fördel. HAMMARÖVIND Fryklund säger att i en ekonomisk förening har många medlemmar ett aktivt inflytande, dock betonar han att det finns medlemmar som är passiva precis som det kan vara i ett aktiebolag. Fryklund säger också att i arbetskooperativ är det vanligare med ett aktivt deltagande då det förutsätts att medlemmen är med och arbetar i föreningen. I Hammarövind säger Fryklund att det inte finns några anställda utan allt arbete sköts ideellt av ett fåtal medlemmar. I Hammarövind kan nästan alla bli medlemmar, ända kravet för att bli medlem 7 Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj

27 är att ha ett eget el-abonnemang och att det måste förbrukas en viss mängd kvot el per år TRELENTO Sjögren säger att medlemsinsatserna är lika för varje medlem oavsett förmåga och att alla har en röst på stämman. KONSUM 5.4. Redovisning Olsson tycker att redovisningen bör präglas av öppenhet, det ska vara möjligt för medlemmarna i föreningen att se vad VD:n har för lön. Det ska vara möjligt att se vart alla pengar används till, det är ändå våra medlemmars pengar och de måste ju få se hur de förvaltas anser han. Detta är dock inte samma sak som att de måste göras menar han. Sedan redovisas överskottet för ägarrepresentanterna på föreningsstämman så de får ju ta del av resultatet ändå. SÄLJSAJTEN Rörande redovisningen så tycker Magnusson inte att det är några problem. De använder sig av ett program som räknar ut alla saldon, ifall de skulle vara några fel står det direkt menar han. Arbetet med upprättande av resultaträkning och balansräkning ser han inte heller som krävande, det går att göra det så krångligt som man vill hävdar han. HAMMARÖVIND Vissa svårigheter gällande redovisningsförfarandet finns enligt Fryklund, att se till att man gjort allt enligt lagens alla regler är en t.ex. Men när väl en mall är upprättad för alla poster som ska vara med är det inga svårigheter. Vi tog hjälp av en konsultfirma den första gången, detta blir ju en engångskostnad uppger han. TRELENTO Sjögren anser att det finns dålig kunskap om ekonomiska föreningar när man ska skriva avtal med andra. Vid kreditköp till exempel tvingas säljaren ringa till banken för att verifiera att vi kan betala eftersom vi inte har samma redovisningsplikt som till exempel aktiebolag. En ekonomisk förening behöver 27

28 inte redovisa till PRV (Patent och Registrerings Verket) så man har ingen insyn och detta kan vara till nackdel för ägare i ekonomiska föreningar. KONSUM 5.5. Beskattning Olsson ser det som en väldig fördel för ekonomiska föreningar hur beskattningen ser ut. Ja det är skattefritt för medlemmarna den återbäring de får 9 SÄLJSAJTEN Beskattningen var en del i valet av ekonomisk förening uppger Magnusson. Jämfört med handelsbolag finns det flera olika sätt att disponera vinsten på. I stadgarna har vi tre olika sätt vi kan emissionerna vinsten på så vi kan göra vettiga saker för pengarna fortsätter han. HAMMARÖVIND Beskattningen har inte påverkat alls uppger Fryklund. Den el som produceras används och ligger förbrukningen inom en medlems tillåtna kvot beskattas den inte. Det är först om en medlem skulle överstiga sin kvot som det beräknas ha ett vinstsyfte med elproduktionen. Då klassas det som näringsverksamhet och detta beskattas uppger han. TRELENTO Beskattningen har väldigt liten betydelse för Sjögren, det ser ut på samma sätt som i aktiebolag med dubbelbeskattning av vinsterna. Dock måste 5 procent avsättas i en avkastningsfond men denna återinvesteras oftast Jämförelse andra bolag Magnusson angav att kostnaderna för att bilda ett aktiebolag var en del i att han valde ekonomisk förening. Aktiekapitalet som behövdes för att starta upp verksamheten var för stort och även faktorer som krav på auktoriserad revisor påverkade i valet. Det fanns mycket kostnader innan själva verksamheten 9 Klas Olsson Konsum, intervju den 3 maj

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

Juridik för vattenråd

Juridik för vattenråd Juridik för vattenråd Vattenråd lokal samverkan med olika förutsättningar Vattenråden i Västerhavets vattendistrikt har bildats genom olika initiativ, vilket till viss del påverkar hur de är organiserade.

Läs mer

Enskild firma. Allmänt

Enskild firma. Allmänt Enskild firma 1/4 Allmänt Väljer du att driva företaget som en enskild firma är det viktigt att veta att du själv ansvarar för allt du gör i företagets namn, t.ex. att avtal hålls och skulder betalas.

Läs mer

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning.

Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att producera förnybar el med solceller för medlemmarnas räkning. Stadgar antagna 2014-04-28 Stadgar för Zolcell 1:1 Ekonomisk Förening Org. nr: 1 Föreningens namn Föreningens namn är Zolcell 1:1 ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

Stadgar för Telge Energi Vind Ekonomisk förening

Stadgar för Telge Energi Vind Ekonomisk förening Stadgar för Telge Energi Vind Ekonomisk förening 1 Firma Föreningens firma är Telge Energi Vind Ekonomisk förening. 2 Säte Föreningens styrelse har sitt säte i Södertälje kommun. 3 Ändamål Föreningen är

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

Att välja företagsform

Att välja företagsform Att välja företagsform Ett kortseminarium för den som står i begrepp att starta eget Presenterat av Stockholms NyföretagarCentrum och Aktiebolagstjänst 1 Leif Malmborg leif@ab.se www.ab.se 2 Aktiebolagstjänsts

Läs mer

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15

öreningar Ekonomiska föreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 F öreningar av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 I dagligt tal beskriver vi ofta föreningar som en enhetlig grupp men juridiskt så skiljer man mellan ekonomiska och ideella föreningar. Hur dessa föreningar

Läs mer

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans Hitta en form som passar Du som

Läs mer

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans Hitta en form som passar Du som

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043); SFS 2016:121 Utkom från trycket den 1 mars 2016 utfärdad den 18 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

1 FIRMA Föreningens firma är Mikrofonden Sverige ekonomisk förening. Föreningen ska verka utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.

1 FIRMA Föreningens firma är Mikrofonden Sverige ekonomisk förening. Föreningen ska verka utifrån social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. STADGAR FÖR Mikrofonden Sverige Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13 med ändringar 20161115 och 20170516 1 FIRMA Föreningens firma är Mikrofonden Sverige ekonomisk förening. 2 ÄNDAMÅL Föreningen

Läs mer

Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172

Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172 Stadgar för Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening Org. nr: 769620-1172 1 Föreningens ändamål Föreningen, vars firma är Solel i Sala och Heby Ekonomisk Förening, och som i dessa stadgar benämns föreningen,

Läs mer

Antagna den 29/ Reviderade den 20/1 1999, 14/5 2000, 6/ och 16/

Antagna den 29/ Reviderade den 20/1 1999, 14/5 2000, 6/ och 16/ Stadgar Antagna den 29/11 1998 Reviderade den 20/1 1999, 14/5 2000, 6/3 2005 och 16/11 2009 1 Föreningens firma Föreningens firma är Masthuggets Bilkooperativ, Ekonomisk Förening. 2 Styrelsens säte Styrelsen

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

Stadgar för Gunnarn Petrol ekonomisk förening

Stadgar för Gunnarn Petrol ekonomisk förening Stadgar för Gunnarn Petrol ekonomisk förening 1 Föreningens firma Föreningens firma är Gunnarn Petrol ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska

Läs mer

Wiskansfiber ekonomisk förening

Wiskansfiber ekonomisk förening Årsredovisning för Wiskansfiber ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-05-20-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltnings- och verksamhetsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda

Läs mer

STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13

STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13 STADGAR FÖR Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling Antagna vid konstituerande stämma 2009-10-13 1 FIRMA Föreningens firma är Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling ekonomisk förening.

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Stadgar för Mälaröarnas Montessori, ek. för

Stadgar för Mälaröarnas Montessori, ek. för Stadgar för Mälaröarnas Montessori, ek. för 2000-04-29 1 FIRMA Föreningens firma är Mälaröarnas Montessori, ek. för. 2 ÄNDAMÅL Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Innehåll Förord 1 Inledning 2 Företagsformer för 3 arbetsintegrerande sociala företag Några exempel 12 Mera hjälp 14 Ordförklaringar 16 Tillväxtverket

Läs mer

STADGAR FÖR HSB VIND UMEÅ EKONOMISK FÖRENING

STADGAR FÖR HSB VIND UMEÅ EKONOMISK FÖRENING STADGAR FÖR HSB VIND UMEÅ EKONOMISK FÖRENING 1 FÖRENINGENS FIRMA OCH SÄTE Föreningens firma är HSB Vind Umeå ekonomisk förening. Föreningens styrelse har sitt säte i Umeå, Umeå kommun. 2 ÄNDAMÅL Föreningens

Läs mer

Stadgar för Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening

Stadgar för Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening Stadgar för: Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening 1, (6) Stadgar för Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening FIRMA, SÄTE & ÄNDAMÅL 1 Vindkraft Gässlingen Ekonomisk förening, är en sammanslutning av

Läs mer

SMART VILLAGE SWEDEN EKONOMISK FÖRENING

SMART VILLAGE SWEDEN EKONOMISK FÖRENING STADGAR FÖR; SMART VILLAGE SWEDEN EKONOMISK FÖRENING 1 Föreningens firma Föreningens firma är Smart Village Sweden Ekonomisk Förening. 2 Föreningens ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål att

Läs mer

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28.

Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. Sid 1 Stadgar för Forum Östersjön allmännyttig ideell förening antagna 2010-06-28. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Forum Östersjön - allmännyttig ideell förening. 2 Föreningens ändamål Föreningens

Läs mer

EKONOMISKA FÖRENINGEN PIONJÄREN

EKONOMISKA FÖRENINGEN PIONJÄREN EKONOMISKA FÖRENINGEN PIONJÄREN STADGAR EKONOMISKA FÖRENINGEN PIONJÄREN STADGAR (Träder i kraft vid ordinarie föreningsstämma våren 2019 försåvitt medlemmarna tillstyrker dem först vid extrastämma 2018

Läs mer

Stadgar för Bredbandsfiber i Odensåker, Ekonomisk förening Antagna av föreningens medlemmar vid konstituerande sammanträde

Stadgar för Bredbandsfiber i Odensåker, Ekonomisk förening Antagna av föreningens medlemmar vid konstituerande sammanträde Stadgar Stadgar för Bredbandsfiber i Odensåker, Ekonomisk förening Antagna av föreningens medlemmar vid konstituerande sammanträde 2013-11-05. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Bredbandsfiber i Odensåker,

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 8 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)

Läs mer

4 Medlemskap Till medlem i föreningen antas fysiska och juridiska personer som bedriver, eller har för avsikt att bedriva, näringsverksamhet.

4 Medlemskap Till medlem i föreningen antas fysiska och juridiska personer som bedriver, eller har för avsikt att bedriva, näringsverksamhet. 1 STADGAR FÖR GARANTIA EKONOMISK FÖRENING. 1 Firma Föreningens firma är Garantia ekonomisk förening. 2 Ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att underlätta

Läs mer

STADGAR FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN VITA SVANEN I LINKÖPING ANTAGNA

STADGAR FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN VITA SVANEN I LINKÖPING ANTAGNA STADGAR STADGAR FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN VITA SVANEN I LINKÖPING ANTAGNA 2013-03-21 1 Namn Föreningens namna är: Montessoriförskolan Vita Svanen i Linköping ekonomisk förening 2 Organisationens form Föreningen

Läs mer

Stadgar för Leader Linné

Stadgar för Leader Linné Stadgar för Leader Linné 1 Föreningens namn Leader Linné ideell förening 2 Föreningens säte Styrelsen har sitt säte i Alvesta, med Alvesta, Ljungby, Markaryd, Värnamo, Växjö och Älmhults kommuner som verksamhetsområde,

Läs mer

Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening

Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening Stadgar för Auktorisation för Rostskyddsmålning ekonomisk förening 1. Föreningens namn Föreningens namn är Auktorisation för Rostskyddsmålning ek. för. 2. Ändamål Föreningen har som ändamål att utveckla

Läs mer

Historik A 2015-03-26 Dessa stadgar har blivit antagna vid bildandemötet 2015-03-26 Revidering och komplettering 6. och 10.

Historik A 2015-03-26 Dessa stadgar har blivit antagna vid bildandemötet 2015-03-26 Revidering och komplettering 6. och 10. Edsvallaskolan Ekonomisk Förening Version B Stadgar Historik A 2015-03-26 Dessa stadgar har blivit antagna vid bildandemötet 2015-03-26 B 2015-04-23 Revidering och komplettering 6. och 10. vid styrelsemöte

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag JUSEK, Civilingenjörerna och Civilekonomerna 2018-03-14 Mirja Hjelmberg Dokumentationen utges i informationssyfte och är av generell karaktär och

Läs mer

Stadgar för Föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

Stadgar för Föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar 1 (5) Stadgar för Föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar Stiftare, namn, säte, firmateckning och verksamhet 1. Den ideella föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

Läs mer

l. FIRMA. Föreningens firma är Bergshamra Bygdegårdsförening. Ingen ändring

l. FIRMA. Föreningens firma är Bergshamra Bygdegårdsförening. Ingen ändring Förslag till ändring av stadgar för Bergshamra Bygdegårdsförening Att behandlas vid årsmötet 2012. Styrelsens förslag till ändring av nuvarande stadgar föranleds främst av det faktum att Bygdegården numera

Läs mer

Kontrollbalansräkning

Kontrollbalansräkning När det finns anledning för styrelsen att misstänka att det egna kapitalet är mindre än hälften av bolagets registrerade aktiekapital, måste en kontrollbalansräkning upprättas. Man brukar tala om att aktiekapitalet

Läs mer

Rödöns Bygdegårdsförening

Rödöns Bygdegårdsförening Förslag till nya stadgar Rödöns Bygdegårdsförening Stadgar Gällande fr.o.m. 2015 1 Föreningens firma är : Rödöns Bygdegårdsförening. 2 Ändamål Föreningen som är en ideell förening, politiskt och religiöst

Läs mer

Stadgar för Varbergsvind ekonomisk förening

Stadgar för Varbergsvind ekonomisk förening Antagna 1999-06-12 Firmaändrad 1 2006-05-14 och 2006-10-15. Stadgar för Varbergsvind ekonomisk förening Firma, ändamål, säte 1 Firma Föreningens firma är Varbergsvind ekonomisk förening. 2 Ändamål Föreningen

Läs mer

Stadgar Charity Rating Ideell förening

Stadgar Charity Rating Ideell förening Stadgar Charity Rating Ideell förening 1 Föreningens namn Föreningens namn är Charity Rating Sverige ideell förening. 2 Föreningens säte Föreningen skall ha sitt säte i Stockholm. 3 Föreningens verksamhetsområde

Läs mer

716445-1440 2009-01-20, slutligt antagna 2009-04-23

716445-1440 2009-01-20, slutligt antagna 2009-04-23 FIRMA, SÄTE, ÄNDAMÅL 1 Göteborgsvind nr 1, ekonomisk förening är en sammanslutning av elhushållskunder inom Göteborg Energi AB:s distributionsområde. Föreningens styrelse har sitt säte i Göteborg. Föreningens

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 71 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara

Läs mer

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag JUSEK, Sveriges ingenjörer och Civilekonomerna Stockholm 180314 Malmö 180322 Göteborg 180327 Mirja Hjelmberg 0723-530282 Dokumentationen utges i

Läs mer

Antagna den 2012-10-04 Uppdaterad 2012-10-10 Reviderad 2012-10-23 Reviderade 2013-06-18

Antagna den 2012-10-04 Uppdaterad 2012-10-10 Reviderad 2012-10-23 Reviderade 2013-06-18 ÖLME FIBER ekonomisk förening STADGAR Antagna den 2012-10-04 Uppdaterad 2012-10-10 Reviderad 2012-10-23 Reviderade 2013-06-18 1 Föreningsnamn Föreningens företagsnamn är ÖLME FIBER ekonomisk förening.

Läs mer

Underlag - fördelar och nackdelar med ombildning till ek. för.

Underlag - fördelar och nackdelar med ombildning till ek. för. Underlag - fördelar och nackdelar med ombildning till ek. för. Vid förra årets årsmöte väcktes frågan om att ombilda Coompanion Uppsala Län från en ideell förening till en ekonomisk förening. Vi på kontoret

Läs mer

Stadgar för Nätverk Svedala Ekonomisk förening. Antagna den 2012-05-21

Stadgar för Nätverk Svedala Ekonomisk förening. Antagna den 2012-05-21 Stadgar för Nätverk Svedala Ekonomisk förening Antagna den 2012-05-21 Innehållsförteckning Innehåll 1 Föreningens namn... 3 2 Ändamål och verksamhet... 3 3 Föreningens säte... 3 4 Medlemskap... 3 5 Medlems

Läs mer

STADGAR för World Animal Protection Sverige

STADGAR för World Animal Protection Sverige STADGAR för World Animal Protection Sverige FÖRENINGENS FIRMA OCH SÄTE Föreningens firma är World Animal Protection Sverige, med organisationsnummer 802447-4481. Föreningen är en allmännyttig ideell förening

Läs mer

Stadgar för Lögdö Byfiber ekonomisk förening

Stadgar för Lögdö Byfiber ekonomisk förening Stadgar för Lögdö Byfiber ekonomisk förening Antagna vid konstituerande styrelsemöte 2014-11-27. 1 Firma Föreningens namn är Lögdö Byfiber Ekonomisk förening. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

STADGAR FÖR THE PAPER PROVINCE EKONOMISK FÖRENING. (The Paper Province ek. för)

STADGAR FÖR THE PAPER PROVINCE EKONOMISK FÖRENING. (The Paper Province ek. för) STADGAR FÖR THE PAPER PROVINCE EKONOMISK FÖRENING (The Paper Province ek. för) FÖRENINGENS FIRMA 1 Föreningens firma är The Paper Province ekonomisk förening, The Paper Province ek.för FÖRENINGENS SÄTE

Läs mer

Bolagsordning för Kungälv Närenergi AB. Bolagsordning

Bolagsordning för Kungälv Närenergi AB. Bolagsordning Bolagsordning för Kungälv Närenergi AB Bolagsordning Diarie-/dokumentnummer: Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ: Beslutad av: Handläggare: KS2015/2068 Chefsekonom Ekonomiberedningen Kommunfullmäktige

Läs mer

Stadgar för Tynderö Byfiber Ekonomisk Förening

Stadgar för Tynderö Byfiber Ekonomisk Förening Stadgar för Tynderö Byfiber Ekonomisk Förening Antagna vid extra styrelsemöte den 27-11 2014. 1-23 1 Föreningens firma Föreningens namn är Tynderö Byfiber Ekonomisk Förening (TBEK). 2 Föreningens ändamål

Läs mer

SVENSKA VÄRMEVERKENS EKONOMISKA FÖRENING

SVENSKA VÄRMEVERKENS EKONOMISKA FÖRENING SVENSKA VÄRMEVERKENS EKONOMISKA FÖRENING STADGAR utgåva januari 2016 STADGAR för VÄRMEK SVENSKA VÄRMEVERKENS EKONOMISKA FÖRENING Antagna vid föreningens stämma den 11 december 1984 och senast reviderade

Läs mer

2, 4 och 17 ändrade efter beslut vid årsstämma 2004-04-28 och extra stämma per capsulam 2004-10-25.

2, 4 och 17 ändrade efter beslut vid årsstämma 2004-04-28 och extra stämma per capsulam 2004-10-25. Stadgar för Svenska PEFC ek för, 769605-9794. Antagna vid konstituerande stämma 2000-05-15 12 ändrad enligt beslut på årsstämma 2003-05-14 2, 4 och 17 ändrade efter beslut vid årsstämma 2004-04-28 och

Läs mer

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Svedala Exploaterings Aktiebolag SVEDAB antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Svedala Exploaterings Aktiebolag

Läs mer

Bentley User Group Sweden BUS. Föreningsstadgar

Bentley User Group Sweden BUS. Föreningsstadgar Bentley User Group Sweden BUS Föreningsstadgar Stadgar för Bentley User Group Sweden 1. Namn och säte Föreningens namn är Bentley User Group Sweden. Förkortas BUS. Föreningen har sitt säte på föreningsordförandens

Läs mer

Kallelse till årsstämma i InfraCom Group AB (publ)

Kallelse till årsstämma i InfraCom Group AB (publ) Kallelse till årsstämma i InfraCom Group AB (publ) 559111-0787 Aktieägarna i InfraCom Group AB (publ), 559111-0787, kallas härmed till årsstämma torsdagen den 25 oktober 2018, kl. 17.00, i bolagets lokaler

Läs mer

S T A D G A R för Göteryd Delary fiber öst ek. för.

S T A D G A R för Göteryd Delary fiber öst ek. för. 1 S T A D G A R för Göteryd Delary fiber öst ek. för. Antagna av föreningens konstituerande stämma 2012-05-15 1 FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Göteryd Delary fiber öst ek. för. 2 ÄNDAMÅL och VERKSAMHET

Läs mer

STADGAR För Sweden-China Trade Council ek. för. Förslag 060518 Antagna 2006-12-14

STADGAR För Sweden-China Trade Council ek. för. Förslag 060518 Antagna 2006-12-14 STADGAR För Sweden-China Trade Council ek. för. Förslag 060518 Antagna 2006-12-14 1 Firma 2 Säte 3 Ändamål Föreningens firma är Sweden-China Trade Council ekonomisk förening. Styrelsen skall ha sitt säte

Läs mer

Starta företag. tillsammans. i Mälardalen! Be Coompanion om råd när ni ska starta, det gjorde vi! - Örebro TV

Starta företag. tillsammans. i Mälardalen! Be Coompanion om råd när ni ska starta, det gjorde vi! - Örebro TV Starta företag tillsammans i Mälardalen! Be Coompanion om råd när ni ska starta, det gjorde vi! - Örebro TV Förverkliga din dröm om att starta företag, tillsammans! Går du i företagstankar? Att starta

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Styrelsens för Brunnaindustripartner AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 6 på dagordningen)

Styrelsens för Brunnaindustripartner AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 6 på dagordningen) Styrelsens för Brunnaindustripartner AB (publ) förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 6 på dagordningen) Styrelsen för Brunnaindustripartner AB (publ), org.nr 556787-2626, ( Bolaget )

Läs mer

Bolagsordning för Kungälv Energi AB

Bolagsordning för Kungälv Energi AB Bolagsordning för Kungälv Energi AB Bolagsordning Ingår i Kungälvs kommuns författningssamling enligt beslut 2015-12-10 KF 315/2015 KS2015/1382 Diarienummer: Dokumentansvarig: Beredande politiskt organ:

Läs mer

Bolagsordning för Katrineholms Industrihus AB

Bolagsordning för Katrineholms Industrihus AB Styrdokument Bolagsordning för Katrineholms Industrihus AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.02) Senast reviderad av kommunfullmäktige 2015-03-02, 91 Antagen av kommunfullmäktige 1992-04-27

Läs mer

STADGAR för Väne Ryrs Fiber Ekonomisk Förening

STADGAR för Väne Ryrs Fiber Ekonomisk Förening STADGAR för Väne Ryrs Fiber Ekonomisk Förening antagna vid extra föreningsstämma 2018-05-20. 1 FIRMA Föreningens namn är Väne Ryrs Fiber Ekonomisk Förening. 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET Föreningen har till

Läs mer

Bolagsordning för Vara Bostäder AB

Bolagsordning för Vara Bostäder AB Bolagsordning för Vara Bostäder AB Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman 2015-03-11 13 Bolagsordning Vara Bostäder AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte... 1 3 Verksamhetsföremål...

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag 2015

Kallelse till årsstämma i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag 2015 KALLELSE Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag

Läs mer

andelsbolag och kommanditbolag

andelsbolag och kommanditbolag H andelsbolag och kommanditbolag av Christer Nilsson Publicerad 2010-03-15 Handelsbolag och kommanditbolag är bolagsformer som har vissa likheter men dess skillnader är viktiga att komma ihåg. Denna artikel

Läs mer

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening

STADGAR för. SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening STADGAR för SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening 1 FIRMA, ÄNDAMÅL, SÄTE Namn Föreningens namn är SAMVERKAN VISIT SÖDRA DALARNA ekonomisk förening Ändamål Föreningens ändamål är att främja och

Läs mer

Föreningens firma. Föreningens ändamål. Styrelsens säte. Medlemskap. Inträdesansökan. 6 Medlem skall delta i föreningen med A-insatser.

Föreningens firma. Föreningens ändamål. Styrelsens säte. Medlemskap. Inträdesansökan. 6 Medlem skall delta i föreningen med A-insatser. 1 Föreningens firma är VARBERGSORTENS ELKRAFT ek. för. 2 Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att anskaffa, producera och distribuera energi till medlemmarna samt

Läs mer

KOMMANDITBOLAGSAVTAL. (Antaget av kommunfullmäktige , 149, d.nr 2215/2000)

KOMMANDITBOLAGSAVTAL. (Antaget av kommunfullmäktige , 149, d.nr 2215/2000) KOMMANDITBOLAGSAVTAL (Antaget av kommunfullmäktige 2000-08-21, 149, d.nr 2215/2000) Bolagsmän 1. Norrköpings kommun (org nr 212000-0456) 601 81 Norrköping 2. Fastighets Aktiebolaget Kvarnholmarna i Norrköping

Läs mer

tillsammans Starta företag i Västmanland!

tillsammans Starta företag i Västmanland! Starta företag tillsammans i Västmanland! Vårt skivbolag gav oss rådet att starta en ekonomisk förening. Då ringde vi Coompanion. - musikbandet 5th Avenue, Västerås Förverkliga din dröm om att starta företag,

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Härmed kallas till årsstämma i Inlandsinnovation AB, 556819-2263. Tid: Måndagen den 28 april 2014, kl. 16.00. Registrering från kl. 15.30. Plats: Styrelserummet,

Läs mer

Föreningens styrelse skall ha sitt säte i Borås kommun. Föreningens verksamhetsområde är Funningen och Bosnäs med viss omnejd.

Föreningens styrelse skall ha sitt säte i Borås kommun. Föreningens verksamhetsområde är Funningen och Bosnäs med viss omnejd. STADGAR FÖR BOSSNETS FIBERFÖRENING 1 FIRMA Föreningens namn är BossNet. 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att tillhandahålla medlemmarna

Läs mer

We Effects prioriterade arbetsområden är att bidra till utvecklingen av den kooperativa och sociala ekonomin i samarbetsländerna.

We Effects prioriterade arbetsområden är att bidra till utvecklingen av den kooperativa och sociala ekonomin i samarbetsländerna. STADGAR FÖR WE EFFECT 1 ÄNDAMÅL We Effect är en ideell förening som i samverkan med sina medlemsorganisationer arbetar för att skapa engagemang, bilda opinion, mobilisera resurser och vinna människors

Läs mer

Bolagsordning för Vara Industrifastigheter

Bolagsordning för Vara Industrifastigheter Bolagsordning för Vara Industrifastigheter AB Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Industrifastigheter AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Förslag till beslut om nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare (punkt 9 i dagordningen)

Förslag till beslut om nyemission med företrädesrätt för befintliga aktieägare (punkt 9 i dagordningen) Fullständiga beslutsförslag inför extra bolagsstämma i Miris Holding AB (publ), org.nr 556694-4798, i Uppsala tisdagen den 11 november 2014 Förslag till beslut om ändring av bolagsordningen (punkt 7 i

Läs mer

Namn 1 Föreningens firma är SkottaNet ekonomisk förening. Säte 2 Föreningens styrelse har sitt säte i Kungälvs kommun.

Namn 1 Föreningens firma är SkottaNet ekonomisk förening. Säte 2 Föreningens styrelse har sitt säte i Kungälvs kommun. Stadgar för SkottaNet Ekonomisk förening Namn 1 Föreningens firma är SkottaNet ekonomisk förening. Säte 2 Föreningens styrelse har sitt säte i Kungälvs kommun. Ändamål 3 Föreningen har till ändamål att

Läs mer

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

STADGAR. för. Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. STADGAR för Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för. Förslag till stämma den 21 maj 2015 1. Föreningens ändamål Föreningen, vars firma är Sjogerstads Elektriska Distributionsförening ek. för.

Läs mer

KOMPANJONSAVTAL. Inledning

KOMPANJONSAVTAL. Inledning Inledning KOMPANJONSAVTAL Ofta ägs och drivs företag av två eller flera personer tillsammans och det är då viktigt att upprätta ett gemensamt kompanjonsavtal som reglerar samarbetet. Kompanjonsavtal är

Läs mer

STADGAR för Tor 46 Ekonomisk Förening organisationsnummer

STADGAR för Tor 46 Ekonomisk Förening organisationsnummer STADGAR för Tor 46 Ekonomisk Förening organisationsnummer 769618-5185 1 Namn, säte och ändamål 2 Medlemskap 3 Medlems skyldigheter 4 Insats 5 Medlemsavgift 6 Uteslutning 7 Avgång 8 Styrelse 9 Firmateckning

Läs mer

reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4

reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4 Stadgar för Bilpool i Sala ek. för. antagna vid föreningsstämma 2007-03-29 reviderade 2007-05-16 av styrelsen i enlighet med konstituerande föreningsmöte 2007-03-29, 4 --------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

3 Säte Föreningen har sitt säte i Sätra, Skärholmen, Stockholms Kommun, Stockholms län.

3 Säte Föreningen har sitt säte i Sätra, Skärholmen, Stockholms Kommun, Stockholms län. Stadgar Stadgar för Transätra Fiber Ekonomisk Förening Antagna den 2017-05-09. 1 Föreningens namn Föreningens namn är Transätra Fiber Ekonomisk förening 2 Ändamål och verksamhet Föreningen har till ändamål

Läs mer

STADGAR för Väne Ryrs Fiber Ekonomisk Förening

STADGAR för Väne Ryrs Fiber Ekonomisk Förening STADGAR för Väne Ryrs Fiber Ekonomisk Förening antagna vid konstituerande föreningsstämma 2014-11-06. 1 FIRMA Föreningens namn är Väne Ryrs Fiber Ekonomisk Förening. 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET Föreningen

Läs mer

STADGAR FÖR Kville Fiber ekonomisk förening

STADGAR FÖR Kville Fiber ekonomisk förening 1 FIRMA STADGAR FÖR Kville Fiber ekonomisk förening Föreningens namn är Kville Fiber ekonomisk förening. 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen

Läs mer

Stadgar för Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening

Stadgar för Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening Stadgar för Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening FIRMA, SÄTE & ÄNDAMÅL 1 Sveriges Vindkraftkooperativ Ekonomisk Förening, är en sammanslutning av elkunder boende och verksamma i Sverige. Föreningens

Läs mer

STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING. Föreslagna nya stadgar of. Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening. 1 Namn

STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING. Föreslagna nya stadgar of. Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening. 1 Namn STADGAR ARHOLMA EKONOMISKA FÖRENING Nuvarande 1 Namn Föreningens namn är Arholma ekonomiska förening 2 Föreningens ändamål Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING

STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING STADGAR FÖR O2 EL EKONOMISK FÖRENING 1 Föreningens firma och ändamål Föreningen, vars firma är O2 el ekonomisk förening, och som i dessa stadgar benämns föreningen, har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

Några frågor om revision

Några frågor om revision Promemoria Justitiedepartementet 2003-06-25 Ju2001/220/L1, Ju2003/629/L1, Ju2003/3072/L1 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Några frågor om revision Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Föreningens styrelse har sitt säte i Innertavle, Umeå Kommun

Föreningens styrelse har sitt säte i Innertavle, Umeå Kommun 1. Stadgar för Innertavle IT ekonomisk förening INLEDANDE BESTÄMMELSER Föreningens firma och ändamål 1 Föreningens firma är Innertavle IT ekonomisk förening Föreningen har till ändamål att främja medlemmarnas

Läs mer

STADGAR FÖR FLICKSÄTER VATTEN EKONOMISK FÖRENING, 1-23 Antagna av föreningens medlemmar den

STADGAR FÖR FLICKSÄTER VATTEN EKONOMISK FÖRENING, 1-23 Antagna av föreningens medlemmar den STADGAR FÖR FLICKSÄTER VATTEN EKONOMISK FÖRENING, 1-23 Antagna av föreningens medlemmar den 2012-05-29 1 FIRMA Föreningens namn är Flicksäter Vatten Ekonomisk Förening. 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET Föreningen

Läs mer

Stiftelsefö rördnande

Stiftelsefö rördnande Sida 1 av 6 Stiftelsefö rördnande Sparbanksstämman i Skaraborgs läns Sparbank har 2000-03-28 och 2000-05-05 beslutat att sparbanken skall upplösas utan likvidation för ombildning till bankaktiebolag. I

Läs mer

Stadgar Visit Värmland Ekonomisk Förening

Stadgar Visit Värmland Ekonomisk Förening Stadgar Visit Värmland Ekonomisk Förening 1 Firma Föreningens firma är Visit Värmland ekonomisk förening. 2 Föreningens syfte Föreningen har som syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

Läs mer

STADGAR FÖR Västersockens Fibernät EKONOMISK FÖRENING

STADGAR FÖR Västersockens Fibernät EKONOMISK FÖRENING 264025/08 1 STADGAR FÖR Västersockens Fibernät EKONOMISK FÖRENING 1-23 Antagna av föreningens medlemmar vid konstituerande sammanträde 2012-04- 26 1 FIRMA Föreningens namn är Västersockens fibernät ekonomisk

Läs mer

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006.

Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. Stadgar för Föreningen Energikontor Sydost Antagna vid Energikontor Sydost konstituerande styrelsemöte den 00 månad 2006. 1 Firma Föreningens firma är Energikontor Sydost. Föreningen är ideell. 2 Säte

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614) Utfärdad den 31 maj 2018 Publicerad den 8 juni 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om bostadsrättslagen (1991:614)

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer