Underlagsrapport. Ingen övergödning. Lunds Agenda 21
|
|
- Elias Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Underlagsrapport Ingen övergödning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten
2 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten ingår som en av underlagsrapporterna till Lunds nya Agenda 21. Rapporten kan beställas från Miljöstrategiska enheten Vårfrugatan 1B Lunds kommun tel Författare: Ellen Hultman Layout och grafisk produktion: Kristina Fontell Tryck: Lunds tryckericentral december
3 Innehållsförteckning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 BAKGRUND... 5 NATIONELLA MILJÖMÅL... 6 Miljökvalitetsmål... 6 Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv... 6 Delmål... 6 Klarar vi av att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen inom en generation?... 7 Förändringar Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen?... 7 Tillfrisknande... 7 Särskilt ansvar för kommunerna... 7 KOMMUNALA OCH REGIONALA MÅL... 7 Lunds Agenda Naturvårdsplanen Översiktsplanen... 8 Kretsloppsfrågor... 8 LOKALT MILJÖTILLSTÅND... 8 Nuläge & Trend... 8 Transporter av näringsämnen i åarna... 8 Utsläpp av övergödande ämnen till luft Användning av handelsgödsel inom lantbruket Enskilda avlopp Dagvattenhantering Anläggning av dammar för närsaltsreduktion Andra åtgärder i jordbrukslandskapet för minskning av markläckage Recirkulation av näringsämnen Aktuella åtgärder YTTERLIGARE KUNSKAPSBEHOV REFERENSER Skriftliga källor Muntliga källor
4 4
5 Sammanfattande bedömning Utsläppen av övergödande kväveoxider (NO x ) har minskat mer i Lund än i andra Skånska kommuner men inte i paritet med Agendamålet om halvering från 1995 års nivå. Utsläppen var ca 12 procent lägre år 2000 jämfört med år Transporten av övergödande ämnen i Lunds två största åar har inte minskat under 1990-talet. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder hör både Kävlingeån och Höje å till de högst belastade i landet. Höje å var en av de tre åar i Skåne där näringsläckaget från kringliggande mark var som högst De båda åarna bidrar med ca en tredjedel av den totala tillförseln av näringsämnen till Öresund. Lokalt har förbättringar gjorts bl.a. vad gäller Källby reningsverk. Mängden kväve som släpps ut från verket har halverats under 1990-talet. Ett pågående arbete med att inventera och åtgärda enskilda avlopp har resulterat i att 2080 anläggningar registrerats och knappt hälften åtgärdats för att uppfylla Naturvårdsverkets krav. De stora satsningar som gjorts på att anlägga dammar, våtmarker och skyddszoner inom Kävlingeoch Höjeåprojekten har fallit väl ut. De beräknas minska kvävetransporten i åarna med 10 procent när projekten slutförts år Åprojekten har också haft draghjälp av EU-stödet till skyddszoner som utnyttjats av lantbrukare i stor utsträckning. Däremot är omfattningen av andra åtgärder i jordbrukslandskapet ännu begränsad. Under talet har bara 8000 hektar fånggröda anlagts i hela landet och Jordbruksverkets rekommenderade gödselgivor överskrids med i genomsnitt 10 procent i Skåne. Försäljningen av handelsgödsel har inte heller minskat i Skåne. Markläckaget har inte minskat, enligt miljöövervakningsprogrammet Typområden på Jordbruksmark. Vid början av 2000-talet har dock intresset ökat för anläggande av både fånggrödor och dammar med EU-stöd. Kommunen behöver ta ställning till om dessa åtgärder är tillräckliga för att de kommunala målen för läckage från jordbruksmark ska uppnås, eller om ett ökat kommunalt engagemang gentemot lantbruket krävs. Ett annat område där mycket arbete återstår är hanteringen av dagvatten. Mycket litet lokalt omhändertagande görs 60 procent av vattnet från Lunds tätort leds direkt till Höje å och ytterligare ca 20 procent leds via 8 stora dagvattenmagasin som saknar övervakning av föroreningar. Dagvattnet står för ca 5 procent av näringsbelastningen på Lunds vattendrag. Bakgrund Övergödningen drabbar mark, sjöar och vattendrag och hav. Den biologiska mångfalden utarmas såväl på land som i sötvatten och i havet, sjöar och vattendrag växer igen och grönalgsmattor, algblomning och bottendöd i havet breder ut sig. Fiskenäringen drabbas genom att fiskens möjlighet till fortplantning försämras. Orsaken är utsläpp och läckage av fosfor- och kväveföreningar. Markläckaget av kväve och fosfor har ökats genom uppodling, utdikning, djurhållning och tillförsel av handelsgödsel. Trafiken och avloppssystemen är andra källor. Jordbruket står för den största delen av den svenska kvävetillförseln till havet. Jordbruket bidrar även med betydande fosforutsläpp. Avlopp och avloppsreningsverk står för ungefär en tredjedel av kvävetillförseln till havet och för nära hälften av fosforutsläppen till vatten. En betydande del av fosforutsläppen och en mindre del av kväveutsläppen kommer från avlopp som inte är anslutna till kommunala avloppsreningsverk, i omkring en halv miljon småhus utanför tätorter och en halv miljon fritidshus. 5
6 Stora mängder kväve och fosfor har lagrats upp i mark och sediment under åtskilliga decennier. Detta läcker sakta ut igen. Även om tillförseln av närsalter minskar eller upphör kommer det därför att ta lång tid innan närsaltsläckaget upphör och ännu längre innan miljötillståndet återställts till acceptabel nivå. (Prop. 2000/01:130.) Nationella miljömål Miljökvalitetsmål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. (Prop. 1997/98:145) Regeringens bedömning av innebörden i ett generationsperspektiv Belastningen av näringsämnen får inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa eller försämra förutsättningarna för biologisk mångfald. Nedfallet av luftburna kväveföreningar överskrider inte den kritiska belastningen för övergödning av mark och vatten någonstans i Sverige. Grundvatten bidrar inte till ökad övergödning av ytvatten. Sjöar och vattendrag i skogs- och fjällandskap har ett naturligt näringstillstånd. Sjöar och vattendrag i odlingslandskap har ett naturligt tillstånd, vilket högst kan vara näringsrikt eller måttligt näringsrikt. Näringsförhållandena i kust och hav motsvarar i stort det tillstånd som rådde under 1940-talet och tillförsel av näringsämnen till havet orsakar inte någon övergödning. Sjöar och vattendrag har god ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten. Svenska kustvatten har god ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten. Skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen. Jordbruksmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen. (Prop. 2000/01:130.) Delmål Senast år 2009 skall det finnas åtgärdsprogram enligt EG:s ramdirektiv för vatten som anger hur god ekologisk status skall nås för sjöar och vattendrag samt för kustvatten. Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå. Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 procent från 1995 års nivå till ton. Senast år 2010 skall utsläppen av ammoniak i Sverige ha minskat med minst 15 procent från 1995 års nivå till ton. Senast år 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till ton (d.v.s. minskning med 50 procent från 1995 års nivå). ( Prop. 2000/01:130) 6
7 Klarar vi av att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen inom en generation? Naturvårdsverkets bedömning av möjligheterna att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet. Förändringar Har bidraget till problemen ökat eller minskat?: Har tillståndet i miljön blivit bättre eller sämre: Till när kan vi uppnå miljökvalitetsmålen? Har vi klarat målet till 2010 Har vi klarat målet till 2020 Tillfrisknande Hur snabbt återställs miljön när orsakerna åtgärdats? Ja, vi är på rätt väg Ingen entydig förändring har inträffat Ej realistiskt Svårt, trots att fler åtgärder vidtas Mer än 30 år På grund av de naturliga systemens tröghet kommer det att ta mycket lång tid innan situationen har återställts till acceptabel nivå. I jordbruksområdena är det i praktiken omöjligt att uppnå opåverkade förhållanden i sjöarna så länge jordbruket bedrivs enligt dagens mönster. För att åtgärda övergödningen av havet krävs omfattande internationella åtaganden. Återhämtningstiden för havet är mycket lång, och det dröjer troligen åtskilliga decennier efter år 2020 innan målet uppnåtts (Naturvårdsverket & Statistiska centralbyrån 2000). Särskilt ansvar för kommunerna Delmålen förutsätter kraftfulla insatser bl.a. inom jordbrukssektorn och av kommunerna. (Prop. 2000/01:130) Kommunala och regionala mål Här följer en genomgång av befintliga kommunala mål. Lunds Agenda 21 Avgång av näringsämnen till vatten och luft ska år 2005 minst ha halverats jämfört med 1995 års nivå. Minst en fjärdedel av de näringsämnen som idag är restprodukter skall år 2005 användas åter till livsmedelsproduktion (växtnäring till jordbruksmark) utan att stabila, giftiga ämnen upplagras i åkermarken. År 2025 ska minst hälften recirkuleras. (Lunds kommun 1997) Naturvårdsplanen 1990 Några principer och riktlinjer för naturvården under rubriken Våtmarker och vattendrag: Dikning, dränering och vattenavledning bör i möjligaste mån förhindras och eventuellt omprövas. Åar och bäckar bör i princip återfå meandrande lopp och deras översvämningsmarker återställas för att bättre självreningsförmåga skall åstadkommas. 7
8 Längs vattendrag och vid vissa sjöstränder lägges gröna zoner, m breda, ut till skydd mot föroreningar från åkermarken och som rörelsezon för allmänheten. Genom en väl utvecklad vattenkontroll och uppföljande åtgärder bör renare vatten i åar och sjöar åstadkommas. Reningsverkens kapacitet och reningsförmåga måste förbättras, särskilt med avseende på kväve. (Park- och Naturvårdsnämnden 1990) Översiktsplanen Kretsloppsfrågor Skyddszoner och dammar vid vattendrag tillskapas. Dräneringsledningar från jord- och skogsbruksmark skall inte mynna direkt ut i recipienterna. Kommunen skall verka för att näringsläckaget från jordbruksmarken minskas. Detta kan t.ex. uppnås genom odlingsfria zoner utmed vattendragen, restaurering av våtmarker och kulverterade diken samt anläggande av dammar. Dagvattenledningar skall inte mynna direkt ut i recipienterna. Vattnet skall passera dammar, våtoch översilningsmarker eller rinna i öppna diken. Om möjligt hanteras dagvattnet ekologiskt på den enskilda fastigheten eller i kvarteret. Dagvatten, ev. spillvatten samt näringsläckage från jord- och skogsbruk skall omhändertas i dammar, översilnings- eller våtmarker. Växtligheten från dessa kan t.ex. användas som foder eller för produktion av biogas. Dammar kan, förutom som näringsfällor, fungera som bevattningsdammar för jordbruket. (Stadsarkitektkontoret 1998) Lokalt miljötillstånd Nuläge & Trend Transporter av näringsämnen i åarna Kävlingeån och Höje å är kraftigt övergödda. Enligt Naturvårdsverkets nya bedömningsgrunder hamnar Kävlingeån i den näst mest påverkade klassen 4, vad gäller fosfor och den högsta klassen 5, vad gäller kväve (Scandiaconsult 2001). Mynningen av Höje å hamnar med Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder i klass 4, Mycket näringsrikt tillstånd (Ekologgruppen 2001a). Höje å var en av de tre åar i Skåne som tog emot mest kväve och fosfor i förhållande till storleken på sitt avrinningsområde för åren (Länsstyrelsen 2000). Transporterad mängd Totalfosfor Totalkväve Statistisk källa övergödande ämnen till Öresund Kävlingeån & Höje å 27+15, Svelab 1997 & 1995 =42,4 ton =3576 ton Ekologgruppen 1997 Kävlingeån & Höje å 27, Scandiaconsult 2001 & 2000 =37,3 ton =2661 ton Ekologgruppen 2001a Öresund ton 8360 ton SCB 2000 Tabell 1. Transporter av övergödande ämnen vid Höje ås och Kävlingåns mynning 1995 och Observera att skillnaden mellan de enskilda åren 1995 och 2000 inte utgör en signifikant trend se diagrammen nedan. Även total tillförsel till Öresund via vattendragen, för jämförelse. De båda åarna bidrar med drygt en tredjedel av belastningen på Öresund. 8
9 Kvävetransporter (ton/år) i Höje å under 1990-talet. Uppmätta värden i ån i provpunkt 21 (uppströms reningsverket) samt utsläpp från Källby reningsverk. Figur 1: Kvävetransporterna i Höje å har varierat från år till år, till stor del beroende på variation i nederbörden. Trenden över hela tioårsperioden är att ingen minskning skett (Miljöstrategiska enheten 2001). Fosfortransporter (ton/år) i Höje å under 1990-talet. Uppmätta värden i ån i provpunkt 21 (uppströms reningsverket) samt utsläpp från Källby reningsverk (Miljöstrategiska enheten 2001). Figur 2: Fosfortransporterna i Höje å har varierat från år till år, till stor del beroende på variation i nederbörden. Trenden över hela tioårsperioden är att ingen minskning skett (Miljöstrategiska enheten 2001). Figur 3: Mängden fosfor som transporteras i Kävlingeån/år har varierat mellan åren men trenden över hela tioårsperioden är att ingen minskning skett.(svelab 1997 och Scandiaconsult 2000). 9
10 Fig 4. Mängden kväve som transporteras/år i Kävlingeån har varierat mellan åren men trenden över hela tioårsperioden är att ingen minskning skett. (Svelab 1997 och Scandiaconsult 2000) Läckaget av övergödande ämnen till Öresund har inte avtagit under 1990-talet. Variationerna mellan de enskilda åren under hela perioden är stora och därför blir jämförelser mellan enskilda år missvisande. De stora variationerna beror bl.a. på skillnader i nederbörd Den övervägande delen, 88 procent, av kvävet i åarna i Skåne kommer från läckande åkermark. Lite mer än hälften av fosforn kommer också från åkermarken. Knappt en fjärdedel av fosforn kommer från enskilda avlopp (Stadsarkitektkontoret 1997). I Höje å är dock situationen lite annorlunda. Källby reningsverk står för ca 14 procent av kvävet och 23 procent av fosforn. Källby utgör alltså ännu en betydande källa, även om dess andel av kvävebelastningen halverats under 1990-talet. Fosforhalten i hushållens avloppsvatten har också halverats (Miljöstrategiska enheten 2001). Närsaltsläckaget varierar mellan olika delavrinningsområden. Klingavälsåns avrinningsområde den del av Kävlingeåns område som främst berör Lunds kommun har lägre läckage än de andra stora biflödena Björkaån och Bråån (Scandiaconsult 2001). Inom Höje ås avrinningsområde har närsaltsläckage från Lunds kommun en större betydelse och algblomning har t.ex. förekommit i Häckebergasjön. Sturups flygplats är en punktkälla som kan ha betydelse för detta (Jönsson, muntl. 2001). Där dammar och våtmarker har anlagts har fosfor- och kväveläckaget minskat (Eriksson 2001). Utsläpp av övergödande ämnen till luft Utsläppen av kväveoxider i Skåne har minskat i viss mån. Man är dock långt ifrån att nå tidigare uppsatta regionala mål om 40 procents minskning av utsläpp från trafiken under perioden 1980 till Trafiken har bara uppnått en 8-procentig reduktion. Energi- och industrisektorn har däremot uppfyllt målet om en halvering av utsläppen under samma period (Länsstyrelsen 2001). Totalt har utsläppen i regionen minskat med ca 20 procent. Lunds kommun har dock minskat mer än genomsnittet: ca 35 procent sedan Viktigaste bidraget till minskningen står införandet av katalytisk avgasrening på personbilar för. Under 1999 stod vägtrafiken för nästan hälften av Lunds utsläpp och arbetsmaskiner för knappt 40 procent. Utsläpp av övergödande ämnen i Lunds kommun (ton) NO x Tabell 2. Utsläpp av kväveoxider i Lund har minskat med ca 35% de senaste 20 åren (Länsstyrelsen i Skåne län 2001). 10
11 Utsläppen av ammoniak till luft har ökat i Skåne under de senaste 10 åren släpptes 9700 ton ut och ton. Lunds andel utgjorde 1995 drygt 300 ton varav 90 procent kommer från djurhållning (hantering av stallgödsel och urin) och 7 procent från handelsgödsel (Länsstyrelsen i Skåne län 2001). Användning av handelsgödsel inom lantbruket I Skåne har försäljningen av handelsgödsel varit i stort sett konstant sedan 1995 (se figur 5). För hela landet minskade användningen med drygt 15 procent (LRF & SCB 2001). Jordbruksverket ger årligen ut råd om hur stor kvävegivan ska vara till olika grödor. I genomsnitt använder de skånska bönderna 10 procent mer än de rekommenderade givorna. I de tre sydligaste länen skulle ca 700 ton kunna sparas från urlakning om kvävegivorna anpassades till rekommendationerna (Jordbruksverket 1999). Figur 5. Försäljning av mineralgödsel har varit relativt konstant i Skåne sedan mitten av 1990-talet (SCB 2001b). Enskilda avlopp Enskilda avlopp står för ca 20 procent av fosforn i vattendragen i Skåne län (Stadsarkitektkontoret 1997). Miljöförvaltningen inventerar enskilda avlopp och initierar åtgärder när dessa inte godkänns. I september 2001 återstod ca 700 avlopp att inventera och av de redan registrerade 2080 avloppen återstod 629 icke godkända att åtgärda. Målet är att alla ska vara åtgärdade i enlighet med Naturvårdsverkets krav till år 2005 (Miljöförvaltningen 2001). Hur mycket detta minskar fosforoch kväveutsläppen finns ej sammanställt. Figur 6. Miljöförvaltningens arbete med enskilda avlopp leder till att allt fler läckande anläggningar åtgärdas i enlighet med Naturvårdsverkets krav. Målet markeras av punkten 2005 (grov uppskattning) (Miljöförvaltningen 2001). 11
12 Dagvattenhantering Dagvattnet står för ca fem procent av näringstillförseln till sjöar och vattendrag i Skåne län. Inom Lunds tätort går minst 60 procent av dagvattnet direkt ut till recipienten Höje å. 20 procent av dagvattnet går i kombinerade ledningar till reningsverket (Stadsarkitektkontoret 1997) procent av dagvattnet från Lunds tätorts leds till åtta dagvattenmagasin som fördröjer vattnet innan det når recipienten, men varken i dessa eller i de 60 procent som leds direkt utförs någon provtagning av metallhalter och andra föroreningar (Larsson, B. muntl. 2001). Lokal dagvattenhantering förekommer inte mer än i enstaka fall och krav på lokalt omhändertagande ställs inte generellt i den fysiska planeringen inför utbyggnader och nyexploatering. Situationen har alltså inte förbättrats under 1990-talet. Arbete med en policy för dagvattenhantering i Lunds kommun har påbörjats men någon plan för när policyn ska antas finns ej. Anläggning av dammar för närsaltsreduktion Inom Kävlingeåns och Höjeås avrinningsområde har ca 120 hektar dammar och våtmarker anlagts under 1990-talet. Mätningar visar att dammarna reducerar halten näringsämnen i vattendragen med upp till 50 procent (Ekologgruppen 2001b). En utvärdering av Kävlingeåprojektet visar att mängden näringsämnen som Kävlingeån transporterar ut till Öresund reduceras med ca 10 procent eller 300 kg kväve/år (Eriksson, P. muntl. 2001). Även för Höje å-projektet förväntas dammarna att ge resultat enligt planen. Däremot kommer inte de övergripande målsättningarna i landskapsvårdsplanerna om total minskning med 30 procent för Höje- och Kävlingeån att uppnås eftersom övriga föreslagna åtgärder i jordbrukslandskapet inte vidtagits i den omfattning som man räknat med i planerna. (Ekologgruppen 1992, Ekologgruppen 1994, samt Länsstyrelsen i Malmöhus län 1990 och Höje å vattendragsförbund 2001). Andra åtgärder i jordbrukslandskapet för minskning av markläckage Inom EU:s miljöprogram för lantbruket har lantbrukare fått rådgivning och bidrag för att minska närsaltsurlakningen genom t.ex. förändrad handelsgödselanvändning, odlande av fånggrödor etc. sedan Utlakningen av kväve anses minska med 30 procent om fånggröda sås in i vårsäd och bryts sent under hösten. Om man låter fånggrödan vara kvar och bryter vallen först nästa vår anses utlakningen kunna reduceras med ytterligare 20 procentenheter (Jordbruksverket 1999). Vid de mätningar som gjorts i utloppen från de stora åarna till havet har dock inga större minskningar ännu kunnat uppmätas (Fleischer, S. muntl. 2001). Sannolikt beror detta på att mycket få åtgärder vidtagits under den gångna stödperioden. Endast 8000 hektar fånggrödor anlades i hela landet. För den nya 5-åriga stödperioden som påbörjades år 2001 har dock intresset ökat (Olofsson, S. muntl. 2001). Se vidare under rubriken aktuella åtgärder samt ytterligare kunskapsbehov. I Kävlingeåprojektet beräknades att åtgärder inom jordbruket, reningsverk och enskilda avlopp skulle minska kväveutsläppen med ca 800 ton kväve/år fram till slutmålet Huvuddelen av detta ska åstadkommas av åtgärder i jordbruket. Inom miljöövervakningsprogrammet Typområden på jordbruksmark undersöks markläckage för 6 avrinningsområden i Skåne. Varken kväve- eller fosforförlusterna har minskat märkbart sedan 1990 i dessa avrinningsområden (Länsstyrelsen 2000). För Snogeröd, det avrinningsområde som ligger närmast och mest liknar Kävlingeåns avrinningsområde, innebar det ett medelläckage om 0,5 kg fosfor och 37 kg kväve per hektar och år under perioden 1985 till 1999 (Eriksson 2001). Recirkulation av näringsämnen Lunds Agenda 21 har även som mål att näringsämnen som idag är restprodukter skall användas åter till livsmedelsproduktion (växtnäring till jordbruksmark) utan att stabila giftiga ämnen upplagras i åkermarken. Syftet är främst att undvika slöseri med den ändliga resursen fosfor och att minska mängden restprodukter från samhället, i det här fallet avloppsslam, som måste deponeras. I Lunds kommun spreds inget avloppsslam från kommunens reningsverk på åkermark under 2000 p.g.a. LRF:s rekommendationer till lantbrukarna spreds ca 30 procent av slamproduktionen på åkermark. (Darte, Y. muntl. 2001). 12
13 Aktuella åtgärder Kävlingeå- och Höje å-projekten. Projekten är i dagsläget planerade att fortsätta till 2003 respektive Slutmål för Kävlingeåprojektet är totalt 300 hektar dammar och för Höjeåprojektet 80 hektar. För Kävlingeprojektet innebär det en slutlig reduktion av ca 300 ton kväve/år och för Höjeåprojektet ca 80 ton. (Länsstyrelsen i Malmöhus län 1990, Ekologgruppen 1992 & 1994, K- konsult 1992 samt Inventering av och rådgivning kring enskilda avlopp bedrivs av Miljöförvaltningen med målet om att alla enskilda avlopp ska vara inventerade och de icke godkända ska vara åtgärdade (Miljöförvaltningen 2001). Åtgärder som bidrar till att minska övergödningen inom lantbruket samordnas och stöds framförallt av den regionala myndigheten (Länsstyrelsen). Exempel ges nedan. Kommunen bör ta ställning till om dessa åtgärder är tillräckliga för att de kommunala målen för läckage från jordbruksmark ska uppnås. EU-bidrag till lantbrukare för anläggande av skyddszoner, dammar och odlande av fånggrödor, samt Länsstyrelsens rådgivningsverksamhet kring bl.a. näringsbalanser. Medel finns för anläggande av 6000 hektar våtmarker/dammar under stödperioden (Svensson, O. muntl. 2001). Intresset för både anläggande av våtmarker och odlande av fånggrödor har varit stort under hektar såddes in med fånggröda i Skåne i år vilket är ett resultat över Jordbruksverkets förväntan. På nationell nivå räknar man med att fånggrödor minskar kväveutsläppen från den svenska åkermarken med ton under Inom Lunds kommun ansöktes år 2001 för odlande av fånggröda på 1775 hektar eller 9 procent av åkerarealen (Olofsson, S. muntl. 2001). I Kävlingeåprojektet räknar man med att denna typ av åtgärder har potential att reducera kväveutsläppen med 800 ton, för jämförelse (Ekologgruppen 1994). Projektet Greppa Näringen inleds hösten 2001 av Jordbruksverket och lantbruksnäringen för att få stopp på övergödningen och för att säkra grundvattnets kvalitet ( net/). Ytterligare kunskapsbehov Enligt Jordbruksverkets beräkningar ska åtgärder inom lantbruket, bl.a. odling av fånggrödor, minska utsläpp av näringsämnen. Omfattningen och effekten av EU-stöd till sådana åtgärder är dock inte känd på lokal och regional nivå. För att kunna bedöma miljösituationen och följa upp miljömål i framtiden krävs bättre övervakning och utvärdering av dessa åtgärder. Uppgifter som skulle behöva sammanställas för Lund är dels hur dessa åtgärder påverkar läckaget, dels i vilken omfattning åtgärderna genomförs. Inom ramen för det framtida regionala miljömålsarbetet kommer sådana uppgifter antagligen att tas fram (Nilsson, H. muntl. 2001). Effekterna på kväve- och fosforläckage till åarna av andra åtgärder inom lantbruket, såsom förändrad gödselhantering och ändrade tider för plöjning, behöver utvärderas. För Lund skulle en sammanställning behöva göras över i vilken omfattning åtgärderna genomförs. 13
14 Referenser Skriftliga källor Ekologgruppen 1992: Vattenvårdande åtgärder för delar av Kävlingeåns avrinningsområde. På uppdrag av Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Ekologgruppen 1994: Slutförslag till handlingsprogram för vatten och landskapsvårdande åtgärder i Kävlingeån. På uppdrag av Samarbetsgruppen Lund- Eslöv. Ekologgruppen 1997: Höje å. Recipientkontroll Ekologgruppen 2001a: Höje å. Recipientkontroll Ekologgruppen 2001b: Dammar som reningsverk. Mätningar av näringsämnesreduktionen i nyanlagda dammar Eriksson, P. 2001: Våtmarker i odlingslandskapet. Kävlingeåprojektet. Utvärdering av Etapp I och II. Preliminär version av rapport. Beställd av Tekniska förvaltningen, Lunds kommun. Höje å vattendragsförbund 2001: Vatten- och landskapsvård i Höje å. Informationsbroschyr. Jordbruksverket 1999: Sektorsmål och åtgärdsprogram för reduktion av växtnäringsförluster från jordbruket. K-Konsult Infrastruktur AB 1992: Kävlingeån Landskapsvårdsplan. Beställd av Sjöbo, Hörby, Eslöv, Lund, Kävlinge och Lomma kommuner. Lunds kommun 1997: Lunds Agenda 21. Första versionen. Antagen av Lunds kommunfullmäktige LRF & SCB 2001: Miljöredovisning för svenskt jordbruk Länsstyrelsen i Malmöhus län 1990: Höje å landskapsvårdsplan. Miljövårdsenheten. Meddelande nr 1990:2. Beställd av Höje å vattendragskommitté och utarbetad av Ekologgruppen. Länsstyrelsen i Skåne län 2000: Skånes skogar en resurs. Miljötillståndet i Skåne Årsrapport Uppföljning av Miljövårdsprogram för Skåne. Skåne i Utveckling 2000:46. Länsstyrelsen i Skåne län 2001: Luftföroreningar i Skåne. Miljöenheten. Skåne i utveckling 2001:26. Miljöförvaltningen 2001: Sammanställning avloppsåtgärder. PM skrivet av Göran Rosberg daterat den 10 september Miljöstrategiska enheten, Lunds kommun 2001: Miljöredovisning Naturvårdsverket & Statistiska centralbyrån 2000: Naturmiljön i siffror Sjätte utgåvan. Prop. 1997/98:145 Svenska Miljömål. Prop. 2001/01:130 Svenska Miljömål delmål och åtgärdsstrategier. Scandiaconsult 2001: Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Samordnad recipientkontroll. Kävlingeån SCB 2000: Naturmiljön i siffror Sjätte utgåvan. SCB 2001: Jordbruksstatistisk årsbok SCB 2001b: Statistikdatabas på SOU 2000:52 Framtidens miljö - allas vårt ansvar. Stadsarkitektkontoret i Lund 1997: Vatten i Lunds kommun. PM nr 18. Diskussionsunderlag. Aktualisering av översiktsplan för Lund. Svelab 1997: Samordnad recipientkontroll. Kävlingeån Beställd av Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Sveriges Nationalatlas 1999: Atlas över Skåne. 14
15 Muntliga källor Darte, Yngve, Lunds VA-verk Eriksson, Peder, Limnologiska institutionen, Lunds universitet Fleischer, Siegfried, Länsstyrelsen i Halland och Öresundsregionens representant i Bernet (Baltic Eutrophication Regional Network) Larsson, Bertil, Lunds VA-verk Jönsson, Paul Eric, kommunekolog i Lunds kommun Nilsson, Hans, Länsstyrelsen i Skåne län Olofsson, Stina, Jordbruksverket Svensson, Ola, Länsstyrelsen i Skåne län
16 16
Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merUnderlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Bara naturlig försurning Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun.
Läs merIngen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95
INGEN ÖVERGÖDNING Ingen övergödning Gotländska delmål 94 Avgränsningar mot andra miljömål 94 Regionalt miljötillstånd 94 Hur når vi målen? 95 Konsekvenser om inga åtgärder vidtas 96 93 Ingen övergödning
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merGrundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker
15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav
Läs merMiljösituationen i Malmö
Ingen övergödning Utsläppen av övergödande ämnen från mänskliga verksamheter har i Sverige under senare år avmattats och legat på samma nivå eller till och med minskat något. Några tydliga förändringar
Läs merVattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Vattenvårdsarbete i Kävlingeån - 20 år av lokal samverkan Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Kävlingeåns avrinningsområde Fakta Kävlingeån 1200 km
Läs merÅtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun
Åtgärdsplan för ökad återvinning av fosfor och kväve i Värmdö kommun Nr Åtgärd Ansvarig Samarbetspartners 1. Fosforföreningenfosfonater inkluderas i förbudet mot fosfor i tvättmedel och maskindiskmedel
Läs merVad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem?
Övergödning Vad innebär det att en sjö eller vattendrag inte har övergödningsproblem? Enligt vattendirektivet: * Den biologi som påverkas av övergödning visar på God eller Hög status Fisk Alger Bottendjur
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merRiktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar
Riktlinjer och handlingsplan för enskilda avloppsanläggningar 1 Syfte Riktlinjerna och handlingsplanen skall tydliggöra nämndens uppdrag åt förvaltningen i det fortsatta arbetet med enskilda avlopp och
Läs merDen pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga
Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å och Kävlingeåns vattenråd Tekniska
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs merVarför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar
Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?
Läs merÅtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen
Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen Framtagen inom Projekt Värna Alsen www.lansstyrelsen.se/orebro Publ. nr 2010:36 Åtgärdsplan för minskad övergödning i Alsen. Framtagen inom Projekt Värna Alsen.
Läs merHållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan
Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara
Läs merPlatsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj
2017-01-17 Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj Johan Malgeryd Rådgivningsenheten söder, Linköping Utmaningen fosfor 0,4 15-20 2 000 kg/ha 90/10/1 eller 80/20/2 % 260 (290)
Läs merKÄVLINGEÅN Eslöv, 26 maj 2016 Madeleine Svelander
KÄVLINGEÅN 25 Eslöv, 26 maj 26 Madeleine Svelander Schema Kävlingeåns avrinningsområde Lufttemperatur och nederbörd Vattenföring Surhet Syreförhållanden Näringsämnen Ljusförhållanden Föroreningsbelastande
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merKommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018
Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen
Läs merLedare: Gamla synder fortsätter att övergöda
Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda RÄDDA ÖSTERSJÖN Många åtgärder för att minska övergödning av sjöar och kustvikar har gjorts de senaste decennierna. Bland annat har reningsverken blivit effektivare,
Läs mer-kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på. Inledning Linköping Vad är Greppa Näringen?
Inledning Linköping 2017-11-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker i samverkan mellan
Läs merRemiss - Regional strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning
2014-04-24 1 (5) Stadsbyggnads- och miljönämnden Remiss - Regional strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning Beslutsunderlag Remiss Regional strategi för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning,
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs mer2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
Läs merDisposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Läs merVåtmarker och fosfordammar
Våtmarker och fosfordammar Bakgrund De flesta av de miljöåtgärder som rekommenderas lantbrukare i praktisk odling och de åtgärder som beskrivs i detta utbildningsmaterial syftar till att minska läckage
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar 2013-08-20
Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Sveriges miljömål Sverige har 16 miljömål som ska nås senast år 2020. I år konstatera Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer uppnås i tid. Ingen
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merUppföljning av åtgärder
Uppföljning av åtgärder Trendanalys jordbruksåar Greppa Fosforns pilotområden Katarina Kyllmar, Jens Fölster och Lovisa Stjernman Forsberg Jordbruksverket Linköping 28 april 216 Greppa Näringens rådgivarkurs
Läs merTemagruppernas ansvarsområde
Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en
Läs merUnderlagsrapport. Frisk luft. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Frisk luft Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merVerktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden
Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merUnderlagsrapport. Levande sjöar och vattendrag. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Levande sjöar och vattendrag Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds
Läs merBREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky
BREV LS 0611-1970 Regionplane- och trafikkontoret 2007-01-09 RTN 2007-0012 Bilaga 1 Teresa Kalisky Remiss av kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdraget om att utreda förutsättningarna för
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merEnskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30
Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se
Läs merBilaga 12:12 till kommunstyrelsens protokoll den 2 juni 2004, 18
Bilaga 12:12 till kommunstyrelsens protokoll den 2 juni 2004, 18 PM 2004 RVIII (Dnr 303-1334/2004) Fosforutsläpp till vatten år 2010, delmål, åtgärder och styrmedel Naturvårdsverkets förslag till delmål,
Läs merUnderlagsrapport. Myllrande våtmark. Lunds Agenda 21
Underlagsrapport Myllrande våtmark Lunds Agenda 21 Rapport över miljötillståndet i Lunds kommun hösten 2002 1 Denna rapport är framtagen av Miljöstrategiska enheten vid Kommunkontoret, Lunds kommun. Rapporten
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merPåverkan övergödning Storsjön
Påverkan övergödning Storsjön Fosfor styrande för biomassaproduktionen i Storsjön Bakgrundsdata från: Modellering av näringsämnen i Storsjön och dess tillrinningsområde, Jan-Åke Johansson och Hans Kvarnäs,
Läs merSkyddszoner inom Kävlingeåns avrinningsområde
inom Kävlingeåns avrinningsområde Rapporten är upprättad av Bengt Wedding. Granskning: Karl Holmström Uppdragsgivare: Kävlingeå-projektet Landskrona i januari 2005 EKOLOGGRUPPEN Innehållsförteckning sidan
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merPolicy Brief. Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen
Policy Brief Nummer 2015:1 Östersjön mår bättre när lantbrukare Greppar Näringen Näringsläckage från jordbruksmark orsakar övergödning i Östersjön som i sin tur leder till algblomning, syrebrist, bottendöd
Läs merRiktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten
2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av
Läs merÅterrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
2013 1 (5) Återrapportering från Helsingborgs stad av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt
Läs merSamråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)
1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås
Läs merÅtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde
Åtgärdsförslag med utgångspunkt från undersökningen Fosforns fördelning i sju sjöars bottensediment inom Tyresåns avrinningsområde Tyresåns vattenvårdsförbund Preliminär version 2013-06-18 2(7) Inledning
Läs merMagnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket
Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket - Vilken betydelse har EU:s jordbrukspolitik och styrmedel haft för kväve- och fosforbelastningen från jordbruket Åtgärdsarbetet
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2011
Avloppsinventering i Haninge kommun 2011 Farida Khudur Sammanfattning Enskilda avlopp med dålig reningskapacitet kan vara en risk för människors hälsa om bakterier når grundvattnet. De avlopp som har en
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs merJordbruk och växtnäringsöverskott. Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund
Jordbruk och växtnäringsöverskott Umeå 24 februari 2014 Annsofi Collin Lantbrukarnas Riksförbund EU-direktiv styr en hel del 1. Nitratdirektivet (övergödning) 2. Vattendirektivet ( övergödning) 3. Havsmiljödirektivet
Läs merÄtrans recipientkontroll 2012
Ätrans recipientkontroll 2012 Håkan Olofsson Miljökonsult/Limnolog ALcontrol AB Halmstad Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Avrinningsområdet Skogsmark utgör ca 60% Jordbruksmark utgör ca 15% 70%
Läs merHaparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
Läs merSida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN
Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara
Läs merVårtäff 22 april 2017
Vårtäff 22 april 2017 Vattnets betydelse i vår kommun! Vattnets betydelse i vår kommun! Vatten är livet! Att för hålla oss till Fosforbelastning 7340 kg/år 0% 12% 16% 0% 1% 6% 4% 0% FOSFOR Reningsverk
Läs merInledning Stina Olofsson, projektledare
Inledning Stina Olofsson, projektledare 2008-11-26 Utbildning för rådgivare Introduktionskurs: Jordbrukets miljöpåverkan Pedagogiska hjälpmedel Teambildning, samverkansformer Grundläggande STANK-utb. 2
Läs merDammar Kävlingeån
Dammar Kävlingeån 2002-2005 Slutredovisning av delprojekt Vattenvårdande åtgärder för Kävlingeånån inom det lokala investeringsprogrammet för Hörby 2002-2005 RAPPORT 2007-2 MILJÖNÄMNDEN 2007 Sid 2 Innehållsförteckning
Läs merKväveläckage från jordbruket
Kväveläckage från jordbruket Behövs fortsatt rådgivning? Katarina Kyllmar, institutionen för mark och miljö Hågaån i Uppsala, september 2012 (K. Kyllmar) Kväveläckage från jordbruket 1 Varför minska kväveläckaget?
Läs merHöje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.
Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde
Läs merLOVA-bidraget. Lokala vattenvårdsprojekt
LOVA-bidraget Lokala vattenvårdsprojekt Det är inte längre så lätt att fånga en stor torsk eller en fin ål. Bottnarna dör, vikar växer igen och giftiga algblomningar är något vi fått vänja oss vid. Våra
Läs merMÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.
Hedströmmen MÄLAREN Kolbäcksån Arbogaån Svartån Örsundaån Råckstaån Sagån Oxundaån Märstaån Fyrisån EN SJÖ FÖR MILJONER Köpingsån Eskilstunaån SMHI & Länsstyrelsen i Västmanlands län 2004 Bakgrundskartor
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merProjekt inom Hushållningssällskapen Miljö
Projekt inom Hushållningssällskapen Miljö :: Fosforprojekt Förluster av fosfor från jordbruksmark i Stockholms- och Mälarregionen, sammanställning av rådgivningsanpassad information samt möjligheterna
Läs merVatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning!
Vatten en del av vårt varumärke - vårt viktigaste miljömål en utmaning! Värmdöspecifikt Modifierat kustvatten Gula havet 10 000 öar och 300 mil stränder 40 000 100 000 boende/besökande 14 000 enskilda
Läs merMiljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning
Läs merMiljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande
Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp REMISSYTTRANDE 2015-04-15 vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Läs merGreppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne
Greppa Näringen Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne Karlskrona 22 april Vad är Greppa Näringen? Resultat för Blekinge Skyddszoner och fosforläckage Material från Greppa Näringen Allmänt Rådgivningsprojekt
Läs merAvloppspolicy för Tjörns kommun
Avloppspolicy för Tjörns kommun Handläggare: Hanna Tuvdal Datum: 2011-12-14 Ytterligare formalia SBN 360 2011/1692 Tjörn Möjligheternas ö Inledning Vårt viktigaste livsmedel är vatten. En trygg dricksvattenförsörjning
Läs merSalems kommun 2014-01-31
Undersökningar som utförs i Uttran, Flaten och Flatenån Salems kommun 2014-01-31 Innehåll Uttran och Flaten... 2 Provtagningar har utförts sen 1997... 2 UTTRAN... 3 FLATEN... 3 FLATENÅN... 3 EU:s ramdirektiv...
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merFÖRORENINGAR I VATTENDRAG
FÖRORENINGAR I VATTENDRAG 1 Föroreningar i vattendrag Mål och krav FN, EU och Sverige Miljökvalitet Viskan Föroreningar Källor Spridning Åtgärder 2 Ramdirektivet för vatten Vi ska uppnå en långsiktigt
Läs merVattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål. Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun
Vattenrådet gränsöverskridande samarbete med gemensamt mål Anna Olsson Biolog Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Ekologisk status Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Startade
Läs merVårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag
Vårt mänskliga bidrag belastning i tolv större vattendrag Jakob Walve och Carl Rolff, Miljöanalysfunktionen vid Stockholms universitet Från vilka mänskliga verksamheter kommer näringen i Svealandskustens
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs mermiljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete
Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska
Läs merDagvattenpolicy. Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag Giltighetstid: Gäller tills vidare
Dokumenttyp: Policy Antaget av: Kommunfullmäktige Status: Förslag 2017-05-18 Giltighetstid: Gäller tills vidare Linköpings kommun linkoping.se Diarienummer: KS 2017-493 Dokumentansvarig: Adresserat till:
Läs merRecipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar
Loobäcken Recipientkontroll Vattenövervakning Snuskbäckar Sammanfattning Miljöskyddskontoret utför vattenprovtagning i av kommunens bäckar. Provtagningen sker på platser två gånger per år. Syftet med provtagningen
Läs merMILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING
MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser
Läs merTillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll
TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka
Läs merFosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand
Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar Tony Persson/Sam Ekstrand Vattendagarna 2009 "Tid för åtgärder dags för handling" Två internationella överenskommelser att arbeta
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merRegeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten
Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten ...utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Riksdagsbeslut 2010 Generationsmålet:
Läs merVattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet
Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen
Läs merRiktlinjer dagvatten Sigtuna kommun. Antagen av kommunstyrelsen
Riktlinjer dagvatten Sigtuna kommun Antagen av kommunstyrelsen 2003-01-20 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 2 Inledning 2 2.1 Definition av dagvatten 2 2.2 Problembild 2 2.3 Resurs 3 3 Miljökvalitetsmål
Läs merArbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?
Till rådgivare i Greppa Näringen Alnarp 2006-06-30 Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav? Debatten om övergödning, algblomning och växtnäringsämnen
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs merUPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa
UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.
Läs merHandlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun
Handlingsplan för underkända enskilda avlopp i Ovanåkers kommun Antagen av miljö- och byggnämnden i Ovanåkers kommun den 12 mars 2014. Det här dokumentet ska fungera som en vägledning över arbetet med
Läs merför dig, dina grannar och Gotlands framtid.
för dig, dina grannar och Gotlands framtid. Klart Vatten livsviktigt för Gotland Region Gotland driver satsningen Klart Vatten som med grundvatten i fokus bidrar till att höja kvaliteten på avloppen. Vårt
Läs merLägesrapport KVVP etapp 1
Lägesrapport KVVP etapp 1 Dammar och Våtmarker: En pågående entreprenad (Nr 750 Ry 4:1), Nr 781 Hammarlunda 7:1 upphandlas när skötsel av vindpump är klarlagd Resultat: 12 ha våtmarksyta, fiskevårdande
Läs merNitratprojektet i Kristianstad kommun Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker
Nitratprojektet i Kristianstad kommun 1989-2009 Sammanställning, nitrat, grundvatten, trender och orsaker Bakgrund Flertal hot mot grundvattnet Sverige har generellt låga halter av nitrat Höga halter av
Läs merNedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11
Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11 Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Per Erik Karlsson, Veronika Kronnäs och Gunilla Pihl Karlsson Upplägg
Läs mer