Arbets- och miljömedicin Lund FÖRSKOLEGÅRDAR. Rapport nr 2/2016. Åsa Almqvist ST-läkare Emilie Stroh yrkeshygieniker. Arbets- och miljömedicin

Transkript

1 Rapport nr 2/2016 Arbets- och miljömedicin Lund FÖRSKOLEGÅRDAR Åsa Almqvist ST-läkare Emilie Stroh yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin

2 Sammanfattning Alla vill att barns utemiljö skall vara bra. Den skall vara säker, stimulerande och hälsosam. På kommunnivå (åtminstone i stora kommuner) behövs verktyg för att kunna bedöma förskolemiljöer-dels inför bygglovsgivning och annan planering men även för tillsyn och inventering. I nuläget saknas validerade instrument att bedöma de mjuka värden som ger lekkvalitet. Vår studie jämför två olika metoder a. Enkät till rektor. En snabb och enkel metod för inventering och bedömning av barnens fysiska miljö i förskolan genom att en enkät skickas ut till förskolornas rektorer. Enkäten innehåller frågor om inom- och utomhusmiljön och förskolechefen ombeds också att markera ett eller flera listade adjektiv som de anser passar in på förskolans gård. De man kan välja mellan är: barnvänlig, blåsig, enformig, frodig, kuperad, liten, lummig, mysig, platt, prydlig, rofylld, rolig, rymlig, sliten, spännande, stökig, torftig, tråkig, varierad och ömtålig. Rektorn har god kännedom om miljön och valet av adjektiv kan tänkas i hög grad motsvara en helhetsbild av utemiljön. År 2009 skickades enkäten till samtliga 284 förskolor i Malmö varav 218 förskolor (både kommunala och privata) besvarade den. b. Lekvärdesfaktor är ett standardiserat verktyg som bygger på att varje gård besöks och att faktorer som främjar kvalitativ lek poängsätts. Totalt ges mellan -6 och +6 poäng där ett värde på +3 eller mer är acceptabelt. Lekvärdesfaktorn bygger på subjektiv värdering av vissa aspekter av utemiljön och fångar inte säkert helheten. Att besöka gårdarna är tidskrävande i synnerhet i stora kommuner med hundratals förskolor. I Malmö inventerades 159 förskolegårdar med denna metod Av dessa förskolor hade 104 också besvarat enkäten. I vår studie har denna metod använts som facit, dvs vi har undersökt om rektorns val av adjektiv för att beskriva gården kan förutsäga vilket lekvärde förskolegården har. Statistisk analys (framför allt faktoranalys) visade att fem tydliga grupperingar av adjektiv kunde urskiljas. Adjektiven spännande, kuperad, rymlig, lummig, varierad, mysig, rofylld, rolig, barnvänlig och frodig var kopplade till varandra sinsemellan och till att inte adjektiven liten, torftig eller tråkig valdes. Det fanns god samstämmighet mellan de olika grupperingarna av adjektiv och gårdarnas lekvärdesfaktor. Vår studie visar att rektorernas enkätsvar kan användas som en tillförlitlig bild av förskolans utemiljö. En samlad bild av den aktuella miljön på kommunnivå ger ett underlag för förändring och en möjlighet att utvärdera åtgärder. Enkäten kan användas som ett tidsbesparande och enkelt sätt att inventera, följa upp och bedriva förbättringsarbete avseende barnens utemiljö i förskolorna. 2

3 Bakgrund År 2011 gick drygt 83 % av den svenska befolkningen i åldersgruppen 1-5 år i förskolan[1]. Då barn i förskoleålder vistas en stor andel av sin tid på förskola är utemiljön där av stor betydelse. Enligt förskolans läroplan ska förskolan erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Men hur ser miljön i förskolan ut? Idag saknas ett verktyg som kan ge en integrerad bild av förskolornas miljö ur olika miljömedicinska perspektiv. Under utarbetade därför Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund (AMM) samt Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) på uppdrag av Länsstyrelserna i Skåne och Västra Götalands län fram en metod för en integrerad miljömedicinsk bedömning av barns fysiska miljö i förskolan. Denna metod utgjordes av en web-baserad enkät som skickades till förskolecheferna i bl.a. Malmökommun. Enkäten innehöll grundläggande frågor kring förskolebarnens inomhus- och utomhusmiljö. De frågor som berörde barnens utomhusmiljö innefattade frågor kring den egna gården och närområdet runt förskolan samt barnens utomhusvistelse. Subjektiv bedömning av förskolegården: Enkätmetoden Utomhusmiljön vid förskolor bör vara trygg men samtidigt stimulerande och inspirerande för att locka till lek och aktivitet. För att kunna göra en bedömning av gårdens kvaliteter skulle därför dessa beskrivas genom ett urval av karakteriserande adjektiv. Förskolechefen, eller motsvarande person med kännedom om förskolans utemiljö, ombads markera ett eller flera adjektiv listade i enkäten som de ansåg passade in på gården. Adjektiven (20st) man kunde välja att beskriva gården med var: barnvänlig, blåsig, enformig, frodig, kuperad, liten, lummig, mysig, platt, prydlig, rofylld, rolig, rymlig, sliten, spännande, stökig, torftig, tråkig, varierad och ömtålig. Av de 221 förskolor i Malmö som 2009 besvarade enkäten (både kommunala och privata) blev fördelningen mellan adjektiven följande: Barnvänlig: 58%, blåsig: 13%, enformig: 22%, frodig: 25%, kuperad: 28%, liten: 34%, lummig: 45%, mysig: 31%, platt: 35%, prydlig: 17%, rofylld: 20%, rolig: 36%, rymlig: 49%, sliten: 24%, spännande: 33%, stökig: 4%, torftig: 23%, tråkig: 18%, varierad: 38% och ömtålig: 2%. Objektiv bedömning av förskolegården: Lekvärdesfaktorn Kommunfullmäktige beslutar om övergripande miljömål och i miljömål för fastslogs bland annat att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. För att uppnå dessa mål har nya riktlinjer för Malmös förskolor utarbetats. En arbetsgrupp bestående av representanter från förskoleverksamheten i Malmö stad, miljöförvaltningen, gatukontoret, Malmö Naturskola, stadsfastigheter/serviceförvaltningen, stadsbyggnadskontoret samt en förskolerektor har tittat på vad barn behöver för att uppnå god lek-kvalitet och därefter utarbetat lekvärdesfaktorn som är ett standardiserat verktyg för bedömning av förskolans utemiljö [2]. Verktyget bygger på faktorer som man tror påverkar barns välbefinnande. T ex ökar barns fysiska aktivitet på rymliga gårdar med ojämn terräng, träd och buskage enligt en svensk studie[3]. Enligt en annan studie från Belgien har förekomst av vegetation och höjdskillnader inte kunnat relateras till ökad aktivitet[4]. En tredje studie visade samband mellan hög aktivitet och lek med bollar eller andra lekobjekt samt vid lek på öppen yta [5]. En studie från USA 2005 visade att stillasittande minskade och aktivitet ökade när en barngrupp fick tillgång 3

4 till ett antal lekredskap (lekkök, sandlåda, däckgunga och basketkorg)[6]. Den fysiska aktivitetens inverkan på den psykiska och fysiska hälsan är välkänd. Studier har också visat att barn uppträder mindre ouppmärksamt om de leker på rymliga gårdar med ojämn terräng, buskage och träd[7]. Idag saknas validerade instrument för bedömning av utomhusmiljön i förskolor. Kunskapen om hur man effektivt utvärderar hälsofrämjande (stödjande) miljö på förskola är också mycket begränsad. Detta blir särskilt påtagligt vid utvärdering av interventioner eftersom praktiskt användbara effektmått ofta saknas. Internationell forskning inom området är dessutom ofta svårtillämpbar på svensk förskola som skiljer sig mycket från de förskolemiljöer som finns utomlands[8]. Lekvärdesfaktorn beräknades under hösten 2010 och våren 2011, för 159 förskolgårdar i Malmö av en och samma person. Av dessa 159 förskolor hade 104 svarat på frågor kring förskolegården via den webbaserade enkäten under 2009 medan övriga 55 förskolor hade valt att inte besvara enkäten. Lekvärdesfaktorberäkningen görs utifrån sex aspekter. För varje aspekt finns det relativt tydliga riktlinjer för hur poäng skall ges men bedömningen blir förstås också i någon mån subjektiv. Lekvärdesfaktorns delpunkter är: Friyta Den yta barnen kan använda vid sin utevistelse. Den ska vara minst 25 m 2 /barn och minst 2000 m 2 totalt. Zonering Förskolegården bör ha tre zoner. En trygg zon närmast huset med t ex picknickbord, sandlåda och lekstugor och annat som förutsätter en lugn lekmiljö för barnen. Utanför kommer den vidlyftiga zonen som erbjuder utrymme för rörelse och dynamisk lek med redskap som främjar rörelse. Här kan finnas t ex cykelslingor, gräsyta, kullar, klätterlek, gungor och rutschkana. Klättring och balansgång Den fysiska aktiviteten kan främjas av lekredskapen i denna zon. Den vilda zonen måste utgöra minst en tredjedel av förskolegården och skall vara placerad utanför den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet, vegetation som går att leka i, och varierad topografi förstärker den vilda zonen. Tillgänglighet Förskolegården bör vara tillgänglig för rörelsehindrade så att de kan ta sig runt byggnaden och till alla gårdens zoner. Markmaterial och redskap skall vara anpassade och tillgängliga för rörelsehindrade. Vegetation och topografi Minst halva gården bör ha varierad topografi. Vegetationen skall gå att leka i. Integration av lekutrustning i förskolegårdens landskap Lekredskapen bör vara integrerade i lanskapet istället för att stå i inramade ytor för lek. Möjlighet till omvärldsförståelse Gården bör förändras under året så att det finns olika saker för barnen att göra under de olika årstiderna. Barnen bör ges möjlighet till konstruktionslek med vatten, sand och löst material. Detta kan uppnås med blandad växtlighet, utrymme för odling och buskar och träd med ätbara frukter och bär. Utsikt över grönska/samspel mellan ute och inne Barnen bör ha utsikt över grönska. Fönster bör vara lågt placerade så att barnen ser ut. Det bör finnas utgång direkt från både kapprum och andra rum till gården. Detta underlättar att man flyttar ut verksamheten om man så önskar. Poängsättning Minuspoäng ges till gårdar (-1): - som är mindre än <2000m 2 eller har mindre än 25m 2 /barn. 4

5 - som upplevs som en enda zon, - där rörelsehindrade inte kan ta sig fram till lekredskapen, - som är platta och saknar lekbar vegetation, - där lekutrustningen står inramat och miljön utanför detta erbjuder en torftig lekmiljö, - där gården är hårdgjord och färdiga lekredskap och anvisade lekytor styr leken. -där ingen grönska upplevs inifrån avdelningarna och direktutgång till gården saknas. Pluspoäng ges till gårdar (+1): - vilka uppfyller samtliga av de ingående kraven lekvärdefaktornas delpunkter [4] Nollpoäng ges till gårdar (0): - vilka delvis uppfyller de ingående kraven i lekvärdefaktorernas delpunkter [4]. Syfte Syftet med detta arbete är att se om det finns samband mellan den subjektiva bedömningen av förskolgårdarna (enkätmetoden) och den objektiva klassningen (lekvärdesfaktorn). Vår hypotes är att positiva adjektiv såsom t ex barnvänlig har ett tydligt samband med hög lekvärdesfaktor. Med hjälp av faktoranalys vill vi även undersöka om det finns bakomliggande adjektivgrupperingar ( förskoletyper ) till den subjektiva bedömningen och om dessa i sin tur kan indikera ett högt lekvärde. Vetenskaplig frågeställning Kan valet av adjektiv för att beskriva förskolegården förutsäga ett högt lekvärde? Finns det bakomliggande faktorer som gör att adjektivbeskrivningarna samvarierar? Resultat Förhållandet mellan hur de förskolor som bedömt sin gård efter ett specifikt adjektiv och denna grupps genomsnittliga lekvärdesfaktor visas i tabell och figur 1. Tabell 1: Genomsnittlig lekvärdesfaktor för de förskolor vilka beskrivit sin gård med ett specifikt adjektiv. Adjektiv Antal förskolor (totalt 104) Genomsnittlig lekvärdesfaktor (-6-+6) Barnvänlig 61 3,2 40 Rymlig 54 2,9 35 Lummig 49 3,8 35 Rolig 42 3,4 30 Varierad 39 3,8 30 Kuperad 33 4,6 29 Mysig 38 3,3 26 Spännande 32 4,2 26 Frodig 31 3,7 22 Rofylld 21 4,1 16 Prydlig 19 0,5 8 Sliten 24-1,7 6 Antal med lekvärdesfaktor>+3 (totalt 43) 5

6 Blåsig 16 0,2 5 Platt 36-2,3 4 Liten 36-2,6 4 Torftig 31-3,1 2 Enformig 27-3,2 2 Tråkig 22-2,8 2 Stökig 5-3,8 0 Ömtålig 3-5,3 0 Figur 1: Genomsnittlig lekvärdesfaktor för de förskolor vilka beskrivit sin gård med ett specifikt adjektiv. Faktoranalysen av materialet visar att fem grupperingar urskiljs: 6

7 Grupp1; 7

8 8

9 9

10 10

11 11

12 12

13 Gården beskrivs med adjektiv som spännande, kuperad, rymlig, lummig, varierad, mysig, rofylld, rolig, barnvänlig, frodig. Man beskriver den inte som liten, torftig eller tråkig. Grupp 2; 13

14 14

15 15

16 16

17 17

18 18

19 Gården beskrivs som liten, tråkig, enformig, torftig, sliten, stökig. Denna gård beskrivs inte som barnvänlig eller rymlig. Grupp 3; 19

20 20

21 21

22 22

23 Denna gård beskrivs som kuperad, lummig och möjligen sliten. Den beskrivs inte som enformig, torftig eller platt. 23

24 Grupp 4; 24

25 25

26 26

27 27

28 28

29 Denna gård beskrivs som liten, prydlig och ömtålig. 29

30 Grupp 5; 30

31 Denna gård beskrivs som blåsig och inte sliten. Grupp 1 förklarar den större delen av variationen av svaren i enkäterna (39% av variansen), än de övriga grupperna tillsammans. Skillnaden mellan grupp 2-5 är liten. Grupp 2 förklarar en något större andel (9%), och grupp 5 en något mindre andel, av variansen (5%). 31

32 När man analyserar sambanden mellan den bakomliggande faktorn till Grupp 1 och lekvärdesfaktorn framkommer att denna bakomliggande faktor är ett ganska specifikt och sensitivt instrument att förutsäga en lekvärdesfaktor på minst tre. (Sensitivitet 77 % vid specificitet 80%, se ROC-kurva i appendix). Ett lekvärde på minst tre motsvaras då av en totalpoäng på minst 0,1 efter principalkomponentanalys.(se tabell 1 i appendix). Om man analyserar materialet med de tre första bakomliggande faktorerna får man ett instrument som har mycket hög specificitet och sensitivitet att förutsäga en total lekvärdesfaktor på minst tre. (Sensitivitet 84% vid specificitet 89%). Om man analyserar materialet med samtliga fem bakomliggande faktorer bidrar det inte till ökad sensitivitet eller specificitet till att förutsäga gårdens lekvärde. Som jämförelse undersöktes lekvärdesfaktorns relation till huruvida gården ansågs barnvänlig. Ordet barnvänlig visade en sensitivitet på 93% men en specificitet på endast 65% att förutsäga ett lekvärde på minst tre. En tredjedel av de gårdar som beskrevs som barnvänliga fick således ett lekvärde på två eller mindre. Omvänt visade det sig däremot att av de 43 förskolor som inte valt ordet barnvänlig för att beskriva sin gård hade 40 gårdar en lekvärdesfaktor på under 3. Se korstabulering i appendix. Förhållandet mellan de förskolor som hamnat i faktoranalys grupperna 1-3 och deras genomsnittliga lekvärdesfaktor visas i tabell 2. Tabell 2: Genomsnittlig lekvärdesfaktor för förskolor vilka, genom faktoranalys, klassas i grupperna 1-3. Antal förskolor Genomsnittlig lekvärdes faktor (-6 +6) Lekvärdesfaktor +3 (N) Grupp 1 7 5,3 6 Grupp 2 4-3,3 0 Grupp 3 5 5,6 5 Diskussion Faktoranalysen visade att det i datamaterialet fanns fem bakomliggande faktorer. Baserat på de ingående adjektiven i dessa tolkades gårdarna i de olika grupperingarna som: Grupp1; En i huvudsak bra förskolegård som ger barnen god möjlighet till kvalitativ lek. En bra förskolegård lockar barnen till kvalitativ lek och därmed lärande. En bra förskolegård stimulerar till fysisk aktivitet och därmed i förlängningen minskad risk för fetma och fetmarelaterade sjukdomar. En bra förskolegård underlättar för pedagogerna genom att minska symptom på ouppmärksamhet och ADHD [2]. Grupp 2; En dålig utemiljö som barnen inte själva skulle välja. En plats för förvaring av barn. En dålig utemiljö gör att barnen inte vill leka ute utan måste tvingas ut och när de kommer ut blir de stående stilla. Orsakerna till den dåliga utemiljön kan variera. En orsak kan vara att förskolan ligger i ett socialt utsatt område och vandaliseras. Då antalet förvärvsarbetande småbarnsföräldrar ökar så ökar även behovet av förskoleplatser och detta kan resultera i att fler barn trycks in på befintliga förskolor med små gårdar och att man skapar förskolor utan att anpassa miljön för barn. Således sker en utbyggnad av förskoleverksamheten samtidigt som det råder en platsbrist framför allt i de stora städerna. En dålig förskolegård kan också vara ett uttryck för att de små barnens behov och miljö prioriteras mindre än de vuxnas miljö. Om förskolegården erbjuder en dålig utemiljö är det viktigt att det finns parker/grönområden och lekplatser i närheten. I den enkät som besvarades av Malmös förskolor 2009 visades mycket tydligt att förskolor generellt men framför allt de som saknar barnvänlig gård i hög grad utnyttjar stadens parker. 32

33 Grupp 3; En kuperad gård med vegetation som går att leka i. Generellt inbjuder en kuperad gård med buskar och träd till lek och fysisk aktivitet. Detta har Cecilia Boldemann visat i en studie av förskolebarn i Stockholm 2005 [3]. Grupp 4; En gård vilken i huvudsak inte är avsedd för förskoleverksamhet, exempelvis innegården till ett flerbostadshus. En gård där barnen har en begränsad möjlighet till fysisk aktivitet och lek av hänsyn till en ömtålig miljö anpassad för vuxna. Grupp 5; En nybyggd gård eller en gård som ligger i ett nybyggt område. Exempelvis är det nybyggda området Västra hamnen i Malmö blåsigt och har nybyggda förskolor som inte har slitna gårdar. Det finns också flera höga byggnader i Malmö t ex Turning Torso, Sheraton, Kronprinsen som alla ger upphov till ökad vindhastighet i det omkringliggande området. Den studie vi gjort visar på en mycket tydlig överensstämmelse mellan förskolechefens bedömning av förskolegården och den bedömning som gjorts av en och samma oberoende person vid inventering enligt lekvärdesfaktorn. Det finns en stor överensstämmelse mellan adjektivet kuperad och en hög lekvärdesfaktor. Betydelsen av detta kan diskuteras och vår bedömning är att lekvärdesfaktorn delvis grundar sig på vegetation och topografi som också faller ut som trolig bakomliggande faktor i faktoranalysen (grupp 1 och 3). Förutom adjektivet kuperad tenderar även de förskolor vars gårdar beskrivits med adjektiven spännande och rofylld att generera ett högt lekvärde. Adjektivet barnvänlig är annars det adjektiv som har använts mest frekvent i beskrivningen av gårdarna. De gårdar som benämns som barnvänliga har i de flesta fall ett acceptabelt lekvärde. Gårdar som dessutom beskrivits med andra positiva ord såsom: kuperad, spännande, rofylld, varierad, lummig och frodig har dock ett högre genomsnittligt lekvärde än de som beskrivs som barnvänliga. Detta kan givetvis tänkas bero på att dessa gårdar även benämnts barnvänliga medan en del gårdar benämnts barnvänliga men inte kuperade, rofyllda eller varierade. Gårdar som inte beskrivs som barnvänliga har med stor sannolikhet (40 av 43 gårdar) ett lekvärde under 3. De gårdar som benämnts kuperade har troligen en varierad topografi som kan lämpa sig för en vild zon och förstärka dess vilda karaktär. Dessa gårdar har troligen också fått 1+ avseende vegetation och topografi. Gårdar som inte är kuperade får också svårare att skapa tre zoner och får inga poäng på delfaktorn vegetation och topografi vilket gör att de inte kan få mer än maximalt 5 poäng. De gårdar som benämnts rofyllda kanske upplevs som rofyllda därför att barnen är inne i en kvalitativ lek istället för att stöka vilket stämmer väl överens med antagandet att barnens kvalitativa lek skulle stimuleras av ett högt lekvärde. De varierade gårdarna har troligen en zonering med tre zoner och varierad topografi samt förändras under året så att det finns olika saker att göra under olika årstider vilket bidrar till en högre lekfaktor. De gårdar som beskrivs med adjektivet ömtålig (3 av 104) ger det i särklass lägsta lekvärdet (- 5,3) vilket troligen beror på att de överhuvudtaget inte är utformade för barn eller förskoleverksamhet. En bedömning som förstärks av att detta adjektiv även ingår i faktoranalysgrupp 4 ( En gård vilken i huvudsak inte är avsedd för förskoleverksamhet, exempelvis innegården till ett flerbostadshus ). Även de gårdar som benämnts som stökiga, enformiga, torftiga och tråkiga har alla ett genomsnittligt lågt lekvärde ( mellan -2,8 och -3,8) och indikerar med stor sannolikhet en gård som inte har ett acceptabelt lekvärde. För kommunerna är det av stor vikt att man på ett enkelt sätt kan inventera förskolemiljön och göra jämförelser över tid. Det vore värdefullt om man med hjälp av enkäter på ett bra och säkert sätt kan utvärdera förskolemiljön. Genom att få en överblick skulle man sedan kunna 33

34 ge återkoppling till förskolorna och ge riktade åtgärder. Man skulle också få en möjlighet att fastställa en miniminivå för kvalitén på utomhusmiljön som skulle kunna användas som underlag vid planering av förskolor. Den enkät som utvecklats av Arbets- och miljömedicinska kliniken i Lund (AMM) och Västra Götalands Miljömedicinska Centrum (VMC) är i denna studie ett instrument med mycket hög specificitet och sensitivitet att förutsäga en acceptabel lekvärdesfaktor. Metod Då bedömning av friyta är en objektiv faktor och denna även anges i den webbaserade enkäten har vi valt att ta bort detta delmoment från den beräkning av sammanlagd lekvärdesfaktor som vi jämför med den subjektiva bedömningen. Detta medför att den högsta lekvärdesfaktor som en gård kan uppnå i denna studie är +6 poäng. De statistiska beräkningarna i studien genomförs med hjälp av statistikprogrammet SPSS [9]. Faktoranalys utförs för att se om, och i så fall vilka, samband som föreligger mellan den subjektiva beskrivningen av gården och den genomsnittliga poäng som gården får när man väljer att bedöma den med lekvärdesfaktorn. Faktoranalys De adjektiv som använts i enkäten för att beskriva förskolgården utgör beroende variabler. Vi misstänker att det finns bakomliggande faktorer som påverkar dessa variabler. En bra förskolgård med högt lekvärde kommer sannolikt att beskrivas med många positiva adjektiv och få negativa. En dålig förskolgård med ett lågt lekvärde kommer sannolikt att beskrivas med många negativa och få positiva adjektiv. Med faktoranalysen urskiljer man bakomliggande faktorer till sambanen mellan variablerna (adjektiven). Referenser [1] [2] B6rskoleg%C3%A5rdar%20i%20Malm%C3%B6.pdf [3]Boldemann C, Blennow M, Dal H, Mårtensson F, Raustorp A, Yuen K, Wester U.Impact of preschool environment upon children's physical activity and sun exposure. Prev Med Apr;42(4): Epub 2006 Jan 30. [4] Greet Cardon 1*, Eveline Van Cauwenberghe 1, Valery Labarque 2, Leen Haerens 3 and Ilse De Bourdeaudhuij 1 International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity 2008, 5:11 doi: /

35 [5] William H. Brown, Karin A. Pfeiffer, Kerry L. McIver, Marsha Dowda, Cheryl L. Addy, and Russell R. Pate Child Dev. 2009; 80(1): doi: /j x [6] Hannon JC, Brown BB.Prev Med Jun;46(6): doi: [7] Mårtensson F, Boldemann C, Söderström M, Blennow M, Englund JE, Grahn P Health Place Dec;15(4): Epub 2009 Jul 16 [8] Maria Wikland,Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan, socialmedicinsk tidskrift 4/2013 [9 ] 35

36 Barns utemiljö skall vara bra dvs säker, stimulerande och hälsosam. Vår studie jämför två metoder för bedömning av förskolemiljöer. Den ena metoden går ut på att man skickar en enkät till förskolans rektor som får markera vilka av 20 olika adjektiv som stämmer in på förskolegården och den andra går ut på att man besöker förskolegården och poängsätter den ur sex olika aspekter som räknas samman till ett totalt lekvärde. Vi har jämfört om rektorns val av adjektiv kan förutsäga gårdens lekvärde. Statistiska analyser av enkätsvaren visade att adjektiven var kopplade till varandra och det fanns en god samstämmighet mellan adjektivgrupperingar och gården lekvärdesfaktor. Medicinsk service Labmedicin, Arbets- och miljömedicin LUND Tel E-post Internet: 36