Riktlinjer för hantering av data om artförekomster

Transkript

1 Datum Beteckning Sida 1/4 Riktlinjer för hantering av data om artförekomster Bakgrund Många arter hotas av störning, insamling eller förföljelse. Spridning av detaljerad information om arters förekomster kan därför medföra att arterna hotas. Öppenhet är dock oftast positivt, bland annat genom att det gör det lättare att visa hänsyn, främjar intresset för faunan och floran samt ger ökad förståelse för naturvård och är således något som generellt bör eftersträvas. Tillgängligheten av artdata (uppgifter om arter och deras förekomster) har ökat i och med Artportalen och därmed har behovet av riktlinjer för hur artdatan ska hanteras ökat ytterligare. Artportalen ( är ett internetbaserat rapport- och datalagringssystem för artdata, vilken förvaltas av Artdatabanken på uppdrag av Naturvårdsverket. Länsstyrelsen kommer från och med 2011 att använda Artportalen som sin huvudsakliga lagringsplats för artdata, med vissa undantag (fisk och bottenfauna). Artdatabanken har tagit fram en nationell skyddsklassning av arter vilken innebär att arter delas in i olika klasser utifrån behovet av att dölja eller diffusera deras förekomster (Artdatabanken, 2009). Den nationella skyddsklassningen innehåller främst störningskänsliga arter upptagna i rödlistan, dessa är hotade och behöver därför skyddas för att förebygga artskyddsbrott enligt jaktlagen och artskyddsförordningen. Även andra störningskänsliga arter, som har en hotbild om dess förekomster blir offentliga ingår i skyddsklassningen. Dessa övriga störningskänsliga arter är skyddsklassade för att undvika artskyddsbrott då de bland annat tillhör arter som är känsliga för störning vid boplatser. Hur utlämnande eller offentliggörande av data ska hanteras kan vara aktuellt vid: Arbete med miljökonsekvensbeskrivningar Extern spridning av inkomna handlingar Guidningar och rådgivning Begäran att få ut handlingar, exempelvis från privatpersoner, fotografer, sakägare och parter

2 Syfte Länsstyrelsen ska ha rutiner för hur artdata ska hanteras och presenteras samt med vilken noggrannhet de geografiska förekomsterna ska visas. Policyn syftar till att klargöra: vilka arter i länet som berörs av skyddsklassning och sekretess hantering av skyddsklassad data och sekretessbeläggning behörigheten till den sekretess- och skyddsklassade datan Arturval I Jönköpings län är urvalet av arter som berörs av skyddsklassningen baserat på den nationella skyddsklassningen enligt Artdatabanken. Det är framför allt arter i rödlistekategorierna Akut hotad (CR) och Starkt hotad (EN), en del arter i kategorierna Sårbar (VU) och Missgynnad (NT) samt en del arter som ej är rödlistade. För fåglar gäller skyddsklassningen enbart boplatser. Undantag är örnar, ängshök, pilgrimsfalk och berguv där skyddsklassningen även gäller övrig data som indikerar revir. Skyddsklassning Skyddsklassning anger med vilken geografisk noggrannhet Länsstyrelsen offentliggör data om artförekomster i sin löpande verksamhet. Skyddsklassningen för länet har anpassats till regionala förhållanden men bygger på den nationella klassificeringen som Artdatabanken har tagit fram, där avvägningar mellan hot mot arten och generella fördelar ligger som grund för skyddsklassningen. Uppgifter om arterna döljs eller diffuseras i varierande grad. Diffuseringens grad beror på hur störningskänslig arten är eller det bedömda allvaret i hotet mot arten. Observationen visas, i Artportalen och därmed även i Länsstyrelsens kommande handläggarstöd, som en ruta där diffuseringens avgränsning följer kartans rutnät. Detta gör att man inte ser var i rutan observationen är gjord. Data i Artportalen kommer att visas enligt Artdatabankens skyddsklassning eftersom det är ett nationellt system och inte enligt den regionala skyddsklassningen. För respektive arts skyddsklassning i länet, se bilaga 1, lista över regionalt skyddsklassade arter. De arter som finns med i den regionala skyddsklassningen är de arter som påträffas i länet. De skyddsvärda arter som inte påträffas i länet, men som är skyddsklassade nationellt finns i Artdatabankens skyddsklassning. Om utgångna arter återupptäcks eller nya arter för länet påträffas kommer den regionala skyddsklassningen att uppdateras och dessa arter föras in i policyn och följa nationell skyddsklassning tills eventuellt annat beslutas. Det gäller även ändringar som innebär att hotet mot arten inte längre bedöms som så allvarligt att arten behöver skyddsklassas. Dokumentet kommer att ligga på hemsidan. Berörda handläggare ska informeras av den huvudansvarige, det vill säga den person som av Länsstyrelsen har utsetts att ansvara för artdatan, för att få en aktuell lista över vilken artdata som för närvarande är skyddsklassad. Sekretess Skyddsklassning innebär inte sekretess eftersom sekretess behandlar data som Länsstyrelsen aktivt döljer. Sekretess prövas från fall till fall och bygger på att det finns en regional hotbild. Uppgifter om arter för vilka växt- och boplatser generellt förväntas vara sekretessbelagda i Jönköpings län, anges i tabellen i bilaga 1 med S. Uppgifter om artförekomster under

3 förhållanden som ej förorsakar hot rekommenderas att inte sekretessbeläggas. Förekomst av havsörn skyddas exempelvis inte utanför häckningstid. Dock bör man tänka på att upprepade observationer i närheten av häckningstid kan indikera revir eller boplats, då bör man överväga att belägga förekomstdata med sekretess i just det området. Sekretessbelagda uppgifter har stöd i offentlighets- och sekretesslagen och får inte röjas vare sig genom att lämna ut en allmän handling eller föras vidare muntligen. Denna tystnadsplikt gäller även efter anställningens slut samt för de personer som har eller har haft uppdrag för Länsstyrelsen eller deltagit på ett sådant sätt att de fått ta del av sekretessbelagd information. Lagen gäller endast myndighet samt organ som exempelvis universitet. Lagen gäller inte privatpersoner. Faktaruta: Lagrum 20 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) 20 kap. 1 offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400) innehåller bestämmelser som rör sekretess av växt- eller djurarter. Sekretess gäller för uppgift om utrotningshotad djur- eller växtart, om det kan antas att strävanden att bevara arten inom landet eller del därav motverkas om uppgiften röjs. I förarbetena står att landet eller del därav menas ett län eller annat större område. Utrotningshotad betyder enligt förarbetena att återväxten inom en nära framtid kan upphöra om inte arten skyddas, samt arter vilkas fortbestånd inte är säkerställt på längre sikt utan är på tillbakagång i fråga om antal och geografisk utbredning och som därför behöver skyddas. Även arter, som visserligen inte är på tillbakagång men som riskerar att försvinna på grund av att de förekommer i så få exemplar, får anses utrotningshotade. Dock råder meddelandefrihet. Man får lämna ut sekretessbelagda uppgifter för publicering eftersom 20 kap. inte innehåller någon bestämmelse som inskränker den rätten. Utlämnande av skyddsklassad och/eller sekretessbelagd data Då allmänhet eller företag begär att få ut eller offentliggöra skyddsklassad data som inte är sekretessbelagd kan data lämnas ut tillsammans med information om regler i artskyddsförordningen och allemansrätten (se bilaga 2). Om skyddsklassad data ej kan lämnas ut ska den sekretessbeläggas. Vid begäran att få ut eller offentliggöra skyddsklassad data som omfattas av sekretess, och endast kan lämnas ut med förbehåll, bör Länsstyrelsen klargöra detta för den enskilde. Ett beslut fattas sedan av Länsstyrelsen om utlämnande av uppgifterna med förbehåll enligt 10 kap. 14 offentlighetsoch sekretesslagen, se bilaga 3. Detta gäller om minst en artuppgift är sekretessbelagd. Hanteringens arbetsgång vid begäran om artdata visas schematiskt i bilaga 4. Hantering av undantag Artdata som normalt är sekretessbelagda eller skyddsklassade kan i speciella fall vara lämpliga att offentliggöra då hotbild saknas eller inte fastställs vid ett offentliggörande. En artförekomst som blivit offentlig är i princip omöjlig att återkalla, man bör därför vara återhållsam med att släppa sådan information i onödan. Likaså bör man specificera för vilken art det gäller så att inte alla skyddsklassade artförekomster på lokalen blir offentliga. Vissa artförekomster (visas med asterisk i tabellen i bilaga 1) kan komma att visas då inget ökat hot föreligger vid offentliggörandet utan där det tvärtom är

4 positivt med en öppen visning. Detta gäller exempelvis flodkräftan i djurskyddsområden. Organisation och ansvar Ansvar och behörighet för artdata på Länsstyrelsen är viktig för Länsstyrelsen att ha kontroll över, samtidigt som effektivitet, offentlighet och rättsäkerhet inte ska begränsas. För att uppnå detta gäller följande: Huvudansvarig har register över vilka som har full behörighet. Huvudansvarig ska registrera undantag, exempelvis visningslokaler. Utlämnande av artdata ska ske genom huvudansvarig eller med den huvudansvariges medgivande, om det inte är tydligt att sekretessbelagd artdata ej berörs. Det vill säga att inga arter från tabellen i bilaga 1 ingår med högre geografisk noggrannhet än vad skyddsklassningen medger. Detta gäller allt som Länsstyrelsen lämnar ut, inklusive exempelvis underlag till samråd eller information vid guidningar. Alla handläggare som i sitt arbete löpande handlägger ärenden som direkt kan påverka de skyddsklassade arternas livsmiljöer bör ha full behörighet. Alla handläggare som berörs av artdata ska ha kunskap om vad offentlighets- och sekretesslagen innebär när det gäller artskydd. De som har full behörighet ska dessutom ha särskild kunskap och ha genomgått särskild utbildning om skyddsklassning och sekretess. Den sekretessbelagda artdatan ska märkas och lagras på ett sätt som gör det tydligt att den inte är offentlig. Det innebär normalt att data lagras skyddade i Artportalen. Inkomna handlingar som kan innehålla data som kan behöva omfattas av sekretess markeras så fort som möjligt med sekretess av ansvarig handläggare. Bilagor 1. Regionalt skyddsklassade arter i Jönköpings län 2. Mall för information att bifoga utskick av data som ej omfattas av sekretess 3. Mall för beslut om utlämnande av data med förbehåll 4. Länsstyrelsens arbetsgång för hantering av förfrågningar om utlämnande av artdata Texten i malldokumententen klipps lämpliget ut och klistras in i reelvant Word-mall.

5 Bilaga 1. Regionalt skyddsklassade arter i Jönköpings län Bilaga 1. Regionalt skyddsklassade arter i Jönköpings län Skyddsklassade arter i Jönköpings län listas i tabellen nedan. Bedömningen av arternas indelning i skyddsklasserna grundar sig på hot som enligt Artdatabanken kan förekomma mot arterna. De arter som är mycket sällsynta och samtidigt även störningskänsliga uppmärksammas speciellt. Hotfaktorer De viktigaste hoten som kan förekomma är: A) Direkt förföljelse/jakt Det berör de större rovdjuren som innefattar lo och varg (nationellt även järv) samt vissa rovfåglar. B) Kommersiell insamling, främst för internationell handel men även för odlingsändamål I huvudsak omfattas orkidéer, flodkräfta och rovfåglar, inklusive ägg. Nationellt gäller det även snyltrötter, vissa dagfjärilar samt skalbaggar. C) Insamling i studiesyfte (referenssamling/kontrollbestämning) För individfattiga populationer av växter kan insamling för bestämning vara ett hot, i länet gäller det brunbräken och Habomaskros. Av djuren är det huvudsakligen skalbaggar och dagfjärilar i begränsade populationer som hotas (nationellt). D) Störning eller slitage på grund av ökad besöksfrekvens I första hand gäller det störningskänsliga fåglar och däggdjur. Miljöer som är känsliga för slitage såsom vissa typer av våtmarker och källor. Nationellt gäller det också den lägre faunan i form av förstörelse av substrat. Skyddsklassningens indelning Skyddsklassningen är gjord enligt en femgradig skala: Klass 1 innebär helt öppen visning. Klass 2 har en diffuseringsgrad på 1 x 1 km, det betyder att observationen visas som en 1 x 1 km-ruta på en karta. Hit har endast fåglar förts, det är huvudsakligen för att skydda exakta förekomster av boplatser. Klass 3 med en diffuseringsgrad på 5 x 5 km omfattar fåglar, kärlväxter samt barbastell (fladdermus). De flesta av de skyddsklassade arterna i länet har förts till denna klass. Klass 4 har en diffuseringsgrad på 25 x 25 km och hit har lo, ett fåtal rovfåglar samt orkidén vityxne förts. Klass 5 är den klass som har störst diffuseringsgrad, 50 x 50 km. Pilgrimsfalk samt varg har förts till denna klass.

6 Bilaga 1. Regionalt skyddsklassade arter i Jönköpings län Tabellen visar de arter vilka är regionalt skyddsklassade i Jönköpings län. De arter som betecknas med S är arter vars uppgifter generellt är sekretessbelagda i länet. Arter som betecknas med asterisk kan visas då inget hot föreligger och risker övervägs av fördelar med en öppen visning. Vetenskapligt namn Svenskt namn Regionalt skyddsklassade arter Skyddsklass Grupprubrik Kommentar Fåglar Hotkategori 2010 Diffuserings grad S Falco peregrinus Pilgrimsfalk 5 Fåglar Gäller även revir. Det är offentligt att den häckar i Östra Vätterbranterna VU 50 x 50 km ABD S Aquila chrysaetos Kungsörn 4 Fåglar NT 25 x 25 km ABD S Bubo bubo Berguv 4 Fåglar Gäller även revir. Det är offentligt att den förekommer vid Taberg. NT 25 x 25 km ABD S Circus pygargus Ängshök 4 Fåglar Gäller även revir. EN 25 x 25 km AD S Haliaetus albicilla Havsörn 4 Fåglar Gäller även revir. NT 25 x 25 km ABD Accipiter gentilis Duvhök 3 Fåglar Endast bon LC 5 x 5 km ABD S Alcedo atthis Kungsfiskare 3 Fåglar Endast bon VU 5 x 5 km D S Asio flammeus Jorduggla 3 Fåglar Endast bon NT 5 x 5 km D S Gavia stellata Smålom 3 Fåglar Endast bon NT 5 x 5 km D S Milvus milvus Röd glada 3 Fåglar Endast bon LC 5 x 5 km AD Pandion haliaetus Fiskgjuse 3 Fåglar Endast bon LC 5 x 5 km ABD Tetrao urogallus Tjäder 3 Fåglar Endast bon och spelplatser. LC 5 x 5 km D Aegolius funereus Pärluggla 2 Fåglar Endast bon LC 1 x 1 km D Circus aeruginosus Brun kärrhök 2 Fåglar Endast bon LC 1 x 1 km AD S Falco columbarius Stenfalk 2 Fåglar Endast bon LC 1 x 1 km D Falco subbuteo Lärkfalk 2 Fåglar Endast bon LC 1 x 1 km D Glaucidium passerinum Sparvuggla 2 Fåglar Endast bon LC 1 x 1 km D S Pernis apivorus Bivråk 2 Fåglar Endast bon VU 1 x 1 km A Hot faktorer

7 Bilaga 1. Regionalt skyddsklassade arter i Jönköpings län Vetenskapligt namn Svenskt namn Regionalt skyddsklassade arter Skyddsklass S Canis lupus varg 5 Däggdjur Grupprubrik Kommentar Däggdjur Hotkategori 2010 Diffuserings grad Endast revir och lyor. GPS- eller sändarförsedda djur visas normalt med två veckors fördröjning, men kan ändras från fall till fall. EN 50 x 50 km AD S Lynx lynx lo 4 Däggdjur Endast lyor. GPS- eller sändarförsedda djur visas normalt med två veckors fördröjning, men kan ändras från fall till fall. NT 25 x 25 km AD Barbastella barbastellus barbastell 3 Däggdjur EN 5 x 5 km D S Lutra lutra Utter 3 Däggdjur Endast gryt VU 5 x 5 km AD Steklar Andrena humilis slåttersandbi 3 Steklar EN 5 x 5 km C Kräftdjur *Astacus astacus *flodkräfta 3 Kräftdjur Ej djurskyddsområde. CR 5 x 5 km B Kärlväxter S Pseudorchis albida vityxne 4 Kärlväxter EN 25 x 25 km BD Asplenium adulterinum brunbräken 3 Kärlväxter VU 5 x 5 km BC Cephalanthera rubra röd skogslilja 3 Kärlväxter VU 5 x 5 km B Epipogium aphyllum skogsfru 3 Kärlväxter NT 5 x 5 km B Taraxacum excellens Habomaskros 3 Kärlväxter EN 5 x 5 km C Hot faktorer