VACCINATIONER. Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen

Transkript

1 VACCINATIONER Gemensamt vaccinationsprogram för BVC i Västra Götalandsregionen Centrala Barnhälsovården 2011

2 Din egen förberedelse som blivande vaccinatör! Att Du har reflekterat över varför Du vaccinerar och var Du själv står i vaccinationsfrågan. Möt föräldrarnas oro med objektiv saklighet och kompetens. Möt alla föräldrar med öppenhet och lyssna in vad oron står för. Svara sedan med sakliga argument varför vi vaccinerar. Ta alltid reda på varifrån och av vem de fått sina uppgifter ifrån när vi möts av motargument. Meddela sedan barnhälsovårdsöverläkaren. Bemöt alltid avvikande beslut med respekt, ge tillfälle till ny diskussion och erbjud samtal med vaccinexpert. Be om lov att ta upp ämnet igen för samtal. Dokumentera i barnhälsovårdsjournalen.

3 Omvårdnad vid barnvaccination inom Barnhälsovården i VGregion Barnkonventionen betonar att Artikel 2 Barn skall respekteras, ha samma rättigheter och värde. Artikel 3 Barnets bästa skall alltid sättas i centrum. Barn är patienter med samma rättigheter som vuxna, det är viktigt i alla möten med barn. Det första mötet med barn och deras föräldrar är avgörande för de fortsatta kontakterna. Det gäller att möta dem där de är, inte där Du tror att de är och absolut inte där Du vill att de skall vara. Det första mötet kan prägla barns uppfattning om vård i framtiden. Det är viktigt att Du känner dig redo för mötet och att Du på ett för barnet behagligt sätt möter dem och därigenom vinner deras förtroende och tillit. De skall mötas med respekt och skall ges möjlighet till självbestämmande. Föräldrar skall ses som en resurs. Tänk på att kommunikationen är det som skapar mötet/relationen Du skall i Ditt kroppsspråk visa att Du har all tid i världen

4 Personalens kompetens För att få ordinera och göra medicinsk bedömning innan vaccination, enligt Nationella barnvaccinationsprogrammet, skall man ha specialistutbildning som distriktssköterska/barnsjuksköterska. Författningar: SOSFS 2006:22, (inkl. tillägg SOSFS 2008:7, SOSFS 2008:31). Sjuksköterskan kan även ordinera utanför vaccinationsåldrarna inom vissa gränser Se bilaga 1. I grundläggande utbildning för BHV- personal ingår att man läst: Vaccination av barn. Det svenska vaccinationsprogrammet, en kunskapsöversikt för hälsovårdspersonal. Socialstyrelsen. Vacciner till barn. Skyddseffekt och biverkningar. Sammanfattning från SBU. Det svenska vaccinationsprogrammet för barn. Information till föräldrar. Socialstyrelsen. Var noga med att följa forskning och utveckling inom området. Information Ett första steg är att informera om Kapitlet som handlar om barnvacciner i Detta är ditt barns hälsobok. Vid behov lämna Det svenska barnvaccinationsprogrammet. Beställs från Socialstyrelsen. Finns på flera olika språk. Det svenska vaccinationsprogrammet för barn. Tveksamma föräldrar eller vaccinmotståndare, ge tid för första samtal, lämna hänvisning till Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet för egen läsning. och Hänvisa vidare till barnhälsovårdsöverläkare vid behov. Muntligt i samband med vaccinationstillfället Vad vet du/ni om barnvaccin? Får jag berätta? Mot vilka sjukdomar Vilka vacciner När och vilka intervaller Hur funderar du?

5 Inför vaccinationen Upprepa och följ upp tidigare information. Ge tid för föräldrafrågor Rädsla för vaccination är inget nytt. Lyssna på berättelsen. Visa respekt. Förberedelse inför vaccination: Det skall vara en lugn miljö - Du har all tid i världen. Se till att vara ostörd på ett rum. Rummet skall vara anpassat för barn. Placera dina ögon i barnets ögonhöjd. Föräldern har barnet i famnen. Informera om hur föräldern kan hålla barnet nära sin kropp och i ett fast men mjukt grepp. En skrämmande upplevelse i samband med vaccination kan ge långsiktiga konsekvenser vid kontakt med sjukvården. Inför vaccination ska alla barn oavsett ålder vara mätta. Napp eller att vaggas i famnen några minuter före ger också samma effekt Avledning ska ske oavsett barnets ålder, t ex kan barnet få välja sin stickpresent innan.

6 Smärta Smärta är en subjektiv upplevelse det är barnet själv som vet hur ont det gör. Barnets bristande förmåga att förstå och kunna kommunicera sin smärtupplevelse gör att de måste behandlas med stor varsamhet och respekt. Rädsla och oro, hos såväl barnet som föräldern förstärker smärtupplevelsen. Smärtlindring Sensorisk stimulering, här använder man sig av den s k. Grindteorin som innebär att huden innehåller tre gånger fler känselceller än smärtceller. Genom att gnugga huden under ett par minuter medan man pratar så blockerar överfarten i ryggmärgens dorsalhorn av känselceller som därmed blockerar smärtan. Glykos,(Glykos 300mg/ml), 2 ml per os med spruta som mor/far får ge. Om barnet använder napp förstärks effekten med hjälp av sugreflexen. Ges strax innan vaccinationen dela gärna upp dosen om två injektioner ges. Gäller 3 mån, 5 mån och 12 månaders barn. Öppnad ampull kan användas under dagen. Thyr M. et al. Acta Paediatr Feb;96(2): Harrison D. et al. Arch Dis Child. 2010Jun;95(6): EMLA används med fördel. Om vaccinet svider ska barnet informeras om att sticket inte känns men att vaccinet gör det. OBS! Får inte ges vid BCG-vaccination. Vacciner Beställning Sker enligt lokala rutiner. Förvaring och iordningnsställande Separat rum bör iordningställas där medicinkylskåp placeras. Viktigt med god belysning. Iordningställande av injektion bör utföras ostört. För att undvika förväxling skall kylskåpet ha rätt storlek. Vid flerdosförpackning var noggrann med att räkna sprutor och ampuller.

7 Placera endast ett vaccin per hylla - med texten utåt. Vaccin får ej förvaras i kylskåpsdörr. Temperatur skall hålla grader. Termometer skall finnas i kylskåpet. Kontrollera kylskåpstemperatur regelbundet och dokumentera resultatet på kylskåpets templista. (Bilaga 2) Akutblad/lista Ansvarig sjuksköterska utses för Akutläkemedels förvaring och hållbarhet. Rutiner för genomgång av Akutsituation skall finnas. Akutblad/lista skall vara underskriven av Medicinskt ansvarig. Se from 3/ : Akutblad (fram till 3/10

8 Injektionsteknik OBS! det är viktigt att du INTE trycker upp vaccinet i kanylen. Kanylen ska vara luftfylld. För att undvika vaccinationsreaktioner är det viktigt med rätt injektionsteknik. Använd rätt kanyl och teknik i förhållande till barnets storlek. Grå kanyl (längd 20 mm) eller blå kanyl (längd 25 mm) kan användas till im och sc injektioner på förskolebarn. Lyftteknik används med fördel till magra barn (ett brett tag för att lyfta upp muskelmassa). Sträckteknik används med fördel vid injektion av mulliga barn. (huden sträcks mellan tumme och pekfinger). Vid im injektioner ser man färre lokalreaktioner än vid sc injektion. Injektionsplats vid intramuskulär vaccination. Vaccinet ska ges i vastus lateralis. Muskeln är tjock och det finns inga stora blodkärl eller nerver i området. Palpera fram trochanter major och övre delen av knäet, dela avståndet däremellan i tre. Injektionen ges i den mellersta tredjedelen, något utanför (lateralt om) mittlinjen. På de minsta barnen finns risk att nålen kan träffa skelettet (femur) om man inte lyfter upp muskelmassan när injektionen ges. Lyft muskeln mellan fingrarna och stick rakt in. På större barn eller barn i mullig ålder sträckes huden mellan tumme och pekfinger.

9 Injektionen ges i den övre tredjedelen av överarmens utsida, över deltoideusmuskeln. Nålen riktas i 90 graders vinkel mot huden. Bild från Statens Serum Institut, Köpenhamn Huden över injektionsstället sträcks mellan tummen och de övriga fingrarna. Sprutan hålls som en dartpil mellan tummen och pekfingret. Kanylen förs in snabbt och bör penetrera huden i en vinkel på 90 grader.

10 Uppföljning Uppmana föräldrarna ta kontakt med BVC vid minsta oro. Erbjud besök på BVC för observation av större lokal reaktion. Dokumentera i BHV-journal, storlek, färg och tidsangivelse. Rådgivning/hänvisning. Fortsätt följa reaktionen tills den vänt. Biverkningsrapportering Sjuksköterska ska göra anmälan. Se FASS sista bladet eller på Läkemedelsverkets hemsida. eller Skicka samtidigt en kopia till BHV-överläkaren. Felvaccination Informera BHV-överläkaren om felvaccinationen och diskutera kommande åtgärder. Gör avvikelserapport. Ordination utanför ordinarie barnvaccinationsprogram Barn som inte följt ordinarie barnvaccinationsprogram skall bedömas av läkare på BVC. Denne ger ordination på vaccinationsschema. Om läkaren inte kan göra en egen bedömning ska han/hon kontakta BHV överläkare för rådgivning. Läkaren ska skriva en vaccinationsplanering för respektive barn. Se bilaga 3. Dokumentation Skriv in vaccinationen med namn, datum, adm.ställe, adm.sätt, batchnummer och mängd i BHV-journal och i Barnets Hälsobok. Signera. Ni som ingår i SVEVAC dokumentera där. Bilagor. Vaccinationsschema-SMI. Bil 1. Ålder och intervall. Inom vilka gränser sjuksköterskan kan ordinera. Bil 2. Logg för kylskåpstemperatur. Bil 3. Vaccinplaneringslista.

11 Bilaga 1 Ålder och intervall. Inom vilka gränser sjuksköterskan kan ordinera. Enligt SOSFS 2006:22 5 För avvikelser utöver detta behövs läkarordination 1) Man får tidigarelägga vaccination två veckor. 2) Det ska gå minst 6 veckor mellan vacc-i och vacc-ii 3) Det ska gå minst 6 månader mellan vacc-ii och vacc-iii 4) Vacc-I får ges från och med 3 månaders ålder minus 2 veckor upp till sex månaders ålder. 5) Vacc-II får ges tidigast sex veckor efter vacc-i upp till sex månader efter vacc-i 6) Vacc-III får ges tidigast sex månader efter vacc-ii upp till två års ålder. 7) MPR-vaccin får ges från 12 månaders ålder

12 Kylskåpstemperatur ska ligga mellan grader Datum Kl Temp Max / Min Sign Datum Kl Temp Max / Min Sign

13 Bilaga 3 VACCINATIONSPLANERING FÖR Personnummer: Namn Vaccinationer Erhållna i hemlandet Planerade vaccinationer Signatur Utförda vaccinationer Signatur BCG Hepatit B Difteri Stelkramp Kikhosta Hib Pneumokocker Polio droppar Polio injektion Mässling Mässling Påssjuka Röda Hund Övriga vaccinationer PPD Utfört den: Resultat: Planering gjord Datum Läkare