Produktspecifika regler för certifierade miljövarudeklarationer för el- och fjärrvärmeproduktion

Transkript

1 PSR 1998:1 revision Produktspecifika regler för certifierade miljövarudeklarationer för el- och fjärrvärmeproduktion PSR 1998:1 revision 1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING DEFINITION AV PRODUKTGRUPPEN EL- OCH FJÄRRVÄRME-PRODUKTION DEFINITION AV FUNKTIONELL ENHET SYSTEMGRÄNSER TILLVERKNINGS- OCH ANVÄNDNINGSDEL GENERELLA SYSTEMGRÄNSER FÖR TILLVERKNINGSDELEN AVGRÄNSNINGAR INOM LIVSCYKELN AVGRÄNSNINGAR MOT ANDRA PRODUKTERS LIVSCYKLER AVGRÄNSNINGAR MOT NATUREN AVGRÄNSNINGAR I TIDEN GEOGRAFISKA AVGRÄNSNINGAR AVGRÄNSNINGAR MOT PRODUKTIONSKAPITAL OCH PERSONAL ENHETER OCH VÄRDESIFFROR ALLOKERINGSREGLER ALLOKERING VID KRAFTVÄRMEPRODUKTION ALLOKERING VID ÅTERVINNING ALLOKERING I ÖVRIGA PROCESSER ENERGIFLÖDESBERÄKNINGAR REDOVISNING AV MILJÖPRESTANDA FÖR TILLVERKNINGSDELEN MILJÖPÅVERKANSKATEGORIER Karakteriseringsfaktorer för miljöpåverkanskategorierna Resursanvändning Toxiska ämnen Avfall Material och energivaror till återvinning Markanvändning INFORMATION SOM SKA INGÅ I ANVÄNDNINGSDELEN ÖVRIG INFORMATION SOM SKA INGÅ I DEKLARATIONEN REFERENSER...10 BILAGOR: BILAGA Lista över Energivaror BILAGA Allokering enligt Alternativproduktionsmetoden

3 1 INLEDNING Dessa PSR (1998:1, version 1) innehåller regler både för framtagandet av underlaget till certifierade miljövarudeklarationer, EPD, samt för vilken information som ska presenteras i själva EPD:n. Metodiken för framtagande av underlaget till miljövarudeklarationer, EPD, för el- och fjärrvärmeproduktion följer Bilaga A i Bestämmelser för certifierade miljövarudeklarationer, EPD, MSR 1999:1. Nedan preciseras produktspecifika metodval baserat på tidigare LCA-studier för el- och fjärrvärmeproduktion. För kompletterande metodval och ytterligare information om certifierade miljövarudeklarationer hänvisas till MSR 1999:1 [1]. Reglerna har utarbetats av en styrgrupp bestående av representanter från Elforsk, Svenska Fjärrvärmeföreningen, Birka Energi, Graninge, Sydkraft samt Vattenfall. Arbetet har samordnats av SMS, Svensk Material- och Mekanstandard. Sammanställningen av dokumentet har gjorts av Maria Nilsson, Sycon Energikonsult, Pernilla Strömberg, SwedPower, Maria Sunér, Sydkraft och Malin Ribbenhed, SMS. Heltäckande information om hur livscykelanalyser genomförs finns i ISO-standarderna om livscykelanalyser, ISO 14040:1997 [3], ISO 14041:1998 [4], ISO 14042:2000 [5] och ISO 14043:2000 [6]. Även ISO [8], en standard som behandlar de grundläggande begreppen för tekniska energisystem, bör tas i beaktande i arbetet med certifierade miljövarudeklarationer för el- och fjärrvärmeproduktion. Enligt MSR 1999:1 ska presentationen i en EPD följa nedanstående mall: 1 Beskrivning av tillverkare/importör samt produkt eller tjänst inklusive en eventuell - Innehållsdeklaration 2 Presentation av miljöprestanda 3 Information från företag och certifieringsorgan inklusive en eventuell - Återvinningsdeklaration 2 DEFINITION AV PRODUKTGRUPPEN EL- OCH FJÄRRVÄRME- PRODUKTION Produktgruppen omfattar el- och fjärrvärmeproduktion från kraftverk, kraftvärmeverk och värmeproducerande anläggningar, d v s anläggningar vars huvudsyfte är produktion av el eller värme eller samtidig produktion av el och värme. 3 DEFINITION AV FUNKTIONELL ENHET Den funktionella enheten för tillverkningsdelen är 1 kwh netto producerad el respektive fjärrvärme, d v s 1 kwh el eller fjärrvärme levererad till respektive nät. För användningsdelen är den funktionella enheten 1 kwh överförd el respektive fjärrvärme, d v s levererad till kund. 1

4 4 SYSTEMGRÄNSER 4.1 Tillverknings- och användningsdel Tillverkningsdelen inom produktgruppen el- och fjärrvärmeproduktion omfattar alla processer i livscykeln från och med utvinning av råvaror ur naturen fram tills dess att fjärrvärme eller el levereras till respektive nät. Eventuella transformatorer som krävs för att kunna leverera elenergin till nätet inkluderas i tillverkningsdelen. Även ackumulatorer för fjärrvärme inkluderas i tillverkningsdelen. Användningsdelen för el- och fjärrvärmeproduktion omfattar alla processer från och med leveransen till elnätet eller fjärrvärmenätet fram till inmatning av el och fjärrvärme hos kunden. Eftersom användning av el och värme fyller olika funktioner i olika sammanhang behövs olika funktionella enheter i varje specifikt fall. Därför behöver i dagsläget ej själva användningen av el- och värme inkluderas i den LCA som ligger till grund för miljövarudeklarationer för el- och fjärrvärmeproduktion. Se figur nedan. En kvalitativ beskrivning av miljöpåverkan i samband med överföring och distribution samt redovisning av förluster i dessa system ska dock ingå i EPD:n, se avsnitt 9. 2

5 Tillverkningsdel Användningsdel Figur 1 Illustration av tillverknings- respektive användningsdel för elenergins livscykel. Bild från Sydkrafts livscykelanalys. 4.2 Generella systemgränser för tillverkningsdelen De generella systemgränser som ska användas i livscykelanalyser för el och fjärrvärme med målsättningen att ingå i en certifierad miljövarudeklaration ska inkludera miljöpåverkan vid utvinning av energivara, förädling av energivaran till färdigt bränsle, omvandling av bränsle till el eller fjärrvärme, samt alla relevanta transporter. För energiomvandlingsanläggningen ska byggnation, drift och rivning samt reinvesteringar under hela den tekniska livslängden inkluderas. Rivning kan exkluderas i de fall det inte är ett aktuellt alternativ. En eventuell exkludering måste dock motiveras väl. Byggnation och rivning av utvinnings- och förädlingsanläggningar behöver ej inkluderas, ej heller produktion av infrastruktur, t ex lastbilar och vägar. Avfall och restprodukter ska redovisas som utflöden ut ur systemet. För avfall som 3

6 uppkommer vid drift av energiomvandlingsanläggningen och som är direkt relaterat till processens huvudflöde, bränslet, ska hanteringen av avfallet inkluderas. Se vidare avsnitt 4.5. Generella systemgränser för tillverkningsdelen Bygg Bränsleutvinning Riv Transport Bygg Bränsleförädling Riv Transport Bygg Energiomvandling Riv Transport 1 kwh el eller värme Bygg* Avfallshantering* Riv* Inkluderas i inventeringen Exkluderas från inventeringen *) Inkluderas enbart för direkt bränslerelaterat avfall, t ex för radioaktivt avfall och biobränslleaska Figur 2 Generella systemgränser för produktion av el och fjärrvärme, d v s tillverkningsdelen. 4.3 Avgränsningar inom livscykeln Emissioner och resursförbrukning vid produktion av kemikalier, hjälpenergi och andra råvaror ska inkluderas i livscykelanalyser för el- och fjärrvärmeproduktion. Dock är det i det närmaste omöjligt att inkludera alla materialflöden, varför avgränsningar måste göras. Dessa avgränsningar ska följa rekommendationerna i MSR 1999:1. För konstruktionsmaterial inkluderas framställningsprocesserna. Fortsatt bearbetning av materialen, exempelvis gjutning, svetsning, fräsning etc för att färdigställa den aktuella maskindelen, t ex turbinen eller ett rör, kan enligt tidigare erfarenheter exkluderas. All tillförsel av hjälpel och andra energivaror, t ex diesel för transporter, i samtliga delar av livscykeln, ska inkluderas och följas till vaggan, d v s från utvinningen till förbränningsemissionerna. 4

7 4.4 Avgränsningar mot andra produkters livscykler Återvunna bränslen, t ex avfall och returträflis, bokförs endast som inflöden till livscykeln, se vidare avsnitt 6.2. Förädling och transport av återvunnet bränsle till energiomvandlingsanläggningarna ska dock inkluderas och likaså miljöpåverkan från förbränning av det återvunna bränslet inom den studerade livscykeln. 4.5 Avgränsningar mot naturen Avfall och restprodukter ska redovisas som utflöden ut ur systemet. Endast för bränslerelaterat avfall, d v s avfall som uppstår vid energiomvandlingsanläggningen och är direkt relaterat till bränslet, exempelvis radioaktivt avfall och biobränsleaska, inkluderas även hanteringen av avfallet. Så kallade lagerresurser ska följas från källan. För exempelvis fossila bränslen, malm och ballastmaterial ska således utvinningen av bränslen, brytning i gruvan etc inkluderas. Resursförbrukning och emissioner från verksamheten vid bränsleutvinning och förädling, t ex på oljeplattformen vid utvinningen av olja och vid raffinering, ska inkluderas i analysen. Däremot inkluderas ej miljöpåverkan i samband med prospektering. Livscykeln för biomassa från skogsbränslen ska följa de förutsättningar som ges i de produktspecifika reglerna för produktgruppen Vedråvara då dessa fastställts inom systemet för certifierade miljövarudeklarationer. I avsaknad av dessa regler antas livscykeln börja vid avverkning av skog. För allokering av markanvändning och miljöpåverkan från avverkning av skog mellan sågtimmer, massaved och hyggesrester, se kapitel 6.3. Ihopsamling av bränslet och flisning ska ingå. Om möjligt ska även miljöpåverkan i samband med plantering av skog och eventuella aktiviteter under tillväxtperioden, t ex gödsling, gallring etc inkluderas. För energiskog, Salix, antas livscykeln starta vid odling av sticklingar. För vattenkraft ska emissioner från överdämd mark inkluderas. 4.6 Avgränsningar i tiden För energiomvandlingsanläggningarna används de tekniska livslängderna som avgränsning i tiden. De livslängder och antal fullasttimmar per år som antagits ska beskrivas i rapporten. Bygg- och rivningsfasernas miljöpåverkan fördelas på ett beräknat antal producerade kwh under hela livstiden, d v s fullasttimmar/år livslängd maximal effekt. 4.7 Geografiska avgränsningar Miljöbelastning från olika aktiviteter i livscykeln ska inkluderas oavsett geografisk lokalisering. Teknikerna för exempelvis elproduktion och materialframställning kan skilja sig åt mellan olika länder. Därför ska det alltid anges i underlaget till livscykelanalysen för vilka länder, områden eller för vilka anläggningar som data gäller, samt hur produktionen ser ut. 4.8 Avgränsningar mot produktionskapital och personal Byggande och rivning av energiomvandlingsanläggningarna skall ingå i livscykelanalysen. Rivning kan exkluderas i de fall det inte är ett aktuellt alternativ. En eventuell exkludering måste dock motiveras väl. Tillverkning och skrotning av fordon samt byggande av vägar och annan infrastruktur utanför anläggningarnas område ska ej ingå i livscykelanalyser för el- och fjärrvärmeproduktion. 5

8 Byggande och rivning av fabriker, oljeplattformar etc inkluderas inte heller i analysen, undantaget de studerade energiomvandlingsanläggningarna. Belastningar på miljön som orsakas av personal ska inte inkluderas i livscykelanalysen. Energivaruanvändning och utsläpp från transporter i samband med underhåll av anläggningar ska däremot inkluderas i analyserna. 5 ENHETER OCH VÄRDESIFFROR Huvudsakligen ska SI-enheter användas och antalet värdesiffror i inventeringen ska vara minst tre. Siffernoggrannheten är dock sällan så god som tre siffror. För att undvika missförstånd bör detta poängteras vid redovisning och rapportering. Med anledning av detta ska inventeringsresultatet presenteras med två värdesiffror. 6 ALLOKERINGSREGLER 6.1 Allokering vid kraftvärmeproduktion Den s k alternativproduktionsmetoden skall användas som grund vid allokering. Allokeringsmetoden bygger på att vinsten med kraftvärmeproduktion, i form av bättre bränsleutnyttjande, fördelas mellan de två produkterna el och värme i proportion till bränslebehoven för separat el- respektive värmeproduktion. Fördelningen av miljöpåverkan mellan el och värme görs utifrån det procentuella förhållandet mellan erforderlig bränslemängd för el- respektive värmeproduktion i de alternativa produktionsanläggningarna. Principen bakom allokeringsmetoden illustreras mer i detalj i bilaga 2. Valet av parametrar för alternativproduktionsanläggningarna har direkt inverkan på hur miljöpåverkan skall fördelas. Anläggningsdata väljs utifrån principen, bästa möjliga anläggningsprestanda för samma typ av teknik och bränsle som den studerade anläggningen. Vid sameldning av flera bränslen i en anläggning är det upp till utföraren av livscykelanalysen att välja anläggningsdata och motivera allokeringsberäkningarna. Verkningsgrader för olika typer av anläggningar presenteras i bilaga Allokering vid återvinning Enligt MSR 1999:1 [1] skall inte någon allokering ske för material till återvinning. Inflöden av återvunnet material eller energi redovisas som inflöden ej följda till vaggan. Utflöden av återvunnet material eller energi bokförs som utflöden ej följda till graven. Vid byggnation och rivning av verk ska alltså mängden återvunnet material som används respektive går till återvinning anges. 6.3 Allokering i övriga processer I övriga processer där allokeringsmetoder ej specificerats i detta dokument, skall andra PSR för lämplig produktgrupp tillämpas. I händelse av att PSR ej finns framtaget ska riktlinjerna i MSR 1999:1 [1] följas. 6

9 7 ENERGIFLÖDESBERÄKNINGAR Vid energiflödesberäkningar ska ISO följas. ISO [8] behandlar de grundläggande begreppen för tekniska energisystem. Vid energiberäkningar skall alltid det lägre värmevärdet användas. Vid omräkning av elanvändningen för olika produktionsalternativ till energivaror för elproduktion, används genomsnittliga värden för verkningsgrader. En förteckning över vilka antaganden om sammansättning och verkningsgrader som använts vid beräkning av olika elmixer ska finnas tillgänglig för granskarna. Enligt MSR1999:1 [1] skall elanvändning, netto redovisas. Detta innebär en dubbelbokning av energi då de energivaror som används för generering av denna el redovisats under förnybara respektive icke förnybara energivaror. Elanvändningen ska därför för tydlighets skull redovisas i en separat tabell. 8 REDOVISNING AV MILJÖPRESTANDA FÖR TILLVERKNINGSDELEN 8.1 Miljöpåverkanskategorier Följande miljöpåverkanskategorier ska användas för livscykelanalyser för certifierade miljövarudeklarationer för el- och fjärrvärmeproduktion. Nedan markeras vilka kategorier som är obligatoriska för alla typer av produkter enligt MSR 1999:1 [1]. Övriga kategorier är branschspecifika tilläggskrav och därmed obligatoriska för produktgruppen el- och fjärrvärmeproduktion. Resursanvändning Icke förnybara materialresurser 1, 2 Förnybara materialresurser 1, 2 Icke förnybara energivaror 1, 2 Förnybara energivaror 1, 2 Återvunna materialresurser 3 Återvunna energivaror 3 Elanvändning, netto 4 1 Obligatorisk kategori enligt Bestämmelser för certifierade miljövarudeklarationer, EPD, MSR 1999:1 [1]. 2 Modifiering av obligatorisk kategori för produktgruppen el- och fjärrvärmeproduktion. 3 Obligatorisk tilläggskategori för produktgruppen el- och fjärrvärmeproduktion. 4 Tilläggsinformation, då de energivaror som används för generering av denna el redovisats under förnybara och icke förnybara energivaror, bör elanvändning, netto redovisas i separat tabell. 7

10 Föroreningsutsläpp Utsläpp av växthusgaser 1 Utsläpp av ozonnedbrytande gaser 1 Utsläpp av försurande gaser 1 Utsläpp av gaser som bidrar till bildning av marknära ozon 1 Utsläpp av eutrofierande ämnen 1 Utsläpp av toxiska ämnen 3,5 Övrig information Farligt avfall 1 Övrigt avfall 1 Materialresurser till återvinning 3 Energivaror till återvinning 3 Markanvändning 3 Redovisningen ska ske i tabellform eller på annat lämpligt sätt. Varje rubrik enligt ovan, ska även kommenteras i text, med en redogörelse av de parametrar som ej kan kvantifieras samt en beskrivning av betydande dataluckor Karakteriseringsfaktorer för miljöpåverkanskategorierna För samtliga miljöpåverkanskategorier som är obligatoriska enligt MSR 1999:1 [1], skall karakteriseringsfaktorerna i MSR användas Resursanvändning Under denna kategori redovisas förbrukning av materialresurser och energivaror. En fullständig lista över energivaror 6 anges i bilaga A till ISO (se bilaga 1). Resursanvändningen delas in i förnybara och icke förnybara energivaror respektive förnybara och icke förnybara materialresurser, samt återvunna materialresurser och återvunna energivaror. Material med energiinnehåll som ej utnyttjas för energiändamål i den studerade livscykeln redovisas som förnybara respektive icke förnybara materialresurser. I underlagsrapporten skall en fullständig redovisning av resursförbrukning finnas, medan det i deklarationen är tillåtet att göra ett urval av de dominerande resurserna. Resurser redovisas som inventeringsdata och ska anges i gram, undantaget för vatten- och vindkraft som redovisas som kwh el Toxiska ämnen Under denna rubrik ska inventeringsdata för stoft samt de tungmetaller och kolväten, vilka härstammar från energiproduktionen och som anses ha en påverkan på hälsan anges. Toxiska ämnen anges som inventeringsdata i gram. 5 Avser toxiska ämnen specifika för el- och fjärrvärmeproduktion. 6 Energivara: Handelsvara som huvudsakligen används till att producera mekaniskt arbete eller värme, eller till att driva kemiska eller fysikaliska processer, och som ingår i förteckningen i Bilaga A i ISO , se även bilaga 1. 8

11 8.1.4 Avfall Avfall ska redovisas i följande grupper; Farligt avfall Övrigt avfall Under respektive rubrik ska mängden bränslerelaterat avfall, d v s avfall som uppstår vid den studerade energiomvandlingsanläggningen och är direkt relaterat till bränslet, anges med separata underrubriker, exempelvis radioaktivt avfall och aska. Det radioaktiva avfallet ska dessutom i redovisningen delas in i kategorierna lågaktivt avfall, medelaktivt avfall och högaktivt avfall. Avfall anges som inventeringsdata i gram Material och energivaror till återvinning I de fall redovisningen avser ett kraftslag med aska som återförs eller återvinns, skall mängden aska specificeras i form av en underrubrik Återvunnen aska där det också klart framgår hur askan återvinns, exempelvis som aska återförd till skog eller aska använd till vägbank. Material och energivaror som återvinns anges som inventeringsdata i gram Markanvändning Här ska det behov av mark som direkt påverkas av drift och byggande av de studerade anläggningarna redovisas. För vattenkraft ingår behovet av mark för utbyggnaden av kraftverk och årsmagasin med tillhörande älvsträckor. Behovet av mark för övriga produktionsprocesser samt övrig råvaruutvinning och deponering kvantifieras inte i dagsläget. Markanvändning ska anges i m 2 och som typ av mark, exempelvis åkermark, skogsmark. 9 INFORMATION SOM SKA INGÅ I ANVÄNDNINGSDELEN En kort kvalitativ redogörelse av väsentlig miljöpåverkan i samband med överföring och distribution av el respektive fjärrvärme till kund ska ingå i EPD:n. Där det är relevant och möjligt kan redovisningen av miljöpåverkan för användningsdelen följa den uppdelning i resursanvändning och föroreningsutsläpp som används i tillverkningsdelen. Utöver väsentlig miljöpåverkan ska följande redovisas: Genomsnittliga överföringsförluster för överföring och distribution av el respektive fjärrvärme. Överföringsförlusterna får hämtas från tillgänglig statistik. Uppgifterna om förluster vid överföring av el ska redovisas för högspänningskunder (400 kv och 220 kv), för kunder på mellanspänningsnivå ( kv) samt för lågspänningskunder (0,4 kv). Kort beskrivning av utformningen av respektive system för överföring och distribution. 9

12 10 ÖVRIG INFORMATION SOM SKA INGÅ I DEKLARATIONEN Övrig information som ska redovisas för produktgruppen el och fjärrvärme är: 1. vilken teknik som används; 2. var produktionen sker; 3. vilket bränsle som används och varifrån det kommer; 4. leveranser, variationer över året men ändå 100% över ett år etc; 5. uppgifter om produktionens påverkan på den biologiska mångfalden; 6. övriga miljöfaktorer, t ex visuell påverkan, buller etc; 7. information som producenten vill föra fram eller som önskas av kunden, t ex riskfrågor och radiologifrågor. Punkt 1-4 kan presenteras i den inledande beskrivningen av produkten och tillverkaren, medan punkt 5-7 bör presenteras efter miljöprestandadeklarationen under en egen rubrik, exempelvis övrig miljöpåverkan. 11 REFERENSER [1] AB Svenska Miljöstyrningsrådet; Bestämmelser för CERTIFIERADE MILJÖVARUDEKLARATIONER, EPD; MSR 1999:1 (1999) [2] International Organization for Standardization; ISO/TR 14025, Environmental labels and declarations Type III environmental declarations (2000) [3] International Organization for Standardization; ISO 14040, Miljöledning Livscykelanalys Principer och struktur (1997) [4] International Organization for Standardization; ISO 14041, Miljöledning Livscykelanalys Definition av mål och omfattning samt inventeringsanalys (1998) [5] International Organization for Standardization; ISO Miljöledning Livscykelanalys Miljöpåverkansbedömning (2000) [6] International Organization for Standardization; ISO Miljöledning Livscykelanalys Tolkning (2000) [7] Centrum för produktrelaterad miljöanalys (CPM); Krav på datakvalitet CPM:s databas 1997, CPM-rapport 1:1997 (1997) [8] International Organization for Standardization; ISO Tekniska energisystem Grundläggande begrepp (1999) 10

13 BILAGA 1 Följande lista på energivaror är hämtad från bilaga A i ISO 13600, Tekniska energisystem Grundläggande begrepp (1999). Energivaror Bilaga A (normativ) Fasta bränslen Energikol Energitorv Kommersiell eldningsved Annan biomassa Bränslebriketter och pellets Träkol Koks Kommentarer till de utvalda varorna Allt kol som utvunnits ur marken utom metallurgiskt kol och filterkol. Energitorv åtskiljs från torv som används till jordförbättring eller andra ändamål. Träflis och träpulver ingår i kommersiell eldningsved då de används som energivaror. Annan biomassa är skördad energiskog, halm, vass, torkad kodynga, sly och frökapslar etc., som odlats och insamlats för att marknadsföras som bränsle. Brännbara substanser av fossilt eller biologiskt ursprung i form av spån, korn eller flis, som är komprimerade till bitar för att utgöra ett lätthanterligt bränsle. Träkol är den fasta restprodukten vid nedbrytande destillation och pyrolys av trä och är föremål för handel i många länder. Filterträkol ingår inte. Koks är ett fast bränsle som erhålls av kol genom upphettning i frånvaro av luft. Flytande bränslen Råolja Outvunnen råolja är inte energivara. Då den utvunnits blir den energivara.

14 BILAGA 1 Kommentarer till de utvalda varorna Petroleumprodukter motorbensin flygbensin annan fotogen diesel eldningsolja 1 eldningsolja 2-5 LPG (Liquefied Petroleum Gas) halvfabrikat Petroleumprodukter kan grupperas som olika energivaror. Någon av flera flytande blandningar av de flyktiga kolvätena butan och propan. LPG återfinns i gasform vid atmosfärstryck och blir flytande vid 15 o C vid låga tryck på 0,17 MPa till 0,75 MPa. Halvfabrikat (flytande kolväten) ingår i listan vare sig de används till tillverkning av bränslen eller som petrokemiskt råmaterial. Petroleumkoks är inte en energivara, även om en ansenlig mängd används som bränsle. Motoralkoholer NGL (Natural Gas Liquids) Bränslen som erhållits ur vegetabiliska eller animaliska oljor Motoralkoholer är etanol och metanol med tillsatser och blandningar av sammansättningar eller grupper av organiska oxiderade sammansättningar (etrar och alkoholer) med petroleumbränslen. NGL är de delar av naturgas, som återvinns som vätskor i separatorer, fältutrustningar eller gasprocessanläggningar. Vegetabiliska och animaliska oljor har utvunnits ur olika oljeväxter och från djur. Gasformiga bränslen Naturgasbränslen naturgas LNG (Liquefied Natural Gas) Metan eller högre C n gasblandningar. Naturgas lagrad, transporterad och hanterad i vätskeform vid låg temperatur. 2

15 BILAGA 1 Kommentarer till de utvalda varorna Omvandlade gasbränslen kolbaserad gas masugnsgas Vätgas förgasad biomassa raffinaderigas stadsgas biogas (biomassa) Klyvbara material El Fjärrvärme Tillverkad av metallurgiskt kol. Till skillnad från naturgas. Gas tillverkad för allmänt bruk. Huvudsakligen sammansatt av en blandning av metan och koldioxid framställd genom anaerob nedbrytning av biomassa; utseparerad metan från denna blandning benämns biometan. Gödsel och flytande gödselgas, sumpgas, deponigas etc. produceras och mer eller mindre regleras och exploateras. I gasform eller flytande från fossila eller förnyelsebara källor. Uran, torium och plutonium. Elektrisk energi är en energivara då den produceras i kraftverk och distribueras över ett offentligt eller liknande nät. Het vätska eller ånga som används i kommersiella värmedistributionssystem och som produceras antingen från andra energivaror, återvinningsbara resurser, inklusive spillvärme, eller från naturresurser såsom solstrålning eller geotermisk värme. 3

16 BILAGA 2 Allokering enligt alternativproduktionsmetoden I denna bilaga följer en beskrivning av allokeringsmetoden för fördelning av miljöpåverkan mellan el och värme vid samtidig produktion i ett kraftvärmeverk. Likaså presenteras de anläggningsparametrar som skall användas vid allokeringen. Beskrivning av Alternativproduktionsmetoden Allokeringsmetoden är ursprungligen framtagen av Finska Fjärrvärmeföreningen som förslag till ny och enhetlig redovisningsmetod vad gäller produktionsstatistik för kraftvärmeanläggningar inom Europa. Diskussionen inom Euroheat, Eurostat och Euroelec kring metodförslaget är ej avslutad. Någon enhetlig standard kring val av anläggningsparametrar finns därför ej i dagsläget. I sitt ursprungliga utförande förekommer metoden i några olika varianter, där komplexiteten hos beräkningsgången varierar. I denna applikation används den mest förenklade varianten. Allokeringsmetoden bygger på att vinsten med kraftvärmeproduktion, i form av bättre bränsleutnyttjande, fördelas mellan de två produkterna el och värme i proportion till bränslebehoven för separat el- respektive värmeproduktion. Fördelningen av miljöpåverkan mellan el och värme görs utifrån det procentuella förhållandet mellan erforderlig bränslemängd för el- respektive värmeproduktion i de alternativa produktionsanläggningarna. Principen bakom allokeringsmetoden illustreras med följande exempel: Ex. Befintligt kraftvärmeverk för vilket allokeringen skall göras: Elproduktion, netto 30 enheter Värmeproduktion, netto 60 enheter Alternativproduktionsanläggningar: Värmeproduktion v = 90% (ej rökgaskondensering) Elproduktion e = 40% Bränsleåtgång vid alternativ elproduktion 30/0,4 = 75 Bränsleåtgång vid alternativ värmeproduktion 60/0,9 = 67 Total bränsleåtgång vid alternativ produktion 142 Allokera på el: 75/142 => 53% Allokera på värme: 67/142 => 47%

17 BILAGA 2 Valet av parametrar för alternativproduktionsanläggningarna har direkt inverkan på hur miljöpåverkan fördelas. Olika alternativa angreppssätt finns vad gäller val av anläggningsdata för alternativproduktionen. För allokering som skall ligga till grund för EPD:er skall man utgå från följande princip. Anläggningsdata för bästa möjliga anläggningsprestanda för samma typ av teknik och bränsle som den studerade anläggningen. Vid sameldning av flera bränslen i en anläggning är det upp till utföraren av livscykelanalysen att välja anläggningsdata och motivera allokeringsberäkningarna. Underlag för allokering Anläggningsparametrar för alternativa anläggningar I nedanstående tabell redovisas de anläggningsparametrar som skall användas vid allokering för ett antal olika kraftvärmetekniker. Bränsleslag Kraftvärme Alternativ Värme Alternativ El Teknik Verkningsgrad värme v (%) Verkningsgrad el e (%) Biobränsle Ångcykel, kraftvärme 90 % 38 % Ångcykel, kraftvärme, rökgaskondensering 110 % 38 % Avfall Ångcykel, kraftvärme, 90 % 35 % Ångcykel, kraftvärme, rökgaskondensering 100 % 35 % Stenkol Ångcykel, kraftvärme 90 % 46 % Naturgas Ångcykel, kraftvärme 90 % 47 % Ångcykel, kraftvärme rökgaskondensering 105 % 47 % Kombicykel, kraftvärme 90 % 58 % Olja Ångcykel, kraftvärme 90 % 46 % 2