Registrering och godkännande av livsmedelsanläggningar

Transkript

1 Vägledning till kontrollmyndigheter m.fl. Registrering och godkännande Ersätter:

2 Innehåll 1 Inledning Syftet med vägledningen Livsmedelsföretag Begreppet livsmedelsföretag Begreppen viss kontinuitet och viss grad av organisation Kontinuitet Organisation Primärproduktion Organisation och kontinuitet inom primärproduktionen Gränsdragning mellan primärproduktionen och senare led Gränsdragningar Leveranser av små mängder primärprodukter, vilt samt kött av vilt Livsmedelsföretagare Fysiska och juridiska personer Livsmedelsanläggning Allmänt om registrering och godkännande Uppgifter som ska ingå i ansökan respektive anmälan Betydande ändring Ägarbyte och nedläggning av anläggningar Registrering av anläggningar Anmälan och beslut om registrering Underrättelse om beslut Påbörjande av verksamhet Betydande ändring av registrerade anläggningar Åtgärder vid bristande efterlevnad Avregistrering av en anläggning Godkännande och flytt av kontrollansvar mellan myndigheter Fördelning av kontrollansvar mellan kommunala kontrollmyndigheter och Livsmedelsverket Ändring av verksamheten Ägarbyte Styckning Vilthanteringsanläggning Gränsdragningen mellan godkännande och registrering Gränsdragningen mellan 852- och 853-anläggningar som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung Anläggningar som hanterar livsmedel av animaliskt ursprung för vilka det inte har fastställts särskilda krav Kommentarer om vissa verksamheter Lagring av spannmål hos producenten Primärproduktion för användning inom privathushåll Matlagning i det privata hushållet Mobila lokaler Transportföretag inom livsmedelskedjan Matmäklare, importörer och liknande verksamhet... 44

3 11.7 Återtag av kött med försäljning direkt till konsument på gården Konkursbo Hemtjänst och dagbarnvårdare Automater Tillverkning av snus och tuggtobak Dricksvatten- och gemensamhetsanläggningar E-handel Församlingshem, bygdegårdar och liknande... 49

4 1 Inledning 1.1 Syftet med vägledningen Livsmedelsverket vill med denna vägledning ge råd och stöd åt de myndigheter som prövar ärenden rörande godkännande och registrering. Vägledningen kan även ge stöd åt andra intressenter. Målsättningen är att på ett samlat ställe tillhandahålla information om regelverk och ansvarsfördelning. Vägledningens syfte är även att bidra till en likvärdig tillämpning av lagstiftningen. Vägledningar är inte rättsligt bindande, utan är exempel och rekommendationer som kan vara till hjälp vid tolkning och tillämpning av lagstiftningen. Vägledningen utesluter inte andra handlingssätt för att uppnå det resultat som avses med lagstiftningen. Tolkning av EU-rätt kan slutgiltigt endast göras av EU-domstolen. Svenska domstolars avgöranden är endast vägledande när det gäller nationella regler. I första hand är det Högsta förvaltningsdomstolens och Högsta domstolens avgöranden som är styrande, men även i vissa fall domar i lägre instanser. Eftersom denna vägledning är av övergripande karaktär kompletteras den av en rad andra vägledningar. Hänvisningar till dessa görs i texten. Ersätter: Vägledning om godkännande och registrering 4

5 2 Livsmedelsföretag Livsmedelslagstiftningen innehåller flera viktiga definitioner och begrepp som är centrala i frågan om godkännande och registrering. I detta avsnitt tas några av dessa definitioner och begrepp upp och förklaras lite mer ingående. 2.1 Begreppet livsmedelsföretag Livsmedelsföretag definieras som varje privat eller offentligt företag som med eller utan vinstsyfte bedriver någon av de verksamheter som hänger samman med alla stadier i livsmedelskedjan 1. Begreppet företag i livsmedelslagstiftningen används fristående från annan lagstiftning. Företag behöver således inte ha samma innebörd i livsmedelslagstiftningen som i annan lagstiftning, t.ex. i skattelagstiftningen. En kontrollmyndighet kan därför bedöma att ett företag som är registrerat som livsmedelsverksamhet hos Bolagsverket eller Skatteverket ändå inte har sådan kontinuitet eller grad av organisation att verksamheten uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag enligt livsmedelslagstiftningen. Se nedan under bl.a En privatperson som bereder livsmedel i sin privata bostad för regelbunden försäljning till allmänheten, kan bedömas vara ett livsmedelsföretag, även om det inte finns en sådan registrering hos Bolagsverket eller Skatteverket. Även företag som transporterar livsmedel inryms i definitionen, liksom företag som aldrig kommer i direkt kontakt med de livsmedel som säljs, t.ex. matmäklare. Verksamheter som inte inbegriper försäljning av livsmedel kan ändå omfattas av definitionen livsmedelsföretag. Exempel på detta är när livsmedel skänks bort till allmänheten i reklamsammanhang, utlottning av mat eller smakprovning. Därför används begreppet utsläppande på marknaden 2. På samma sätt kan en verksamhet med uppfödning av livsmedelsproducerande djur betraktas som livsmedelsföretag om syftet med uppfödningen är att t.ex. köttet, mjölken eller äggen kommer att ingå i livsmedelskedjan. Aktiviteter för privat konsumtion omfattas inte av lagstiftningen. I definitionen av livsmedelsföretag anges som med eller utan vinstsyfte. Det innebär att även en ideell organisation kan vara ett livsmedelsföretag. 1 Artikel 3.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav på livsmedelslagstiftning m.m. 2 Se artikel 3.8 i förordning (EG) nr 178/2002 5

6 2.2 Begreppen viss kontinuitet och viss grad av organisation Av beaktandesatserna i hygienförordningen framgår att ett företag är en verksamhetsform som förutsätter viss kontinuitet och en viss grad av organisation 3. Uppfyller en verksamhet inte kraven på viss kontinuitet och en viss grad av organisation avseende sin livsmedelsverksamhet är det inte heller ett livsmedelsföretag. Om en verksamhet inte bedöms ha en viss grad av organisation, t.ex. bilverkstaden som ställer fram en kaffetermos och en kakburk till sina kunder, kan detta pågå kontinuerligt utan att verksamheten för den skull blir ett livsmedelsföretag. Observera att ett livsmedelsföretag som redan har en anläggning godkänd eller registrerad och som tillfälligt utökar sin verksamhet, t.ex. en restaurangägare som vid en festival även vill sätta upp ett restaurangtält, driver även den extra verksamheten inom ramen för sin verksamhet som livsmedelsföretagare. Kommissionen ger i sin vägledning till hygienförordningen exempel på verksamheter som inte omfattas av kraven i unionens hygienregler 4. Där nämns privatpersoner som ibland och i liten skala hanterar, bereder, förvarar eller serverar livsmedel. Sådana personer ska inte omfattas av reglerna eftersom de inte kan anses vara livsmedelsföretag. Livsmedelsverksamhet som bedrivs av ett redan befintligt livsmedelsföretag omfattas dock inte av detta undantag eftersom all livsmedelsverksamhet som bedrivs av ett livsmedelsföretag omfattas av unionsreglerna Kontinuitet Med viss kontinuitet avses en viss regelbundenhet och att det alltså inte är fråga om en tillfällig verksamhet. Kontinuitetsbegreppet är inte närmare definierat i lagstiftningen varför varje myndighet måste göra egna bedömningar från fall till fall om en viss verksamhet bedrivs med viss kontinuitet eller inte. Att något sker med viss kontinuitet innebär att det sker obrutet och/eller sammanhängande. Verksamhet som bedrivs med vissa avbrott, men ändå är återkommande, kan anses vara kontinuerlig. 3 Se beaktandesats 9 i Europaparlamentets och rådets nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien 4 Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 6

7 Generella riktlinjer för hur kriteriet viss kontinuitet bör bedömas: Om verksamheten sker sammanhängande bör kontinuitetsbegreppet vara uppfyllt efter tre till fyra dagar. Kontinuitetsbegreppet kan också anses vara uppfyllt om livsmedel återkommande släpps ut på marknaden en till två dagar en gång i månaden, eller oftare. Den tid som verksamheten pågår omfattar inte bara själva saluhållandet, t.ex. servering eller försäljning, utan även vissa förberedelser som lagerhållning/förvaring och eventuell beredning om detta utförs av samma verksamhetsutövare. Om en verksamhet t.ex. lagerhåller livsmedel mer eller mindre permanent för att släppa ut dem på marknaden senare, bör detta bedömas som att en viss kontinuitet föreligger, även om själva försäljningen inte sker oftare än ett par gånger om året. Säsongsverksamheter, t.ex. glassbarer, kräftfiske eller bärplockning som bedrivs kontinuerligt under en begränsad period, kan uppfylla kriteriet för viss kontinuitet. Verksamhet som en privatperson bedriver vid enstaka tillfällen kan däremot inte anses uppfylla kriteriet viss kontinuitet, t.ex. korvförsäljning vid en midsommarfest eller en julmarknad på en skola, även om dessa återkommer årligen. Verksamhet som bedrivs med viss kontinuitet men på ett flertal skilda platser i landet, t.ex. marknadsförsäljning, är åtminstone från kontinuitetssynpunkt ett livsmedelsföretag. Kontrollmyndigheten måste utgå från omständigheterna i varje enskilt fall och göra en bedömning om kontinuitetsbegreppet är uppfyllt. Det är i slutändan denna som gör gränsdragningen utifrån en helhetsbedömning Organisation Graden av organisation kan påverkas bl.a. av vilken typ av livsmedel som hanteras i verksamheten, om den riktar sig till känsliga konsumentgrupper samt vilken omfattning verksamheten har. Följande kriterier bör tas med i bedömningen av om en verksamhet har en viss organisation eller inte: 1 Hanteringens art och omfattning: hänsyn behöver tas till de hygieniska risker som verksamheten medför. Verksamheter som hanterar livsmedel som förknippas med låga risker kräver ofta låg grad av organisation. En komplex verksamhet som hanterar ett större utbud av livsmedel samt livsmedel som förknippas med hög risk kräver mer av den som är ansvarig. Följden blir att det oftast krävs mer organisation. 7

8 När livsmedel hanteras vid större tillställningar som riktar sig till allmänheten krävs mer organisation än om hanteringen sker i begränsad omfattning för en mindre krets av konsumenter. 2 Känsliga konsumentgrupper: om livsmedel hanteras och erbjuds till känsliga konsumentgrupper kan det bidra till att organisationskriteriet uppfylls snabbare eftersom kraven ökar på utövaren och därmed också behovet av ett mer organiserat arbete (organisation). Till känsliga konsumentgrupper räknas bl.a. barn under 5 år, personer med nedsatt immunförsvar (t.ex. patienter på sjukhus, personer boende i äldreboenden, gravida) samt personer med livsmedelsrelaterad allergi eller annan överkänslighet mot livsmedel. 3 Det finns en ordnad verksamhet: t.ex. att vissa utrymmen iordningställts. Om verksamheten bedrivs i särskilt iordningsställda utrymmen, lokaler eller motsvarande används bör även kravet på viss grad av organisation vara uppfyllt. 4 Antal personer sysselsatta i verksamheten: om flera personer hålls sysselsatta med livsmedelshanteringen så bör kriteriet viss grad av organisation också anses vara uppfyllt. Eventuella anställningsförhållanden är inte av betydelse. Om flera personer deltar i verksamheten så ställer det bl.a. större krav på styrning och ledarskap varför också förutsättningarna för viss grad av organisation lättare uppfylls. För mer information om primärproduktionen, se avsnitt 3 och 4. 8

9 3 Primärproduktion 3.1 Organisation och kontinuitet inom primärproduktionen För verksamheter i primärproduktionen är kontinuitetskriteriet i regel uppfyllt, t.ex. vid uppfödning av livsmedelsproducerande djur, mjölk- och äggproduktion, biodling, odling av vegetabilier eller regelbundet upptag av musslor. Graden av organisation kan däremot variera beroende av t.ex. vilket djurslag som hålls, produktionssystem och antalet djur, vilken eller vilka primärprodukter som produceras, produktionsvolym och antal sysselsatta i verksamheten. Om en verksamhet inte bedöms ha en viss grad av organisation, t.ex. en person som håller några får eller getter för sommarbete, en djurägare som föder upp ett fåtal djur för slakt och konsumtion utanför det egna hushållet, en person som har en liten fiskodling eller kräftodling eller en äggproducent som håller ett begränsat antal fjäderfän för äggproduktion, kan detta pågå kontinuerligt utan att verksamheten för den skull kan betraktas som ett livsmedelsföretag. På samma sätt kan t.ex. fiske av vildfångad fisk eller upptag av vilda musslor ske regelbundet men i en sådan begränsad omfattning att verksamheten inte betraktas som livsmedelsföretag. Vid mjölkproduktion bedöms organisationskriteriet alltid vara uppfyllt eftersom verksamheten bl.a. ställer krav på mjölkningsutrustningen, kylning av mjölken och mikrobiologiska kriterier för den obehandlade mjölken, förutsatt att mjölken levereras utanför producentens eget hushåll. Många livsmedelsföretag i primärproduktionen levererar sina primärprodukter direkt till konsumenter t.ex. genom enklare gårdsförsäljning eller direkt till lokala detaljhandelsanläggningar som i sin tur levererar produkterna direkt till konsumenter. Försäljningen direkt till konsumenter och, med vissa undantag, leveransen till en annan anläggning är inte primärproduktion utan tillhör ledet efter primärproduktionen. Under vissa förutsättningar behöver denna verksamhet, dvs. direktförsäljningen eller transporten, inte vara registrerad hos kommunen. En förutsättning är t.ex. att det enbart rör sig om försäljning eller leverans av små mängder primärprodukter. Mer om detta beskrivs i avsnitt 4.2. Gränsen för vad som kan anses vara små mängder primärprodukter ska inte förväxlas med frågan om en verksamhet är ett livsmedelsföretag i primärproduktionen och därför ska vara registrerad. Normalt sett uppfylls kriterierna om organisation och kontinuitet i primärproduktionen redan då producenten har en ganska begränsad produktion av en eller flera olika primärprodukter (se andra och tredje stycket ovan). 9

10 Denna vägledning kan komma att kompletteras med ytterligare vägledning avseende primärproduktionen specifikt. Beträffande biodling och jakt finns närmare information om registrering i vägledningarna om honung registrering, märkning, import samt producenters leveranser av honung och andra produkter från biodling respektive jägares direkta leveranser av små mängder vilt och kött av vilt. Se även bilaga 2 för exempel. 10

11 4 Gränsdragning mellan primärproduktionen och senare led 4.1 Gränsdragningar Gränsdragningen mellan vilka aktiviteter som hör till primärproduktion respektive senare led i livsmedelskedjan avgör vilka hygienregler som är tillämpliga och om det är länsstyrelsen eller den kommunala nämnden är behörig myndighet att utöva kontroll. I vissa fall kan det vara svårt att avgöra var denna skiljelinje går. Produkter på primärproduktionsnivå är ofta föremål för behandling som t.ex. leder till en bättre presentation av dem. Exempel på detta är tvättning, ansning och sortering av frukt och grönsaker, torkning av spannmål på gården, slakt och rensning av fisk eller nedläggning och urtagning av vilt. Dessa behandlingar ses som normala rutinåtgärder på primärproduktionsnivå. Transport av vegetabilier, fisk, vilt och produktionsdjur sker också på primärproduktionsnivå och dessa inkluderas inom begreppet primärproduktion förutsatt att det är primärproducenten själv som utför transporterna. Bearbetning av produkter på gården, till exempel vid tillverkning av ost, framställning av juice av frukt, tillverkning av saft eller sylt, tillverkning av produkter där honung ingår som en ingrediens och rökning av fisk är exempel på verksamheter som inte inkluderas i begreppet primärproduktion. Sådana verksamheter omfattas därför av ytterligare hygienkrav som följer av hygienförordningen 5. När det gäller livsmedel av animaliskt ursprung ska de särskilda bestämmelserna i förordningen om animaliska livsmedel också följas. Vissa gårdar bedriver verksamheter som omfattar både primärproduktion och annan beredning eller bearbetning av livsmedel. I de flesta fall är avgränsningen mellan primärproduktion och produktion i senare led tydlig, t.ex. mellan mjölkproduktion och gårdsmejeri, odling och gårdsbutik eller kvarn. Odling av växtprodukter, uppfödning av livsmedelsproducerande djur eller produktion av t.ex. mjölk och ägg betraktas som primärproduktion och ska registreras hos länsstyrelsen om kriterierna för livsmedelsföretag är uppfyllda. Problem med gränsdragningen mellan primärproduktion och ledet efter primärproduktionen kan uppstå om den huvudsakliga verksamheten inom primärproduktionen har inslag av bearbetning eller omvänt att en livsmedelsanläggning i ledet efter primärproduktionen har inslag av verksamhet på primärproduktionsnivå. Ett exempel på det är ett café som på gården odlar frukt och grönsaker som används i caféet. Varje verksamhet ska då registreras var för sig av kommunen respektive länsstyrelsen om kriterierna om organisation och kontinuitet är uppfyllda. Ytterligare exempel finns nedan. 5 Se bilaga II till förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 11

12 För att myndigheten ska kunna planera kontrollen bör det framgå av registreringsbeslutet vilka aktiviteter verksamheten innefattar och omfattningen av de olika aktiviteterna. Det bör även framgå om primärproducenten levererar små mängder primärprodukter direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter. Ändras verksamhetens inriktning eller omfattning kan ett nytt beslut om kontrollansvar behöva fattas och ny riskklassificering behöva göras. Ibland kan länsstyrelsen och kommunen eller Livsmedelsverket behöva samråda när det gäller registreringarna och samarbeta när det gäller kontrollen. Det kan t.ex. vara rationellt att samordna kontrollen av odlingen och gårdscaféet eller mjölkproduktionen och gårdsmejeriet. Nedan ges några exempel på gränsdragning mellan primärproduktion och senare led. Exempel 1 En grönsaksodling med tillhörande grönsakspackeri där både egenproducerade grönsaker och inköpta grönsaker förpackas. Verksamheten omfattar två anläggningar. Odlingen ska vara registrerad hos länsstyrelsen. Grönsakspackeriet ska vara registrerat hos kommunal kontrollmyndighet eftersom företagaren hanterar både egenproducerade primärprodukter och inköpta primärprodukter. Den sammantagna verksamheten i packeriet omfattas därmed inte av primärproduktionsbegreppet. När det gäller produkter av vegetabiliskt ursprung, fiskeriprodukter och vilt ska de allmänna hygienreglerna för primärproduktion tillämpas vid transportverksamhet från produktionsplatsen till en anläggning, förutsatt att det är producenten själv som utför transporten och den enbart omfattar egenproducerade primärprodukter vars natur inte väsentligt har ändrats 6. Exempel 2 Spannmål transporteras tillfälligt till en gemensam förvaringsplatta som används av flera bönder för samling, omlastning och vidare transport till en siloanläggning eller kvarn. Vid plattan sker ingen bearbetning av spannmålen. Verksamheten kan därför anses omfattas av begreppet transportverksamhet inom primärproduktionen. Spannmålsplattor används i regel bara kortvarigt vid enstaka tillfällen under odlingssäsongen. Dessa verksamheter bedöms ha en mycket liten risk även om stora spannmålsvolymer kan lagras tillfälligt vid plattan. Verksamheten bedöms i normalfallet inte uppfylla kriterierna för livsmedelsföretag men undantag kan finnas. Verk- 6 Se bilaga I, del AI, punkt 1c i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 12

13 samheter som inte är livsmedelsföretag ska dock alltid följa bestämmelserna om säkra livsmedel 7. Om en sådan verksamhet ändå kan betraktas som ett livsmedelsföretag ska den vara registrerad hos länsstyrelsen. En silo för lagring av obearbetad spannmål under en längre tid kan vara ett livsmedelsföretag inom primärproduktionen om kriterierna för viss kontinuitet och viss grad av organisation är uppfyllda. En siloanläggning med mottagning, rensning, torkning, lagring och uttransport av spannmål som tar emot spannmål från andra bönder utgör däremot inte primärproduktion och den ska därmed registreras och kontrolleras av kommunen. Ett företag som köper upp spannmål av primärproducenten och väljer att lagra spannmålen på säljarens gård under en kortare eller längre tid betraktas inte som primärproducent och ska därför registreras hos kommunen. Den tillfälliga lagringsplatsen ska betraktas som en enhet i livsmedelsföretaget och ska vara föremål för offentlig kontroll och platsen ska uppges för myndigheten. Exempel 3 Bär eller svamp som plockas i skogen och transporteras till en tillfällig insamlingsplats inför omlastning till en grossist, butik etc. kan anses omfattas av begreppet transportverksamhet inom primärproduktionen eller vara en anläggning i ledet efter primärproduktionen Plockning av bär och svamp samt transport till en anläggning är vanligen primärproduktion. Den som levererar bär eller svamp till en insamlingsplats kan göra det i egenskap av privatperson men kan också ha en sådan omfattande verksamhet att kriterierna för livsmedelsföretag är uppfyllda. Primärproducenten ska i så fall vara registrerad hos länsstyrelsen. Transporterar primärproducenten själv bären eller svampen vidare från uppsamlingsplatsen till en anläggning kan insamlingsplatsen vara anses en del i transportledet i primärproduktionen. Om insamlingsplatsen används kortvarigt, vid enstaka tillfällen och för begränsade volymer eller ett iordningsställt utrymme saknas kommer i normalfallet verksamheten inte uppfylla kriterierna för ett livsmedelsföretag. Undantag kan dock finnas. Om bär- eller svampplockaren säljer sina primärprodukter till ett företag i ledet efter primärproduktionen och detta företag ansvarar för insamlingsplatsen ligger kontrollansvaret för anläggningen på kommunen. Om en separat transportör transporterar bären och svampen från insamlingsplatsen och vidare till en anläggning ska transportören betraktas som ett livsmedelsföretag som ska vara registrerat hos kommunen. 7 Artikel 14 i förordning (EG) nr 178/2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning m.m. 13

14 Eventuell förädling av bären utgör inte primärproduktion. Sådana verksamheter ska vara registrerade hos kommunen. 4.2 Leveranser av små mängder primärprodukter, vilt samt kött av vilt Huvudregeln är att livsmedelsanläggningar ska vara registrerade eller godkända och följa relevanta krav i livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsanläggningar i primärproduktionen ska vara registrerade eller godkända hos länsstyrelsen och verksamheter i leden efter primärproduktionen ska vara registrerade eller godkända hos den kommunala kontrollmyndigheten eller hos Livsmedelsverket. Försäljning av till exempel primärprodukter direkt till konsumenter tillhör ledet efter primärproduktionen. Försäljning i en gårdsbutik eller i ett gårdscafé tillhör också ledet efter primärproduktionen. När en registrerad livsmedelsföretagare i primärproduktionen eller en jägare levererar (säljer, överlåter eller skänker bort) små mängder egenproducerade primärprodukter, vilt eller kött av vilt direkt till konsument, eller till lokala detaljhandelsanläggningar (t.ex. livsmedelsbutiker, marknadsstånd, mobila anläggningar eller restauranger) som levererar direkt till konsumenter. ska de allmänna hygienreglerna i förordning (EG) nr 852/2004 och de särskilda hygienreglerna för livsmedel av animaliskt ursprung i förordning (EG) nr 853/2004 inte tillämpas Detta framgår av artikel 1.2.c i förordning (EG) nr 852/2004 och artikel 1.3.c i förordning (EG) nr 853/2004. Varje medlemsland ska istället utarbeta nationella regler för sådana leveranser. Regler om detta finns i Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien. Reglerna innebär i de allra flesta fall att en registrerad primärproducent inte behöver registrera sin försäljnings- eller leveransverksamhet (leverans från gården exempelvis till en lokal butik) hos kommunen. Följande förutsättningar måste dock vara uppfyllda för att verksamheten ska omfattas av undantagen: att det endast är små mängder som levereras att det endast är primärproducentens egna primärprodukter som levereras, vilt eller kött från vilt som jägaren själv har skjutit att leveranserna endast sker bara till lokala detaljhandelsanläggningar att det är primärproducenten eller jägaren själv som utför leveransen och att leveranserna endast sker direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som i sin tur levererar (säljer eller serverar) direkt till konsumenter. 14

15 Bestämmelserna om lättnader från de allmänna och specifika kraven i livsmedelslagstiftningen har tillkommit för att underlätta för primärproducenterna att sälja sina produkter i närområdet. Vad små mängder är, lokala detaljhandelsanläggningar samt vilka hygienkrav och andra krav som ska gälla vid sådana leveranser framgår av den ändring av föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien som kommer att träda i kraft under hösten Föreskrifterna omfattar i första hand bestämmelser om leveranser av små mängder animaliska primärprodukter, vilt, kött av vilt samt små mängder kött från fjäderfä och hardjur som slaktats på primärproducentens gård. Undantagen från förordningarna (EG) nr 852/2004 och 853/2004 innebär att en registrerad primärproducent som levererar, serverar, säljer, överlåter eller sänker bort små mängder egenproducerade primärprodukter direkt till konsumenter eller till lokala butiker, caféer, restauranger etc. inte behöver registrera denna verksamhet som en särskild livsmedelsanläggning i ledet efter primärproduktionen, dvs. hos kommunen. En förutsättning är dock att det är primärproducenten själv som utför leveransen/försäljningen. Den kommunala kontrollmyndigheten ansvarar för att ta ställning till om leverans- eller försäljningsverksamheten uppfyller kriterierna för att kunna omfattas av undantagen. Kommer kommunen fram till att undantagen är uppfyllda räcker det att verksamheten är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag i primärproduktionen. Kommunen bör informera länsstyrelsen om sitt ställningstagande, så att länsstyrelsen känner till verksamheten och kan bedriva en effektiv kontroll. Länsstyrelsen ansvarar enligt livsmedelsförordningen för kontrollen av primärproducenter av livsmedel (23 och 25 i livsmedelsförordningen (2006:813)). Eftersom länsstyrelsen ansvarar för kontroll av primärproducenter innebär det att länsstyrelsen också ansvarar för att kontrollera att en primärproducent lever upp till de nationella reglerna när denne levererar sina produkter direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar. Länsstyrelsen ansvarar med andra ord för kontrollen både på primärproduktionsplatsen och när primärproducenten säljer små mängder av sina produkter direkt till konsumenter eller levererar dem till en lokal detaljhandelsanläggning. Observera att en primärproducent som levererar små mängder av flera olika sorters primärprodukter kan betraktas som ett livsmedelsföretag i ledet efter primärproduktionen om den sammantagna verksamhetens omfattning, art och komplexitet uppfyller kriterierna för livsmedelsföretag, till exempel vid försäljning av flera olika primärprodukter i en gårdsbutik, en tillfällig anläggning som har en fast uppställningsplats under en avgränsad period eller i ett mobilt stånd på en marknadsplats. Anläggningen ska då vara registrerad hos den kommunala kontrollmyndigheten. Sådana verksamheter ska uppfylla samtliga relevanta regler i hygienförordningarna och omfattas inte av undantagen. 15

16 Exempel 1 En biodlare är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag med primärproduktion. Biodlaren säljer egenproducerad honung på olika marknadsplatser varje sommar. Den totala kvantiteten understiger årligen små mängder. Eftersom gränsen för små mängder inte överskrids kan försäljningen bedrivas utan att den behöver vara registrerad som en anläggning hos kommunen. Biodlaren ska i samband med försäljningen av honung bland annat följa de nya nationella reglerna i LIVSFS 2005:20 så snart de träder ikraft. Tillsvidare bör vägledningen om Honung registrering, märkning, import och producenters direkta leveranser av små mängder honung och andra produkter från biodling följas. kontroll/vagledningar- Exempel 2 En primärproducent som är registrerad hos länsstyrelsen säljer små mängder egenproducerad honung samt ett antal andra egenproducerade primärprodukter på den lokala torgmarknaden. Honung och andra primärprodukterna säljs även hemma på producentens gård. Den totala mängden försåld honung och övriga primärprodukter understiger små mängder. Den totala mängden försåld honung och övriga primärprodukter understiger små mängder. Kommunen gör dock bedömningen att den sammantagna försäljningen på torget och på gården har en sådan organisation och kontinuitet att försäljningsverksamheten ska vara registrerad hos kommunen. Företagaren ska vid försäljningen följa samtliga relevanta bestämmelser i EUlagstiftningen och i nationell lagstiftning. Länsstyrelsen ansvarar för registrering och kontrollen av primärproducenten och primärproduktionen medan kommunen ansvarar för registrering och livsmedelskontroll av torgförsäljningen och försäljningen på gården. 16

17 Exempel 3 En äggproducent (hönsägg) är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag med primärproduktion. Äggproducenten säljer större delen av sina egenproducerade ägg till ett godkänt äggpackeri, men dessutom små mängder ägg till konsumenter hemma på producentens gård samt på den lokala torgmarknaden. Den totala mängden ägg som säljs direkt till konsument understiger små mängder. Eftersom gränsen för små mängder inte överskrids kan försäljningen direkt till konsument bedrivas utan att den behöver vara registrerad som en anläggning hos kommunen. Äggproducenten ska i samband med försäljningen av hönsägg bland annat följa de nationella reglerna om ägg och hönsägg i LIVSFS 2005:20. Hönsägg som säljs till detaljhandeln omfattas inte av undantaget för försäljning av små mängder utan ska kvalitetssorteras, packas och märkas vid ett godkänt äggpackeri. Exempel 4 En vaktelproducent är registrerad hos länsstyrelsen som livsmedelsföretag med primärproduktion. Producenten säljer sina egenproducerade vaktelägg, och ibland också egenuppfödda vaktlar slaktade på producentens gård, till en lokal restaurang. Den totala mängden ägg respektive vaktlar som säljs till restaurangen understiger små mängder. Eftersom gränsen för små mängder inte överskrids kan försäljningen bedrivas utan att den behöver vara registrerad som en anläggning hos kommunen. Producenten ska i samband med försäljningen av vaktlar och vaktelägg bland annat följa de nationella reglerna i LIVSFS 2005:20. Slakten av vaktlar kan vara föremål för registrering och kommunen bör alltid göra en separat bedömning av detta. Se även bilaga 2 för exempel. 17

18 5 Livsmedelsföretagare 5.1 Fysiska och juridiska personer I juridiska sammanhang görs det skillnad mellan fysiska och juridiska personer. En fysisk person är en människa och en juridisk person någon form av association, t.ex. ett aktiebolag (AB) eller handelsbolag (HB). Gemensamt för fysiska och juridiska personer är de har förmågan att ha legala rättigheter och skyldigheter t.ex. genom att kunna ingå avtal, låna pengar, etc. (vanligen kallat rättshandlingsförmåga). En fysisk person, t.ex. den som har en enskild firma, kan rättshandla för egen räkning. Juridiska personer måste utse ett eller flera ombud som behöriga att rättshandla för den juridiska personens räkning. Sådana ombud kallas vanligen behöriga firmatecknare. Som huvudregel kan alltså endast behörig firmatecknare ådra den juridiska personens skyldigheter, t.ex. genom att ansöka om godkännande av livsmedelsanläggning. Möjligheten att rättshandla är inskränkt för vissa fysiska personer, exempelvis minderåriga. Det samma gäller för juridiska personer som försatts i konkurs. För frågor rörande juridiska personer hänvisas till Bolagsverket och Skatteverket. 18

19 6 Livsmedelsanläggning En anläggning definieras i hygienförordningen som varje enhet i ett livsmedelsföretag 8. Begreppet anläggning är centralt, eftersom det är anläggningen som ska registreras respektive godkännas. Det är därför viktigt att bl.a. precisera en specifik anläggnings geografiska belägenhet i t.ex. en registrering. Flera faktorer spelar in vid bedömningen om det är fråga om en anläggning eller flera: Vem/vilka är livsmedelsföretagare Vilken verksamhet bedrivs Platsen Vilken myndighet som är kontrollmyndighet Exempel: Två olika livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet på samma plats innebär två anläggningar. En livsmedelsföretagare som bedriver två olika verksamheter på samma plats innebär i regel två anläggningar om det ena är en primärproduktionsanläggning och den andra verksamheten är i ledet efter primärproduktionen. Det kan t.ex. en jordgubbsodlare som även driver en gårdsbutik eller kafé. En livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet på två geografiskt skilda platser innebär oftast två anläggningar. I vissa fall kan verksamheterna ses som en anläggning och föras samman i en registrering. Det gäller t.ex. om den ena delen av verksamheten är en mobil lokal. Ett exempel inom primärproduktionen kan vara om verksamheten omfattar flera intill- eller näraliggande produktionsplatser men som har olika produktionsplatsnummer. En livsmedelsanläggning som tillfälligt utökar sin verksamhet, t.ex. en restaurang som vid en festival sätter upp ett restaurangtält, kan fortfarande ses som en anläggning. Det är inte alltid nödvändigt att registrera den tillfälliga verksamheten separat. Däremot kan livsmedelsföretagaren behöva informera sin kontrollmyndighet om den tillfälliga verksamheten eftersom livsmedelsföretagaren ska se till att den behöriga myndigheten alltid har aktuell information om anläggningar 9. Det finns inte givet svar på frågan om vad som är samma plats utan det måste 8 Artikel 2.1.c) i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 9 Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 19

20 bedömas från fall till fall. Avgörande kan vara om verksamheten sker i samma lokal, byggnad, fastighet eller närliggande på annat sätt. Det verksamhetsmässiga sambandet kan också påverka vad som kan betraktas som samma plats. I primärproduktionen går anläggningsbegreppet inte att tillämpa på alla typer av verksamheter. Exempel på sådana verksamheter är jakt, fiske och insamling av vilda produkter, t.ex. bär, svamp eller musslor. Platsen för verksamheten jämställs då med den plats där primärproducenten har sin huvudsakliga verksamhet. Tabell 1: Exempel på hur anläggningsbegreppet kan tolkas. Om inget annat anges bedrivs verksamheterna i exemplen av samma företagare. Det kan förekomma situationer där avsteg från exemplen är lämpliga. Verksamhet 1 En fruktodlare med ett enklare packeri där de egna primärprodukterna paketeras 2 En markägare som arrenderar ut delar av sin mark till en grönsaksodlare 3 En spannmålsodlare med en silo som används av grannen för lagring av dennes spannmål 4 En mjölkproducent med ett gårdsmejeri 5 En fiskare som levererar vildfångad fisk till sitt eget fiskrökeri där försäljning sker direkt till konsumenter 6 Integrerad grisproduktion med suggor på en fastighet och slaktsvinen på en annan fastighet 7 Lager med transportfordon som transporterar livsmedel Bedömning och ev. kommentar En anläggning, om paketeringen bara omfattar hela primärprodukter och faller inom ramen för primärproduktion och därmed sammanhängande verksamhet 10 En anläggning om marken enbart utnyttjas av grönsaksodlaren. Två anläggningar om markägaren också bedriver egen livsmedelsproduktion på marken, t.ex. vid växelodling Två anläggningar eftersom det är flera livsmedelsföretagare, dvs. spannmålsodlingen som är en anläggning i primärproduktionen och siloanläggningen som grannen använder. Siloanläggningen tillhör ledet efter primärproduktionen eftersom den inte ligger i anslutning till grannen odling och inte är hantering på produktionsplatsen. Två anläggningar En i primärproduktionen (mjölkproduktion) och en i ledet efter primärproduktionen (gårdsmejeri) Två anläggningar En i primärproduktionen (fiske) och en i ledet efter primärproduktionen (fiskrökeriet) En anläggning om all verksamhet bedrivs i samma företag, annars två anläggningar. Om verksamheten är registrerad som en anläggning bör båda produktionsplatsnumren framgå av registreringen. En anläggning 10 Riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien. 20

21 Verksamhet 8 Transportföretag med flera fordon som transporterar livsmedel 9 Centralkök på sjukhus med flera serveringskök på avdelningar då alla dessa ligger inom samma område 10 Livsmedelsbutik med manuell fiskdisk som drivs av annan företagare. 11 Livsmedelsindustri med flera byggnader inom samma område som är delar av en och samma verksamhet 12 Två livsmedelsföretag som delar på hela eller delar av en lokal 13 Livsmedelsindustri med kyllager på annan plats 14 Bageri med försäljningsvagn som ställs upp för försäljning av livsmedel, t.ex. på marknader 15 Restaurang/annan verksamhet med egen vattentäkt i anslutning till verksamheten 16 Restaurang/annan verksamhet som har egen vattentäkt som också försörjer andra med dricksvatten. 17 Livsmedelsindustri som tar sitt vatten från en enskild vattentäkt som drivs av annan företagare 18 Vattenverk och tillhörande distributionsanläggning (Samma livsmedelsföretagare för båda) 19 Fyra vattenverk med blandvatten (dricksvattnet kommer från alla fyra vattenverk) i distributionsanläggningen 20 Ett vattenverk som levererar dricksvatten genom en distributionsanläggning som en annan livsmedelsföretagare ansvarar för Bedömning och ev. kommentar En anläggning En anläggning om serveringsköken endast serverar färdiglagad mat. Om serveringsköken bedriver någon typ av egen produktion kan de bedömas som egna anläggningar beroende av omfattning Två anläggningar eftersom det är två olika livsmedelsföretagare En anläggning om all verksamhet drivs av en och samma företagare Två anläggningar Två anläggningar En anläggning (under förutsättning att kontrollmyndigheten har möjlighet att åtminstone vid något tillfälle utföra kontroll på den mobila enheten när den är i drift)- se även avsnitt 10.4 Två anläggningar(kräver endast en registrering) Två anläggningar Två anläggningar En anläggning Varje vattenverk bör registreras separat. Registreringen av distributionsanläggningen kan dock ingå i "huvudvattenverkets" registrering Två anläggningar 21

22 Ett registrerings- eller godkännandebeslut omfattar endast en livsmedelsanläggning. Detta innebär att varje anläggning som en livsmedelsföretagare ansvarar för måste vara registrerad eller godkänd och känd av kontrollmyndigheten. Detta även om företaget delar utrymmen som t.ex. produktionsutrymmen, omklädningsutrymmen eller lager med andra företagare. 22

23 7 Allmänt om registrering och godkännande Livsmedelsföretagare har en skyldighet att informera behörig kontrollmyndighet om alla livsmedelsanläggningar som företagaren ansvarar för så anläggningarna kan registreras eller godkännas 11. Motsvarande gäller även för anläggningar som producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak 12. I vissa fall kan det vara enklare att föra in kompletterande uppgifter i samma registrering som huvudverksamheten, t.ex. om en verksamhetsutövare, utöver huvudverksamheten, har en eller flera mobila lokaler eller om en befintlig livsmedelsanläggning t.ex. en livsmedelsbutik, tillfälligt under en till två dagar ska medverka vid en marknad. En separat registrering för den tillfälliga verksamheten behöver då inte göras. I ett sådant fall räcker det att livsmedelsföretagaren informerar myndigheten som gör en notering om den tillfälliga verksamheten/enheten. Om den tillfälliga verksamheten bedrivs i en mobil lokal som kommer att vara verksam i en annan kommun eller i ett annat län än där huvudanläggningen finns så måste dock myndigheten utfärda ett bevis på att den mobila lokalen är registrerad eller ingår i ett godkännande. Det är alltid livsmedelsföretagarens ansvar att ta reda på om anläggningen omfattas av krav på godkännande eller registrering. Livsmedel får inte släppas ut på marknaden från en anläggning innan registrering skett eller beslut om godkännande fattats Den huvudsakliga skillnaden mellan ett godkännande och en registrering är att vid godkännande granskas anläggningen vid minst ett kontrollbesök på plats innan livsmedel tillåts släppas ut på marknaden från anläggningen. Vid registrering utförs denna granskning vid den första offentliga kontrollen på plats efter det att verksamheten har startat. En verksamhet får påbörjas två veckor efter det att anmälan om registrering kommit in till kontrollmyndigheten. Om kontrollmyndigheten registrerar anläggningen innan dessa två veckor gått, får verksamheten starta när registreringen är utförd. Om en anläggning inte är registrerad eller godkänd, men borde vara det, kan myndigheten fatta beslut om att förbjuda fortsatt verksamhet. Detta gäller även primärproduktionsanläggningar som startade sin verksamhet innan bestämmelserna om registrering infördes i lagstiftningen. 11 Artikel i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 12 Se 7 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien samt 3 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:21) om offentlig kontroll av livsmedel 13 Artikel 4 i förordning (EG) nr 853/2004 av den 29 april 2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung 14 Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 15 Se 13 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 23

24 Livsmedelsföretagare som bedriver verksamhet i en mobil anläggning ska vid kontroll kunna visa för kontrollmyndigheten att den verksamhet som bedrivs har registrerats eller godkänts. 7.1 Uppgifter som ska ingå i ansökan respektive anmälan Livsmedelsverket får meddela föreskrifter om godkännande och registrering av anläggningar 16. En kommunal eller regional kontrollmyndighet har däremot inte rätt att meddela egna bestämmelser om hur anmälnings- och godkännandeförfarandet ska gå till. Kontrollmyndigheterna kan dock ta fram egna blanketter eller e-tjänster för registrering eller godkännande som underlättar registreringen eller en ansökan om godkännande genom att det t.ex. blir lätt för företagaren att beskriva verksamhetens art och omfattning. Regler för hur bl.a. registreringsförfarandet ska gå till finns i hygienföreskriften 17. Av föreskriften framgår det även vilka uppgifter en ansökan respektive en anmälan ska innehålla 18. En anmälan om registrering av en livsmedelsanläggning ska innehålla uppgifter om företaget och dess lokal samt om verksamhetens art och omfattning. Det behöver också framgå om verksamheten är tillfällig och hur länge anläggningen då ska vara registrerad. Uppgifterna behövs för att myndigheten ska kunna riskklassa anläggningen och planera kontrollen. Anmälan om registrering av anläggningar i primärproduktionen bör även innehålla uppgifter om vad företagaren bedömer är dess huvudsakliga verksamhet och vilka övriga verksamheter i primärproduktionen som bedrivs. Huvudsaklig verksamhet kan t.ex. vara mjölkproduktion och övriga verksamheter spannmålsproduktion och biodling. Anmälan bör även innehålla uppgifter om omfattningen av de olika verksamheterna. Av länsstyrelsens registrering bör även framgå om primärproducenten levererar små mängder primärprodukter direkt till konsumenter eller till lokala detaljhandelsanläggningar som levererar direkt till konsumenter, enlig reglerna i LIVSFS 2005:20. Se även bilaga 2 för exempel. Vid kontroll av redan registrerade eller godkända anläggningar kan kontrollmyndigheten med stöd av livsmedelslagen 19 begära att få upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för kontrollen. Livsmedelsverket anser att en kontrollmyndighet endast ska begära att få ta del av handlingar som t.ex. ritning eller 16 Se 12 och 13 livsmedelsförordningen (2006:813) 17 Se 8-13 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 18 Se 9 och 12 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 19 Se 20 livsmedelslagen (2006:814) 24

25 skriftliga rutiner om myndigheten efter ett besök på plats fortfarande anser att det är nödvändigt. 7.2 Betydande ändring Livsmedelsföretagare är skyldiga att upplysa kontrollmyndigheten om betydande ändringar i verksamheten eller om verksamheten upphör 20. Motsvarande gäller även för anläggningar som producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak 21. Med betydande ändringar avses t.ex. ombyggnationer, större förändringar i sortiment eller tillverkningssätt, utökad verksamhet med mobil lokal, nya processer och större förändringar i produktionsvolym som påverkar vilka krav ställs på verksamheten. 7.3 Ägarbyte och nedläggning av anläggningar Ett godkännande eller en registrering är knuten till en livsmedelsföretagare. Det får bl.a. som följd att en annan livsmedelsföretagare inte kan driva en verksamhet utifrån samma godkännande eller registrering. Om det sker ett ägarbyte av en anläggning så ska den nye ägaren ansöka eller anmäla sin verksamhet för att få till stånd en registrering eller ett godkännande som gäller för dennes aktiviteter vid anläggningen. Om ett företag som drivs som enskild firma "ombildas" till aktiebolag så innebär det att en ny juridisk person tar över vilket ska behandlas som ett ägarbyte och en ny registrering eller nytt godkännande krävs. Om ett aktiebolag byter styrelse är det inte fråga om ett ägarbyte eftersom den juridiska personen (bolaget) som ansvarar för verksamheten inte förändras. Av hygienförordningen framgår att livsmedelsföretagare har en skyldighet att underrätta kontrollmyndigheten om nedläggningar sker av befintliga anläggningar 22. Motsvarande gäller även för anläggningar som producerar dricksvatten eller som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 21 Se 7 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 22 Artikel 6.2 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 23 Se 7 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 25

26 8 Registrering av anläggningar Syftet med registreringen är att kontrollmyndigheten ska få kännedom om vilken typ av verksamhet en livsmedelsföretagare bedriver i en viss anläggning och var anläggningen är belägen så att myndigheten ska kunna utföra kontroll. Av hygienförordningen framgår att livsmedelsföretagaren har en skyldighet att underrätta kontrollmyndigheten om alla anläggningar som denne ansvarar för 24. Vidare följer av förordningen att livsmedelsföretagaren ska underrätta kontrollmyndigheten på det sätt som myndigheten kräver. Av hygienföreskriften framgår att en företagare ska anmäla sin anläggning till kontrollmyndigheten i den kommun eller det län där verksamheten avses att bedrivas. Företagare vars verksamhet ska kontrolleras av Livsmedelverket ska lämna in sin anmälan till Livsmedelsverket 25. Anläggningar med mobil verksamhet ska skriftligen anmälas till kontrollmyndigheten i den kommun eller i det län där verksamheten huvudsakligen ska bedrivas, eller till Livsmedelsverket om verket är kontrollmyndighet. Det framgår även i hygienföreskriften att mobila anläggningar som är registrerade eller godkända i en medlemsstat inom Europeiska unionen eller i en stat som är ansluten till EESavtalet inte behöver anmälas i Sverige. Inför en registrering av en livsmedelsanläggning behöver nedanstående frågor besvaras för att myndigheten ska kunna göra en bedömning av om anläggningen kan registreras eller inte. En registrering kräver, till skillnad från ett godkännande, ingen sakprövning utöver en granskning om anläggningen ska registreras eller inte. Frågorna avser inte livsmedelsverksamheter inom primärproduktion och inte heller dricksvattenanläggningar samt anläggningar som bereder, behandlar eller bearbetar snus och tuggtobak. 1. Är det fråga om ett livsmedelsföretag? Det som avgör detta är om verksamhet bedrivs i livsmedelskedjan och om verksamheten sker med en viss grad av organisation och med viss kontinuitet. 2. Vem är livsmedelsföretagaren? Detta är viktigt att göra klart då det är den fysiska personen eller en företrädare för den juridiska personen som t.ex. ska ansöka eller anmäla. Det är företagaren som är skyldig att se till kraven i t.ex. hygienförordningen efterlevs, ingen annan. Beslut om godkännande eller registrering eller eventuellt ett av- 24 Artikel 6 i förordning (EG) nr 852/2004 om livsmedelshygien 25 Se 11 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 26

27 slag av ansökan eller en avvisning av anmälan ska riktas till företagaren. För mera information om livsmedelsföretagare, se avsnitt Vad utgör anläggningen? Mera om anläggningar finns beskrivet i avsnitt Ska anläggningen godkännas eller registreras? Myndigheten måste ta ställning till om det rör sig om en verksamhet som kan registreras. Om det är en verksamhet som kräver ett godkännande så krävs att verksamheten lever upp till de krav som ställs på den typen av aktivitet. Godkännande krävs om verksamheten finns upptagen i bilaga III till förordningen om animaliska livsmedel eller om den omfattas av förordningen om godkännande av anläggningar som producerar groddar Verksamheter som bedriver produktion av honung och andra primärprodukter från biodlingen ska dock inte godkännas. 28 Dessa ska registreras hos länsstyrelsen. Observera att om verksamheten ska godkännas så är Livsmedelsverket eller länsstyrelserna (anläggningar som producerar groddar) kontrollmyndighet. 8.1 Anmälan och beslut om registrering Anmälnings- och registreringsförfarandet är tänkt att vara en enkel procedur och ska inte föregås av en prövning i sak. Myndigheten ska därmed inte bedöma att verksamheten på en viss anläggning uppfyller kraven i livsmedelslagstiftningen innan den startar. Myndigheten har att ta ställning till följande: 1. Har anmälan inkommit till rätt kontrollmyndighet? 2. Rör det sig om en livsmedelsverksamhet överhuvudtaget? 3. Är det ett livsmedelsföretag med tillräcklig kontinuitet och organisation? 4. Är verksamheten sådan att den ska registreras och inte godkännas? 5. Innehåller anmälan de uppgifter som krävts 29? 6. Omfattas verksamheten av något undantag som gör att den undantas livsmedelslagstiftningen (t.ex. beredning för konsumtion i privathushåll)? Är svaret ja på de fem första frågorna och nej på fråga 6 ska myndigheten registrera anläggningen och därmed är registreringsärendet egentligen avslutat. Om verksamhet och anläggning inte ska registreras så ska anmälan avvisas. 26 Förordning (EG) nr 853/2004 om fastställande av särskilda hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 27 Kommissionens förordning (EG) av den 11 mars 2013 om godkännande av anläggningar som producerar groddar, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/ Se Kommissionens riktlinjer för tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 853/2004 om hygienregler för livsmedel av animaliska livsmedel 29 Se 12 Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2005:20) om livsmedelshygien 27