VÄXJÖ KOMMUNFASTIGHETER AB VÄXJÖ KOMMUN VÄXJÖ UNIVERSITET LANDSTINGET KRONOBERG 16 MARS 2005 FÖR VARJE SAMTALSÄMNE VÄXJÖSAMTALET MARS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VÄXJÖ KOMMUNFASTIGHETER AB VÄXJÖ KOMMUN VÄXJÖ UNIVERSITET LANDSTINGET KRONOBERG 16 MARS 2005 FÖR VARJE SAMTALSÄMNE VÄXJÖSAMTALET 2005 16 MARS"

Transkript

1 VÄXJÖ KOMMUNFASTIGHETER AB VÄXJÖ KOMMUN VÄXJÖ UNIVERSITET LANDSTINGET KRONOBERG 16 MARS 2005 PM FÖR VARJE SAMTALSÄMNE VÄXJÖSAMTALET MARS

2

3 Innehållsförteckning B O E N D E T S S A M B A N D Boendets marknad 4 HANS LIND, docent Bygg- och fastighetsekonomi, KTH Förbinda det yttre med det inre 7 ULLA BERGLUND, lektor, landskapsarkitekt, tekn. dr., SLU Boendets värden 9 OLA NYLANDER, arkitekt, tekn. dr. Allmännyttiga boendets framtid 13 JOHAN ÖDMARK, ansvarig för SABOs intressebevakning och framtidsarbete Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik 17 GUN-BRITT MÅRTENSSON, ordf. HSB Riksförbund V Ä L L E B R O A R E N M O D E R N T R Ä S T A D Vilka möjligheter ges? 22 CARL-JOHAN JOHANSSON, prof. SP Trätek Materialval från miljösynpunkt 24 ANNA JARNEHAMMAR, civ. ing. avdelningschef IVL Svenska Miljöinstitutet ÅKE IVERFELDT, vvd, tekn. dr. IVL Svenska Miljöinstitutet Industriellt träbyggande 27 FREDRIK VON PLATEN, senior adviser, Boverket S T A D S P L A N E R I N G P Å U N D A N T A G New urbanism vadå? 30 OLA ANDERSSON, arkitekt, KARIN BRADLEY, doktorand i samhällsplanering, OLA BROMS WESSEL, arkitekt, MOA TUNSTRÖM, doktorand i kulturgeografi Stadsbyggnad och hälsa 34 ERLAND ULLSTAD, prof. Växjö Universitet PATRIK GRAHN, prof. SLU Utglesad stadsplanering 36 INGER BERGSTRÖM, arkitekt, tekn. dr. Sociala dimensioner 39 KARL-OLOV ARNSTBERG, professor Vad ska planen planera? 42 PETER RYDELL, stadsbyggnadschef

4 BOENDETS SAMBAND Boendets marknad HANS LIND, docent Bygg- och fastighetsekonomi, KTH Några perspektiv och frågeställningar 1. Boende är något som nästan alla skaffar sig på marknaden Det vi behöver för ett bra liv har vi genom historien skaffat oss på olika sätt. I självhushållsekonomin producerade vi själva det mesta av det vi behövde, även om det fanns vissa varor och tjänster som man köpte eller bytte till sig. Sitt hus byggde man till stor del själv, med hjälp av släkt och vänner. I specialiseringens tidsålder säljer vi våra förmågor på marknaden och köper det allra mesta av de varor och tjänster som vi behöver. Vi skaffar det på marknaden. Boendet är inget undantag. Vi köper en bostadsrätt, ett småhus eller så hyr vi en bostad som vi i regel får genom att kontakta fastighetsägaren, eller genom mer eller mindre skumma transaktioner med den tidigare hyresgästen. 2. Alternativet till marknaden är problematiskt - frågan är hur vi får marknaden att fungera bättre Under det senaste året har frågan om bostadsförmedlings roll fått ökat aktualitet, särskilt i Stockholm. Istället för att skaffa sig en hyreslägenhet på marknaden skulle då fler få möjlighet att få en lägenhet genom en kommunal/regional bostadsförmedling. Det finns tre problem med denna väg: - Människor lämnar ogärna ifrån sig värdefulla saker. Den flesta som har en lägenhet med en låg reglerad hyra försöker på ett eller annat sätt att få ut det (marknads-)värde som lägenheten har. Det kan ske genom bostadsrättsombildning, svarthandel eller genom lägre pris vid byte till en ägd bostad. Därmed får en bostadsförmedling främst in lägenheter som det ändå skulle vara relativt lätt att få tag i på marknaden. - Om de lägenheter som kommer in till förmedlingen ska tilldelas de sökande utifrån behov så måste dessa behov mätas på något sätt. Erfarenheterna visar att detta lätt leder till godtycke och strategiskt beteende från smarta hushåll. - Om de lägenheter som kommer in till förmedlingen ska tilldelas efter kötid så gynnar det etablerade hushåll som tänker på att ställa sig i kön långt innan de egentligen. Särskilt gynnar de det som bor på samma ort länge. Min bedömning är därmed att den intressanta diskussionen inte är hur stor roll marknaden ska ha när det gäller boende utan hur vi ska få denna marknad att fungera bättre. Vi ska utgå ifrån att så gott som alla människor kommer att skaffa sig sitt boende på marknaden. 4 BOENDETS SAMBAND BOENDETS MARKNAD

5 3. Bostadsmarknaden ur ett individuellt livscykelperspektiv Man kan titta på boende och problem med boende ur många olika perspektiv. Här kommer utgångspunkten att vara att det boende vi vill ha förändras under livets gång. Vi börjar i regel med att bo hos våra föräldrar, sen flyttar vi hemifrån till en första egen bostad, och senare när vi flyttar ihop med någon. Ett större boende kan behövas när familjen växer - och målet för många är då att lämna hyreslägenheten för en ägd bostad. Senare kanske vi vill flytta till en mindre bostad när barnen flyttar hemifrån, eller till en bostad med andra egenskaper. Ett bra jobb dyker upp på en annan ort och då vill man ha en bra bostad där. Med tiden kanske trapporna blir för besvärliga eller behovet av omvårdnad ökar, varför det är dags att flytta igen. Sällan förflyter dock livet så oproblematiskt. Vi kan få mentala problem och drogproblem - förlora vår bostad, men vilja ha möjlighet att komma tillbaka in på bostadsmarknaden. Skilsmässa kan göra att hushållet plötsligt behöver två bostäder istället för en. Arbetslöshet kan göra att vi inte längre har råd med den bostad vi tidigare haft. Allergiproblem kan göra att vi blir sjuka om vi inte flyttar. De allra flesta flyttar runt tio gånger i sitt liv, och en aspekt av vad som kännetecknar en bra boendemarknad är att de önskade förändringar som beskrevs ovan fungerar smidigt. Idag kan vi se en rad problem när det gäller dessa övergångar, särskilt i de expanderande regionerna, t ex: - Hur tar sig människor ur bostadslös och in på bostadsmarknaden igen? Fungerar vårdkedjor och olika institutionslika boendeformer som steg på vägen? - I storstadsregionerna är det som finns tillgängligt på den öppna marknaden för nya hushåll främst dyra nyproducerade lägenheter, dyra bostadsrätter eller att ge sig in på den svarta marknaden. Svårigheterna är stora för alla som vill förändra sin boendesituation, och som inte har gått om pengar. Bankerna kan vara tveksamma att låna till hushåll som inte har en god ekonomisk situation eller har osäkra inkomster. - Äldre hushåll som är trötta på att lägga ner arbete på att sköta ett för stort hus eller en för stor tomt, kan tveka att flytta därför att hyrorna är för höga i alternativa bostäder eller att de inte finns tillgängliga på rätt plats. Problemen ser som sagt olika ut i olika regioner, precis som de ser olika ut i olika länder beroende på den historiska utvecklingen. I England har man t ex haft problem med brist på lite finare hyreslägenheter för den som tjänar bra men kanske räknar med att flytta snart igen och därför inte vill äga sin bostad. Problem finns i flera länder med att höga bostadspriser och höga hyror i expanderande regioner gjort det svårt för människor i nödvändiga sektorer med där löner är relativt låga att hitta en rimlig bostad. Som ekonom tänker jag i dessa sammanhang i två steg. Det första steget är hur vi kan få marknaden i sig att fungera bättre, vilket i sin tur innebär ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. I det kortsiktiga perspektivet är flexiblare priser en viktig faktor för att öka möjligheten att hitta en bostad, särskilt friare hyressättning i samband med att en hyresgäst lämnar en lägenhet. I länder med friare hyror innehåller bostadsbilagorna lika mycket hyreslägenheter som bostadsrätter och småhus. På ägandemarknaden är låga transaktionskostnader en faktor som underlättar för ett hushåll att anpassa sitt boende till en ny situation. Stämpelskatt, mäklararvoden, och realisationsvinstbeskattningens utformning är här viktiga faktor. BOENDETS SAMBAND BOENDETS MARKNAD 5

6 I det långsiktiga perspektivet handlar det om hur byggandet fungerar. På en väl fungerande marknad kommer höga priser att leda till ökad produktion. Här står vi inför svåra dilemman där höga miljökrav, inflytande för närboende och brist på konkurrens i byggsektorn kan lägga hinder i vägen för den produktion som kan pressa priserna. Nästa steg är att konstatera att marknaden inte kan förväntas lösa alla problem. Det gäller att identifiera de punkter där riktade insatser behövs. Några tämligen okontroversiella sådana områden är att det behövs insatser för att underlätta inträde på bostadsmarknaden för de som hamnar i bostadslöshet och att det behövs inkomstförstärkningar för vissa hushållsgrupper för att de ska ha råd att efterfråga en rimlig bostad. Åtgärder mot diskriminering är ett annat sådant område. Ett område som ägnas mycket uppmärksamhet i andra länder men som under senare årtionden spelat liten roll i Sverige är att underlätta för särskilt yngre familjer att ta steget från en hyrd bostad till en ägd bostad. Flera politiska initiativ på detta område har dock tagits under senare tid. 4. Bostadsmarknaden ur ett samhälleligt livscykelperspektiv Avsnittet ovan utgick från det enskilda hushållets perspektiv. Det ska vara lätt att röra sig inom bostadsmarknaden när man så vill. Vi kan naturligtvis även se detta med rörlighet utifrån Den Sociala Ingenjörens (eller ekonomens) perspektiv. Startpunkten är då om det existerande bostadsbeståndet utnyttjas på ett effektivt sätt. Är det vissa hushåll som disponerar för många kvadratmeter? Innehas bostaden av den som behöver den bäst, eller den som värderar den högst i ekonomiska termer - är villig att betala mest? I debatten är det kanske särskilt två områden där detta problem uppmärksammats. Det ena är äldre hushåll som bor kvar i stora radhus och villor, men kanske hundra kvadratmeter per person. Det andra är att vissa hushåll som råkat komma över billiga hyresreglerade lägenheter och då också väljer att stanna kvar i en bostad som med tiden är för stor. Den sociala ingenjörens perspektiv är dock lite problematiskt, särskilt om vi antar att åtgärder vidtas för att få marknaden att fungera bättre. Den pensionär som då väljer att bo kvar i den stora villan har ju faktiskt möjlighet att sälja huset. Att hushållet inte gör det tyder väl på att de värderar huset högre än vad andra människor är villiga att betala på marknaden? Ekonomen kan då säga att pensionären som tycker sig bo billigt i det gamla huset utan lån inte tänker på det egna kapitalets alternativkostnad (den avkastning de skulle kunna få om de investerade pengarna i en annan tillgång). Men ska vi respektera enskilda hushålls värderingar ska vi väl också respektera deras rätt att strunta i alternativkostnaden. På hyresmarknaden är saken inte heller så enkel. En konkurrenskraftig hyresmarknad innebär att en hyresgäst vill vara skyddad mot stora plötsliga hyreshöjningar. I de flesta länder med en stor hyresmarknad finns ett skydd som gör att hyran för en sittande hyresgäst inte anpassar snabbt efter utbud och efterfrågan. Allt sådant skydd innebär i ett kortsiktigt ekonomiskt perspektiv ett ineffektivt utnyttjande av bostadsbeståndet. Här finns alltså en annan svår avvägning - hur ska den sittande hyresgästens intresse av en förutsägbar hyra vägas mot önskemål om ett effektivt utnyttjande av beståndet? Även här kan vi dock lämna frågan till marknaden och tänka oss att den som flyttar in i en lägenhet kan välja mellan olika typer av hyresförsäkringar, på samma sätt som småhusägaren kan välja att binda räntan olika länge. Hans Lind December BOENDETS SAMBAND BOENDETS MARKNAD

7 BOENDETS SAMBAND Förbinda det yttre med det inre ULLA BERGLUND, lektor, landskapsarkitekt, tekn. dr. Är det utomhusmiljön som ska förbindas med bostaden eller kanske ytan med det själsliga, tänkte jag när jag fick mig tilldelat detta samtalstema. Och vad är egentligen ute och vad är inne? Det inre låter som om det vore närmre, men kanske inte för mig, som arbetar med rummet utanför huset, med livet mellan husen och långt utanför husen. Så ute är så att säga mera inne i min värld, i min arbetsvärld. När det gäller själens inre kan ute i form av natur kännas riktigt nära eftersom naturen ofta berör oss djupt in i själen. Så kan man fortsätta vrida runt orden. Det mesta som berör oss på djupet är svårfångat och mångtydigt. Känsla och tanke är inte lätta att förena. Det ligger i sakens natur. Om vi konkretiserar det hela lite skulle vi kunna tala om hemkänsla som ett begrepp i gränssnittet mellan inne och ute. Hemma, inne i min egen bostad, där förväntar jag mig självklart att uppleva hemkänsla. Att sakna hemkänsla i sin bostad är illa, något annat kan inte jag föreställa mig. Hotellkänsla smakar inte bra i munnen. Är det lika viktigt att uppleva hemkänsla i sin närmiljö, på sin gård eller i sitt bostadsområde? Kanske är det så, i alla fall för många. Förut var här som en småstad men nu känner jag mig inte hemma längre, jag känner mig främmande fast jag bott här i 30 år. I ytterkanten av Stockholm, där tilltagande boendesegregation lett till många förändringar även synliga i stadsbilden påtalades bristen på hemkänsla av många äldre. Det var svårt att identifiera sig med de stora, grå husen och med betongen menade några medelålders och yngre i samma område. Jo, hemkänsla är nog viktig för många, särskilt för dem som lever sina liv mer på det lokala planet. Och det kan vara kritiskt när den brister. Så tolkar jag mina forskningsresultat från en studie i ett miljonprogramsområde. Men barnen i det här området verkade inte i allmänhet ha problem att känna sig hemma. De hade kompisar och platser som de upplevde som sina. Klotter, skräp och synbart dåligt underhåll är såliga tecken som också barn berörs av. Men kanske generaliserar de inte som vuxna gör. Så har jag uppfattat dem. Att känna sig hemma är till en del en fråga om kontroll, i den mening som den kände arkitekten och forskaren Kevin Lynch lägger i ordet. Det handlar för de flesta inte om maximal kontroll men kontroll på den nivå man önskar och av det som man tycker är viktigt. Om man t.ex. ogillar insyn i bostaden är det viktig att inte folk går förbi för nära. Om man vill veta vem som rör sig på gården bör det inte finns gångstråk för allmänt bruk över denna. Som ängslig småbarnsförälder kan man tycka att det är viktigt att det bara finns en utgång från bostadsgården så att man lätt kan se vem som kommer och går: att barnet inte kommer ut i gatan, att ingen som kan skada barnet kan dyka BOENDETS SAMBAND FÖRBINDA DET YTTRE MED DET INRE 7

8 upp och försvinna ut en annan väg. Om man däremot är på väg hem sent om natten kan man uppleva at man har bättre kontroll över sin situation om man kan gå över granngårdarna hem än om man måste gå längs en gata med parkerade bilar långt från husen. Men bara kontroll ger inte hemkänsla, ger inte trivsel. Man måste tycka om det man har omkring sig, det man ser från bostaden, det man upplever när man kommer hem. Se ut över natur och grönska från fönstret är eftertraktat. En närmiljö där man kan uppleva årstidernas växlingar, vatten fågelliv och människor ger positiva känslor. Den negativa laddningen hos grå betong och stora skivhus är svår att komma ifrån. Miljöförbättrande åtgärder i form av nya entréer, planteringar, armaturer och träkonstruktioner i mänsklig skala kanske kan hjälpa på marginalen. Till och med omfattande projekt typ turn-around har haft svårt att bryta neråtgående trender. I boendeenkäter påtalas ständigt en önskan om skydd mot inbrott och skadegörelse och en god standard när det gäller skötsel och underhåll. Bovärdssystem prövas liksom boendes medverkan i skötsel. Det här kan jag inte mycket om. Men jag har sett goda exempel där boende i hyreshus dragits in i förvaltningen och vi-känsla och stolthet över den egna boendemiljön byggts underifrån. Och att miljön då blivit mer personlig och varierad, intressantare att se och kanske mer befolkad. Men det blir ofta mer konfliktfylld när många viljor ska samsas. Kanske görs förändringar ibland på ett långsiktigt mindre bra sätt. Som gammal projektör har jag sett fall där jag skulle kunnat önska ett mer estetiskt (utifrån en skolad smak) eller hållbart utförande. Här önskar jag att det skulle gå att utveckla system för en mer långsiktig kontakt mellan den som ritat en ny- eller omgestaltning av en miljö och de som bebor och förvaltar. Sådana förhållanden är inte vanliga, vad jag förstår. Men jag tror att vi alla och inte minst de boende skulle kunna vinna på en sådan utveckling om vi bara kunde finna lämpliga former för den. Ett sådant samarbete förutsätter ömsesidigt förtroende och allas respekt för varandra. Detta är självklart men ofta svårt att genomföra. Vist finns här en ömsesidig misstro, som behöver bearbetas? Och varför är långsiktighet och god hushållning svårare att finansiera än stora projekt som slösar med resurser och i värst fall bryter ned de strukturer som borde utvecklas för en god förvaltning? Svaren på dessa båda frågor kan jag ana men är långt ifrån säker på. De tål att diskuteras. Så, hur långt förde oss hemkänslan som förklaringsbegrepp? Förhoppningsvis mera hem än bort - i den meningen att det har något att säga om det som ligger i den sfär som omfattar det inre och dess närmsta yttre, dvs. det som skulle förbindas. Problemet med denna typ av begrepp, som är knutna till personer är att de är just personliga, alltså olika för olika individer. Det går nu inte att komma ifrån. Men människorna finns ju också tillgängliga med sina erfarenheter och sina visioner. De kan själva hjälpa till att förklara vad som ger/kan ge en bra hemkänsla i just deras område. Krångligare än så behöver det inte vara. För den som kommer utifrån gäller det att minnas att det ofta inte är samma saker som är viktiga för de inbodda som för besökarna. För dem som lever i området gäller det omvända. Bilden av platsen, som den uppfattas utifrån är i vår mediala tid ofta en så stark faktor att ingen kan bortse från den. Detta behöver inte bara gälla i speciellt utsatta och kritiserade områden. Idén om det grå och tråkiga projiceras också på det normala och får det att framstå som vanligt och trist istället för vanligt och hemtrevligt. Man måste jobba på sin image antingen man vill eller ej. Så har jag uppfattat vår tid då bilden av bostadsområden likaväl som av enskilda personer och grupper kan leva sitt eget liv och göra det svårt att på ett mer sakligt sätt bedöma vad som är bra eller mindre bra. Vad som är det inre och vad som är dt yttre i den meningen vågar jag inte ens försöka mig på att tolka. Ulla Berglund December BOENDETS SAMBAND FÖRBINDA DET YTTRE MED DET INRE

9 BOENDET SAMBAND Boendets värden OLA NYLANDER, arkitekt, tekn. dr. Att fånga de boendes upplevelse av sina bostäder är en viktig del i utvecklingen av bostadens arkitektur. Det krävs en dialog mellan det byggda och det tänkta olika former av kunskapsåterföring för att få ökad insikt i boendets värden och utveckling mot bättre bostäder. Tyvärr görs sådana återkopplingar alltför sällan av bostadsritande arkitektuer. Det finns inte tid eller ekonomi att återvända till ett färdigställt projekt för att undersöka hur resultatet blev. Många av de bostadsundersökningar som görs av byggherrar och bostadsföretag ger grova svar när det gäller arkitekturrelaterade frågeställningar. I ett par undersökningar har Brunnberg & Forshed arkitektkontor utvecklat en undersökningsmetod där de boendes åsikter om arkitekturens roll för boende och bostad är i fokus. Undersökningarna är uttryck för en vilja att mer på djupet analysera boendeupplevelser i de projekt kontoret ritat. Nyfikenhet på hur tankar och idéer vid ritbordet tagits emot av de som flyttat in i de lägenheter kontoret ritat har varit en viktig drivkraft bakom undersökningarna. Att göra bostadsundersökningarna har för kontoret varit ett sätt att samla kunskap omkring värdefulla och värdeskapande arkitekturelement. Kunskap som möjliggjort en skärp argumentering i övriga bostadsprojekt. Inte minst är det angeläget att det är vi arkitekter som bidrar med ökad kunskap om boendet. Som grund för den metod som utvecklat i de gjorda bostadsundersökningarna ligger avhandlingsarbetet Bostaden som arkitektur (Ola Nylander, Chalmers, 1998). I avhandlingen presenteras en begreppsapparat ett språk där innebörden av upplevelsen, symbolvärden och identitetskapande faktorer kläs i ord och diskuteras. Avhandlingsarbetet har utvecklats i boken Bostadens omätbara värden (Forshed & Nylander, 2002, för HSB, Svensk Byggtjänst). En sammanfattning av begreppsapparaten avslutar den här presentationen. I en inledande undersökning av åtta nybyggda lägenheter i Vadstena ( åtta små hus, Forshed & Nylander, 2002, svensk Byggtjänst) gjordes enbart djupintervjuer med samtliga boende. Fokus i studien låg i en undersökning av relationen mellan hög arkitektonisk kvalitet och trivsel å ena sidan och en diskussion om kostnader och långsiktighet. Under Växjösamtalet kommer en nyligen gjord bostadsundersökning i av Linnégården, 84 nya lägenheter centrala Linköping presenteras och utgöra underlag för samtalet. I studien kombinerades djupintervjuer med en enkät med 18 frågor om arkitekturens betydelse för trivseln. Generellt fick undersökningen ett bra mottagande av de boende. Frågorna i BOENDETS SAMBAND BOENDETS VÄRDEN 9

10 enkäten tog upp dels yttre kvaliteter i gårdsrum, fasader och upplevelsen av trygghet och dels interiöra kvaliteter som omsorg om detaljer och material, axialitet, rörelse, möblerbarhet, fönsterutformning, mm. Frågorna hade fyra svarsalternativ och svaren sammanställdes med hjälp av enkla diagram. Intressant att diskutera under Växjösamtalet är dels rönen i undersökningen men också effekterna av att göra bostadsundersökningar med arkitekturen i fokus. Metoden vi utvecklat och använt i Linnégården kan förfinas och kompletteras. Enkelheten gör att den användbar i många skilda sammanhang och typer av bostäder. I undersökningen framgår att de boende anser arkitekturen har stor betydelse för boendet och valet av bostad. Hur förs kunskapen och insikten om detta vidare i kommande projekt? Vilka processer leder fram till det goda resultatet? En bostadsundersökning är ett sätt att synliggöra ett nytt bostadshus och därmed också dess invånare. Vad innebär detta för bostadshuset och de boende efter undersökningen? För det berörda bostadsföretaget var undersökning med en kombination av information, intervjuer och enkäter ett effektivt sätt att visa omsorg om de boende samtidigt som värdefull information om arkitektur och byggande samlades in. Ett material som kan användas i kommande projekt. Av vilka anledningar görs bostadsundersökningar? För de medverkande arkitekterna är mötet med de boende en källa till kunskap om betydelsen av detalj och helhet i bostadens arkitektur. Undersökningen innebär reflektion över projektets olika delar vid mötet med de boende likväl som i analyser av resultatet som görs i sammanställningen. Undersökningen innebär en ökad insikt om vad i arkitekturen som är betydelsefullt för de boende. Kunskap och erfarenheter som utvecklar arkitektens position och möjligheter i kommande bostadsprojekt. Man vet vad man talar om. En undersökning i samverkan med ett bostadsföretag stärker också förståelsen och samsynen mellan arkitekt och beställare. Man talar samma språk. Bostadsundersökning är en källa till ökad kunskap men samtidigt ett sätt att profilera ett arkitektkontor. Fokus sätts på bostadens arkitektur. Begreppsapparat Sammanfattning av de egenskapsfält som utvecklats i avhandlingen Bostaden som arkitektur och som ligger till grund för bostadsundersökningen i Linnegården i Linköping. Materialen och detaljernas autenticitet är en viktig del av boendekvaliteten.. Ordet autenticitets ursprung är grekisk och betyder tillförlitlig. En del material känner vi till och har vi lättare än andra att ta till oss. Trä är ett bra exempel på ett sådant material. Vi känner till ursprunget - skogen tillverkningen av plank i sågverk och snickeri, och ser skönhet i åldrandet patina. Genom upplevelsen av materialet trä i bostaden förnims en relation till naturen, till något som är äkta. Det är ett material som är laddat med associationer och känslor, det handlar bland annat om allemansrätt, det oändliga skogsrummet, om frihet och i många stycken det som är motsatsen till staden, till det vi kan bygga och konstruera. Ett andra begrepp är Axialitet. I bostaden kan axialitet liknas vid en linje som förbinder två intressanta punkter. En axel sträcker sig genom två eller flera rum. Rummen längs axeln samverkar visuellt och funktionellt. Via rumsaxlar rumsfiler förbinds viktiga punkter i en lägenhet. Via en rumsaxel skapas genomsiktsmöjligheter och genomblickar i bostaden Det är en kvalitet att från ett rum kunna blicka in i ett eller flera andra rum i sin bostad. Det ger en samlad upplevelse av rum med olika ljus, storlek och innehåll. Rummen och dess kontraster i form och färg sätts in i en helhet. Det skapas en rikedom i upplevelsen 10 BOENDETS SAMBAND BOENDETS VÄRDEN

11 Axialitet var en kvalitet som försvann under 1930-, 40, och 50-talens bostadsbyggande. Med och 70 talens ökande välstånd och större boendeytor per boende återkom intresset för axialitet. I många av de lägenheter som producerades under 1990-talet skapades återigen rumsfiler, vackra genomsiktsmöjligheter och genomblickar. Ett tredje begrepp är omslutenhet och dess motsats öppenhet. Ett bostadsrum är i olika grad öppet eller omslutet. Utformningen av väggar och hörn samt detaljer i rummet såsom öppningar för fönster och dörrar, påverkar om ett rum upplevs som öppet eller omslutet. Ett rum med tydliga hörn, med ett litet fönster upplever vi som omslutet. Ett rum där ytterväggen till stor del är av glas upplever vi som öppet. Att uppleva både det öppna och det omslutna i bostaden är en stor tillgång. Spelet mellan öppet och slutet berikar upplevelsen av bostaden. Öppet och omslutet är direkt kopplat till behovet av integritet. Det behövs platser i bostaden där man kan vara privat, likväl som platser där man möter grannar och det offentliga. Ett fjärde begrepp handlar om generalitet. Generellt användbara rum är en viktig kvalitet för bostaden och boendet. I en bostad med generella rum är det de boende som bestämmer vad de olika rummen skall användas till, inte arkitekten, byggaren eller myndigheterna. Att själv få bestämma över boendet är en stor kvalitet. Generella rum är viktigt för bostadens tillgänglighet och användbarhet. Alltsedan 1940-talet har bostäder byggts med rum som har en specifik funktion. Resultatet är att många lägenheter består av små sovrum och stora vardagsrum. Exempelvis sovrum ned till 7kvm som kallas halvrum. Sovrum kan också vara föräldrasovrum som är 12 kvm. Rum med enkla material och garderober. Det stora rummet vardagsrummet, är mellan 18 till 20kvm, med finare material såsom parkettgolv. Det är mycket speciella rumstyper som fungerar mindre bra för alla nya familjekonstellationer och för boenden med olika etnisk bakgrund. I det generella bostadsrummet finns däremot en mer långsiktig användbarhet som rymmer olika behov och funktioner under husets hela livslängd. Rum med bredd och längd från 3,6 meter och större kan användas till många olika verksamheter. I det generella rummet sammanfaller mått för tillgänglighet med ökad flexibilitet. Att kunna nå ett rum från olika håll är en annan förutsättning för generalitet. Om ett rum har två dörrar och exempelvis och kan nås både från hallen och vardagsrummet kan det fungera dels som avskilt sovrum som nås från hallen och dels som ett bibliotek, eller matsal knutet till vardagsrummet. Ett femte begrepp är dagsljusets kvalitet. Att dagsljuset i bostaden är viktigt är vi nog alla överens om. Ljuset har en avgörande betydelse för den skandinaviska bostaden med långa och mörka vintrar. Men det är inte bara mycket ljus vi behöver i våra bostäder. Ljusets kvalitet är minst lika viktigt. Vi behöver vackert ljus. Fönstrets uppgift är att föra in ljus i bostaden och behaga ögat. I vackra fönster där båge och karm bearbetats med fasningar, profileringar bryts och artikuleras det instrålande dagsljuset. Rörelsemöjligheter mellan rummen och bostadens olika delar är betydelsefullt för upplevelsen av en bostad. I den äldre bostaden med korsplan rörde man sig från rum till rum. En rundgångsrörelse genom bostaden, där alla rum var genomgångsrum. I centrum av bostaden stod den bastanta murstocken, med kökets vedspis och rummens kakelugnar. Det gav en rundgångsrörelse med upplevelsen av kontrasterna i rummens ljus och form. Olika rum med olika utblickar, omväxlande beroende på från vilket håll man möter rummen. Rundgången berikar upplevelsen av bostaden genom stråk och genomblickar från rum till rum. De små arbetarlägenheter som byggdes i mitten av 1900-talet och framåt, var planerade med en central hall. Från hallen nåddes samtliga rum som var återvändsrum små celler. Den centrala hallen var viktig. Familjerna var stora och man sov i alla rum, inklusive kö- BOENDETS SAMBAND BOENDETS VÄRDEN 11

12 ket. Familjemedlemmarna kom och gick på olika tider. Föräldrar med skiftarbete skulle inte behöva störa eller bli störda av att någon passerade deras sovrum. Via den neutrala hallen kunde man nå entrén och badrum utan att behöva passera något annat rum. följer samma arkitektoniska principer som i inne i en lägenhet Ola Nylander December 2004 Motsatsen till rum med flera öppningar är cellrummet återvändsrummet. Det är ett sätt att planera där funktionen och möblerbarheten sätts främst. I genomgångsrummet, med minst två öppningar, finns samma möjligheter om en av dörrarna stängs eller temporärt sätts igen genom en hylla eller skåp. I genomgångsrummet erbjuds därmed flera möjligheter för de boende. Att stänga en dörr är en enkel åtgärd. Det är få hyresgäster som tar fram sågen och gör ett hål i en vägg för att få ökad rörelsefrihet. Spelet mellan ute och inne rummens sammanhang är det sjunde begreppet. Bostadsrummets och bostadshusets möte och samspel med stadens offentliga rum gator, gårdar och kvarter är en betydelsefull del av boendet. Gaturum, gårdsrum och kvarteret ingår i de revir man som boende skapar när man gör sig hemmastadd. Tydligheten i revir, i vad som är mitt och ditt, privat och offentligt. är en del i att känna trygghet och säkerhet. Att uppleva trygghet i boendet är också en förutsättning för att skapa identitet i bostadens utemiljö gården kvarteret. Det är svårt att känna hemkänsla i bostaden och stadsdelen och samtidigt uppleva rädsla för att bli utsatt för våld och kriminalitet. Det åttonde och sista begreppet berör stadsdelens yttre rum gaturum och gårdsrum. Vilka är de rumsskapande elementen i gaturummet. Vilka kvaliteter finns. En stadsmiljö byggs upp av rum av olika typer. Gestaltningen av detaljer och material är lika viktiga i stadsrummet som de är interiört, inne i lägenheten. Stadsrummens former kan vara öppna eller omslutande. Upplevelsen av rummens mått, proportioner, deras inbördes sammanhang, rumsformerna, rörelsen, rummens sammanhang och gränser 12 BOENDETS SAMBAND BOENDETS VÄRDEN

13 BOENDETS SAMBAND Allmännyttiga boendets framtid JOHAN ÖDMARK, ansvarig för SABOs intressebevakning och framtidsarbete I bostadssammanhang talar vi till vardags om allmännyttan. Med detta menas de kommunala bostadsbolagen. Men ordet allmännytta vittnar om något mer, ett vidare uppdrag än bara att bygga och förvalta bostäder, nämligen att på något sätt spela en roll för ett allmänt samhällsintresse. Ur individens och hyresgästens perspektiv kan det allmännyttiga boendet sägas gå ut på att möjliggöra boende i hyresrätt till långsiktig självkostnad. Med andra ord, man betalar vad det kostar att bo men behöver inte göra en omfattande kapitalinsats för att komma över sitt boende. Men flera av bostadsmarknadens avgörande omvärldsfaktorer förändras ständigt. Demografi, ekonomi, livsstilsmönster och politiska förutsättningar är bara några exempel. Situationen skiljer sig också avsevärt på olika regionala marknader. Går det att vara otrogen och trogen på samma gång? Ja bara man bestämmer sig med vem man är vad. I den här diskussionen ska vi vara trogna målet om boende i hyresrätt till självkostnad. Men vi måste tillåta oss att höja blicken och att åtminstone i tanken vara otrogna med de strukturer och den form som det allmännyttiga boendet har i dag allt för att kunna föra en bra diskussion om framtiden. I det följande beskrivs kort det allmännyttiga boendet bakgrund och historia, därefter beskrivs nuläget och avslutningsvis definieras några för framtiden avgörande frågor. En historisk återblick Den moderna bostadspolitiken, och även allmännyttan, växte fram mot bakgrund av grundläggande förändringar i samhället från mitten av 1800 talet. Allmännyttan skapades utifrån erfarenheterna av fattigsverige, där dåliga bostäder och otrygghet var norm för stora delar av befolkningen. Ett samhälle där armod, slumliknande urbanisering, och utvandring gick hand i hand med industrialisering och utveckling. Tidigt blev boendet en fråga för olika samhällsaktörer. På bruksorter byggde företagsägarna bostäder till anställda. I städerna startades bostadsstiftelser och kooperativa bostadsföretag. Även kommunerna stödde sådana initiativ samt startade egna företag och drev bostadsprojekt. Det är på större orter som allmännyttan kom att spela en särskilt viktig roll för bostadsförsörjningen. Där ökade också kravet på att kommunen skulle agera mer kraftfullt i bostadsfrågor. Allmännyttans framväxt kan betraktas i detta perspektiv, som ett instrument att hantera boendefrågan. Lägg därtill en bostadsbrist i de växande städerna och allmänna krav på bättre levnadsvillkor. Bostadspolitiken, med allmännyttan som ett av BOENDETS SAMBAND ALLMÄNNYTTIGA BOENDETS FRAMTID 13

14 verktygen, skulle uppmuntra byggande och sanering av gamla bostadsområden. Genom stöd och subventioner samt samhälleligt engagemang kunde glappet mellan faktiska behov och efterfrågan överbryggas. Allmännyttan har därmed alltid befunnit sig i skärningspunkten mellan politik och marknad. Bostadsproduktionen har aldrig varit förstatligad, utan har varit en kombination av olika upplåtelseformer med olika huvudmän. Inledningsvis var bostadspolitiken i hög grad inriktad på självhjälp och kooperation. Men kommuner har valt att lägga balanspunkten på allmännyttan och kooperationen lite olika, och även i relation till privata ägare av bostadsföretag. När SABO bildades 1950 valdes att inte ha med kooperativa företag som medlemmar. Allmännyttan och kooperationen blev två separata spår. Ungefär samtidigt skedde en definitiv förskjutning från produktion och byggande av bostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer till bostäder som kunde efterfrågas av alla. Som en konsekvens av att de allmännyttiga företagen drevs utan vinstsyfte utvecklades självkostandsprincipen och bruksvärdeprincipen. Hyrorna skulle inte vara godtyckliga utan bestämdes i förhandlingar. Allmännyttan blev norm för hyressättningen och jämförelseobjekt även för det privata beståndet. Allmännyttan blev såväl hyresledande som hyresdämpande. Allmännyttan växte till att som mest omfatta lägenheter i början av 1990-talet talets miljonprogramsprojekt lyfte inte bara bostadsbyggandet i allmänhet utan gav den kommunala allmännyttan definitivt en avgörande roll. Kanske blev också miljonprogrammets glansdagar på 60- och 70-talet en vändpunkt, där alltför storskaliga lösningar började ifrågasättas. Nuläget Allmännyttan har haft en avgörande roll för bostadsförsörjningen. Allmännyttans ställning är därför stark och de allmännyttiga bostadsföretagen förvaltar en väsentlig del av det bostadsbeståndet och därigenom givetvis en stor förmögenhet. Men allmännyttan är samtidigt en relativt ung företeelse. De allmännyttiga företagens genombrott kommer efter Det innebär också att bostäderna tillhör de yngre i det svenska hyresrättbeståndet. Bara 4 till 5 procent av allmännyttans bostäder är byggda före Det innebär också att de i hög grad finns i ickecentrala lägen och mera sällan i städernas centrum. Allmännyttan kommer att producera en viktig del av kommande års nyproduktion. Allmännyttans utgångspunkt är att producera utan vinstintresse - där det behövs och när det behövs. Privata bostadsföretag bygger där det lönar sig och när det lönar sig, vilket är ett helt naturligt för en vanlig näringsidkare. De olika upplåtelseformerna kompletterar varandra på bostadsmarknaden. Samtidigt är allmännyttan i dag i praktiskt politik också ifrågasatt. I några kommuner har hela eller delar av det allmännyttiga bostadsbeståndet privatiserats. I några kommuner har en omfattande omvandling till bostadsrätter skett. Men i flertalet kommuner har inga sådana här förändringar skett. Bilden är splittrad, både politiskt och regionalt, och självklart skiljer den sig från kommun till kommun. Men detta ger anledning för den allmännyttiga företagen att reflektera över sin roll i framtidens bostadspolitik och på framtidens bostadsmarknad. De allmännyttiga företagen har samtidigt en nationell uppgift av stor vikt. De allmännyttiga bostadsföretagen svarar för hyresutvecklingen genom att vara hyresnormerande. Men även denna roll för allmännyttan är i dag ifrågasatt. För att vara hyresnormerande måste det finnas allmännyttiga bostadsföretag av en viss omfattning. Detta kan uppfattas som ett hinder för privatisering. Bostadspolitikens status är vidare något oklar. En rad omvärldsförändringar, som globalise- 14 BOENDETS SAMBAND ALLMÄNNYTTIGA BOENDETS FRAMTID

15 ringen och EU-medlemskapet, innebär att den samhälleliga ram inom vilken bostadspolitiken formas ser annorlunda ut. I vilken omgivning har allmännyttan att formulera sin framtida roll? Inför framtiden några avgörande frågor Självkostnad och allmännytta har varit ledord för de allmännyttiga företagen. Men detta måste också diskuteras i ett längre perspektiv. Hyresgäster och företag kan ha intresse av tillfälligt låga hyror på marknaden. Men uthålligheten på längre sikt en viktig dimension för företagen. Allmännyttan ska erbjuda bra lägenheter under en lång tid framöver, hyrorna ska sättas så att de medger en långsiktig utveckling och kontinuerlig upprustning samt en stabil hyresutveckling. Skälet till att SABO-företagen fått och tagit sig denna roll beror på boendets särskilda egenskaper. En bostad är inte som vilken annan vara eller tjänst som helst. Boendet har vittomfattande konsekvenser för människornas liv och ekonomi. Bostäder är också mycket långsiktiga investeringar. En annan aspekt av detta är att förändringar i boendet tar tid och faller ut på lång sikt. Eftersom boendet dessutom har en så central roll i våra liv har det så stor betydelse för alla medborgare. Bostaden sätter inte bara fysiska tak och väggar för våra liv, utan skapar i en vidare mening en bas för hela vårt sociala, kulturella och medborgerliga liv. Genom lagen om de allmännyttiga bostadsföretagen har riksdagen betonat att de allmännyttiga företagen har en central roll för hyressättningen. Statsmakterna har därmed markerat att de allmännyttiga bostadsföretagen inte är som vilka bostadsföretag som helst, utan har en särskild roll och inte kan värderas efter samma kriterier som vinstdrivande bostadsföretag. Även om så hittills inte har varit fallet, finns det en risk att kommunerna allt mer betraktar de allmännyttiga företagen som en del av den allmänna kommunala koncernen och som en potentiell inkomstkälla. Risken är då att de allmännyttiga företagen kan komma att vägas mot andra inkomster och att en försäljning eller att en omvandling till bostadsrätter kan ses som en nödvändig ekonomisk åtgärd. Detta är en utmaning för allmännyttan. För att överleva behöver idén med allmännyttan behöver moderniseras och relateras till det ständigt föränderliga samhället. Låt oss ställa några i sammanhanget avgörande frågor. Vilket är det allmännyttiga och sociala uppdraget för framtidens kommunala bostadsföretag? Som det har beskrivits tidigare har det varit ett sätt att motverka misär och armod, senare ett verktyg för att bygga bort bostadsbristen. Hur ska allmännyttan förhålla sig till en demografisk och socioekonomisk samhällsutveckling som drar mot ett framväxande tvåtredjedelssamhälle? I dess kölvatten finns debatten om segregation med sociala, etniska och ekonomiska förtecken. Finns det förutsättningar för en långsiktig politisk samsyn kring allmännyttans framtid? Alla vet att långsiktighet är en viktig förutsättning för bostadsbolagen. Den politiska osäkerheten om allmännyttans framtid är ett orosmoment som knappast bidrar arbetsro och utvecklingsmöjligheter inför framtiden. Utmaningen faller egentligen tillbaka på allmännyttan själv. Det finns ett behov av att förutom definiera uppdraget även formulera visioner om önskvärd omfattning och funktion. Bör allmännyttan organiseras på andra sätt än i dag? Skulle exempelvis en omvandling till stiftelser eller någon liknande form vara något för SABOs medlemsföretag? Detta skulle vara en möjlighet för att hitta en ny form av allmännyttig förvaltning som inte är direkt styrd av kommunledningen, men samtidigt en fortsättning BOENDETS SAMBAND ALLMÄNNYTTIGA BOENDETS FRAMTID 15

16 på allmännyttans tradition som skulle kunna ge dessa företag en långsiktig trygghet. Detta är en utveckling som man kan se i internationellt perspektiv. Vilken oupptäckt utvecklingspotential finns inom hyresrätten? Vilka är det bästa sätten att kvalitetsutveckla hyresrätten som boendeform? Kommer inflytandefrågor, självförvaltning och olika modeller för anpassning, tillval och frånval vara avgörande för framtidens hyresrätt? Det finns naturligtvis fler frågor som är intressanta att diskutera men som jag har avstått från att beröra i denna promemoria. Det gör jag dels av utrymmesskäl. Men också för att i någon mån avgränsa diskussionen till några frågeställningar. Det är ändå värt att nämna två andra områden som för närvarande är mycket angelägna för SABO och dess medlemsföretag. Det ena är den aktuella diskussionen och statliga utredningsarbetet om hyressättning. Det andra är idéer för framtidens bostadsfinansiering. Inom båda dessa områden finns mycket att säga men det får vi återkomma till det i andra sammanhang. Johan Ödmark December BOENDETS SAMBAND ALLMÄNNYTTIGA BOENDETS FRAMTID

17 BOENDETS SAMBAND HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik GUN-BRITT MÅRTENSSON, ordf. HSB Riksförbund Lika barn är inte bäst. Stad bygger på olikhet; Det sade Aristoteles, som levde på 300-talet före Kristus. Egentligen är det ett självklart konstaterande som inte behöver mötas av någon särskild aha-upplevelse. Allt som är lika riskerar bli stereotypt, trist och tråkigt. Inte i de bästa fall kan upprepning bli ens halvkul. Vem längtar efter att träffa människor som alla ser likadana ut, och ständigt upprepar samma saker? En stad som växer organiskt under flera hundra år, blir på ett naturligt sätt full av olikheter. Här blandas nya och gamla hus, olika stilar finns sida vid sida. Fattiga och rika möts liksom unga och gamla. Långt in på 50-talet fanns det en hygglig sådan blandning i de flesta städer i Sverige. På Östermalm i Stockholm, fanns det fortfarande gårdshus där det bodde familjer som inte hade råd att bo i de finare och dyrare paradvåningarna mot gatan. Och de fattiga områdena som t. ex Möllevången i Malmö, var inte större än att de barn som växte upp där mötte barn i skolan från andra närliggande områden med mer rika föräldrar. Vad rätt du tänkt fast det blev fel Rubriken är hämtad från Grönköpings veckoblad, men beskrivningen kunde ha passat vilken ort som helst i Sverige. Den bostadssegregation som vi ser idag i varje svensk tätort, har uppstått under andra betingelser. När 50-talets bostadsbrist skulle utplånas, kom plötsligt bostadsområden, stora som medelstora städer att byggas som delar av våra storstadsområden. Hit flyttade människor av samma sort i stor skala. Plötsligt hade nya stadsområdens skapats som saknade identitet och historia. Här skulle den nya befolkningen skapa sig ett liv och en ny framtid i en miljö med sterila och identiska hus med identiska gårdar. Dessutom flyttade alla in i samma upplåtelseform, bostadsrätter, hyresrätter eller egna hem; alla i egna enklaver. För att uttrycka sig enkelt kan man konstatera att det mesta blev ganska lika. 50-talsdrömmen om folkhemsbygget, som ackompanjerades av ivriga journalfilmer med grävskopor som pulvriserade de gamla resterna av Lort-Sverige, stannade plötsligt upp en bit in på 70-talet. I eftertankens kranka blekhet upptäcktes nu baksidorna av ett samhälle som planerats för rationell ensidighet och inte med en gnutta avvikelse i någon detalj. Först kom kritiken mot storskaligheten, den fula arkitekturen och den tunga dystra betongen. Nästan samtidigt uppstod en debatt om de kulturvärden som gick till spillo när gamla stadskärnor av omoderna hus revs bort. Men först långt senare har effekterna av 60-talets samhällsplanering som katalysator för segregationsprocessen tagits upp till diskussion. Exklusivt är också segregerat Dock är det fel att peka på miljonprogrammets bostadsområden och sätta likhetstecken mellan dessa och begreppet segregation. Segregerade områden som skapar problem är också Östermalm, Lidingö och Vellinge, trots att de nästan aldrig benämns som sådana. Men genom att man skapat stora bostadsområden som av många upplevs som icke attraktiva, så har man också satt fokus på de områden som allt fler eftersträvar att bo i. Boendekarriär är sannolikt ett ord som inte existerade BOENDETS SAMBAND ORÄTTVISA DISKRIMINERING OCH FÖRDELNINGSPOLITIK 17

18 på 50-talet. Idag är det ett ord på var mans läppar och ett allt större söndagsnöje handlar att på förmiddagen konsumera söndagsbilagornas bostadsannonser för att på eftermiddagen åka på lägenhets- eller villavisning, bara för att titta. I drömmen om att alltid hitta något bättre finns också rädslan av och flykten från det som är sämre. Boendekarriären som en pågående process har dessutom underlättats av att den omfattande modernisering som skett i gammal villabebyggelse och i innerstädernas kärnor. En gång flyttade hushållen från dessa omoderna hus för att få tillgång till alla moderniteter i förortsbebyggelsen. Men samhälleliga stödprogram i for av s k ROT-bidrag, genomfördes ett omfattande ombyggnadsarbete som åter har gjort de gamla bostäderna moderna och attraktiva. En ödets ironi är att det idag nästan inte finns en krona av gemensamma skattemedel för upprustning, när miljonprogrammets bostäder fyller 40 år och står inför ett omedelbart renoveringsbehov. Därmed förstärks skillnaderna, när det som betraktas som socialt sämre också har en reellt sämre standard. Vägen ut måste planeras Så hur ska vi komma ur denna negativa spiral, där vi snart är på väg att poängsätta våra medmänniskor efter vilket område de bor i? En vanlig statusmarkör i sällskapslivet har varit frågan; Vad jobbar du med? I storstäderna är det nu lika vanligt att fråga; Och var bor du nånstans då? Vägen ut ur den process som stärker segregationen är inte enkel. Integrationsprojekt efter integrationsprojekt har genomförts i många av miljonprogrammets bostadsområden, men effekterna men effekterna har inte varit påtagliga. Något genombrott som vänder utvecklingen har inte skett. I stället kommer nya rapporter som visar att antalet bostadsområden som kan förknippas med begreppet utanförskap ökar. Kan en målmedveten planering för ökad blandning av olika boendeformer vara en väg ut ur den negativa spiralen? I dag är det marknadskrafterna som styr byggande och boendeplanering. Ordet samhällsplanering förekommer nästan inte längre. Svårigheterna att följa Aristoteles kunskaper är stora eftersom det har varit näst intill omöjligt att bygga till rimliga kostnader så att alla får råd att bo tillsammans. Här måste det till ett samhällskontrakt med en medveten strävan från alla aktörer att jobba för ett gemensamt mål att bygga bostäder till rimliga kostnader. Med en medveten samhällsplanering kan det bli möjligt för kommuner och stat att sälja sin mark för bostadsbyggande till lägre kostnader. Med intensiva dopningskontroller kan man hålla byggkartellerna i schack för att sänka byggkostnaderna. Om staten dessutom slutade med att lämna walk over så fort ordet bostadspolitik nämns, skulle man också kunna skapa en grundtrygghet i form av garantiregler för bostadsbyggandet som i sin tur skulle underlätta att bygga bostäder i fler områden och inte bara i gräddhylle-lägen. Men allt detta kräver samarbete och en genomtänkt samhällsplanering för integration. Vägen ut kan handla om att ta fasta på Aristoteles ord genom att se till att blanda olika upplåtelseformer och arkitektur. Egna hem, bostadsrätter och hyresrätter bör byggas sida vid sida så människor med olika bakgrund möts från början. I sådana områden möts barn med olika social bakgrund på gården, på dagis och i skolan och växer upp tillsammans i en naturlig integration. När nya bostäder byggs i befintliga områden borde det ingå som en obligatorisk planeringsförutsättning att man bygger med upplåtelseform som är minst representerad tidigare. I hyreshusområden bör man eftersträva att bygga villor och i villaområdena bör det byggas hyresrätter. En sådan tanke kan stöta på motstånd i det enskilda fallet, men det finns inget annat sätt om vi på allvar vill medverka till att skapa boendemiljöer som skapar integration. Och integration är inget självändamål. Det är nödvändigt för tillväxten. På 50-talet genomfördes en utbildningsreform som syftade till att ge alla barn samma förutsättningar i livet, men som också ledde till att man tog till vara en stor begåvningsreserv som bidrog till att utveckla näringslivet och tillväxten. På 60-talet gick allt fler kvinnor ut på arbetsmarknaden och bidrog till fortsatt tillväxt. Idag finns det en stor begåvningsreserv bland många invandrare som står outnyttjad på grund av att integrationen inte har lyckats. Kan Aristoteles lära oss hur vi på 200-talet bygger samhällen med organisk utveckling som främjar integration och tillväxt? Det är i boendet vi tydligast kan se segregationens effekter och uttryck. I boendet kan vi se hur väl eller illa - ett samhälle har lyckats skapa välfärd och trygghet för var och en. Det är livsavgörande att ha någonstans att bo någonstans som vi kallar vårt hem. Det skapar trygghet och trygghet är viktigt för att vi ska utvecklas till fria och självständiga människor som fullt ut kan bidra till och få del av det goda livet. Utan någonstans att bo blir det mycket svårt eller omöjligt att tillfredsställa andra välfärdsbehov. Vi bor väldigt olika. Och våra krav på boendet är också olika. Boendet i Sverige skiljer sig markant från hur 18 BOENDETS SAMBAND ORÄTTVISA DISKRIMINERING OCH FÖRDELNINGSPOLITIK

19 den fattigaste delen av jordens befolkning bor. Men det skiljer också väldigt mycket hur vi bor i Sverige. Att ha en fin adress har stor betydelse för hur du blir bemött. Det gäller såväl arbete som bostad. En arkitektfirma med kontoret i centralt läge uppfattas ofta som bättre än ett som ligger mer perifert. En bostad på Östermalm anses av många som finare än en som ligger i Alby i Botkyrka. Är det rimligt att det ser ut så här? Nej naturligtvis inte! Den här typen av stämpling och stigmatisering leder till utanförskap för väldigt många. Det är det här som är de yttre tecknen på segregation i boendet. Men det är ju inte husen och bostäderna i sig som är orsaken till att det blivit så här. Boendesegregationen ser väldigt olika ut och den har i regel många och sammansatta orsaker. Men det är i boendet vi tydligast kan se segregationens effekter och uttryck. I boendet kan vi se hur väl eller illa - ett samhälle har lyckats skapa välfärd och trygghet för var och en. Oavsett den är självvald eller påtvingad innebär den att samhället inte har lyckats skapa det goda samhället för alla sina medborgare. Var och hur vi bor lägger ofta grunden till hur vi lyckas eller misslyckas att skaffa oss utbildning och arbete. Och hur vi bor har avgörande betydelse för barnens uppväxtvillkor och för familjers möjligheter att skapa trygghet. Goda cirklar leder till fler goda cirklar och onda cirklar till fler onda cirklar. Segregationen har många olika ansikten. Vanligtvis tänker vi på den etniska segregationen som innebär att ett område i hög grad befolkas av människor med annat etniskt ursprung än ursprungssvenskar. Men vi bör likaväl betrakta områden med en befolkning av huvudsakligen ursprungssvenskar som segregerade. Det finns dock en relativt stor enighet om att problemet med segregation handlar om resurssvaga hushålls koncentration till vissa hus, kvarter, bostadsområden eller kommundelar. Koncentrationen av låginkomsttagare och socialt utsatta i ett område kan jämföras med områden där höginkomsttagare och socialt välanpassade dominerar. Här kan vi jämföra Rågsved och Östermalm i Stockholm. Men vi kan också se segregationens effekter när vi jämför Malmö kommun med Vellinge kommun. Segregationen kan också beskrivas genom att lägga tonvikten på ett samhälles eller grannskaps etniska sammansättning. Etnisk segregation kan beskrivas som en spegling av socioekonomiska skillnader men måste också ses i ljuset av en strukturell diskriminering i samhället som leder till en etnisk segregation. Här kan vi jämföra Hammarkullen och Långedrag i Göteborg. Men vi kan också se skillnaderna i etnisk sammansättning när vi jämför Botkyrka kommun med Lidingö kommun. Vi blir allt äldre. Idag är knappt var femte person över 65 år. Om 25 år kommer var fjärde person att vara över 65. Mellan åren beräknas antalet i åldersgruppen år att öka med hela 65 procent. Samtidigt vet vi att allt färre äldre får tillgång till särskilt boende och andra stödinsatser i hemmet. Kommunerna satsar i stället på kvarboende, vilket i många fall innebär att det endast är de allra mest behövande som får någon vård och omsorg. Olika former av seniorboende kan vara en bra lösning. Men det är viktigt att även i det här fallet tänka på integrationsaspekterna. Yngre och äldre, barnfamiljer och medelålders par, studenter och förvärvsarbetande alla bör kunna finna sin plats i våra bostadsområden. Därför krävs det genomtänkta insatser och åtgärder för att öka tillgängligheten i såväl nya hus och bostadsområden som i den befintliga bebyggelsen. Att bryta boendesegregationen innebär att vi måste skaffa oss strategier som leder till att vi kan motverka den etniska och sociala segregationen. En allsidig hushållssammansättning i våra bostadsområden är ett effektivt medel att nå sociala målsättningar. Vi bör därför inrikta våra ansträngningar på att skapa förutsättningar för en allsidig hushållssammansättning genom att t ex blanda olika hustyper, upplåtelseformer och lägenhetsstorlekar. För att vi ska lyckas bryta segregationens negativa spiraler krävs det att vi arbetar långsiktigt och kontinuerligt med åtgärderna. Tillfälliga projekt kan ge oss kunskaper och erfarenheter i detta arbete, men huvudinriktningen måste alltid vara de långsiktiga insatserna. Det innebär också att åtgärder mot boendesegregationen inte enbart kan koncentreras till att motverka segregationen i nybyggda områden. Vi måste också bedriva ett aktivt utvecklingsarbete i de redan existerande bostadsområdena. Bostadsmarknaden utmärks av en relativt stark stelhet. Vi har de hus och lägenheter vi har. Men för att bryta boendesegregationen måste vi inrikta åtgärder på att bryta de negativa spiralerna. Det kan t ex ske genom att kompletteringsbygga eller på annat sätt öka antalet lägenheter av underrepresenterade upplåtelseformer. Det behövs en större andel bostadsrätter och egnahem i många av storstädernas förorter. Och det behövs fler hyreslägenheter i många kommuner där villabebyggelsen är starkt dominerande. Boendemiljön spelar roll för hur vi trivs med vårt boende. Utformningen av grannskapet/kvarteret påverkar det sociala livet i området. Hur kontakterna mellan människorna i grannskapet fungerar har betydelse för vår hälsa och välbefinnande. En väl avgränsad gård kan bli en social arena som bidrar till känslan av tillhörighet. BOENDETS SAMBAND ORÄTTVISA DISKRIMINERING OCH FÖRDELNINGSPOLITIK 19

20 Även estetiska värden såsom arkitekturens utformning och bostädernas inre skönhetsvärden utgör en ofta uppskattad kvalitet och tillgång i boendet. Men vi har också behov av en tydlig privat sfär. Det är viktigt att såväl bostadsområdena som lägenheterna ger utrymme för enskildhet och privat familjeliv. Den fysiska omgivningen bör därför utformas så att den förstärker individens/hushållets möjlighet att själv styra nivån av social kontakt och närvaro. Vi måste ta ökad hänsyn till krav på uthållig miljö i såväl byggande som boende och förvaltning. Deponering, sopsortering och kompostering måste fungera. Det behövs moderna miljöledningssystem med mål för energianvändning, avfall, vatten och avlopp, byggmaterial och kemikalier. Och vi vet att vi måste arbeta mer konsekvent och framsynt för att förhindra uppkomsten av hygien- och allergiproblem i boende. I staden finns det mycket betong och asfalt. Även många innergårdar är gråa och trista. Men det går att göra mycket mer av dessa. Gröna gårdar kan utvecklas i gemenskap mellan de boende och behöver inte alltid innebära stora investeringar och byggnationer. Och i en sådan process är det inte bara gården som förbättras utan också kontakten mellan alla dem som använder den. Och vi bör tänka på att gården om möjligt bör innehålla både utrymme för lek och gemenskap och för privat avskildhet. Det gäller också att skapa bättre stadsmiljöer. Det kan ske genom att vi främjar gemenskap i fritidsmiljöer och därigenom uppmuntrar till gemensamt ansvar och hänsyn till natur och miljö. Att ge fler människor tillgång till koloniträdgårdar, fritidsträdgårdar, odlingslottsområden eller motsvarande skapar mervärde i boendet och ger fler chansen till en aktiv fritid nära naturen. Vill vi på allvar göra något åt boendesegregationen måste vi inrikta mycket av våra åtgärder på att skapa bostadsområden där kvarter och grannskap är relativt små. Upplåtelseformerna bör växla genom att ett begränsat antal lägenheter av en upplåtelseform närmast följs av ett nytt kvarter med ett begränsat antal lägenheter av en annan upplåtelseform. Så här har småstaden byggts i tusentals år. Den har växt genom förtätning och dynamisk tillväxt från centrum och utåt efterhand som behov av nya bostäder har uppstått. Det är också viktigt att lägenheterna får en flexibel utformning så att de boende ges stor frihet att utforma lägenheten efter sina behov. Lägenhetstyper och lägenhetsstorlekar bör också blandas för att få en så varierad hushållssammansättning som möjligt. Bostadsbristen leder till sämre välfärd för många hushåll som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden, t ex ungdomar och unga familjer. Många unga människor har helt enkelt svårt att överhuvud få tag på en bostad. Men bostadsbristen innebär också att många hushåll inte får chansen att tillfredsställa nya behov. Många unga familjer blir därför ofta kvar i alltför små lägenheter när familjen växer. Äldre människor har svårare att hitta en lämplig bostad när ohälsa och funktionshinder av olika slag hämmar deras rörelsefrihet i bostaden. Men bostadsbristen har också lett till att driva upp byggoch boendekostnaderna. De höga överlåtelsevärdena för egnahem och bostadsrätter har gjort det svårt för hushåll med normala inkomster att efterfråga den bostad som de har behov av. Även nyproduktionen har under lång tid präglats av höga och stigande kostnader och priser. Om vi ska lyckas med kampen mot boendesegregationen måste vi arbeta brett. Vi måste se till helheten. Den sociala bostadspolitiken som vi kände den är en bra utgångspunkt, men vi måste också utveckla den så att den passar in i dag och i framtiden. Utmaningen ligger i att skapa det nya gröna folkhemmet. Det innebär att vi genom att sätta den sociala, ekologiska och ekonomiska uthålligheten i centrum vill åstadkomma ett levande och integrerat samhälle för alla där olika upplåtelseformer får verka under samma förutsättningar. Bostäderna ska vara av god kvalitet och kunna tillfredsställa ett brett spektrum av hushåll. Att bygga bostäder måste ses som ett medel att skapa sköna bostäder och vackra miljöer. Vi har helt enkelt inte råda att bygga dåligt och vi har ett stort ansvar att bygga och värna om det goda livet. Det är viktigt att bygga med funktion och ekonomi som viktiga ledstjärnor. Att bygga dyrt och exklusivt är ofta ingen konst. Även om det finns avskräckande exempel även på sådant byggande som inte håller måttet vad gäller kvalitet och hållbarhet. Utmaningen ligger i att bygga med arkitektoniska kvaliteter, bra material och ömsinthet om detaljerna och samtidigt bygga till kostnader som gör boendet uppnåeligt för hushåll med normala inkomster. HSB har en stolt historia i de här avseendena. Trots en kärv ekonomisk situation lyckades HSBs pionjärer bygga hus och bostäder som var både praktiska, hållbara och vackra. Det var hus med många gånger unika arkitektoniska kvaliteter som har stor attraktionskraft än idag. Förutom att bygga bostäder som var ljusa, luftiga, välutrustade och praktiska introducerade HSB en rad nyheter som badrummet, sopnedkastet, tvättstugan och barnstugan. Det var kvaliteter i boendet som snabbt anammades och blev obligatoriska i alla bostäder och bostadsområden. Idag ställs nya krav och förutsättningarna är helt an- 20 BOENDETS SAMBAND ORÄTTVISA DISKRIMINERING OCH FÖRDELNINGSPOLITIK

HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik

HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik BOENDETS SAMBAND HSB om: Orättvisa diskriminering och fördelningspolitik GUN-BRITT MÅRTENSSON, ordf. HSB Riksförbund Lika barn är inte bäst. Stad bygger på olikhet; Det sade Aristoteles, som levde på 300-talet

Läs mer

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN

HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN HYRESGÄSTERNAS VAL 2018 TA PARTI FÖR MÄNNISKAN ALLA HAR RÄTT TILL ETT BRA HEM Alla har rätt till ett bra hem. I hemmet lever vi våra liv. Där vilar vi, umgås, lagar och äter mat, studerar, arbetar, gör

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

En god bostad till en rimlig kostnad

En god bostad till en rimlig kostnad Val 2018 En god bostad till en rimlig kostnad Bostadspolitiskt program för Hyresgästföreningarna i Göteborg Vill du veta mer om Hyresgästföreningen? Ring 0771 443 443 eller besök www.hyresgastforeningen.se

Läs mer

När vinstintresset tar över...

När vinstintresset tar över... När vinstintresset tar över... - En rapport om högerns planer på att sälja ut 3000 hem i Södertälje. 2(8) Inledning Sedan ska man betala för allt, som när en liten plastdetalj på torkskåpet går sönder,

Läs mer

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror Pär Svanberg par.svanberg@hyresgastforeningen.se Vad är det för marknad? Rätten till bostad är inskriven i 2 av regeringsformen av en anledning:

Läs mer

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande

En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande En bostadspolitik för byggande, rimliga boendekostnader och starkt boendeinflytande Hyresgästernas Boendetrygghet på Bostadsvrålet 17 maj 2014 Ragnar von Malmborg 17 maj 2014 Hyresgästernas Boendetrygghet

Läs mer

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser

Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Faktablad förändring av bostadsbeståndet i Stockholms län, med nuvarande tendenser Bostadsbeståndet i Stockholmsregionen förändring med nuvarande tendenser 140 120 100 80 60 Äganderätt Bostadsrätt Dyr

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Bostäder och kollektivtrafik Sammanfattning Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Stockholms

Läs mer

Ny bostadspolitik för Sverige

Ny bostadspolitik för Sverige Ny bostadspolitik för Sverige Nätverket för Hyresgästernas Boendetrygghet maj 2015 2(8) Ny bostadspolitik för Sverige 3(8) Bostadssituationen i Sverige är inte som den ska vara I stora delar av Sverige

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN En ändrad inställning gentemot andrahandsuthyrning och inneboende kan halvera dagens bostadsbrist. Det visar en ny undersökning utförd av Nepa på uppdrag

Läs mer

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande

Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Bostadsmarknadens roll för äldres välbefinnande Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Bygg bostäder så att

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

www.stockholmsvanstern.se

www.stockholmsvanstern.se www.stockholmsvanstern.se Det går att bygga ett Stockholm för alla. Ett Stockholm där det inte är tjockleken på plånboken som bestämmer vilken del av staden du kan bo i. Där innerstaden inte domineras

Läs mer

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum

Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Välbesökt premiär för seminarieserien Mellanrum Drygt 70 personer kom för att lyssna när professorerna Tora Friberg och Roger Andersson resonerade kring stadsutveckling från olika utgångspunkter. Ämnet

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren?

Vilken betydelse har. kommunalägda bostadsbolag. för medborgaren? Vilken betydelse har kommunalägda bostadsbolag för medborgaren? En kort rapport om att använda bostadsbolag inom kommunal ägo i bostadspolitiken Rapporten skriven av Marcus Arvesjö, som nås på marcus@kramamignu

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson

Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Socialt hållbar stadsutveckling: kan den delade staden göras hel (igen)? Roger Andersson Prof. i kulturgeografi, ssk bosättning och bebyggelse Institutet för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet

Läs mer

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program

HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM. Bostadspolitiskt program HYRESGÄSTFÖRENINGEN REGION STOCKHOLM Bostadspolitiskt program 22 STOCKHOLM EN REGION FÖR ALLA Det goda boendet är en förutsättning för att vi ska må bra och därmed vara ett väl fungerande samhälle. Hyresrätten

Läs mer

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad

Skattefria underhållsfonder. Rotavdrag för hyresrätter. Miljöpremie för ombyggnad/upprustning av hyresrätter. Stärkt boendeinflytande vid ombyggnad Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt för Rotavdrag för Minst 15 000 nybyggda varje år fram till 2016 den gemensamma boendemiljön Slopad fastighetsskatt

Läs mer

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande

ÅTKOMLIGA BOSTÄDER. Byggande Sammanfattning Utgångspunkten för denna bok är att även hushåll med relativt låga inkomster ska kunna hitta en acceptabel bostad till en rimlig hyra eller ett rimligt pris på marknaden. Det kommer alltid

Läs mer

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Kommittédirektiv En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion Dir. 2016:100 Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska se över modellen för hyressättning

Läs mer

Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert

Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning. Micael Nilsson Expert Bosättningslagen och kommunernas bostadsutmaning Micael Nilsson Expert Disposition Kort om bostadsbrist Beskrivning av mottagandet av nyanlända Bosättningslagen Vad är problemen? Vilka är lösningarna?

Läs mer

En skattereform för hyresrätten

En skattereform för hyresrätten 1 (6) En skattereform för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på en skattereform för hyresrätten. Med denna reform skulle de ekonomiska villkoren för hyresrätten

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare

Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Bostadsmarknadens utvecklingspotential i områden med överrepresentation av nyanlända invandrare Evert Kroes Regionplanerare, TMR 2014-06-04 Anledning Lyckoparadox: 15 år områdesinsatser med lokala utvecklingsavtal:

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Lågt bostadsbyggande sedan mitten av 1970 talet, men trenden har

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM Storsjöbygden

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM Storsjöbygden BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2017 Storsjöbygden Hyresgästföreningen en stark folkrörelse Hyresgästföreningen är en av Sveriges största folkrörelser med över en halv miljon medlemmar. I över 100 år har vi arbetat

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Det handlar om Linköpings framtid.

Det handlar om Linköpings framtid. Det handlar om Linköpings framtid. Tre förslag från Socialdemokraterna för att få igång bostadsbyggandet i Linköping. Det byggs för lite i Linköping. Under flera år har antalet färdigställda bostäder underskjutit

Läs mer

Åtgärder för en effektivare byggprocess

Åtgärder för en effektivare byggprocess Enskild motion SD235 Motion till riksdagen 2018/19:453 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en effektivare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden

plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden plattform för lokalt trepartssamarbete på hyresmarknaden 2 förord SABO, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen är ense om att hyresrätten och dess konkurrenskraft behöver utvecklas. Den 25 januari 2001

Läs mer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas

Läs mer

Har du råd att bo kvar?

Har du råd att bo kvar? www.stockholmsvanstern.se Efter pensionen: Har du råd att bo kvar? En rapport om inkomster och boende bland äldre i Stockholms stad. Beställd av Stockholmsvänstern, utförd av Edvin S. Frid oktober 2012.

Läs mer

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd

State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Till Europeiska kommissionen State Aid Reform synpunkter från SABO (Sveriges allmännyttiga bostadsföretag) på samrådsdokumentet rörande Handlingsplan för statligt stöd Kommissionen välkomnar synpunkter

Läs mer

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN

Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden i ett historiskt perspektiv BRITT-MARIE JOHANSSON, SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Bostadsmarknaden Olika tidsperioder olika drivkrafter som styrt bostadsmarknaden Sociala situationen Politik

Läs mer

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson

Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson. F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Urban och social geografi, 15 hp, ht 09 Uppsala universitet Eva Andersson F6. Den svenska bostadsmarknaden Bo Bengtsson Framväxten och institutionaliseringen av det svenska bostadssystemet Begrepp; Bostadssystem

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Det började med barnrikehusen

Det började med barnrikehusen Det började med barnrikehusen Nedanför Vita Bergen på Södermalm ligger kvarteret Kristallen, omringat av Bondegatan, Borgmästargatan, Klippgatan och Skånegatan. På 1930-talet var alla husen i kvarteret

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Äldre på bostadsmarknaden

Äldre på bostadsmarknaden Äldre på bostadsmarknaden Marianne Abramsson Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL) Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar

Läs mer

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken

FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport. BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken FAKTA OCH ARGUMENT INFÖR VALET 2010 BYGG MER! Om den viktiga bostadspolitiken Den borgerliga bostadspolitiken Det har skett stora förändringar av bostadspolitiken sedan maktskiftet år 2006. Den borgerliga

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018 Bilaga med sammanställda data från Bostadsmarknadsenkäten (BME) och Statistiska centralbyrån (SCB) Innehållsförteckning REGIONAL BOSTADSMARKNADSANALYS

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Axel Josefsson (M) och Hampus Magnusson (M) om att prioritera bostadslösa ungdomar hos Boplats

Yttrande till kommunstyrelsen över motion av Axel Josefsson (M) och Hampus Magnusson (M) om att prioritera bostadslösa ungdomar hos Boplats Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utfärdat 2018-09-03 Diarienummer 3312/18 Handläggare Lukas Jonsson Telefon: 031-368 12 01 E-post: lukas.jonsson@fastighet.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen över

Läs mer

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

100 FASTIGHETSÄGARE OM EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen 1 fastighetsägare om EU, Allmännyttan och hyrorna Förord Den 18 april 28 presenterades den statliga

Läs mer

Stor livskvalitet på liten yta

Stor livskvalitet på liten yta Stor livskvalitet på liten yta Behovet av nya bostäder är idag större än vad de flesta kommuner kan tillgodose. Det gäller inte minst efterfrågan på mindre bostäder en följd av att befolkningen blir äldre

Läs mer

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt

Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i. kooperativ hyresrätt Inflytande och gemenskap ger ekonomi och trygghet i kooperativ hyresrätt Vill du ha inflytande och gemenskap, bo tryggt i ett stabilt område, ha möjlighet att engagera dig utan att riskera din ekonomi?

Läs mer

At t ombilda till bostadsrät t. Information till dig som ges möjlighet att ombilda din hyresrätt till bostadsrätt.

At t ombilda till bostadsrät t. Information till dig som ges möjlighet att ombilda din hyresrätt till bostadsrätt. At t ombilda till bostadsrät t Information till dig som ges möjlighet att ombilda din hyresrätt till bostadsrätt. Ombildningsbeslutet ligger i dina händer Från och med nu är det möjligt med ombildningar

Läs mer

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark

STIFTELSEN STORA SKÖNDAL. Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal. nya möten på historisk mark Vision för stadsbyggande i Stora Sköndal nya möten på historisk mark 1 STIFTELSEN STOR A SKÖNDAL VISION FÖR STADSBYGGANDE I STOR A SKÖNDAL GULLMARSPLAN GLOBEN Ett nytt område med nya möjligheter Innehåll

Läs mer

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST

FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST FRIARE HYRES- SÄTTNING VIKTIGAST EN BOSTADSPOLITISK ENKÄT REFORMERAD HYRES- SÄTTNING RANKAS HÖGST I ENKÄTEN Nästan 80 procent av fastighetsföretagen i de större svenska städerna anser att införandet av

Läs mer

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD)

Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) Planerade trygghetsboenden i Solna Samuel Klippfalk, kommunalråd (KD) 2016-11-29 Agenda Solna stad i korthet Solna stads första trygghetsboende tankar kring utformning och funktion Upplägg kring trygghet

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Om att planera för sitt boende på äldre dagar

Om att planera för sitt boende på äldre dagar Om att planera för sitt boende på äldre dagar Marianne Abramsson Institutet för forskning om äldre och åldrande, NISAL Linköpings universitet marianne.abramsson@liu.se Kunskapsläget äldres boende Vanligt

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK

STK Motion från Emma-Lina Johansson om att ta ansvar för hemlösheten, STK Malmö stad Arbetsmarknads- och socialnämnden 1 (5) Datum 2019-06-27 Adress 205 80 Malmö Diarienummer ASN-2019-5732 Yttrande Till Kommunfullmäktige STK-2019-477Motion från Emma-Lina Johansson om att ta

Läs mer

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA En sammanfattning 2 (12) Januari 2019. Kortversion av rapporten Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA. Författare: Kenneth Berglund, utredare Stadsutveckling, Hyresgästföreningen, kenneth.berglund@hyresgastforeningen.se

Läs mer

Ekonomiskt program för hyresrätten

Ekonomiskt program för hyresrätten 1 (6) Handläggare Datum PS 2011-09-26 Ekonomiskt program för hyresrätten Sammanfattning Hyresgästföreningen utvecklar i denna promemoria förslag på ett ekonomiskt program för hyresrätten. Med detta program

Läs mer

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg

Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg Planering av äldres boende utifrån samhällsplanering och äldreomsorg eller Hur kan kommunen påverka bostadsplaneringen? Och vilka konsekvenser får det för tillgången på bostäder för äldre? Fil dr Lisbeth

Läs mer

ÄLSKA STADEN. BYGG MER! BOSTADSMARKNADEN I SVERIGE

ÄLSKA STADEN. BYGG MER! BOSTADSMARKNADEN I SVERIGE ÄLSKA STADEN. BYGG MER! BOSTADSMARKNADEN I SVERIGE I Sverige bor nära 10 miljoner människor. Befolkningen ökar, och störst är ökningen i storstadsregionerna. Idag lever och verkar närmare 25 % av Sveriges

Läs mer

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön juni 2011 Beredningen för infrastruktur och boende Innehåll 1 Uppdrag 5 1.1 Bakgrund, syfte...5 1.2 Metod och genomförande...5 1.3 Resultat...5

Läs mer

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017

Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Anteckningar efter möte #2 i skoldialogen Svenljunga 8 februari 2017 Om processen så här långt Det kom en fråga efter första mötet om mötesformen. Mer specifikt om varför politiker och tjänstepersoner

Läs mer

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4

INFORMATIONSMÖTE 100224. Brf Svavlet 4 INFORMATIONSMÖTE 100224 Brf Svavlet 4 Rikard Johansson Bjurfors & Thörner AB Vi hjälper föreningen. Kontakta oss för alla typer av frågor om ombildningen Syfte med dagens möte Informera om ombildningen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag

Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder Allbo-kommittens uppdrag Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder - en sammanfattning av SOU 2000:104 sammanställd av Allbo-kommittens sekretariat Allbo-kommittens uppdrag Allbo-kommitten

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Den orörliga bostadsmarknaden

Den orörliga bostadsmarknaden Den orörliga bostadsmarknaden Lunchseminarium hos Fastighetsägarna 2016-05-17 Maria Pleiborn WSPs rapport Skriven på uppdrag av Fastighetsägarna WSP ansvarar för analyser och slutsatser Skriven av Anna

Läs mer

Vi rustar Sverige för 11 miljoner ANNA BROMAN, BOSTADSPOLITISK EXPERT SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Vi rustar Sverige för 11 miljoner ANNA BROMAN, BOSTADSPOLITISK EXPERT SVERIGES BYGGINDUSTRIER Vi rustar Sverige för 11 miljoner ANNA BROMAN, BOSTADSPOLITISK EXPERT SVERIGES BYGGINDUSTRIER 2 Sverige växer allt snabbare 2017:10 1923:6 1950:7 1969:8 2004:9 2051:12 2028:11 Var i Sverige kommer det

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11 i samarbete med HSB

Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11 i samarbete med HSB Kom med, tag steget Ditt hem blir Ditt eget! Llego la hora, decidete Haz de tu hogar tu propiedad.tule mukaan,ota askel. Kotisi on oma Пођем, да корак. Ваш дом је ваш сопствени Dođite zajedno, poduzeti

Läs mer

Allmänt om bostadsrätt som boendeform

Allmänt om bostadsrätt som boendeform Sidan 1 av 5 Allmänt om bostadsrätt som boendeform Det finns idag några olika boendeformer. Man kan bl.a. bo i villa, radhus, ägarlägenhet, bostadsrätt eller hyresrätt. Det finns även andra boendeformer

Läs mer

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet

Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna

Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Varför flytta till en trygghetsbostad

Varför flytta till en trygghetsbostad Varför flytta till en trygghetsbostad och vad bidrar till tryggheten? Lisbeth Lindahl Seminarium Trygghetsboende ett samarbete mellan kommun och fastighetsägare 7 maj 2015 Bakgrund Andelen äldre ökar i

Läs mer

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare

Januari 2009. Boföreningen Russinet i Lund, gården. Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Januari 2009 Boföreningen Russinet i Lund, gården Förteckning över boföreningar med SABO-företag som fastighetsägare Inledning Denna förteckning innehåller korta beskrivningar av de föreningar som finns

Läs mer

KSP-årskonferens Workshop

KSP-årskonferens Workshop Frågeställningar 1. Hur ser efterfrågan på bostäder ut, idag och imorgon? Vilken typ av bostäder efterfrågas? (Upplåtelseform, storlek m.m.) Vilka aspekter är viktiga när man söker bostad? Hur skiljer

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.

Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

Bostadsprogram KSU

Bostadsprogram KSU Bostadsprogram 2018-2021 KSU 2017-09-19 Varför ska kommunen ha ett bostadsförsörjningsprogram? Lagkrav att kommunfullmäktige antar riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Visar kommunens

Läs mer