Verksamhetsplan 2012 Barn- och utbildningsnämnden

Transkript

1 Verksamhetsplan 2012 Barn- och utbildningsnämnden

2 Innehåll DRIFTBUDGET... 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 VIKTIGA HÄNDELSER DALARNAS BÄSTA SKOLA FÖRSKOLAN... 4 GRUNDSKOLAN... 5 KULTURSKOLAN... 6 GYMNASIESKOLAN/VUXENUTBILDNINGEN... 7 KOMMUNALA INFORMATIONSANSVARET... 7 UNGDOMSVERKSAMHET, VILJA VÅGA VARA UNG I SÄTER (VVVUIS)... 8 VERKSAMHETSGEMENSAMMA UTVECKLINGSINSATSER... 8 KOMPETENSUTVECKLING... 8 SAMVERKANSAVTAL BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN OCH SOCIALFÖRVALTNINGEN... 9 NYA NATIONELLA KRAV PERSONALSITUATIONEN REKRYTERINGSBEHOV SJUKTAL INVESTERINGAR IKT ÖVRIGT LOKALER OCH UTEMILJÖ FRAMTIDEN BARN- OCH ELEVUTVECKLING LOKALBEHOV ANPASSNING AV LOKALER VERKSAMHETSMÅL

3 Driftbudget Tabell 1. Driftsbudget barn- och utbildningsnämnden. Driftbudget (kkr) Verksamhetens intäkter, inkl. interna poster Verksamhetens kostnader, inkl interna poster Utfall 2010 exkl Gy och Vux Budget 2011 inkl Gy och Vux Prognos 2011 Förslag Budget 2012 Nettokostnad Nettoinvesteringar Verksamhetsbeskrivning Barn- och utbildningsnämnden har till uppgift att stödja och främja goda uppväxt- och utbildningsvillkor för barn och ungdomar i kommunen. Verksamheten omfattar pedagogisk omsorg (familjedaghem), förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, kulturskola samt ungdomsverksamhet. Nämndens ansvarsområden regleras av skollag, förordningar, läroplaner och det barnperspektiv som finns i FN:s konvention om barnets rättigheter. Verksamheten omfattas huvudsakligen av tre läroplaner, en för förskolan (Lpfö), en för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr), Läroplan för grundsärskolan och en för de frivilliga skolformerna (Lpf). För pedagogisk omsorg är läroplanen vägledande. Viktiga händelser 2012 Huvuduppdraget för barn- och utbildningsnämndens verksamhet är att arbeta för en ökad måluppfyllelse. Barn, elever, ungdomar och studerande ska ges så goda förutsättningar som möjligt för att nå så långt som möjligt avseende styrdokumentens mål. I Säter pågår flera satsningar som syftar till en högre måluppfyllelse. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet kommer under 2012 att fortsätta präglas av implementeringen av den nya skollagen och de nya läroplanerna med tillhörande kursplaner. Under 2012 kommer en ny betygsskala att införas. För kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och utbildning i svenska för invandrare ska den nya skollagen tillämpas från och med den 1 juli

4 Dalarnas bästa skola 2014 Den 11 maj 2011 enades en tvärpolitisk sammansatt grupp om att Säters kommun ska bli Dalarnas bästa skola Gruppen enades om att man ska mäta resultatet mot Sveriges kommuner och landstings (SKL s) Öppna jämförelser. Öppna jämförelser grundskola jämför resultat och resursindikatorer på kommunnivå och utgår från följande indikatorområden i sin redovisning: Slutbetyg, ämnesprov, omvärldskunskap, kostnader och personal. Barn- och utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde om en handlingsplan för arbetet med att nå målet att vara Dalarnas bästa skola En satsning på att förändra ett skolsystem brukar av erfarenhet ta förhållandevis lång tid. Beslutet att kommunen ska vara Dalarnas bästa skola 2014 innebär att fokus primärt behöver läggas på utveckling av verksamheten vid Klockarskolan eftersom jämförelsen sker gentemot elevernas måluppfyllelse i skolår 9. Detta innebär inte att utvecklingen stannar av inom övriga verksamheter, vilket beskrivs i handlingsplanen. För att kunna behålla en ledande position i länet efter 2014 krävs att åtgärder fokuseras på hela verksamheten, från förskolan till gymnasieskolan. Utgångsläget är att Säter år 2011 placerade sig på en tredje plats i länet och på en 33 plats av landets 290 kommuner. Utvecklingen de tre senaste åren har visat en positiv utveckling: Tabell 2, Säters kommuns utveckling, perioden , på SKL s öppna jämförelser, grundskola Ranking länet Ranking nationellt En viktig förutsättning för en fortsatt utveckling är att leva upp till skollagens intention, att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund (1 kap. 5 ). Avgörande är att personal ges förutsättningar att ta del av aktuell forskning och möjlighet att bedriva forskning i den egna praktiken. Förvaltningen vill därför att det avsätts motsvarande 1 promille av nämndens budget för forskning och att denna satsning fortsätter med en promille per år under perioden Förskolan Barn- och utbildningsnämndens beslut , 51, innebar en minskning av personaltätheten inom förskolan från 5,5 till 6,0 barn per årsarbetare. Det är angeläget att personaltätheten återställs till 2009 års nivå. Behovet kan ses från två perspektiv, det ena utifrån att tillmötesgå statens skärpta krav på förskolan i form av ny skollag och en reviderad lärplan, det andra, forskningen kring barns behov av tillgängliga vuxna. Inom förskolan fortsätter projektet Den Goda Förskolan (som syftar till att utveckla förskolans arbete i enlighet med läroplanen). Inom ramen för projektet, i syfte att stärka sam- 4

5 spelet mellan vuxna och barn, arbetar förskolorna i Säters kommun med stöd av ett program kallat ICDP 1, Vägledande Samspel. För att stärka barns språkutveckling arbetar man med en metod kallad TRAS (Tidig Registrering Av Språkutveckling). Under läsåret vidareutvecklar förskolan arbetet med matematik. Man kommer också i enlighet med förskolans reviderade läroplan att utveckla arbetet med naturvetenskap och teknik, där bl.a. NTA 2 ingår. Grundskolan Även inom grundskolan har personalminskningar genomfört sedan Man kan dela in konsekvenserna av en för låg personalbemanning i två huvudområden. Den ena handlar om förutsättningar att utveckla skolan i syfte att ge fler elever möjlig att nå högre måluppfyllelse och den andra om elevers rättsäkerhet som bl.a. innefattar de skärpta kraven på skolans dokumentation och utredningar. Mot bakgrund av detta är det angeläget att under 2012 återställa lärartätheten till 2009 års nivå. En av grundskolans stora utmaningar är att höja eleverna betygsresultat i alla ämnen (meritvärdet). Inom ramen för detta arbete pågår en rad satsningar. Läsa skriva Under 2012 fortsätter arbetet med att stärka basfärdigheterna läsa och skriva. Skolverket lämnar statsbidraget för åtgärder som syftar till att öka måluppfyllelsen, särskilt för de elever som riskerar att inte nå målen, där fokus ska ligga på tidiga insatser. I Säter kommer statsbidraget att användas till ett läsutvecklingsprojekt för skolåren 1-3 med fokus på att öka elevernas avkodningsförmåga och läsförståelse. Matematik Matematikämnet har uppmärksammats mycket de senaste åren och viljan att utveckla undervisningen är stark inom Säters skolor. Barn- och utbildningsnämnden har tillsatt en tjänst som matematikutvecklare (12,5 %) för att stödja matematikundervisningen i kommunen. Under 2012 kommer denne att leda utvecklings av matematikundervisningen med stöd av Skolverkets matematiksatsning att verka för: Att öka medvetenheten om syfte och centralt innehåll i matematik för att säkerställa lektionsplaneringar utifrån dessa Att utveckla pedagogernas kompetens att anpassa innehåll, metoder och material 1 ICDP:s mål: Vägledande samspel har som mål att stimulera och utveckla ett positivt samspel mellan vuxna och barn, barn sinsemellan och mellan vuxna. Det är ett samspelsprogram som grundar sig på vad som gynnar barns växande och lärande. ICDP, International Child Development Programme, kan sammanfattas som ett relations- och resursorienterat förhållningssätt. Det innebär att barnet - precis som vuxna - är helt beroende av sin omgivning för att de egna resurserna ska komma fram och kunna användas. 2 Naturvetenskap och teknik för alla, är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både barn, elever och lärare. NTA-arbetet bedrivs från förskolan till år 9. 5

6 Att som ett led i pedagogernas lärande utveckla och öka elevernas kunskapsutveckling i matematik NTA Satsningen på att utveckla NTA 3 fortsätter under 2012 genom att nämnden avsätter resurs motsvarande 12,5 % av en heltidstjänst som NTA-samordnare. Teknikundervisningen Klockarskolan har beviljats bidrag från stiftelsen Erik Johan Ljungbergs utbildningsfond för att bygga upp en tekniksal på Klockarskolan, samt för att utveckla teknikundervisningen vid skolan. Målet med projektet är att utbilda behöriga lärare i teknik och knyta ihop undervisningen utifrån NTA-teman som eleverna arbetar med i de yngre åren, att utveckla elevernas intresse för teknik och förmåga att ta sig an tekniska utmaningar på ett innovativt sätt, att anpassa skolans teknikundervisning efter Lgr 11:s riktlinjer med införandet av ett centralt innehåll och att försöka skapa en likvärdig undervisning för alla elever, att bygga upp en tekniksal där all skolans teknikundervisning kan ske. Stjärnrestaurang Under läsåret inleddes arbetet med att göra skolmaten mer attraktiv för eleverna i Säters tätort. Satsningen har utgått från ett koncept under namnet Stjärnrestaurang. Där utgår man från hemlagad mat som tillagas av färska råvaror av hög kvalitet. Under 2012 planeras satsningen att utökas till att också omfatta förskolan och övriga grundskolor i kommunen. Kulturskolan Skapande skola: Statens Kulturråd ger bidrag för Skapande skola. Bidraget ska medverka till att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt integreras i årskurs 1 9 i grundskolan med utgångspunkt i skolans kulturuppdrag enligt gällande läroplan, samt att öka den professionella kulturverksamheten för och med eleverna, så att tillgången till kulturens alla uttrycksformer och möjligheterna till eget skapande ökar Under läsåren 2008/2009 och 2009/2010 har satsningen omfattat skolår 7-9 och under 2010/2011 skolår 4-6. För läsåret 2011/2012 planers Kulturspråka mera och Kulturtema Film. Kulturspråka mera vänder sig till år 1-6, där dans, teater och film blir de specifika uttryck eleverna kommer att möta genom föreställningar och samarbete med Dalateatern, Scenkonst Dalarna samt Film i Dalarna det kommer att se lite olika ut på kommunens olika skolor. Utformningen av projektet för alla är inledande tema- och aktivitetsdagar där ele- 3 Naturvetenskap och teknik för alla, är ett skolutvecklingsprogram med syfte att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både barn, elever och lärare. NTA-arbetet bedrivs från förskolan till år 9 6

7 verna är indelade i åldersintegrerade grupper för att sedan under läsåret klassvis fortsätta arbetet tillsammans med lärare, kulturpedagoger samt estetiska ämneslärare Kulturtema Film är årets kulturfördjupning i samarbete med Film i Dalarna för eleverna i år 7-9. Man går vidare med det löpande projektet att varje läsår ha olika men återkommande kulturprofil i skolan för att ge eleverna möjlighet till upplevelser och att få mötas i skapande verksamhet. Genom workshops och att skapa egna produktioner med film/bildpedagoger ska eleverna få undersöka, diskutera och analysera hur flickor och pojkar, hur kvinnligt och manligt framställs i bild, film och media i dag och hur det skulle kunna se ut, men även hur det sett ut i ett historiskt perspektiv. Musikprofil Klockarskolan går in på sitt andra år höstterminen Planering pågår också för ett tredje steg hösten Profilen genomförs i samverkan mellan Klockarskolan och Kulturskolan. Att kunna erbjuda ett musiktillval är en konkurrensfaktor eftersom ett flertal Säterelever valt skolor med musiktillval i Borlänge kommun. Ett ytterligare argument för musikprofil är att elever utvecklas positivt och får lättare att lära sig om de också trivs och tillsammans med kamrater får fördjupa sig i sina egna intresseområden i skolan. Gymnasieskolan/Vuxenutbildningen Gy 2011 (Gymnasieskola 2011) är en utbildningsreform som kommer att innebära en omfattande förändring av Sveriges gymnasieutbildning. Reformen kommer att gälla från och med läsåret 2011/2012. Bland annat kommer förändringar att ske inom ämnesplaner, examen, gymnasieprogram och behörighetskrav till gymnasiet. Även betygssystemet kommer att ändras till en skala, A-F, där A är det högsta betyget och F icke godkänt. Reformen ska leda till att ungdomarna på yrkesprogrammen blir bättre förberedda för yrkeslivet och att ungdomarna på de högskoleförberedande programmen blir bättre förberedda för högskolestudier. För att möta de nya kraven i Gy 2011 kommer Dahlandergymnasiet att prioritera utvecklingen av lärlingsutbildning och entreprenöriellt lärande. För att ytterligare möta de skärpta kraven i den nya skollagen och styrdokumenten för GY11 kommer Dahlandergymnasiet att utveckla elevdokumentationen där ett nytt dokumentationssystem kommer att införas. Kommunala informationsansvaret Kommunerna har en skyldighet att hålla sig informerade om sysselsättningen hos ungdomar år som inte går i gymnasieskolan, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Det kallas det kommunala informationsansvaret eller uppföljningsansvaret. År 2005 förtydligades kommunernas skyldighet i skollagen. Arbetet med informationsansvaret är viktigt för att ingen ungdom ska falla mellan stolarna. I och med kommande förändringar i gymnasieskolan blir det än viktigare att kommunens arbete med informationsansvaret fungerar tillfredsställande. 7

8 Ungdomsverksamhet, Vilja Våga Vara Ung i Säter (VVVUiS) Syftet med arbetet är att ungdomar i Säter ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet och att skapa arenor som bygger på ungdomarnas eget engagemang och intressen. En styrgrupp bestående av förtroendevalda från kommunstyrelsen, barn- och utbildnings- och socialnämnden samt tjänstemän driver arbetet. En annan viktig del är att samarbetet i ungdomsfrågor med olika aktörer; kommunala förvaltningar, BRÅ, föreningar, näringsliv m.fl. samt arbetet med Ungdomens Hus ska vidareutvecklas. Styrgruppen för Vilja Våga Vara Ung i Säter har uppdraget att implementera barnkonventionen. Arbetet sker i samverkan med kommunens folkhälsoplanerare. Ungdomsverksamheten kommer också att prioritera arbetet med att stärka barn och ungdomars inflytande och delaktighet i verksamheten. Under 2012 ska barnråd och ungdomsråd inrättas. Råden ska representera barn och ungdomar i Säters kommun. Under 2012 fortsätter också arbetet med att göra ungdomar i Säter mer delaktiga och engagerade i sin egen fritid genom att en inventering av vad ungdomar vill göra på sin fritid genomförs hösten Inventeringen ska utmynna i en aktivitets- och tidsplan för Verksamhetsgemensamma utvecklingsinsatser Säters kommun har under de senaste åren fått ett ökat antal barn/elever från annat land. Enligt prognosen ökar mottagningen även under de kommande åren. Detta innebär ett utökat behov av undervisning i särskild undervisningsgrupp (förberedelseklass), svenska som andra språk, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmålet. Den ökande inflyttningen från annat land innebär också att fler förskolebarn kommer att behöva stöd för att utveckla sitt modersmål samt svenskundervisning för invandrare (sfi) vid vuxenutbildningen. Kompetensutveckling Lärarlyftet II: Lärarlyftet har inneburit att verksamma, behöriga lärare, beretts möjlighet att fortbilda sig och samtidigt behålla 80 % av sin lön. Lärarfortbildningen påbörjades 2007 och pågår fram till och med Därefter startar Lärarlyftet II som planeras pågå Lärarlyftet II riktar sig enbart till lärare med lärarexamen som är anställda utan tidsbegränsning. För att vara berättigad att delta i Lärarlyftet II ska läraren undervisa i ett ämne utan att ännu ha rätt utbildning för detta. Utformningen av Lärarlyftet II är nära kopplad till den nya skollagen och införandet av lärarlegitimationen. Enligt den nya skollagen ska lärare vara behöriga i de ämnen som de undervisar i. Rektorsprogrammet är obligatoriskt för rektorer som inte tidigare genomgått en befattningsutbildning. Obligatoriet omfattar inte förskolechefer eller biträdande rektorer. Nyanställda måste påbörja utbildningen senast ett år efter sin anställning. Under 2012 går en av förvaltningens rektorer utbildningen. 8

9 Rektorslyftet är en fortbildning för rektorer som genomgått den statliga befattningsutbildningen eller en äldre statlig rektorsutbildning. Rektorslyftet har fokus på pedagogiskt ledarskap inom kunskapsområdet styrning och ledning. Utbildningen ska utveckla rektorernas pedagogiska ledarskap. Teoretiska kunskaper ska knyta an till rektorernas ledarroll i praktiken. Fortbildningen fördjupar relevanta delar av nuvarande befattningsutbildning. (Rektorsprogrammet). Under 2012 kommer fyra rektorer att gå Rektorslyftet. Implementeringsstöd för grundskolan: Som stöd för implementeringsarbetet kommer nyckelpersoner som huvudmannen utsetts att erbjudas utbildning som genomförs i samverkan mellan Skolverket och högskolan Dalarna. Utbildningen syftar till att sprida kunskap och fördjupad förståelse om hur den obligatoriska skolans styrdokument kan omsättas i undervisning, bedömning och betygsättning. Dessutom syftar utbildningen, i en fördjupande del, till att ge de kunskaper som krävs för att kursdeltagaren ska kunna leda och handleda kollegor i implementeringsarbetet i den egna verksamheten. Implementeringsstöd för förskolechefer: Förskolecheferna kommer under 2012 att erbjudas utbildning kring förskolans styrdokument. Utbildningen ske i samverkan med Skolverket och Högskolan Dalarna. Syftet med utbildningen är att ge ökade förutsättningar för förskolechefer att genomföra systematiskt kvalitetsarbete samt att stärka förskolechefernas ledarskap för högre måluppfyllelse i förskolan. Två av kommunens förskolechefer är anmälda till utbildningen. Implementeringsstöd för förskollärare: Som stöd för implementeringsarbetet för förskollärare erbjuds en utbildning där man efter genomgången utbildning skall kunna tolka styrdokumenten samt problematisera dessa utifrån både önskade och eventuella oönskade konsekvenser. Sex till sju förskollärare är anmälda till utbildningen. PIM (Praktisk IT- och Mediekompetens) är ett webbaserat studiematerial bestående av tio handledningar som kan användas enskilt eller i arbetslag för att utveckla kompetens inom IT. Deltagarna kan sedan examineras i fem olika steg. Alla pedagoger inom BUN i Säters Kommun deltar. Målet med PIM i Säter är att 100 % av deltagarna uppnår nivå ett och två, 75 % av deltagarna uppnår nivå tre. Nivå fyra och fem kan erbjudas efter beslut i ledningsgruppen där hänsyn tas till bland annat behov av kompetens samt intresse hos pedagoger. Alla skolledare når skolledarnivå. Samverkansavtal barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har utarbetat ett samverkansavtal mellan barn och utbildningsnämnden och socialnämnden. Samverkansavtalet reglerar hur samverkan ska ske i frågor kring barn och unga som riskerar att fara illa. Syftet med en förbättrad samverkan är att kvalitén i arbetet med barn och ungdom skall bli bättre och att de tillgängliga resurserna samordnas och används på ett så effektivt sätt som möjligt och att insatser sker så tidigt som möjligt i förhållande till problemområde. 9

10 Nya nationella krav Ny skollag och nya förordningar Från hösten 2011 gäller ny skollag, nya läroplaner och nya kursplaner. Förändringen kommer att innebära omfattande implementeringsinsatser. Under 2012 kommer en ny betygsskala att införas. Betyg sätts idag i skolår 8 och 9. Den nya betygsreformen innebär att betyg även kommer att sättas i skolår 6 och 7. Betyg för dessa årskurser sätts från hösten För kommunal vuxenutbildning, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och utbildning i svenska för invandrare ska den nya skollagen tillämpas från och med den 1 juli Lärarlegitimation Den 2 mars 2011 beslutade riksdagen att införa legitimation för lärare och förskollärare. Reformen införs i flera steg from den 1 juli Det finns övergångsregler som gäller t.o.m. 1 juli Motivet för att införa krav på legitimerade lärare och förskollärare i skolväsendet är att: kvalitetssäkra och utveckla verksamheten bidra till professionalism genom tydligare krav öka måluppfyllelsen för eleverna öka yrkets status - fler ska vilja bli lärare Grundregeln för att kunna ansöka om legitimation är att man har en lärar- eller förskollärarexamen. Man ska dessutom ha arbetat som lärare alt. förskollärare i minst ett läsår på heltid eller motsvarande. För de som tar ut sin examen 1 juli 2011 eller senare gäller att man istället ska göra ett introduktionsår med en mentor. Därefter ska rektorn alternativt förskolechefen skriva under ett lämplighetsintyg. Nyanländas etablering Den 1 december 2010 trädde lagen om etableringsinsatser för vissa nyanlända i kraft. Med förändrad och förtydligad ansvarsfördelning mellan myndigheter och kommuner, ökat egenansvar och valfrihet för individen och en ny aktör etableringslotsen ska nyanlända ges förutsättningar att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning. Arbetsförmedlingen har ett samordnande ansvar för etableringsinsatserna och ansvarar för att en lokal överenskommelse upprättas i syfte att utgöra en plattform för ett samordnat förändringsarbete och stärka samarbetet mellan berörda myndigheter. Ett av Arbetsförmedlingens önskemål och uppmaning till Säters kommun är att så fort detta är möjligt utöka flexibiliteten i tillhandahållandet av SFI (erbjuda SFI året om). 10

11 Personalsituationen Rekryteringsbehov Inom barn- och utbildningsnämnden verksamheter uppnår 83 personal 65 år under perioden Under perioden kommer 35 (33 %) av kommunens tillsvidareanställda lärare att uppnå 65 år. Då barn- och elevutvecklingen bedöms stabil eller något ökande, kommer det att uppstå ett rekryteringsbehov. Ett sätt att möta rekryteringsbehovet är genom det partnerskoleavtal som barn- och utbildningsförvaltningen ingått med högskolan Dalarna om att ta emot studerande inom förskollärar- och lärarutbildningen. På så sätt slussas de studerande in i verksamheten i Säter vilket underlättar rekrytering efter utbildningens slut. Kommunen står också inför en situation där det blivit svårt att rekrytera förskollärare. Två faktorer som inverkar är dels att högskolan Dalarna förlorat examinationsrätten för förskollärare, dels att Borlänge kommun bygger ut sin förskoleverksamhet. Sjuktal Sjuktalet i kommunen har minskat kontinuerligt de senaste åren, så också inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter års sjuktal visar en marginell ökning av sjukfrånvaron från Sjuktalen avser total sjuktid i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (i procent). För vårterminen 2011 var sjuktalet 4,93 %, att jämföra med vårterminen 2010, 4,92 %. Investeringar IKT Vi lever i ett kunskapssamhälle som i allt större grad präglas av informations- och kommunikationsteknik (IKT), där digital kompetens beskrivs som en nyckelkompetens för livslångt lärande. Eleverna behöver därför i skolan utveckla grundläggande kunskaper inom detta område för att i framtiden kunna möta arbetslivets krav och för att kunna fungera som aktiva samhällsmedborgare. För att hantera denna situation och för att möta den utveckling skolan står inför måste också förutsättningar skapas för att lärarna ska kunna hantera sitt uppdrag. Det krävs investeringar i bärbara datorer för pedagoger och en uppgradering av de trådlösa nätverken på alla skolor. För att möta kraven på moderniserad undervisning behövs också satsningar på multimediaklassrum (fast monterad projektor i klassrummets tak tillsammans med högtalare). För att kunna utrusta s.k. multimediaklassrum och fortsätta en utveckling mot att lärare ska få tillgång till en bärbar dator äskas kr. för För att upprätthålla nuvarande standard på förskolornas och skolornas IT-utrustning äskar IT-enheten kr till reinvestering av befintlig utrustning. Underlag för barn- och utbildningsnämndens äskande om IKT - investeringar redovisas i särskild skrivelse. 11

12 Övrigt Inför 2012 kvarstår behovet av att byta uttjänta inventarier som utrustning i slöjd-, gymnastik- och No-salar, utrustning i förskolor och motsvarande verksamheter. Arbetsmiljöanpassningar/ skyddsrondsåtgärder samt fastighetsnära åtgärder ingår också underlaget för investeringsbudgeten. Lokaler och utemiljö Underhållet i de lokaler som hyrs internt i kommunen är eftersatt. Trots att detta påtalats under många år har inga påtagliga förändringar skett. Fastighetskontorets budgeterade medel räcker inte till för att underhålla lokaler och utemiljö så att de utgör fullgoda lärmiljöer för barn och elever. Undantaget är de lokaler som är ny- eller ombyggda, t.ex. Mora by förskola. Många gånger måste också fastighetskontoret göra omprioriteringar under budgetåret, så att inplanerade åtgärder skjuts på en obestämbar framtid. En allvarlig aspekt är att medel för underhåll av arbetsmiljökaraktär inte heller räcker till, speciellt inte då åtgärderna behöver utföras sent på året. I dessa lägen tvingas barn- och utbildningsnämnden ta av egna investeringsmedel för att åtgärda bristerna. Fastighetschefen redovisar att barn- och utbildningsnämnden hyr 60 % av kommunens fastighetsbestånd och att dessa lokaler får del av 30 % av underhållsbudgeten. Detta är ett förhållande som bör ifrågasättas och ses över, då det finns stora underhållsbehov. Sammantaget innebär detta att fastighetskontoret behöver få en utökad underhållsbudget. Även då det gäller investeringar behöver insatser göras. Det rör sig om allt från nya lokaler och nyinvesteringar i befintliga lokaler till utemiljöer som har behov av att åtgärdas. Framtiden Barn- och elevutveckling Barn- och elevantalet i kommunen ser nu att vara stabil, t.o.m. något ökande de kommande åren. Det är viktigt att ha ett utrymme för förändringar då förhållande kan komma att ändras bl.a. utifrån in- och utflyttning och integrationsmottagning. Tabell 3. Prognos barn- och elevutveckling (september 2011). Lå 11/12 Lå 12/13 Lå 13/14 Lå 14/15 Lå 15/16 Lå 16/17 Barnomsorg Skolbarnsomsorg Förskoleklass Grundskola

13 Lokalbehov I Säters tätort finns behov två förskoleavdelningar för att klara barnomsorgsbehovet Till detta kommer att förskolan Borgen har ett temporärt bygglov t.o.m , då försvinner 33 platser. Förskolan disponerar ett antal lägenheter på Åsen i Säter. Nya krav på köksmiljön kräver större ombyggnadsinsatser. Även här finns tidsbegränsade bygglov för vissa av lokalerna. För att få en långsiktig lösning behöver ett beslut tas om ombyggnad av befintliga lokaler alternativt nybyggnad. En nybyggnation för 80 platser skulle innebära att Borgen kan lämnas samt att även någon lägenhet skulle kunna avyttras om inte det totala behovet av barnomsorgsplatser ökar. En parlamentarisk grupp arbetar med att ta fram ett beslutsunderlag i denna fråga. Enbacka skola behöver också ytterligare lokaler. Redan höstterminen 2012 behövs minst ett klassrum och grupprum samt ytterligare platser i matsalen. I Stora Skedvi är både förskola och skola trångbodda. Förskolan har gått in i flera lokaler i Sockenstugan i Kyrkbyn, åtminstone en av dessa lokaler kan enbart anses vara ett provisorium under tiden som underlag tas fram, samt beslut fattas om hur behovet av lokaler ska tillgodoses inför 2013/2014. För skolans del kan det också vara aktuellt att hitta temporära lösningar i avvaktan på beslut om en permanent lösning. Då det gäller Enbacka och Stora Skedvi arbetar förvaltningen tillsammans med fastighetskontoret för att finna lösningar. Anpassning av lokaler Lokalerna vid Klockarskolan måste funktionsanpassas för att kunna vara tillgänglig för alla elever. Verksamhetsmål 2012 Det övergripande målet för barn- och utbildningsnämnden är att bli Dalarnas bästa skola Nämnden har genom sitt kvalitetsarbete identifierat ett antal utvecklingsområden för år 2012, centrala för att nå målet att bli Dalarnas bästa skola Utifrån dessa områden har verksamhetsmålen för 2012 formulerats: Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Andelen barn och elever som känner sig trygga och trivs i förskola och skola ökar Andelen barn och elever som känner sig delaktiga och har inflytande i det egna lärandet ökar Uppföljning sker via enkäter. 13

14 Förstärka den positiva bilden av Säter Meritvärdet ökar jämfört med 2011( 210,9) Skillnaden i meritvärde mellan pojkar och flickor minskar Andelen elever som genomför sin gymnasieutbildning på tre år ökar Uppföljning sker via nationell statistik. Ekologisk hållbar utveckling All verksamhet genomsyras av ett arbete för en hållbar utveckling Uppföljning sker i enheternas kvalitetsredovisningar. 14