Årsrapport fiskeriprogrammet Rapport 2013:25

Transkript

1 Årsrapport fiskeriprogrammet 2012 Rapport 2013:25 1

2

3 Sammanfattning Den Europeiska fiskerifonden, EFF, fastställer villkor och förutsättningar för stöd till fiskerinäringen för perioden Stöden hanteras genom program. Det svenska fiskeriprogrammet har en budget på ca 55 miljoner euro (490 miljoner kr) EFF-medel från EU och förutsätter en nationell medfinansiering på 50 miljoner euro (450 miljoner kronor). Programmets mål är att kapaciteten i den svenska fiskeflottan ska minska så att fiskeansträngningen anpassas till en långsiktigt hållbar beståndssituation lönsamheten i fiskerinäringen ska öka främja sysselsättning på landsbygden i anslutning till fiskerinäringen de negativa miljöeffekterna orsakade av svensk fiskerinäring ska minska bidra till hållbar miljö och naturliga fiskbestånd Programändringen som Sverige lämnade in till kommissionen i december 2011 blev godkänd av kommissionen den 23 maj Detta innebar att stöd för skrotning av fiskefartyg (och därtill anknutna avgångsvederlag), tillfälliga fiskestopp, tillfälligt upphörande av insjöfiske och omställning av fiskefartyg stängdes i programmet. Istället prioriteras stöd för selektivt fiske, diversifiering av verksamhet, höjd yrkeskompetens hos yngre fiskare samt uthålligt och miljöanpassat fiske. Totalt har ansökningar om stöd kommit in under programperioden. Av dessa har ansökningar beviljats och 747 av dessa har redan slutförts. Det har varit ett högt söktryck inom framförallt åtgärderna investeringar ombord och selektivitet, produktiva investeringar i vattenbruk, investeringar i beredning och saluföring samt gemensamma insatser. Ett urval av goda exempel på projekt finns i avsnitt 4.6 i denna rapport. Från programperiodens början fram till och med 2012 års utgång har totalt drygt 44 miljoner euro (401 miljoner kronor) EFF-medel beviljats. Motsvarande svenska offentliga medel som har beviljats är 40 miljoner euro (361 miljoner kronor). Andelen beviljade stöd motsvarar 82 % av den totala EFF-ramen för programperioden. Om man skulle ha en jämn beviljandetakt av medlen under hela programperioden skulle motsvarande 86 % ha beviljats vid utgången av Om hänsyn tas till de medel som har fördelats till länen är motsvarande andel 87 %. Programmet har därmed ett bra genomförande. Utnyttjandet av medel inom prioriterat område 4 var dock enbart drygt 51 % vid årsskiftet 2012/2013. Vissa fiskeområden har fortsatt svårigheter att ordna offentlig medfinansiering, men graden av svårighet skiljer sig mycket åt mellan de olika fiskeområdena. Även under 2012 finns det indikationer på att en del länsstyrelser inte anser sig ha tillräckligt med resurser för att kunna prioritera handläggningen av fiskeområdenas ärenden på ett sådant sätt så att det relativt komplexa samarbetet mellan de 14 fiskeområdena och de 11 handläggande länen samt Jordbruksverket som ansvarig nationell myndighet kan optimeras. Resultatet är långa handläggningstider som motverkar det lokala engagemanget och bidrar till det låga nyttjandet inom prioriterat område 4. Flera fiskeområden betonar

4 likviditetsproblem, både för det rent administrativa arbetet och för projekt, på grund av långa handläggningstider. Några fiskeområden pekar på fortsatta problem med att hitta lämpliga projektägare och att mobilisera ett engagemang från fiskerinäringen. För att hantera problemen inom prioriterat område 4 har Sverige lämnat in ett förslag till programändring. Vidare fattade Jordbruksverket i mars 2013 beslut om att fördela om pengar mellan fiskeområdena och därmed justera deras budgetar. Jordbruksverket skapade samtidigt en gemensam pott pengar, som Jordbruksverket håller kvar och fördelar ut till de fiskeområden som har färdighandlagda och av FOG prioriterade ansökningar som inte ryms i fiskeområdets ordinarie budget. Fördelningen av pengar från den gemensamma potten sker enligt principen först till kvarn. Jordbruksverket fortsätter också att stötta fiskeområdena genom att svara på frågor, ordna gemensam träff för fiskeområdena och leaderområdena samt ge stöd inför nästa programperiod. Utbetalade EFF-medel under programperioden är totalt knappt 52,2 miljoner euro. Drygt 24 miljoner euro har betalats ut i svenska offentliga medel. Totalt har därmed medel motsvarande 54 % av EFF-ramen betalats ut. Om man skulle ha en jämn utbetalningstakt av medlen under hela programperioden skulle motsvarande 67 % ha betalats ut vid utgången av Sverige har utgiftsdeklarerat för ca 26,5 miljoner euro. Utbetalningstakten inom fiskeriprogrammet behöver öka. Hittills har Sverige klarat sig ifrån automatiska återtag (n+2), men det är viktigt att takten i utbetalningarna ökar. En svårighet som finns i handläggningen av utbetalningar är att det är vanligt att stödmottagarnas ansökningar om utbetalning inte innehåller kompletta underlag. Detta fördröjer handläggningen och beslut om utbetalning. För att klara en ökad utbetalningstakt har Jordbruksverket uppmanat länsstyrelserna att arbeta med utbetalningarna enligt högsta prioritet. Under 2013 avsätter Jordbruksverket också extra resurser för att prioritera utbetalningarna inom fiskeriprogrammet ytterligare. Fördelningen av stödbeloppsklasser visar att relativt små stöd är vanligt förekommande och för drygt en fjärdedel av samtliga stöd utgör EU-delen mindre än 10 tusen kronor. Den kvalitativa analysen av fiskeriprogrammets utveckling redovisar också specifika resultatindikatorer för varje prioriterat område. Indikatorerna för fiskets utveckling visar att både lönsamhet och tillväxt har ökat kraftigt. Det är framför allt de större trålfartygen som stått för den mest positiva utvecklingen. En del av resultatindikatorerna mäts i antal slutförda åtgärder och för dessa är måluppfyllnaden generellt sett låg. Det är endast inom prioriterat område 3 för ökat skydd och utveckling av akvatiska resurser som måluppfyllnaden med säkerhet kommer att nås. Resultatet från de revisioner, som Ekonomistyrningsverket i sin roll som revisionsmyndighet har genomfört, tyder på att det finns ett behov av att förbättra eller förtydliga vissa handläggningsrutiner och rutinbeskrivningar. Såväl förvaltande myndighet som attesterande myndighet har upprättat handlingsplaner för detta. I mars 2012 gjorde Jordbruksverket en fördjupad redovisning av kvarvarande pengar, söktryck och uppnådda resultat i fiskeriprogrammet. Jordbruksverket gjorde också en genomgång av vad det skulle kosta att uppnå målen i programmet

5 och om kvarvarande pengar räcker eller inte. Trots söktryck och efterfrågan är måluppfyllelsen inte tillräcklig. Övervakningskommittén resonerade kring eventuellt behov av att flytta pengar mellan olika prioriterade områden. Jordbruksverket fick i uppdrag att fortsatt följa utvecklingen noga. I oktober 2012 tog Jordbruksverket fram en finansiell lägesrapport till övervakningskommitténs sammanträde. Nyttjandet inom prioriterat område 4 låg då på endast ca 40 %. Jordbruksverket hade också undersökt hur mycket av de pengar som finns inom prioriterat område 4 som fiskeområdesgrupperna själva anser att de kan nyttja. Fiskeområdenas prognoser visade preliminärt att fiskeområdesgrupperna ansåg att totalt ca 70 % av budgeten inom prioriterat område 4 skulle kunna nyttjas. Övervakningskommittén gav därför Jordbruksverket i uppdrag att ta fram ett förslag till programändring. Jordbruksverket fortsatte att utreda och analysera budgetläget inom alla prioriterade områden i fiskeriprogrammet, med fördjupning inom prioriterat område 4. Detta resulterade i ett förslag att flytta pengar från de prioriterade områdena 1 (5 miljoner kronor) och 4 (4 miljoner kronor) till prioriterat område 3, d.v.s. totalt 9 miljoner kronor flyttas till prioriterat område 3. Förslaget till programändring togs upp på övervakningskommitténs sammanträde i mars Kommittén godkände förslaget. Regeringen tog beslut i april 2013 och förslaget till programändring skickades in till kommissionen kort därefter.

6

7 Innehåll 1 Inledning Metodbeskrivning Förändringar i genomförandet och de allmänna villkoren för fiskeriprogrammet Programändring Omorganisation på Jordbruksverket Ändrad föreskrift Projekt LB-fisk Genomförandet av fiskeriprogrammet Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Specifikt om utvecklingen inom fiskeområdesgrupper, FOG Prioriterat område Urval av goda exempel på projekt Betydande förändring enligt art Östersjöstrategin och användningen av fiskeriprogrammet Hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske Flaggskeppsprojektet Aquabest för en hållbar fiskodling runt Östersjön Havsmiljöanslaget Programmets finansiella genomförande Finansiell ram och kontext Beviljade medel Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Utbetalade medel Rekvirerade medel Automatiska återtag, n Uppgifter om användningen av de belopp som återkrävts...33

8 7 Kvalitativ analys Övergripande fiskeriprogrammet Horisontella indikatorer Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Enkät till fiskeområdesgrupper Prioriterat område Övervakning Övervakningskommittén Kvalitetskontrollsystem Utvärdering och uppföljning Redovisning av kvarvarande pengar, söktryck och uppnådda resultat Förslag till programändring Information och offentlighet Jordbruksverkets webbplats Webbplats om svenskt vattenbruk Pressmeddelanden och mediebevakning Kommunikation och större möten Samarbete med Havs- och vattenmyndigheten Revisionsmyndighetens årliga kontrollrapport och yttrande Några problem och åtgärder för att lösa dem Rekommendationer från kommissionen efter den årliga granskningen Uppgifter om överensstämmelse med gemenskapslagstiftning Förordningar och föreskrifter Programdokument Handläggningsrutiner och blanketter Komplementaritet med andra instrument...69

9 Figur 1. Beviljade medel i procent av EFF-ramen för de olika prioriterade områdena...23 Figur 2. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd...24 Figur 3. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd...25 Figur 4. Fördelat till länen inom prioriterat område Figur 5. Beviljade EFF-medel i procent av EFF-ramen för respektive åtgärd...26 Figur 6. Andel utbetalda medel av ram, EFF-medel, fast växelkurs...29 Figur 7. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), hela programmet...34 Figur 8. Länsfördelning andel stöd (%), hela programmet...34 Figur 9. Länsfördelning antal stöd, hela programmet...34 Figur 10. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom hela programmet, prioriterat område Figur 11. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom hela programmet, prioriterat område Figur 12. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO Figur 13. Länsfördelning andel stöd (%), PO Figur 14. Länsfördelning antal stöd, PO Figur 15. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område Figur 16. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område Figur 19. Länsfördelning antal stöd, PO Figur 17. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO Figur 18. Länsfördelning andel stöd (%), PO Figur 20. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område Figur 21. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område Figur 22. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO Figur 23. Länsfördelning andel stöd (%), PO Figur 24. Länsfördelning antal stöd, PO Figur 25. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område Figur 26. Ackumulerad andel stöd under specifika beloppsgränser inom prioriterat område Figur 27. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område Figur 28. Ackumulerad andel stöd under vissa beloppsgränser inom prioriterat område Figur 29. Länsfördelning utbetalda medel SEK (tkr), PO Figur 30. Länsfördelning andel stöd (%), PO Figur 31. Länsfördelning antal stöd, PO Figur 32. Frekvensfördelning för EU-delen av stödbelopp (SEK) inom prioriterat område Figur 33. Ackumulerad andel stöd under vissa beloppsgränser inom prioriterat område

10 Tabell 1. Översikt över ansökningar och slutföda ärenden inom fiskeriprogrammet, från programperiodens början till och med utgången av år Tabell 2. Resultat av slutförda ärenden inom investeringar ombord och selektivitet... 6 Tabell 3. Projekt och medel från havsmiljönslaget som beviljats under år 2011 och Tabell 4. Fördelning av beviljade medel mellan de prioriterade områdena, euro...20 Tabell 5. Förhållandet mellan EU-medel och svenska offentliga medel av beviljade medel, euro...21 Tabell 6. Summa beviljade medel per åtgärd, euro...22 Tabell 7. Summa beviljade medel per åtgärd, euro...23 Tabell 8. Summa beviljade medel per åtgärd, euro...24 Tabell 9. Summa beviljade medel, euro...26 Tabell 10. Summa beviljade medel, euro...27 Tabell 11. Utbetalade medel för perioden , euro...27 Tabell 12. Utbetalade medel för prioriterat område 1 och perioden , euro...27 Tabell 13. Utbetalade medel för prioriterat område 2 och perioden , euro...28 Tabell 14. Utbetalade medel för prioriterat område 3 och perioden , euro...28 Tabell 15. Summan av de attesterade stödberättigande utgifter som betalats i regioner som inte omfattas av konvergensmålet, euro, Tabell 16. Summan av de attesterade stödberättigande utgifter som betalats i regioner som inte omfattas av konvergensmålet, euro, Tabell 17. Kvinnor i fiskerinäringen...31 Tabell 18. Resultatindikatorer prioriterat område Tabell 19. Resultatindikatorer prioriterat område Tabell 20. Resultatindikatorer prioriterat område Tabell 21. Resultatindikatorer prioriterat område Tabell 22. Antal utbetalda stöd och utbetalda medel (EU-delen), fiskeområdesgrupper...46 Tabell 23. Resultatindikatorer prioriterat område Bilaga 1. Tabeller över länsvis stödfördelning...70 Hela programmet...70 Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område

11 1 Inledning Den Europeiska fiskerifonden (EFF) fastställer villkor och förutsättningar för stöd till fiskerinäringen för perioden Det operativa programmet för fiskerinäringen (i fortsättningen benämnt fiskeriprogrammet) har en total budget på ca 490 miljoner kronor EU medel, vilka ska matchas med svenska medel. Fiskeriprogrammets programmål är att: Kapaciteten i den svenska fiskeflottan ska minska så att fiskeansträngningen anpassas till en långsiktigt hållbar beståndssituation Lönsamheten i fiskerinäringen ska öka Främja sysselsättning på landsbygden i anslutning till fiskerinäringen De negativa miljöeffekterna orsakade av svensk fiskerinäring ska minska Bidra till hållbar miljö och naturliga fiskbestånd I fiskeriprogrammet är målsättningen att insatser som bidrar till en hållbar utveckling av fiskerinäringen prioriteras. Det rör sig om hållbar tillväxt genom miljö och sysselsättningsaspekter, utbildningsinsatser, nyrekrytering och jämställdhet. Visionen för fiskeriprogrammet är således ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske. Visionen om ett hållbart fiske innebär att: skapa en balans mellan fiskresursen och flottans kapacitet stimulera en långsiktig företagsekonomisk lönsamhet bidra till en hållbar utveckling av landsbygden bidra till att uppnå miljömålen (främst Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt Levande kust och skärgård samt Ett rikt växtoch djurliv) bidra till en ökad jämställdhet Målgrupper för programmet är ägare till fartyg av olika storlek och art, företagare inom vattenbruk och inom beredningsindustrin, kommuner samt andra offentliga organisationer, myndigheter och länsstyrelser, branschorganisationer, producentorganisationer, intresseorganisationer m.fl. Fram till 30 juni 2011 var Fiskeriverket förvaltande och attesterande myndighet för den Europeiska fiskerifonden, EFF. Då lades Fiskeriverket ned och ansvaret gick över till Jordbruksverket, som blev förvaltande och attesterande myndighet. Ekonomistyrningsverket (ESV) är revisionsmyndighet. Det gäller både för perioden före och efter 1 juli

12 2 Metodbeskrivning Fiskebanken (kopplad till STÖD 3) och FISKE (kopplad till LB-systemet) är de datalagringssystem som används av Jordbruksverket vid handläggning, uppföljning och utvärdering av ärenden inom det svenska fiskeriprogrammet. Dessa system uppdateras dagligen. Inför framtagandet av årsrapporten för fiskeriprogrammet 2012 skapade Jordbruksverket vid årsskiftet 2012/2013 en låst ögonblicksbild av Fiskebanken och för FISKE. Detta säkerställer att samtliga involverade i arbetet med årsrapporten har arbetat med ett gemensamt dataunderlag där inga ärenden kan uppdateras eller ändra status under arbetets gång. Samtliga beräkningsunderlag som avser utfall av indikatorer för stödärenden inom fiskeriprogrammet liksom uppgifter om beviljade medel samt utbetalade medel är hämtade från dessa låsta versioner av Fiskebanken och FISKE (rapportår 2012). Uppgifter om rekvirerade medel är hämtade från underlagen till inskickade utgiftsdeklarationer. I avsnitten om beviljade medel används valutakursen 9 kr för omvandling av SEK till euro. Det är en fast valutakurs som har använts i rapporteringen av beviljade medel i fiskeriprogrammet under hela programperioden. I avsnitten om utbetalda medel och rekvirerade medel används den valutakurs som gäller den specifika månad som utbetalning av medel skett. 2

13 3 Förändringar i genomförandet och de allmänna villkoren för fiskeriprogrammet 3.1 Programändring 1 Programändringen som Sverige lämnade in till kommissionen den 19 december 2011 blev godkänd av kommissionen den 23 maj Detta innebar att stöd för skrotning av fiskefartyg (och därtill anknutna avgångsvederlag), tillfälliga fiskestopp, tillfälligt upphörande av insjöfiske och omställning av fiskefartyg stängdes i programmet. Istället prioriteras stöd för selektivt fiske, diversifiering av verksamhet, höjd yrkes-kompetens hos yngre fiskare samt uthålligt och miljöanpassat fiske. Därutöver innehöll programändringen också ändringar av redaktionell art. 3.2 Omorganisation på Jordbruksverket Jordbruksverket har genomfört en intern omorganisation, som trädde i kraft 1 september Omorganisationen innebar att en ny funktion bildades, ut betalningsfunktionen. Detta var en anpassning för att bättre motsvara de krav på att separera beslutsfunktioner och utbetalningsfunktioner som finns för jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, EJFLU. Detta påverkade även organisationen och ansvarsfördelningen för att hantera fiskeriprogrammet på Jordbruksverket. Handläggning och beslut om utbetalningar från fiskeriprogrammet flyttades från den tidigare utbetalningsenheten på stödavdelningen och lades över till miljöersättningsenheten på landsbygdsavdelningen. Landsbygdsavdelningen på Jordbruksverket är förvaltande myndighet för fiskeriprogrammet. Dokumentet som beskriver förvaltnings- och kontrollsystemet för fiskeriprogrammet har uppdaterats i enlighet med omorganisationen och den förändrade ansvarsfördelningen. Vid uppdateringen justerades även de delar som berör de IT-baserade handläggningssystemen. Den uppdaterade versionen av dokumentet skickades in till kommissionen via SFC2007 den 18 december Ändrad föreskrift Jordbruksverket har under 2012 ändrat i föreskriften SJVFS 2012:17. Ändringarna trädde i kraft 1 september 2012, se vidare under avsnitt

14 3.4 Projekt LB-fisk Under hösten 2011 inledde Jordbruksverket ett arbete för att likrikta processerna för fiskeriprogrammet och landsbygdsprogrammet projekt LB-fisk. Detta var ett led i att ta vara på synergieffekter mellan kompetensområdena fiskeri och landsbygdsutveckling samt att kunna använda befintlig organisationsstruktur och verksamhetsprocesser i fråga om stödhantering, utbetalningar och budgethantering. Syftet med projektet LB-fisk var att underlätta, effektivisera och kvalitetssäkra handläggningen av stöd inom fiskeriprogrammet för länsstyrelserna och för Jordbruksverket. Det rörde sig t.ex. om att lägga över hanteringen av ärenden i Jordbruksverkets IT-baserade handläggningssystem, LB-systemet, som ett komple ment till STÖD 3, det tidigare registreringssystemet som användes av Fiskeriverket. En övergång till hantering av ärendena i LB-systemet ger både en effektivisering i handläggningsprocessen och ökad kvalitetssäkring. Detta sker genom att handläggningen effektiviseras genom en tydligare process ärenden inte behöver skickas mellan myndigheter för att registreras alla handläggare får ett systemstöd för sin handläggning ärendena versionshanteras i systemet, vilket ger en säker verifieringskedja det blir möjligt att hantera och följa upp budgeten för fiskeriprogrammet i IT-systemet. I projektet har det även ingått att ta fram nya beslutsmallar och att utbilda handläggare internt på Jordbruksverket och på länsstyrelserna i det nya arbetssättet. Jordbruksverket genomförde projektet planenligt och avslutade projektet under det första halvåret av

15 4 Genomförandet av fiskeriprogrammet Denna del beskriver genomförandet av fiskeriprogrammet i kvantitativa termer. En redogörelse görs för antal ansökningar som har kommit in, antal beviljade ansökningar och antal slutförda ärenden. Exempel på påbörjade och genomförda projekt beskrivs under ett eget avsnitt (4.6). Nedan finns en översikt över ansökningar inom fiskeriprogrammet och deras status. Tabell 1. Översikt över ansökningar och slutföda ärenden inom fiskeriprogrammet, från programperiodens början till och med utgången av år 2012 Inkomna ansökningar Beviljade ansökningar Slutförda ärenden Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Prioriterat område Totalt Prioriterat område 1 Målsättningen med stöd inom prioriterat område 1 är att anpassa fiskeansträngningen till beståndssituationen samt förbättra lönsamheten i berörda företag. Enligt fiskeriprogrammet ska följande prioriteras: Skrotning av fartyg för att minska kapaciteten i fiskeflottan Åtgärder i det småskaliga kustfisket, särskilt selektivt fiske, diversifiering av verksamhet och höjd yrkeskompetens Socioekonomiska åtgärder, särskilt höjd yrkeskompetens hos yngre fiskare, uthålligt och miljöanpassat fiske och diversifiering av verksamhet Selektivt fiske och förebyggande av skador orsakade av vilda predatorer Förbättrad arbetsmiljö, säkerhet, produktkvalitet och hygien ombord Under första delen av programperioden har skrotning av fartyg för att minska kapaciteten i fiskeflottan varit särskilt priorieterat. En revidering av programmet i slutet av 2011/början av 2012 medförde att åtgärderna definitivt upphörande av fiskeverksamhet och tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet stängdes. Därmed har stöd under 2012 enbart kunnat lämnas för åtgärderna investeringar ombord och selektivititet, småskaligt kustfiske och socioekonomisk kompensation i prioriterat område 1. Vid utgången av år 2012 hade totalt 698 ansökningar kommit in inom det prioriterade området, varav 399 hade beviljats och 289 var slutförda. Det har varit ett högt ansökningstryck inom framför allt åtgärden investeringar ombord och selektivitet. 5

16 Under en dryg månads tid i slutet av 2012 genomförde Jordbruksverket en utlysning inom åtgärden investeringar ombord. 1 Utlysningen vände sig till yrkesfiskare, som fiskar i Skagerrak, och som ville byta till selektiva redskap. Dessa ansökningar fick extra prioritet för att stötta de svenska yrkesfiskare som berörs av nya krav till följd av Skagerrak-avtalet. Den 4 juli 2012 undertecknade nämligen EU och Norge ett avtal om införandet av bland annat utkastförbud i Skagerrak, alltså att det inte längre ska vara tillåtet att kasta oönskad fisk överbord. Idén är att EU-länderna ska reglera vad och hur mycket fisk som fångas i Skagerrak i stället för vad som landas, en så kallad resultatbaserad förvaltning. I avtalet ingick också gemensam utformning av vissa redskap i Skagerrak, som innebär ökad selektion jämfört med de redskap som används idag. Kommissionen har lagt fram ett förslag om hur fisket i Skagerrak ska regleras som syftar till att införa de överenskomna bestämmelserna i EU:s lagstiftning. Förslaget innehåller bland annat nya regler för vilka fiskredskap som ska tillåtas i Skagerrak. Förslaget är ännu under bearbetning i rådet och parlamentet. Utlysningen resulterade i att 52 ansökningar kom in. Av dessa blev alla, utom en, beviljade stöd. Läget vid utgången av år 2012 uppdelat per åtgärd Inom åtgärden investeringar ombord och selektivitet har 397 ansökningar kommit in. Det har varit ett högt söktryck inom denna åtgärd och 219 ärenden har beviljats. Några exempel på stöd är investeringar i selektiva redskap, motorbyten, säkerhetsutrustning och brandsläckningssystem. 164 ärenden har slutförts. De flesta har handlat om fartyg som genomfört förbättringar av säkerheten ombord, se fullständig tabell nedan för resultat av slutförda ärenden inom investeringar ombord och selektivitet. 2 Tabell 2. Resultat av slutförda ärenden inom investeringar ombord och selektivitet Antal fiskefartyg: Resultat av slutförda ärenden som genomfört förbättringar av säkerheten ombord 104 som genomfört förbättringar av arbetsvillkoren 14 som genomfört förbättringar av hygienen 1 som genomfört förbättringar av produktkvaliteten 12 som genomfört förbättringar av energieffektiviteten 1 som genomfört förbättringar av selektiviteten 12 som genomfört motorbyte 18 som ersatt fiskeredskap 0 som genomfört andra investeringar ombord på 2 fiskefartyg och selektivitet Summa 164 Inom åtgärden småskaligt kustfiske har 84 ansökningar kommit in, 42 ansökningar har beviljats totalt och 16 ärenden har slutförts. Ansökningarna avsåg bland annat stöd för investeringar i selektiva redskap, utbildningar, ismaskiner, sjöbodar, ombyggnation av landningshamn. 1 Utlysningen innebar att Jordbruksverket aktivt gick ut till potentiella stödsökande och uppmanade dem att söka ett specifikt stöd under en viss period. 2 Observera att investeringar ombord på småskaliga fartyg inte syns i tabell 2, eftersom dessa investeringar ligger under åtgärden småskaligt kustfiske. 6

17 Inom åtgärden socioekonomisk kompensation har 140 ansökningar kommit in, 106 ansökningar har beviljats, varav 77 har slutförts. De slutförda ärendena har bland annat lett till att fiskare har gått utbildningar och förbättrat sina yrkeskunskaper, fått avgångsvederlag i samband med avveckling av fiske och diversifierat sin verksamhet till att omfatta beredning av fisken. Två stöd har betalats ut till fiskare under 40 år, vilket innebär att bidrag på totalt kronor har gått till att främja föryngring inom fiskerinäringen. Den vanligaste anledningen till att det finns färre beviljade ansökningar än inkomna ansökningar är att pengarna inom respektive åtgärd inte räcker till och att handläggande myndighet har gjort en prioritering och valt ut de bästa ansökningarna. Detta är framför allt vanligt inom åtgärden investeringar ombord inom prioriterat område Prioriterat område 2 Målsättningen med stöd inom prioriterat område 2 är att utveckla livskraftiga företag som kan producera livsmedel av hög kvalitet och skapa sysselsättning under miljömässigt goda former. Stöd kan lämnas för åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk, miljövårdande åtgärder inom vattenbruket, åtgärder för folkhälsa, åtgärder för djurhälsa, inlandsfiske och investeringar i beredning och saluföring. Enligt fiskeriprogrammet ska särskilt prioriteras: Ökad lönsamhet i näringen samt diversifiering av verksamhet Införande av ny produktionsteknologi samt införande av teknik som minskar miljöpåverkan Åtgärder inom vattenbruket Selektivt fiske och förebyggande av skador orsakade av vilda predatorer Förbättrad arbetsmiljö, säkerhet, produktkvalitet och hygien ombord En revidering av programmet i slutet av 2011/början av 2012 medförde att det inte längre blev möjligt att söka stöd för tillfälligt upphörande av insjöfiske. Vid utgången av år 2012 hade totalt 458 ansökningar kommit in inom det prioriterade området, varav 309 hade beviljats och 217 var slutförda. Det har funnits ett stort intresse för framför allt åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk samt för åtgärden investeringar i beredning och saluföring. Läget vid utgången av år 2012 uppdelat per åtgärd Inom åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk har totalt 155 ansökningar kommit in och 128 ärenden har beviljats stöd. 76 ärenden har slutförts. Av dessa, har 23 ärenden handlat om ökning av produktionskapacitet till följd av nya produktionsanläggningar, 50 ärenden om produktionsförändringar på grund av utvidgning eller modernisering av befintlig anläggning och tre har handlat om att öka antalet fiskyngel från kläckeri. Exempel på investeringar är utrustning för musselodling, fiskuppfödningskassar, landbaserad torskodling, tak över fiskbassäng, nybyggnation av dammar, lokal för ostronkläckeri, förbättring av slaktoch småfiskhantering samt foderautomater. 7

18 Inom åtgärden miljövårdande åtgärder inom vattenbruket har endast ett ärende kommit in under programperioden, vilket visar på ett lågt söktryck inom denna åtgärd. Ärendet, som gäller en musselodling i Östersjön, har beviljats och ansökt om slututbetalning men inte utbetalats än. Även inom åtgärder för folkhälsa och åtgärder för djurhälsa har söktrycket varit lågt. Inga ärenden har kommit in inom åtgärder för folkhälsa. Ett ärende har kommit in inom åtgärder för djurhälsa, men detta har inte beviljats, eftersom sökande drog tillbaka sin ansökan. Inga ärenden har slutförts under programperioden inom någon av de två åtgärderna. Inom åtgärden inlandsfiske har totalt 74 ansökningar kommit in, 57 ärenden har beviljats och 42 har slutförts. Dessa har resulterat i att 12 stödmottagare har genomfört investeringar för omställning eller modernisering av fartyget, fem stödmottagare har investerat i uppbyggnad av anordningar för inlandsfiske och 25 har investerat i utvidgning, utrustning och modernisering av anordningar för inlandsfiske. Exempel på investeringar är sjöbodar och förråd för fiskeredskap, lastmaskiner, arbetsmaskiner, frysutrustning, ismaskiner, containrar, emballageförvaring och motorbyten. Det har varit ett stort intresse för åtgärden investeringar i beredning och saluföring. 229 ansökningar har kommit in, 124 ärenden har beviljats och 99 ärenden har slutförts. 50 av dessa har lett till en ökning av beredningskapaciteten, 47 till nybyggnation, utbyggnad eller modernisering av beredningsenheten och två till modernisering av befintliga saluföringsanläggningar. Det finns flera exempel på investeringar som har resulterat i att bland annat fler företag har fått både bättre hygien- och arbetsförhållanden och bättre miljöförhållanden. Exempel på investeringar i beredning och saluföring är frysrum, sorteringsmaskin, upptiningslinje, produktion av färdigrätter, kompressorer, lokaler för fiskhantering, förpackningsmaskiner, ismaskiner, miljöstation, lastbrygga och spårbarhetssystem för fryst fisk. Den vanligaste anledningen till att det finns färre beviljade ansökningar än inkomna ansökningar är att pengarna inom respektive åtgärd inte räcker till och att handläggande myndighet har gjort en prioritering och valt ut de bästa ansökningarna. Detta är framför allt vanligt inom åtgärderna produktiva investeringar inom vatten bruk och investeringar i beredning och saluföring inom prioriterat område Prioriterat område 3 Målsättningen med stöd inom prioriterat område 3 är bland annat utveckling av innovativa metoder och förbättrade kunskaper, förbättra förutsättningarna för naturliga fiskbestånd och utveckling av det småskaliga kustfisket. Enligt fiskeriprogrammet ska särskilt prioriteras: 8

19 Åtgärder avseende innovativa metoder och förbättrad kunskap Skydd av akvatisk fauna och flora Restaurering och bättre förutsättningar för naturliga bestånd Miljövänliga investeringar i fiskehamnar Åtgärder som förbättrar kvalitet, hälsa och spårbarhet samt livsmedelssäkerheten Främjande av partnerskap och dialog mellan fiskare, andra aktörer och forskare Främjande av fiskkonsumtion Utbildningsinsatser för behoven hos såväl kvinnor som män En revidering av programmet i slutet av 2011/början av 2012 medförde att åtgärden omställning av fiskefartyg stängdes. Därmed har stöd under 2012 kunnat lämnas för gemensamma insatser, skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran, fiskehamnar och landningsplatser, utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer och pilotprojekt. Vid utgången av år 2012 hade totalt 329 ansökningar kommit in inom det prioriterade området, varav 187 hade beviljats och 118 var slutförda. Gemensamma insatser är den åtgärd där ansökningstrycket har varit högst. Läget vid utgången av år 2012 uppdelat per åtgärd Inom åtgärden gemensamma insatser har 98 ansökningar kommit in, 56 ärenden har beviljats och 35 har slutförts. Exempel på insatser är draggning av spökgarn, bildande av producentorganisationer, utveckling av fiskemetoder för bättre selektivitet, utbildningar och spårbarhet för fisk. Inom åtgärden skydd och utveckling av den akvatiska faunan och floran har 45 ansökningar kommit in och 25 ärenden har beviljats stöd. Stöd har getts för till exempel restaurering och nyanläggande av lekområden, återställning av vandringsvägar, fiskevårdsplaner, fiskvägar och fiskpassager, utsättning av ål, miljöåterställning, laxtrappor och fisk- och biotopvård. 16 av dessa ärenden har slutförts. Inom åtgärden fiskehamnar och landningsplatser har 63 ärenden kommit in, 27 har beviljats och 16 ärenden har slutförts. De insatser som hittills har genomförts har uteslutande handlat om investeringar i befintliga fiskehamnar. Insatserna som fått stöd avser bland annat avsaltningsanläggningar, miljöanpassade reningsanläggningar, vågbrytare, förbättringar av landningsplatser och muddring. Inom åtgärden utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer har 85 ärenden kommit in, 66 ärenden har beviljats och 46 ärenden har slutförts. Exempel på insatser som fått stöd är MSC-certifieringar, KRAV-märkningar, tryck av receptfoldrar, marknadsundersökningar, kampanjer för fiskeri- och vattenbruksprodukter och insatser för att främja saluföring av underutnyttjade arter. 9

20 Antal ansökningar för pilotprojekt som har kommit in är 38 stycken, varav 12 stycken har beviljats och fyra har slutförts. Projekten har resulterat i test av innovativ teknik inom beredning- och vattenbrukssektorn, och insatser för att utveckla och testa metoder för exempelvis miljövänliga och selektiva redskap. Inom åtgärden omställning av fiskefartyg har endast ett ärende kommit in. Detta har beviljats och även slutförts. Ärendet handlade om att ställa om ett fiskefartyg till fiskeriforskning. Det är Fiskeriverket som har fått stöd för att bygga om sitt undersökningsfartyg U/F Mimer. Mimer får efter ombyggnaden plats för åtta forskare utöver besättning på tre man. Fartyget utrustades och anpassades för fiskeri- och havsforskning. Den vanligaste anledningen till att det finns färre beviljade ansökningar än in komna ansökningar är att pengarna inom respektive åtgärd inte räcker till och att handläggande myndighet har gjort en prioritering och valt ut de bästa ansökningarna. 4.4 Prioriterat område 4 Målsättningen inom prioriterat område 4 hållbar utveckling av fiskeområden är främst att skapa nya arbetstillfällen inom och utanför fiskesektorn. Området har särskilt fokus på socioekonomiska åtgärder och skapandet av nya arbetstillfällen genom lokal förankring och integrerade strategier. Stödet ska företrädesvis inriktas på områden med låg folktäthet, områden där fisket är på tillbakagång eller små fiskesamhällen, både vid kust och i inland. Prioriterat område 4 utgör ett komplement till de övriga prioriterade områdena. Enligt fiskeriprogrammet ska särskilt prioriteras: Bevara och utveckla nya arbetstillfällen och det ekonomiska och sociala välståndet Ökad lönsamhet av fiskeri- och vattenbruksprodukter Främjande av kustmiljöns kvalitet Främjande av nationellt och transnationellt samarbete mellan fiskeområden Förberedelser och genomförande av utvecklingsstrategin Det finns 14 fiskeområden i Sverige. Fiskeområdesgrupperna bedömer de ansökningar som kommer in och väljer ut och godkänner de ansökningar som stämmer överens med den utvecklingsstrategi som finns för området. Det är sedan länsstyrelsen som fattar det formella beslutet om stöd. Vid utgången av år 2012 hade totalt 220 ansökningar kommit in inom åtgärden hållbar utveckling av fiskeområden. 160 ärenden hade beviljats varav 50 av dessa hade slutförts. Av de totalt 160 beviljade projekten har en majoritet en projektägare från privat sektor, 74 %. Andel projektägare från privat sektor skiljer sig en del åt mellan de olika fiskeområdena. I två av fiskeområdena ligger andelen lägre än 50 %. Detta beror bland annat på hur möjligheterna till finansiering sett ut och intresset från olika aktörer att driva projekt. 10

21 Tabell 3. Sammanställning projekt ledda av privat sektor, per fiskeområde Fiskeområde Totalt antal projekt Projekt ledda av privat sektor Andel Blekinge % Fiskefrämjandet Stockholm % Gotland % Halland % Kustlandet % Kustlinjen % Norra Bohuslän % Sydkusten % Södra Bohuslän % Södra Bottenhavet % Tornedalen-Haparanda % Vindelälven % Vänerskärgården-Kinnekulle % Vättern % Totalt Sverige % Projekt inom fiskeområden Av de 50 slutförda projekten består åtta av dem av fiskeområdesgruppernas kostnader för administration och drift av verksamheten. Insatser har genomförts för att stärka fiskeområdenas konkurrenskraft genom exempelvis projekt för att identifiera framgångsfaktorer för fiskenäringen och genomförandet av förvaltningsåtgärder för skarv. Projekt har genomförts för att omstrukturera och ställa om ekonomisk verksamhet och för att diversifiera verksamheten från yrkesfiske till fisketurism. Insatser för att öka värde på fiskeriprodukter har genomförts. Exempel på detta är en förstudie för möjliga beredningsprocesser. Projekt för att göra en kartläggning av hamnar är ett exempel på projekt som stödjer små fiskesamhällen och turismrelaterad infrastruktur. Exempel vis biotopvård har genomförts för att skydda miljön i fiskeområdena. Ett projekt angående attityder och normer för Catch And Release är ett exempel på projekt som kan återskapa produktionspotentialen i fiskeområden. För att främja interregionalt och transnationellt samarbete och för att förvärva kunskaper och underlätta lokal förberedelse och genomförande av den lokala utvecklingsstrategin har ett projekt för att identifiera framgångsfaktorer för fiskenäringen genomförts. Ett nätverksprojekt mellan fiskeområdena startade 2012 där flertalet av områdena är medlemmar. Sydkustens fiskeområde är huvudsökande, medan övriga fiskeområden som deltar bidrar med medfinansiering. Syftet med projektet är att driva ett nationellt nätverk för fiskeområdena, att stärka fiskeområdena genom erfarenhetsutbyte, att lära av och stödja varandra och att inspirera varandra gällande mobilisering, projekt och samverkan med andra intressenter, att profilera fisket och dess förädling med koppling till mat och att arbeta för samverkan med nationella och internationella nätverk, såsom Leader och FARNET. 11

22 4.4.1 Specifikt om utvecklingen inom fiskeområdesgrupper, FOG Budgetutnyttjandet vid årsskiftet 2012/2013 var lågt inom prioriterat område 4 jämfört med de andra prioriterade områdena. Detta beror på ett flertal faktorer: Fiskeområdena bildades under åren 2009 och 2010, vilket gjorde att de inte kom igång med verksamheten förrän nästan halvvägs in i programmet Begränsad tillgång till medfinansiering Problem med likviditet Svårigheter att få igång projekt och att nå ut till potentiella målgrupper Handläggningstider vid ansökan om stöd och ansökan om utbetalning Tillgången till offentlig medfinansiering skiljer sig mycket åt mellan de olika fiskeområdena. Några fiskeområden hade redan från början säkrad offentlig medfinansiering vid starten för fiskeområdet, medan andra fiskeområden haft det svårare med offentlig medfinansiering. Det har även funnits konkurrens om de offentliga pengar som kan medfinansiera, t.ex. från Leaderområdena (motsvarande områden inom ramen för landsbygdsprogrammet), som redan var etablerade när fiskeområdena skulle bildas och därmed redan hade ordnad medfinansiering från kommunerna. I årets enkätundersökning till fiskeområdena (se avsnitt 8.5.1) är det dock endast ett område som anger att tillgången till offentlig medfinansiering är mycket problematiskt. Likviditet är ett problem i genomförandet av projekt. När det gäller föreningar som ett exempel så har de ganska ofta dålig likviditet som gör att de inte kan ligga ute med pengar under en längre tid. Detta menar fiskeområdesgrupperna är ett problem som kan göra att vissa inte söker stöden. Projektägare som är ideella eller ekonomiska föreningar kan visserligen få ett förskott på en del av stödet. Förskottet kan hjälpa dem att komma igång, men det är inte tillräckligt för att klara likviditeten under hela projektet. Det har varit trögt för fiskeområdena att komma igång, även om de har börjat finna formerna. Det har börjat röra på sig i verksamheten, dock upplevs det fortfarande som svårt att starta igång enskilda projekt i områdena. Ibland finns det för lite engagemang och initiativkraft i fiskeområdena, vilket gör att verksamhetens arbete fördröjs. Det kan vara svårt att hitta företag eller andra aktörer som vill ta på sig att vara projektägare. Det är ofta därför fiskeområdesgrupperna själva som får försöka dra igång projekten. Fiskeområdesgrupperna tycker också att det är svårt att nå ut till alla potentiella målgrupper. Mycket positivt är att kontakterna med samarbetspartners har utvecklats över förväntan och på samma sätt har engagemanget från kommunerna ökat. Under 2012 har alla områden fått fart i sin verksamhet, vilket konstateras genom att antal beviljade projekt har fördubblats under Flera områden räknar med att använda hela sin budget. 12

23 4.5 Prioriterat område 5 Syftet med stöd inom prioriterat område 5 är att underlätta genomförandet av det svenska fiskeriprogrammet. Stödet riktar sig i första hand till aktörer som är in volverade i programmets genomförande. Åtgärder som är stödberättigade är bl.a. övervakning, förberedelse, utvärdering, administrativt och tekniskt stöd och revision. Totalt finns fyra olika åtgärdstyper inom tekniskt stöd: Förvaltning och genomförande av programmet Studier (förutom utvärdering) Information och offentlighet Andra åtgärder för tekniskt stöd Bland stödmottagarna finns Fiskeriverket, Jordbruksverket, Ekonomistyrningsverket, Stockholms läns Fiskarförbund, Länsstyrelsen Gotlands län, Länsstyrelsen Uppsala län, Länsstyrelsen Gävleborg, Länsstyrelsen Västra Götaland, Länsstyrelsen Stockholms län, Fyrbodals Kommunalförbund, Havs- och vattenmyndigheten, Sveriges Fiskares Arbetslöshetskassa och fiskeområdesgrupper. Vid slutet av 2012 hade totalt 124 ansökningar kommit in under programperioden, varav 105 hade beviljats och 73 var slutförda. Specifikt om år 2012 Totalt har 2 ansökningar kommit in under Under året beviljades stöd till 10 ärenden. Den övervägande majoriteten av dessa ärenden återfinns inom åtgärdstyp 1, förvaltning och genomförande av programmet. Under 2012 står Jordbruksverket för den mest omfattande ansökan sett till beloppsstorlek. Ansökan avser utveckling av IT-förvaltningen inom ramen för fiskeriprogrammet, projekt LB-fisk, se vidare under avsnitt 4.3. Jordbruksverket har arbetat med att sammankoppla uppgifter från de båda handläggningssystemen STÖD3 och LB-systemet. Uppgifter från de båda systemen har samlats i ett s.k. datavaruhus, FISKE. Jordbruksverket har också skapat rapporter som automatiskt lägger ihop uppgifter från båda handläggningssystemen. Andra ärenden som beviljats under 2012 handlar om revisionsmyndighetens revisioner, nätverksmöte/samverkansprojekt för fiskeområdesgrupper som gränsar till Finland, projekt som syftar till informationsspridning gällande fiskeområdesgrupper, erfarenhetsutbyte mellan fiskeområden med mera. 13

24 4.6 Urval av goda exempel på projekt Prioriterat område I Iordningsställande av verksamhetslokal för hantering av kvalitetskräftan - avslutat Inom åtgärden för småskaligt kustfiske har ett projekt genomförts för att ställa i ordning en lokal för hantering av levande kräfta. Projektet var ett frivilligt initiativ för att öka värdet på fisken utan att fiskeansträngningen ökar. Projektet har fått offentlig medfinansiering från matlandsanslaget, eftersom projektet är i linje med visionen om Sverige - det nya matlandet. Projektet har inneburit utveckling av ett litet företag, som består av tre yrkesfiskare. Selektiv räkrist med tillhörande trål - pågående 2012, avslutat 2013 Inom åtgärden investeringar ombord har en investering i räkrist med tillhörande trål beviljats. Investeringen leder till bättre storleksselektivitet, vilket är positivt för miljön. Miljövinsterna inkluderar att bränsleförbrukningen minskar och småfisk och småräkor selekteras ut, vilket medverkar till hållbara fiskebestånd. Prioriterat område II Vattenreningsutrustning för ostronkläckeri och Modernisering av algmatningssystem och optimering avslutat Ett vattenbruksföretag som har mussel- och ostronodling har bland annat genomfört två insatser inom åtgärden för produktiva investeringar i vattenbruk. Den ena insatsen handlar om reningsutrustning vars syfte är att öka reningsinsatsen av saltvatten och därmed eliminera andelen bakterier som kommer in i odlingsprocessen. Insatsens resultat visar att odlingen har en låg förekomsten av bakterier och andra mikroorganiser efter investeringen, vilket lett till mindre risk för produktionsbortfall på grund av epizootiska sjukdomar. Den andra insatsen är investeringar för att modernisera algmatningssystemet och optimera arbetsutrymmet. Investeringarna har haft en positiv effekt på miljön och produktionen då risken för under- eller övermatning samtidigt minskat. Miljöförbättrande energisparande investering i rökanläggning avslutat Ett litet mikroföretag inom beredningsindustrin har genomfört en insats inom åtgärden för beredning och saluföring som syftar till att öka kapaciteten samtidigt som det minskar utsläppen av föroreningar och förbättrar energiförbrukningen. Genomförandet består av att de har gjort en investering i en ny rökanläggning. Företaget anger att investeringen har gjort att de har en starkare marknadsposition och kan framställa produkter med högre kvalitet än tidigare. Företaget framhäver miljöarbetet i sin marknadsföring, vilket ger produkterna ett mervärde. Prioriterat område III Utveckling av en ekologisk selektiv torsktrål för Östersjön - pågående Inom åtgärden för gemensamma insatser pågår ett projekt med syftet att skapa en helt ny ekologisk trål som förbättrar selektiviteten vid torskfiske i Östersjön. Selekteringen är tänkt att ske i två steg, en artselektering och en storlekselektering. 14

25 Utveckling av fisket efter signalkräfta - pågående Förutom ett flertal småskaliga och storskaliga projekt inom gemensamma insatser som draggar efter spökgarn så pågår ett projekt som i samarbete med fiskets intressenter utvecklar långsiktiga fiskestrategier för signalkräfta och även undersöker kräftans betydelse för den biologiska mångfalden. Utveckling av miljövänliga fiskeredskap - avslutat Ett pilotprojekt som har genomförts framgångrikt är ett projekt som har haft fokus på att ta fram och utveckla selektiva, lättdrivna och miljövänliga fiskeredskap för att minska bottenpåverkan, bränsleförbrukningen och utsläpp från fiskefartyg. Vid försöksfiske med de nya trålarna har det visat sig att oljeåtgången har reducerats med procent. Tre andra genomförda pilotprojekt har handlat om (i) en ny fisktrappa vid Norrforsdammen där en fiskavledare har anlagts som guidar utvandrande fisk ned i den nya trappan, (ii) utveckling av en rörlig sälsäker selektiv strömmingsfälla samt (iii) metoder för att höja värdet på fiskprodukter och underutnyttjade arter. Utvärdering av Flocazur vattenreningsteknik - pågående Pilotprojektet syftar till att testa en ny kostnadseffektiv och miljövänlig vattenreningsteknik för olika verksamheter inom fiskodling och fiskslakterier. Det är tänkt att tekniken ska fungera i både sött och salt vatten, på land och i vatten samt halvslutna och helslutna system. Nya lösningar till ett blodigt problem inom fiskindustrin pågående Pilotprojektet arbetar för att ta fram ny teknik som hindrar oönskad kontaminering och reducerar härsknings- och pigmenteringsprocessen i fiskprodukter. Härskning innebär både en uppkomst av illalukande ämnen och en förlust av omega-3 fettsyror. Detta ska hjälpa till att i större utsträckning använda fisk och dess biprodukter för tillverkning av livsmedel. Utprovning av ny human slaktutrusning anpassad till svenska förhållanden pågående Syftet med pilotprojektet är att ta fram och utvärdera en pilotanläggning för etisk slakt av fisk som är anpassad efter svenska förhållanden och de arter vi odlar. Målet är att leverera skriftliga rekommendationer för hantering vid slakt samt en prototyp för ett mobilt slaktsystem som odlarna och myndigheter kan bygga upp. Utveckling av sälgrind i en push-up fälla pågående Pilotprojektet syftar till att minska skador som säl åstadkommer när de simmar in i delar av redskapet. Fällorna utrustas med undervattenskamera och kan därmed utvärderas avseende på placering och utformning. Påverkan på fångstmängd, samt beteende hos målarterna lax, öring och sik intill grindarna studeras. Ett löj-ligt projekt avslutat Ett projekt inom utveckling av nya avsättningsmöjligheter och reklamkampanjer handlar om vidareförädling och marknadsföring av produkter från siklöjfilé, klämd honlöja och restprodukter. 15