Vetenskaplig patriotism är en förödande hållning 4/2013. sid 4. Arne Jarrick: Mittuniversitetet Campus Härnösand läggs ned

Transkript

1 4/2013 Arne Jarrick: Vetenskaplig patriotism är en förödande hållning sid 4 Mittuniversitetet Campus Härnösand läggs ned sid 8 SULF:s årliga statistik Fler inom sektorn blev uppsagda 2012 sid 10 Arbetsdomstolen Ny dom klargör rätten till omplacering sid 13

2 LEDARE Utges av: Sveriges universitetslärarförbund (SULF). Adress: Box 1227, Stockholm. Besöksadress: Ferkens gränd 4, Gamla Stan. Telefon: växel. Telefax: e-postadress: Hemsida: Redaktion: Anders Jinneklint chefredaktör och ansvarig utgivare, tel , Layout: SULF Annonser och sekretariat: Lena Löwenmark-André, redaktionsassistent, tel , fax: , Produktannonser: Display, Andreas Lind, tel Pris: Helår 550 kronor inkl moms, gratis till medlemmar. Åsikter som framförs i signerade artiklar och recensioner står för författaren. Redaktionen tar ej ansvar för insänt, ej beställt material. All redaktionell text och bilder lagras elektroniskt av Universitetsläraren för att kunna publiceras på SULF:s hemsida. Medarbetare som inte accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip publiceras inte artiklar med detta förbehåll. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, Box 928, Borås Medlem av föreningen Sveriges Tidskrifter. TS-kontrollerad upplaga: ex Visstidsträsket Vägen till en tillsvidareanställning på ett svenskt universitet eller högskola kan ibland vara lång och osäker. Efter grundutbildningen söker sig de flesta ut i arbetslivet men en del vill förkovra sig ytterligare inom sitt ämne och söker till forskarutbildning. För de som kommer in på forskarutbildningen väntar fyra till fem år. Enligt avtalet om tidsbegränsad anställning som postdoktor kan en visstidsanställning på två år läggas till efter forskarutbildningen. Lagen om anställningsskydd, LAS, ger möjlighet att tidsbegränsa en anställning till två år om det handlar om ett vikariat. Enligt samma lag kan man också tidsbegränsa till två år enligt allmän visstidsanställning. De olika tidsbegränsningar som kan kombineras efter den akademiska grundexamen ger summan tio år. Det är alltså tio år med osäkra anställningar innan ett universitet eller en högskola tvingas ta ställning till om personen ifråga ska fortsätta ut på den övriga arbetsmarknaden eller ha möjlighet att i konkurrens söka en tillsvidareanställning. Under dessa tio år kan den visstidsanställde ha svårigheter att beviljas exempelvis bostadslån, eftersom de inte har en tillsvidareanställning. Detta i en ålder då många på olika sätt bildar familj. Svårigheten för den enskilde att i övrigt planera sin framtid är i många fall en ytterligare belastning förutom kraven att toppprestera i sitt arbete. Det vore rimligt att man efter tio år, eller om vi räknar bort visstidsanställningarna enligt LAS, efter sex år, ganska väl kan bedöma en persons lämplighet och förmåga att bedriva forskning samt undervisa på ett lärosäte. De flesta andra arbetsgivare har denna kompetens och anställer i högre utsträckning tillsvidare än våra svenska universitet och högskolor. Många håller säkert med om att en så lång prövotid som beskrivs ovan måste räcka. Så icke alla inom akademin och så icke Sveriges nuvarande regering. Regeringen beslutade nämligen i somras om ytterligare en tidsbegränsad anställning genom att införa 12 i högskoleförordningens fjärde kapitel. Den kallas för Anställning för meritering. Lägg till de tio åren, redovisade ovan, ytterligare sex år. Sexton år efter grundutbildningen och fortfarande ingen tillsvidareanställning! Detta kan inte vara rimligt! SULF kommer att fortsätta bekämpa denna stapling av visstidsanställningar. Som ett led i detta anmälde SULF Konungariket Sverige till Europakomissionen i somras för dessa möjligheter att stapla visstidsanställningar på ett sådant orimligt sätt. Scenariot ovan kan missbrukas ytterligare genom olika kreativa lösningar. Det är inte heller alla som använder sig av det tillåtna regelverket intill bristningsgränsen utan många tar sitt ansvar som arbetsgivare och tillsvidareanställer. En eloge till dessa! Argumentet till de många och långa visstidsanställningar som kan avlösa varandra i en oöverskådlig räcka av år, är att den akademiska världen är mycket unik. Till en viss del är detta korrekt. Därifrån till att ha skamligt många och skamligt långa visstidsanställda är steget alltför långt. Staplingen av LAS-anställningar måste upphöra, och en meriteringsanställning ska ge rättighet till prövning för en tillsvidareanställning mot på förhand kända krav! Lars-åke lööv 2:e vice ordförande i SULF 2 Universitetsläraren 4/2013

3 INNEHÅLL 4: Ledare: Visstidsträsket 4 Arne Jarrick: Vetenskaplig patriotism är en förödande hållning Foto: håkan lindgren Foto: tina stafrén 7 Tentafusk låg inte bakom stängning av distanskurser 8 Mittuniversitetet lägger ned campus Härnösand 10 Antalet ökade förra året 12 Arbetsbrist splittrar små forskargrupper 13 AD-dom klargör rätten till omplacering 4 8 foto: elin berge 14 Digital humaniora gör ny forskning möjlig 16 Svårt att hitta lektorer till nya utbildningsplatser 17 DEBATT Är massiva nätkurser framtiden? 28 KRÖNIKA Att blanda äpplen och päron är ett systemfel 14 4/2013 På omslaget: Arne Jarrick, professor i historia vid Stockholms universitet. PÅ GÅNG: 25 SULF kalendarium 26 SULF informerar Arne Jarrick: Vetenskaplig patriotism är en förödande hållning sid 4 Mittuniversitetet SULF:s årliga statistik Arbetsdomstolen Campus Härnösand Fler inom sektorn Ny dom klargör rätten läggs ned blev uppsagda 2012 till omplacering sid 8 sid 10 sid 13 foto: håkan lindgren Universitetsläraren nr 6/2013 har manus- och annonsstopp 15 mars Universitetsläraren 4/2013 3

4 Arne Jarrick anser att Vetenskapsrådet har blivit mer centraliserat på gott och ont. 4 Universitetsläraren 4/2013

5 Arne Jarrick: Vetenskaplig patriotism är en förödande hållning En dåligt formulerad anslagsansökan kan innehålla en lysande forskningsidé. Det säger Arne Jarrick, professor i historia, som mellan 2007 och 2012 har varit huvudsekreterare i Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap. text: marielouise samuelsson foto: håkan Lindgren När Arne Jarrick nu återvänt till Stockholms universitet kan han konstatera att universitetet, liksom Vetenskapsrådet och själva forskningspolitiken har genomgått stora förändringar under de gångna sex åren. Det skulle bespara systemet tid om forskarna slapp tänka på hänsyn till det vetenskapligt ovidkommande. Jag har mött forskare som känner sig otrogna sin idé när de skriver ansökan. Till det Arne Jarrick har försökt påverka som huvudsekreterare hör en förenkling av relationen mellan Vetenskapsrådet och forskarna, så att de inte ska behöva anpassa ansökningar efter vilka ämnen som just nu finns på dagordningen. Gällande förändringen av Vetenskapsrådet i stort talar han om en mer centraliserad myndighet. Den utvecklingen har drivits fram av en allians av VR:s förre generaldirektör och regeringen och har inneburit en tyngdpunktsförskjutning från finansiering av sådant som forskarna själva vill bedriva till strategiska intressen. Centraliseringen är på gott och ont, det positiva är att det pågår mer diskussioner över ämnesgränserna, det negativa är trögrörlighet och brist på förtroende för lokala initiativ. Vetenskapsrådet har sedan det inrättades 1 januari 2001 genomgått ett antal omorganisationer. Den som beslutades 2008 är, enligt Arne Jarrick, ofullbordad, vilket bland annat har medfört en otydlig beslutsordning, oklarheter kring vem som är ansvarig för vad och organisatorisk oreda. Trots detta är VR ett väl fungerande beslutsmaskineri, beredningen är högklassig och bedömarna högt kvalificerade! Skiftet på generaldirektörsposten (från Pär Omling till Mille Millnert, reds. anm.) som skedde 2011 tillhör det som han ser som något positivt, kommunikationen har blivit mycket enklare, rakare och mer uppriktig. Arne Jarrick talar också uppskattande om vissa förändringar i forskningspolitiken samt om den ansvarige ministern. Det är bra med individstödet till forskare och att Jan Björklund är sunt kritisk till stora forskarmiljöer. Björklund är också den förste fakta Namn: Arne Jarrick. Titel: Professor i historia vid Stockholms universitet. Bakgrund: huvudsekreterare i Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap. Sedan 2008 ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien. minister som uttrycker sig om grundforskning så att jag tror att han menar det han säger. Tidigare ministrar, oavsett om de varit borgerliga eller socialdemokrater, har pliktskyldigt sagt att det är viktigt med grundforskning, men och efter detta men har det framgått vad de egentligen tycker är viktigt, det kort siktigt nyttiga, säljbara, det som ger jobb, industriforskningen. Han uppskattar vidare att Jan Björklund är en idéburen politiker, men det innebär sannerligen inte att Arne Jarrick tycker att samtliga björklundska idéer är bra. Den vetenskapliga patriotismen, de meningslösa parollerna om Nobelpris till Sverige, är en förödande hållning. Priser ska gå till personer, inte till nationer. Forskare arbetar ju internationellt, de söker samarbeten med dem som har rätt kunskap, medan politikerna det gäller alla partier driver en forskningspolitik Universitetsläraren 4/2013 5

6 Miljöproblemen kan för övrigt inte heller lösas enbart tekniskt, där måste vi också ta hjälp av humanioraforskningen. som är ett slags omvänd intellektuell merkantilism, att importera de förädlade varorna i form av andra länders toppforskare. Arne Jarrick fortsätter: Forskningspatriotismen är paradoxal, om man tänker på hur stränga jävsreglerna är när det gäller enskilda ansökningar, man får inte bedöma någon som är från samma institution etcetera. Men de stränga reglerna gäller bara upp till en viss nivå, sedan vänder det helt och då ska man plötsligt gynna sitt universitet, sitt land. Den vetenskapliga patriotismen relaterar Arne Jarrick till det tankegods som Gustav Sundbärg (befolkningsstatistiker som arbetade med den stora Emigrantutredningen i början av 1900-talet) förde fram i sin nationalistiska essä Det svenska folklynnet. Sundbärg beskrev svenskar som ett folk som, ungefär, gillade naturen, men inte sig själva. Ett av Sundbärgs exempel på bristen på patriotism var att svenska forskare inte gav Nobelpriser till det egna landet. Idag borde vi ha lärt oss att tänka annorlunda och inse att vi inte kan lösa exempelvis klimatproblemen med vetenskaplig patriotism. Miljöproblemen kan för övrigt inte heller lösas enbart tekniskt, där måste vi också ta hjälp av humanioraforskningen, för sådant som att förstå det mänskliga beteende som innebär att vi fortsätter att bidra till global uppvärmning, trots att vi är medvetna om konsekvenserna. Han understryker att han inte menar att stödja humaniora i största allmänhet. Min mission är inte primärt att gynna humaniora, utan att slåss för en vetenskaplig attityd inom området. Jag tror på kunskap och jag vill bekämpa kunskapsförnekare och kunskapsskeptiker. Det finns bra humaniora och samhällsvetenskap, men nej, jag har inte lyckats att få den politiska omvärlden att se att det produceras solid vetenskap inom området. Om han ska nämna något han är särskilt stolt över från tiden på Vetenskapsrådet blir det de kvartalsvis återkommmande halvöppna seminarierna, som också har sänts i SVT:s Kunskapskanalen. Inte förenklat, inte populistiskt, utan förnuftsbaserat. Det har inte enbart handlat om att sprida kunskap om forskning, utan också om att sprida en civiliserad samtalsmodell, förnuftsbaserad, utan förenklingar och populism. Konsten att kommunicera forskning är också något han tänker på som föreläsare. Jag tycker jättemycket om att föreläsa, men är medveten om risken att en alltför karismatisk föreläsare kan bli manipulativ, så att studenterna tycker att man är bra, men att de inte lär sig kritiskt tänkande. Att åter vara verksam vid Stockholms universitet är en omställning, från den hektiska myndighetssfären med ständig feedback, till att bli min egen inspiratör. Och han återvänder som sagt till ett lärosäte som också det har förändrats, precis som politiken. Autonomin har inneburit att forskarna är mindre fria, att universitetsledningen har mera makt, men också å andra sidan att statsmakterna bestämmer mer över universitetsledningen. Liksom andra lärosäten är Stockholms universitet numera mycket mer centralistiskt, mer strategiskt och därmed i grunden mer ostrategiskt. l 6 Universitetsläraren 4/2013

7 Tentafusk låg inte bakom stängning av distanskurser Distanskurserna i geologi stängdes, efter att söktrycket varit explosionsartat, inte på grund av fusk. Institutionen ville istället prioritera kurser på högre nivå. Det säger Anders Karlhede, vicerektor vid Stockholms universitet. text: marielouise samuelsson Det var i mitten av februari som bland annat Sveriges Radio uppmärksammade fusk på orienteringskurser i geologi, där studenter kunde komma åt tentorna och de rätta svaren på nätet. Men beslutet om stängning togs, enligt Anders Karlhede, innan institutionen uppmärksammades på att det förekommit tentafusk. Omfattningen av fusket är inte klarlagd, men Anders Karlhede vill betona att det inte varit så enkelt att fuska som det har framställts i viss medierapportering. Examinationen bestod exempelvis inte enbart av rena kunskapsfrågor, utan innehöll också bland annat essämoment. Det avslöjade fusket har, enligt Anders Karlhede, väckt oerhört starka reaktioner inom geologiska institutionen. Våra lärare är mycket engagerade i undervisningens kvalitet och Högskoleverkets utvärdering har också gett goda betyg åt våra utbildningar i geologi. Anders Karlhede påpekar att det alltid finns en risk för fusk och att den risken inte bör vara större när det gäller distansutbildning. De allra flesta distansutbildningar som Stockholms universitet ger har, åtminstone inom naturvetenskap, också salskrivningar, på plats. När det gäller orienteringskurser (7,5 poäng) kan det utan tvivel finnas krassa skäl för studenter att registrera sig och därmed bli berättigade till studiemedel. Att man helt själv kunde registrera sig via nätet till kurserna i geologi bidrog sannolikt till det exploderande söktrycket under Så snabbt ska kurser inte kunna växa, samtidigt är geologi ett viktigt ämne vars orienteringskurser också ska kunna attrahera breda grupper, de som läser i bildningssyfte. foto: EVA DALIN Precis som studenter som registrerar sig främst för att få studiemedel kan självfallet också lärosätet ha krassa intressen av ökat söktryck. Så är ju förutsättningarna, att vi tjänar pengar på många studenter, men samtidigt innebär takbeloppen en gräns för hur många studenter vi får ersättning för, säger Anders Karlhede. I fallet med geologi valde vi att stänga orienteringskurser för att få utrymme för, mindre lönsamma, kurser på högre nivå. Stockholms universitet ska se över registreringsrutiner, och gällande nätsäkerhet på distanskurser handlar det om att lyfta fram goda exempel. Grundsynen är att kraven på examination på distanskurser inte ska skilja sig från vanlig undervisning. Marita Hilliges är rektor vid Högskolan Dalarna där man har tio års erfarenhet av att bedriva nätutbildning, det begrepp högskolan föredrar att använda istället för distansutbildning. Anders Karlhede, vicerektor, Stockholms universitet. foto: HÖGSKOLAN DALARNA Marita Hilliges, rektor Högskolan Dalarna. Fusk kan förekomma helt oberoende av teknik, men den nya tekniken innebär ökad tillgång till information och tentamenssäkerheten är förstås viktig när det gäller nätbaserad undervisning, säger Marita Hilliges. Sjuksköterskeprogrammet vid Högskolan Dalarna har nyligen anslutit sig till gruppen E-xcellence Associates in Quality, som arbetar systematiskt med kvalitet på nätbaserat lärande. Marita Hilliges, som betonar att hon inte specifikt vill kommentera det som hänt vid geologiska institutionen vid Stockholms universitet, känner inte till om det tidigare har förekommit liknande fusk vid nätutbildning/distanskurser vid svenska lärosäten. Lärosätena måste alltid vara kloka när examinationen konstrueras och när det gäller hur studenten legitimerar sig. Hon varnar också för moralpanik kring fuskdiskussioner. I det stora hela förekommer väldigt lite fusk, min erfarenhet är också att de som fuskar inte cyniskt utnyttjar systemet utan oftare är desperata, panikslagna studenter som hamnat i en svår livssituation. l foto: istock Universitetsläraren 4/2013 7

8 Mittuniversitetet lägger ned campus Härnösand Styrelsen för Mittuniversitetet har beslutat att all verksamhet på campus Härnösand ska flyttas till Sundsvall. Det här är en lika stor katastrof för Härnösand som ort som exempelvis när de lade ner varven i Göteborg, säger Anders Nyström, Saco-S i Härnösand. text: per-olof eliasson Jag är inte bitter men jag är förvånad över att man över huvud taget tog upp det här på agendan och att man inte stärkte Härnösand istället. Sedan har det naturligtvis betydelse vad regeringen säger, små regionala utbildningar är inte deras skötebarn, säger vice ordförande i Saco-S vid Mittuniversitetet, Anders Nyström. Frågan om framtiden för Campus Härnösand har utretts sedan i maj 2012 och nedläggningsbeslutet togs av en oenig styrelse den 18 februari. Fyra styrelseledamöter reserverade sig; två lärarrepresentanter, en studentrepresentant och styrelsens vice ordförande Bo Sundqvist, före detta rektor för Uppsala universitet. Frågan har utvecklat sig till en infekterad strid i Härnösand vilket avspeglar sig i rubrikerna på den lokala nyhetssajten Allehanda.se. Här är ett litet urval: namnunderskrifter överlämnas Landshövdingen: hårt slag för Härnösand 2500 protesterade mot nedläggningsförslaget Göran Persson sågar nedläggningen Fälldin rasar mot Miun-förslaget Hela Härnösand jobbar för Miun Trodde inte att det skulle sluta så här illa Kommunalrådet Fred Nilsson (S) vägrade efter beslutet att vid intervjun i SVT Mittnytt stå bredvid rektor Anders Söderholm. Jag tycker det här är så exempellöst dåligt att jag inte har någon anledning att antyda någon sorts vänskap eller förståelse för detta, sa han. På kommunens hemsida flaggar kommunalrådet för fortsatt strid. Frågan är inte över med detta. Jag foto: privat Anders Nyström, vice ordförande i Saco-S vid Mittuniversitetet. kommer att göra allt jag kan för att undersöka alla möjligheter till att riva upp beslutet, säger han. Anders Nyström, Saco-S i Härnösand, anser inte heller att sista ordet är sagt. Jag tror att det kommer att bli verksamhet i Härnösand i något annat universitets regi, säger han. Även om hela staden Härnösand vill ha kvar campus är känslorna inom universitetet splittrade. Tre fjärdedelar ogillar beslutet medan en fjärdedel gillar det. Humaniora vill till stora delar flytta till Sundsvall, de tror att de kan få bättre förutsättningar genom att samarbeta med samhällsvetarna där, säger Anders Nyström. I Härnösand finns Mittuniversitetets alla humanistiska ämnen, lärarutbildningen och några mindre ämnesområden som energiteknik. Anders Nyström befarar att universitetet kommer att få svårigheter att hålla kvaliteten på utbildningarna och inte riskera att förlora examenstillstånd. Om man flyttar en verksamhet mot personalens vilja kan man förvänta sig stora avhopp. Enligt en enkät som Saco- S gjort är det av cirka 180 anställda 32 foto:tina stafrén Anders Söderholm, rektor för Mittuniversitetet. som inte kommer att flytta med utan som slutar och ett 40-tal som säger att de aktivt kommer att söka andra arbeten, säger han. Rektor vid Mittuniversitetet, Anders Söderholm, menar att beslutet att lägga ned Campus Härnösand och flytta verksamheten till Sundsvall var nödvändigt. Det här beslutet är det som vi menar bäst gynnar ett starkt universitet även framgent. Och det är både fråga om ekonomi och kvalitet, säger han. Framför allt är det fråga om hur lärarutbildningarna ska kunna utvecklas. De utbildningarna går i huvudsak på distans. I stort sett samtliga campusstudenter läser utbildningar som vi inte längre har antagning till så vi har ingen reguljär campusverksamhet i Härnösand längre, säger Anders Söderholm. Lärarutbildningen i Härnösand har haft svårt att rekrytera studenter till campusutbildningar men har varit framgångsrik med distansutbildningarna till lärare för lägre åldrar. Däremot har ämneslärarutbildningen inte klarat omställningen till distansutbildning utan haft för få sökande. Här har universitetet ambitioner för framtiden. Vi vill bygga upp ämneslärarutbildningen igen och då behöver vi en samlad campusmiljö med olika utbildningar nära varandra vilket vi får i Sundsvall, säger Anders Söderholm. Han säger att det var ett svårt beslut att lägga ned Campus Härnösand. Det finns många känslor och många fakta att ta hänsyn till. Vi har stannat vid att det här är bäst för universitetet, men det innebär ju inte att det är med glädje man tar ett sådant beslut. l 8 Universitetsläraren 4/2013

9 foto: Tina Stafrén IFRS i teori och praktik Stad med stolta utbildningstraditioner text: per-olof eliasson Campus Härnösand. En del av den lokala upprördheten över nedläggningen av campus kan kanske härledas till att det är Härnösand som har bildningstraditionen i regionen och dessutom är både residensstad och biskopssäte. Går man långt tillbaka i tiden var Härnösand den stad norr om Uppsala som hade utbildning över huvud taget. Härnösands gymnasium, som utbildade präster, grundades Navigationsskolan för styrmän och sjökaptener startade 1842 och Härnösands folkskollärar- och småskollärarseminarier inrättades också på 1840-talet. Lärarseminarierna utbildade lärare för en yta stor som halva Sverige. De anrika utbildningarna i Härnösand slogs i och med 1977 års högskolereform samman med en nybildad högskoleverksamhet i Sundsvall till Högskolan i Sundsvall/Härnösand. Sammanslagningen skapade konflikter som påminner om den nuvarande striden kring nedläggningen av Campus Härnösand. I den sammanslagna högskolan blev Sundsvall huvudort med rektor, övriga ledningsfunktioner och administration. Detta hade man svårt att acceptera i Härnösand tillkom Mitthögskolan genom att Högskolan i Sundsvall/Härnösand gick samman med Högskolan i Östersund. Mitthögskolan blev Mittuniversitetet den 1 januari Idag studerar cirka studenter på Campus Härnösand, men bara drygt 220 av dem är reguljära campusstudenter. Däremot bedrivs lärarutbildningarna som distansutbildning med samlingsveckor på campus. l Den nya upplagan är här! Boken behandlar samtliga värderingsfrågor inom IFRS. Till varje kapitel finns ett antal instuderingsfrågor och övningar. Lösningar på dessa finns sist i boken. Denna tredje upplaga av boken avspeglar både förändringar i standarder som skett de senaste åren och nyheter som beräknas införas under kommande år. IFRS - i teori och praktik är skriven av Jan Marton, Marie Lumsden, Pernilla Lundqvist och Anna Karin Pettersson. Författarna är alla verksamma vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Läs mer om boken på Andra böcker av intresse Företags- Juridik ekonomi Koncernredovisning civilrätt, Extern från begrepp Bokföringens straffrätt, redovisning till beslut i praktiken abc processrätt Order/Information tel: vx: info@sanomautbildning.se Universitetsläraren 4/2013 9

10 Antalet ökade förra året Lärosätena sade upp fler universitetslärare och forskare 2012 än föregående år. Antalet uppsagda lärare har ökat medan antalet uppsagda forskare har minskat. Det visar SULF:s årliga undersökning om övertaligheten på lärosätena. text: Per-Olof Eliasson Det verkar finnas en uppåtgående trend när det gäller antalet uppsagda. För tredje året i rad ökar antalet uppsagda lärare och forskare vid landets lärosäten, säger Johanna Kemi, ombudsman på SULF, som gjort undersökningen om övertalighet. Under perioden 1 december 2011 till 30 november 2012 har minst 138 lärare och forskare sagts upp sades 126 personer upp, jämfört med 102 personer 2010, 93 personer 2009 och 144 personer Förhandlingarna om har under 2012 berört minst 214 personer. Samtliga lärosäten har besvarat enkäten. 20 av lärosätena har inte rapporterat någon övertalighet, föregående år var det 15 och året dessförinnan 25. Antalet forskare som sagts upp har minskat. Av de 138 uppsagda är 64 forskare, dessutom har en forskarassistent, sju forskningsassistenter och två forskningsingenjörer sagts upp. Föregående år sades 87 forskare upp, året dessförinnan 77. Färre lärare, professorer, lektorer och adjunkter, än forskare och annan forskningspersonal har sagts upp. Men det är fler lärare som sagts upp än föregående år, 64 jämfört med 38. Av de uppsagda lärarna 2012 var tio professorer, 19 lektorer och 35 adjunkter blev fyra professorer, åtta lektorer och 26 adjunkter uppsagda. För några år sedan sades många adjunkter upp (som mest 83 stycken 2008) men 2010 hade antalet minskat kraftigt till elva adjunkter för att sedan öka igen. Den fortsatt stora studenttillströmningen har bidragit till att av lärare fortfarande ligger på en ganska låg nivå. Men neddragningen av takbelopp i senaste budgetpropositionen har redan resulterat i vissa av lärare och då är det främst adjunkterna som drabbas igen, säger Johanna Kemi. Större delen av na är koncentrerade till ett fåtal lärosäten. Tre lärosäten står för drygt hälften av na, Stockholms universitet med 27 uppsagda, Uppsala universitet med 23 uppsagda och Mittuniversitetet med 20. Mittuniversitetet är det lärosäte som sagt upp flest lärare, medan Stockholms universitet och Uppsala universitet främst sagt upp forskare. Förutom uppsägningen av forskare på de stora universiteten märks alltså Mittuniversitetet med 20 varav tio adjunkter, Högskolan i Gävle med tolv uppsagda, varav tre adjunkter och 138 lärare och forskare uppsagda Blekinge tekniska högskola Befarad övertalighet: 2 professorer, 2 lektorer, 5 adjunkter, 1 forskarassistent Uppsagda: 2 professorer, 2 lektorer, 5 adjunkter, 1 forskarassistent Orsak: både utbildning och forskning Chalmers tekniska högskola Inga Göteborgs universitet Befarad övertalighet: 1 professor, 5 forskare Uppsagda: 4 forskare Orsak: Forskning/forskarutbildning och grundutbildning Handelshögskolan i Stockholm Högskolan i Halmstad Högskolan i Jönköping Befarad övertalighet: 5 adjunkter Pågående: förhandlingarna är ej avslutade. Orsak: grundutbildning och förändrat utbildningsutbud Högskolan Väst Befarad övertalighet: 1 lektor, 3 adjunkter Uppsagda: 2 adjunkter Orsak: grundutbildning Karlstads universitet Befarad övertalighet: 5 lektorer Uppsagda: 2 lektorer Orsak: både utbildning och forskning Danshögskolan Ersta Sköndal högskola Försvarshögskolan Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH Högskolan Dalarna Befarad övertalighet: 4 lektorer, 5,5 adjunkter Uppsagda: 3 adjunkter Pågående: fortfarande pågår förhandlingar i fyra ämnen Orsak: grundutbildning Högskolan i Borås Befarad övertalighet: 3 lektorer, 2 adjunkter Uppsagda: 1 lektor Pågående: 2 lektorer, 2 adjunkter Orsak: grundutbildning Högskolan i Gävle Uppsagda: 2 professorer, 7 lektorer, 3 adjunkter Orsak: både utbildning och forskning Högskolan i Skövde Högskolan Kristianstad Befarad övertalighet: 4 lektorer, 7 adjunkter Uppsagda: 4 adjunkter Orsak: Kurser och program som lagts ner Högskolan på Gotland Befarad övertalighet: 2 adjunkter Uppsagda: 2 adjunkter Orsak: grundutbildning Karolinska institutet Inga befarade övertaligheter Uppsagda: 1 forskare (var befarad övertalighet 2011 års enkät) Konstfack. KTH Befarad övertalighet: 1 adjunkt, 2 forskare Uppsagda: 1 adjunkt, 2 forskare Orsak: både utbildning och forskning, forskning/forskarutbildning Kungl. Konsthögskolan 10 Universitetsläraren 4/2013

11 Blekinge tekniska högskola med tio uppsagda varav fem adjunkter. Tillsammans står de för hälften av de uppsagda adjunkterna. Vid de små lärosätena har det varit ett fåtal. Däremot visar några små högskolor en oro inför framtiden. (Enkäterna har besvarats av personalchefer eller motsvarande vid lärosätena.) Det kan komma att bli personalkategorier där vi drar ned genom uppsägning eller genom att vi låter bli att återbesätta tjänster. Den ekonomiska situationen är kärvare. Det är dock inte genomlyst vilka kategorier av personal som skulle drabbas skriver Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm befarar att 10 till 15 anställda kan beröras. Det kan komma att bli övertalighet både för tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda lärare som beror på medelsbrist skriver högskolan. Också andra lärosäten befarar i framtiden. foto: istock Examensprövningar ställer höga krav på lärarkompetensen vilket i sin tur leder till minskat behov av adjunkter skriver Högskolan i Jönköping. På grund av ett minskat takbelopp tror Mälardalens högskola att cirka tio lärare kommer att sägas upp fram till 2015, och Mittuniversitetet bedömer att minskning av takbelopp kommer att medföra mindre antal anställda de kommande åren. Sveriges lantbruksuniversitet fruktar större övertalighet 2013: Under 2013 kommer SLU att av ekonomiska skäl, bland annat minskade externa intäkter och ökade lokalkostnader, att tvingas definiera övertalighet. Omfattningen är i nuläget svår att överblicka, men en grov uppskattning är 50 till 75 personer. Universiteten i Lund och Uppsala bedömer att övertaligheten för externfinansierade forskare kommer att fortsätta på samma nivå som nu. Då forskare i allt högre utsträckning tillsvidareanställs så är det troligt att antalet forskare som sägs upp till följd av brist på externa medel även fortsättningsvis kommer att ligga på en högre nivå än tidigare, då forskare ofta hade tidsbegränsade anställningar, säger Johanna Kemi. SULF:s chefsutredare Karin Åmossa kommenterar också framtidsutsikterna. Regeringen har meddelat att antalet studieplatser kommer att behöva minskas de kommande åren, vilket troligen skulle innebära fler övertaligheter om det inte kan lösas med naturliga pensionsavgångar eller minskning av antalet tidsbegränsade anställningar, säger hon. l Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Linköpings universitet Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Befarad övertalighet: 1 adjunkt Uppsagda: 1 adjunkt Orsak: Forskning/forskarutbildning Lunds universitet Befarad övertalighet: 2 lektorer, 1 adjunkt, 22 forskare Uppsagda: 2 lektorer, 1 adjunkt, 12 forskare Orsak: Grundutbildning och externfinansiering Malmö högskola Befarad övertalighet: 1 lektor Uppsagda: 1 lektor Orsak: grundutbildning Mittuniversitetet Befarad övertalighet: 4 professorer, 3 lektorer, 13 adjunkter, 3 forskare Uppsagda: 4 professorer, 3 lektorer, 10 adjunkter, 3 forskare Orsak: både utbildning och forskning Mälardalens högskola Operahögskolan i Stockholm Röda korsets högskola Stockholms dramatiska högskola Stockholms universitet Befarad övertalighet: 1 professor, 2 adjunkter, 19 forskare, 2 forskningsingenjörer, 8 forskningsassistenter Uppsagda: 2 adjunkter, 18 forskare, 2 forskningsingenjörer, 5 forskningsassistenter Orsak: Omorganisation och externfinansiering Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Befarad övertalighet: Uppsagda: 2 professorer, 1 lektor, 1 adjunkt, 1 forskare Orsak: Både utbildning och forskning Södertörns högskola Teologiska högskolan i Stockholm Umeå universitet Befarad övertalighet: 11 lärare, 2 forskare Pågående: förhandlingar ej avslutade Orsak: både utbildning och forskning Uppsala universitet Befarad övertalighet: 1 lektor, 2 adjunkter, 30 forskare, 5 forskningsassistenter Uppsagda: 21 forskare, 2 forskningsassistenter Orsak: både utbildning och forskning, externfinansiering Örebro universitet Undersökningen gäller perioden 1 december november Befarad övertalighet visar hur många anställda som berörts av arbetsbristförhandlingarna. Uppsagda visar hur många anställda som sagts upp efter förhandlingar. I vissa fall är förhandlingarna ej avslutade och presenteras då som pågående förhandlingar. Hälften av lärosätena har inte haft några förhandlingar om arbetsbrist under den aktuella perioden. Universitetsläraren 4/

12 Arbetsbrist splittrar små forskargrupper Turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist sätts ur spel när uteblivna forskningsanslag drabbar små högspecialiserade forskningsgrupper. Arbetsgivaren vill då ofta skapa turordningskretsar med bara en person. Det är en stor svårighet ur facklig synvinkel, säger Barbro Biström, ordförande i SULFföreningen vid Umeå universitet. text: PER-OLOF ELIASSON foto: MARIA MATTIASSON Många institutioner vid olika lärosäten har små forskningsgrupper som finansieras enbart med externa medel. Grupperna kan vara så små och så specialiserade att turordningsreglerna sätts ur spel genom att arbetsgivaren skapar mycket små turordningskretsar. Barbro Biström förklarar hur det kan gå till. En grupp består av en professor, en forskarassistent och tre doktorander samt forskningsstödjande personal, exempelvis en forskningsingenjör. Så tar det externa anslaget slut och man måste dra ned. Doktoranderna kan man inte sparka, de måste ju gå klart sin forskarutbildning, forskarassistenten har en tidsbegränsad anställning och är kvar tills den tar slut, professorn kan oftast få fakultetsmedel för att behålla professuren och då återstår bara en person som kan bli övertalig, i det här fallet forskningsingenjören. Hon menar att den här situationen inte är bra för den enskilde forskaren, inte bra för forskningsledaren, inte bra för lärosätet och inte bra för Sverige som forskningsnation. För den enskilde är det förstås en otrygghet, säger Barbro Biström. Men osäkerheten för forskaren har fler effekter. Vi ser att forskningsledare som är beroende av att dra in forskningsmedel för en hel forskargrupp är stressade, pressen är oerhört stor på dem. Deras arbetsmiljö är inte bra. För lärosätet är inte heller systemet gynnsamt. Man är så beroende av externa medel att högkompetent personal försvinner om forskningsmedlen uteblir i två år. Sedan får man nya anslag men då är ju de här människorna försvunna någon annanstans. Och för Sverige som forskningsnation är det ett slöseri att kompetenta forskargrupper skingras, säger Barbro Biström. Ur fackets synvinkel är forskningsstrukturerna allt annat än genomskinliga vid övertalighet. Det är svårt för facket att kunna avgöra vilka som skulle kunna ingå i en turordningskrets, forskningsgrupperna är så specialinriktade. Säger arbetsledningen att en person inte är kompetent att gå in i en annan forskningsgrupp är det väldigt svårt för oss i facket att hävda motsatsen, även om personen själv säger sig klara det arbetet. Barbro Biström, ordförande i SULFföreningen vid Umeå universitet. Detta skapar en osäkerhet om fack och arbetsgivare har möjlighet att helt följa lagar och avtal. Därför anser Barbro Biström att SULF borde jobba mer proaktivt och försöka arbeta fram strukturer som förhindrar att fel person får gå enligt LAS och turordningsregler. Vår uppgift som fackförening är ju att ordna att våra medlemmar har så trygga anställningar som möjligt och därför vore det bra att hitta vägar som är effektiva. Barbro Biström efterlyser en annan inställning. Stora institutioner borde ta hand om personalen bättre och känna att all personal är institutionens personal och inte anställda inom en särskild forskningsgrupp. Hon skulle vilja att det fanns mera medel från staten som inte var tillfälliga projektmedel; basresurser för att stötta forskningsgrupper om pengarna tillfälligt uteblir. Eller att stora institutioner kunde avsätta medel i en slags buffertfond. Hon vill också se en förbättrad utbildning av chefer så att de kan organisera sin institution för att ta hand om eventuell övertalighet. Institutionen bör sköta personalfrågorna och ha en långsiktig planering av ekonomi och personal så att inte varje forskningsledare och varje forskningsgrupp sköter sig själv. Hon vill exempelvis att man försöker ordna kluster med forskningsstödjande personer som kan serva flera forskningsgrupper. Och att man hittar sätt för de specialiserade forskarna att enkelt bredda sin kompetens. Man måste ha synen att disputerade inte bara är specialister utan att de har en generell kompetens och att de ganska lätt borde kunna ställa om till annan forskning, åtminstone om den är närliggande. Hon tycker att det ställer till skada om forskarna lämnar lärosätet utan att de själva väljer det. Att forskargrupper skingras och kompetent personal sägs upp är inte bra för verksamheten inom lärosätet. l 12 Universitetsläraren 4/2013

13 AD-dom klargör rätten till omplacering I en principiellt viktig dom har Arbetsdomstolen slagit fast att statligt anställda har samma rätt till omplacering och återanställning vid övertalighet som privat anställda. Den här domen är av stor vikt, den är ett klargörande av vad som gäller, säger SULF:s förbundsjurist Carl Falck. text: PER-OLOF ELIASSON Målet vid Arbetsdomstolen gäller en forskare vid Stockholms universitet som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. SULF hävdade att han skulle bli omplacerad till en av två lediga lektorstjänster i ett närliggande ämne. Arbetsgivaren hävdade däremot att forskaren inte hade tillräckliga kvalifikationer för en omplacering. Dessutom hävdade arbetsgivaren att forskaren inte hade rätt till omplacering, inte ens om han hade haft tillräckliga kvalifikationer för tjänsterna. Detta var enligt arbetsgivaren en följd av att den så kallade omplaceringsregeln i anställningsskyddslagen, LAS, har en annan innebörd när det gäller statligt anställda än för anställda på arbetsmarknaden i övrigt, i vart fall ifråga om läraranställningar som är reglerade i högskoleförordningen. Arbetsgivaren menade att högskoleförordningens särskilda regler för tillsättning av universitetslektorer att tillsättning ska ske i konkurrens och att de skickligaste sökande ska tillsättas alltid gäller framför anställningsskyddslagens regler om skyldighet att omplacera en anställd innan uppsägning och skyldighet att återanställa efter uppsägning. Man kan se att staten försöker flytta fram positionerna lite, som ett sätt att minimera rätten att bli omplacerad vid arbetsbrist, därför är det viktigt att den här domen är ett klargörande, säger Carl Falck. Arbetsdomstolen går i domen kort igenom lagstiftningens historia på området och påpekar att när 1974 års anställningsskyddslag trädde i kraft gällde ännu 1809 års regeringsform. I propositionen om lagförslaget påtalades att regler i regeringsformen hindrade möjligheterna att tillämpa anställningsskyddslagens regler om företrädesrätt till återanställning inom staten. Därför inrättades det övergångsregler. Man har sedan dess mer och mer anpassat reglerna för offentligt anställda till att vara ganska motsvarande dem som gäller på den privata sidan, säger Carl Falck. Arbetsdomstolen slår i domen fast att man inte kan tolka reglerna i regeringsformen, Lagen om offentlig anställning eller högskoleförordningen på det sätt som arbetsgivaren staten vill. Jag tycker det var bra att vi kunde få ett klart avgörande i den här frågan. Även som statsanställd har man alltså rätt att vid arbetsbrist bli prövad till lediga anställningar, säger Carl Falck. Jag tycker det var bra att vi kunde få ett klart avgörande i den här frågan. Även som statsanställd har man alltså rätt att vid arbetsbrist bli prövad till lediga anställningar. Domen innebär enligt Carl Falck att om en forskare eller universitetslärare sägs upp på grund av arbetsbrist ska arbetsgivaren om möjligt placera om den anställde till en annan ledig anställning. Arbetsdomstolen säger också att det i sådana fall inte behövs en ny sakkunnigprövning av personen ifråga. En person som blivit övertalig kan alltså gå före till en tjänst utan att det varit en sakkunnigprövning, under förutsättning att personen har tillräckliga kvalifikationer. Då ska man inte annonsera ut tjänsten över huvud taget utan placera honom eller henne på den anställningen. Domen har också en annan principiellt Arbetsdomstolens entré i Gamla stan, Stockholm. viktig del när Arbetsdomstolen resonerar kring frågan om behörighet. Det finns enligt Högskoleförordningen egentligen bara två behörighetsregler för universitetslärare, man ska vara vetenskapligt skicklig och man ska vara pedagogiskt skicklig. Och här slår Arbetsdomstolen fast att behörigheten bara innehåller de två delarna. Så arbetsgivaren kan i framtiden inte försöka fuska och säga att behörigheten innehåller något annat än just det som är inskrivet i högskoleförordningen. I det aktuella målet fann Arbetsdomstolen att den övertalige forskaren var både vetenskapligt och pedagogiskt skicklig, men att han inte skulle ha företräde till de utlysta tjänsterna eftersom han inte hade tillräcklig vetenskaplig bredd för det utlysta lektoratet, han hade varit alltför koncentrerad på sin ganska smala specialitet. Tyvärr förlorade vi målet om medlemmens tjänst men tack vare klargörandet i AD-domen vet nu arbetsmarknadens parter vad man har att hålla sig till, säger Carl Falck. l Carl Falck, SULF:s förbundsjurist Universitetsläraren 4/

14 Anita Sarkeesian, välkänd feministisk mediekritiker och grundare av sajten håller föreläsning för stor publik vid sitt besök i Humlab i Umeå hösten Digital humaniora gör ny forskning möjlig Digital humaniora är ett framväxande fält. Det innefattar att humanister kan använda informationsteknik som ett kraftfullt verktyg som möjliggör en ny typ av forskning, att informationssamhället är ett viktigt studieobjekt för humanistiska forskare och att humanister använder digitala uttrycksmedel, som multimediala inslag i forskningsrapporter. text: Per-Olof Eliasson Internationellt pågår det en intensiv dialog om vad digital humaniora innefattar och var gränserna går, säger Patrik Svensson, professor i humaniora och informationsteknik samt föreståndare för Humlab vid Umeå universitet. Han berättar att det finns en tradition som går tillbaka till slutet av 1940-talet, internationellt kallad humanities computing, som handlar om att använda datorn som verktyg för att analysera stora mängder text. Man brukar säga att det startade 1949 när den italienske jesuitprästen Roberto Busa, som forskade om Thomas av Aquinos texter, bad IBM om hjälp. I början på 2000-talet kom det en ny våg och man tog ett bredare grepp och bytte namn till digital humanities. Under den här tiden blev det mer uppenbart att digitala uttryck och informationsteknik är relevanta för humaniora på många olika sätt. Digital humaniora är dels ett verktyg, dels är den digitala världen ett studieobjekt och dessutom innebär digitala möjligheter en ny uttrycksform. 14 Universitetsläraren 4/2013

15 Betydande delar av vårt kulturarv har digitaliserats, eller håller på att digitaliseras. Det har blivit svårt att vara humanistisk forskare, eller någon annan typ av forskare, utan att förhålla sig till digitala material och digitala studieobjekt. Inom exempelvis historia handlar det bland annat om digitala arkiv, materialsamlingar, i ökande grad också olika visualisering i geografiska informationssystem, GIS, som gör det möjligt att lägga lager av information på varandra. Det är också möjligt att behandla stora datamängder på ett sätt som gör en ny typ av forskning möjlig. Om man tar historisk forskning som tittar på mönster över tid, som intellektuell historia eller idéhistoria, kan man se mönster i stora textdatabaser med hjälp av exempelvis Google Ngram Viewer. Sådana mönster måste förstås tolkas kritiskt. Humlab i Umeå har också ett antal projekt tillsammans med museer, arkiv och bibliotek. Den del av digital humaniora som handlar om material och verktyg är ju beroende av att det finns material, en viktig del av digital humaniora som projekt är kompetens kring hur man märker upp digitalt material och gör det forskningsbart. Digitala företeelser är även studieobjekt i sig. För humanister kan det digitala vara ett intressant studieobjekt, en stor del av våra liv är numera kopplade till digitala världar. Det är en textur som genomsyrar den typ av samhälle vi lever i, säger Patrik Svensson. Internet, mobiltelefon, GPS, kort för att komma in på hotellrummet, banken vet var man handlar, övervakningskameror, automatiska krigsrobotar Digitala medier är också en uttrycksform. Vi humanister uttrycker oss traditionellt via text och prat, men nu kommer mångmediala möjligheter genom tekniken, och det sker en hel del utforskande av de möjligheterna. Patrik Svensson menar att ju mer material och forskningsverktyg som hamnar i datorn eller på nätet, desto mer logiskt att man vill ta med det i det man skriver. foto: Mattias Pettersson Som historiker kanske man vill stoppa in visualiseringar av demografiskt material i publikationen. Det är inte så lätt att göra i en tryckt publikation eller PDF, därför forskas det en hel del kring alternativa sätt att publicera. I Umeå har man med Humlab försökt skapa en mötesplats. Vi vill föra samman alla de här aspekterna av digital humaniora och inte stänga ute utan bjuda in. Det kan lika väl vara en traditionell humanistisk forskare som kommer och pratar om sin forskning, som har någon anknytning till det digitala, som det kan vara någon som producerar dataspel och som har en workshop. Humlab finns sedan 1999 i en 700 kvadratmeter stor källarlokal med digitala resurser som exempelvis arbets stationer, program för dataanalys och videoredigering, skärmlandskap, ljudstudio och elektronikverkstad för experimentell verksamhet. Här pågår ett antal forskningsprojekt, bland annat i samverkan med Stanforduniversitetet med stöd från Wallenbergsstiftelserna. Vi brukar säga att Humlab är en mötesplats mellan humaniora, kultur och kulturinformationsteknik. Vi har mycket kontakter med kulturinstitutioner, företag, med kreativa individer jämte de humanistiska ämnena vid universitetet. I Umeå finns också en koppling till digital konst och på det nya konstärliga campus finns ett Humlab-X som samverkar med design, konst och arkitektur. Där är det naturligt att jobba nära konstnärliga uttryck och konstnärlig Patrik Svensson, professor i humaniora och informationsteknik samt föreståndare för Humlab vid Umeå universitet forskning. Jag tror att kopplingen mellan en humanistisk forskningstradition och det experimenterande och den utveckling som sker inom forskning på konstnärlig grund är viktig. Tekniken är nödvändig för digital humaniora. I Humlab anser vi att det är viktigt att ha ett förhållande till tekniken där vi är med och tänker ut hur en humanistisk orienterad infrastruktur kan se ut. Det är inte säkert att vi behöver samma sorts modeller som naturvetenskapen. Vid Humlab kombineras skapande och testande med ett kritiskt perspektiv. Vi har ett labb, med teknik och möjligheter att visualisera, men i våra labb har vi ett seminariebord i mitten. Det är ett slags symbol, ofta är det dialogen som är viktig i vår verksamhet och att den inte sker med stöd av teknik och skärmar, utan det är det intensiva mänskliga samtalet som är det viktiga. Patrik Svensson säger att Humlab är en modell för hur man kan skapa en plattform och en miljö för digital humaniora. Vi hade ett symposium i december som handlade om medier, plats och infrastrukturteknik med de bästa forskarna i världen. Och symposiet var integrerat med och använde miljön på Humlab. Men Humlab är inte ensamt i Sverige. Den datalingvistiska traditionen är stark i Göteborg och i Lund finns ett humanistlaboratorium som Humlab har nära samarbete med. Och här och där finns mindre grupper utspridda. Det börjar också finnas rätt många doktorander i olika sorters miljöer som söker efter sammanhang. Patrik Svensson påpekar att de digitala verktygen och frågorna skär tvärs över de olika humanistiska ämnena, och över andra ämnen på universitetet. Han spårar två möjliga utvecklingslinjer för digital humaniora. Den ena går mot en institutionalisering, att det blir ett ämne eller en disciplin. Men jag tror på en modell där digital humaniora ligger någonstans emellan de olika humanistiska disciplinerna, deltar i viktig forskning och också bygger verktyg. Dessutom kan det vara en utvecklingsmotor, en proaktiv mötesplats för att tänka kring humanioras utveckling och även hela universitets framtid och relationer till världen utanför. l Universitetsläraren 4/

16 Svårt att hitta lektorer till nya utbildningsplatser När regeringen lanserade nya utbildningsplatser inom förskollärarutbildningen mottogs det med visst jämnmod, sektorn har vant sig vid att autonomin i sådana fall är begränsad och att satsning inte är lika med nya pengar. text: MarieLouise Samuelsson Problemen som universitet och högskolor nu har att lösa handlar främst om att rekrytera lektorer samt hitta lämpliga lokaler. I januari beslutade alltså regeringen om flera platser på förskollärarutbildningen, i det som benämns Stockholmsregionen. Stockholms universitet, Södertörns högskola och Mälardalens högskola fick därför i sina regleringsbrev i uppdrag att utöka antalet nybörjarplatser på utbildningen. Avsikten är att öka antalet med cirka en fjärdedel från 860 platser år 2012 till cirka 1080 år Lärosätena var förberedda, i höstas hade de kallats till sonderande träff på Utbildningsdepartementet, där också företrädare för kommunerna medverkade. Stockholms universitet hade redan planerat och förberett en ökning av antalet platser på förskollärarutbildningen, så det kom lite överraskande att regeringen presenterade det som sin satsning, samtidigt som satsningen inte gav foto: Jerker Berglin några ytterligare pengar. Det säger Anders Gustavsson, vicerektor och ansvarig för lärarutbildningsfrågor vid Stockholms universitet, som enligt det nya uppdraget ska utöka sin förskollärarutbildning med 120 platser 2013 och ytterligare 30 under 2014 och Ekonomiskt klarar SU detta, längre fram kan det bli besvärligare, om inte takbeloppen höjs. Det som är svårt nu är att hitta lektorsutbildade lärare och att se till att det finns lokaler. Vi är intresserade av att bygga ut förskollärarutbildningen ytterligare framöver, men inte intresserade av öronmärkta pengar, de skulle lätt kunna bli en tvångströja. Han konstaterar som många andra i sektorn att man vant sig vid att extraplatser lanseras för att senare dras in, delvis vad som kan kallas politisk efterfrågan. Platstillgången kan relateras både till konjunkturer och till valår. För Södertörns högskola innebär regeringsuppdraget 100 nya platser under 2013, varav vissa är erfarenhetsbaserade, det vill säga utbildning för den som redan arbetar i förskolan och vill skaffa behörighet. Vi kommer att göra en omfördelning När regeringen beställer nya platser på förskoleoch sjuksköterskeutbildning skickar de inte med nya pengar, vilket man däremot gör när det gäller ingenjörsutbildningarna. Karin Röding, rektor vid Mälardalens högskola inom befintlig utbildning, det blir inga dramatiska förändringar, bland annat beroende på att vi kan flytta platser från andra delar av lärarutbildningen som har lägre söktryck, säger Nils Ekedahl, prorektor vid Södertörns högskola. Det som krävs är att få tag på universitetslärare som kan förskoleområdet, högskolan håller på att rekrytera ett antal lektorer. Vi måste upprätthålla den akademiska kvaliteten, vi har också möjlighet att adjungera verksamma förskollärare. Men i stort är det inga problem, det här är en utbildning som är efterfrågad på arbetsmarknaden. Det kan bli svårare efter 2015, då regeringen aviserat en sänkning av takbeloppet, men där är vi inte ännu, säger Nils Ekedahl. Han menar att man från lärosäteshåll kan reagera på regeringens detaljstyrning och själva språkbruket, i samband med utökningen av platser. Autonomin i sammanhanget är begränsad. Regeringen pratar om nya platser, men det är ju inte så systemet fungerar, utan det är lärosätena som ska stå för fördelningen. Mälardalens Högskola har också fått i uppdrag att utöka antalet platser på förskollärarutbildningen, däremot inte något bestämt antal. Vi får laga efter läge, det blir upp till oss att göra bedömningen, säger Karin Röding, rektor vid Mälardalens högskola. Alltså innebär inte de nya platserna någon större påfrestning för högskolans verksamhet och prioriteringar, men Karin Röding påpekar det principiellt problematiska i ofinansierad tilldelning av nya utbildningsplatser. Förskollärarutbildningen är viktig, men man kan konstatera att det går att anlägga ett genusperspektiv i sammanhanget. När regeringen beställer nya platser på förskole- och sjuksköterskeutbildning skickar de inte med nya pengar, vilket man däremot gör när det gäller ingenjörsutbildningarna. l 16 Universitetsläraren 4/2013

17 debatt Är massiva nätkurser framtiden? SEDAN HÖSTEN 2011 har något som kallas MOOC (Massive Open Online Courses) väckt enorm uppmärksamhet, främst i USA och mer nyligen även i Europa. De senaste månaderna har diskussionen nått Sverige, bland annat i form av en stort uppslagen artikel i Universitetsläraren nr 2/2013 ( Sverige kan halka efter inom öppen utbildningskultur ). Där och i andra sammanhang uttrycks förhoppningen och övertygelsen att de massiva nätkurserna kommer att revolutionera allt vad högskoleutbildning heter genom att höja kvaliteten, bredda rekryteringen och öka effektiviteten. Och fort kommer det att gå; hoppar inte Sverige på tåget snart, helst genast, så lämnar det perrongen utan oss och vi kommer aldrig att hinna ikapp. Efter att nära ha följt den amerikanska diskussionen om MOOC i åtminstone ett år är jag betydligt mer tveksam till dessa profetior och till fenomenet som sådant. Det är jag inte ensam om, men de många och högljudda kritiska rösterna i USA verkar inte ha lyckats ta sig över Atlanten i samma utsträckning som förespråkarnas. Och det är kanske inte så konstigt, med tanke på de sistnämndas resurser och hur effektivt de lyckats skapa intrycket i utbildningspolitiska kretsar lite varstans att nu är det massiva nätkurser som gäller det är där framtiden finns. Här liksom annars är det dock värt besväret att stanna upp och ställa den enkla frågan: Vad har egentligen hänt? Jo, några dussin av de rikaste och mest kända universiteten i USA och England har skrivit på kontrakt med en handfull nystartade, vinstdrivande utbildningsföretag om att erbjuda gratis kurser i massiv skala på nätet. Ofta finansieras satsningarna delvis av riskkapitalister från Silicon Valley, vilka ser MOOC som en lockande framtida marknad. För universitetsledningarna handlar det om att göra starka varumärken ännu starkare, medan amerikanska politiker hoppas kunna kompensera för och kanske delvis dölja de senaste årens drastiska nedskärningar i offentliga anslag till högre utbildning. Det är däremot fortfarande lite oklart hur MOOC-bolagen egentligen ska generera intäkter. Åtminstone delvis kommer de troligen att följa receptet från Facebook och andra sociala medier: användarna, det vill säga studenterna, är inte företagens kunder utan den UTLYSNING Finansiering av forskning om ekonomisk trygghet Kronofogdemyndigheten har beslutat att bedriva egen forskning och att främja forskning vid högskolor och universitet i landet inom myndighetens verksamhetsområde. Forskningen syftar till bättre kunskap och förståelse kring frågor om ekonomisk trygghet som överskuldsättning, betalningsförmåga samt myndighetsutövning och dess ekonomiska, sociala och samhälleliga orsaker och konsekvenser. Även andra frågor som kan ge underlag för strategiska ställningstaganden som leder mot myndighetens vision En pådrivande kraft för att alla betalar och ingen blir överskuldsatt är relevanta i sammanhanget. Denna utlysning avser planeringsbidrag för utformning av forskningsansökningar hos forskningsfinansiärer som FAS, Vetenskapsrådet eller liknande Planeringsbidragen är ett fast belopp om SEK. Kronofogdemyndigheten välkomnar ansökningar från olika vetenskapliga discipliner och ser gärna ansökningar från tvärvetenskapligt sammansatta forskargrupper. Sökande kan vara enskild forskare eller forskare i samarbete. För mer info se Universitetsläraren 4/

18 produkt som säljs till någon annan i form av deras personliga data. Och själva kurserna då? Ja, oftast består de av några hundra tusen studenter med nätåtkomst, en litteraturlista, en serie videoföreläsningar och standardiserade tester, vilka rättas av datorprogram. Alternativt används ett system där studenterna bedömer varandra, alltså ett slags peer review, men de första försöken med den model Publishing in English? Journal articles, dissertations, conference papers, grant applications, book proposals Same-day estimate with sample revision gratis. Most manuscripts returned in two days. Specializing in clinical sciences, social medicine, humanities, arts, business, and engineering. Substantive copy editing for clarity, word usage, idiomatic expressions, syntax, logical flow, tone, style, journal format, as well as grammar and punctuation. References from Karolinska, Sahlgrenska, Lund, Malmö, Stockholm, Uppsala, Norrköping, Borås, Luleå. All deadlines met. Serving over 300 Swedish Academics since 1998 Teddy Primack Academic.Documents@yahoo.com len har till stor del havererat. Skälen är flera: studenterna kan eller vill inte lägga ner det arbete bedömningarna kräver, de har bristande språkkunskaper eller svårt att kommunicera inbördes av andra anledningar. Och av de tusentals som registrerat sig på kurserna har bara några procent vanligen fem till tio, ibland kanske femton faktiskt slutfört studierna. Ett så massivt bortfall omöjliggör för övrigt alla utbildningsinslag som bygger på att studenterna arbetar i mindre grupper då omsättningen i dessa hela tiden är mycket stor. Det paradigmskifte som så många talar om är alltså, menar jag, inte pedagogiskt utan i första hand ekonomisk-politiskt, där själva grundidén går ut på att uppnå skalfördelar genom att helt eliminera inslagen av lärar-studentinteraktion. (Lärarnas tid är ju den ändliga och kostsamma resursen i sammanhanget.) Detta ses inte som något större problem eftersom utbildning, enligt den logik som ofta anförs, bara handlar om en så effektiv distribution som möjligt av ett innehåll, ett stoff, från person A till person B. Det är ingen slump att content delivery är en fras som ofta hörs i dessa sammanhang. MOOC-konceptet bygger därmed på premissen att en students personliga kontakt med en lärare inte har något som helst värde för pedagogisk kvalitet. Det är naturligtvis en tillåten ståndpunkt, men det bör understrykas att den går stick i stäv mot den syn på kvalitet i högre utbildning som annars anses självklar: lärandet som en dialog, där närvaron i någon form av en vetenskapligt/konstnärligt aktiv och pedagogiskt skicklig lärare har avgörande betydelse. Att vår undervisning i dag inte alltid ser ut så är en annan sak och illustrerar egentligen bara min poäng: att ett ideal vi normalt sett strävar efter att uppnå här tycks vara helt irrelevant. Allra mest oroande för oss som faktiskt tror på vikten av interaktion mellan lärare Behöver du ett lån? Språkgranskning Språkgranskning (brittisk eller amerikansk engelska) och översättning (svenska till engelska) av artiklar och avhandlingar. Engelska som modersmål, utbildning från Harvard University, juris doktorsutbildning från University of California Los Angeles, magisterutbildning från Stockholms universitet och 17 års erfarenhet. Priser: 499 kr/tim. språkgranskning. 1,75 kr/ord översättning. 1,20 kr/ord översättning av avhandlingar och böcker. 25% moms tillkommer. Har F-skattebevis. Maria Hedman Juridik och Språk AB Nygatan 9, Ulricehamn, Besöksadress: Science Park Jönköping (eft. överenskommelse) maria@mariahedman.se I samverkan med ditt fackförbund kan vi erbjuda dig ett bra alternativ. Medlemslånet ger dig möjlighet att ta ett lån till bra villkor. Du kan låna mellan kr utan krav på säkerhet, räntan* är låg och inga avgifter tillkommer. I lånet ingår försäkringen Liv- och Betalskydd utan extra kostnad. Det innebär att vi kan erbjuda dig ett av Sveriges tryggaste lån. Läs mer på swedbank.se/medlemslan * effektiv ränta 6,01% (februari 2013) I samarbete med 18 Universitetsläraren 4/2013

19 och student, är risken att den plötsliga vågen av MOOCentusiasm minskar utrymmet för det genuina nytänkande kring undervisningsfrågor som digitala metoder faktiskt möjliggör. Min skepsis handlar nämligen inte, som man skulle kunna tro, om någon allmän teknikfientlighet utan om just de massiva nätkurserna av de senaste årens modell, deras drivkrafter och konsekvenser. Och visst finns det en mycket stor och viktig fördel med MOOC, en radikal potential som ingen kan förneka: de kan nå många som i dag över huvud taget inte har råd med en traditionell utbildning och därför saknar alternativ. Kanske är denna aspekt skäl nog att välkomna utvecklingen, särskilt i ett globalt perspektiv, men det är viktigt att man har klart för sig att det är just där som det innovativa ligger kvantitet, inte kvalitet. Möjligen står vi alltså inför en revolution, men om den når även Sverige kan följden mycket väl bli att långt färre studenter än i dag får tillgång till de traditionella campusutbildningar som alla berörda inklusive riskkapitalisterna bakom MOOC-bolagen anser överlägsna om man bara har råd att betala för dem. Risken är därmed påtaglig att förhoppningarna om en mer demokratisk utbildningskultur helt kommer på skam, och att de av dagens lärosäten som överlever revolutionen åter blir elitinstitutioner för dem som kan betala för sig. Det är en framtid som åtminstone jag hoppas slippa få uppleva. Debatt Skicka dina debattinlägg med e-post till Universitetsläraren. Skriv gärna, men max 5000 tecken (inkl blanksteg). Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera texten. E-postadress: universitetslararen@sulf.se s hårdband Historien om euron från monnet till maastricht Lars Lundberg Författaren presenterar på ett seriöst men ändå lättillgängligt sätt valutasamarbetet. euron och dess historia påverkar vår vardag på ett genomgripande sätt vare sig vi vill det eller inte. Denna bok ger de insikter och kunskaper som behövs för att kunna ta ställning och delta i debatten. Lars Lundberg är departementsråd vid finansdepartementet och har erfarenheter av eurosamarbetet från många års arbete, både i stockholm och Bryssel. Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har studenter, anställda och en omsättning på Mkr. Professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats Välkommen med din ansökan senast den 15 april 2013, UFV-PA 2012/3331. Polishögskolan söker Biträdande studierektor Gruppchef utbildningsadministration Pedagogisk utvecklare Adjunkt/lektor beteendevetenskap Kenneth Nyberg Docent i historia, Göteborgs universitet Universitetsläraren 4/

20 foto: ola åkerborn Anders Hederstierna är ny rektor för Blekinge tekniska högskola Regeringen har anställt Anders Hederstierna som rektor för Blekinge tekniska högskola. Han är docent i företagsekonomi och var tidigare prorektor för samma lärosäte. Jag är glad och hedrad över att ha blivit utsedd till rektor och ser fram emot att leda BTH de kommande åren. Vi är en ung och framåttänkande högskola med många spännande utmaningar framför oss, säger Andes Hederstierna i ett pressmeddelande. Anders Hederstiernas anställning började den 1 februari och varar till och med den 31 januari 2019, enligt Blekinge tekniska högskolas webbplats. l Södertörns högskola är ett dynamiskt lärosäte med unik profil. Vi bedriver forskning och utbildning inom humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap, teknik och utbildningsvetenskap. Sedan starten har vi byggt upp en struktur med hög akademisk kvalitet och stark koppling mellan grund utbildning och forskning. Här finns idag studenter och 800 anställda. Högskolan har sitt campus i en kunskapsintensiv och expansiv miljö i Flemingsberg i södra Stockholm. Vi eftersträvar att tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning, etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Lektor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring Dnr 130/22/2013 Sista ansökningsdag 8 april Lektor i företagsekonomi med inriktning mot finansiering Dnr 131/22/2013 Sista ansökningsdag 8 april Lektor i företagsekonomi med inriktning mot redovisning Dnr 132/22/2013 Sista ansökningsdag 8 april Välkommen med din ansökan. Ytterligare upplysningar om anställningarna finns på Uppsala universitet är ett internationellt forskningsuniversitet med vetenskapens och utbildningens utveckling i fokus. Uppsala universitet har studenter, anställda och en omsättning på Mkr. Universitetslektor i euroasiatiska studier med inriktning mot kulturantropologi vid Centrum för Rysslandsstudier (UCRS), inom temaområdet identitetsformation Upplysningar lämnas av föreståndare Claes Levinsson, tel , e-post Claes.Levinsson@ucrs.uu.se Fullständig annons finns på Uppsala universitets webbplats Välkommen med din ansökan senast den 18 mars 2013, UFV-PA 2012/2734. Språkutbildningar håller hög kvalitet Universitetskanslersämbetet har utvärderat kvaliteten på totalt 21 språkutbildningar vid nio universitet och högskolor. Det gäller utbildningar i franska, italienska, rumänska, spanska och romanska språk. Majoriteten, 16 utbildningar, får omdömet hög kvalitet. Fyra utbildningar får det högsta omdömet mycket hög kvalitet, medan en utbildning bedöms ha bristande kvalitet. Universitetskanslersämbetet har även genomfört en utvärdering av utbildningar inom översättning och översättningsvetenskap som erbjuds vid tre universitet. Även där håller majoriteten av utbildningarna en hög kvalitet. Utbildningar som får omdömet bristande kvalitet uppfyller inte kvalitetskraven för högre utbildning och kommer att följas upp av Universitetskanslersämbetet om ett år. Om bristerna kvarstår kan universitetet eller högskolan förlora sitt examenstillstånd. De universitet och högskolor vars utbildningar får högsta omdömet uppmuntras i form av en extra kvalitetspeng från regeringen, skriver Universitetskanslersämbetet i ett pressmeddelande. l 20 Universitetsläraren 4/2013