KVINNOPROJEKTET Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVINNOPROJEKTET Slutrapport 990621"

Transkript

1 KVINNOPROJEKTET Slutrapport

2 2 Slutrapport Pilotprojekt Kvinnoprojektet Projektledare: Tuire Toivanen, leg.läkare, specialist i allmänmedicin, psykiatri och FHV (RKC) Projektansvarig: Rigmor Gillberg, socionom, leg. psykoterapeut, verksamhetschef (RKC) Handledare: Kersti Flygare, leg.läkare, specialist i invärtes medicin och FHV, leg. psykoterapeut. Ansvarig för dokumentation och rapport: Matilda Ekström, socionom, projektanställd. Röda Korsets Center för torterade flyktingar Stockholm

3 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1) Sammanfattning 4 2) Inledning 5 3) Syfte 5 4) Målgrupp 5 5) Metod 6 6) Utvärdering 6 7) Bakgrund Kvinnor och tortyr 7 8) Resultat 9 Skälet att kvinnorna sökte kontakt med RKC och insatserna som gjordes, tabell 1 11 Detaljerade kostnader för externa rehabiliteringsinsatser, tabell 2 12 Insatser finansierade inom RKC, tabell 3 12 Livskvalitetsförändring, genomsnittsvärden, tabell 4 13 Livskvalitetsförändring variabel för variabel, tabell 5 15 Globala funktionsskattningsskalan GAF, tabell ) Sammanfattning från uppföljningsintervjuerna 17 Om ensamhet, Ett bra liv 17 Tiden på RKC, Framtiden 18 Behandling för kvinnor som varit utsatta för tortyr eller andra svåra livshändelser 19 Kvinnlig eller manlig behandlare? 20 Hur kan Röda Korsets Center bli bättre? 20 10) Diskussion 21 Litteraturlista Bilagor: 1) Intervjufrågor 2) Self-Rated Health livskvalitetsformulär 3) Globala funktionsskattningsskalan (GAF) 4) Tre fallbeskrivningar på engelska 5) Övrigt

4 4 1) SAMMANFATTNING Introduktion: På Röda Korsets Center för torterade flyktingar (RKC) är för närvarande ungefär en tredjedel av patienterna kvinnor. Kvinnor som torteras utsätts i regel för sexuell tortyr. Detta sker i en fängelsemiljö som domineras av män och mäns normer. I detta projekt har vi arbetat med att rehabilitera 10 kvinnor som utsatts för sexuell tortyr. Rehabiliteringen har varit mycket individanpassad ur ett helhetsperspektiv. Vi har utgått från deltagarnas egna behov och intressen och försökt att stimulera deras eget ansvarstagande i rehabiliteringen. Metod: De 10 kvinnorna har träffat RKC:s allmänläkare vid projektstarten. De fick fundera på vad de ville göra det närmaste året för att må bättre. Man gjorde en gemensam rehabiliteringsplanering. Rehabiliteringsinsatserna genomfördes under projekttiden. Kvinnorna fick också fylla i Self-Rated Health livskvalitetsformulär före och efter rehabiliteringsåret, för att utvärdera vilken betydelse insatserna haft. Projektets socionom genomförde uppföljningsintervjuer med kvinnorna. Resultat: 6 av 9 kvinnor säger att de mår bättre efter rehabiliteringsåret. Detta bekräftas genom Self-Rated Health livskvalitetsformulär och den s.k. Globala funktionsskattningsskalan (GAF). En kvinna avled på grund av sjukdom under rehabiliteringstiden och har räknats som bortfall. Den genomsnittliga kostnaden för externa rehabiliteringsinsatser är drygt :- per kvinna. Dessutom har interna rehabiliteringsinsatser använts. Det framkom att kvinnorna mår ganska bra idag och att de är mycket nöjda med sin kontakt med RKC. Från att tidigare inte varit intresserade av att ta hand om sin kropp eller deltaga i gruppverksamhet är flera intresserade av det nu. Vi menar att detta indikerar att kvinnorna mår bättre. 6 av dem säger att kvinnor som genomgått tortyr behöver en kunnig och förstående person att tala med och denna person bör vara en kvinna. Några kvinnor känner sig fortfarande mycket ensamma i Sverige Diskussion: I denna studie framkommer att individuellt planerad rehabilitering utifrån ett helhetsperspektiv har givit ett gott resultat för kvinnorna. Viktigt är att lyssna och ta hänsyn till varje kvinnas egna behov och önskningar, något som bekräftas av kvinnorna under uppföljningssamtalen. Rehabilitering av målgruppen innebär att arbeta med en process, både för kvinnorna själva och för behandlaren. I denna process måste tillit och förtroende utvecklas mellan patient och behandlare. Detta är en process som tar tid och som måste få ta tid, annars avstannar processen. Det har varit mycket betydelsefullt att projektet har haft en summa pengar att administrera, vilket har möjliggjort en flexibilitet för olika rehabiliteringsinsatser under projekttiden.

5 5 2) INLEDNING Kvinnoprojektet en pilotstudie för rehabilitering av kvinnor som utsatts för sexuell tortyr På RKC är för närvarande ungefär en tredjedel av patienterna kvinnor. Kvinnornas andel håller på att öka. Kvinnor som torteras utsätts i regel för sexuell tortyr. Det kan handla om sexuella övergrepp inklusive kränkningar och våldtäkter, även orala. Allt detta sker i en miljö som domineras av män och mäns normer, där hela kulturen är en manlig kultur. När kvinnor ska rehabiliteras och bearbeta sina trauman visar erfarenheter att det tar lång tid att vinna kvinnornas förtroende. Man bör ha tid och lyhördhet. Men när kvinnan väl har börjat att bearbeta sina upplevelser går rehabiliteringsprocessen ofta snabbt. För att försöka öka förståelsen för torterade kvinnor och hur de kan rehabiliteras har RKC gjort en studie av tio kvinnliga patienter. I denna studie betyder ordet rehabilitering att återupprätta värdigheten och sin livsdröm. Rehabilitering är ofta en lång process. Studien har varit ett resultatinriktat, individanpassat metodutvecklings- och behandlingsprojekt, som utgick från deltagarnas egna intressen och behov och som skulle stimulera till eget ansvar i rehabiliteringen. Projektet startade vintern 1998 och avslutades våren Med projektets hjälp ville RKC vidga deltagarnas nätverk och använda livsdrömmen som målsättning. Redan i början av projektet noterades att kvinnorna var lättade och tacksamma över att vara i ett land där de själva kunde äga och behärska sin kropp. Men det var klart att det skulle ta tid innan de kunde hitta tillbaka till sin kropp (t.ex. genom dans och motion) och vilja vårda den (t.ex. genom egna läkarbesök och kosmetiska åtgärder). Projektledaren har föreläst om projektet i Kvinnliga läkares världskongress i S. Paulo (bilaga 5) och det planeras uppföljning på nästa kongress år ) SYFTE Syftet med denna studie är att redogöra för psykiska och somatiska följdverkningar av kvinnors tortyr. Denna kunskap är viktig för att bättre anpassa och planera rehabiliteringen för denna grupp. att försöka utveckla metoder för att förbättra rehabiliteringen av kvinnor som blivit utsatta för tortyr (inklusive sexuell tortyr). att effektivisera samverkan med andra samhällsaktörer genom att synliggöra torterade kvinnors problematik och därmed försöka öka förståelsen för den. 4) MÅLGRUPP I detta pilotprojekt har ingått tio kvinnor. De har sökt behandling på RKC och varit utsatta för sexuell tortyr. En kvinna har räknats som bortfall på grund av dödsfall genom sjukdom.

6 6 5) METOD Pilotprojektet har inte varit upplagt som en vetenskaplig studie, men rehabiliteringsarbetet har dokumenterats systematiskt som journalanteckningar, i remissvar och i enkäter. RKC:s allmänläkare har träffat och bedömt patienterna vid projektstarten. Kvinnorna fick då fylla i Self-Rated Health livskvalitetsformulär (bilaga 2). Det är ett frågeformulär som används även i större befolkningsundersökningar. Formuläret innehåller ett antal allmänt hållna variabler som handlar om den uppfattning varje kvinna har själv om den egna hälsan, familjelivet, sömnen, självförtroendet. Man markerar på en skala om man tycker exempelvis självförtroendet är mycket dåligt, dåligt, bra eller utmärkt. Kvinnorna fyllde i skalan under besöket. De hade möjlighet att ställa frågor eller att avbryta att fylla i. Här är det viktigt att nämna att frågeformuläret inte innehåller några frågor om tortyr eller sexuella övergrepp. Erfarenheten visar att kvinnor som utsatts för dessa övergrepp ofta inte vill svara på den typen av frågor. I projektet försökte vi att vara noga med att respektera varje kvinnas integritet, liksom att lyssna till varje kvinnas egna behov och egen vilja. Vi tror att vi genom detta förhållningssätt har varit lyhörda för kvinnornas egen drivkraft, deras motivation till sin rehabilitering. Vi har försökt att få dem att hitta sin motivation och att stärka den. Grundläggande för motivationsarbete är att det finns en relation mellan behandlaren och patienten, att man möter patienten i nuet och att människor endast kan påverkas genom möten med andra. (3) Vår erfarenhet är att man inte alltid hjälper genom att gå med patienten, utan även genom att ställa rimliga krav. Det kan vara mera kränkande att inte ställa några krav på en person. Det man då förmedlar är att man inte tror att denna person har några resurser eller några möjligheter att komma vidare. Vi har försökt att arbeta utifrån detta i projektet. Är det någonting du vill göra det närmaste året som kan få dig att må bättre? Frågan ställdes till varje kvinna och svaren kom så småningom. Olika rehabiliteringsidéer presenterades också för kvinnorna och en gemensam planering gjordes. Behandlingen planerades mycket individuellt och innefattade enskilda samtal och/eller familjeterapeutiska insatser ur ett helhetsperspektiv eller neuropsykologiska testningar och sjukgymnastik. Vid behov fick kvinnorna genomgå undersökning hos en gynekolog anknuten till RKC. Rehabiliteringen pågick under ett års tid. 6) UTVÄRDERING För att utvärdera projektet beslöts att genomföra uppföljningsintervjuer med samtliga kvinnor som ingått i projektet. Patienterna kontaktades med ett kort brev där de inbjöds att komma på ett besök hos projektansvarig läkare och projektets socionom. I brevet bifogades ett antal frågor (bilaga 1) som kvinnorna ombads att besvara till besöket. De flesta kvinnorna hade inte skrivit några svar på frågorna när de kom. De föredrog att svara på frågorna under intervjun med projektets socionom, samtidigt som denna förde anteckningar. Varje intervju varade i ungefär en timme.

7 7 Dessutom användes på nytt samma Self-Rated Health livskvalitetsformulär för att försöka mäta resultatet av insatserna. Genom att kvinnorna fick fylla i skalan både före och efter behandlingen kan man jämföra deras egen uppfattning om hur de mådde före och efter rehabiliteringsåret. Därtill användes den globala funktionsskattningsskalan den s.k. GAF-skalan, (bilaga 3) vars bägge poler utgörs av psykisk hälsa respektive psykisk sjukdom. Skalan fylldes i både före och efter rehabiliteringsåret av projektansvarig läkare. Man gör en bedömning av psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga. 7) BAKGRUND Kvinnor och tortyr Tidigare forskning (2) av psykiska trauman har visat att de kvinnor man på 1800-talet ansåg lida av hysteri uppvisade samma symptom som män från första världskriget med s.k. granatchock. Bägge grupper skrek och grät, stelnade, blev stumma, sömnlösa, oåtkomliga, förlorade minnet och förmågan att känna. De hade varit utsatta för extremt stark psykisk och fysisk stress. De visade några av de symptom som senare kom att ingå i diagnosen posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Flera av RKC:s patienter har denna diagnos. Både män och kvinnor utsätts för tortyr, men villkoren för kvinnor är annorlunda. I länder där tortyr förekommer kontrolleras kvinnorna av släktens män; maken, sonen, fadern, storebror, lillebror, farfar, morfar, farbror, morbror och om dessa inte finns, kontrolleras hon av andra män. Kvinnans livsrum är ofta mycket litet. Kvinnors tortyr innebär förutom organiserat våld också ett uttryck för mäns makt. I tortyrsituationen innebär det också ett uttryck för en enskild mans makt över en enskild kvinna. Kvinnor utsätts för ett sexualiserat våld och ett extremt psykiskt förtryck. (4). I ett fängelse råder en manlig kultur, som kvinnorna måste inordna sig i. Varje tillfälle utnyttjas till att kränka den personliga integriteten. Kvinnan kan inte sköta sin personliga hygien. Infektioner grasserar, t.ex. vaginala infektioner, menstruationen kanske uteblir eller kommer i form av störtblödningar. Kvinnan oroar sig för sin hälsa och för sina framtida möjligheter att få barn. Det är vanligt att kvinnor utsätts för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp och kränkningar. Dessa övergrepp skadar djupt den kvinnliga identiteten. För en muslimsk kvinna innebär det dessutom att hon i regel blir kränkt och vanärad inför hela sin familj. En del kvinnor föder barn i fängelset, de kan då få behålla barnet hos sig något halvår eller år, därefter kan det lämnas till eventuella släktingar mor och barn skiljs helt plötsligt åt. Att vara gravid, att föda barn, att amma och att ta hand om ett litet spädbarn under de omänskliga förhållanden som råder i repressiva staters fängelser är mycket traumatiska upplevelser, antingen man själv är utsatt för det eller tvingas vara vittne därtill. Kvinnan kan omöjligen ge sitt barn det hon önskar och detta ger henne svåra hjälplöshets- och skuldkänslor. (1) Flera kvinnor, i synnerhet från Mellanöstern, talar om kvinnoförtryck i hemlandet. Många kvinnor börjar sitt politiska engagemang redan i tonåren. En del tycks genom detta få uppleva en jämställdhet man kämpar sida vid sida såväl pojkar och män som flickor och kvinnor.(1) En del kvinnor blir indirekt engagerade i politiken via sin man och blir ett offer för torterare på grund av sin mans verksamhet. Just dessa kvinnor mår speciellt dåligt.

8 8 Även barnen kan råka illa ut på grund av någon av föräldrarnas politiska engagemang; de kan placeras i barnfängelse eller i tukthus, där fruktansvärda förhållanden råder. Skenavrättningar eller isolering är en form av psykisk tortyr som anses vara det allra svåraste en människa kan råka ut för. Offret kan hängas upp på olika smärtsamma sätt. Offret kan ges smärtalstrande gifter. Dresserade aggressiva hundar som kopulerar med offret, kan användas. Kvinnor kan avrättas med skott mot livmodern. Att kvinnor torteras grymmare än män, berättar många av centrets manliga patienter. (4) Nedan följer ett avsnitt ur en text (5), skriven av en kvinna, som satt fängslad under ett års tid i den islamiska republikens fängelser. Kvinnan frisläpptes senare. Texten smugglades utomlands och publicerades i en exiltidskrift tillhörande en iransk motståndsgrupp. Den publiceras här därför att den säger något om villkoren för kvinnor i ett fängelse i Iran. Om förhörsledare och tortyr Historien om förhörsledare och tortyr i islamiska republiken är en egendomlig berättelse. Deras karaktär är verkligen en enda röra av psykiska komplex, våld, bakåtsträvande och förstelnat tankegods. Om det en dag blir möjligt att undersöka dem psykologiskt och psykoanalytiskt, kan man kanske komma fram till ett överraskande resultat och då kan man få veta vilka faktorer som har drivit bort dem från mänsklighet. De kommer från trasproletariatet och är ofattbart antisociala till sin karaktär. Ibland blir man övertygad om att de är gjorda av idel grymhet och brutalitet. Deras hat och fiendskap mot allt tänkande, får alla människor att tro så. Det mest framträdande i deras karaktär, är deras oändliga sexuella komplex som står mycket klart från första stund. De ser på kvinnor som ett redskap att tillfredsställa sin sexuella lust och denna attityd förstärks när de kommer i kontakt med fängslade flickor och kvinnor. Orsaken är att de här flickorna och kvinnorna är deras krigsfångar (de som bekämpar regimen måste vara otrogna hundar som man får behandla hur som helst ) och det legitimerar utlevelse av deras sexuella komplex. Historien om förhör av kvinnliga fångar är historien om våldtäkter. Jag ska avsluta det här kapitlet med att berätta. Om förhörsledaren upptäckte att en kvinna var gravid, försökte han att slå henne så mycket att hon skulle få missfall. Det blev många missfall i fängelset. Avrättning av gravida kvinnor var också vanlig. Det var först efter en stor kampanj i hela världen mot avrättning av gravida kvinnor, som de började skjuta upp avrättningen till efter förlossningen. Efter tortyren Kvinnor liksom män har en kombination av fysiska, psykiska och sociala problem när de söker hjälp. Nästan alla har något smärtproblem och/eller är deprimerade. Huvudvärk, ryggsmärtor, magont och gynekologiska besvär är vanligast. Smärtorna är många gånger så pass invalidiserande att kvinnan blir oförmögen att klara vardagslivet på det sätt hon önskar. De känner sig nervösa, oroliga, ledsna och ofta rädda. De har koncentrationssvårigheter och sömnstörningar. De beskriver relationsproblem och flera kvinnor beskriver svårigheter i att lita på och närma sig män. (1) Centrets patienter kan vara allt från analfabeter till mycket välutbildade. Kvinnor råkar efter tortyr ofta ut för ett dissociativt (splittrat) tillstånd där de svimmar, gråter och vill glömma. De lever synligt sett ett normalt liv med familj och barn, men mår sämre och sämre. De reagerar

9 9 med depressivitet, passivitet och blir dissociativa. Män reagerar istället ofta med asocialitet och impulsivitetsproblem. (4) 8) RESULTAT Patienternas bakgrund Antal patienter. Tio kvinnor ingick från början i projektet. Nio kvinnor intervjuades. En kvinna insjuknade under projekttiden och avled senare. Hon och hennes familj fick psykosocialt stöd inom projektet. Utbildningsnivå. Två kvinnor har motsvarande grundskoleutbildning, tre kvinnor har motsvarande gymnasieutbildning och fem kvinnor har universitetsutbildning. Arbete/studier. Tre kvinnor har pågående universitetsstudier. En av dessa kvinnor har fast arbete samtidigt som hon studerar. Tre kvinnor har arbete på öppna marknaden. En kvinna har praktikarbete genom RKC:s arbetsmarknadsprojekt. En kvinna har sjukbidrag. En kvinna har anställning men är föräldraledig. Antal år i Sverige. 1-5 år: en kvinna. 6-7 år: fem kvinnor, år: tre kvinnor, 16 år: en kvinna. Ursprungsland. Mellanöstern: sju kvinnor, Sydamerika: två kvinnor, Asien: en kvinna. Tolkbehov. I början av projekttiden behövde fyra kvinnor tolk under samtalen. Vid uppföljningen klarades alla kontakter på svenska. Före rehabiliteringen RKC:s kvinnliga patienter är ofta ensamma i Sverige och svåra att nå. I många kulturer är kvinnorna till för andra. De ska glömma sina egna behov och det hör till kvinnans lott att lida. Initialt ville kvinnorna inte alls närma sig frågor som rör det sexuella. De värjde sig starkt mot föreslagna gynekologiska undersökningar. De presenterade ofta smärta av olika slag som orsak att de sökte kontakt med RKC. Kvinnorna själva kunde se vissa orsakssamband, en del möjliga att ta itu med, andra inte. De hade också viss insikt om spänningar och stress som bakomliggande orsaker till besvären. Smärtan hade många konsekvenser. Kvinnorna uppfattade kroppen som ett hinder, en fiende, som orsak till sömnlöshet, trötthet och sämre socialt och intellektuellt fungerande. Allt detta hade de svårt att acceptera. Kvinnorna hade förlorat förmågan att lyssna på kroppens signaler, eftersom den upplevdes så främmande. De beskrev social deklassering, isolering och ensamhet. De beskrev en känsla av främlingskap och längtan efter det egna landet. (Detta är något som återkommer i några uppföljningsintervjuer). Isolering är ett mycket svårt problem, eftersom individen då saknar möjlighet till bekräftelse av sin verklighet. Isoleringen kan bli så stark och smärtsam att kvinnan bygger en mur omkring sig och börjar hata allt och alla. Hur gick det?

10 10 Författarna märker att återhämtningen på den fysiska nivån går långsamt och borde aktiveras. Vid projektstarten avfärdade kvinnorna gruppmöten bestämt, men vid uppföljningen efter ett år, kände alla en viss längtan efter en grupp. Exempelvis varma bad och bassängträning i grupp kunde vara en bra insats i fortsättningen. En patient beskrev hur den tidigare identiteten för kvinnor som torterats ofta gått förlorad, men menade att det går att försöka bygga upp en ny. Många tycktes ha fått nytt hopp och hittat lusten i vardagslivet och till att vårda sin kropp. Detta bekräftar enligt vår uppfattning att kvinnorna nu mår bättre och orkar att intressera sig för både sitt eget välbefinnande och för att deltaga i någon typ av gruppverksamhet. Deras situationer förefaller att vara mera stabila och de säger att insatserna som gjorts med RKC:s hjälp har betytt mycket.

11 11 Tabell 1: Skälet att kvinnorna sökte kontakt med RKC och insatserna som gjordes inom projektet Besvär hos patienten Pat.1: Smärtor, arbetslöshet Pat.2: Isoleringstendens, depression, Frånvaroattacker Pat.3: Smärtor, ångest, sociala problem Svimningar Pat.4: Smärtor, depression Pat.5: Smärtor, depression Pat.6: Smärtor, sociala problem Pat.7: Ångest, krisreaktion, saknade permanent uppehållstillstånd (PUT) och var utvisningshotad, subjektivt försämrat minne Typ av rehabilitering under rehabiliteringsåret Kognitiv psykoterapi hos läkare, medicinsk utredning arbetsmarknadsåtgärder, ekonomisk hjälp till rehabiliteringsresa Stödsamtal hos läkare, farmakologisk behandling, medicinsk utredning, neuropsykologisk utredning, arbetsmarknadsåtgärder med arbetsträning Stödterapi(extern), psykosociala åtgärder, arbetsmarknadsåtgärder, medicinsk utredning inkluderat gynekolog, neurolog, reumatolog, njurmedicin, ortoped, neuropsykologisk utredning Kroppsorienterad psykoterapi (extern), fysioterapi, gynekologkontakt Medicinsk utredning, hjälp med bostadsproblem Psykodynamisk korttidsterapi(rkc),medicinska åtgärder inklusive gynekologkontakt, hjälp med familjeåterförening, arbetsmarknadsåtgärder Fysioterapi, farmakologisk behandling, hjälp med bostadsproblem, stödsamtal hos läkare, tandvård, medicinsk utredning inklusive gynekologkontakt, neuropsykologisk utredning Pat.8: Smärtor, ångest, frånvaroattacker Stödsamtal hos läkare, hjälp m. familjeåterförening, medicinsk utredning inklusive gynekologkontakt, tandvård, neuropsykologisk utredning Pat.9: Smärtor, depression, arbetslöshet Arbetsmarknadsåtgärder, farmakologisk behandling, glesa stödsamtal hos läkare, medicinsk utredning inklusive gynekologkontakt, tandvård.

12 12 Kommentar: Med farmakologisk behandling avses här t.ex. smärtlindring, sömnmedicinering, antidepressiv medicinering. Med fysioterapi avses t.ex. sjukgymnastik, smärtlindring, akupunktur eller TNS-behandling. Tabell 2: Detaljerade kostnader för externa rehabiliteringsinsatser Projektet har haft en budget att disponera för inköp av extern behandling. Projektet avslutades när budgeterade medel var slut. Insats Kostnad Ekonomisk hjälp till 5.000:- rehabiliteringsresa Kognitiv psykoterapi :- Anlitande av advokat x :- Datorköp 250:- Arbetsträning x :- Neuropsykologisk testning x :- Psykodynamiska psykoterapier :- x 2 Alternativ medicinsk 9.000:- behandling Vistelse på :- rehabiliteringsklinik Kosmetisk åtgärd 2.000:- Kurser/studier 9.000:- Summa projektet :- Genomsnitt/kvinna :- Kommentar: Beloppen per kvinna varierade mellan :-. Tabell 3: Insatser finansierade inom RKC Antal Insats kvinnor 2 Psykoterapier 4 Neuropsykologisk testning 5 Kontakt med arbetsmarknadsprojektet

13 13 7 Medicinsk utredning 7 Gynekologkontakt 8 Tandläkarbehandling Kommentar: De gynekologiska undersökningarna och de mycket noggranna medicinska utredningarna var i stort sett utan anmärkning. Mycket noggrann medicinsk utredning gjordes för 7 kvinnor. Trauma mot munnen och orala våldtäkter är vanliga och kräver specialtandvård. Tandläkare kopplades in för 8 kvinnor. 5 kvinnor hade kontakt med RKC:s arbetsmarknadsprojekt. 4 kvinnor fick göra en neuropsykologisk testning på grund av subjektivt upplevd försämring av minne och koncentration. I 3 av de 4 fallen visade utredningen tecken på neuropsykologisk funktionsnedsättning och det vore mycket värdefullt att testa dessa personer igen efter ett år. Neuropsykologiska svagheter kan kompenseras och annan parallell behandling, t.ex. samtalsterapi, är positivt. Lämpligt arbete är ofta att rekommendera som rehabilitering. Efter rehabiliteringen Efter sammanräkning av antalet poäng i Self-Rated Health livskvalitetsformulär framkommer att 6 av 9 kvinnor upplever en subjektiv förbättring av sin totala livskvalitet. 3 av 9 kvinnor upplever en subjektiv försämring av sin livskvalitet. Resultaten ovan har framkommit genom att antalet poäng på livskvalitetsformuläret har räknats samman för varje kvinna, dels i det formulär hon fyllde i före rehabiliteringsåret, dels i det formulär hon fyllde i efter rehabiliteringsåret. Sedan har skillnaden räknats fram från de bägge summorna. Livskvalitetsförändring Nedan redovisas det sammanlagda antal poäng varje kvinna har fått i sitt livskvalitetsformulär, före och efter rehabiliteringsåret. Tabell 4: Genomsnittsvärden (maxpoäng: 126) Patient 1998, före rehab. genomsnitt 1999, efter rehab. genomsnitt Förbättring / försämring

14 Medianvärde Om vi tittar på medianvärdet av rehabiliteringspoängen ser vi en förbättring av livskvalitetspoängen med 4 poäng för samtliga kvinnor. Medianvärdet blir mera rättvisande eftersom det utesluter den högsta och lägsta poängen. Man får fram medianvärdet genom att placera siffrorna i storleksordning och därefter ta siffran i mitten: -14, -9, -6, +4,+ 4,+ 4,+ 5,+ 5,+ 17 = Medianvärdet är +4 poäng. Något om de tre kvinnor som upplever en försämring: Det är svårt att säga vad det är som gör att tre av kvinnorna upplever en försämring efter rehabiliteringsåret. Två av dessa kvinnor studerar till akademiskt vårdyrke. Båda saknar familj, både egen och ursprungsfamilj. När kvinnorna fyllde i Self-Rated Health livskvalitetsformulär uppmanades de att göra det utifrån sin aktuella situation just vid det tillfället. En kvinna berättar att hon är mycket deprimerad, men att hon har klarat sina år i Sverige för att hon har fått gå i psykoterapi. Hon var orolig för att det inte fanns pengar till psykoterapi och därmed riskerade hon att inte klara sina fortsatta studier. En kvinna är mycket frustrerad då hon saknar eget bostadskontrakt, trots att hon varit flera år i Sverige. Denna kvinna har erbjudits psykoterapi men avböjt. Hon har också haft svårt att klara sina studier. En kvinna berättar att ett bra liv för henne är att åter kunna bo i sitt hemland (vilket hon inte kan idag.) Hon hade mycket svåra smärtor, äktenskapsproblem och en oklar studie- och arbetssituation. Efter uppföljningen har denna patients aktuella situation ändrats till det bättre. Vi fick klarhet i detta genom uppföljningssamtal.

15 15 Tabell 5: Livskvalitetsförändring Nedan redovisas livskvalitetsformuläret variabel för variabel och det antal genomsnittliga poäng som kvinnorna fått, liksom medianvärden. Variabler 1998, före rehab. Maxpoäng = , efter rehab. maxpoäng = 7 Förbättring /försämring genomsnitt Medianvärde 1998 / 1999 Familjesituation Bostad Arbetssituation Ekonomi Hälsa Fritid Hörseln Synen Minnet Konditionen (kroppslig) Aptiten Humöret Energin (psykisk) Tålamodet Självförtroendet Sömnen Förbättring/ försämring median Vara uppskattad utanför hemmet Vara uppskattad i hemmet Kommentar: Några kvinnor har satt ganska höga poängtal och några ganska låga poängtal på vissa variabler. Därför har även medianvärdet räknats fram. De faktorer som kvinnorna beskriver har förbättrats efter rehabiliteringsåret är: familjesituationen, bostadssituationen, arbetssituationen, ekonomin, den kroppsliga konditionen, aptiten, den psykiska energin, tålamodet, sömnen och att vara uppskattad i hemmet. Samtliga kvinnor tycker att de har en dålig eller ganska dålig ekonomi, t.ex. har ingen kvinna satt högre poäng än 4 av 7 möjliga.

16 16 De flesta kvinnor upplever att de har ingen eller liten fritid. De flesta kvinnorna känner sig betydelsefulla både utanför och i hemmet. Tabell 6: Globala funktionsskattningsskalan,(gaf-skalan) Nedan redovisas det antal poäng kvinnorna objektivt bedömdes ha vid rehabiliteringens start respektive vid dess avslutande. Skalan har ett poängintervall på mellan och är indelad i 10 olika intervall, där 1-10 betecknar en person som fungerar mycket dåligt och betecknar en person som fungerar mycket bra. Patient Förbättring poäng Kommentar: Enligt vår bedömning har samtliga kvinnor utom patient 6 ökat sitt antal poäng på skalan och därmed sin livskvalitet. Patient 6 har samma antal poäng vid båda bedömningstillfällena. Denna skala (bilaga 3) är användbar när det gäller att göra en uppskattning av psykiskt, socialt och yrkesmässigt fungerande. Man ska inte beakta funktionsnedsättning som beror på fysiska begränsningar eller begränsningar på grund av livsomständigheter. Personer som t.ex. saknar bostad kan påverkas mycket olika av detta. För en patient kan detta vara mycket svårt, en annan kan vara mycket välfungerande ändå. Man använder oftast skalan för att göra en bedömning av funktionsnivån vid det aktuella tillfället man träffar patienten. Skalan kan också användas för att uppskatta patientens funktionsnivå före och efter en behandlingsperiod.

17 17 9) SAMMANFATTNING FRÅN UPPFÖLJNINGSINTERVJUERNA Hur mår kvinnorna nu? Kvinnorna svarar att de mår bra psykiskt men dåligt fysiskt (2), ganska bra (3), bra, bättre än förut (2) och dåligt (2). Följande är direkta citat från intervjuerna: Från den här tiden som jag fick jobb mår jag bra psykiskt sett, men jag har ont i ryggen och fötterna, jättemycket. Jag blir mycket trött av mitt arbete. Jag orkar inte göra någonting efter mitt arbete. Jag skämdes för att gå dit när jag mådde dåligt När man mår dåligt är det viktigt att ha någon att prata med. Men inuti mig är jag glad och nöjd. Jag mår ganska bra i min själ, men inte i min kropp. Men speciellt efter varje gång hos akupunktören känner jag mig lugn som en ny människa. Jag är väldigt deprimerad och känner mig övergiven både av familjen och samhället. Som professionell hjälper det mig mycket att kunna arbeta, jag tror på det. När jag träffar andra kvinnor/läkare ger det mig hoppet tillbaka jag måste gå framåt jag blir mycket stärkt av det! Om ensamhet Av samtliga 9 kvinnor säger 3 att de känner sig ensamma. De saknar både sina släktingar som antingen finns i hemlandet eller är döda och de saknar verkliga vänner..samtidigt så känner jag mig mycket ensam här i Sverige. Ensamstående mammor har det tungt. Ibland tycker jag att det är lättare att prata med svenska kvinnor. Mellan iranska kvinnor är det en skam att säga att man är skild. Det ska vara en man, för en kvinna, men det spelar ingen roll hur han är, han kan vara som en robot.. Jag har lämnat alla iranska vänner (kvinnor), de kom till mig innan jag skilde mig och ville umgås, när jag skilde mig blev det annorlunda. Ett bra liv för mig är att alla i familjen bor i samma hus, där finns mamma och pappa och alla nära, men nu är de döda. I mitt land ringer man varandra, jag vet inte hur det är här? Ett bra liv

18 18 Kvinnorna säger att ett bra liv för dem är att ha en god ekonomi (5), att ha en god hälsa (4), att ha en familj eller närhet till familj och anhöriga (4), att ha en bostad (2), och att ha ett arbete (2), att kunna sova ordentligt på nätterna (1). Först ligger hälsan, själen och kroppen om man mår bra. Sedan klarar jag den ekonomiska sidan. Sen kommer familjen. Jag har inga barn men jag har mina syskon. Jag har inga krav på livet. Om jag är glad räcker det för mig. Jag har min bostad och syskonen här. Jag önskar mig lite fritid och lite pengar till en kort resa. Jag tycker om att måla och läsa och handarbeta. Jag är sådan att jag arbetar hårt och inte känner efter om jag är trött och när jag så kommer hem och tillåter mig att känna att jag är trött så är jag helt slut. Att kunna sova på natten utan att vara rädd för mardrömmar som jag har. Ett bra liv skulle vara att få tillbaka mina förlorade år som tonåring och ungdom! Ett bra liv är att kunna leva överhuvudtaget, ha kärlek av familjen och att min familj accepterar mig som jag är. När man gör vad man tycker om utan att hitta något hinder. Att göra bra mot andra och älska andra och bli älskad. Att samarbeta med andra och inte ensam. Beror mycket på hälsan - fysiskt och psykologiskt - att man kan njuta av livet. Det känns som min första sommar i Sverige nu jag hoppas att jag kan njuta av att det blir sommar i Sverige. Tiden på RKC Vad har tiden på RKC betytt för kvinnorna? Samtliga kvinnor utom en säger att tiden på RKC har betytt väldigt mycket för dem. RKC betyder mycket för mig. Därför att den tiden som alla (andra) dörrar var stängda för mig var den dörren öppen för mig, som ett ljus i mörkret. Jag är mycket nöjd. Jag fick all hjälp som jag behövde..att jag inte känner mig ensam här i världen. Annars är jag jätteensam i världen. Jag har en pappa som inte bryr sig om mig (i hemlandet) och jag missade min mamma. (Patientens mamma dog innan de hann träffas i hemlandet.) Väldigt mycket, för när jag sökte hjälp på Röda Korset var jag bara 15 år och jag kom med alla mina bekymmer och problem, minnen både fysiskt och psykiskt från fängelset och jag fick hjälp att kunna bearbeta mina minnen och problem. Och om jag inte hade fått den hjälpen är jag säker på att jag inte skulle överlevt. Att jag har kunnat gå och prata med någon som kan lyssna på mig. Allt! Jag vet inte hur man kan beskriva Röda Korset är någon som känns som barn med mamma. Jag känner mig säker här. Jag vet att inom RKC finns en lösning. Tidigare hittade jag ingen lösning på mina problem. Den kvinna som säger att tiden inte betytt så mycket säger att hon inte har haft kontinuitet i sina kontakter med RKC, men att hon är nöjd med den behandling hon fått och med den personal hon har träffat.

19 19 RKC är den enda platsen där jag har någon kontakt med svenskar och med samhället i stort. Framtiden Vad skulle du vilja göra nu? Frågan ställdes till kvinnorna, som alla har en tanke vad de vill göra härnäst, efter rehabiliteringsåret på RKC. Kvinnorna svarar att de skulle vilja arbeta åt Röda Korset (3) frivilligt eller professionellt. Några säger att de vill behålla kontakten med RKC (3) även om de inte har en fortsatt rehabilitering. De vill ha ett arbete (2), fortsätta sin psykoterapi (1), studera (1) och fortsätta sin sjukgymnastik (1). Jag behöver inte mera hjälp nu men jag vill vända mig hit igen som patient om jag får stort behov. Om Röda Korset behöver hjälp av mig så vill jag hjälpa till. Jag önskat det bästa för dem som gör någonting där och jobbar och hjälper folk. Jag vill behålla kontakten. På vilket sätt vet jag inte. Jag behöver verkligen fortsätta min terapi hos min psykolog. För att hon är den enda som jag kan prata med om mina problem och jag har gått hos henne så länge, men jag har haft väldigt svårt att kunna öppna mig för någon och det har tagit mig flera år, just nu känns det som om jag kan bearbeta de problem som jag länge har kvävt i mig Jag skulle vilja ha arbete i Röda Korset eller Rädda Barnen. Jag vill hjälpa människorna eller barnen. Behandling för kvinnor som varit utsatta för tortyr eller andra svåra livshändelser Vilken behandling behöver kvinnor som genomgått tortyr eller andra svåra livshändelser? Kvinnorna (6) svarar att man behöver en bra och trygg person att få tala med, det ska vara en person som både är kunnig och visar förståelse. De svarar att kvinnor behöver psykoterapi (2), sjukgymnastik (1). Dessutom har kvinnorna ovan svarat att målgruppen behöver ett arbete för att skingra tankar om tortyren och hjälp att stärka sitt självförtroende. Det viktigaste är att lyssna på kvinnan och gå igenom hennes behov för att ta reda på vad hon vill. Det är mycket individuellt. Tortyr kan man aldrig glömma, man kan bara försöka att lägga det bakom sig, men det kommer alltid tillbaka. Man behöver frisk luft, bra kontakt med någon och någon att vända sig till om man hamnar i en svår situation. Hon ska inte behöva känna sig ensam. En bra kontakt, en bra och snäll person att prata med, trygghet, att känna att man kan prata med någon som inte är farlig, det är så här på RKC. Människor med hjärtan. En specialiserad person som är kunnig om kvinnor och har den förståelsen en person som visar förståelse och vet vad som är rätt behandling. Samtalsterapi och att bli trodda på och på något sätt bli hjälpta att kunna lita på människor igen. I samtalsterapi har jag (tidigare) haft en manlig landsman, vi kunde inte prata med varandra. Det är mycket bättre här (på RKC) än i den vanliga sjukvården.

20 20 Man behöver en plats att jobba på för att ta bort de tankar som finns. kunna lära känna andra kvinnor och män i samma situation (gruppterapi) fast jag själv har svårt för det! Kvinnlig eller manlig behandlare? Har det någon betydelse för Dig om Du har en manlig eller kvinnlig behandlare? Kvinnorna (6) svarar att det är mycket betydelsefullt att de får träffa en kvinnlig behandlare. Alla som hjälper måste vara kvinnor, inte män. Vi behöver jättemycket stöd av andra kvinnor. Om man är ensam behöver man en vän, som man kan lita på och vara nära, om man är ensam och flykting. Det är viktigast för mig att träffa en kvinna, efter det jag har upplevt. Svenska män har en annan mentalitet men latinamerikanska män är väldigt de arbetar efter samma kriterier som hemma om man möter dem som lärare, läkare eller i socialtjänsten. En peruansk tjänsteman i socialtjänsten sa till mig: - Svenska kvinnor är mest intelligenta i världen att manipulera, ni vill bli som dem -. Män i tjänst har sin egen makt. jag orkar inte prata med en man. För kvinnor är det bättre att ha en kvinna i terapi, jag har svårt att lita på folk. Det är upp till var och en, sedan när man litar på en person går det bra med både en man och en kvinna, men från början i en kontakt är det lättast med en kvinna, hon förstår precis allt. Några kvinnor (3) svarar att det inte spelar någon roll det viktiga är att man får en bra person att tala med. Det är inte svårt att prata med sådana personer som förstår, som VILL förstå, alla vill inte förstå eller veta.en kvinna som varit utsatt för tortyr behöver få prata med någon som kan respektera och vårda hennes liv, annars blir det sämre för henne. Jag har fått den hjälpen här. Det spelar ingen roll om behandlaren är en man eller kvinna. Hur kan Röda Korsets Center bli bättre? Några kvinnor(3) tycker redan att RKC är så bra att det inte finns mera som behöver göras. De tycker att RKC ska gå ut och informera allmänheten (2) om patientgruppen och deras bakgrund för att den ska förstå hur flyktingar kan ha det i Sverige och berätta om varför de har lämnat sitt hemland. 1 kvinna menar att RKC måste få mer resurser för att kunna ta emot fler patienter, då hjälpbehovet är så stort. De tycker att RKC ska hjälpa till att ordna träffar för patienter (2). En av dessa kvinnor efterlyser att RKC ska ordna förmedling av frivilliga hjälpinsatser mellan patienter, t.ex. hjälp i hemmet vad gäller tekniska problem, laga tvättmaskinen och dylikt.

Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr.

Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr. Redovisning 001207 av projektet: Tandvård till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr. Pia Lif Bimer, tandläkare Folktandvården Huddinge sjukhus. Bakgrund: Många är de flyktingar som kommer till Sverige

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Projektansvarig: Tuire Toivanen, leg.läkare, specialist i allmän medicin, psykiatri och företagshälsovård (RKC)

Projektansvarig: Tuire Toivanen, leg.läkare, specialist i allmän medicin, psykiatri och företagshälsovård (RKC) 1 Slutrapport 1999-03-31 Pilotprojekt Projektkurator Projektansvarig: Tuire Toivanen, leg.läkare, specialist i allmän medicin, psykiatri och företagshälsovård (RKC) Projektledare och handledare: Rigmor

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Kortkurs i tortyrskador för läkare inom öppen vård

Kortkurs i tortyrskador för läkare inom öppen vård Kortkurs i tortyrskador för läkare inom öppen vård Pilotprojekt Projekttid: 961001-970618 Projektledare: Tuire Toivanen, leg. läkare, Röda Korsets Center för torterade flyktingar (RKC) Projektansvarig:

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till

Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till Röda Korsets Center för torterade flyktingar fyller 25 år och inbjuder till 17:e Nordiska Konferensen för behandlare som arbetar med traumatiserade flyktingar Medkänsla och arbetsglädje i en värld av grymhet

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända individer med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd

RÖDA KORSET. Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd RÖDA KORSET Föredrag för samverkansparter i förprojekt till Integrerad preventionsmodell för personer i behov av psykosocialt stöd Leg. psykolog Izabella Klüft 9 december 2014 Röda Korsets Behandlingscenter

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad.

anse skrivelsen från M, FP, KD och C den 18 juni 2013 besvarad. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Pia Skarin TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-11-05 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-12-11, P 24 1 (3) HSN 1306-0685 Svar på skrivelse från Moderata Samlingspartiet, Folkpartiet

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Slippa vara rädd för sjukvården

Slippa vara rädd för sjukvården Slippa vara rädd för sjukvården Enkät med ME/CFS-sjuka i Norrland Gjord av RME Västernorrland, med medlemmar över hela Norrland Mer än åtta av tio saknar kunskap om sjukdomen hos sina läkare. Väntan på

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård

I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård I skuggan av REVA Papperslösas hälsa och tillgång till sjukvård Region skånes policy 2008 2011! Vuxna fd asylsökande, så kallade gömda, får rätt till omedelbar vård och vård/ tandvård som inte kan anstå,

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap Mark as shown: Correction: Please use a ball-point pen or a thin felt tip. This form will be processed automatically. Please follow the examples shown on the left hand side to help optimize the reading

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt Delrapport juni 2012 Sammanfattning Vägen in är ett kognitivt motiverande förstegsprojekt som vilar på naturunderstödd rehabilitering. Projektet

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak:

Seminarium. 1.Ångest. 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser. Orsak: [Psykiatri Seminarium STUDIEOMRÅDE 4] Seminarium 1. Ångest 2. Utmattning 3. Depression 4. Bipolär sjukdom 5. Psykoser 1.Ångest Orsak: Något obehagligt som hänt eller som man oroar sig för. En gammal rädsla

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd

Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets stöd Rådet för stöd och samordning efter flodvågskatastrofen Rapport 2005-06-03 Annika Sköld 08-440 14 21 Undersökning av hur hemkomna svenskar som berörts av flodvågskatastrofen i Asien har upplevt samhällets

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013

Enkät: tarmcancer. Frågor om dig. E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Enkät tarmcancer, maj 2013 Enkät: tarmcancer E n k ä t: t a r m c a n c e r, m a j 2 0 1 3 Denna enkät skickas ut till de medlemmar i Mag- och tarmföreningen i Stockholm som har som har tarmcancer angiven som diagnos i medlemsregistret.

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Pengar, vänner och psykiska problem

Pengar, vänner och psykiska problem Pengar, vänner och psykiska problem Det sociala livet, privatekonomin och psykisk hälsa -en insatsstudie i Supported Socialization Bakgrund till studien - ekonomin 1992 konstaterade Psykiatriutredningen

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern

Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Att hitta sig själv som förälder med barn i lekåldern Jan-Erik Nyberg Präst, familjerådgivare, sexualterapeut (NACS), familjeterapeut, psykoterapeut (VALVIRA) Familjerådgivningen i Jakobstadsregionen Föräldraskap

Läs mer

(O)Hälsan bland unga

(O)Hälsan bland unga (O)Hälsan bland unga Missar vi något fundamentalt? Fredrik Söderqvist Med dr, Epidemiolog / Centrum för klinisk forskning Hur kommer det sig att så många går ut skolan med ofullständiga betyg neuropsykiatriska

Läs mer

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Vad är depression och vad är nedstämdhet?

Vad är depression och vad är nedstämdhet? Vad är depression och vad är nedstämdhet? Lars Jacobsson Professor emeritus i psykiatri Institutionen för klinisk vetenskap Målningen som avbildas i Figur 1 gjordes 1903 av Hugo Simberg, som var en finlandssvensk

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär

Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholm stad omfattning och karaktär STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för social arbete Astrid Schlytter, Sara Högdin, Mariet Ghadimi, Åsa Backlund och Devin Rexvid Oskuld och heder En undersökning av flickor och pojkar som lever under

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet

När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet När hjärnan inte orkar om hjärntrötthet Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Svårt att fatta Jag har inget minne av själva smällen, jag trodde länge att jag

Läs mer

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT

att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT att vara - funktionsnedsatt och leva i en hederskultur TRIPPELT UTSATT En kortfattad vägledning kring arbete och bemötande av personer med intellektuell funktionsnedsättning som utsätts för hedersrelaterat

Läs mer

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2

Manus till Undersökning och utredning av smärta. Bild 2 Manus till Undersökning och utredning av smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om vad vi inom vården gör när du söker för din smärtproblematik. Föreläsningen syftar till att ge svar på vilka frågor som

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer