Bibelbruk och sexualetik

Transkript

1 ÖREBRO MISSIONSSKOLA Örebro Teologiska Högskola Bibelbruk och sexualetik En teologisk litteraturstudie av Stanley Grenz syn på sexualitet God didn t create sex to show affection. He invented it to seal commitment Jean-Pascal Medefjord, T4 AA2552 SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE Vårterminen 2008 Handledare: Mikael Hallenius

2 Abstract My intention with this paper is to analyse Stanley J Grenz view on sexual ethics with reference to his evangelical view on the Bible. I have chosen different areas within sexual ethics that Grenz has treated in his books. This essay is completely based on books (with one TV-program as an exception). The paper, among other things, brings up the issue about how Grenz interpret the Bible. Grenz view on the Bible is that it is the word of God to humanity, although it is written in a certain context with certain cultural aspects to pay regard to. This means that Grenz is balancing along a path with inerrancy-interpretation on one side and completely rejection of the Bible on the other side. According to Grenz the sexual ethics in the Bible is above all based on the Old Testament in general and the creation story in particular. 2

3 Innehåll Abstract Inledning Introduktion Syfte och problemformulering Avgränsningar och material Metod Vad är text? Struktur Evangelikalism Grunden för sexualetik i Gamla testamentet Förbundstanken i Gamla testamentet Vad är sexualitet? Sexualitetens syfte Äktenskapet Äktenskapets syfte Äktenskapet som en metafor Sexualitetens olika sammanghang Människosynen Sexualitet inom äktenskapet Skilsmässa Antika kulturen och skilsmässan Bibliska texter om skilsmässan Skilsmässa som ett slutligt brott mot Guds ideal Den lagiska synen på skilsmässa Omgifte Preventivmedel, abort och konstgjord befruktning Preventivmedel Abort och konstgjord befruktning Att vara singel Definition av singlar Teologisk förståelse av singellivet Singel och sexualitet Celibat

4 9 Homosexualitet Syn på homosexualitet Homosexualitet och Bibelsyn Avslutning Källförteckning.34 4

5 1 Inledning 1.1 Introduktion Mitt intresse för sexualetiken har väckts i huvudsak av den interna debatt som på senare tid har förekommit i svensk frikyrklighet. Debatten berör en rad områden inom sexualiteten. I denna uppsats kommer jag att göra en fördjupad analys av Stanley James Grenz, , var en av de ledande evangelikala teologerna i världen och hade sitt säte i Vancouver, Canada's Carey Theological College och Mars Hill Graduate School i Seattle WA. Han har skrivit flera böcker om kristen sexualetik utifrån en evangelikal synvinkel. Mitt intresse för detta grundar sig i den teologiska debatt om sexualitet som pågår i flera samfund, inte minst i min egen pentekostala tradition. Debatten gäller alltifrån preventivmedel och abort, till omgifte och homosexualitet. 1.2 Syfte och problemformulering Mitt syfte med uppsatsen är att göra en kritisk litteraturstudie rörande Stanley Grenz bruk av bibeln i hans sexualetiska argumentation. Utifrån detta syfte har jag ställt följande frågor: Hur tar Grenz ställning i de sexualetiska frågorna rörande äktenskap, skilsmässa, preventivmedel abort och konstgjord befruktning, singelskap samt homosexualitet? Hur använder Grenz bibeln i sin sexualetiska argumentation? Den första frågeställningen ringar in de teman som jag uppfattar vara central i debatten idag och som tydligt nämns i den litteratur som jag har valt. Den andra frågeställningen är till för att möjliggöra en undersökning av Grenz bruk av bibeln i sin sexualetiska argumentation. 1.3 Avgränsningar och material När jag i mitt syfte samt i min problemformulering skriver sexualetiken så innefattar det givetvis ett alldeles för stort område för mig att täcka fullständigt. Jag kommer utifrån enbart en del av hans böcker, själv välja områden inom sexualetiken som jag vill behandla. Observationen kommer således inte vara fullständigt heltäckande över Grenz syn på sexualetiken. Jag har valt en teolog och inte flera som går att jämföra med varandra på grund av att jag särskilt ville fördjupa mig i Grenz syn. Jag har valt dessa böcker på grund av att dessa täcker in de valda sexualetiska områdena utan att de blir för omfattande. Grenz två främsta sexualetiska verk, Sexual Ethics och Welcoming but not affirming är kärnan i min uppsats. The Moral Quest har jag valt för att ytterligare belysa Grenz sexualetiska teologi. Theology for the Community of God och Revisioning evangelical agenda har slutligen används för att lyfta fram Grenz bibelbruk och allmänteologiska hållning. Min fokus i studien kommer att ligga på de två förstnämnda verken. 5

6 1.4 Metod Den metod jag har använt mig av i min uppsats är en kritisk litteraturstudie. Jag har utifrån materialet dragit slutsatser om Grenz syn på sexualetiken utifrån hans bibelsyn. För att ytterligare belysa Grenz bibelsyn kommer jag kontrastera honom mot Lars Gårdfeldts bibelsyn. Min läsning av Grenz har styrts av de två inledande frågeställningarna. Tematiseringen av materialet har skett dels utifrån de jag uppfattar varit de centrala sexualetiska frågorna och dels utifrån att de har funnits tillräckligt mycket i materialet för att kunna diskutera. Om inget annat anges i texten är det Grenz syn som framförs och inte min egen. Jag har valt att ibland referera den debatt inom det aktuella området som Grenz har beskrivit, för att sedan skildra Grenz syn. 1.5 Vad är text? Text är alla typer av meningsbärande teckensystem med en inriktning på den mänskliga kommunikationen. Muntlig och skriftlig kommunikation är text men också bilder, filmer och andra kulturella handlingar. Anndra hävdar att text endast kan refereras till ett språkligt uttryck, muntligt eller skriftligt. I den här uppsatsen har jag däremot begränsat mig till att använda begreppet text till det som är nedskrivet med tecken (siffror eller bokstäver) i litteraturen. 1.6 Struktur På första sidan finns naturligtvis framsidan, följt av ett abstract. Sedan kommer innehållsförteckningen och inledningen. Efter inledningen finns ett avsnitt om evangelikalismen. Nästa kapitel handlar om vad som är sexualitet och sexualitetens syfte. Efter det finns ett kapitel om grunden för sexualetik i gamla testamentet. Kapitel fem handlar om äktenskapet och kapitel sex om skilsmässan. Efter det kommer ett kapitel om preventivmedel, abort och konstgjord befruktning. Kapitel åtta handlar om singelskapet och kapitel nio om homosexualitet. I kapitel tio finns avslutningen och sista kapitlet är källförteckningen. 6

7 2 Evangelikalism Mitt syfte med arbetet är att göra en kritisk litteraturstudie i Grenz syn på sexualetik som evangelikal teolog. För att få en djupare förståelse av vad evangelikalism och dess bibelsyn är redogör jag kort för detta perspektiv. 1 Jag kommer även att kontrastera mot Lars Gårdfeldts bibelsyn för att ytterligare belysa Grenz bibelsyn. Stanley Grenz citerar i sin bok Richard Quebedeaux när han citerar evangelikal som: a person who is devoted to the good news that God has sent us a Savior and that we can be partakers of God s redemptive grace in Jesus Christ. Detta är en alltför bred uppfattning av termen och bör i det här arbetet inte läsas som evangelisk. Inte heller bör begreppet evangelikal läsas som synonymt med protestant, som ibland är vanligt. I min strävan att klargöra vad evangelikal teologi är, utgår jag från Per-Axel Sverkers avhandling bibelsyn och frälsningslära i John Stotts teologi och där behandlar Sverker begreppet evangelikal som en bestämd grupp inom protestantismen. När jag i mitt arbete hänvisar till Grenz som evangelikal teolog syftar jag till den delen av den evangelikala rörelsen som han förespråkar (infallibility-bibelsyn). Grenz ställer evangelikalismen i kontrast mot den fundamentalistiska synen som inte tar hänsyn till den historiska och kulturella kontexten. Begreppet evangelikal bör således i min uppsats läsas på detta sätt. Bibelsynen bland kristna teologer har alltid varit ett hett debattämne. Grundbegreppen för den evangelikala bibelsynen har varit sanning, auktoritet och trovärdighet. 2 Liberalteologins attack på bibelsynen i början av 1900-talet lyfte fram den konservativa betoningen på de bibliska sanningarna. Auktoritetsfråga uppkom efter andra världskriget när några teologer med bakgrund i den fundamentalistiska rörelsen börjat kritisera denna för antiintellektualism. Att bibeln var en auktoritet och den grundläggande källan för kristen tro och teologi var de flesta evangelikaler överens om. bibeln är skriven av människor, inspirerade av Gud. Detta är även Grenz syn på bibeln. Men hur man skulle definiera auktoritet och till vilken utsträckning bibeln var ofelbar blev något som delade rörelsen i olika grupperingar. Det finns primärt två begrepp som cirkulerar i den här debatten och det är inerrancy och infallibility (engelska) och betyder fri från fel/helt sann samt helt pålitlig. Egentligen är de två orden synonymer och kan användas i samma sammanhang men i debatten som pågår (och har pågått) inom den evangelikala rörelsen har orden fått stå för två olika hållningar i auktoritetsfrågan. De som använder begreppet infallibility är de som begränsar ofelbarheten till frågor om lära och liv eller evangeliets kärna, medan inerrancy förknippas med de som hävdar bibelns sanning i alla frågor även icke läro-mässiga. En del andra hävdar dock att bibelns etik måste korrigeras av moderna erfarenheter. Det betyder att bibeln inte har patent på en sann etik. Det mest uppmärksamma uttrycket för detta är i våra dagar Queer-teorierna som i Sverige har tillämpats av Gårdsjö på frågorna om sexualitet i avhandlingen Hatar Gud Bögar. I hans 1 Hela avsnittet om evangelikalismen hämtas från 1 Grenz, 1993 samt Sverker, Sverker, 1999, s183. 7

8 avhandling uttrycker han dock en önskan om att precis som Grenz göra bibeltolkningen mer kontextuell, men inte utifrån att söka en ursprunglig förståelse som Grenz gör (i bibeltexternas ursprungliga sammanhang) utan han hävdar att tolkningen av bibeltexterna aldrig kan vara objektiv. Han skriver följande i sin avhandling: Det finns med andra ord ingen kontextlös teologi, ingen objektiv utgångspunkt som gör den egna läran om Gud automatiskt mer sann än andras tolkningar av Gud. 3 Längre ner i stycket skriver han följande: I det befrielseteologiska verket Take Back the Word a queer reading of the Bible kommenteras dessa anspråk på objektiv sanning: det finns ingen fullständigt objektiv läsning av texten. Den vetenskapliga objektiva inställningen, i modernitetens historiskt-kritiska metoder, har inte varit något annat än en läsning utifrån en privilegierad position, som kan beskrivas: europeisk, amerikansk, manlig och heterosexuell 4 Lars Gårdfeldts lyfter fram queerperspektivet på bibeltolkningen som den sanna bibelsynen. Queerperspektivet är som Fanny Ambjörnsson definierar det brottet mot normen. 5 Ingenting bör enligt Gårdfeldt betraktas som normalt utan som en tolkning utifrån en specifik kontext, således har bibeltexterna inget absolut värde utan bestäms av bibelläsaren. Gårdfeldt har följaktligen en postmodernistisk syn på bibeln. Genomgående för Grenz bibel-argumentation är hans återkommande tendenser att lyfta fram den teologiska poängen med ett bibelavsnitt ut en kulturell kontext. Till skillnad från Gårdfeldt är det bibelsammanhangets kontext som är viktigt och utgör en tolkningsram, inte bibelläsarens egen kontext. Han tar stor hänsyn till de som bör ses som ett uttryck för dåtidens kultur, likväl är hans syn på bibeln att den är ofelbar i dess doktriner. Bibeln bör enligt Grenz läsas i sin helhet och inte utifrån separata bibelställen. Bibelns helhet består enligt Grenz av olika etiska teman som utgör en tolkningsram för en rätt läsning. 3 Vad är sexualitet? Hela arbetet är inriktad på sexualiteten och därför är det nödvändigt att återge Grenz egen definition av sexualitet. Sexualitet enligt Grenz är dels vår reproducerande förmåga. Som män och kvinnor har vi en förmåga att fortplanta oss och få en avkomma. Sexualiteten är även den biologiska skillnaden som finns mellan män och kvinnor. Dessa två faktorer är dock inte nog för att greppa den mänskliga sexualiteten. Det finns även en djupare aspekt av det manliga och kvinnliga som går bortom den fysiska skillnaden. Grenz skildrar sin definition av sexualitet så här: Although sexuality is closely related to biological sex and procreation, they are not to be simply equated. Sexuality refers to our fundamental existence as male or female 6 Enligt Grenz är sexualitet att vara man och kvinna. Denna aspekt av sexualiteten är viktig för Grenz argumentation kring bland annat homosexualitet. De givna könsrollerna som är omtalade i skapelseberättelsen, medför givna sexualetiska normer. Grenz hävdar att enligt vetenskapen uppfattar män och kvinnor världen olika (psykologiskt). 7 Vår sexualitet är 3 Gårdfeldt, 2005,29. 4 Gårdfeldt, 2005, s29. 5 Ambjörnsson, 2006, s6. 6 Grenz, 1990, s20. 7 Grenz, 1990, s20. 8

9 kopplad till den skillnaden. Grenz betonar att alla människor är sexuella varelser, oavsett om man lever ett sexuellt aktivt liv eller inte. 3.1 Sexualitetens syfte Grenz ger sin syn på sexualitetens syfte ur ett gammeltestamentligt perspektiv. Faktum är att hela Grenz syn på sexualetiken grundar sig primärt på de gammeltestamentliga texterna i allmänhet och skapelseberättelsen i synnerhet. Här blir det tydligt vilken auktoritet Grenz ger bibeltexterna i jämförelse med Gårdfeldt. Gårdfeldts bibelsyn medför att den specifika historiska kontext som de gammaltestamentliga texterna skrevs i, inte alls blir en norm för mänskligheten flera tusen år senare. Gårdfeldt hävdar istället att de gammaltestamentliga texterna tillämpar en viss form av tolkning och mänskligheten idag kan tillämpa en annan form av tolkning. Om inte de gammaltestamentliga texterna är normativa för Gårdfeldt, är inte heller hans sexualetik grundad på bibelordet som Grenz. Det betyder inte att Grenz enbart hämtar sin ståndpunkt från GT utan att han betonar GTs skrifter. Enligt Grenz är syftet med sexualiteten, föreningen mellan man och kvinna. 8 Deras olika könsidentitet är en stor del till att mannen och kvinnan söker förening med varandra. I skapelseberättelsen skildras det hur Gud skapade kvinnan för att mannen inte hittade någon som var honom jämlik (Första Mosebok 2:20). 9 Trotts att Adam hade sällskap av alla djuren var ingen av djuren nog för att skapa en förening. Kvinnan skapades som en jämlik motpart för mannen. Sexualiteten är enlig Grenz en drivkraft som får människan att söka en förening med någon som är utanför sig själv. 10 Adams längtan efter en medhjälpare visar att sexualiteten som egenskap medför att människan känner sig tom och ensam om man inte blir ett som man och kvinna. 11 Människans ofullkomlighet blir fullkomlig i föreningen mellan man och kvinna. Den tanken om föreningen mellan man och kvinna som en fullkomlig gemenskap finns i första Mosebok 2:24 där det står: Det är därför en man lämnar sin far och mor för att leva med sin hustru och de blir ett 12 När författaren till Moseboken skriver att de två ska bli ett hävdar Grenz att denne inte enbart syftar på avkomman utan föreningen mellan man och kvinna som helhet. I den gammaltestamentliga kulturen spelade även den reproducerande sexualiteten en stor roll. I den kulturen bestod det sociala umgänget primärt av familjen och den hade en oerhört stor betydelse. Familjen var ofta en patriarkal enhet som leddes av en familjefar följt av hans många husturer, tjänare och barn. Eftersom familjen och familjens fortsatta överlevnad hängde på att paret fick barn, helst pojkar, blev betoningen av barnafödande stor i den gammaltestamentliga kulturen. Därav blev barnafödandet ytterligare ett viktigt syfte i Gamla testamentet med sexualiteten. Upphöjandet av familjen i Gamla testamentet blir tydligt när man tittar på lagen som gavs till Mose vid Sinai, där budet att hedra sin mor och far var det första budet som följdes av ett löfte ( så att du får leva länge i det land som Herren din Gud ger dig). Genom att Grenz lyfter fram barnafödandet och betoningen på familjen som en särskild kulturell aspekt av sexualiteten i Gamla testamentet, visar han sin evangelikala bibelsyn. Ytterligare ett syfte med sexualiteten är enligt Grenz att vi ska reflektera Guds 8 Grenz, 1990 s32. 9 Bibel 2000 skriver versen såhär: Men han fann inte någon som kunde vara honom till hjälp. 10 Grenz, 1990 s Det finns naturligtvis en gåva att leva i celibat, som Jesus exempelvis, men det är en annan diskussion som tas upp senare i arbetet. 12 Bibel

10 avbild. 13 Människan blev skapade till Guds avbild och mannen och kvinnan reflekterar tillsammans Guds avbild. Genom att mannen och kvinnan blir ett som helhet (både sexuellt, psykologiskt och andligt) reflekterar den enheten Guds avbild. Grenz hävdar att Guds natur i grunden betyder att Gud är relationell. 14 Treenigheten visar att det finns en pågående relation mellan Fadern, Sonen och den Helige Anden. För att återspegla den relationen blir mannen och kvinnan en helhet. Intressant nog återger Grenz inga konkreta bibelverser i sin argumentation kring att treenigheten är relationell. Ur en aspekt beror det troligtvis på att den evangelikala bibelsynen är, som tidigare nämnts, fokuserad på helheten i bibeltexten. Idén om bibliska teman (som nämnts i punkt 3) återfinns även kring tanken om treenigheten. Hela den bibliska berättelsen talar enligt Grenz för att treenigheten är relationell, således behövs inga konkreta bibelord återges. Som jämförelse kan nämnas den pentekostala bibeltraditionen, där en mer bokstavlig tolkning har varit/är mer sedvanlig. I sådana sammanhang är det därför viktigt med återgivandet av de exakta bibelversarna. 15 När Gud skapade mannen och kvinnan, skapade han dem från allra första början med två olika könsroller. Det var inget resultat av syndafallet utan deras roller var klara redan från världens början. Det fanns således en sexualitet redan då i form av mansrollen och kvinnorollen. Dock skildras inte sexualiteten utifrån en reproducerande förmåga utan Grenz understryker att författaren i Moseboken ger de båda människorna två olika namn, ish (man) samt ishshah (kvinna). Sexualiteten hos mänskligheten sitter djupast sett i deras identitet som man och kvinna. Det är även utifrån de här olika könsrollerna som Grenz argumenterar för att de enbart är heterosexuella relationer som är bibliska. Grenz argumentation kring de givna könsrollerna grundar sig i att han ser skapelseberättelsen som en normativ berättelse för hela mänskligheten genom alla tider. Gårdfeldt som tillämpar en queer-bibeltolkning hävdar i sin tur att bibeltexterna innehåller flera fall av kvinnoförtryck och slavhandel och att ingen av dessa bibeltexter bör ha en normativ funktion för mänskligheten. Den reproducerande sexualiteten nämns inte förrän efter syndafallet. En del har tolkat det som om den reproducerande sexualiteten är en konsekvens av syndafallet. Agustinus av Hippo, en av fornkyrkans mest betydelsefulla teolog var en av de som förespråkade en total sexuell avhållsamhet. 16 Grenz skriver att hans syn på sexualiteten präglades dels av hans koppling mellan syndafallet och reproducerande sexualitet samt hans betoning av den leviska (prästliga) traditionen som levde i sexuell avhållsamhet. 17 Augustinus är ett tydligt exempel på den tolkning som Grenz argumenterar mot. Augustinus ansåg att: Människan som sinnlig och kroppslig varelse är en ond andemakts skapelse. Men hon kan frälsas genom andliga övningar och sträng askes, innefattande total sexuell avhållsamhet 18 De som tolkar sexualiteten som en konsekvens av syndafallet hävdar att skapelsen innan syndafallet var asexuellt. Grenz hävdar istället att sexualiteten är en del av Guds plan med mänskligheten Grenz, 1990, s Grenz,1994, s Det bör understrykas att skillnaden mellan den pentekostala och evangelikala Bibelsynen är svår att se och de båda traditionerna går in i varandra. 16 Nationalencyklopedin,Band 1, s Grenz, 1990, s Nationalencyklopedin,Band 1, s34. 10

11 Gud uppmanar mänskligheten att vara fruktsamma och föröka sig innan syndafallet har inträffat. Således hävdar Grenz att sexualiteten (som könsroller) och den reproducerande förmågan är skapat och välsignat av Gud. Den reproducerande sexualiteten har ytterligare en funktion som omnämns i första Moseboken. Grenz hävdar att den mänskliga fortplantningen är en del av Guds frälsningsplan. 20 Grenz tar ut det bibliska frälsningstemat som återkommer genom hela bibeln och placerar den mänskliga sexualitetens syfte i det temat. Det är hans evangelikala tolkningsram som ligger till grund för detta. Då Grenz menar att frälsningen är ett genomgående tema i hela bibeln, plockar han ut texten om syndafallet och placerar den texten i det övergripande frälsningstemat. Grenz hävdar att kyrkan har genomgående tolkat den här versen som en anspelning på den kommande Messias. 21 Den mänskliga fortplantningen är därmed med och föder fram Messias som ska frälsa världen från dess synder. Därav blir sexualiteten någonting gott. Grenz understryker samtidigt att sexualiteten, precis som allt annat, kan efter syndafallet användas i onda syften. 4 Grunden för sexualetik i Gamla testamentet I det här avsnittet analyseras grunden för den bibliska sexualetiken djupare. Då studiens syfte är att analysera Grenz syn på sexualetiken och eftersom hans etik primärt vilar på de bibliska doktrinerna är det nödvändigt att analysera kopplingen mellan bibeln och etiken. Filosofisk etik uppstod hos de grekiska tänkarna, i Sokrates tidsålder. Etik ur ett kristet perspektiv är enligt Grenz studien i hur människor bör leva så som bibeln beskriver. De tillförlitliga dogmatiska sanningarna är för Grenz som evangelikal teolog moraliskt vägledande. Ur en allmän filosofisk syn har filosofer kämpat med huruvida det finns en världsvid och enhetlig moral. Den kristna evangelikala synen är att den sanna etiken kommer ifrån de bibliska texterna. Detta skiljer sig starkt mot Gårdfeldts postmoderna bibelsyn, där han tar avstånd från bibeln som en etisk norm. När man läser Gårdfeldts avhandling sker den bästa bibeltolkningen om läsaren inte propagerar för en objektiv etisk sanning. Problemet enligt Gårdfeldt har börjat när kyrkan genom tiderna har hävdat sin objektiva kunskap om etik. 22 Ett av de grundläggande målen för bibeln är enligt Grenz som evangelikal teolog att instruera och undervisa den kristna församlingen om ett etiskt leverne. 23 Man kan först tro att den bibliska etiken består av den uppsättning lagar och regler som finns återgivna i bibeln, men enligt Grenz anser de flesta kristna etikerna att det är en misstolkning av bibeln. Bibeln kan betraktas som en berättelse, med en början och ett slut. Man bör således läsa de olika bibelställena om sexualetik utifrån de stora etiska teman som finns i bibeln. Inom denna berättelse ligger den etiska undervisningen nerbäddad och är endast förståelig utifrån hela berättelsens kontext. Således består inte den bibliska etiken av enbart lagar och förordningar. I centrum för den bibliska berättelsen är Jesus Kristus och således är etik för Grenz att leva ut Kristus liv. 19 Första Moseboken 1: Första Moseboken 3: Grenz, 1990, s Gårdfeldt, 2005, Grenz, 1997b, s96. 11

12 Stora delar av Grenz argumentation kring sexualetikens olika normer, hämtas från Gamla testamentets verser och etiska teman. Grenz syn på bibelläsningen är att läsaren får ut den trovärdigaste tolkningen genom att läsa sammanhanget av bibeltexten. De kristna i urkyrkan såg sig själva som en fortsättning på vad Gud hade börjat i den gammaltestamentliga tiden. Den kristna församlingen idag kommer från Israel och judarna. Urkyrkan läste naturligtvis inte Nya testamentet (eftersom den inte var skriven då) utan deras skrift var Gamla testamentet med den etiska undervisning som fanns där. Därmed blir det naturligt att börja med att titta på hur de Hebreiska Skrifterna (Gamla Testamentet) ser på den kristna etiken. Grenz understryker att man inte bör läsa de gammaltestamentliga texterna som enskilda böcker och dra ut etiken utifrån enskilda verser. 24 Istället bör man titta på hela berättelsen som framställs i Gamla testamentets skrifter som helhet. De bibelställen som behandlar sexualetiken bör således läsas på samma sätt. Sann sexualetik är enligt Grenz hämtad från bibeln, och biblisk sexualetik bör dras från de dogmatiska sanningar som kommer ut från textens helhet. I Gamla testamentet finns inte teoretiska utläggningar om moral och etik utan material som berättar om Israels historia. Grenz avsikt med att hitta kärnan i den gammaltestamentliga etiken sammanfattar han på följande sätt: Therefore, our goal is to summarize the central themes within the Old Testament narrative that shaped the ancient Hebrew understanding of what it meant to be the people of God in the world. 25 De centrala etiska teman som fanns i de gammaltestamentliga skrifterna var den grunden som Jesus själv och urkyrkan vilade på. Gemensamt för alla författarna för de gammaltestamentliga skrifterna är att de skriver om etik utifrån förbundstanken. Grenz menar att hela den bibliska berättelsen är skriven utifrån förbundstanken, således inkluderas sexualetiken i förbundstanken också (exempelvis äktenskapet). 26 Redan i skapelseberättelsen står det skrivet hur Gud går in i en förbundsrelation men mänskligheten (1 Mos 1:27-30) och förnyas sedan genom Noa. Särskilt viktigt var Guds förbund med Israel som skulle bli en välsignelse till alla folken (1 Mos 12:1-3). Enligt Grenz är Israels uppfattning av att de är ett folk i förbund med Gud centralt för deras syn på etik. 27 Förbundstanken är för Grenz en mycket viktig tanke i de bibelställen som behandlar sexualmoral. Den bibelsyn som kallas inerrancy och skildras i 2.3 drar ofta all kristen etik utifrån enskilda bibelord och tar inte hänsyn till varken textens sammanhang eller den historiska kontexten. Grenz hävdar dock att eftersom det centrala etiska temat under Gamla testamentets tid var förbundstanken, är det även förbundstanken som ska appliceras på sexualetiken och de texter i Gamla testamentet som behandlar det. I den bibliska berättelsen skildras det hur Gud befriar sitt folk (Israel) från Egyptens förtryck och slaveri. Under Mose ledning tågar de ut ur landet av Guds nåd. Den erfarenheten är oerhört viktig och återkommer ständigt i de övriga gammaltestamentiga skrifterna. Gud befriade sitt folk av nåd och centralt i förbundet uppfattas Guds nåd och trohet gentemot sitt folk, även om Israel syndar. Tvärtemot många missuppfattningar är grunden för Israels förbund med Gud alltså Guds nåd, inte lagiskhet (i betydelsen att man vinner rättfärdighet genom laggärningar). Däremot fanns det ett ansvar i förbundet som vilade på Israel. För att vara i förbund med en helig Gud var det nödvändigt att 24 Grenz, 1997b, s Grenz, 1997b, s Grenz, 1997b, s Grenz, 1997b, s98. 12

13 folket höll sig heliga. Lydnaden utgick från den lag som Mose fick på berget Sinai. 28 Grenz understryker att strävan efter helighet hos Israels folk inte primärt bestod i att blint lyda en mängd uppsättning av lagar utan att istället ta seriöst på ansvaret att ta del av Guds nåd. 29 Lagen fungerade som en guide för Israel i att leva ut sin roll som Guds förbundspartner. Om Israel inte uppfyllde sin del av förbundet skadade det relationen, men bröt inte förbundet eftersom det ytterst sett vilade på Guds nåd. Sexualetiken enligt Gamla testamentet är således grundad på nåden men precis som det förväntades av Israel att leva enligt särskilda etiska normer, förväntas de av församlingen att leva enligt särskilda sexualetiska normer. 5 Äktenskapet Äktenskapet är enligt Grenz det forumet där sexualiteten har nått sitt yttersta mål: förening. Under det här avsnittet kommer jag att gå djupare in på vilket syfte Grenz hävdar att äktenskapet har och på vilket sätt han påstår att bibeln använder äktenskapet som begrepp. Jag kommer även analysera sexualitetens olika sammanhang och i vilka forum Grenz hävdar att sexualiteten bör ta sitt uttryck. 5.1 Äktenskapets syfte Guds tanke med äktenskapet är enligt Grenz att människor ska ingå i ett förbund med varandra och med Gud. 30 Den gammaltestamentliga förbundstanken, som är grunden för etiken i GT, återkommer således inom äktenskapet. Grenz använder de etiska teman som står omnämnda i punkt 3 och placerar äktenskapet i förbundstemat. Tanken bakom äktenskapet är gemenskapen i sig själv. Den mänskliga sexualiteten söker förening och äktenskapet är ett uttryck för detta. Grenz syn är således inte att äktenskapets syfte primärt är barnalstrande (som betonades på GTs tid) utan gemenskapen. Naturligtvis delar Grenz uppfattningen att den mänskliga sexualiteten är delaktiga i att föda fram Messias, men barnalstrandet är inte det enda syftet. Dock som jag skrivit tidigare, är Guds tanke med äktenskapet enligt Grenz även den reproducerande delen, som frambringar den kommande Messias. Grenz beskriver hur den gammaltestamentliga tidens sociala kultur bestod av den biologiska familjen och klanen/stamen som familjen tillhörde. Bland de kristna i Nya testamentets tid ersattes detta av den nyetablerade kyrkan. Nu var ens riktiga bröder och systrar de församlingsmedlemmar i staden och över världen som tillhörde Kristus. Äktenskapet fick dock inte en mindre roll på grund av det utan tvärtom blev äktenskapet ett evangeliserande verktyg. Grenz menar att äktenskapet influerade alla berörda parter i hemmen. Om en make är gift med en icke-kristen maka, skriver Petrus att maken kan vinna sin icke-kristna maka. 31 Även barnen i äktenskapet blir influerade av det kristna äktenskapet och således blir äktenskapet en evangeliserande kraft i samhället. Grenz skriver även att de äktenskapliga hemmen ofta blev startplatsen för de nystartade församlingarna under den nytestamentliga tiden. 32 Han nämner exempel som församlingen i Filippi som började i ett äktenskapligt hem Nationalencyklopedin, band 16, s45. Si nai, i annan tradition Horeb, benämning på ett bergmassiv på Sinaihalvön där enligt Gamla Testamentet Gud uppenbarade sig för Mose i den brinnande busken (2 Mos. 3:1-4:17) och där Mose tog emot lagen (dekalogen) av Gud. 29 Grenz, 1997b, s Grenz, 1990, s Petrusbrevet 3: Grenz, 1990, s Apg 16:

14 Enligt Grenz eget sätt att tolka biblisk etik bör den evangeliserande aspekten av äktenskapet stå under kategorin kulturella aspekter eftersom församlingarna idag till stora delar inte består av husförsamlingar som på antikens tid. Detta nämner han dock inget om utan tenderar istället att ge äktenskapet ett evangeliserande syfte. Han går inte in noggrant på om det evangeliserande syftet är kopplad till ett visst genomgående bibliskt tema. Grenz ger ytterligare ett exempel på hur äktenskapliga hem blir församlingar i berättelsen i Apg 16:16-40, där Paulus fångvaktare och hela hans familj blir kristna. Prscilla och Aquila är två gifta personer som står omnämnda ett flertal gånger i Nya testamentet och arbetade genom deras hem med evangeliet. Grenz skriver om Guds tanke med äktenskapet på följande sätt: Whether within the family relationship or in moving from the home into society, marriage performs a significant role within the context of God s intent for the expansion of the community of believers. 34 Enligt Grenz innehåller den nytestamentliga synen på äktenskap även att sexualdriften enbart ska tas uttryck inom äktenskapet. 35 Äktenskapet är enligt Grenz således en plats där sexualdriften får ta sitt uttryck. Grenz anser att Gamla testamentets syn på äktenskapet kommer ifrån skapelseberättelsen. Genom att mannen och kvinnan blir en enhet i äktenskapet, skapar det ett forum för vänskap och barnalstrande Grenz bibelsyn blir tydlig här då han tar hänsyn till den historiskt kulturella aspekten av barnalstrandets roll i gammaltestamentlig tid, samtidigt som han framhäver den teologiska poängen som är universell. Äktenskapsbegreppet är under debatt i Sverige idag och motståndare till ett förnyat äktenskapsbegrepp har många gånger samma syn på äktenskapet som Grenz. Ett sant och moraliskt riktigt äktenskap enligt Grenz bibelsyn är hämtad från de bibliska texternas skrifter. Gårdfeldts relativistiska bibelsyn medför att det inte finns några problem med att inkludera annan form av sexuellt umgänge i det äktenskapliga syftet eftersom den mänskliga etiken formas utifrån varje enskild kontext. Att exempelvis Paulus under antiken ansåg att äktenskapet blev ett evangeliserande verktyg, betyder inte enligt Gårdfeldt att samma norm gäller för oss idag. 5.2 Äktenskapet som en metafor Grenz hävdar att bibeln använder äktenskapet som en metafor på primärt tre sätt: relationen mellan Gud och Israel, relationen mellan Kristus och församlingen samt som en avbild av Guds treenighet. I Gamla testamentet beskrivs Guds relation till Israel som en relation mellan en brudgum och hans brud. Profeterna talade om Israel som otrogna gentemot deras brudgum, samtidigt som Gud ändå var trogen sin brud. Poängen enligt Grenz med att jämföra relationen till Israel med ett äktenskap var att det inte enbart handlade om ett kontrakt utan en relation baserad på ömsesidig kärlek. 36 Grenz nämner ett exempel på hur profeterna använde sig av äktenskapliga termer när de skildrar Israels relation till Gud. 37 : När Grenz talar om Kristus och församlingen som en bild på äktenskapet är det en av de gångerna Grenz använder de nytestamentliga skrifterna för sin argumentation kring sexualetik. I den nytestamentliga församlingen fanns det enligt Grenz en teologisk innebörd av äktenskapet. Äktenskapet hade således inte enbart en funktionell roll som startpunkt för församlingar eller evangelisation utan var en bild på Kristus relation till den övergripande 34 Grenz, 1990, s Kor 7:2. 36 Grenz, 1990, s Jeremia, 3:6, 8. 14

15 församlingen i världen. 38 Efersierbrevet 5:21-33 är enligt Grenz ett bra exempel på en text som för samman den gammaltestamentliga (och familjecentrerade kulturen) och den nytestamentliga synen på äktenskapet. I den här texten för Paulus ihop det mänskliga äktenskapet med församlingens relation till Kristus. Män i äktenskapet har samma roll som Kristus har i relationen till församlingen och kvinnorna har samma roll som församlingen har till Kristus. 39 Grenz hävdar även att äktenskapet är en avbild på relationen inom treenigheten. 40 Gud är en enhet av tre personer men tre åtskilda personer. När Gud i skapelseberättelsen ämnade skapa människan till sin avbild, skapade han två olika personer som när de förenades återspeglade treenigheten. Intimiteten inom äktenskapets reflekterar enligt Grenz intimiteten inom treenigheten. 5.3 Sexualitetens olika sammanhang Människosynen Bakom de olika hållningarna till i vilket forum sexualiteten bör ta sitt uttryck, döljer det sig enligt Grenz en människosyn. Den människosynen är viktig att analysera för att förstå argumentationen. Grenz beskriver hur den sexuella revolutionen, omkring år 1960, medförde ett ifrågasättande av de traditionella normerna kring sexualitet. Sextioåttarörelsen är ett samlingsnamn för olika radikala rörelser som uppstod under och 70-talen. 41 I västvärlden symboliserar år 1968 en tid då etablerade föreställningar blev omkullkastade och synen på frihet radikaliserades. Rörelserna förespråkade en förnyelse på en mängd områden däribland synen på sex. Förespråkarna hävdade en liberal sexsyn där varje person kunde ha fri sex, i vilken kontext som helst (inte nödvändigtvis äktenskapet). En gemensam grund för förespråkarna av så kallad fri sex var synen på människan. 42 Det finns en utbred diskussion om människans natur och Grenz delar upp de i tre olika kategorier. 43 Den första kategorin, trichotomisterna, är de som anser att den mänskliga naturen innehåller tre delar: ande, själ och kropp. 44 Den andra kategorin är dichotomisterna som delar upp människan i två delar: de ickemateriella (själen/anden) samt de materiella (den fysiska kroppen). Den tredje kategorin är en holistisk syn, som betraktar människan som en helhet. Enligt Grenz har moderna teologer börjat ta avstånd från läran om att den mänskliga naturen är delad i flera olika delar och har börjat se människan som en helhet. Grenz själv förespråkar den holistiska synen på människan bland annat på grund av att de övriga kategorierna är en produkt av det grekiska (framför allt platonska) inflytandet på den kristna teologin. Enligt Grenz är den hebreiska, ursprungliga, synen på människan en holistisk helhet där man inte kan separera människan i flera olika delar. 45 Grenz menar att all sann kristen etik måste utgå från att människan är en holistisk enhet. Således medför sexuellt umgänge en påverkan både på kropp och på själ, inte enbart kroppen. Gamla testamentet och dess judiska kultur är grunden för den kristna tron och 38 Grenz, 1990, s Diskussionen om betydelsen av att underordna sig har jag valt att inte fördjupa mig på i den här uppsatsen. 40 Grenz, 1990, s Nationalencyklopedin, Band 3 (suppl), sida Med begreppet fri sex menar jag åsikten att sexualakten kan utföras med vem som helst och inte nödvändigtvis inom äktenskapet. 43 Grenz, 1994, s Tessalonikerbrevet 5:23, Hebreerbrevet 4: Grenz,

16 där betraktade man enligt Grenz människan som en enhetlig varelse. På den nytestamentliga tiden influerades den kristna tron av det platonska tänkandet och därför utvecklades enligt Grenz, den dualistiska människosynen inom den kristna teologin. Dock hävdar Grenz att skribenterna till Nya testamentet bekämpade just den dualistiska synen på människan. Grenz strävar hela tiden i sin argumentation mot att på nytt införa den etik som dels det judiska folket hade och dels den etik som den första kristna församlingen hade under antiken. I Grenz bibelsyn är det av största vikt vilken människosyn som djupast sätt ligger nerbäddad i den gammaltestamentliga teologin eftersom den är vägledande för mänsklighetens etik. Gårdfeldt går förbi den problematiken genom sin relativistiska syn att varje mänsklig kontext själv har tolkningsrätt på bibeln utifrån sina egna referenser. Förespråkarna för fri sex menar att sexakten är ett nödvändigt uttryck för människans självförverkligande och att sexakten enbart berör den fysiska delen av människan. Eftersom sexakten enbart är en fysisk företeelse (eftersom människans natur är delad) och inte berör den inre människan, tar människan ingen skada av fri sex. Eftersom Grenz menar att människan är en enhetlig varelse, blir följden att hela människan är med i sexakten. Då sexaktens syfte är en förening mellan två människor (se punkt 4.2) skadar man enligt Grenz den föreningen om man har sex utanför äktenskapet. Om man däremot som ogift har sex går man enligt Grenz syn, in i en förening med den personen Sexualitet inom äktenskapet En av frågorna kring sexualiteten är huruvida det är moraliskt riktigt att ha sexuellt umgänge vid sidan av äktenskapet. Den evangelikala synen och således även Grenz hävdar att det inte är moraliskt försvarbart att ha sexuellt umgänge vid sidan av äktenskapet. Det handlar dock inte om en kroppsförnekande teologi (gnosticism). Förbudet handlar ytterst sätt om att bevara sexaktens ursprungliga syfte att uttrycka det förbund som finns mellan två makar (förbundstanken finns beskriven i 3.1). Sexakten inom äktenskapet är ett sätt att bekräfta de löften om trohet och överlåtelse till varandra som utgör ramen för deras relation. När individer har sexuellt umgänge vid sidan av den ramen är det ett brott mot Guds ursprungliga tanke med sexakten. Sexakten inom äktenskapet är ett sätt att tala om för varandra att man önskar att tillfredsställa sin partner på livets alla områden, inte enbart fysiskt. Det handlar om en överlåtelse och självuppoffring. Den aspekten av sexakten går således helt förlorad när utomäktenskapligt sex sker. Grenz argumentation baseras främst på skapelseberättelsens text om att mannen och kvinnan ska bli ett och föröka sig. När ett gift par har sex, finns det en öppenhet (även om de använder preventivmedel) för att nytt liv ska födas fram som en konsekvens av deras förbund. Detta är ett av sexaktens syfte. Men när ett ogift par har sex finns det enligt Grenz oftast en stark önskan om att inte få barn eftersom relationen inte har samma överlåtelse och förbund som den äktenskapliga. Dock kan även ett ogift par ha sex med syftet att lova varandra trohet och ge varandra kärlek, men om inte deras beslut har fått ett offentligt uttryck (i form av vigsel och äktenskap) tenderar överlåtelsen att vara alltför vag och temporär. Således kan sexakten i en utomäktenskaplig relation vara ett uttryck för kärlek men inte en bekräftelse på ett offentligt ställningstagande. Det offentliga ställningstagandet medför en större tyngd i de löften som alltid medföljer den äktenskapliga relationen. Därav är Grenz negativ till så kallade samborelationer eftersom man lever enligt äktenskapets normer utan att ha offentliggjort sina löften och sitt ansvar gentemot varandra och samhället. 46 Förbundstanken hos Grenz är så pass stark att förbundet äktenskap bör ingås offentligt. Förbudet mot utomäktenskapligt sex handlar även om att skydda ett eventuellt 46 Sambo är person som stadigvarande bor tillsammans med en annan person i ett parförhållande och har gemensamt hushåll men inte är gift (Nationalencyklopedin). 16

17 framtida förbund med en annan person. Om båda personerna i ett äktenskap saknar sexuell erfarenhet utgör det enligt Grenz den absolut bästa grunden för en bestående relation. Enligt den bibelsyn Grenz förespråkar är kommer varje person som har sex i en förening med den motsatta partner. Om en person i ett äktenskap har sex innan äktenskapet bär den således med sig förbindelser (både andligt och psykologiskt) som kan vara skadlig för den framtida relationen. Grenz för som evangelikal teolog ett återkommande resonemang om att det är viktigt att ta hänsyn till den historiska och kulturella kontext som skrifterna skrevs i. Inom äktenskapet är sexakten en bekräftelse på föreningen mellan två makar samt en bekräftelse på de löften som följer med äktenskapet. Utanför äktenskapet är sexakten ett utryck för självtillfredsställelse, äktenskapsbrott, otrohet och exploatering. Även om personer som inte är gifta har goda intentioner gentemot varandra med sexakten är det likväl ett brott mot Guds ursprungliga tanke enligt skapelseberättelsen. Grenz skildrar sexakten som äktenskapets sakrament. 47 Enligt Grenz egen definition av ordet sakrament betyder det en helig handling som söker att ge ett fysiskt uttryck åt en andlig verklighet. För Grenz är sexakten således en fysisk handling som avspeglar en djupare andlig innebörd, nämligen äktenskapets förbund/förening. Grenz understryker att han inte menar att äktenskapet är ett sakrament i den betydelsen att den förmedlar Guds nåd utan ska förstås på ett metaforiskt sätt då han har en evangelikal syn. Det finns ett samband mellan sexakten och det förbund som enligt Grenz instiftas mellan mannen och kvinnan i äktenskapet. Grenz bygger sin ståndpunkt primärt på idén om att människan är utifrån skapelseberättelsen, skapad till att reflektera Guds avbild. Guds treenighet bildar den perfekta gemenskapen där varje del av gudomen lever i en perfekt relation till de andra delarna. Människan speglar den relationen med äktenskapets relation mellan mannen och kvinnan. Eftersom Gud är treenig kan han både ta emot och ge ut kärlek inom gudomen. Kärleken är relationell vilket syns i treenigheten. Gud är en relationell Gud, således är den äktenskapliga relationen en avbild av Gud. Grenz tar upp bibelversarna 1 Kor 6:15-16 och 1 Mos 2:24. Sexakten uttrycker enligt Grenz de nämnda bibelversernas tanke om att föreningen mellan mannen och kvinnan tas ett synligt uttryck. Grenz nämner att det äktenskapliga förbundet har många dimensioner och att varje dimension utgör en viktig grund för ett bibliskt riktigt äktenskap. Det äktenskapliga förbundet handlar om att vara transparanta gentemot varandra, dels själsligt men också fysiskt. Grenz nämner de första människorna i lustgården som ett exempel. Ytterligare en dimension av äktenskapet som Grenz tar upp är den ömsesidiga underkastelsen gentemot varandra. Utifrån Efesierbrevet 5:21-33 beskriver Grenz att ömsesidig underkastelse är en ledande princip i alla former av relationer inom församlingen, således även inom äktenskapet. 48 Man har ett sexuellt ansvar gentemot den andra parten i äktenskapet och är således skyldig att möta det sexuella behovet som den andra parten har. Sexakten inom äktenskapet har även njutning i sig själv som ett syfte. Grenz hävdar att bibeln tvärtemot många missuppfattningar presenterar ett njutnings-accepterande budskap. Detta är en viktig skillnad gentemot den katolska synen på sex, som evangelikal är Grenz inte mot att njutningen i sig själv är en del av sexaktens orsak. Han nämner Höga Visan som ett exempel på en bok som lyfter upp njutningen inom sexakten som en gåva given från Gud. Grenz hävdar även att njutningen av sexakten blir större om parterna har i ett förbund med varandra där de andra delarna av förbundet kompletterar sexakten. I Ordspråksboken finns ytterligare exempel på hur sexakten lyfts fram och lovordas (Ordspråksboken 5:18). En del av verserna handlar om att man ska njuta av sin relation till sin hustru och andra verser är 47 Sakrament betyder enligt Nationalencyklopedin helig (huvudsakligen kristen) handling eller heligt tecken som tros förmedla gemenskap med Gud och förnyelse av människan. 48 Grenz, 1990, s88. 17

18 uttryckliga varningar mot att söka sexuell tillfredsställelse utanför äktenskapet. Sexualitetens syfte är som jag skrev tidigare (4.2) föreningen mellan två människor. I den romersk-katolska kyrkan har man lyft fram den barnalstrande sexakten som sexaktens primära syfte (se 7.2). Enligt Grenz medför den synen att man begränsar sexaktens vidare perspektiv och betydelse och inte tar hänsyn till det njutningsperspektivet som finns omnämnt i bibeln. Grenz hävdar att bibeln inte alls förespråkar sexuell asketism utan till och med Paulus som självvalt var celibat motsäger inte sexuella relationer inom äktenskapet. 6 Skilsmässa Under det här avsnittet kommer Grenz syn på skilsmässan att behandlas och är en viktig del i de sexualetiska områden som jag har valt att behandla. 49 Först redogörs kort för hur den kultur, som bibeltexterna skrevs i, såg på skilsmässan. Sedan behandlas de bibeltexter som talar om skilsmässan. Sedan redogörs Grenz syn på skilsmässan utifrån hans evangelikala bibelsyn Antika kulturen och skilsmässa Enligt Grenz är Guds tanke och ideal med äktenskapet är det äktenskapliga förbundet där människans sexualitet, andlighet och känsloliv kan förenas med någon annan. Allteftersom skilsmässorna ökar i västvärlden, minskar människors förväntan på att äktenskapet är ett livslångt projekt. Grenz skriver att en del till och med förväntar sig att de flesta äktenskap kommer att brytas upp. Även den explosion av skilsmässor som förekommer i vårt samhälle är ett nytt fenomen som saknar motsvarighet i vår historia. På den gammaltestamentliga tiden fanns lagar för skilsmässa, men det hörde till undantagen att skilsmässa förekom. I det patriarkala hebreiska samhället fanns det enbart möjlighet för männen att skilja sig. På nytestamentliga tiden förekom skilsmässor oftare men bestod huvudsakligen av överklassens överseende attityder. De flesta ansåg fortfarande att äktenskapet och familjen var ett viktigt och livslångt projekt. Ur ett gammaltestamentligt perspektiv behandlas skilsmässan på två sätt. Dels talar skapelseberättelsen om Guds intention med äktenskapet som nämnts tidigare. Där ligger tyngdpunkten på trohet och överlåtelse. Som jag skrivit tidigare beskrivs äktenskapet i Gamla testamentet som en bild av Guds relation till Israel, där Israel ibland var otrogna. Dels finns även skilsmässa beskriven i Torah, där rutinerna för hur en skilsmässa ska gå till står skriven. Även om Guds intention är ett ideal så finns det således rutiner i Gamla testamentet som behandlar situationer där skilsmässa förekommer. Eftersom samhället hos hebréerna var starkt patriarkala behövdes kvinnans ställning lyftas fram då hon ibland blev utsatt för skilsmässa på lösa grunder. De regler i Torah som fanns omkring skilsmässan lyfte således fram kvinnans formella ställning. Ur ett nytestamentligt perspektiv finns det enligt Grenz en mer utförlig behandling av skilsmässan. Kulturen inom det grekisk-romerska riket hade en betydligt mer liberal syn på skilsmässan än hos hebréerna i Gamla testamentet. Den tidiga kyrkan betonade dock tvärtemot den omkringvarande kulturen att äktenskapet var en livslång relation och att skilsmässa var emot Guds vilja. 6.2 Bibliska texter om skilsmässa Grenz skriver att de två nytestamentliga texter som bäst representerar den nytestamentliga synen är; Jesu syn på skilsmässa i Matt19:1-9 samt Paulus syn på skilsmässa i 1 Korinthierbrevet 7. I Matteusevangeliet 19:1-9 finns det den mest explicita bibeltexten om 49 Hela avsnittet om skilsmässan och omgifte hämtas från Grenz, 1990, s

19 Jesus syn på skilsmässa. Jesu uttalande uppstår i mitten av en diskussion bland de religiösa ledarna som är delade på frågan om vad som är rätt grund för en skilsmässa. Grenz menar att Jesu svar har tre särdrag. För det första placerar Jesus diskussionen om skilsmässa i kontexten av första Mosebok 2. Han får således tillbaka diskussionen från en debatt om diverse regler för skilsmässan till Guds ursprungliga intention i skapelseberättelsen där det står att skaparen från början gjorde dem till man och kvinna. Idén om att förbundet mellan man och kvinna var Guds ursprungliga tanke bekräftas alltså i den här evangelietexten. Detta är den tanke som Grenz för fram genom i hela sin syn på sexualetiken: skapelseberättelsen är grunden för den rätta moraliska etiken för sexualiteten. Enligt den evangelikala synen och när man jämför med Grenz bör sexualetik formas med en särskild betoning på skapelseberättelsen. 50 För det andra nämner Jesus otukt som det enda gångbara skälet till en skilsmässa. 51 Om maken eller makan är otrogen är den enligt Jesu undervisning rimligt att skilja sig. För det tredje hävdar Grenz att Jesu krav på trohet från båda parterna, inte enbart kvinna, bröt mot judarnas tidigare undervisning. Paulus och Jesus delar båda en avsky för skilsmässan. Paulus skriver att den som är gift bör förbli gift men nämner ett undantag. Är en av personerna i äktenskapet icke troende och vill skilja sig, sker skilsmässan på en legitim grund men den troende personen i äktenskapet får inte ta ut skilsmässa. 6.3 Skilsmässa som ett slutligt brott mot Guds ideal Eftersom äktenskapet är ett förbund mellan två personer medför otroheten en öppen spricka i relation och utgör det största brottet mot förbundet. Grenz skriver att det inte enbart är en synlig sexuell otrohet som bryter mot äktenskapsförbundet utan även alla attityder och handlingar som bildar sprickor i relationen räknas in som ett brott mot äktenskapet. Därmed har han som evangelikal teolog skilt sig ifrån en del övriga teologer. Grenz betraktar skilsmässa som ett slutligt tillkännagivande av en äktenskaplig brytning. Genom en följd av attityder och brott mot förbundet sker den slutliga brytningen genom skilsmässan. Han ser även skilsmässan som ett tillkännagivande att situationen inom äktenskapet är så dålig att det inte går att reparera. Grenz är tydlig med att understryka att skilsmässan är ett tillkännagivande av misslyckande och synd. Grenz anser att det alltid finns en skyldig person till skilsmässan. Synden kan dels ligga hos framför allt ena partner men mest troligt anser Grenz är att båda parterna har misslyckats. När båda parterna i ett äktenskap bekänner sig som oskyldiga till skilsmässan hävdar de samtidigt att det var äktenskapet och förbundet i sig själv som det var fel på och inte deras egna handlingar och attityder. De flesta skilsmässor orsakas enligt Grenz på grund av att människor misslyckas med att leva upp till den trohet till förbundet som äktenskapet kräver. Det finns dock situationer vid sidan av sexuell otrohet där Grenz hävdar att skilsmässan är moraliskt riktig. När ena parten i ett äktenskap utsätts för livsfara av sin make eller make måste Guds övergripande princip om frid och helhet till alla människor gå före principen om äktenskapets förbund. När människors synd har förstört äktenskapet så pass mycket att förbundet redan är brutet (genom våldshandlingar och attityder) är det moraliskt riktigt att skilja sig. Detta belyser Grenz evangelikala bibelsyn och tolkningsmetodik. Grenz understryker dock att skilsmässan alltid är sista utvägen och bör aldrig tas lättvindigt. Även om skilsmässan är moraliskt riktig är den likväl fortfarande en offentlig deklaration om misslyckandet att leva upp till Guds ursprungliga ideal. Den evangelikala synen som Grenz förespråkar här, är betydligt mer historiskt nära än de mer bokstavliga teologerna. Eftersom hans grundläggande 50 Därmed betyder inte det att de nytestamentliga skrifterna är oviktiga eller mindre värda men Grenz betonar särkskilt de gammaltestamentliga skrifterna i sitt resonemang. 51 Otukt betyder enligt nationalencyklopedin otillåtet sexuellt umgänge. 19

20 tolkningsmetodik, som evangelikal, inte enbart läser bibeln bokstavligt utan i sin helhet medför det att han inte enbart läser sexuell otrohet som det enda äktenskapsbrottet. Dock gäller den jämförelsen mellan de teologer som anser att Bibeln kan göra anspråk på att ha objektiva sanningar. Gårdfeldts postmoderna syn medför att diskussionen kring vilka kriterier som måste uppfyllas för att en skilsmässa ska gå rätt till är onödigt. Detta belyser en av problematiken kring queerperspektivet eftersom det perspektivet saknar ett trovärdigt alternativ. 6.4 Den lagiska synen på skilsmässa Grenz går emot en lagisk syn på skilsmässan. 52 Jesus möter i nya testamentet två olika grupper som debatterar om på vilka grunder skilsmässan får tas. 53 Båda parterna i diskussionen har en lagisk syn på skilsmässan, där reglerna går före Guds ursprungliga tanke. Om exempelvis otrohet har inträffat ansåg de att det inte var emot Guds ideal att skilja sig, eftersom ingen regel bröts. Jesus går emot detta och för tillbaka diskussionen till den ursprungliga tanken om äktenskapet. Sann kristen etik är enligt Grenz inte fastlåst vid regler där man helt accepterar skilsmässan enbart för att det nytestamentliga kriteriet otrohet har uppfyllts. Grenz sammanfattar sin syn om skilsmässor som uppfyller otrohetskravet så här: It might occur, as a declaration of the irreparable destruction of the marital bond, but divorce can never be viewed as sanctioned by divine law, whether that be the law of Moses or the law of Jesus 54 Den här antilagiska synen medför att det tillhör äktenskapet att överlåta sig till att alltid lösa de problem som uppstår inom relationen. Människor i ett äktenskap bör aldrig använda sig av otrohets-kriteriet för att kunna frigöra sig från sin partner utan enbart skilja sig om man anser att skadan har blivit så stor att det inte går att reparera. Otrohet behöver inte innebära att skilsmässa är ett måste, men det ökar risken. Återigen lyfter Grenz fram ursprungstanken med äktenskapet och förkastar den lagiska hållningen. Även Paulus texter i Nya testamentet framför en icke-lagisk hållning till kriterierna för skilsmässan. Den andra text som behandlar skilsmässan i Nya testamentet är 1 Korinthierbrevet 7. Kontexten som Paulus skriver i är att det har uppstått frågor om kriterierna för skilsmässan i församlingen i Korinth som Paulus försöker lösa på ett pragmatiskt sätt. Paulus behandlar situationen på ett mer praktiskt plan än Jesus i Matteus kapitel 19. Problemet hos korinthierna är tvåfalt, dels uppstod frågan om en omvänd hedning skulle vara kvar hos en icke kristen partner, dels uppstod det problem när den otroende partnern lämnade den troende partnern. Grenz menar att korinthierna sökte finna en regelmässig legitimitet att skilja sig från sin partner. Attityden var således att så länge det finns en regel som godkänner detta är det moraliskt riktigt. Om ena parten i äktenskapet hade blivit kristen var det således moraliskt riktigt att kunna gifta om sig, men då argumenterar Paulus för det ursprungliga syftet med äktenskapet som den nyomvände partnern måste leva efter. Den som blivit kristen i ett äktenskap ska betrakta äktenskapet som livslångt och om sedan den icke-troende partnern vill lämna äktenskapet så är det ett misslyckande enligt Guds ideal men ändå moraliskt riktigt enligt Paulus. 6.5 Omgifte Matteusevangeliet 19 samt 1 Korinthierbrevet 7 är de nytestamentliga texter som behandlar omgifte. Texterna ger två godkända anledningar till omgifte, vid otrohet från ens 52 Med lagiskt avser här en attityd där regler är viktiga för reglernas egen skull istället för det ursprungliga syftet som regler är till för. 53 Matteusevangeliet kapitel Grenz, 1990, s